Genetiska och ekologiska konsekvenser av fiskutsättningar

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Genetiska och ekologiska konsekvenser av fiskutsättningar"

Transkript

1 Genetiska och ekologiska konsekvenser av fiskutsättningar Torbjörn Järvi Erik Petersson Fiskeriverket Sötvattenslaboratoriet

2 Bakgrund Fältexperiment Resultat Problem

3 Tillväxt: Fisk av odlad härkomst växer fortare Aggressivitet: Vild fisk är aggressivare Antipredatorrespons:

4

5 b a ab a b a a ab SS SW WS WW SS SW WS WW Heron dummy: reaction time (s) Time fleeing after heron attack (s) 4 SS SW WS WW Time freezing after heron attack (s) Hägerattrappen p< p= Brown trout 'hybrids' a p= ab ab b

6 Gäddattrappen p< b p= a a a SS SW WS WW SS SW WS WW Pike dummy: reaction distance (m) Time fleeing after pike attack (s) Time freezing after pike attack (s) 2.75 p= ab ab a b SS SW WS WW Brown trout hybrids

7 Bakgrund: labbförsök Tillväxt: Fisk av odlad härkomst växer fortare Aggressivitet: Vild fisk är aggressivare Antipredatorrespons: Vild och odlad fisk skiljer sig åt Reproduktionsbeteende:

8 Reproduktionsbeteende Hanar: slåss och leker

9 Intercepten skiljer: t=2.07, p<0.049 ANCOVA: F 6,29 =2.89, p<0.022 Year: F 2,29 =0.49, ns Interaction: F 2,29 =0.22, ns Dom. index korrigerat för kroppsstorlek och ålder.

10 Tillväxt: Fisk av odlad härkomst växer fortare Aggressivitet: Vild fisk är aggressivare Antipredatorrespons: Vild och odlad fisk skiljer sig åt Reproduktionsbeteende: Vild fisk lyckas bättre

11 Experimentbäcken Laxön, Älvkarleby Längd: ca 120 m lång (inkl. fällor) Vattenflödet kan regleras (0-150 liter/s) Full kontrol av fisk som lämnar eller vill in i systemet

12 April 1998: 39 familjer 100 ö.p. rom från varje familj Efter sex månader: 451 kvar Efter 18 månader: 70 kvar

13 20 Number of parental crosses Number of offspring Antal överlevande ungar från 39 familjer efter 18 månader

14 N e (effektiva populationsstorleken) är maximerad Alla hanar har befruktat lika många romkorn Tätheten (antal lagda romkorn) ganska låg

15 Det slutgiltiga försöket är då att sätta ut kända vuxna individer och fånga och analysera avkomman. Under två år satte vi ut honor och hanar i försöksbäcken, Älvkarleby.

16 Fältexperiment i Älvkarleby Utfördes öring av vilt ursprung (6 m, 6 f) och 12 av odlat ursprung (6 m, 6 f) sattes ut i experimentbäcken på hösten (oktober). Avkomman fångades och provtogs september året efter. Föräldraskapet fastställedes med hjälp av sju mikrosatelliter.

17

18 Number of eggs Body weight before stripping (kg) Antal romkorn= vikt 0.5 ln(vikt) r 2 =0.6667, n=1237, p<0.002

19 Antal avkomma Honor odlade Honor vilda Hanar odlade Hanar vilda Honor odlade Honor vilda Hanar odlade Hanar vilda Antalet avkommor för hanar och honor i försöksbäcken. Lägg märke till den stora spridningen. Skillnaden i reproduktiv framgång 2001, hanar: U=16.00, p=0.748; honor: U=13.00, p=0.423; 2002, hanar: U=4.00, p=0.025, honor: U=14.5, p=0.487 (Mann-Whitney U-test).

20 Antal avkomma Honor odlade Honor vilda Hanar odlade Hanar vilda Honor odlade Honor vilda Hanar odlade Hanar vilda Om de båda åren slås ihop finns det ingen skillnad vare sig för hanar eller honor (Honor:?2=2.65, d.f.=4, P>0.05; Hanar:?2=7.95, d.f.=4, P>0.05; Fishers combined prob. test).

21 Vi fann inga tydliga skillnader i reproduktiv framgång mellan vild och odlad fisk i försöksbäcken, vilket var förväntat med tanke på nyligen utförda studier som visat att genflödet från den odlade till den vilda stammen i Dalälven är påtagligt.

22 Det är emellertid mycket viktigt att påpeka att vi inte kan utesluta negativa domestiseringseffekter eftersom den nuvarande försöksuppställningen saknar en rent vild kontrollgrupp som inte påverkats genetiskt av odlad fisk.

23 Ett intressant resultat var att variationen i reproduktiv framgång var så påtaglig. Denna variation påverkar den effektiva populationsstorleken (N e ) som beskriver en populations genetiska status med avseende på inavelsgrad samt förmåga att bibehålla genetisk variation.

24 I experimenten i försöksbäcken användes 24 lekfiskar varje år, och under ideala förhållanden skulle även N e vara 24. Våra beräkningar visar att under de observerade förhållandena med stor variation i reproduktiv framgång var N e endast 3.2 och 10.5 under första respektive andra året.

25 N ev N ev, N ei I N ei N c Effekter på N e av stödutsättningar under en generation, där antalet lekfiskar som tas in på odlingen varierar mellan 0 och 100 i en population med en ursprunglig storlek av 100 individer. N ev speglar populationens förmåga att bibehålla genetisk variation, medan N ei speglar förmågan att motstå ökning i inavelsgrad. Populationsstorleken antas vara konstant om inga stödutsättningar görs. Antalet ungar per lekfisk är 5 gånger större i odlingen än i naturen. Familjeöverlevnaden är slumpmässig i odlingen, men följer i det vilda segmentet den fördelning som observerades första året i försöksbäcken.

26 Parallellt med försöken i experimentbäcken sattes romkorn ut i försöksälven (Lilla Kungsådran; invallad del av Kungsådran, Dalälven). Eftersom ingen lekfisk sattes ut Lilla Kungsådran, vet vi att den öring som finns där härstammar från utsättningarna. En del av rommen från dessa familjer hölls kvar, märktes (fenklippning) och sattes ut som 1-årig fisk. Via elfisken kunde vi sedan jämföra dessa två grupper.

27 April Årsklass år Ö.p. rom Ö.p.rom April år Utsatt Utsatt Oktober år April år Maj år 2 Smolt 151 Smolt 309 Smolt 95 Smolt 264 Oktober år Beräknade täthet av olika åldrar/stadier av öring utsatt antingen som ögonpunktad rom (Ö.p. rom) eller som nästan 1-åring (0+) fisk från odling. För båda årsklasserna är överlevnaden från 0+ (april år 1) till 1+ (oktober år 1) signifikant skild; vildfödd fisk har högre överlevnad.

28

29 October nd canonical axis April 2000 October April st canonical axis Wild borne Hatchery - wild origin Hatchery - SR origin

30 Elfiske/Kategori(ursprung) Mahalnobis avst. F-värde Signifikansvärde Oktober 1999 Vildfödd Odlad (vild) Vildfödd Odlad (odlad) Odlad (vild) Odlad (odlad) April 2000 Vildfödd Odlad (vild) Vildfödd Odlad (odlad) Odlad (vild) Odlad (odlad) Oktober 2000 Vildfödd Odlad (vild) Vildfödd Odlad (odlad) Odlad (vild) Odlad (odlad) April 2001 Vildfödd Odlad (vild) Vildfödd Odlad (odlad) Odlad (vild) Odlad (odlad)

31 Vild fisk Ecologisk gradient Odlad fisk Lab. experiment Naturlig miljö

32 Produktion av naturlik sättfisk

33 1. Modifiering av trågen. 2. Förändring av födan. 3. Antipredatorträning.

34 1. Modifiering av trågen. Jämfört med naturen är dagens tråg: För trånga. För enkla.

35 1. Modifiering av trågen. Experiment: Variera tätheten. Införa mer komplex miljö (habitat enrichment).

36 1. Modifiering av trågen. Experiment: Införa mer komplex miljö (habitat enrichment).

37 2. Förändring av födan. Förändra förhållandet protein-fett. Variera hur föda ges i tiden. Träning att äta naturlig föda.

38 2. Förändring av födan. Träning att äta naturlig föda. Fredrik Sundström, Gbg Univ. Ekologisk zoologi

39 Hur påverkas öringen av odingsmiljön? Födointag av ett okänt byte Närvaro av en annan individ

40 Föräldrar vilda Norumsån Norumsån Elfiske Båkab fiskodling Laholm Zoologiska inst

41 Fokalfisk Vild Odlad Odlad Vild Odlad Odlad Vild Vild Vild/Odlad ensam Odlad/Vild ensam H 2 O In H 2 O Ut

42 Konsumerade syrsor Antal Odlad (ensam) Odlad (odlad) Odlad (vild) Vild (ensam) Vild (odlad) Vild (vild) Procent Omgång

43 Resultat konsumtion Vilda fiskar åt mer än odlade fiskar (Mann-Whitney U=1481, n=90, p<0.001) Vilda fiskar med sällskap åt mer än odlade (Dunn s multiple comparison test n=36, p<0.05) Ensamma vilda fiskar åt mer än odlade med en vild som sällskap (Dunn s multiple comparison test n=36, p<0.05)

44 Beräkning av effektivitet Effektivitet antal 1 _ bett Om syrsan inte konsumerats inom 3 min: Effektivitet = 0

45 Effektivitet födointag 1,0 Effektivitet 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 Odlad (ensam) Odlad (odlad) Odlad (vild) Vild (ensam) Vild (odlad) Vild (vild) Försök

46 Resultat effektivitet Vilda fiskar var mer effektiva än odlade med sällskap i första försöket (Försök 1: Dunn s multiple comparison test n=36, p<0.05) Vilda fiskar var effektivare än odlade (Mann-Whitney U=177.5, n=86, p<0.001)

47 Slutsatser Vilda fiskar äter mer och snabbare och är mer effektiva än odlade fiskar. Alla fiskar äter mer och snabbare och blir effektivare med tiden Födointaget påverkas inte av närvaron av en annan fisk

48 Slutsatser Bristen på naturlig föda hos odlade fiskar ger sämre förmåga att hantera levande/okänd föda än hos vilda fiskar Inlärningen att hantera ett tidigare okänt byte går snabbt Inlärning sker oberoende av andra individer

49 3. Antipredatorträning. Fysisk närvaro - fritt. Fysisk närvaro - i bur. Bur + lukt.

50 3. Antipredatorträning. Fysisk närvaro - fritt. Odlad fisk(öring 0+) i strömakvariet med stor lax. Jämfördes med odlad fisk i mellantank. P ö

51 3. Antipredatorträning. Fysisk närvaro - fritt. P ö Preliminära resultat. Antipredatortränad fisk tillbringade initialt mer tid i gömslet.

52 Effekten av alla dessa manipulationer ska testas antingen på labb eller i fält, eller båda delarna.

Genetiska och ekologiska konsekvenser av fiskutsättningar

Genetiska och ekologiska konsekvenser av fiskutsättningar Genetiska och ekologiska konsekvenser av fiskutsättningar Miljöeffekter, åtgärder och kostnader i nu reglerade vatten, Ettapp 1 Slutrapport Torbjörn Järvi & Erik Petersson Fiskeriverket Sötvattenslaboratoriet

Läs mer

Östersjöns och Torneälvens lax- och öringbestånd. Johan Dannewitz & Stefan Palm Sötvattenslaboratoriet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)

Östersjöns och Torneälvens lax- och öringbestånd. Johan Dannewitz & Stefan Palm Sötvattenslaboratoriet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Östersjöns och Torneälvens lax- och öringbestånd Johan Dannewitz & Stefan Palm Sötvattenslaboratoriet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Upplägg Bakgrund: beståndsövervakning, biologisk rådgivning och

Läs mer

Bevarande och uthålligt nyttjande av en hotad art: flodkräftan i Sverige

Bevarande och uthålligt nyttjande av en hotad art: flodkräftan i Sverige Bevarande och uthålligt nyttjande av en hotad art: flodkräftan i Sverige Lägesrapport 2015-12-08 Här kommer den 4:e lägesrapporten från forskningsprojektet Bevarande och uthålligt nyttjande av en hotad

Läs mer

Vänerlaxens fria gång:

Vänerlaxens fria gång: Vänerlaxens fria gång: Vad vi vet och inte vet om laxen i Klarälven Larry Greenberg Avdelningen för biologi, Karlstad Universitet Vilka på Kau skall jobba med projektet? Eva Bergman Larry Greenberg Björn

Läs mer

RIP. Inst. för vilt, fisk och miljö (VFM) Sveriges lantbruksuniversitet. Kjell Leonardsson

RIP. Inst. för vilt, fisk och miljö (VFM) Sveriges lantbruksuniversitet. Kjell Leonardsson Inst. för vilt, fisk och miljö (VFM) Sveriges lantbruksuniversitet Kjell Leonardsson Lycksele 2014-05-07 Fiskvägars effektivitet och passageförluster vid kraftverk RIP? Litteratursammanställningar av passageeffektiviteter

Läs mer

Förvaltningsmål för vild lax Beståndens utveckling kort historik. Havsöverlevnad hos vild och odlad lax Sammanfattning

Förvaltningsmål för vild lax Beståndens utveckling kort historik. Havsöverlevnad hos vild och odlad lax Sammanfattning Laxbeståndens utveckling i Östersjön Johan Dannewitz Institutionen för akvatiska resurser (SLU (SLU Aqua) Sötvattenslaboratoriet, Drottningholm Upplägg Förvaltningsmål för vild lax Beståndens utveckling

Läs mer

Kinnekulle och Sunnanå 2010

Kinnekulle och Sunnanå 2010 Trollingtävlingarna Kinnekulle och Sunnanå 21 Samt en skattning av trollingfisket i Vänern perioden 1997 29 Mikael Johansson & Magnus Andersson Dnr 26-211 Kort resumé av 21 års resultat Data från trollingträffarna

Läs mer

I. Naturlig reproduktion. II. Anvisningar 2012

I. Naturlig reproduktion. II. Anvisningar 2012 I. Naturlig reproduktion - Klarälven (Vänerlaxens fria gång) - Gullspångsälven II. Anvisningar 2012 Informationsmöte, Lidköping 12-04-18 Pär Gustafsson Vänerlaxens fria gång Klarälvslaxen Glacialrelikt

Läs mer

Temperaturens inverkan på överlevnad av rödingrom vid Kälarnestationen: effekter av långsiktig temperaturökning.

Temperaturens inverkan på överlevnad av rödingrom vid Kälarnestationen: effekter av långsiktig temperaturökning. 1 Rapport från mål-2 projektet Nationellt center för odling av fisk i sötvatten: Temperaturens inverkan på överlevnad av rödingrom vid Kälarnestationen: effekter av långsiktig temperaturökning. 1 Eva Brännäs,

Läs mer

Faktorer som påverkar kläckningsresultat hos odlad röding

Faktorer som påverkar kläckningsresultat hos odlad röding 1 Rapport från Mål-2 projektet Nationellt center för odling av fisk i sötvatten: Faktorer som påverkar kläckningsresultat hos odlad röding 1 Henrik Jeuthe, 1 Jan Nilsson, 2 Torleif Andersson & 1 Eva Brännäs

Läs mer

Nr 5: 2014. Kort redovisning av romtäckt, odling och återintroduktion av harr 2013

Nr 5: 2014. Kort redovisning av romtäckt, odling och återintroduktion av harr 2013 Nr 5: 2014 Kort redovisning av romtäckt, odling och återintroduktion av harr 2013 VÄTTERNFAKTA utgörs av en digital publikationsserie innehållande fakta som berör Vättern FAKTA från Vätternvårdsförbundet

Läs mer

Marinbiologisk orientering distanskurs 10 p Göteborgs Universitet Kristian Dannells +DYV ULQJ±6DOPRWUXWWDWUXWWD

Marinbiologisk orientering distanskurs 10 p Göteborgs Universitet Kristian Dannells +DYV ULQJ±6DOPRWUXWWDWUXWWD Marinbiologisk orientering distanskurs 10 p Göteborgs Universitet Kristian Dannells +DYV ULQJ±6DOPRWUXWWDWUXWWD ,QOHGQLQJ Havsöringen tillhör familjen laxfiskar, 6DOPRQLGDH. Det är en kraftigt byggd fisk

Läs mer

Nissan status på laxbeståndet enligt tillgängliga undersökningar

Nissan status på laxbeståndet enligt tillgängliga undersökningar Höjd över havet (m) Nissan status på laxbeståndet enligt tillgängliga undersökningar Bakgrund Den laxförande delen av Nissan sträckte sig förr från havet ca 11 mil upp till Nissafors (ovanför Gislaved).

Läs mer

VBCN Varför vi gör som vi gör

VBCN Varför vi gör som vi gör Lektion för VBCN-personal inom Mål-2 projektet Nationellt Center för odling av fisk i sötvatten Upplägg av försök relevanta för Eva Brännäs VFM, SLU VBCN Varför vi gör som vi gör Aktuellt upplägg: 3 tider,

Läs mer

Årsrapport 1 (4) POWER/REN/BD/Environment/Fisheries Marco Blixt FORSHAGA AVELSFISKE VERKSAMHETEN 2012

Årsrapport 1 (4) POWER/REN/BD/Environment/Fisheries Marco Blixt FORSHAGA AVELSFISKE VERKSAMHETEN 2012 Årsrapport 1 (4) FORSHAGA AVELSFISKE VERKSAMHETEN 2012 1 FÅNGST OCH ARTFÖRDELNING Fiskfällan har varit i drift under tidsperioden 2012-06-11 --- 2012-09-27. 1.1 Total fångst 2012 Art/Stam Honor Hanar Totalt

Läs mer

Hur påverkas fisk av ett kraftverk?

Hur påverkas fisk av ett kraftverk? Hur påverkas fisk av ett kraftverk? Dalälvens vattenråd och DVVF Vansbro, 2015-09-25 Marco Blixt, Fiskeansvarig Fortum Generation AB Innehåll Hur och varför påverkas fisk i Dalälven? Hur kompenseras fiskeskador?

Läs mer

Äggkvalitet. Rapport från mål-2 projektet Nationellt center för odling av fisk i sötvatten: Vattenbrukscentrum Norr AB 840 64 Kälarne

Äggkvalitet. Rapport från mål-2 projektet Nationellt center för odling av fisk i sötvatten: Vattenbrukscentrum Norr AB 840 64 Kälarne Rapport från mål-2 projektet Nationellt center för odling av fisk i sötvatten: Äggkvalitet 1 Eva Brännäs, 1 Henrik Jeuthe, 1 Jan Nilsson & 2 Torleif Andersson 1 Institutionen för Vilt, Fisk och Miljö,

Läs mer

Vad behöver vi veta och hur får vi reda på det?

Vad behöver vi veta och hur får vi reda på det? Vad behöver vi veta och hur får vi reda på det? Hur många kräftor som teoretiskt kan finnas i en sjö: (bärande förmåga) Sten - gömslen Näring - födotillgång Predatorer Vattenkvalitet Kräftfångst varierar

Läs mer

Lax. Lax Salmo salar Bild:Wilhelm von Wright. Vänern och Vättern Yrkes- och fritidsfiske

Lax. Lax Salmo salar Bild:Wilhelm von Wright. Vänern och Vättern Yrkes- och fritidsfiske Lax Lax Salmo salar Bild:Wilhelm von Wright UTBREDNINGSOMRÅDE Finns i vissa vattendrag samt i alla Sveriges omgivande hav. Västkustlaxen har sina uppväxtområden i Atlanten. Östersjölaxen har sina uppväxtområden

Läs mer

Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2002 Lunds kommun

Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2002 Lunds kommun Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2002 Lunds kommun Lund 2002-11-22 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 046-249432 www.fiskevard.com

Läs mer

Fiskeverksamheten Värmland. Aktuella frågor

Fiskeverksamheten Värmland. Aktuella frågor Fiskeverksamheten Värmland Aktuella frågor Ref.grpsmöte, Sysslebäck 18 oktober 2011 OBS! Vänligen notera att den fångstdata från avelsfisket i Forshaga 2011 som redovisas i denna presentation är preliminära

Läs mer

Älgobs Ett verktyg i älgförvaltningen - vilka faktorer styr resultatet och hur kan dessa påverkas. Folke Fagerlund

Älgobs Ett verktyg i älgförvaltningen - vilka faktorer styr resultatet och hur kan dessa påverkas. Folke Fagerlund Älgobs Ett verktyg i älgförvaltningen - vilka faktorer styr resultatet och hur kan dessa påverkas Folke Fagerlund 60000 Mantimmar obs 2014 ej slutredovisat 50000 I snitt i länet ligger ca 85 % av mantimmarna

Läs mer

Metoder för att kvantifiera ekologiska effekter av miljöåtgärder i reglerade vattendrag

Metoder för att kvantifiera ekologiska effekter av miljöåtgärder i reglerade vattendrag Metoder för att kvantifiera ekologiska effekter av miljöåtgärder i reglerade vattendrag Kjell Leonardsson Peter Rivinoja, (Andreas Gyllenhammar) Sveriges Lantbruksuniversitet, Umeå Minimitappning & ekologiskt

Läs mer

Inventering av havsöring med odlingsursprung på Gotland Rapporter om natur och miljö nr 2011:5

Inventering av havsöring med odlingsursprung på Gotland Rapporter om natur och miljö nr 2011:5 Inventering av havsöring med odlingsursprung på Gotland 28 Rapporter om natur och miljö nr 211:5 Inventering av havsöring med odlingsursprung på Gotland 28 Micael Söderman, Nils Ljunggren & Centh-Erik

Läs mer

Uppflyttning av lekfisk i Nissan 2013

Uppflyttning av lekfisk i Nissan 2013 Uppflyttning av lekfisk i Nissan 2013 För att öka antalet laxar på lekområdena så fångade Nissans Vänner (N.V.) och flyttade upp fisk under ett par helger i oktober. Mattias Höjman och Arne Anderssen vittjar

Läs mer

Kullstorleken håller sig runt 5 valpar, vilket får ses som ytterst tillfredsställande.

Kullstorleken håller sig runt 5 valpar, vilket får ses som ytterst tillfredsställande. Populationsstorlek, registreringssiffror Generellt ses fallande registreringssiffror och antalet registreringar under perioden ligger i genomsnitt på 1178. Detta till trots, är cocker spanieln en populär

Läs mer

Flera hotade arter och stammar i Nedre Dalälven

Flera hotade arter och stammar i Nedre Dalälven Flera hotade arter och stammar i Nedre Dalälven Massor med oro och frågor om fisken i Dalälven Oroande minskning av öring, harr, sik! Lax, harr, öring: Vad kan vi göra för att få det bättre för våra laxfiskar?

Läs mer

Genetisk analys av Klarälvslax från Forshaga avelsfiske 2011

Genetisk analys av Klarälvslax från Forshaga avelsfiske 2011 2012-07-04 Genetisk analys av Klarälvslax från Forshaga avelsfiske 2011 Stefan Palm & Tore Prestegaard Sötvattenslaboratoriet, Drottningholm, Institutionen för akvatiska resurser, SLU Inledning I Klarälven

Läs mer

Smoltpro- Malin Rosengren-Göteborgs Universitet

Smoltpro- Malin Rosengren-Göteborgs Universitet Smoltpro- Malin Rosengren-Göteborgs Universitet SMOLTPRO- Aim - Research on sustainable smolt production - Develop ecologically and ethically sound methods for supplementary rearing of salmonids Kompensationsodlad

Läs mer

Kontinuerlig odling och utsättning av fisk och bevarandet av de berörda beståndens naturliga egenskaper 2007-05-28

Kontinuerlig odling och utsättning av fisk och bevarandet av de berörda beståndens naturliga egenskaper 2007-05-28 Kontinuerlig odling och utsättning av fisk och bevarandet av de berörda beståndens naturliga egenskaper 2007-05-28 Innehåll 1. Uppdraget... 3 1.1. Tolkning av uppdraget... 3 2. Sammanfattning... 4 3. Förslag

Läs mer

Bernt Moberg. Framtiden för laxen?

Bernt Moberg. Framtiden för laxen? Bernt Moberg Framtiden för laxen? 3 , Testeboån Vattendirektivet det viktigaste som hänt fiskevården. Vattenrådet är en mötesplats för ökad demokrati i vattenförvaltningen. Vattenrådet är en kunskapsspridare

Läs mer

Jaktens inverkan på björnstammen i Norrbottens län. Jonas Kindberg och Jon E Swenson Skandinaviska björnprojektet Rapport 2013:2 www.bearproject.

Jaktens inverkan på björnstammen i Norrbottens län. Jonas Kindberg och Jon E Swenson Skandinaviska björnprojektet Rapport 2013:2 www.bearproject. Jaktens inverkan på björnstammen i Norrbottens län Jonas Kindberg och Jon E Swenson Skandinaviska björnprojektet Rapport 213:2 www.bearproject.info Uppdrag Skandinaviska björnprojektet har fått en förfrågan

Läs mer

Lax (och öring) i Klarälven kan vi få livskraftiga vilda bestånd?

Lax (och öring) i Klarälven kan vi få livskraftiga vilda bestånd? Lax (och öring) i Klarälven kan vi få livskraftiga vilda bestånd? Eva Bergman Kau, Avdelningen för biologi NRRV (NaturResurs Rinnande Vatten) Europeiska unionen Europeiska regional utvecklingsfond Vilka

Läs mer

Hundens evolution och domesticering. Mija Jansson

Hundens evolution och domesticering. Mija Jansson Hundens evolution och domesticering Mija Jansson Hundens evolution, genetik och beteende 7.5 hp Stockholms universitet Erkännanden Cornelia Klütsch, KTH (domesticering, svenska hundraser) Peter Savolainen,

Läs mer

Östersjölaxälvar i Samverkan

Östersjölaxälvar i Samverkan Östersjölaxälvar i Samverkan Yttrande angående remiss Datum Dnr Mottagare 2015-05-01 1344-15 Havs- och Vattenmyndigheten Förslag till ändring av Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:25) om resurstillträde

Läs mer

Rapport 2011:50. Genetisk kartläggning av lax i Göta älv med biflöden

Rapport 2011:50. Genetisk kartläggning av lax i Göta älv med biflöden Rapport 2011:50 Genetisk kartläggning av lax i Göta älv med biflöden Rapportnr: 2011:50 ISSN: 1403-168X Författare: Stefan Palm, Erik Degerman, Tore Prestegaard & Johan Dannewitz Sveriges lantbruksuniversitet,

Läs mer

Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften?

Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften? Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften? Erik Degerman, Sveriges Lantbruksuniversitet Inst. för akvatiska resurser Sötvattenslaboratoriet, Örebro 92 000 sjöar 450 000

Läs mer

Projekt laxintroduktion Salmon Action Plan samt övrig naturvård i och vid Testeboån.

Projekt laxintroduktion Salmon Action Plan samt övrig naturvård i och vid Testeboån. Projekt laxintroduktion Salmon Action Plan samt övrig naturvård i och vid Testeboån. Årsredovisning 2008 INNEHÅLL DRIFTSTOPP I STRÖMSBRO KRAFTVERK... 3 ELPROVFISKE... 4 UTVANDRINGSFÖRSÖK... 5 UPPVANDRINGSKONTROLL...

Läs mer

Yttrande över Förslag till ändring av Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36) avseende fiske efter lax och öring i Skagerak och Kattegatt.

Yttrande över Förslag till ändring av Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36) avseende fiske efter lax och öring i Skagerak och Kattegatt. 2014-02-06 sid 1 (5) Havs- och vattenmyndigheten Box 11 930 404 39 Göteborg Yttrande över Förslag till ändring av Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36) avseende fiske efter lax och öring i Skagerak

Läs mer

BKD infektion med Renibacterium salmoninarum

BKD infektion med Renibacterium salmoninarum BKD infektion med Renibacterium salmoninarum Charlotte Axén t.f. statsveterinär Sektion för Fisk Statens Veterinärmedicinska Anstalt charlotte.axen@sva.se, tel. 018-67 40 00 BKD/renibakterios/bakteriell

Läs mer

Försörjningsplan för rödingodling

Försörjningsplan för rödingodling 1 Rapport från Mål-2 projektet Nationellt center för odling av fisk i sötvatten: Försörjningsplan för rödingodling Jan Nilsson, Eva Brännäs & Lars-Ove Eriksson 1 Institutionen för Vilt, Fisk och Miljö,

Läs mer

Aktiebolaget Allan J Akvakultur

Aktiebolaget Allan J Akvakultur Aktiebolaget Allan J Akvakultur Östersjötorskens räddning? Kontaktperson: Fredrik Bodecker AB Allan J Akvakultur Tel: 0732 55 87 27 E-mail: fredrik@akvakultur.se Projekt Allan J lokaliseringsdiskussion

Läs mer

Genetisk analys av öring från Emån

Genetisk analys av öring från Emån Dnr: SLU.aqua. 2014.4.5-240 2014-06-13 Genetisk analys av öring från Emån Stefan Palm, Johan Dannewitz & Tore Prestegaard Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för akvatiska resurser, Sötvattenslaboratoriet

Läs mer

rapport 2013/6 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN 2012

rapport 2013/6 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN 2012 rapport 2013/6 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN 2012 Tomas Loreth, Upplandsstiftelsen Johan Persson, Upplandsstiftelsen Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult Anders Larsson, Fyrisåns vattenförbund Niclas

Läs mer

LAXEN en lokal resurs. En idé från Bernt Moberg om hur vi lokalt kan optimera nytta av naturresursen lax.

LAXEN en lokal resurs. En idé från Bernt Moberg om hur vi lokalt kan optimera nytta av naturresursen lax. LAXEN en lokal resurs En idé från Bernt Moberg om hur vi lokalt kan optimera nytta av naturresursen lax. 1 Gävle 8 april 2013 Om vi vill så kan vi optimera den lokala förvaltningen av lax i Gävlebukten,

Läs mer

Tillväxt hos röding och regnbåge vid VBCN.

Tillväxt hos röding och regnbåge vid VBCN. 1 Rapport från Mål-2 projektet Nationellt Center för odling av Fisk i Sötvatten: Tillväxt hos röding och regnbåge vid VBCN. Jan Nilsson 1, Eva Brännäs 1, Hanna Carlberg 1 & Torleif Andersson 2 1 Institutionen

Läs mer

Birgitta Adell Miljösamordnare

Birgitta Adell Miljösamordnare Birgitta Adell Miljösamordnare Fortums vattenkraft i Norden Flod Antal anläggn. MW* Ångermanälven 3 57 Indalsälven 10 615 Ljungan 4 103 Ljusnan 18 629 Dalälven 39 935 Klarälven 24 357 Byälven 5 37 Norsälven

Läs mer

Kapitel 9 Populationsparametrar

Kapitel 9 Populationsparametrar Kapitel 9 Populationsparametrar Individerna är inte lika, utan varierar bl.a. med avseende på storlek, ålder och (oftast) kön Vad är en population? Tid t 1 till t 2 En möjlig definition: Individer av samma

Läs mer

skapat bristande förtroende för politiken och förvaltning.

skapat bristande förtroende för politiken och förvaltning. 2009-05-28 Miljödepartementet Politiska staben PM: Sammanfattande del av propositionen En ny rovdjursförvaltning Sverige ska ha livskraftiga stammar av björn, varg, järv, lodjur och kungsörn och varje

Läs mer

MILJÖFÖRBÄTTRANDE ÅTGÄRDER VATTENKRAFT

MILJÖFÖRBÄTTRANDE ÅTGÄRDER VATTENKRAFT MILJÖFÖRBÄTTRANDE ÅTGÄRDER VATTENKRAFT DELRAPPORT 1 KOMPENSATION AV REPRODUKTIONSSKADOR PÅ FISK GENOM FISKUTSÄTTNINGAR 2012-05-15 Mats Larsson VATTENFALL VATTENKRAFT Miljöförbättrande åtgärder vattenkraft

Läs mer

Salvelinus fontinalis Bäckröding

Salvelinus fontinalis Bäckröding Salvelinus fontinalis Bäckröding Foto Eric Engbretson, lllustration Duane Raver, publicerade av U.S. Fish and Wildlife Service Svenskt vardagsnamn Bäckröding, Amerikansk bäckröding och på andra språk Vetenskapliga

Läs mer

Resistensförädling i stort och smått

Resistensförädling i stort och smått Resistensförädling i stort och smått Exempel på resistensförädling i kommersiell förädling av olika grödor Växtförädling / Resistensförädling vad är det? Skapa variation Göra urval 2 10 november 2011 Växjö

Läs mer

Fiskundersökningar i Rönne å 2012

Fiskundersökningar i Rönne å 2012 Eklövs Fiske och Fiskevård Fiskundersökningar i Rönne å 2012 Länsstyrelsen i Skåne län Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432 E-post:

Läs mer

Sportfiskarna har tagit del av förslaget och önskar lämna följande synpunkter.

Sportfiskarna har tagit del av förslaget och önskar lämna följande synpunkter. 2011-10-31 sid 1 (6) Landsbygdsdepartementet Jakt-, fiske- och sameenheten 103 33 Stockholm Yttrande angående förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om upprättande av en flerårig plan för

Läs mer

Personlighetskaraktärer hos öring och regnbåge. Vilka fiskar är det som hugger? Svante Winberg

Personlighetskaraktärer hos öring och regnbåge. Vilka fiskar är det som hugger? Svante Winberg Personlighetskaraktärer hos öring och regnbåge. Vilka fiskar är det som hugger? Svante Winberg Uppsala universitet Institutionen för Neurovetenskap Göteborgs universitet tillsammans med forskargrupper

Läs mer

BKD (Rs, bakteriell njurinflammation)

BKD (Rs, bakteriell njurinflammation) BKD (Rs, bakteriell njurinflammation) Drabbar ffa laxfisk, vild som odlad, alla åldrar Sprids både vertikalt och horisontellt Stress är en utlösande faktor Hög dödlighet i odlingar (>80%), betydligt lägre

Läs mer

Underlagsmaterial samråd

Underlagsmaterial samråd 1. Administrativa uppgifter Cold Lake AB org.nr 559037-1141 C/o Jens Nilsson Heleneborgsgatan 12a 11732 Stockholm Underlagsmaterial samråd Fastighet: Västgård 1:1 (i Kall) Fastighetsägare: Erik Alexandersson

Läs mer

Aqua reports 2012:11

Aqua reports 2012:11 Genetisk kartläggning av öring i Mjörn Johan Dannewitz, Stefan Palm, Erik Degerman, Jack Olsson, Tore Prestegaard, Johan Östergren Genetisk kartläggning av öring i Mjörn Johan Dannewitz 1, Stefan Palm

Läs mer

Fiskeklubben Laxens veckobrev Vecka 2014:15

Fiskeklubben Laxens veckobrev Vecka 2014:15 Fiskeklubben Laxens veckobrev Vecka 2014:15 Med anledning av påsken kommer nästa veckobrev måndagen den 21 april vidare är det ingen verksamhet för klubbens ungdomar måndagen den 21 Dåligt deltagande i

Läs mer

Optimerad lokal laxförvaltning Adaptiv förvaltning på riktigt

Optimerad lokal laxförvaltning Adaptiv förvaltning på riktigt Optimerad lokal laxförvaltning Adaptiv förvaltning på riktigt Idéer från Bernt Moberg om hur vi lokalt runt Gävlebukten kan optimera nyttan av naturresursen lax. Så här kan vi skapa en win win win win

Läs mer

Blågyltan. vår vackraste fisk B IO I O L OG O G I

Blågyltan. vår vackraste fisk B IO I O L OG O G I B IO I O L OG O G I Text och foto Anders Salesjö/Sjöharen Blågyltan vår vackraste fisk Text och foto Anders Salesjö/Sjöharen Blågyltan anses ofta som vår vackraste fisk. Färgprakten hos hanen kan utan

Läs mer

Elfiskeundersökning i Parkajoki, Käymäjoki, Tupojoki, Jylhäjoki och Orjasjoki 2005

Elfiskeundersökning i Parkajoki, Käymäjoki, Tupojoki, Jylhäjoki och Orjasjoki 2005 0 FISKERIVERKET 2006-02-10 Elfiskeundersökning i Parkajoki, Käymäjoki, Tupojoki, Jylhäjoki och Orjasjoki 2005 Sofia Nilsson Fiskeriverket, 11 FISKERIVERKET 2006-02-10 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...1

Läs mer

Tabell 1. Antal höns och ägg samt registrerad vikt i varje bur

Tabell 1. Antal höns och ägg samt registrerad vikt i varje bur 04-01-26 Hönsförsök (till Odd 4/4) Hönsförsök. Försöket startade 24/7 2003 efter några veckors acklimatisering och mognadsprocess så att hönorna vid denna tidpunkt värpte i stort sett normalt. Hönsen var

Läs mer

Fiskundersökningar i Råån 2011

Fiskundersökningar i Råån 2011 Fiskundersökningar i Råån 2011 Rååns Fiskevårdsområdesförening Lund 2012-02-29 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 046-249432 E-post eklov@fiskevard.se

Läs mer

Elfiskeundersökning i Mölndalsån i Landvetter med utvärdering

Elfiskeundersökning i Mölndalsån i Landvetter med utvärdering 2009-12-14 sid 1 (5) Härryda kommun Elfiskeundersökning i Mölndalsån i Landvetter med utvärdering Två fiskare i Mölndalsån Sportfiskarna Per-Erik Jacobsen Fiskevårdskonsulent Sjölyckan 6 416 55 Göteborg

Läs mer

Naturfåran vid Visskvarns vattenkraftverk i Bulsjöån - åtgärder och utveckling 2002-2010

Naturfåran vid Visskvarns vattenkraftverk i Bulsjöån - åtgärder och utveckling 2002-2010 Peter Gustafsson 21-6-17 Naturfåran vid Visskvarns vattenkraftverk i Bulsjöån - åtgärder och utveckling 22-21 Adress: Ekologi.Nu, Näckrosv 18, 59 54 Sturefors Tel: 72-79268 Hemsideadress: www.ekologi.nu

Läs mer

LAX- LEXIKON LAXENS OLIKA STADIER OCH UTSEENDE

LAX- LEXIKON LAXENS OLIKA STADIER OCH UTSEENDE LAX- LEXIKON LAXENS OLIKA STADIER OCH UTSEENDE Lekfärgad hanlax Inför leken mognar hanlaxens färg allt mer, ibland till och med åt det svarta hållet, och skinnet blir robustare. Kulören varierar från olika

Läs mer

Epizootihandboken_Del_II_05_Vattenbruksdjur110315

Epizootihandboken_Del_II_05_Vattenbruksdjur110315 1 DEL II KAPITEL 5 EPIZOOTISKA SJUKDOMAR HOS VATTENBRUKSDJUR... 3 A. Åtgärder vid misstanke om epizootisk sjukdom hos vattenbruksdjur... 3 B. Åtgärder då epizootisk sjukdom hos vattenbruksdjur har konstaterats...

Läs mer

Vattenkraften och miljön

Vattenkraften och miljön Vattenkraften och miljön Elforsk slutseminarium 20-21 oktober 2010 Richard Holmgren Miljöchef Vattenfall Vattenkraft AKKATS Kraftstation Jokkmokk Vattenfall AB Vattenfall Vattenkraft i siffror Vattenfall

Läs mer

Hållbara foder och välfärd för fisk och människa

Hållbara foder och välfärd för fisk och människa Hållbara foder och välfärd för fisk och människa Kristina Snuttan Sundell och Eva Brännäs Zoologisk institutionen och Vattenbrukscentrum Väst Göteborgs Universitet Institutionen för vilt, fisk och miljö

Läs mer

Stamsammansättning av lax i kustfisket 2013 genetisk provtagning och analys

Stamsammansättning av lax i kustfisket 2013 genetisk provtagning och analys Dnr: SLU.aqua.2014.5.5-39 Institutionen för akvatiska resurser 2014-02-24 Stamsammansättning av lax i kustfisket 2013 genetisk provtagning och analys Johan Östergren, Jens Olsson, Sara Bergek, Stefan Palm,

Läs mer

Vad man bör tänka på när man har en liten ras? Erling Strandberg, professor vid institutionen för husdjursgenetik, SLU, Uppsala

Vad man bör tänka på när man har en liten ras? Erling Strandberg, professor vid institutionen för husdjursgenetik, SLU, Uppsala Vad man bör tänka på när man har en liten ras? Erling Strandberg, professor vid institutionen för husdjursgenetik, SLU, Uppsala Norsk Buhund är en ganska liten ras i Sverige. För en liten ras finns det

Läs mer

Ansökan om tillstånd för fisk- och kräftodling

Ansökan om tillstånd för fisk- och kräftodling Information För att odla fisk krävs tillstånd av länsstyrelsen enligt förordningen (SFS 1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen. Anmälan ska även göras hos berörd kommun om fiskodlingen

Läs mer

Nya foder för fisk i odling

Nya foder för fisk i odling Nya foder för fisk i odling Kristina Snuttan Sundell Fish Endocrinology Laboratory FEL gruppen Zoologiska Institutionen Göteborgs Universitet The Fish Endocrinology Laboratory FEL gruppen Fish Endocrinology

Läs mer

FISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013

FISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013 FISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013 Ett samarbete mellan Findus Sverige AB, Vegeåns Vattendragsförbund & lokala fiskeriintressen Förslag på åtgärder i samband med donation från Findus för restaureringsprojekt i

Läs mer

VÄNERLAXENS FRIA GÅNG

VÄNERLAXENS FRIA GÅNG SLUTRAPPORT INTERREGPROJEKTET VÄNERLAXENS FRIA GÅNG 2011-2014 Vild Klarälvslax i lekdräkt. Foto: Länsstyrelsen Värmland Innehåll 1. Sammanfattning... 4 Inledning... 4 Utredningar och undersökningar om

Läs mer

Sänkningen av parasitnivåerna i blodet

Sänkningen av parasitnivåerna i blodet 4.1 Oberoende (x-axeln) Kön Kön Längd Ålder Dos Dos C max Parasitnivå i blodet Beroende (y-axeln) Längd Vikt Vikt Vikt C max Sänkningen av parasitnivåerna i blodet Sänkningen av parasitnivåerna i blodet

Läs mer

Beskrivning av använda metoder

Beskrivning av använda metoder Faktablad om provfisket i Ivarskärsfjärden 2010 (http://www.regeringen.ax/.composer/upload//naringsavd/fiskeribyran/faktablad_om_pro vfisket_i_ivarskarsfjarden.pdf) Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes

Läs mer

MÅLARMUSSLANS ÅTERKOMST

MÅLARMUSSLANS ÅTERKOMST MÅLARMUSSLANS ÅTERKOMST TILL NYTTA FÖR MÄNNISKA, DJUR OCH NATUR Kids having fun(?) sampling @ Fyleån Creek Glochidia waiting for host-fish MÅLARMUSSLANS ÅTERKOMST Upplägg - Projektet - Syfte - Fyledalen

Läs mer

Göran Sjöberg Vilt, fisk och miljö, SLU

Göran Sjöberg Vilt, fisk och miljö, SLU Göran Sjöberg Vilt, fisk och miljö, SLU Bäver som en resurs i vattenförvaltningen Bäverns försvinnande ur landskapet, och dess återkomst En ekologisk ingenjörsart Vattendirektivet god ekologisk status

Läs mer

Nr 9: Kort redovisning av romtäckt, odling, kläckningsförsök och återintroduktion av harr 2014

Nr 9: Kort redovisning av romtäckt, odling, kläckningsförsök och återintroduktion av harr 2014 Nr 9: 2014 Kort redovisning av romtäckt, odling, kläckningsförsök och återintroduktion av harr 2014 VÄTTERNFAKTA utgörs av en digital publikations-serie innehållande fakta som berör Vättern FAKTA från

Läs mer

Det är hög tid att vända blicken mot broderlandet i söder, där chanserna att fånga stora, feta blanklaxar nu är bättre än någonsin.

Det är hög tid att vända blicken mot broderlandet i söder, där chanserna att fånga stora, feta blanklaxar nu är bättre än någonsin. Det danska laxfisket är på rejäl frammarsch och allt tyder på att det kommer att bli ännu bättre i år. Det är hög tid att vända blicken mot broderlandet i söder, där chanserna att fånga stora, feta blanklaxar

Läs mer

Delrapport för projektet Granbarkborrens förökningsframgång 2010

Delrapport för projektet Granbarkborrens förökningsframgång 2010 Bilaga 1 Uppsala 2010-08-2 Martin Schroeder Inst Ekologi SLU Delrapport för projektet Granbarkborrens förökningsframgång 2010 Under sommaren har granbarkborrens aktivitet följts upp i fem av de skyddade

Läs mer

Rödingavel En summering av det Svenska Avelsprogrammet från 1982-2006. Eva Brännäs, Jan Nilsson & Lars-Ove Eriksson

Rödingavel En summering av det Svenska Avelsprogrammet från 1982-2006. Eva Brännäs, Jan Nilsson & Lars-Ove Eriksson Rödingavel En summering av det Svenska Avelsprogrammet från 1982-2006 Eva Brännäs, Jan Nilsson & Lars-Ove Eriksson Vattenbruksinstitutionen Rapport 57 Umeå 2007 Rödingavel En Summering av det Svenska avelsprogrammet

Läs mer

Har storleken betydelse? FAKTA OCH LITE TANKAR AV EMMA CARLÉN

Har storleken betydelse? FAKTA OCH LITE TANKAR AV EMMA CARLÉN Har storleken betydelse? FAKTA OCH LITE TANKAR AV EMMA CARLÉN Extremfall är intressanta Världens minsta ko Swallow 84 cm hög men kanske inte så relevanta Världens största ko Chili 2 m hög 1 ton Våra moderna

Läs mer

Tiaminas och tiaminbrist i Östersjön. Svante Wistbacka Åbo Akademi

Tiaminas och tiaminbrist i Östersjön. Svante Wistbacka Åbo Akademi Tiaminas och tiaminbrist i Östersjön Svante Wistbacka Åbo Akademi Tiamin -Ett vattenlösligt vitamin i B-vitamin gruppen (vitamin B1) -Essentiell komponent i flera coenzym involverade i energimetabolismen

Läs mer

EKOLIV. Ekologiska och ekonomiska strategier för optimering av vattenkraftsrelaterade miljöåtgärder

EKOLIV. Ekologiska och ekonomiska strategier för optimering av vattenkraftsrelaterade miljöåtgärder Länsstyrelsen i Jönköpings län EKOLIV Ekologiska och ekonomiska strategier för optimering av vattenkraftsrelaterade miljöåtgärder Slutseminarium Kraft och liv i vatten 21-22 september 2017 Älvkarleby Leonard

Läs mer

Siklöja. Siklöja. Vänern, Vättern och Mälaren Yrkesfiske

Siklöja. Siklöja. Vänern, Vättern och Mälaren Yrkesfiske Siklöja Coregonus albula Bild: Wilhelm Von Wright UTBREDNINGSOMRÅDE I sötvatten omfattar siklöjans utbredningsområde knappt 2/3 av Sveriges yta och förmodas ha styrts av högsta kustlinjen och en svag vilja

Läs mer

3.5 Skördar. Metodik. Resultat. Thomas Wildt-Persson, SBU

3.5 Skördar. Metodik. Resultat. Thomas Wildt-Persson, SBU 3.5 Skördar Thomas Wildt-Persson, SBU Metodik Parstudien pågick under åren 1997 till 2000. År 1997 ingick endast fyra par. 1998 utökades studien med tre nya par och således ingick sju par gårdar resterande

Läs mer

Utveckling av ett selektivt torskredskap

Utveckling av ett selektivt torskredskap Rapport till selektivt fiske Datum: 20150115 Utveckling av ett selektivt torskredskap Sara Königson, Maria Hedgärde och Sven-Gunnar Lunneryd Introduktion Kustfisket hotas idag av ökande sälpopulationerna

Läs mer

Anteckningar från möte om strategi för ett ekologiskt hållbart svenskt vattenbruk den 2 maj

Anteckningar från möte om strategi för ett ekologiskt hållbart svenskt vattenbruk den 2 maj 1(6) Landsbygdsavdelningen Anteckningar från möte om strategi för ett ekologiskt hållbart svenskt vattenbruk den 2 maj Mötet inleddes med följande presentationer: Prövning och tillsyn av fiskodling enligt

Läs mer

Allmänt om Tidanöringen

Allmänt om Tidanöringen Allmänt om Tidanöringen Insjö-öring Insjööring är öring som anpassats till att leva helt och hållet i sötvatten. De förändrades när de blev instängda i sjöar efter istiden. Tidanöringen utgör en av tre

Läs mer

Har storleken betydelse?

Har storleken betydelse? Emma Carlén är utbildad Husdjursagronom. Hon har forskat inom ämnet husdjursgenek om hur man på bästa sä kan hia tjurar och kor som nedärver resistens mot juverinflammaon. Emma började på Svensk Mjölk

Läs mer

Vänerlaxens fria gång

Vänerlaxens fria gång Vänerlaxens fria gång Redovisning av fältarbetet 2011-2012 Eva Bergman, Olle Calles, Larry Greenberg, Anna Hagelin, Johnny Norrgård, Daniel Nyqvist, John Piccolo Naturresurs rinnande vatten Karlstads universitet

Läs mer

Instruktion för att söka elfiskeresultat i Elfiskeregistret (SERS, Svenskt ElfiskeRegiSter) Kontaktperson: Berit Sers

Instruktion för att söka elfiskeresultat i Elfiskeregistret (SERS, Svenskt ElfiskeRegiSter) Kontaktperson: Berit Sers Instruktion för att söka elfiskeresultat i Elfiskeregistret (SERS, Svenskt ElfiskeRegiSter) Kontaktperson: Berit Sers (berit.sers@slu.se) I Svenskt ElfiskeRegiSter finns elfiskeresultat från hela landet.

Läs mer

Produktionsuppföljning och nyckeltal

Produktionsuppföljning och nyckeltal Produktionsuppföljning och nyckeltal Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2010 PRODUKTIONSUPPFÖLJNING... 2 FOKUS PÅ ENERGIUTBYTE... 2 ENERGIUTBYTE OCH TILLVÄXT. 3 KORTISAR

Läs mer

Vi har en ursprungspopulation/-fördelning med medelvärde µ.

Vi har en ursprungspopulation/-fördelning med medelvärde µ. P-värde P=probability Sannolikhetsvärde som är resultat av en statistisk test. Anger sannolikheten för att göra den observation vi har gjort eller ett sämre / mer extremt utfall om H 0 är sann. Vi har

Läs mer

Genetisk forskning om beståndspecifik fiskereglering

Genetisk forskning om beståndspecifik fiskereglering Genetisk forskning om beståndspecifik fiskereglering Johan Östergren Emma Lind, Johan Dannewitz, Stefan Palm, Institutionen för akvatiska resurser, SLU, Drottningholm Atso Romakkaniemi, RKTL (VFFI) Laxens

Läs mer

VÄNERLAXENS FRIA GÅNG

VÄNERLAXENS FRIA GÅNG VÄNERLAXENS FRIA GÅNG Historia Uppdrag Huvudsyfte Organisation Budget Undersökningar / åtgärder Föredrag vid upptaktsmöte i Hagfors den 10 februari 2010 Tore Qvenild Mikael Hedenskog Historia 1170 Värmlandsfisket

Läs mer