UNDERSÖKNINGAR AV MILJÖGIFTER I SKRUBBSKÄDDA INOM MALMÖ STAD
|
|
- Malin Lundgren
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 UNDERSÖKNINGAR AV MILJÖGIFTER I SKRUBBSKÄDDA INOM MALMÖ STAD FLAMSKYDDSMEDEL - TCPP, PBDE, PERFLUORERADE ÄMNEN FTALATER - DEHP ANTIOXIDANT - BISFENOL A ORGANISKA TENNFÖRENINGAR - BUTYLTENN KVICKSILVER Rapport LANDSKRONA JANUARI
2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING...3 MATERIAL OCH METODER...4 RESULTAT OCH DISKUSSION...6 Flamskyddsmedel...6 Ftalater...8 Organiska tennföreningar...8 Kvicksilver...9 REFERENSER
3 INLEDNING Undersökningar av miljögifters förekomst i naturen har under lång rad år varit fokuserade på de klassiska ämnena såsom metaller, PCB och DDT. Det har dock funnits en oro att många andra av de kemiska ämnen och produkter som används i en lång rad av vanliga konsumtionsprodukter, förekommer i miljön. En del av dessa har kända negativa effekter i miljön medan andra misstänks ha effekter. För att få bakgrundinformation om vilka ämnen som kan förekomma startade Naturvårdsverket (NV) under 2000-talet ett Screening-program med syftet att undersöka en lång rad olika ämnen på olika platser i landet och i olika typer av miljöer (t.ex. vatten, sediment, reningsverksslam, fisk). Föreliggande undersökning fokuserar på ett antal av de ämnen som NV screenat under 2000-talet men där information saknades för relevant konsumtionsfisk i Malmö-området. Utvalda ämnen kan enkelt indelas i flamskydds- och/eller stabiliseringsämnen, ftalater, organiska tennföreningar och kvicksilver. Undersökta flamskyddsmedel var pentabromdifenyleter (PBDE), trisklorpropylfosfat (TCPP) och perfluorerade ämnen (t.ex PFOS). En ftalat (mjukgörare) analyserades, dietylhexyftalat (DEHP) liksom en stabiliserare/antioxidant, Bisfenol A (BPA). De tennorganiska föreningarna var olika former av butyltenn (TBT, DBT och MBT). Slutligen analyserades kvicksilver. Urvalet av ämnen bedömdes bl.a. utifrån den totala användningsvolymen och kända eller misstänkta miljöstörningar. PBDE används som flamskyddsmedel i epoxi- och fenolhartser, polyestrar och textilier. Det finns ingen tillverkning i Sverige och ingen registrerad import. Mängden som kommer in via varor uppskattas till ca 40 ton/år. Exponering för PBDE kan ske vid användning av flamskyddade kläder och vid inandning av ämnet då det avges från plast. Ämnet har i Sverige påvisats i luft, i sediment, reningsverkslam, matfisk, fåglar, sälar och kvinnors bröstmjölk. Ämnet är biologiskt svårnedbrytbart med hög potential för bioackumulering. De få ekotoxikologiska studierna som utförts tyder på en inducerad EROD-aktivitet, d.v.s. ämnet ökar leverns avgiftningsmekanismer på testade försöksfiskar. TCPP används i huvudsak som flamskyddsmedel i polyuretanskum, polyester-gelcoat och polyvinylacetat. Det finns ingen inhemsk tillverkning och den totala importen uppskattas till ca 260 ton/ år. Exponering för ämnet kan tänkas ske vid kontakt med t.ex. möbler. Ämnet anses för ej biologiskt lättnedbrytbart och med låg potential för bioackumulering. Data om förekomst i omgivningen är sparsamma (främst data från Japan). Låga eller ej detekterbara halter har där påträffats i olika typer av miljöer och material. I en undersökning av Umeå Universitet (Haglud & Marklund 2003) återfanns TCPP i flertalet undersökta inom- och utomhusmiljöer. Perfluorerade ämnen är en stor grupp ämnen som förekommer i ett stort antal produkter och varor (t.ex. impregnering i kläder, släckskum, smörjmedel, insekticider, färg, rengörningsmedel). PFOS är en förkortning av perfluorooktansulfonat vilket kan bildas av ett stort antal olika perfluorerade ämnen och föreningen förekommer därmed ofta i miljön. Användning och import av ämnesgruppen uppgår till ca 1 ton/år. Ämnesgruppens speciella egenskaper gör att de är svårnedbrytbara och de finns spridda i miljön över hela norra halvklotet. Spridning till miljön tycks i huvudsk ske via reningsverk och deponier. Ämnena är redan utfasade för många användningsområden men den stora ökningen av halter i sillgrissleägg från 1960-talet till idag gör att ämnesgruppen behöver studeras kontinuerligt (mätningar i miljön och i människor, human- och ekotoxikologiska studier). Ftalaten DEHP är en av de viktigaste mjukgörarämnena för plastmaterial (ca 30% av alla produkter) och ingår i många PVC-innehållande medicinska material. Exponering kan ske genom kontakt med plaster innehållande DEHP (t.ex. plastinslagna livsmedel, medicinska instrument och material). DEHP bryts ner till ofarliga metaboliter i vatten eller jord och anses ej vara toxiskt i de låga koncentrationer den förekommer med i naturen. Baserat på djurförsök med höga doser, är det möjligen cancerogent och kan skada spermieproduktion och sexuell utveckling hos hanindivider. DEHP förekommer runt om oss i olika mijöer p.g.a. den spridda användningen av ämnet. Tennföreningarna butyltenn används i huvudsak i anti-foulingfärger, disksvampar och för kon- 3
4 servering av trä och textilier. Från och med 1 januari 2003 får tennorganiska föreningar (OTC) ej längre användas på fartyg eller oljeriggar och fr.o.m. januari 2008 ska all färg innehållande OTC vara borttagen eller övermålad med skyddsfärg. I Sverige får OTC inte släppas ut på marknaden eller användas som biocid. Vissa OTC:s använd dock fortfarande inom plastindustrin som stabilserare. I Sverige används i dag ca 300 ton OTC /år. OTC är hormonstörande och tributyltenn (TBT) orsakar könsförändringar hos snäckor vid mycket låga halter. TBT är dessutom mycket bioackumulerande och mycket giftigt för vattenorganismer. OTC påträffas i naturen i en rad olika miljöer (vatten, fisk, sediment, musslor). Bisfenol A (BPA) används i en rad olika produkter inom en stor del av tillverkningsindustrin, f.f.a. för produktion av polykarbonater och epoxiharts. Sverige importerar ca 40 ton/år av BPA-innehållande produkter. Utsläppen till miljön sker via produktion, återvinning och läckage från konsumentprodukter. BPA påträffas i en rad olika miljöer (vatten, slam, fisk, luft). BPA, och sannolikt nedbrytningsprodukter, anses vara hormonstörande. De få undersökningar som är gjorda tyder på en hög miljöfarlighet medan de humanekologiska riskerna är dåligt kända. Halterna av kvicksilver, speciellt halterna av metylkvicksilver orsakade under 70- och 80-talet många vattendrag, sjöar och kustområden svartlistades för fiske. Senare analyser har visat att halterna är betydligt lägre men ämnet påträffas i alla typer av naturmiljöer varför det viktigt att kontinuerligt fortsätta mäta kvicksilver. Som undersökningsorganism valdes skrubbskädda då den, är rekommenderad inom Oslo-Pariskommissionen (OSPARCOM), är relativt stationär i sitt levnadssätt (d.v.s. de ämnen som uppmäts kan härröra från närområdet) samt att den är förekommande i Malmöområdet och är en viktig konsumtionsfisk. MATERIAL OCH METODER Fisken infångades utanför Malmö i ett område mellan Oljehamnen och Hamnen och på ca 4-6 m vattendjup. Fisket utfördes av lokala fiskare under mitten av oktober 2005 och fisken togs om hand levande av personal från Toxicon. På laboratoriet frystes fisken direkt innan leverans till de olika analysinstitutionerna. Vid leverans packades hela fiskar individuellt och lades i kylväskor. Leverans av ca 20 fiskar för analyser gjordes till Analytica, Täby, för bisfenol A, TCPP, butyltennföreningar samt kvicksilver. Till IVL Svenska Miljöinstitutet skickades 7 fiskar för analys av PBDE (3 kongener) och DEHP. Slutligen skickades 5 fiskar till Norsk Institutt for luftforskning (NILU) för analys av perfluorerade ämnen (22 olika föreningar). På respektive analysinstitut poolades vävnader från alla fiskar till ett samlingsprov. Alla ämnen utom kvicksilver analyserades i både muskel- och levervävnad. För en sammanställning av analyserade ämnen, se tabell 1. 4
5 Tabell 1. Analyserade ämnen för respektive institut i muskel- och levervävnad. Alla ämnen analyserade på NILU är perfluorerade. Analyser Institut Muskel/lever Kvicksilver, Hg Analytica ja/nej Bisfenol A, BPA Analytica ja/ja Trisklorpropylfosfat, TCPP Analytica ja/ja Monobutyltenn, MBT Analytica ja/ja Dibutyltenn, DBT Analytica ja/ja Tributyltenn, TBT Analytica ja/ja Pentabromdifenyleter, PBDE (-47, -99, -100) IVL ja/ja Dietylhexyftalat, DEHP IVL ja/ja 6:2 FTS NILU ja/ja 6:2 FTUCA NILU ja/ja 6:2 FTCA NILU ja/ja 8:2 FTUCA NILU ja/ja 8:2 FTCA NILU ja/ja PFBS NILU ja/ja PFHxS NILU ja/ja PFOS NILU ja/ja PFHxA NILU ja/ja PFHpA NILU ja/ja PFDcS NILU ja/ja PFOA NILU ja/ja PFNA NILU ja/ja PFDcA NILU ja/ja PFUnA NILU ja/ja PFDoA NILU ja/ja PFTriA NILU ja/ja PFOSA NILU ja/ja N-Me-FOSA NILU ja/ja N-Et-FOSA NILU ja/ja N-Me-FOSE NILU ja/ja N-Et-FOSE NILU ja/ja Karta 1. Malmö hamnområde med provtagningsområdet (skär punkt mellan Hamnen och Oljehamnen) för skrubbskädda. 5
6 RESULTAT OCH DISKUSSION Nedan redovisas resultat för respektive ämnesgrupp. I de fall det varit möjligt, presenteras också jämförelsedata från andra undersökningar. Flamskyddsmedel Flamskyddsmedlet TCPP förelåg under detektionsgränsen för både muskel och lever (<10 µg/kg TS). I de få andra undersökningar som är beskrivna i litteraturen har värdena i huvudsak varit låga och ofta under detektionsgränserna (NV 1999). Fenolen bisfenol A är egentligen inte ett flamskyddsmedel utan en stabiliserare/antioxidant, men den redovisas här. Värdena i föreliggande undersökning låg under detektionsgränsen, <0,5 µg/kg TS för muskel och <10 µg/kg TS för lever. I länsstyrelsen i Skånes screeningundersökning 2003, kunde bisfenol A ej detekteras i några fiskprover. Däremot förekom ämnet i de flesta andra matriser som undersöktes (slam, sediment, dagvatten, ytvatten). Ämnet anses vara hormonstörande varför fler mätningar rekommenderas (NV rapport 5449). Flamskyddsmedlet PBDE förekom med samtliga tre kongener i både muskel och lever i föreliggande undersökning (tab. 2). Vid en jämförelse med undersökningar i det nationella programmet (IVL rapport 1576) låg halterna i samma intervall. Halterna tycks öka i gradienten Västerhavet mot Östersjön. Halterna tycks också vara högre eller betydligt högre i sötvattenfisk (NV 1999). Ämnet, som formuleringen Bromkal 70-5DE, orsakar en svag EROD-inducering i juvenil och vuxen regnbågslax (NV 1999). Detta innebär att en del av fiskens immunförsvar ökar i aktivitet vid påverkan från PBDE. Tabell 2. Halter, ng/g fett, av 3 kongener av PBDE i fisk. ng/g fett Skrubba, Malmö 2005 Sill, Fladen 2001 Sill, Utlängan 2001 fiskmuskel PBDE-47 6,7 5,8 18 PBDE-99 2,0 1,5 6,0 PBDE-100 2,2 1,2 3,4 fisklever PBDE-47 6,6 PBDE-99 1,2 PBDE-100 2,3 Av de perfluorerade ämnena förekom fyra ämnen med detekterbara halter i muskel (fig. 1) och nio ämnen i lever (fig. 2). För halterna i muskel finns jämförelsematerial från fisk (f.f.a. abborre) under (NV rapport 5449). Halterna av PFOS är jämförbara med detta jämförelsematerial om än i den undre delen av intervallet. För PFOSA och PFNA är halterna i Malmö lägre än de jämförelsedata som föreligger i NV Jämförelsematerial för lever tycks vara magert. Generellt var haltena av samtliga detekterade ämnen ca 10 gånger högre i lever än i muskel vilket beror på högre anrikning i fet vävnad. Enligt NV 5449 bör ämnesgruppen ytterligare undersökas då det successivt skett en anrikning i sillgrissleägg sedan 60-talet och att ämnena kan ha lever- och reproduktionsskadande egenskaper samt cancerogena egenskaper. Ämnesgruppen är mycket spridd i miljön, bl.a. kan kläder, f.f.a. s.k. allväderskläder, sprida ämnena vid användning och tvättning. 6
7 1,2 1 muskel 0,8 0,6 0,4 0, lever :2 FTS 6:2 FTUCA 6:2 FTCA 8:2 FTUCA 8:2 FTCA PFBS PFHxS PFOS PFHxA PFHpA PFDcS PFOA PFNA PFDcA PFUnA PFDoA PFTriA PFOSA N-Me-FOSA N-Et-FOSA N-Me-FOSE N-Et-FOSE 6:2 FTS 6:2 FTUCA 6:2 FTCA 8:2 FTUCA 8:2 FTCA PFBS PFHxS PFOS PFHxA PFHpA PFDcS PFOA PFNA PFDcA PFUnA PFDoA PFTriA PFOSA N-Me-FOSA N-Et-FOSA N-Me-FOSE N-Et-FOSE ng/g våtvikt Fig. 1. Halter av perfluorerade ämnen, ng/g våtvikt, i skrubbskäddemuskel, Malmö ng/g våtvikt Fig. 2. Halter av perfluorerade ämnen, ng/g våtvikt, i skrubbskäddelever, Malmö
8 Ftalater Den ftalat som undersöktes, DEHP, förekom i både muskel och lever, men med ca 2,5 gånger högre halt i lever. I det nationella programmet (IVL rapport 1576) föreligger data från 2001 (sill). Värdena från den undersökningen låg under detektionsgränsen. I en rapport från Vätternvårdsförbundet (rapport 73, 2003) detekterades DEHP med 0,35-4,5 mg/kg TS i röding, lax, öring och lake. Om en omräkningsschablon på 20% används för torrsubstansen (TS) ligger värdena från Vättern-Vänern i samma storleksintervall som i Malmö. Med tanke på att det finns vissa risker vid höga exponeringsdoser av DEHP (skador på manliga spermier och reproduktionssystem) bör ämnet vara aktuellt för fler undersökningar. Tab. 3. Halter av DEHP, ng/g våtvikt, i fisk. ng/g våtvikt Skrubba, Malmö 2005 Sill, Fladen 2001 DEHP, muskel 280 <8 <8 DEHP, lever 690 Sill, Utlängan 2001 Organiska tennföreningar Tre tennorganiska föreningar analyserades, MBT, DBT och TBT (mono-, di- och tributyltenn). Generellt var halterna betydligt högre i lever än i muskel. Jämfört med tidigare undersökningar i skrubblever vid Malmö 1999 och 2002 (ÖVF 2000, ÖVF 2003) var halterna lägre (fig. 3). MBT och TBT tycks minska successitv medan halten av DBT ökade från 1999 till 2002 för att 2005 ha minskat betydligt. Trenderna tycks vara klara men eftersom vi vet att kraftiga mellanårsvariationer kan förekomma i halter av olika miljögifter hos t.ex blåmussla, är årliga undersökningar att föredra för korrekta utvecklingsanalyser. Vid jämförelse med halter av TBT i skrubbskäddelever från Köpenhamns hamn är halterna längs den svenska öresundskusten betydligt lägre (Öresundsvattensamarbetet 2005) MBT DBT TBT µg/kg våtvikt Fig. 3. Halter av tennorganiska ämnen, µg/kg våtvikt, i skrubbskäddelever, Malmö 2005 och jämfört med ÖVF 1999 och
9 Kvicksilver Halterna av kvicksilver analyserades enligt metodik endast i muskelvävnader. Halterna låg i nivå med tidigare undersökningar i Malmö 1999 och 2002 (ÖVF 2000, ÖVF 2003) och var klart under Livsmedelsverket gränsvärde på 0,5 mg/kg våtvikt (fig. 4). Det finns en tendens till ökande halter men då det är tre år mellan repsektive undersökning, , är trenden inte säker. I det nationella undersökningsprogrammet finns ej data för skrubbskädda. För de marina fiskarter som är analyserade finns en tendens till minskande halter för fiskar som lever i den fria vattenmassan (sill, torsk) medan fiskar som lever mer kustnära och med större konakt med bottnen (tånglake, abborre) har stigande halter Hg under åren (NV 2004). Vid jämförelse med data från tre danska kuststationer i Öresund 2001, är halterna i Malmö på samma nivå men något lägre (Danmarks miljöundersökningar DMU 2002). 0,14 0,12 0,10 mg/kg våtvikt 0,08 0,06 0,04 0,02 0, Fig. 4. Halter av kvicksilver, mg/kg våtvikt, i skrubbskäddemuskel, Malmö 2005 och jämfört med ÖVF 1999 och Sammantaget kan det konstateras att flertalet av undersökta ämnen förekommer i fisk från Malmöområdet. I fall där gränsvärden förekommer för försäljning (kvicksilver) överskrids värdena ej. För övriga ämnen finns idag inga gränsvärden. Däremot kan man konstatera att ämnena tycks förekomma allmänt i miljön och med tanke på potentiella risker (hormonstörningar, immunoförsvarändringar, reproduktions- och spermieförändringar) för vissa av ämnen rekommenderas fortsatt screening. Fortsatt screening kan innebära att samma ämnen screenas i andra matriser (andra fiskarter eller organismer, slam, sediment etc.) eller att andra, också möjligen problematiska ämnen screenas. Dessutom rekommenderas att ett mer komplett regionalt miljögiftsprogram tas fram för Öresund. 9
10 REFERENSER DMU Marine områder - miljötilstand og udvikling Faglig rapport fra DMU, nr IVL Svenska Miljöinsitutet AB Organiska miljögifter i fisk från svenska bakgrundslokaler. Rapport Länsstyrelsen i Skåne Organiska miljögifter i marin biota i Skåne län - En sammanställning och utvärdering Naturvårdsverket Faktalista, Naturvårdsverket Miljögifter och metaller i biologiskt material från marin miljö - Redovis ning från nationell miljöövervakning Naturvårdverket Höga halter av miljöfarliga ämnen i miljön? Resultat från Miljövervakning ens screeningprogram NV rapport Haglund, P. & Marklund, A Organofosfater i svensk miljö - ett screeningsuppdrag från Naturvårdsverket. Slutrapport från Umeå Universitet. Vätternvårdsförbundet Miljögifter i fisk 2001/ I: Ämnen enligt vattendirektivets lista i fisk från Vänern och Vättern II: Alkylfenoler i reningsverksprover och i fisk. Rapport nr 73. Öresundsvattensamarbetet Miljögifter i Öresund - en översikt. ÖVF Undersökningar i Öresund ÖVF rapport 2000:1. ÖVF Undersökningar i Öresund ÖVF rapport 2003:1. 10
UNDERSÖKNINGAR AV MILJÖGIFTER I SKRUBBSKÄDDA INOM MALMÖ STAD
UNDERSÖKNINGAR AV MILJÖGIFTER I SKRUBBSKÄDDA INOM MALMÖ STAD FLAMSKYDDSMEDEL - PBDE, PERFLUORERADE ÄMNEN FTALATER - DEHP ANTIOXIDANT - BISFENOL A ORGANISKA TENNFÖRENINGAR PCBer KVICKSILVER Rapport 089-07
Läs merFiskprovtagning resultat av analyser av kvicksilver och miljögifter i abborre från Edsviken och Norrviken 2011/2012
Miljö- och byggnadsnämnden Miljö- och hälsoskyddsenheten 2012-05-28 Sidan 1 (6) Dnr MBN 2011-001073 Ecos Fiskprovtagning resultat av analyser av kvicksilver och miljögifter i abborre från Edsviken och
Läs merMiljöövervakning av slam Redovisning av resultat från 2009 års provtagning (inklusive en sammanfattning av åren 2004-2009)
Miljöövervakning av slam Redovisning av resultat från års provtagning (inklusive en sammanfattning av åren 24-) Beställare: Naturvårdsverket Kontrakt: 219 71 Programområde: Miljögiftssamordning Delprogram:
Läs merÖvervakning av miljögifter i marin och limnisk biota
Övervakning av miljögifter i marin och limnisk biota Sara Danielsson, Suzanne Faxneld (Enheten för Miljöforskning & -övervakning, NRM) Kemiska analyser: SU, UmU, IVL Sara.Danielsson@nrm.se Suzanne.Faxneld@nrm.se
Läs merHur står det till med matfisken i Norrbotten?
Hur står det till med matfisken i Norrbotten? Giftigt eller nyttigt? Vad är ett miljögift? Vilka ämnen? Hur påverkas fisken? Hur påverkas vi människor? Kostråd Vad är ett miljögift? - Tas upp av organismer
Läs merUndersökning av sediment i Borstahusens hamn i Öresund
Undersökning av sediment i Borstahusens hamn i Öresund Underlag för tillståndsansökan av underhållsmuddring Toxicon Rapport 001-15 LANDSKRONA JANUARI 2015 Sedimentundersökning i Borstahusens hamn Fredrik
Läs merMiljögiftsövervakning i Stockholms vattenområden
MILJÖFÖRVALTNINGEN ENHETEN FÖR MILJÖANA LYS TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2011-04-04 Handläggare: Katrin Holmström Telefon: 08-50828885 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2011-06-14 p 35 Miljögiftsövervakning
Läs merUndersökning av metaller och organiska ämnen i abborre från Anten och Mjörn
Undersökning av metaller och organiska ämnen i abborre från Anten och Mjörn 2013-03-07 Dnr 2012-1750 1(6) Innehåll Sammanfattning... 2 Inledning... 2 Provtagning och analys... 2 Provtagning... 2 Analys...
Läs merHur mår Vänerfisken? - Undersökning av stabila organiska ämnen och metaller i fisk. Anders Sjölin Toxicon AB
Hur mår Vänerfisken? - Undersökning av stabila organiska ämnen och metaller i fisk Anders Sjölin Toxicon AB Definition Miljögift är ett samlingsnamn för sådana gifter som har en negativ inverkan på miljö
Läs merMILJÖGIFTER I BIOTA ÖVF RAPPORT 2015:7 UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2014
UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND MILJÖGIFTER I BIOTA ÖVF RAPPORT : -9- ISSN -9 WWW.oresunds-vvf.se FÖRFATTARE: ANDERS SJÖLIN, TOXICON AB FREDRIK LUNDGREN, TOXICON AB SE--9 ROSENHÄLLSVÄGEN 9 S- 9 HÄRSLÖV TEL. -
Läs merMiljögifter i fisk från Västeråsfjärden
Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden Anna Kruger, Västerås stad Magnus Karlsson, IVL Svenska Miljöinstitutet Tomas Victor, IVL Svenska Miljöinstitutet Syfte att i en gradient från Västerås inrefjärd
Läs merMiljögifter inom vattenförvaltningen och miljöövervakningen. Håkan Johansson, Länsstyrelsen i Stockholms län, enheten för miljöanalys
Miljögifter inom vattenförvaltningen och miljöövervakningen Håkan Johansson, Länsstyrelsen i Stockholms län, enheten för miljöanalys Miljögifter inom vattenförvaltningen Särskilt förorenande ämnen (SFÄ)
Läs merScreening av miljögifter och läkemedel vid Trelleborgs avloppsreningsverk
1 (5) Screening av miljögifter och läkemedel vid Trelleborgs avloppsreningsverk Trelleborgs kommun Miljöförvaltningens rapport nr 3/2007 2 (5) Sammanfattning Miljönämnden i Trelleborgs kommun har deltagit
Läs merFÖRORENINGAR I VATTENDRAG
FÖRORENINGAR I VATTENDRAG 1 Föroreningar i vattendrag Mål och krav FN, EU och Sverige Miljökvalitet Viskan Föroreningar Källor Spridning Åtgärder 2 Ramdirektivet för vatten Vi ska uppnå en långsiktigt
Läs merKvicksilver och cesium i matfisk
Kvicksilver och cesium i matfisk 2010-2011 Norrbotten 2011 Bakgrund Stort intresse hos allmänheten Matfisk är största exponeringskällan för Kvicksilver Hälsorelaterad miljöövervakning Uppföljning av miljömålen
Läs merMiljöstörande ämnen i fisk från Stockholmsregionen
Miljöstörande ämnen i fisk från Stockholmsregionen Miljögifter i akvatisk miljö Stockholm, 5 november 2014 Magnus Karlsson, IVL Svenska Miljöinstitutet Frågeställningar Hur påverkar storstadsregionen sina
Läs merGiftfri upphandling. Minska utsläppen från avfall. Anna Wemming. Enheten för vatten.
Giftfri upphandling Minska utsläppen från avfall Anna Wemming Enheten för vatten anna.wemming@lansstyrelsen.se Bakgrund Miljögiftsprovtagningen 2004-2018 Ca 200 provtagningslokaler >40 000 mätvärden Ca
Läs merRegeringsuppdrag Screening av förekomsten av miljögifter
Regeringsuppdrag Screening av förekomsten av miljögifter PFAS och bekämpningsmedel Karl Lilja Enheten för farliga ämnen och avfall Avdelningen för analys och forskning Naturvårdsverket PFAS - Problem och
Läs merKemikalier i fokus. Organiska tennföreningar i musslor och fisk från Västerås. Tomas Viktor. Del 1 Laboratoriestudier
Kemikalier i fokus Organiska tennföreningar i musslor och fisk från Västerås Tomas Viktor Del 1 Laboratoriestudier Akvarieförsök på laboratoriet med stormusslor exponerade för TBT (tributyltenn) Del 2
Läs merResultat från uppföljande undersökningar av PFAS I Kalmar län 2014
Bakgrund: Resultat från uppföljande undersökningar av PFAS I Kalmar län 2014 I en nationell screening 2013 uppmättes höga halter av PFAS (per- och polyfluoralkyl substanser) i Emåns mynning. I Emsfors
Läs merPFAS SYF ÅRSMÖTE, JÖNKÖPING 9-10 MARS 2017
PFAS SYF ÅRSMÖTE, JÖNKÖPING 9-10 MARS 2017 Anna Paulsson Miljökonsult, uppdragsledare Jönköping Vatten och Miljö Telefon direkt 036-151809 anna.paulsson@sweco.se 1 PFAS = Poly- och perfluorerade alkylsubstanser
Läs merMiljögifter i biota. Suzanne Faxneld, Elisabeth Nyberg, Sara Danielsson, Anders Bignert. Enheten för miljöforskning och övervakning, NRM
Miljögifter i biota Suzanne Faxneld, Elisabeth Nyberg, Sara Danielsson, Anders Bignert Enheten för miljöforskning och övervakning, NRM Havsmiljöseminariet 24-25 november 2015 20 lokaler 8 lokaler 3 lokaler
Läs merUndersökning av miljögifter i Bråvikens abborrar
Undersökning av miljögifter i Bråvikens abborrar Helene Ek och Karl Svanberg Länsstyrelsen Östergötland 1 Sammanfattning Tidigare studier har visat att Bråvikens sediment (dvs. bottensubstrat) innehåller
Läs merRegeringsuppdrag Screening av förekomsten av miljögifter
Regeringsuppdrag Screening av förekomsten av miljögifter PFAS och bekämpningsmedel Garnisonen 31 maj 2016 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-09-22 1 Uppdraget Naturvårdsverket
Läs merMARINE MONITORING AB Undersökning av miljögifter i BIOTA 2016
MARINE MONITORING AB Undersökning av miljögifter i BIOTA 2016 Marina Magnusson & Johanna Bergkvist Tack till alla som har hjälpt till Uppdraget har inneburit ett omfattande arbete i fält med att samla
Läs merResultatrapport - Provtagning av ytvatten och sediment i Styrstad dike
Handläggare Per Axelsson Telefon +46105052920 Mobil +46705202083 E-post per.j.axelsson@afconsult.com Mottagare Norrköpings kommun Elke Myrhede Trädgårdsgatan 21 601 81 Norrköping Datum 2018-11-02 Projekt-ID
Läs merUndersökning av metaller och PCB i tre fiskarter inom Malmö kommuns havsområde
Undersökning av metaller och PCB i tre fiskarter inom Malmö kommuns havsområde Torsk Sill Skrubbskädda Toxicon rapport 145/98 LANDSKRONA JANUARI 1999 2-19 Sammanfattning En undersökning har utförts inom
Läs merMiljögifter i fisk. Sara Danielsson Naturhistoriska Riksmuseet Enheten för Miljöforskning och Övervakning
Miljögifter i fisk Sara Danielsson Naturhistoriska Riksmuseet Enheten för Miljöforskning och Övervakning Övervakning av miljögifter Marina programmet Sötvattensprogrammet Terrestra programmet? På uppdrag
Läs merUndersökning av sediment utanför Skåre hamn, Gislöv hamn och Smyge hamn samt tång i Smyges hamnbassänger
Undersökning av sediment utanför Skåre hamn, Gislöv hamn och Smyge hamn samt tång i Smyges hamnbassänger Underlag för muddringsarbeten i hamnar Toxicon Rapport 020-16 LANDSKRONA APRIL 2016 Sediment- och
Läs merFörekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten
Svenskt Vatten Utveckling - Rapport Nr 2010-06 Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten Henrik Alm, Agata Banach, Thomas Larm 1 Motiven bakom vattenpolitiken
Läs merStrömming. Foto: Dan Blomkvist. Organiska miljögifter och kvicksilver i strömming. Uppdaterad 2012-01-04
Strömming. Foto: Dan Blomkvist Organiska miljögifter och kvicksilver i strömming Uppdaterad 212-1-4 Resultatbladet visar en del av den regionala miljöövervakningen i Norrbottens län och innefattar bakgrundsinformation,
Läs merElisabeth Nyberg, Anders Bignert & Suzanne Faxneld, Naturhistoriska riksmuseet. Bra verktyg trots brister
miljögifter och deras effekter Miljögifter i biota Elisabeth Nyberg, Anders Bignert & Suzanne Faxneld, Naturhistoriska riksmuseet miljö Fokus på dioxiner och flamskyddsmedel Årets rapportering av tillståndet
Läs merMILJÖGIFTER I BIOTA ÖVF RAPPORT 2011:7 UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2010 SE tel ;
UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND MILJÖGIFTER I BIOTA ÖVF RAPPORT : --9 ISSN -9 www.oresunds-vvf.se Författare: Fredrik Lundgren, Toxicon AB SE--9 Rosenhällsvägen 9 S- 9 HÄRSLÖV tel. - ; e-mail: toxicon@toxicon.
Läs merProvfiske med nät. Foto Fiskeriverket Abborrar. Foto Dan Blomqvist. Metaller i kustabborre. Uppdaterad
Provfiske med nät. Foto Fiskeriverket Abborrar. Foto Dan Blomqvist. Metaller i kustabborre Uppdaterad 2010-09-09 Resultatbladet visar en del av den regionala miljöövervakningen i Norrbottens län och innefattar
Läs merDet går inte att visa bilden. Risker vid sanering av båtbottenfärg
Det går inte att visa bilden. Risker vid sanering av båtbottenfärg 1 (4) Datum Information om risker vid sanering av båtbottenfärg Det har kommit till Transportstyrelsens kännedom att kunskapen varierar
Läs merHÖGSKOLAN I KAL MAR. Grundämnen och organiska miljögifter i blåmusslor från odlingar i Kalmarsund. Naturvetenskapliga institutionen.
ISSN: 1402-6198 Rapport 2009:1 HÖGSKOLAN I KAL MAR Grundämnen och organiska miljögifter i blåmusslor från odlingar i Kalmarsund April 2009 Jonas Nilsson Naturvetenskapliga institutionen Inledning På uppdrag
Läs merMiljöteknisk markundersökning vid Stenvikshöjden i Oxelösunds kommun
Sida 1 (11) Miljöteknisk markundersökning vid Stenvikshöjden i Oxelösunds kommun Uppdragsledare och författare: Helena Westin, Structor Nyköping AB Granskad av: Mats Dorell, Structor Nyköping AB Sida 2
Läs merSATSNINGAR PÅ ÖKAD ÖVERVAKNING AV FARLIGA ÄMNEN
SATSNINGAR PÅ ÖKAD ÖVERVAKNING AV FARLIGA ÄMNEN Miljöövervakningsdagarna 2017 Karl Lilja Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-10-01 1 Budget Ökning av NVs del
Läs merSå hanterar Stockholm Vatten och Avfall avloppsslam
Så hanterar Stockholm Vatten och Avfall avloppsslam Tillsammans för världens mest hållbara stad Avloppsslam en viktig resurs som innehåller många växtnäringsämnen När man renar avloppsvatten från samhället
Läs merTBT i Västerås Anna Kruger, Västerås stad anna.kruger@vasteras.se
TBT i Västerås Anna Kruger, Västerås stad anna.kruger@vasteras.se Västerås - Insjöhamn Mälarhamnen AB - Flera småbåtshamnar 4000 båtplatser inom kommungränsen i Mälaren 3100 båtplatser kommunala 4 båttvättar
Läs merMiljöövervakning av slam Redovisning av resultat från 2008 års provtagning (inklusive en sammanfattning av åren )
Miljöövervakning av slam Redovisning av resultat från års provtagning (inklusive en sammanfattning av åren -) Beställare: Naturvårdsverket Kontrakt: 219 71 Programområde: Miljögiftssamordning Delprogram:
Läs merPFOS i den svenska miljön
i den svenska miljön Karin Norström IVL Svenska miljöinstitutet Vad är? Bakgrundshalter av och PFOA i miljön Punktkällans påverkan RE-PATH ett forskningsprojekt mellan IVL och Swedavia Hur exponeras vi
Läs merMiljömedicinsk riskbedömning inom projektet Fiberbankar i Norrland - Västernorrland
Miljömedicinsk riskbedömning inom projektet Fiberbankar i Norrland - Västernorrland Karl Forsell, Överläkare Klinisk Miljömedicin Norr Vår rekommendation för intag av samtliga fiskarter från undersökta
Läs merMiljögifter. Särskilt intressanta ämnen
Miljögifter Vilka källor är mest betydelsefulla? Cecilia Niklasson Länsstyrelsen Västra Götaland, Vattenmyndigheten Västerhavet Särskilt intressanta ämnen Tributyltenn Kadmium Nonylfenol Kvicksilver Bly
Läs merSamordnat recipientkontrollprogram för Dalälvens Vattenvårdsförening
1 Samordnat recipientkontrollprogram för Dalälvens Vattenvårdsförening 1 Inledning 1.1 Recipientkontroll Inom Dalälvens Vattenvårdsförening drivs ett samordnat recipientkontrollprogram vars syften är att:
Läs merUndersökning av sediment i Malmö hamnområden
Undersökning av sediment i Malmö hamnområden Analys av tungmetaller år 2013 Toxicon rapport 068-13 Härslöv januari 2014 www.toxicon.com Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Material
Läs merGudrun Bremle. Miljökemist Länsstyrelsen i Jönköpings län
Gudrun Bremle Miljökemist Länsstyrelsen i Jönköpings län 1 Visst har miljöarbetet kommit en bra bit i Sverige!!? Blyföreningar i plastråvaror 2 Kemikalieanvändningen i världen 1959 jämfört med idag 3 Tillförsel.
Läs merSvårt att klassa miljöstatus
Svårt att klassa miljöstatus Elin Boalt & Anders Bignert, Naturhistoriska Riksmuseet Rekommendationer som anger vilka fiskar vi kan äta och hur ofta vi kan äta dem baseras på gränsvärden för halter av
Läs merSammanställning av slamanlyser inom ReVAQ år 2004-2007
Sammanställning av slamanlyser inom ReVAQ år 2004-2007 SLUTRAPPORT R nr 8-2008 Cajsa Wahlberg Avloppsreningsavdelningen, Utveckling och Investering Innehållsförteckning Inledning... 1 Bromerade flamskyddsmedel...
Läs merFLÖDEN AV ORGANISKA MILJÖGIFTER I STOCKHOLM DELRAPPORTERING FRÅN MILJÖMILJARDS- PROJEKTET NYA GIFTER NYA VERKTYG
SHMF101 v 1.0 2007-03-19, \\web02\inetpub\insyn.stockholm.se\work\miljo\2008-02-19\dagordning\tjänsteutlåtande\7 Flöden av organiska miljögifter i Stockholm.doc MILJÖFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID
Läs merFöroreningshalter i abborre från Väsjön
Föroreningshalter i abborre från Väsjön Magnus Karlsson Uppsala, 215-1-8 Inledning Som ett led i Sollentuna kommuns kartläggning av föroreningshalter i fisk i kommunens vattenområden har provfiske genomförts
Läs merSedimentprovtagning Stora hamnkanalen och Rosenlundskanalen
Projektnamn Västlänken Dokumenttyp Ärendenummer PM TRV2014/88940 Skapad av Filnamn S.Sjölander E04-04-025-0500-0004 Godkänt av Godkänt datum Version M.Risell 2016-06-02 _ Prefix, Produktsammanställning/entreprenad
Läs merAbborrfångst från provfiske. Foto Fiskeriverket Brännträsket. Foto Lisa Lundstedt. Metaller i insjöabborre. Uppdaterad 2011-12-05
Abborrfångst från provfiske. Foto Fiskeriverket. Foto Lisa Lundstedt Metaller i insjöabborre Uppdaterad 211-12-5 Resultatbladet visar en del av den regionala miljöövervakningen i Norrbottens län och innefattar
Läs merPFAS ämnens spridning och effekt i Arlandaområdet. Tomas Viktor, 2015-03-24
Provtagning Arlanda Valloxen Horssjön Håtuna Kättstabäcken Halmsjön Märstaån Steningeviken Botele udd Skarven Rosersbergviken vatten fisk Görväln PFOS-belastning PFOS (kg/år) PFASs (kg/år) referens Broby
Läs merPFAS ett nytt hot mot landets uttrar?
PFAS ett nytt hot mot landets uttrar? Anna Roos 1, Raed Awad 2 och Jonathan P. Benskin 2 1 Naturhistoriska riksmuseet 2 ACES, Stockholms Universitet Miljöövervakningsdagarna i Tranås, 27 september 2017
Läs merMILJÖGIFTER I VÅRA KLÄDER PÅVERKAN I PRODUKTIONSLAND OCH I ANVÄNDARLEDET. Lisa Lundin Kemiska Institutionen
MILJÖGIFTER I VÅRA KLÄDER PÅVERKAN I PRODUKTIONSLAND OCH I ANVÄNDARLEDET Lisa Lundin Kemiska Institutionen SYFTE SCREENINGSTUDIE Undersöka om vattentvätt av fem olika typer av klädesplagg bidrar till förekomsten
Läs merFörsurning. Naturliga försurningsprocesser. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar
Försurning Sedan istiden har ph i marken sjunkit från 7 till 6. ph i regn har sjunkit från 5,5 till 4,5 Idag har vi 17 000 antropogent försurade sjöar Idag finns det även försurat grundvatten Naturliga
Läs merMetaller och miljögifter i Stockholms sediment
MILJÖFÖRVALTNINGEN MILJÖANALYS TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (9) 2011-11-07 Handläggare: Katrin Holmström Telefon: 08-508 28885 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2011-11-22 p.24 Metaller och miljögifter i Stockholms
Läs merMILJÖMÅL: GIFTFRI MILJÖ
MILJÖMÅL: GIFTFRI MILJÖ Lektionsupplägg: Farliga ämnen i vår vardag Farliga ämnen finns i vår omgivning i textilier, teknikprodukter, livsmedel, kosmetika och rengöringsprodukter. Eleverna får i grupper
Läs merKoncentrationer av metaller och organiska miljögifter i abborre från Bråviken en jämförelse mellan 2007 och 2011
2012-10-11 Dnr. 50-804/2011 Koncentrationer av metaller och organiska miljögifter i abborre från en jämförelse mellan 2007 och 2011 Suzanne Faxneld, Elisabeth Nyberg, Anders Bignert, Sara Danielsson Rapport
Läs merNorsk institutt for luftforskning Norwegian Institute for Air Research Analysis report T-63 Customer: Swedish Society for Nature Conservation, attn. Helena Norin Project no.: T-63 Sampling: Customer Sample
Läs merSweco Infrastructure AB. Org.nr säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen
RAPPORT Karlstads kommun SEDIMENTPROVTAGNING, GRUNDVIKEN UPPDRAGSNUMMER 1331177100 Miljöteknisk markprovtagning av sediment i Grundviken KARLSTAD 2010-06-16 Sweco Infrastructure AB Sara Häller 1 (11) ra04s
Läs merSammanfattning av rapporten
Sammanfattning av rapporten Evaluation of the contaminant status in sediment and fish in the Bothnian Bay. Titel Omslagsbild: Författare: Kontaktperson: Sammanfattning av rapporten. Evaluation of the contaminant
Läs merFigur 1. Flygfoto över hamnen där provtagna lokaler är utmärkta
1 Analys av imposex hos nätsnäckor utanför Varbergs hamn 2012. Utförd av Marina Magnusson Insamling av nätsnäckan Nassarius nitidus utfördes av Marine Monitoring AB i Varbergs hamn på uppdrag av Länsstyrelsen
Läs merHavs- och vattenmyndighetens föreslagna ändringar i HVMFS 2012:18
1/11 Havs- och vattenmyndighetens föreslagna ändringar i HVMFS 2012:18 Ändringarna presenteras nedan i den ordning de uppkommer i HVMFS 2012:18. Fotnot 2 sidan 10: 1 För information om bakgrund till föreskriften
Läs merHormonstörande ämnen - barnen i fara? Annika Hanberg, professor i toxikologi
Hormonstörande ämnen - barnen i fara? Annika Hanberg, professor i toxikologi annika.hanberg@ki.se Institutet för Miljömedicin Karolinska Institutet Vad jag arbetar med Professor på Institutet för miljömedicin,
Läs merHandlingsplanen för en giftfri vardag
Handlingsplanen för en giftfri vardag Födda och ofödda barn Varför en handlingsplan för en giftfri vardag? bly bisfenol A kvicksilver kadmium allergiframkallande biocider Högfluorerade kemiska ämnen ämnen
Läs merReviderad version
Av Britta Eklund Reviderad version 2008-03-12 Sammanfattning Sediment från olika typer av hamnar i Stockholmsområdet har analyserats för sitt innehåll av organiska tennföreningar, irgarol och polyaromatiska
Läs merGifter i havsmiljön Hur onödig användning kan minskas till gagn för hälsa och miljö.
Gifter i havsmiljön Hur onödig användning kan minskas till gagn för hälsa och miljö. Britta Eklund Institutionen för tillämpad miljövetenskap (ITM) Stockholms universitet Risk/nytta analys 1992 o 1998
Läs merMaria Florberger, Golder Associates AB. Bohuskustens vattenvårdsförbunds kontrollprogram år 2006 och 2011
Maria Florberger, Golder Associates AB Bohuskustens vattenvårdsförbunds kontrollprogram år 2006 och 2011 Golders uppdrag 1. Inläsning av data (sediment, biota) i en databas för kontrollprogrammen Västra
Läs merKläder vad kommer ut från tvättmaskiner?
Kläder vad kommer ut från tvättmaskiner? En tvättmaskin och 126 föreningar senare Lisa Lundin Kemiska Institutionen, Umeå Universitet SYFTE MED STUDIEN Att undersöka om vattentvätt av fem olika typer av
Läs merMeddelande nr 2011:27. Screening av miljögifter i Emån
Meddelande nr 2011:27 Screening av miljögifter i Emån 2007-2009 2 Screening av miljögifter i Emån 2007-2009 MEDDELANDE NR 2011:27 3 Meddelande nr 2011:27 Referens Carin Lundqvist, Naturavdelningen, 2011
Läs merInnehåll. Kemikalieplanen: Principer, visioner Exempel på pågående arbete
The Capital of Scandinavia Innehåll Kemikalieplanen: Principer, visioner Exempel på pågående arbete Barnperspektiv Vi är känsligare Vi är mer utsatta Vi är en viktig målgrupp för stadens verksamheter 2016-10-26
Läs merUnderlagsdokument till åtgärdsprogrammet
Underlagsdokument till åtgärdsprogrammet Kapitel 1. Beskrivning av avrinningsområdet E. befolkning, andel jordbruk, utsläppskällor, värdefulla vatten Varför ser det ut så här? Kap. 2 Miljöproblem i ytvatten
Läs merHjälp oss att få ett renare vatten! Tillsammans kan vi minska utsläppen av miljögifter
Tillsammans kan vi minska utsläppen av miljögifter Vet du att din tandkräm, dina jeans och din tvättmaskin kan innehålla miljögifter, det vill säga kemikalier som är farliga för hälsa och miljö? Vet du
Läs merMeddelande nr 2014:26. Miljögiftsundersökningar i Jönköpings län 2010 2013
Meddelande nr 214:26 Miljögiftsundersökningar i Jönköpings län 21 213 2 Miljögiftsundersökningar i Jönköpings län 21-213 Meddelande nr 214:26 3 Meddelande nummer 214:26 Referens Carin Lundqvist, vattenenheten,
Läs merLOKALA MILJÖMÅL Giftfri miljö
Giftfri miljö LOKALT ÖVERGRIPANDE MÅL De kemiska ämnenas påverkan på hälsa och miljö skall vara försumbar inom en generation i Trelleborgs kommun. Tillförsel av miljögifter i avloppsvatten, dagvatten,
Läs merHandlingsplan för en giftfri vardag 2011 2020 Jan Hammar
Handlingsplan för en giftfri vardag 2011 2020 Jan Hammar Varför en handlingsplan för en giftfri vardag? bly bisfenol A kvicksilver kadmium allergiframkallande biocider högfluorerade kemiska ämnen ämnen
Läs merMÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND. Fisk från Mälaren - bra mat
MÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND Fisk från Mälaren - bra mat Gädda, gös och abborre från 6 fjärdar i Mälaren undersöktes under 2001. Provtagningsstationen Östra Mälaren ligger i Ulvsundasjön nära de centrala
Läs merMILJÖGIFTER I BIOTA ÖVF RAPPORT 2018:7 UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2017
UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND MILJÖGIFTER I BIOTA ÖVF RAPPORT : -- ISSN -9 WWW.oresunds-vvf.se FÖRFATTARE: ANDERS SJÖLIN, TOXICON AB FREDRIK LUNDGREN, TOXICON AB SE--9 ROSENHÄLLSVÄGEN 9 S- 9 HÄRSLÖV TEL. -
Läs merAnalys av miljöfarliga ämnen på land och i sediment vid båtuppläggningsplatser
Britta Eklund Institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM Stockholm Universitet Analys av miljöfarliga ämnen på land och i sediment vid båtuppläggningsplatser Ca 700 000 båtar totalt i Sverige Varav
Läs merGiftfria inköp En vägledning för att minska miljögifterna i våra verksamheter
Giftfria inköp En vägledning för att minska miljögifterna i våra verksamheter Idag omges vi av fler kemikalier och kemiska ämnen än någonsin. Kemikalierna finns i vardagssaker runt omkring oss i hemmet,
Läs merØRESUND - FOREKOMST OG BELASTNING AF ÖRESUND - FÖREKOMST OCH BELASTNING AV MILJØFARLIGE STOFFER MILJÖGIFTER. Øresundsvandsamarbejdet 2014
ØRESUND - FOREKOMST OG BELASTNING AF MILJØFARLIGE STOFFER ÖRESUND - FÖREKOMST OCH BELASTNING AV MILJÖGIFTER Øresundsvandsamarbejdet 2014 Öresundsvattensamarbetet 2014 2 Titel: Øresund Forekomst og belastning
Läs merSamråd om förslag till åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer för vissa miljögifter
Samråd om förslag till åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer för vissa miljögifter 8 februari 2018, Uddevalla Delilah Lithner, Vattenmyndigheten Västerhavet Länsstyrelsen Västra Götalands län Två separata
Läs merGiftfri miljö behov av HÄMI-data för miljömålsuppföljning
Giftfri miljö behov av HÄMI-data för miljömålsuppföljning Utvärdering av HÄMI i Saltsjöbaden 6 feb 2014 Per Nordmalm, KemI 2014-02-04 Miljökvalitetsmålet Giftfri Miljö Förekomsten av ämnen i miljön som
Läs merKvicksilver i matfisk
Kvicksilver i matfisk Mätkampanj i samarbete med Vattenråden i Norrbotten 2011 Resultatblad 2012-03-20 Det här är ett resultatblad som visar delar av uppföljningen av miljömål och regional miljöövervakning
Läs merFarligt, farligare, farligast? Kriterier för sediment med rester av båtbottenfärger
Farligt, farligare, farligast? Kriterier för sediment med rester av båtbottenfärger Nätverket Renare Mark 2013-03-20 Mark Elert och Celia Jones Kemakta Konsult AB Innehåll Att ta fram kriterier för nya
Läs merUppföljande undersökningar av PFASs
PM 1 (6) Miljöenheten Anders Svensson Tel. direkt: 010-2238594 E-post: anders.svensson@lansstyrelsen.se Enl. sändlista Bakgrund: Uppföljande undersökningar av PFASs I en aktuell nationell screening uppmättes
Läs merMiljöteknisk undersökning av sediment, Varbergs hamn
Miljöteknisk undersökning av sediment, Varbergs hamn Rapport avseende sjömätningar samt provtagning av sediment utförda april 2017 För: Varbergs kommun Upprättad: 2017-06-12 Uppdrag: 1217-057 Varbergs
Läs merGifter från båtverksamhet
Gifter från båtverksamhet Dagens kunskap, möjligheter till åtgärder? Britta Eklund Institutionen för tillämpad miljövetenskap (ITM) Stockholms universitet Britta.eklund@itm.su.se Problemet Vem/vilka är
Läs merRetrospektiva studier av perfluoralkylsulfonsyror i den svenska miljön Andra och avslutande året av screeningundersökningen.
Retrospektiva studier av perfluoralkylsulfonsyror i den svenska miljön Andra och avslutande året av screeningundersökningen. Slutrapport 2003-09-01 Ulf Järnberg Katrin Holmström ITM, Stockholms Universitet
Läs merMiljögifter och vattenkvalitet: Mälaren. En sammanställning av studier om metaller och organiska ämnen
Miljögifter och vattenkvalitet: Mälaren En sammanställning av studier om metaller och organiska ämnen 2000-2015 Fysikaliska aspekter 75% av tillrinningen till de två västligaste bassängerna. Partikelbundna
Läs merCecilia Hedfors. t.f. avdelningschef miljögifter
Cecilia Hedfors t.f. avdelningschef miljögifter Sveriges största miljöorganisation Naturskyddsföreningen Bildad 1909, ideell, demokratisk och politiskt obunden Kemikalienätverket Med över 1200 ideellt
Läs merMiljögifter i livsmedel intag och halter
2013-09-18 Ren Åker Ren Mat Miljögifter i livsmedel intag och halter Procentuell andel av intaget av miljögifterna dioxin och dioxinlikande PCB från mjölk, ägg och kött respektive fet Östersjöfisk A. Från
Läs merMetaller i vallgravsfisk 2013. Miljöförvaltningen R 2014:8. ISBN nr: 1401-2448
ISBN nr: 1401-2448 R 2014:8 Foto: Sofia Pallander Metaller i vallgravsfisk 2013 Miljöförvaltningen Box 7012, 402 31 Göteborg Tel vx: 031-365 00 00 Epost: miljoforvaltningen@miljo.goteborg.se www.goteborg.se
Läs merScreening av farliga ämnen reningsverk, deponier och dagvatten
Screening av farliga ämnen reningsverk, deponier och dagvatten Lennart Kaj, IVL Svenska Miljöinstitutet Ann-Sofie Allard, IVL Svenska Miljöinstitutet Kemisk analys Fyra svenska kommunala reningsverk ingick
Läs merTungmetaller och miljögifter i blåmusslor In-situ mätning i Oskarshamns hamn 2010 och 2011
Institutionen för naturvetenskap Tungmetaller och miljögifter i blåmusslor In-situ mätning i Oskarshamns hamn 1 och 11 Susanna Andersson Maj 1 ISSN 1-6198 Rapport 1:8 Tungmetaller och miljögifter i blåmusslor
Läs merKvicksilver och bromerade flamskyddsmedel i gädda från sjöar i Botkyrka kommun. Utredningsenheten Miljöövervakning.
Botkyrka kommun Miljöförvaltningen Rapport 2003:1 Kvicksilver och bromerade flamskyddsmedel i gädda från sjöar i Botkyrka kommun Sammanställning av provtagningar 2001 2002 Utredningsenheten Miljöövervakning
Läs merMiljöteknisk undersökning av sediment i ytterområdet. Avrop 1. Rapport nr O-hamn 2011:8. Oskarshamns kommun
Sanering av Oskarshamns hamnbassäng Miljöteknisk undersökning av sediment i ytterområdet Avrop 1 Rapport nr O-hamn 211:8 212-11-16 Per Björinger, NIRAS Environment Sid. 1(18) INNEHÅLL 1 INLEDNING... 3
Läs merBiologisk och kemisk karakterisering av framtida muddermassor i Västerås hamn
Biologisk och kemisk karakterisering av framtida muddermassor i Västerås hamn Aros Congress Center Västerås 20 februari 2013 Tomas Viktor IVL Svenska miljöinstitutet som ett verktyg vid MKB rörande muddrings
Läs mer