Delrapportering RE-PATH 2010 Projektstatus Insamlade data Framtid

Transkript

1 Delrapportering RE-PATH 2010 Projektstatus Insamlade data ramtid A. Woldegiorgis, Tekn. Dr. K. Norström, il. Dr. T. Viktor, fisktoxikolog LANDVETTER

2 1 "RE-PATH" - Risks and Effects of the dispersion of PPAS on Aquatic, Terrestrial and Human populations in the vicinity of International Airports - Samfinansierat projekt för LV och IVL

3 Agenda 2 Årsrapporten 2009 Provtagning våren 2010 Halter av andra PC-ämnen i vatten Halter av andra PC-ämnen i fisk Alternativa brandskum Nationell referensgrupp Immobilisering av yngel av åkergroda Ägg-yngeltest på zebrafisk Kläckningsförsök m a p abborre Sammanfattning

4 Projektets webplats; 3 Sidan har varit i bruk sedan i maj, men ej uppdaterats. Nu när mer resultat föreligger finns skäl att mer frekvent uppdatera sidan. Kontakter och propåer ifrån universitet, högskolor och massmedia visar på att webplatsen hittats!

5 Projektrapport Rapporten har gåtts igenom av LV Swedavia för faktakoll kring bakgrund och fysisk beskrivning av respektive flygplats. Rapporten inlämnad för kvalitetssäkring internt på IVL. Omfattande rapport på ca 100 sidor. Kommer gissningsvis att väcka genklang i media. Enormt mycket nya data kring PC-ämnens spridning och förekomst.

6 Landvetter; 5 Vattenprover insamlade april 2010 (från brandövningsplatsen, via Issjöbäcken, lilla Issjön, P4, Inseros, Lindome C, bron vid Hede, samt mynningen ut i Kungsbackafjorden, se kartbild). Vidare också ett par sedimentprover längs Issjöbäcken och Kungsbackaån. Lyckat provfiske i Västa Ingsjön och Sandsjön. Lyckad insamling av nybefruktad abborre-rom.

7 Ytvattenprover i närområdet, men utanför flygplatsområdet Område sydost om övningsplatsen föremål för stora markingrepp. Kan innebära att flödesförhållandena i Issjöbäckens tillrinning förändras Halter i vårproverna kan vara påverkade av markarbetet. Halter i höstprover kommer med största säkerhet vara det!

8 7

9 8 Utförda provfisken Runt Landvetter samt i referenssjön Sandsjön.' isket har utförts med översiktsnät som ger en bild av vilka storlekar och arter som finns i sjön.

10 Landvetter; forts fiskprover 9 Överlag en god fångst ifrån vårens provfiske 2010, dock inga gäddor. V:a Ingsjön Abborre "1+", "2+" och "3+" (flera individer i varje klass) Mört "stor", "mellan" och "liten" (osäkrare åldersbestämning), flera individer i varje klass. Sandsjön Abborre "2+" och "3+" Mört "mellan" flera individer i varje klass I de största abborrarna ifrån resp. sjö har försiktig dissikerats så att 5-6 intakta organ frilagts och preparerats för kemisk analys (muskel, gonad, lever, hjärta+blod gälar och ev. gallblåsa). I förekommande fall finns även organ preparerade och fixerade i glutaraldehyd för vävnadspatologisk undersökning (beroende på haltmönster). Dessutom har fällor utplacerats för att infånga gnagare, dock ingen fångst denna säsong. Med hjälp av jägare från LV Landvetter har en ung räv insamlats och en trafikdödad kattuggla har omhändertagits (kommer att analyseras under 2010).

11 Sammanfattning provtagning våren Av den stora mängd prover som insamlats kommer följande prepareras för kemisk analys; Ytvattenprover 10 st (enl. samma provlokalsfördelning som tidigare för maximal jämförbarhet). iskprover 17 analyser fördelat på 7-8 individer (organspecifik anlys i 2 fall). Sedimentprover 2-3 st. Samt analys av kattuggla (hjärta+blod, lever och muskel) Dessa prover beräknas vara färdiganalyserade till slutet på september 2010.

12 Ekologisk status i sjöarna? 11 På basis av antal infångade fiskar per nät och fiskeförsök, samt antal arter och årsklasser/art kan en ekologisk status för sjön beräknas (kan användas för att en generell klassning på basis av den allmäna föroreningssituationen). På basis av olika fysiologiska index för infångad fisk kan ytterligare statusklassning göras; t ex konditionsfaktor, leversomatiskt index mm. Denna Detta tabell kommer kommer att beräknas nu att för uppdateras de arter och med årsklasser mer individer som för att återfinns säkerställa i alla att sjöar. eventuella ekologiska effekter ej förblir oidentifierade!!! ECR8-klassning V:a Ingsjön Lilla Issjön Sandsjön Halmsjön Valloxen Antal inhemska arter Relativ biomassa inhemska arter 1394 n/a Relativt antal inhemska arter 1 n/a Medelvikt i totala fångsten 22,1 n/a 105,3 23,1 35,3 Andel potentiellt fiskätande n/a abborrfiskar vikt Kvot Abborre/karpfiskar vikt 0.77 n/a Konditionsfaktor (1,0-1,1) 0,88 1,19 0,93 1,2 1,06 Leversomatiskt index (1,1-1,2) 1,15 0,78 1,25 1,31 1,10

13 12 Kemisk Analysmetodik 3 g fiskmuskel Extraktion med acetonitril Upprening med aktivt kol Analys HPLC-MS/MS 300 ml vatten

14 Tidigare rapporterade ämnen inom RE-PATH 13 POS = Perfluorinerad Oktylsulfonat (C8-kedja), den vanligaste varianten av PAS POA = Som POS med en karboxylsyra i "änden" istället för en sulfonsyra O S O O POS De vanligast förekommande kongenerna O O POA Nu rapporteras dessutom halterna av ett antal andra PAS-kongener i 2009 års prover; PBS (C4), PHxS (C6), PDS (C10), PHxA (C6), PHA (C7), PNA (C9), PDA (C10) och PUnA (C11).

15 Varför bör även andra PC-ämnen mätas i proverna? 14 Kom ihåg brandskummet A!!! [mg/l] Perfluoroinnehåll, C-203A Light Water A Perfluoroinnehåll, C-203A Light Water A :2 TS PBS PHxS POS PDcS PHxA PHpA POA PNA PDcA PUnA POSA

16 Hur såg det ut i ytvatten m a p POS/POA? 15 POA-profil nedströms branddammen-mynningen Kungsbackaån POS-profil nedströms branddammen-mynningen Kungsbackaån Vårprov POS [ng/l] höstprov POS [ng/l] Nedströms brandammen Inlopp från södra delen D-B14 Utlopp sedimenteringsbassäng D-A14 Issjöbäcken P 4 Inseros Lindome C Hede bron Mynningen Sandsjön 0 0 Nedströms brandammen Inlopp från södra D-B14 Utlopp sed. bassäng D-A14 Issjöbäcken P 4 Inseros Lindome C Hede bron Mynningen Sandsjön ng/l ng/l vårprov POA [ng/l] höstprov POA [ng/l]

17 Andra PC-kongener i ytvatten ifrån Landvettersområdet (2009 års prover) 16 [ng/l] C 6 - och C 7 -perfluorerade karboxylsyror i ytvatten ifrån Landvetter PHxA (vår) PHxA (höst) PHpA (vår) PHpA (höst) Diket ned till nedre dammarna Inlopp från södra delen D-B14 Utlopp sedimenteringsbassäng D-A14 Issjöbäcken P 4 Inseros Lindome C Hede bron Mynningen Bakgrundshalt PHpA (höst) =0,14 ng/l Sandsjön Oxsjön Halterna av PHxA (C6-karboxylat) i ytvatten är i princip likvärdiga med de korresponderande halterna av POA i motsvarande prov.

18 Andra PC-kongener i ytvatten ifrån Landvettersområdet (2009 års prover), forts. 17 [ng/l] C 4 - och C 6 -perfluorerade sulfonsyror i ytvatten ifrån Landvetter PBS (vår) PBS (höst) PHxS (vår) PHxS (höst) Bakgrundshalt PHxS(vår-höst)=1,4-0,13 ng/l Diket ned till nedre dammarna Inlopp från södra delen D-B14 Utlopp sedimenteringsbassäng D-A14 Issjöbäcken P 4 Inseros Lindome C Hede bron Mynningen Sandsjön Oxsjön Halterna av PHxS (C6-sulfonat) är högre i ytvattten än de korresponderande halterna av POA i motsvarande prov!

19 Andra PC-kongener i ytvatten ifrån Landvettersområdet (2009 års prover), forts. 18 [ng/l] C 9 -och C 10 -perfluorerade karboxylsyror i ytvatten ifrån Landvetter PNA (vår) PNA (höst) PDA (vår) PDA (höst) Bakgrundshalt PNA (vår) =0,15 ng/l 0 Diket ned till nedre dammarna Inlopp från södra delen D-B14 Utlopp sedimenteringsbassäng D-A14 Issjöbäcken P 4 Inseros Lindome C Hede bron Mynningen Sandsjön Oxsjön Låga halter av längre karboxylater, jmf med bakgrundshalterna i Sandsjön.

20 Andra PC-kongener i ytvatten ifrån Landvettersområdet (2009 års prover), forts. 19 [ng/l] Diket ned till nedre dammarna Inlopp från södra delen D-B14 Utlopp sedimenteringsbassäng D-A14 Halter av POSA (C 8 -sulfonsyaamid) i ytvatten ifrån Landvetter Issjöbäcken P 4 Inseros Lindome C Hede bron Mynningen POSA (vår) POSA (höst) Bakgrundshalt POSA (vår) = 0.10 ng/l Sandsjön Oxsjön Låga halter av längre POSA, jmf med bakgrundshalterna i Sandsjön.

21 20 Reflektioner Ytvattenanalys 1) Halterna av PHxS (C6-sulfonat) är högre i ytvattten än de korresponderande halterna av POA i motsvarande prov. 2) Halterna av PHxA (C6-karboxylat) i ytvatten är i princip likvärdiga med de korresponderande halterna av POA i motsvarande prov. 3) Halterna klingar av ju längre ifrån den förmodade källan proven är tagna (utspädning), 4) Halterna är genomgående högre på hösten än på våren (ibland 5-10 ggr högre). 5) I höjd med utflödet vid Inseros är halterna nästan i paritet med bakgrundshalterna. 6) PHxS (C6-sulfonat) och PHxA (C6-karboxylat) bör fortsättningsvis mätas i ytvatten tillsammans med POS och POA.

22 Andra PC-kongener i sedimentprover ifrån Landvettersområdet (2009 års prover). [ng/g dw] 5 Andra PC:er i sediment ifrån Landvetter PHxA PUnDA PHxS POSA PDS <0.04 PUnDA <0.06 PDS <0.04 PUnDA <0.06 PDS L:a Issjön A L:a Issjön B L:a Issjön C Syd P4 V:a Ingsjön Låga halter men PHxA och PHxS överstiger motsvarande halter av POA med en faktor <0.04 PUnDA

23 Andra PC-kongener i fiskprover ifrån Landvettersområdet (2009 års prover). 1 Mört 22 [ng/g ww] Perfluoro-fingerprint Mörtmuskelvävnad, Västra Ingsjön resp. Sandsjön (ref) POS-halt; ng/g ww 4 2 V:a ingsjön mört höstfiske V:a ingsjön mört höstfiske Sandsjön mört liten 09:6 Sandsjön mört mellan 09:7 Sandsjön mört stor 09:8 0 PBS PHxS POS PDS PHxA PHpA POA PNA PDA PUnDA POSA

24 Andra PC-kongener i fiskprover ifrån Landvettersområdet (2009 års prover). 2 Abborre 23 [ng/g ww] Perfluoro-fingerprint, Abborre ifrån Västra Ingsjön och Sandsjön (ref ) POS-halten ng/g ww 4 V:a Ingsjön Abborre 09:1 V:a Ingsjön Abborre 09:3 V:a Ingsjön Abborre 09:5 Sandsjön Abborre 09:2 Sandsjön Abborre 09:3 2 0 PBS PHxS POS PDS PHxA PHpA POA PNA PDA PUnDA POSA

25 Andra PC-kongener i fiskprover ifrån Landvettersområdet (2009 års prover). 2b Abborre 24 [ng/g ww] Perfluoro-fingerprint, Abborre, muskelvävnad, Lilla Issjön POS-halten ng/g ww Lilla Issjön Abborre 4:5 Lilla issjön Abborre 4:1 Lilla Issjön Abborre 4: PBS PHxS POS PDS PHxA PHpA POA PNA PDA PUnDA POSA

26 Andra PC-kongener i fiskprover ifrån Landvettersområdet (2009 års prover). 3 Gädda 25 [ng/g ww] Västra Ingsjön, Gädda (Esox lucius ) PBS PHxS POS PDS PHxA PHpA POA PNA PDA PUnDA POSA

27 26 Reflektioner fiskanalys Halterna av POSA (som ej detekteras i speciellt höga halter i ytvatten) bioackumuleras i fisken. Halterna ca en tiondel av motsvarande POS-halter. POSA bör tillsammans med POS ingå i mätprogrammet för fisk inom RE-PATH.

28 Nytt övningsskumm för brandbekämpning? 27 Är förvisso POS-fritt men vad innebär detta? [µg/l] Perfluorerade karboxylater i brandskummet Stahmer-A 3 %, Presto-A (Dr. Stahmer, Hamburg) C C C 6 C C 9 C 11 0 PHxA PHpA POA PNA PDA PUnDA Innehåller dessutom 850 mg/l av telomeren H H H H O S O O

29 28 Nationell referensgrupp för PC-ämnen, flygtrafik och fiske Uppdrag; att kritiskt granska vad som sker inom projektet RE-PATH samt komma med förbättringsförslag. Tillfrågade; Ingemar Skarrin Ingsjöarnas och Oxjöns iskevårdsområdesförening Niklas Johansson Naturvårdsverket (expert på riskbedömning av POS) Stefan Gabring Kemikalieinspektionen (expert på riskbedömning av POS) representant LV Landvetter (eller om det heter Swedavia nu?) Lena Wennberg LV Koncernstab representant LV Arlanda Jan ranzén Park och naturvårdsansvarig,sigtuna kommun representant Stockholms läns Länsstyrelse Någon ifrån akademin, typ Anna Kärrman, Bert van Bavel, el. Leif Norrgren? Eftersom ingen ekonomisk ersättning kan utgå för deltagande i den nationella referensgruppen är det rimligt att man själv sätter ambitionsnivån för sitt engagemang, och deltar för att man i sin yrkesroll är intresserad av frågeställningarna som projektet RE-PATH tangerar.

30 Biologiska effektstudier 1; Immobilisering av yngel av åkergroda 29 IC 50 värden efter 7 dygn A 0,00029% Nya skummet ("A Presto") 0,00015% Nya skummet således dubbelt så toxiskt som gamla klassiska A... örsök med ren POS resp POA; POS IC 50 = 0,31 mg/l POA IC 50 = 0,78 mg/l POS således dubbelt så toxiskt som POA för denna art.

31 Biologiska effektstudier 2: Yngelöverlevnad för sebrafisk exponerade för brandskum och enskilda substanser 30 Medianöverlevnad under 7 dygn LC 50 A 0,00026% Nya skummet ("A Presto") 0,00030% Nya och gammla skummet ung lika toxiska för sebrafisk 7 dygn LC 50 POS = 0,10 mg/l 7 dygn LC 50 POA = 0,37 mg/l POS mer toxisk än POA (faktor 2-3)

32 31 Biologiska effektstudier 3; Kläckningsfrekvens för abborrerom ifrån V:a Ingsjön.

33 32 Insamling av abborrom Leksubstrat i form av 3-5 m långa granar placerades ut under hösten Leken startar när vattentemperaturen når 8 Cº. Rom insamlades på alla lokaler.

34 33 Kläckningsstudier Romsträngen delades upp i ca 200 äggssegment. Rom från tre olika honor undersöktes för varje lokal. Undersökta variabler kläckning och deformation av yngel.

35 örsöksupplägg; 34 öräldragenerationen 0 (hane och hona) ifrån V:a Ingsjön är exponerade för POS, POA och andra PC-ämnen. Vad händer om den nybefruktade rommen får kläckas i rent "lab-vatten"? Påverkas kläckningsfrekvens och hur är morfologin hos de nykläckta ynglen (1-generationen)?

36 35 Kläckningsutfall för abborrom Kläckbarheten hos abborrom från de olika lokalerna visar på helt normala värden. Medelvärdena skiljer sig ej signifikant vid jämförelse mellan sjöarna. V:a Ingsjön 95,7% Sandsjön 95,6 % Halmsjön 90,2 % 75 Valloxen 93,9% 70 Va Ing Sand Halm Vall

37 36 Uppföljning av ynglen De utkläckta ynglen studeras vidare och ca 100 individer från varje romsträng fixeras i formalin för morfologisk bedömning. (ej färdigt ännu)

38 RE-PATH i Europa? 37 Dr. Karin Norström kommer inom kort att presentera en rad vetenskapliga resultat ifrån projektet RE-PATH på den stora PC-konferensen i Idstein (Tyskland).

39 Sammanfattning 38 Projektet fortlöper enligt plan PHxA (C6) och PHxS (C6) bör ingå i alla vattenanalyser. Dessa föreligger i kraftigt förhöjda halter men idag omöjligt att uttala sig exakt om effekter och risker. PHxA (C6) och PHxS (C6) bör även ingå i alla sedimentanalyser. POSA bör ingå i alla fisk- och biotaanalyser, förefaller att bioackumuleras. 6:2 TS-telomeren bör inkluderas i provtagning-analys under 2010 då nya ersättningsskumm innehåller höga halter av denna kongen. POS mer toxiskt än POA när grodyngel och zebrafiskyngel exponeras. Kläckningsfrekvens för abborrerom tycks ej påverkas av PC förekomst i V:a Ingsjön eller Halmsjön.

40 Sammanfattning 39 Det går klart att skönja en avklingning av halten PAS i vatten (från källan till Kungsbackafjorden). Halterna i vatten är genrellt sett högre på hösten (lågt vattenflöde) än på våren (högt vattenflöde-utspädning) Sker ytterligare läckage av PAS till vattensystemen via dagvattenhårdgjorda ytor? Hur mycket PAS finns ex. i avisningsmedel och hydrauliska oljor? POS/ POA detekteras!!! Lilla Issjön tycks vara påverkad; fiskfysiologiska indextal, försämrad kläckningsfrekvens för åkergroda i sedimenten. Dessutom kraftigt förhöjda halter POS i abborre (>300 ng/g ww). isk ifrån V:a Ingsjön, Halmsjön samt referenssjöarna uppvisar rel. normala fysiologiska indextal. I avvaktan på kemisk analys.