PFOS i fisk ifrån sjöarna nedströms f.d. Flygflottiljen F18 - en riskbedömning
|
|
- Karin Larsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Uppdragsnr: (9) PM PFOS i fisk ifrån sjöarna nedströms f.d. Flygflottiljen F18 - en riskbedömning Bakgrund Perflourerande ämnen (PFAS) är en grupp av syntetiska ämnen som har använts i stor omfattning i samhället under cirka 50 år, i såväl hushållsnära produkter (klädimpregnering, smutsavvisning, golvpolish, matförpackningar mm) som i industriella tillämpningar (brandsläckningsskum, hydrauliska system, litografisk etsning av integrerade kretsar mm). Två av de mer kända ämnena i denna grupp är dels PFOS (perfluoroktylsulfonsyra), dels PFOA (perflourokarboxylsyra). Brandövningsplatser på och omkring f.d. Flygflottiljen F18 i Tullinge-Riksten har genom regelbundna brandövningar över åren blivit bemängda med släckskum. Även en del incidenter under åren med aktiv brandbekämpning av övertända flygplan samt utläckage ifrån felande släckskumssystem har bidragit till den sammanlagda föroreningsbilden i närområdet m a p PFOS, PFOA och andra perfluorerade ämnen. Globalt räknar man med att ca 500 ton ren PFOS producerats, samt ca ton av POSF, en precursormolekyl för en mängd olika PFC-ämnen som i miljön ofta brutits ner till just PFOS (Paul et al., 2010). För PFOS finns inga kända nedbrytningsmekanismer i miljön, varken biotiska eller abiotiska, vilket gör att ämnet riskerar att föreligga under mycket lång tid när en lokal väl förorenats (OECD, 2002, KemI, 2004) PFOS och PFOA kopplas till en rad olika effekter hos däggdjur. Ämnena är levertoxiska, samt misstänks vara reproduktionsstörande (sätter ner fortplantningsförmågan), de misstänks vara immunosupprimerande (hindrar-sänker immunsystemet), och de misstänks även vara hormonstörande. I studier på råtta och mus kopplas hög PFOS-exponering av hondjur till olika typer av utvecklingsstörning hos fostret. PFOS tillförs kontinuerligt Sverige genom atmosfärisk deposition av PFOS-bemängda partiklar, regn och snö. Så trots att ämnet i stort sett fasats ifrån all användning så föreligger en bakgrundshalt av PFOS. Härav uppvisar få om ens någon sjö i Sverige PFOS-halter under rapporteringsgränsen. Vid f.d. Flygflottiljen F18 i Tullinge-Riksten har Botkyrka Kommun initierat ett omfattande provtagnings- och mätprogram för att få ett mått på spridningen av PFOS från flygplatsens brandövningsområden till dricksvattentäkten under flygplatsområdet, samt till bäckar, sjöar och vattendrag nedströms flygplatsområdet. Under oktober månad 2011 har provtagning utförts på vatten och fisk ifrån nedströms belägna sjöar och resultaten från fiskanalyserna í dessa prover redovisas i detta PM.
2 Uppdragsnr: (9) Provtagning Provfisket genomfördes i fyra lokaler nedströms Flottiljområdet (se Figur 1). Fisket bedrevs med s k Översiktsnät av Norden-typ. Detta är nät med variabel maskvidd (8-55 mm) som möjliggör fångst av ett stort antal årsklasser och arter vid ett och samma fisketillfälle. Metodiken har utvecklats och validerats av f. d. Fiskeriverket. Figur 1. Översiktskarta över sjöar föremål för provfiske nedströms f.d. flygflottiljen F18. 1) Hacksjön (ej provfiskad vid detta tillfälle), 2) Bysjön, 3) Getaren, 4) Stora Skogssjön, 5) Kagghamraåns utlopp i Kaggfjärden. I Getaren och Kaggfjärden erhölls tillräckligt med fisk vid det första fångsttillfället (nätläggning på morgonen och upptag på förmiddagen dagen efter) för att tillräckligt stort urval av arter, kön och årsklasser skulle medge en god selektion för analys och fiskfysiologisk indexering. I Bysjön erhölls ett godtagbart antal arter och individer för selektion först efter tre fiskeförsök, och i Stora Skogssjön var tillgängligheten för att lägga i båt i sjön via trailer så dålig att endast ett fiskeförsök kunde genomföras. Den fiskfysiologiska indexeringen och ålderklassningen av individer är ett pågående arbete och kommer att rapporteras när dessa data föreligger.
3 Uppdragsnr: (9) Analysresultat Analyserna har utförts på fiskmuskel (fiskfilé). Det är troligt att halterna egentligen är högre i fisklever men väldigt få människor äter fisklever varför en riskbedömning av halterna i filén är mer relevant. Analysresultaten ifrån undersökningen visar att PFOS är den enda av de fyra kongenerna (PFOS, PFOA, PFHxS och PFHxA) som upptas i fiskmuskel. PFHxS detekteras i de flesta fiskprover men alltid i mycket låga halter (Tabell 1). Tidigare studier har indikerat att abborre är den viktigaste indikatorarten för fiskens exponering för PFOS då arten tycks upplagra PFOS effektivt i sin vävnad (Woldegiorgis och Viktor, 2008, Woldegiorgis et al., 2010). Således har flera abborrar analyserats ifrån varje sjö men inte alltid fler mörtar. Tabell 1. Uppmätta halter i de fiskar som selekterats för kemisk analys. Sjö Fiskart Halt PFOS [ng/g f.v] Halt PFOA [ng/g f.v] Halt PFHxS [ng/g f.v] Halt PFHxA [ng/g f.v] Bysjön Mört 85.3 < 0.1 < 0.01 < Brax 63.9 < < Abborre < < 0.1 Abborre < < 0.1 Abborre < < 0.1 Abborre < < 0.1 Gädda 19.8 < < 0.1 Biomagnifieringsfaktorn (BMF) Mört Abborre; 1,4 i Bysjön Getaren Mört 1 13 < < Mört < < Brax 12.7 < < Abborre < < 0.1 Abborre < < 0.07 Abborre < 0.5 < 0.05 < 0.07 Biomagnifieringsfaktorn (BMF) Mört Abborre; 2,2 i Getaren St. Skogssjön Mört < 0.1 < 0.5 < 0.05 < 0.07 BCF ** Fisk/Ytvatten Gers < 0.1 < 0.5 < 0.05 < 0.07 Abborre < 0.1 < 0.5 < 0.05 < 0.07 gädda < 0.1 < 0.5 < 0.05 < 0.07 Kagghamra Mört 1.45 < < Gers 0.76 < < 0.07 Abborre < < 0.07 Abborre < 0.5 < 0.05 < 0.07 Gös 1.15 < 0.5 < 0.05 < 0.07 Öring < < 0.07 Biomagnifieringsfaktorn (BMF) Mört Abborre; 1,8 i Kagghamrafjärden ** Vid beräkning av biokoncentrationsfaktorn (BCF) har fiskmuskel antagits ha samma densitet som vatten
4 Uppdragsnr: (9) Biokoncentrationsfaktorn, BCF, är ett mått på hur mycket PFOS en typiskt betande fisk (fisk som ej jagar annan fis, t ex mört) tar upp i förhållande till PFOS-halten i det vatten fisken lever i. I sjöar med höga PFOS-halter har tidigare studier indikerat BCF-värden för vuxna mörtar om (Woldegiorgis och Viktor 2008, Woldegiorgis et al., 2010). För att göra sammanställningen något mer överskådlig har medelvärden bildats för trofi-nivån abborre ifrån respektive sjö. Figur 2. Analysresultat PFOS i fiskmuskel ifrån fisk fångad i oktober 2011 i sjöar nedströms den f.d. Flygflottiljen F18 i Tullinge-Riksten. Att notera; den öring ifrån Kagghamra som analyserades i denna undersökning fiskades upp för drygt ett år sedan och skänktes för analys efter ett års förvaring i djupfryst skick. Den röda prickstreckade linjen i diagrammet avser den ungefärliga halt PFOS i fiskmuskel om 6-9 ng/g färskvikt som den Europeiska Livsmedelsmyndigheten EFSA angett som en övre gräns för riskfri obegränsad konsumtion för människor. Som synes är halten PFOS högst i den sjö som ligger närmast det f.d flygplatsområdet, Bysjön. Även halterna i sjön Getaren är kraftigt förhöjda. I Stora Skogssjön var halterna av PFOS i samtliga analyserade fiskexemplar (4 trofinivåer) under analysmetodikens rapporteringsgräns, > 0,1 ng/g färskvikt, och således lägre än de regionala bakgrundshalterna, vilket var glädjande att kunna konstatera. I fisk ifrån Kagghamrafjärdens inre del (vid Kagghamraåns utlopp) var de uppmätta halterna i paritet med vad fisk ifrån bakgrundssjöar i Sverige vanligen har (1-3 ng/g färskvikt). Vidare kan man konstatera att halterna PFOS genomgående är högst i just abborre även om gädda står högre upp i näringskedjan. Varför just abborre upptar PFOS så effek-
5 Uppdragsnr: (9) tivt (eller möjligen utsöndrar PFOS så ineffektivt är f n ej känt men mönstret går igen ifrån andra undersökningar, Woldegiorgis & Viktor 2008, Woldegiorgis et al., 2010). Eftersom halten PFOS i fisk är en utmärkt tidsintegrator för hur exponerad en sjö är kan man redan nu dra slutsatsen att det ej finns ett pågående utsläpp av PFOS till Stora Skogsjön (några av fiskarna ifrån sjön bedömdes vara + 4 år, okulärbesiktning, längd-viktsförhållandet). Halten PFOS i vattenfasen som tidigare rapporterats, var 0,1 ng/l. Vidare kan man konstatera att fisk ifrån Kaggfjärdens inre delar ej har högre halter PFOS än fisk ifrån bakgrundssjöar i Sverige (ung. sjöar utan mänsklig påverkan eller belastning, t ex fjällsjöar). PFOS-halten i ytvattnet i Kagghamraåns utlopp Kaggfjärdens inre del uppmättes vid detta tillfälle till 10,8 ng/l men det är troligt att den enorma utspädning som sker av detta vattenflöde i själva viken gör att stationära fiskarter i området ej exponeras i någon högre utsträckning. I de bägge närliggande sjöarna Bysjön och Getaren är halterna i fiskmuskel i fiskarter ifrån alla trofinivåer som erhölls vid översiktsfisket förhöjda jämfört med de indikativa bakgrundshalterna PFOS om 1-3 ng/g färskvikt. I en abborre ifrån Bysjön uppmäts t ex den högsta halten PFOS i fiskmuskel i hela undersökningen, 179 ng/g färskvikt. Tidigare undersökningar visar att fisken oftast inte uppvisar några påvisbara effekter av de förhöjda PFOS-halterna i vattnet den lever i. Däremot finns kan det finnas risker med att förbehållslöst äta fisk som innehåller förhöjda halter av perfluorerade ämnen. Människor tycks ha en påfallande liten utsöndringsförmåga för den PFOS som man upptar. Studier på yrkesexponerade arbetare i USA visar på att halveringstiden i blodplasma i medeltal är 9 år (med stora individuella variationer, 5-20 år). Det gör det än mer viktigt att man inte onödigtvis exponeras för PFOS, t ex genom frekvent intag av fisk ifrån PFOS-kontaminerade sjöar. Samtidigt är fisk i allmänhet en utmärkt föda, med högt innehåll av t ex de längre fleromättade fettsyrorna ( Omega 3 ). Sammantaget gör detta att en avvägning mellan risk och nytta med att äta fisk ifrån Bysjön och Getaren bör redovisas. Riskbedömning Som vetenskaplig grund för riskbedömningen av PFOS-halter i fisk ifrån Bysjön och Getaren har den Europeiska Livsmedelsmyndigheten EFSAs rapport om Tolerable Daily Intake (TDI) använts (EFSA, 2008). TDI-värdet är det högsta tänkbara mängden PFOS som en vuxen person kan inta varje dag under 70 års tid utan att löpa oacceptabla hälsorisker (i relation till de intagsmängder som ger upphov till effekter i djurförsök på djur som är fysiologiskt lika människor). Efter en noggrann genomgång av alla då tillgängliga långtidsstudier på däggdjur kom EFSAs expertkommitté fram till att för PFOS bör ett TDI om 150 ng/kg kroppsvikt och dag användas. Detta gränsvärde har sitt ursprung i en långtidsstudie på apor.
6 Uppdragsnr: (9) Fiskkonsumtion Vuxna Under antagandet att man äter 115 gram fiskfilé vid varje måltid och att en vuxen person i snitt antas väga 70 kg, kan man med införandet av en säkerhetsfaktor 10 (för att kompensera för interidividuella skillnader i utsöndringskinetik), beräkna ett gränsvärde för hur mycket PFOS fisken får innehålla för att den skall kunna ätas restriktionslöst av vuxna. Beräkningen från TDI till gränsvärde i den faktiska fiskfilén baseras på ekvationen; GV 70kg _ kroppsvikt = 0,1 TDI 115gram _ fiskfilé faktorn 0,1 är en säkerhetsfaktor. GV = 9 ng/g färskvikt. Då människor även exponeras för PFOS ifrån andra källor brukar man anse att ett fisk-tdi om 6 ng/g färskvikt i fiskfilén är en skyddande nivå. Denna gräns har indikativt förts in i figuren med fiskhalterna (röd-prickig linje). Som synes överskrids den halten med råge i både fallet Bysjön och Getaren. Dessvärre är situationen värst för attraktiv matfisk såsom abborre (mört och brax är inga attraktiva matfiskar i Sverige). I fallet Bysjön bör abborren inte ätas oftare av vuxna (vuxna män och kvinnor som passerat fertil ålder) än 1-2 ggr per månad (beräknat på 115 gram file /måltid och 70 års konsumtion). Motsvarande konsumtionsfrekvens för Getaren är 1-2 ggr per vecka. Förmodligen är det endast ett fåtal personer som äter lokalt fångad fisk ifrån dessa sjöar i större utsträckning än vad som här rekommenderas. Som jämförelse kan man konstatera att abborrfilé ifrån Bysjön förefaller innehålla ca 5-10 ggr högre halt av PFOS än abborre ifrån någon godtycklig lokal i Mälaren. Abborrfilé ifrån Getaren förefaller innehålla ca 2-3 ggr högre halt av PFOS än abborre ifrån någon godtycklig lokal i Mälaren (se Järnberg et al., 2008, för jämförelsevärden). Fiskkonsumtion Barn/ammande mödrar Barn exponeras för PFOS inte bara igenom livsmedelskonsumtion (t ex via fisk) utan också i högre utsträckning än vuxna, via damm, och amning. PFOS tillhör den gruppen av ämnen som överförs till bröstmjölken hos ammande mödrar. Sammantaget har detta medfört att ingen myndighet velat ställa sig bakom ett TDI-värde för PFOS för små barn (ammande barn). Således föreslås att ammande mödrar och ammande barn avstår ifrån att äta fisk ifrån Bysjön respektive Getaren. Baserat på mätningar av PFOS i bröstmjölk har Kärrman et al., och So et al., oberoende av varandra och delvis med olika utgångspunkter, kommit fram till att ammande barn i västvärlden idag har ett typiskt intag PFOS om ng/kg kroppsvikt och dag, enbart ifrån amning. Att riskera att öka detta intag hos ammande barn genom att äta fisk ifrån Bysjön respektive Getaren, är onödigt även om ingen formell riskbedömning låter sig göras.
7 Uppdragsnr: (9) För barn som ej längre ammas är det i ljuset av försiktighetsprincipen möjligt att nyttja data ifrån Kärrman et al, och So et al., för att bestämma ett TDI-värde för barn om 10 ng/kg kroppsvikt och dag. Således skulle maxintag av abborre ifrån Bysjön och Getaren kunna beskrivas enligt nedanstående tabell. Tabell 2. Framräknade konsumtionsnivåer för icke-ammande barn m a p abborrfilé ifrån sjöarna Bysjön och Getaren TDI [ng/kg kroppsvikt och dag] Barnets vikt [kg] Antal fiskportioner per år, abborre Bysjön Antal fiskportioner per år, abborre Getaren 10 5 Ingen konsumtion alls! Ingen konsumtion alls! Ingen konsumtion alls! Ingen konsumtion alls! Ingen konsumtion alls! 1 gång per år Ingen konsumtion alls! 1 gång per år Ingen konsumtion alls! 2 gånger per år gång per år 2 gånger per år gång per år 2 gånger per år gång per år 3 gånger per år gång per år 3 gånger per år gånger per år 3 gånger per år PFOS passerar både placentabarriären (livmodern-navelsträng) och överförs via bröstmjölk. Således bör inte kvinnor i fertil ålder konsumera fisk ifrån Bysjön, alternativt förhålla sig till konsumtion 1-2 ggr per år (se tabell 3, 50 kg kroppsvikt). I detta sammanhang är det viktigt att komma ihåg att varken PFOS eller PFOA bryts ner i kroppen och att bioeliminationshastigheten är försumbar (halveringstiden för PFOS i människa är drygt ett decennium ifrån exponeringstillfället, Olsen et al., 2007). Således bör även en 14-årig flicka äta fisk ifrån Bysjön högst 1-2 ggr per år då mer frekvent konsumtion av fisk med förhöjda halter PFOS riskerar att bygga upp halter hos individen som sedan överförs till ett framtida foster år senare. Övrigt Fisk ifrån insjöar, allmänna kostråd I Sverige finns sedan länge utfärdade rekommendationer om begränsningar av konsumtion av fisk med hänsyn till förekomsten av olika miljögifter i fisk, såsom kvicksilver, PCB och dioxiner. Dessa rekommendationer från Livsmedelsverket är upprättade som kostråd (Livsmedelsverket 2007). Vid jämförelse med dessa kostråd är ovannämnda rekommendationer strängare, frånsett övriga konsumenter av fisk från Bysjön (vuxna män, äldre kvinnor).
8 Uppdragsnr: (9) Ingen exponering vid badande och rekreation Varken PFOS eller PFOA upptas genom huden, således är det inga risker förknippade med att bada i Bysjön eller Getaren. Enstaka kallsupar kan i detta sammanhang negligeras. Inte heller för små barn beräknas bad eller simlek kunna innebära några risker. För personer som passerar sjöarna när man är ute och går med hunden finns heller ingen källa till oro. En hund dricker förvisso av vattnet i samband med bad och lek men aldrig sådana mängder att djurets hälsa påverkas. Andreas Woldegiorgis, Tekn. Dr. Uppdragsledare WSP Environmental Stockholm
9 Uppdragsnr: (9) Referenser Becker, W., Darnerud, P.O., och Petersson-Grawé, K., Fiskkonsumtion risk och nytta. Rapport 12, Livsmedelsverket. European Food Safety Authority (EFSA) (2008) P erfluorooctane sulfonate (PFOS), perfluorooctanoic acid (PFOA) and their salts. Scientific Opinion of the Panel on Contaminants in the Food Chain (Question No EFSA-Q ). Adopted on 21 February 2008, The EFSA Journal, 653, Järnberg U, Holmström K, van Bavel B, Kärrman A Perfluoralkylated acidsand related compunds (PFAS) in the Swedish environment. Naturvårdsverket. PFOS-relaterade ämnen- Strategi för utfasning, Kemikalieinspektionen, Best.nr , Karrman, A.; Ericson, I.; van Bavel, B.; Darnerud, P. O.; Aune, M.; Glynn, A.; Lignell, S.; Lindstrom, G. Exposure of perfluorinated chemicals through lactation: levels of matched human milk and serum and a temporal trend, , in Sweden. Environ Health Perspect, 2007, 115, HAZARD ASSESSMENT OF PERFLUOROOCTANE SULFONATE (PFOS) AND ITS SALTS, ENVIRONMENT DIRECTORATE, Joint Meeting of the Chemicals Committee and the Working Party on Chemicals, Pesticides and Biotechnology. OECD, ENV/JM/RD(2002)17. Olsen, G.W., Burris, J.M., Ehresman, D.J., Froehlich, J.W., Seacat, A.M., Butenhof, J.L. and L.R. Zobel (2007) Half-life of serum elimination of perfluororoctanoate in Retired Fluorochemical Production Workers, Env. Health Perpect., 115, 9, Paul, A G, Jones K C, Sweetman, A J.(2009). A First Global Production, Emission, And Environmental Inventory For Perfluorooctane Sulfonate, Environ. Sci. Technol. 2009, 43, So MK, Yamashita N, Taniyasu S, Jiang Q, Giesy JP, Chen K,et al Health risks in infants associated with exposure to perfluorinated compounds in human breast milk from Zhoushan, China. Environ Sci Technol 40: Woldegiorgis A och Viktor T, (2008), Studie av halter av perfluorerade alkylsufonater (PFAS) i fisk och vatten från Västra Ingsjön, IVL U2308. Woldegiorgis A, Norström K, Viktor T (2010), Årsrapport 2009 för projektet RE-PATH, IVL B1899.
Perfluorerade ämnen (PFAS) i fisk och ytvatten i sjöar nedströms Malmö Airport lägesrapport juli 2011. Bakgrund
Uppdragsnr: 10136589 1 (7) PM Perfluorerade ämnen (PFAS) i fisk och ytvatten i sjöar nedströms Malmö Airport lägesrapport juli 2011 Bakgrund Perflourerande ämnen (PFAS) är en grupp av syntetiska ämnen
Läs merRisker vid förorening av dricksvatten med PFAA
LIVSMEDELSVERKET RISKHANTERINGSRAPPORT 1 (6) Risker vid förorening av dricksvatten med PFAA Detta dokument beskriver och motiverar riskhanteringsåtgärder beslutade av Livsmedelsverket med anledning av
Läs merPerfluorerade ämnen (PFAS) i fisk och ytvatten i sjöar nedströms Malmö Airport Lägesrapport november 2011
Uppdragsnr: 10136589 1 (9) PM Perfluorerade ämnen (PFAS) i fisk och ytvatten i sjöar nedströms Malmö Airport Lägesrapport november 2011 Bakgrund Perflourerande ämnen (PFAS) är en grupp av syntetiska ämnen
Läs merPerfluorerade alkylsyror (PFAA) i råvatten i Bredared Vattenverk
LIVSMEDELSVERKET Bilaga 1 (5) Senior risk- och nyttovärderare Perfluorerade alkylsyror (PFAA) i råvatten i Bredared Vattenverk Sammanfattning De redovisade halterna av PFAA i drickvatten innebär att det
Läs merAngående dioxinhalter i sik fångad i Vättern och Vänern
MEDDELANDE Datum 2015-01-12 Beteckning Sida 1/3 Enligt sändlista Angående dioxinhalter i sik fångad i Vättern och Vänern Kompletterande analyser har bekräftat att det förekommer halter av dioxin i sik
Läs merPressinformation - arbetsmaterial PFAS uppmätt i blodprover hos barnen i Kallinge
Arbets- och miljömedicin Lund Arbets- och miljömedicin i Lund är en solidariskt finansierad verksamhet inom hälsooch sjukvården i Region Skåne och landstingen i Blekinge, Kronoberg samt södra delen av
Läs merPFAS i sommarstugeområde i Luleå
LIVSMEDELSVERKET RISKVÄRDERING Dnr 2015/08062 1 (6) Anders Glynn Sanna Lignell Risk- och nyttovärderare PFAS i sommarstugeområde i Luleå Sammanfattning De redovisade totalhalterna av PFAA i de mest förorenade
Läs merPassiv provtagning av PCB-halter i Väsbyån
NR U 5115 FEBRUARI 2015 RAPPORT Passiv provtagning av PCB-halter i Väsbyån För Upplands Väsby kommun Magnus Karlsson, IVL Svenska Miljöinstitutet & Niklas Johansson, Melica Biologkonsult Författare: Magnus
Läs merHögre exponering för miljöföroreningar hos högkonsumeter av viltkött?
2012-03-28 Rapport angående uppdrag nr 215 1042, dnr 235-4460-10Mm Högre exponering för miljöföroreningar hos högkonsumeter av viltkött? Maria Wennberg 1 Ingvar Bergdahl 1 1 Yrkes- och miljömedicin, Institutionen
Läs merMiljöövervakningsmetod POPs i bröstmjölk PBDE och HBCDD i poolade mjölkprover
POPs i bröstmjölk PBDE och HBCDD i poolade mjölkprover 1 Programområde: Hälsorelaterad miljöövervakning POPs i bröstmjölk PBDE och HBCDD i poolade mjölkprover Författare: Se avsnittet Författare och övriga
Läs merMÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND. Fisk från Mälaren - bra mat
MÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND Fisk från Mälaren - bra mat Gädda, gös och abborre från 6 fjärdar i Mälaren undersöktes under 2001. Provtagningsstationen Östra Mälaren ligger i Ulvsundasjön nära de centrala
Läs merRisker vid förorening av dricksvatten med PFAS
LIVSMEDELSVERKET RISKHANTERINGSRAPPORT 1 (7) Risker vid förorening av dricksvatten med PFAS Detta dokument beskriver och motiverar riskhanteringsåtgärder beslutade av Livsmedelsverket med anledning av
Läs merRetrospektiva studier av halterna av perfluorerade ämnen i plasma hos kvinnor mellan 1987 och 2007
Retrospektiva studier av halterna av perfluorerade ämnen i plasma hos kvinnor mellan 1987 och 2007 Rapport till Naturvårdsverket 2009-03-31 Överenskommelse 2190802 Bo AG Jönsson, Anna Axmon, Jonatan Axelsson,
Läs merMiljömedicinsk bedömning av kontaminerad mark i Bengtsfors
Miljömedicinsk bedömning av kontaminerad mark i Bengtsfors Gerd Sällsten 1:e yrkes- och miljöhygieniker, Professor Lars Barregård Överläkare, Professor Göteborg den 7 juli 2011 Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Läs merCentrala Barnhälsovården Skaraborg Primärvården, 2013-01-23
Centrala Barnhälsovården Skaraborg Primärvården, 2013-01-23 Fortsatta problem med vissa tungmetaller och mineraler i barnmat Allmän information till vårdpersonal Viss barnmat innehåller tungmetallerna
Läs merrapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010
rapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010 Johan Persson och Tomas Loreth, Upplandsstiftelsen, Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult, Ylva Lönnerholm, Uppsala universitet Författare Johan Persson
Läs merDelprojekt 1.Provtagning och analys av dioxiner och PCB i konsumtionsfisk från Östersjöområdet och andra livsmedel
1 Dnr 10-1-10 Dnr 115/2010 2010-02-23 Jordbruksdepartementet 103 33 Stockholm Bakgrund I Livsmedelsverkets, Fiskeriverkets och Naturvårdsverkets regleringsbrev för budgetåret 2009 konstateras att Sveriges
Läs merMiljömedicinsk bedömning av bly i dricksvatten, Vättern
Miljömedicinsk bedömning av bly i dricksvatten, Vättern - Flygskjutmålet Hammaren Gerd Sällsten 1:e yrkes- och miljöhygieniker, prof Göteborg den 2 juli 2013 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Arbets- och
Läs merPer Ola Darnerud Livsmedelsverket, Uppsala, Sweden (mejladress: per.ola.darnerud@slv.se)
RESULTAT FRÅN RIKSMATEN 2010-11: BIOMONITORERING AV TOXISKA ÄMNEN OCH ASSOCIATIONER MED KOST- OCH LIVSSTILS- FAKTORER I EN SVENSK POPULATIONS- BASERAD UNDERSÖKNING Per Ola Darnerud Livsmedelsverket, Uppsala,
Läs merMetaller i Vallgravsfisk 2011. Ett samarbete mellan Göteborgs Naturhistoriska museum och Göteborgs Stads miljöförvaltning. Miljöförvaltningen R 2012:9
ISBN nr: 1401-2448 R 2012:9 Foto: Peter Svenson Metaller i Vallgravsfisk 2011 Ett samarbete mellan Göteborgs Naturhistoriska museum och Göteborgs Stads miljöförvaltning Miljöförvaltningen Karl Johansgatan
Läs merMetaller i vallgravsfisk 2012
ISBN nr: 1401-2448 R 2013:4 Foto: Klara Eklund Metaller i vallgravsfisk 2012 Miljöförvaltningen Box 7012, 402 31 Göteborg Tel vx: 031-368 37 00 Epost: miljoforvaltningen@miljo.goteborg.se www.goteborg.se/miljo
Läs merInstitutet för miljömedicin Karolinska Institutet
Institutet för miljömedicin Karolinska Institutet Yttrande över WSP Environmental rapport Gåshaga brygga, Lidingö stad. Fördjupad miljö- och hälsoriskbedömning inklusive kompletterande miljöteknisk markundersökning
Läs merRetrospektiva studier av perfluoralkylsulfonsyror i den svenska miljön Andra och avslutande året av screeningundersökningen.
Retrospektiva studier av perfluoralkylsulfonsyror i den svenska miljön Andra och avslutande året av screeningundersökningen. Slutrapport 2003-09-01 Ulf Järnberg Katrin Holmström ITM, Stockholms Universitet
Läs merBehovsbedömning och identifiering av viktiga miljöaspekter. Detaljplan Dioriten1/Grönstenen 4, Storvreten. Tumba 2014-02-14
Behovsbedömning och identifiering av viktiga miljöaspekter Detaljplan Dioriten1/Grönstenen 4, Storvreten Tumba 2014-02-14 Förord Följande behovsbedömning av detaljplan för Dioriten1/Grönstenen 4 i Storvreten
Läs merElfiske i Jönköpings kommun 2012
Elfiske i Jönköpings kommun 2012 De genomförda elfiskena har skett framförallt som uppföljning av tidigare fisken eller som uppföljningen av och inför fiskevårdsinsatser i Tabergsån, Lillån i Huskvarna
Läs merKonsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana
PM Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana Jonas Stenström Naturcentrum AB 2014-06-23 1 (5) Ängar Allmän bedömning Visserligen kan man konstatera att det verkar som att
Läs merScenarieberäkningar av PFOS-intag vid konsumtion av PFOS-förorenad fisk och relationen till EFSas tolerabla dagliga intag
LIVSMEDELSVERKET PM 1 (6) Emma Ankarberg, RG/RÅ Scenarieberäkningar av PFOS-intag vid konsumtion av PFOS-förorenad fisk och relationen till EFSas tolerabla dagliga intag Inledning PFAA är en grupp organiska
Läs merRetrospektiva studier av halterna av perfluorerade ämnen i plasma hos kvinnor mellan 1987 och 2007
Retrospektiva studier av halterna av perfluorerade ämnen i plasma hos kvinnor mellan 1987 och 2007 Rapport till Naturvårdsverket - 2009-03-31. Överenskommelse 2190802 Jönsson, Bo A; Axmon, Anna; Axelsson,
Läs merSwedish Medtech Informationsblad. Fakta om PVC i medicintekniska produkter
Swedish Medtech Informationsblad Fakta om PVC i medicintekniska produkter februari 2010 Fakta om PVC i medicintekniska produkter Inledning Syftet med detta informationsblad är att förklara och ge fakta
Läs merMetaller i vallgravsfisk 2013. Miljöförvaltningen R 2014:8. ISBN nr: 1401-2448
ISBN nr: 1401-2448 R 2014:8 Foto: Sofia Pallander Metaller i vallgravsfisk 2013 Miljöförvaltningen Box 7012, 402 31 Göteborg Tel vx: 031-365 00 00 Epost: miljoforvaltningen@miljo.goteborg.se www.goteborg.se
Läs merMiljömedicinsk bedömning av hälsorisker hos människa på grund av rödfyrshögar i Västra Götaland. Göteborg den 27 februari 2004
Miljömedicinsk bedömning av hälsorisker hos människa på grund av rödfyrshögar i Västra Götaland Göteborg den 27 februari 2004 Gerd Sällsten Docent, 1:e yrkes- och miljöhygieniker Lars Barregård Professor,
Läs merBröstmjölk -indikator för organiska miljöföroreningar
Bröstmjölk -indikator för organiska miljöföroreningar Sanna Lignell, Toxikologiska enheten Livsmedelsverket Bröstmjölksinsamlingar vid Livsmedelsverket 1996-1999 Större studie i Uppsala ca 2 mammor rekryterades
Läs merGiftfria inköp En vägledning för att minska miljögifterna i våra verksamheter
Giftfria inköp En vägledning för att minska miljögifterna i våra verksamheter Idag omges vi av fler kemikalier och kemiska ämnen än någonsin. Kemikalierna finns i vardagssaker runt omkring oss i hemmet,
Läs merPFAS ämnens spridning och effekt i Arlandaområdet. Tomas Viktor, 2015-03-24
Provtagning Arlanda Valloxen Horssjön Håtuna Kättstabäcken Halmsjön Märstaån Steningeviken Botele udd Skarven Rosersbergviken vatten fisk Görväln PFOS-belastning PFOS (kg/år) PFASs (kg/år) referens Broby
Läs merBESKRIVNING AV INSATSEN Verksamhetens namn: Miljöenheten/Folkhälsocentrum/AMM
ANSÖKAN projektmedel Utveckling av landstingets hållbarhetsarbete Dnr HBN13-018 BESKRIVNING AV INSATSEN Verksamhetens namn: Miljöenheten/Folkhälsocentrum/AMM Kontaktperson: Johan Sundqvist, Miljöchef Insatsens
Läs merPerfluorerade organiska ämnen i blod under graviditet och amning
Dnr 146/28 Sakrapport till Naturvårdsverkets Miljöövervakning: Perfluorerade organiska ämnen i blod under graviditet och amning Avtalsnummer: 215 811 Utförare: Livsmedelsverket Programområde: Hälsorelaterad
Läs merRiskhantering ga llande avsaltat vatten
Riskhantering ga llande avsaltat vatten Vilka hälsoeffekter finns det med att konsumera dricksvatten framställt genom omvänd osmos (avsaltat vatten) av havsvatten alternativt använda det vid matlagning?
Läs merFörskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen
Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen Datum: Version: Ansvariga: Förvaltning: Enhet: 2015-06-04 1.0 Christina Persson & Jimmie Brander Förskoleförvaltningen Kvalitetsenheten Innehållsförteckning Inledning...
Läs merGeo och miljö för 7 delområden Härnösands kommun
HÄRNÖSANDS KOMMUN Geo och miljö för 7 delområden Härnösands kommun FÖRHANDSKOPIA Sundsvall 2012-12-21 8. Lövudden 8.1 Allmän områdesbeskrivning, tidigare bebyggelse Det undersökta området är beläget längs
Läs merDysåns avrinningsområde (677921-141225)
Dysåns avrinningsområde (677921-141225) Översiktlig beskrivning Dysån är en för regionen typisk skogså, vars avrinningsområde i huvudsak ligger i Älvdalens kommun och därmed förvaltas fisket följaktligen
Läs merKonsekvenser för industrin av miljökvalitetsnormer för luft. GAME möte 30 november 2006 Erik Fridell
Konsekvenser för industrin av miljökvalitetsnormer för luft GAME möte 30 november 2006 Erik Fridell Efter 40 års verksamhet är IVL Ett forskningsinstitut för Hållbar Utveckling Stiftelseägt och därmed
Läs merOlja och miljö. Miljöeffekter. Skyddsåtgärder. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap KOMMUNENS OLJESKYDD 1 (5) Datum 2011-04-01
samhällsskydd och beredskap KOMMUNENS OLJESKYDD 1 (5) Olja och miljö Miljöeffekter Ett oljeutsläpp orsakar skador på växt- och djurliv genom nedsmetning och förgiftning. Oljor har olika egenskaper beroende
Läs merFiskbeståndet i Skansnässjön 2014
215-4-7 Rapport Fiskbeståndet i Skansnässjön 214 Tina Hedlund Aquanord AB Bakgrund Skansnässjön är en lågfjällsjö som ligger på 5 m.ö.h. på gränsen mellan Storumans och Vilhelmina kommun. Utloppet rinner
Läs merInformation juni 2004
2004-06-08 Östgöta Kräftprojekt Information juni 2004 701 45 Örebro, Sweden 1 Information från Östgöta Kräftprojekt Östgöta Kräftprojekt har under våren fortsatt enligt plan. Vi har svarat på frågor inför
Läs merMetaller i ABBORRE från Runn. Resultat 2011 Utveckling
Metaller i ABBORRE från Runn Resultat Utveckling Abborre i Runn Metaller i vävnader Som en uppföljning till tidigare undersökningar år 1993 1, 1996 2, - 20 3, 4 infångades under sensommaren abborre från
Läs merKemikalier i enskilda avlopp ett problem? Patrik Andersson Kemiska Institutionen
Kemikalier i enskilda avlopp ett problem? Patrik Andersson Kemiska Institutionen Fokus på stora anläggningar Fokus på övergödning och bakterier Från punktkälla till diffusa emissioner 2013-11-04 3 2013-11-04
Läs merData om svenska fiskodlingar
SMED Rapport Nr 110 2012 Data om svenska fiskodlingar Utveckling av metodik inför rapportering till HELCOM Johanna Mietala, SCB Publicering: www.smed.se Utgivare: Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska
Läs merGäddan i Hammarsjön en inledande fiskeribiologisk undersökning
Gäddan i Hammarsjön en inledande fiskeribiologisk undersökning MS Naturfakta Mikael Svensson Box 107 283 22 Osby 0479-10536, 0705-910536 Gäddan i Hammarsjön Enligt uppgifter från vissa håll är gäddorna
Läs merOlli-Matti Kärnä: Arbetsplan. Uppföljning av vattenkvaliteten. Svensk översättning (O-M K): Ola Österbacka
sida 1 (5) Olli-Matti Kärnä: Arbetsplan Svensk översättning (O-M K): Ola Österbacka Uppföljning av vattenkvaliteten Uppföljningen av vattenkvaliteten koncentreras till fem punkter i Iskmo sund och Skatasund
Läs merSläketäkt gynnar gäddlek
Släketäkt gynnar gäddlek LOVA-projekt Ett försök att förbättra lekmiljön för gädda Vattenrådet Snoderån Gotland 1 978-91-980886-2-5 2 Förord I miljösammanhang har myndigheter och experter under flera pår
Läs merAllmän beskrivning av Kolsjöbäcken, Arvika kommun
Fortum Generation AB Att. Johnny Norrgård Gammelkroppa 682 92 Filipstad Allmän beskrivning av Kolsjöbäcken, Arvika kommun Bakgrund Föreliggande elfiske samt allmänna beskrivning av Kolsjöbäcken, är genomförd
Läs merPFAS och PFOS - problem i vatten. Karin Norström
PAS och POS - problem i vatten Karin Norström Terminologi PAS C n 2n+1 R PAAs PASs -SO 2 ASAs -SO 2 NH 2 PAs -CO Ytterligare fluorämnen (toh etc)... PCAs -COOH/-COO - PSAs SO 3 H/-SO 3 -.. POS C 8 17 SO
Läs merSammanställning av slamanlyser inom ReVAQ år 2004-2007
Sammanställning av slamanlyser inom ReVAQ år 2004-2007 SLUTRAPPORT R nr 8-2008 Cajsa Wahlberg Avloppsreningsavdelningen, Utveckling och Investering Innehållsförteckning Inledning... 1 Bromerade flamskyddsmedel...
Läs merBarns Hälsa och Livsmiljö-med fokus på Jönköpings län
Barns Hälsa och Livsmiljö-med fokus på Jönköpings län Barn är känsliga för miljöpåverkan då de; Foto; Mona Lindholm -fortfarande växer och utvecklas, fysiskt såväl som psykiskt -intar mera mat och dryck
Läs merMARINE MONITORING AB Effektövervakning av TBT Åtgärder ger resultat!
MARINE MONITORING AB Effektövervakning av TBT Åtgärder ger resultat! Marina Magnusson Upplägg Vad är TBT? Molekylstruktur Användning Var finns det? Spridning/ nytillskott Hur farligt? Halveringstid Påverkan
Läs merFiskevårdsplan för Kiasjön m.fl. sjöars FVOF
KRÄFTBESTÅNDET Kräftor i Kiasjöns m.fl. sjöars FVO Bild 21-22. Flodkräfta från Halland (t.v.) 2009 och signalkräfta från Uvasjön (Alsterån, Fröseke) 2011 (t.h.). Observera skillnaderna i färg och klornas
Läs merStandardiserat nätprovfiske i Insjön 2014. En provfiskerapport utförd åt Nacka kommun 2014-10-22
Standardiserat nätprovfiske i Insjön 2014 En provfiskerapport utförd åt Nacka kommun 2014-10-22 Sportfiskarna Tel: 08-410 80 680 E-post: tobias@sportfiskarna.se Postadress: Svartviksslingan 28, 167 39
Läs merMotion 2015:34 av Anna Sehlin (V) om att förbjuda mikroplaster i landstingets verksamhet
Stockholms läns landsting 1 (3) Landstingsstyrelsens förvaltning Landstingsdirektörens stab Handläggare: Clara Wahren Ankom Stockholms läns landsting) 2016 Il Landstingsstyrelsens miljöberedning Motion
Läs merHumanas Barnbarometer
Humanas Barnbarometer 2014 1 Inledning Barnets bästa ska vara utgångspunkten i allt myndighetsutövande i Sverige. Barnens behov, inte verksamhetens, ska stå i centrum när kommunerna utreder, beviljar,
Läs merÄlgobs Ett verktyg i älgförvaltningen - vilka faktorer styr resultatet och hur kan dessa påverkas. Folke Fagerlund
Älgobs Ett verktyg i älgförvaltningen - vilka faktorer styr resultatet och hur kan dessa påverkas Folke Fagerlund 60000 Mantimmar obs 2014 ej slutredovisat 50000 I snitt i länet ligger ca 85 % av mantimmarna
Läs merEnheten för resurstillträde 2011-03-18 13-1356-11 Handläggare Ert Datum Er beteckning Martin Rydgren 031-743 04 32 Enligt sändlista
REMISS Sida 1(9) Datum Beteckning Enheten för resurstillträde 2011-03-18 13-1356-11 Handläggare Ert Datum Er beteckning Martin Rydgren 031-743 04 32 Enligt sändlista Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36)
Läs merDecimering av gädda i Logärden till nytta för rödingen?
Decimering av gädda i Logärden till nytta för rödingen? Bakgrund Logärden är belägen ca 20 km öster om Falun och utgör källsjö i Gavleån. Sjön avvattnas via Hinsen och Hyn till Gavleån och dess utlopp
Läs merAlkohol, tobak, narkotika och dopning
7 APRIL 21 Alkohol, tobak, narkotika och dopning Elever i årskurs sju och gymnasiets första år tillfrågades om alkohol- och tobaksbruk, liksom om inställning till narkotika, och om de använt narkotika
Läs merKadmium i mark, gröda och mat i Sverige och Europa. Jan Eriksson, Inst. för mark och miljö
Kadmium i mark, gröda och mat i Sverige och Europa Jan Eriksson, Inst. för mark och miljö Rapport som sammanfattar kadmiumproblematiken http://håbo-tibble.se/dokument/pdf/mat21%20kadmium.pdf Kadmium i
Läs merOsteologisk analys av djurbensmaterial från Lockarp
Osteologisk analys av djurbensmaterial från Lockarp Annica Cardell Under den osteologiska analysen har benmaterialet identifierats och därefter registrerats i en Access databas. Materialet sammanlagda
Läs merTillväxt och klimatmål - ett räkneexempel
Tillväxt och klimatmål - ett räkneexempel 2012-02-07 Detta dokument är ett räkneexempel som har tagits fram som stöd i argumentationen för en motion till Naturskyddsföreningens riksstämma år 2012. Motionen
Läs merHÄLSOEFFEKTER I ETT FÖRORENAT OMRÅDE EN EPIDEMIOLOGISK ENKÄTSTUDIE
HÄLSOEFFEKTER I ETT FÖRORENAT OMRÅDE EN EPIDEMIOLOGISK ENKÄTSTUDIE Gun Wingren, Docent Avd. för f r Yrkes- och Miljömedicin, IKE, Linköpings Universitet Ingela Helmfrid, Biolog Yrkes- och Miljömedicinskt
Läs merNågra första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 2010
Samhällsmedicin PM 1 Gävleborg 11-1-2 Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 1. Kort om den nationella folkhälsoenkäten Den nationella folkhälsoenkäten
Läs merInternationella rapporten 2013
Internationella rapporten 2013 Ingvar Eriksson, Svenska Pig Svenska Pig deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. I nätverket jämförs produktionsresultat från medlemsländerna och ekonomiska parametrar.
Läs merBarnets nutrition 0-6 år. Anna Magouli Leg. Dietist Centrala Barnhälsovården FyrBoDal
Barnets nutrition 0-6 år Anna Magouli Leg. Dietist Centrala Barnhälsovården FyrBoDal Vad alla måste få veta: Barn äter ungefär som de vuxna! Källa: SLV Lena Björck Rätt förutsättningar Goda förebilder
Läs merKemikalier i vår vardag vad är problemet?
Kemikalier i vår vardag vad är problemet? Linda Molander Anna Beronius, Magnus Breitholtz, Christina Rudén, Marlene Ågerstrand Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi (ACES) Stockholms universitet
Läs merResultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken, 23 september 1999
Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken, 23 september 1999 - Lägesrapport januari 2000 Stefan Tobiasson, Högskolan i Kalmar Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken
Läs merUtdrag ur Skötselplan för Kosterhavets nationalpark Förslag Remissversion 2009-03-17
Utdrag ur Skötselplan för Kosterhavets nationalpark Förslag Remissversion 2009-03-17 Observera att det i övriga delar av remissen kan finnas förslag som indirekt påverkar jakten läs in dig via länk i kallelsen
Läs merPFAS i dricksvattnet Reflexioner om riskbedömning och riskkommunikation
PFAS i dricksvattnet Reflexioner om riskbedömning och riskkommunikation Kristina Jakobsson verksamhetschef, överläkare Arbets-och miljömedicin, Lund 2015-04-23 16 december 2013 http://www.svt.se/nyheter/regionalt/blekinge
Läs merRegionala skillnader i kvinnors kroppsbelastning av persistenta organiska miljöföroreningar
Resultatrapport Diarienr:721-1921-Mm Regionala skillnader i kvinnors kroppsbelastning av persistenta organiska miljöföroreningar Anders Glynn 1, Elisabete Weiderpass 2, Fredrik Granath 2, Per Ola Darnerud
Läs merArbets- och miljömedicin Lund. Miljömedicinsk bedömning angående förorenad mark på koloniområde i kv. Tuppen, Helsingborg. Rapport nr 12/2012
Arbets- och miljömedicin Lund Rapport nr 12/2012 Miljömedicinsk bedömning angående förorenad mark på koloniområde i kv. Tuppen, Helsingborg Kristoffer Mattisson Yrkes- och Miljöhygieniker Håkan Tinnerberg
Läs merKvicksilver i gädda från insjöar i Göteborg
Kvicksilver i gädda från insjöar i Göteborg ISSN 1401-243X R 2007:5 VI SKALL STRÄVA EFTER STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR! Göteborgs Miljöförvaltning är sedan oktober 1998 certifierad enligt ISO 14001. För att
Läs merLuftkvalitetsbedömning vid Ängsgärdet i Västerås
Ängsgärdet - förstudie luft buller Luftkvalitetsbedömning vid Ängsgärdet i Västerås Malmö 2011-04-20 Luftkvalitetsbedömning vid Ängsgärdet i Västerås Datum 2011-04-20 Uppdragsnummer 61151145168000 Utgåva/Status
Läs merRapport. "Bekämpning av kräftpest med hjälp av släck kalk Ca(OH)2 vid Rotenäs kvarn i Bodaneälven, Vänerborgs kommun" Lillerud 2006-10-24
Rapport "Bekämpning av kräftpest med hjälp av släck kalk Ca(OH)2 vid Rotenäs kvarn i Bodaneälven, Vänerborgs kommun" Lillerud 2006-10-24 Tomas Janson Hushållningssällskapet i Värmland Projektledare Astacus
Läs merBedömning av marina naturvärden i den inre norra delen av Norrtälje hamn 2013
Bedömning av marina naturvärden i den inre norra delen av Norrtälje hamn 2013 Johan Persson JP Aquakonsult Gustav Johansson Hydrophyta Ekologikonsult Uppsala 2013-12-09 Omslagsbilden visar årsyngel av
Läs merC Kol H Väte. O Syre. N Kväve P Fosfor. Ca Kalcium
O Syre C Kol H Väte N Kväve P Fosfor Ca Kalcium Grundämnen som utgör ca 98 % av kroppsvikten Dessa grundämnen bygger i sin tur upp molekylerna i vår kropp Kroppen är uppbyggd av samma beståndsdelar av
Läs merÖstersjön & miljögifter
MILJÖGIFTER Östersjön & miljögifter - VAD VI BÖR VETA STUDIEMATERIAL TILL DOKUMENTÄREN DEN andra vågen ULLA ARNBY OUR BALTIC SEA MEDIA PROJECT 1 Filmmakaren och frilansjournalisten Folke Rydén och fotografen
Läs merTotalt finns det alltså 20 individer i denna population. Hälften, dvs 50%, av dem är svarta.
EVOLUTION Tänk dig att det på en liten ö i skärgården finns 10 st honor av den trevliga insekten långvingad muslus. Fem av dessa är gula med svarta fläckar och fem är helsvarta. Det är samma art, bara
Läs merE-handeln 2014 SILENTIUM AB COPYRIGHT WWW.SILENTIUM.SE
E-handeln 2014 Presentationsupplägg Fakta om undersökningen Sammanfattning Undersökningsresultat FAKTA OM UNDERSÖKNINGEN Denna undersökning är gjord av Silentium 11/12 17/12 2014. 1038 personer i varierande
Läs mer1. Sammanfattning. Innehåll. Verksamhetsberättelse 2016-04-15 581-5993-2014. Havs- och vattenmyndigheten Box 11930 404 39 GÖTEBORG
1 (14) Vattenenheten Jenny Zimmerman, Hans Nilsson 010-2253431 Registraturen Havs- och vattenmyndigheten Box 11930 404 39 GÖTEBORG 1. Sammanfattning Kalkningsverksamheten i Jämtlands län genomgår för närvarande
Läs merVINDKRAFTENS MILJÖPÅVERKAN
SAMMANFATTNING AV RAPPORTEN: VINDKRAFTENS MILJÖPÅVERKAN UTVÄRDERING AV REGELVERK OCH BEDÖMNINGSMETODER Tore Wizelius Gunilla Britse Angelica Widing Vindkraftens Miljöpåverkan UTVÄRDERING AV REGELVERK OCH
Läs merPFOS i den svenska miljön
i den svenska miljön Karin Norström IVL Svenska miljöinstitutet Vad är? Bakgrundshalter av och PFOA i miljön Punktkällans påverkan RE-PATH ett forskningsprojekt mellan IVL och Swedavia Hur exponeras vi
Läs merFiskundersökningar i Rönne å 2012
Eklövs Fiske och Fiskevård Fiskundersökningar i Rönne å 2012 Länsstyrelsen i Skåne län Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432 E-post:
Läs mer2 Beskrivning av ändrade förutsättningar
Author Fredrik Zachrisson Phone +46 10 505 47 41 Mobile + 46 (0)76-772 43 53 E-mail fredrik.zachrisson@afconsult.com Recipient Håbo Kommun Plan- och utvecklingsavdelningen Märit Olofsson Nääs 746 80 Bålsta
Läs merHur äter vi hållbart?
Hur äter vi hållbart? Elin Röös, Postdok, Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion Framtidens lantbruk SLU, Uppsala Radikala minskningar av utsläppen måste till
Läs merFokus Kvädöfjärden: Varför mår kustfisken dåligt?
Fokus Kvädöfjärden: Varför mår kustfisken dåligt? Lars Förlin, Åke Larsson, Niklas Hanson & Jari Parkkonen, Göteborgs universitet Elisabeth Nyberg, Suzanne Faxneld & Anders Bignert, Naturhistoriska riksmuseet
Läs merIntagsberäkningar som underlag för framtagande av hälsobaserad åtgärdsgräns för perfluorerade alkylsyror (PFAA) i dricksvatten
LIVSMEDELSVERKET Vetenskapligt underlag 1 (12) Intagsberäkningar som underlag för framtagande av hälsobaserad åtgärdsgräns för perfluorerade alkylsyror (PFAA) i dricksvatten Sammanfattning Mot bakgrund
Läs merPFAS i enskilda brunnar runt Visby flygplats
LIVSMEDELSVERKET RISKVÄRDERING Dnr 1 (8) Anders Glynn Irina Gyllenhammar Risk- och nyttovärderare Rickard Bjerselius, UV/RÅ PFAS i enskilda brunnar runt Visby flygplats Sammanfattning Runt Visbys flygplats
Läs merLÅNGTIDSUTVÄRDERING AV HASTIGHETSPÅMINNANDE VMS I RÄVLANDA
LÅNGTIDSUTVÄRDERING AV HASTIGHETSPÅMINNANDE VMS I RÄVLANDA Göteborg 2003-11-28 SWECO VBB ITS SWECO VBB Gullbergs Strandgata 3 Box 2203, 403 14 Göteborg Telefon 031-62 75 00 Telefax 031-62 77 22 Dokumentinformation
Läs merDioxinliknande kemikalie i fisk från Oxundasjön
LIVSMEDELSVERKET PRELIMINÄR RISKVÄRDERING 1 (5) Risk- och nyttovärderingsenheten Senior risk- och nyttovärderare 2014-10-07 Dnr 1735/2014 Emma Ankarberg, UV/RÅ Dioxinliknande kemikalie i fisk från Oxundasjön
Läs merövrigt Fångsten av gädda, abborre, lake och gös i Larsmo-Öjasjön under perioden 1997-2007 (statistik uppsamlad av fiskelagen runt sjön)
Larsmo-Öjasjön Uppgifterna om fiskfångsterna i Larsmo-Öjasjön presenteras nedan och baserar sig på fiskeområdets insamlade statistik från medlemsorganisationerna samt på utförda fiskeriundersökningar.
Läs merMiljömedicinskt yttrande om skyddsavstånd mellan förskola/bostäder och svinstall, Sätila i Marks kommun
Miljömedicinskt yttrande om skyddsavstånd mellan förskola/bostäder och svinstall, Sätila i Marks kommun Göteborg den 4 juli 2005 Erik Larsson Miljöutredare Box 414, 405 30 Göteborg Telefon 031-773 28 53
Läs merPerfluorerade alkylsyror (PFAA) i Uppsalas dricksvatten
LIVSMEDELSVERKET RISKVÄRDERING 1 (9) Perfluorerade alkylsyror (PFAA) i Uppsalas dricksvatten Sammanfattning Med anledning av en snabbt ökande exponering av konsumenterna i Uppsala kommun för en viss typ
Läs mer- arbetet i forsta hand inriktas på verksamheter som berör barn och ungdomar samt att
Ärendet i korthet Margareta Lundberg (MP) och.{ke T Carlestam (MP) väckte 2otg-og-27 en motion om att giftexponeringen ska minskas, och då speciellt i kommunens barnmiljöer. I motionen föreslås därför
Läs merYttrande 2015-04- 29
Yttrande 2015-04- 29 Hav- och Vattenmyndigheten havochvatten@havochvatten.se Dnr: 3563-14 Yttrandet avseende; Samråd om förslag till åtgärdsprogram för havsmiljön, remissversion organiserar nio kommuner
Läs mer