PFOS i den svenska miljön

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "PFOS i den svenska miljön"

Susanne Öberg
för 8 år sedan
Visningar:

1 i den svenska miljön Karin Norström IVL Svenska miljöinstitutet Vad är? Bakgrundshalter av och PFOA i miljön Punktkällans påverkan RE-PATH ett forskningsprojekt mellan IVL och Swedavia Hur exponeras vi för?

4 F F F F F F F F F F F F F F F F F O S O O

5 och relaterade kemikalier - - Perfluorerade sulfonsyror och karboxylsyror förekommer i olika kedjelängder, men (x=8) och PFOA (x=8) är de mest studerade Multipla kol-fluorbindningenar ger dessa kemikalier unika egenskaper -Extremt svårnedbrytbara -Förekommer som anjoner relativt vattenlösliga extremt ytaktiva Bioackumulerar binder till proteiner Klassas som PBT (Persistent, Bioaccumulative, Toxic) POP (Persistent Organic Pollutant) Finns över allt!

-Extremt svårnedbrytbara -Förekommer som anjoner relativt vattenlösliga extremt ytaktiva Bioackumulerar binder

Papper och paketeringsprodukter (fosfatestrar) Matförpackningar, pappersprodukter Ytbehandling (polymera material)

6 Produktion och användningsområden Perfluorooktansulfonyl fluoride (POSF) utgjorde startmaterialet till en mängd olika kemiska produkter Ytaktiva specialkemikalier (lågmolekylära ämnen bl.a. ) Brandsläckningsskum, Industriella tensider, fotoframkallningsvätskor, fläckbortagare mm. Papper och paketeringsprodukter (fosfatestrar) Matförpackningar, pappersprodukter Ytbehandling (polymera material) Mattbehandling, Textil- möbelbehandling, impregneringssprayer Resthalter av och ämnen som kan brytas ned till

7 PFOA och i ytterkläder Koncentration av extraherade fluorerade alkyl substanser från regnjackor i ng/g jackmaterial Polarn O. Pyret SNF textil 1 Peak Performance SNF textil 2 Helly Hansen SNF textil 3 Stadium SNF textil 4 10:2 FTolefin <1.2 4:2 FTOH <4.2 <4.2 <4.2 <4.2 6:2 FTOH :2 FTOH :2 FTOH :2 FTS <0.9 8:2 FTS <0.8 6:2 FTUCA <0.6 <0.6 <0.6 <0.6 8:2 FTUCA <0.6 <0.6 <0.6 <0.6 6:2 FTCA <0.6 <0.6 <0.6 <0.6 8:2 FTCA <0.6 <0.6 <0.6 <0.6 PFBS PFHxS <0.2 < < PFDcS <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 PFBA < <3.3 PFPA <2.9 <2.9 <2.9 <2.9 PFHxA PFHpA PFOA PFNA <1.1 PFDcA <1.0 PFUnA <1.8 PFDoA < <1.6 PFTeA <4.1 <4.1 <4.1 <4.1 A <0.1 N-Me-FOSA < <0.4 <0.4 N-Et-FOSA <0.3 <0.3 <0.3 <0.3 N-Me-FOSE N-Et-FOSE <3.1 <3.1 <3.1 <3.1 Det finns många olika fluorerade ämen som används i vattenavstötande material som inte är PFOA eller men som kan omvandlas till dessa. och PFOA tas inte upp i kroppen via hudkontakt.

8 8:2 FTOH 488 1930 4970 144 10:2 FTOH 394 1270 245 41.6 6:2 FTS 1.6 1.8 1.8 <0.9 8:2 FTS 16.2 14.6 18.5 <0.8 6:2 FTUCA <0.6 <0.6 <0.6 <0.6 8:2 FTUCA <0.6 <0.6 <0.6 <0.6 6:2 FTCA <0.6 <0.6 <0.6 <0.6 8:2 FTCA <0.

8 POSF-produktion (ton) Produktion (och relaterade ämnen) har producerats i ökande volymer sedan 1950-talet År fasade 3M (den huvudsakliga tillverkaren) ut sin produktion

volymer sedan 1950-talet År 2000 2002 fasade

9 i miljön - bakgrundshalter - en punktkällas inverkan (projektet Re-Path)

10 Global spridning av PFOA och Transportvägar: Vattenströmmar Luft -Regn -Snö - Torrdeposition -Partiklar

Lokal spridning av och PFOA 2 ng/l 2 pg/m 3 Våt deposition Torr deposition Utsläpp från produkter som används Utomhus Inomhus Industrier Diffusa utsläpp

11 Lokal spridning av och PFOA 2 ng/l 2 pg/m 3 Våt deposition Torr deposition Utsläpp från produkter som används Utomhus Inomhus Industrier Diffusa utsläpp Punktkällor Landsbygdsområde Reningsverk 40 ng/l Urbant område Dricksvatten 3 ng/l Antropogena utsläpp av återspeglas av koncentrationerna i dricksvattnet!

utsläpp Punktkällor Landsbygdsområde Reningsverk 40 ng/l Urbant område

2010) B Dreyer (Environmental Pollution 2010) C EU Wide Monitoring Survey of Polar Persistent Pollutants in

12 ng/l Bakgrundshalter av PFOA och i Skandinavien och PFOA i miljön (medel) Vindelälve n Dalävlen Regn 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Östersjön (n=74) A Regn(n=20) B Dalävlen C Viskan C PFOA A Kirchgeorg (Environmental Chemistry 2010) B Dreyer (Environmental Pollution 2010) C EU Wide Monitoring Survey of Polar Persistent Pollutants in European River Waters och PFOA detekteras i samtliga vatten. Bakgrundskontamineringen ligger mellan 0,2-4ng/L för och PFOA.

13 ng/l och PFOA i dricksvatten och PFOA i dricksvatten nära Stockholm Svartsjö Södertälje Husby Bromma Stockholms Universitet* PFOA Ref: Sommarskolan Marko Filipovic 2011 *Shaihd Ullah ITM (Journal of Chromatography A 2011) Koncentrationer av PFOA och i dricksvatten är främst beroende på produktionskällan av dricksvattnet som kan vara grundvatten, älvar, insjöar. Gränsvärde: 350 ng/l (Naturvårdsverket 2008)

ITM (Journal of Chromatography A 2011) Koncentrationer av PFOA och i dricksvatten är främst beroende på

14 ng/l och PFOA i dricksvatten PFOA och i dricksvatten från Europa Svartsjö Södertälje Husby Bromma Stockholms Universitet* Sommarskolan Marko Filipovic 2011 *Shaihd Ullah ITM (Journal of Chromatography A 2011) PFOA Italien* Holland* Norge* Tyskland* PFOA och detekteras i dricksvattenprover från hela Europa. Det finns reningsverk som kan rena upp PFOA och men de är väldigt få.

(Journal of Chromatography A 2011) PFOA Italien* Holland* Norge* Tyskland* PFOA och detekteras i

15 ng/g torr vikt PFOA och i svensk inomhus miljö Lägenhet (n=38) och PFOA i damm (median) Hus (n=10) Dagis (n=10) Bil (n=5) PFOA Ref: Justina Björklund ITM (Environmental Science & Technology 2009) och PFOA hittas även i damm. Exponering av /PFOA via damm är dock mindre viktig än via mat.

Ref: Justina Björklund ITM (Environmental Science & Technology 2009) och PFOA

16 Punktkällans påverkan

17 ng/l Punktkällans påverkan: Tullinge 120 PFOA och i dricksvatten punktkontaminering Ref: Sommarskolan Marko Filipovic 2011 *Shaihd Ullah ITM (Journal of Chromatography A 2011) PFOA 20 0 Tullinge Svartsjö Södertälje Husby Bromma Stockholms Universitet* Italien* Holland* Norge* Tyskland*

*Shaihd Ullah ITM (Journal of Chromatography A 2011) PFOA 20 0 Tullinge

18 Toppskikt PFOA PFOA Mulljord Kolrika jordarter Grundvatten Då /PFOA baserat brandsläckningsskum tillförs på en markyta så kommer /PFOA sakta börja transporteras genom jordlagren med vattnet.

19 Kunskapsluckor Toppskikt Mulljord PFOA Kolrika jordarter PFOA PFOA PFOA Grundvatten PFOA PFOA Tidsfördröjningen mellan utsläpp och kontaminering av grundvatten gör det svårt att identifiera potentiella källor. Regelbundna tester av dricksvatten kan vara nödvändiga!

kontaminering av grundvatten gör det svårt att identifiera

20 RE-PATH Risks and Effects of the dispersion of PFAS on Aquatic, Terrestrial and Human populations in the vicinity of International Airports Samfinansierat projekt för Swedavia och IVL Arlanda fisk vatten Landvetter

vicinity of International Airports Samfinansierat

21 Provtagning Analys Toxicitetstester Rening Reningseffektivitet > 99%

22 N Issjöbäcken Lilla Issjön Issjöbäcken P4 V:a Ingsjön Inseros Lindome Hede bron Kungsbacka ån Sandsjön (ref) ng/l ng/g f.v. Landvetter vatten abborre Lilla Issjön V:a Ingsjön Sandsjön avstånd från flygplats EU föreslagna gränsvärden (EQS) Fisk: 9.1 ng/g f.v. Vatten: 0.65 ng/l

23 ng/l ng/g f.v. Arlanda vatten abborre avstånd från flygplats EU föreslagna gränsvärden (EQS) Fisk: 9.1 ng/g f.v. Vatten: 0.65 ng/l

24 i abborre från Mälaren Järnberg et al., 2008

25 25 Korrelation mellan halt i vatten och fisk vatten abborre (ng/l) (ng/g f.v.) Halmsjön Steningeviken Valloxen (ref sjö) Lilla Issjön Västra Ingsjön 10, Sandsjön (ref sjö) 1, EU kommissionens EQS-värde för EQS fisk = 9.1 ng/g färskvikt EQS vatten = 0.65 ng/l

26 Concentration Frågeställningar inom projektet: Hur lång tid tar det innan ett kontaminerat område bir rent från? - Studera marktransport av - Hur mycket finns totalt på området? Hur stort är Arlandas bidrag till Mälaren jfm andra källor? => Beslutsunderlag för ev. åtgärder Cbakgrund Tid

27 Humanexponering av Hur exponeras vi för?

Exponering Som en konsekvens av dess egenskaper, produktion och användning kan vi hitta i princip överallt i miljön har hittats i människor från i princip hela

28 Exponering Som en konsekvens av dess egenskaper, produktion och användning kan vi hitta i princip överallt i miljön har hittats i människor från i princip hela världen Konsumentprodukter Förekomst i människoserum Inomhusluft Hushållsdamm Dricksvatten Intag Utsöndring via urin Föda Vilken/vilka är de viktigaste exponeringsvägarna?

29 Scenario 1: Genomsnittlig (vuxen) stockholmare Intag av föda är den främsta exponeringsvägen för Dricksvatten och intag av hushållsdamm utgör en liten del av den totala exponeringen Hushållsdamm Dricksvatten Föda Totalt dagligt intag = ng kg -1 dag -1

30 Scenario 1: Genomsnittlig (vuxen) stockholmare Fisk är den främsta källan till i födan (>60%) Kött och ägg utgör mindre bidrag Fisk Kött Ägg Övrigt Totalt dagligt intag via föda Relativ betydelse av olika livsmedel

31 Scenario 2: Genomsnittlig Tullingebo Koncentrationen av i Tullinges dricksvatten är ggr högre än bakgrundsnivåerna Dricksvatten är den dominerande exponeringskällan Hushållsdamm Dricksvatten Föda Den totala exponeringen för boende i Tullinge är 2-3ggr högre än genomsnittssvensken Totalt dagligt intag ~3 ng kg -1 dag -1

32 Total daglig exponering (ng/(kg dag) Scenario 3: Sportfiskare Arlanda/Rosersberg/Lanvetter 20 Konsumtion av fisk från förorenade områden ökar exponeringen för upp till 10 ggr bakgrundsaxponeringen Fisk konsumtion Bakgrundsexponering Aldrig 1 ggr/år 2-8 ggr/år 8-24 ggr/år 2-3 ggr/månad 3-5 ggr/månad

33 Total daglig exponering (ng/(kg dag) Exponering och risk Tolerabelt dagligt intag (TDI) för har uppskattats till 150 ng kg-1 dag-1 av Europeiska Livsmedelssäkerhetsmyndigheten (EFSA) TDI Genomsnittssvensk Tullingebo Sportfiskare (3-5ggr/månad)

34 Naturvårdsverket, Rapport 6513, september 2012 Environmental and Health Risk Assesment of Perfluoroalkylated and Polyfluoroalkylated Substances (PFASs) in Sweden Riskkaraktäriseringen visade inte på någon risk för lever- eller reproduktionstoxicitet i allmänbefolkningen. För få individer med hög konsumtion av kontaminerad fisk kunde en risk för levertoxicitet påvisas För yrkesexponerade skidvallare kunde risk för lever och reproduktionstoxicitet påvisas För marin och högexponerad sötvattensfisk indikerar data på ingen risk för skadliga effekter Hos säl och utter fanns risk för lever och reproduktionstoxicitet

35 Koncentration serum (ng ml -1 ) Vad kan vi göra för att minska exponeringen? Koncentrationerna av i människoserum har sjunkit sedan produktionen fasades ut Halterna av i genomsnittssvensken kommer antagligen att stabiliseras kring ~5 ng ml -1 Exponering via födan förväntas sjunka långsamt År Förväntad koncentration baserat på intag via föda

36 Sammanfattning och PFOA finns i låga halter överallt! Spridning av PFOA och sker främst via luft och vatten halterna i vatten överstiger EUs EQS i stort sett hela Sverige Kraftigt förhöjda halter av i fisk och vatten i avrinningsområden från brandövningsplatser Endast fisk från bakgrundssjöar innehåller lägre halter än gränsvärdet och PFOA intag sker främst via mat (fisk), men kontaminerat dricksvatten kan skapa ett omvänt scenario. Svårt att rena mark och vatten från och PFOA

Relevanta dokument

PFAS och PFOS - problem i vatten. Karin Norström

PFAS och PFOS - problem i vatten. Karin Norström PAS och POS - problem i vatten Karin Norström Terminologi PAS C n 2n+1 R PAAs PASs -SO 2 ASAs -SO 2 NH 2 PAs -CO Ytterligare fluorämnen (toh etc)... PCAs -COOH/-COO - PSAs SO 3 H/-SO 3 -.. POS C 8 17 SO