Genetisk analys av Klarälvslax från Forshaga avelsfiske 2011

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Genetisk analys av Klarälvslax från Forshaga avelsfiske 2011"

Transkript

1 Genetisk analys av Klarälvslax från Forshaga avelsfiske 2011 Stefan Palm & Tore Prestegaard Sötvattenslaboratoriet, Drottningholm, Institutionen för akvatiska resurser, SLU Inledning I Klarälven finns en av världens få insjölevande och storvuxna populationer av Atlantisk lax (Salmo salar). I historisk tid utgjorde sannolikt Klarälven ett av Sveriges mer produktiva laxvattendrag. Vattenkraftsutbyggnad och andra mänskliga aktiviteter har dock kraftigt påverkat vattendragets vandrande fiskarter, och sedan 1930-talet är den naturliga produktionen av lax i Klarälven helt beroende av att man med lastbil transporterat lekfisk förbi kraftverken i älvens nedre del. Sedan åtskilliga decennier sker även odling och utsättning av lax och öring av lokal stam i vattendragets nedre del. Sedan 1960/70-talen sker dessutom utsättning av odlad Gullspångslax och Gullspångsöring i Klarälven. En nyligen genomförd genetisk kartläggning av lax och öring från Vänern (Palm et al. 2012) har visat att Klarälvens laxfiskbestånd är att betrakta som genetiskt unika och skyddsvärda, trots årtionden av mänsklig påverkan i form av bland annat avsiktliga och oavsiktliga korsningar med de odlade stammarna från Gullspångsälven. För att långsiktigt skydda och bevara Klarälvens lax och sjövandrande öring samt de odlade Gullspångsstammarna rekommenderades att flytta de senare till annat vattendrag samt att avstå från upptransport av odlad fisk i Klarälven. Det rekommenderades också att med genetisk metodik närmare utvärdera den "säkerhetsgräns" som sedan länge använts i Forshaga och som innebär att ingen Klarälvslax (odlad eller vild) med en vikt över 5,5 kg används för avel eller vidare transport upp till lekområdena i älven. Syftet med denna regel är att minska risken för att lax av den mer storvuxna Gullspångsstammen (inkl. stamhybrider) av misstag ska feltolkas som K-lax. Samtidigt har genetiska analyser av Klarälvslax fångad ute i Vänern under senare år visat att omkring 20% av individerna i denna - 1 -

2 stam kan överstiga 5,5 kg (Palm et al. 2012). Att systematiskt sortera bort de mest storvuxna fiskarna innebär sannolikt ett betydande produktionsbortfall. Som exempel kan nämnas att säkerhetsgränsen för K-lax under säsongen 2011 resulterade i att man avstod från omkring 25% av honorna i vikt räknat (beräknat utifrån data erhållna från Marco Blixt, Fortum AB). I föreliggande genetiska delprojekt (Dnr ) med finansiering inom pågående InterReg Sverige-Norgeprojektet "Vänerlaxens fria gång" har följande frågeställningar stått i fokus: Förekommer inslag av Gullspångslax (inkl. stamhybrider) bland den fenklippta samt oklippta, förmodat vildfödda, Klarälvslax som fångades och provtogs i Forshaga avelsfiske sommaren 2011? Hur stort inslag av "Gullspångsgener" föreligger bland individer understigande resp. överstigande 5,5 kg, den säkerhetsgräns som sedan lång tid tillämpas vid urval av lax för avel samt transport vidare upp i Klarälven? Material och metoder Fångststatistik och DNA-provtagning Under säsongen 2011 fångades totalt laxar i Forshaga laxfälla vilka genom sitt fenklippningsmönster eller avsaknad av fenklippning bedömdes vara odlad respektive vildfödd lax av Klarälvsstam. Av de fångade Klarälvslaxarna hade st. (88%) fettfenan kvar vilket tolkas som att de är vildfödda (data från Fortum AB). Provtagning för genetisk analys genomfördes vid sammanlagt 16 tillfällen under perioden 7 juli till 4 oktober. Ett mindre fenklipp för genetisk analys togs från sammanlagt 991 individer. Att inte all lax provtogs beror dels på att ett antal individer var alltför svårhanterliga för att medge snabb och enkel provtagning, samt att inga fenprov togs från det drygt hundratal fiskar som under slutet av säsongen reserverades för kommande avelsarbete. Inledningsvis noterades av misstag inte uppgifter om fenklippning eller kön vid genprovtagningen, varför sammanlagt 117 av de DNA-provtagna fiskarna saknar sådana data. Av de övriga 874 provtagna fiskarna hade 751 (86%) fettfenan kvar. En av de oklippta fiskarna ansågs vid provtagningen vara svårbedömd, och noterades som misstänkt arthybrid med öring (s.k. "laxing"). I ett senare skede visade sig 20 av de DNA-provtagna laxarna av okänd anledning sakna fenprov (tomma provrör) och sammanlagt har genetiska rådata erhållits för 970 individer vilket motsvarar 91% av de totalt K-laxar som enligt Fortum AB transporterades upp i älven under

3 Utöver dessa 970 laxar har även 22 döda individer provtagits. Dessa fiskar dog antingen i samband med fångst och mätning, eller senare under förvaring i väntan på transport vidare upp i Klarälven. Syftet med provtagningen av döda individer var att identifiera matchande genotyper hos tidigare provtagna (då levande) fiskar, för att senare kunna utesluta dessa individer vid kommande föräldraskapsanalyser av vildfödd avkomma till den lax som transporterades upp i Klarälven (analys av elfiskade årsyngel är planerad till hösten 2012). Genetiska och statistiska analyser Samma uppsättning av genetiska markörer (nio s.k. mikrosatelliter) som i studien av Palm et al. (2012) har analyserats. De statistiska metoder och program som använts är namngivna nedan i samband med resultatpresentationen. Vid databearbetningen har tidigare insamlade genetiska data för odlad och vild lax och öring i Klarälven (inkl. Gullspångsstammarna) i flera fall använts som referensprov. Resultat Öringar och arthybrider Av de 970 fiskar som DNA-analyserades (exklusive döda/återprovtagna) visade sig tre individer vara öring, medan tre andra fiskar var arthybrider mellan lax och öring (inklusive den fisk som redan vid provtagningen misstänktes vara en "laxing"). Samtliga tre öringar fångades och provtogs under säsongens första provtagningstillfälle (7 juli) och saknade därför uppgift om kön och eventuell fenklippning. Två av öringarna kunde, tack vare att tre av de nio analyserade mikrosatelliterna även används rutinmässigt vid genetiska studier av öring, med relativt hög sannolikhet klassas som rena Klarälvsöringar, medan den tredje fisken antingen var en odlad Gullspångsöring eller en stamhybrid mellan Gullspångs- och Klarälvsöring (ursprungsanalyser med programmen GENECLASS 2.0, Piry et al. 2004, samt ONCOR, Kalinowski et al. 2007). Av de tre arthybriderna var två oklippta medan en var fettfeneklippt. Åtminstone två av hybriderna (den fettfeneklippta och en oklippt) hade med hög sannolikhet en Gullspångsöring som förälder (99 resp. 84% sannolikhet). Vad gäller lax var stamursprunget hos föräldern mer oklart; för den fettfeneklippta hybriden var laxföräldern mest sannolikt av Gullspångsstam (71% sannolikhet), medan den ena oklippta fisken mest sannolikt hade avlats av en K-lax (75%). I det tredje fallet var laxförälderns ursprung oklart (51% G-lax, 49% K-lax). Genetiska skillnader mellan olika grupper av laxar I likhet med i tidigare analyser (Palm et al. 2012) gav en jämförelse av allelfrekvenserna hos oklippta (n=737) och fenklippta (n=120) laxar endast en marginell om än statistisk signifikant skillnad (genomsnittligt F ST över samtliga 10 loci var 0.002; P<0.001; randomiseringstest med - 3 -

4 FSTAT, Goudet 1995). Även en jämförelse mellan samtliga storvuxna (>5,5 kg) och mindre individer visade på en mycket liten (F ST <0.001) men statistiskt säkerställd genetisk skillnad. Inslag av "gullspångsgener" hos förmodad Klarälvslax För att analysera inslag av Gullspångslax enskilda rena fiskar (t.ex. genom missad bukfeneklippning) eller korsningar med K-lax (F 1 -hybrider) bland de återstående 964 förmodade Klarälvslaxarna jämfördes dessa med tidigare erhållna data för Gullspångs- och Klarälvslax (Palm et al. 2012). I ett första steg sammanställdes en s.k. genetisk "baseline" (referensprov) bestående av data för odlad vuxen Gullspångslax insamlad i Forshaga 2009 (n=40) samt odlade och vildfödda Klarälvslaxar från 2007 och 2009 (n=133). Eftersom odlad och vildfödd K-lax är genetiskt mycket lika slogs dessa samman till ett gemensamt stickprov. Utöver dessa data för riktig lax framställdes även 40 datorsimulerade hybridavkommor (F 1 ) mellan Gullspångs- och Klarälvslax (programmet HYBRIDLAB, Nielsen et al. 2006). Två skilda statistiska metoder användes för att skatta inslaget av lax med olika genetisk bakgrund. Med den första metoden (programmet NEWHYBRIDS; Anderson & Thompson 2002) beräknades, med hjälp av ovan nämnda bakgrundsdata för Gullspångs- och Klarälvslax (men ej F 1 ), sannolikheten att de 964 laxar som provtogs i Forshaga 2011 genetiskt sett var rena G-laxar, stamhybrider (F 1 ) eller K-laxar. Även med den andra metoden uppskattades andelen av samma tre grupper med hjälp av s.k. Mixed Stock Analys (MSA) och programmet ONCOR baserat på baseline-data för de rena stammarna samt de datorsimulerade stamhybriderna. Den senare metoden ger även 95% konfidensintervall för de erhållna skattningarna. Andelen ren Klarälvslax i totalmaterialet skattades till 97% (NEWHYBRIDS) respektive 98% (ONCOR), medan övriga 2-3% av individerna utgjordes huvudsakligen av stamhybrider med Gullspångslax (F 1 ; Tabell 1). Ett högre inslag av främmande genotyper (hybrider och ren G-lax) skattades för stora individer (>5,5 kg) med båda metoderna (4,3% respektive 4,1% bland stora fiskar, jämfört med 2,6% resp. 1,4% bland mindre). En motsvarande skillnad erhölls även mellan odlad/fenklippt och vildfödd/oklippt fisk, där inslaget av hybrider (och ren G-lax) skattades högre bland den odlade fisken (4,7% resp. 8,8%) än bland den oklippta (2,7% resp. 1,3%). Osäkerheten i MSA-skattningarna med ONCOR (breda konfidensintervall) återspeglar att de använda "baseline-stickproven" är relativt små, att antalet studerade DNA-markörer är begränsat samt att graden av genetisk skillnad mellan dagens (odlade) Gullspångslax och Klarälvslax inte är tillräckligt omfattande (F ST ca ; Palm et al. 2012) för att med hög precision kunna ursprungsbestämma samtliga individer (inkl. intermediära F 1 -genotyper). Det ska dock betonas att konfidensintervallen illustrerar osäkerheten avseende skattningar för statistiska populationer som studeras med hjälp av stickprov av begränsad storlek. I detta fall ligger dock intresset till stor del på de analyserade stickproven i sig (d.v.s. den lax som fångats i Forshaga), vilket innebär att konfidensintervallen i flera fall förmedlar en betydligt högre grad av osäkerhet än befogat

5 Stamtillhörighet hos enskilda laxar Med ONCOR och NEWHYBRIDS beräknas även sannolikheten att enskilda individer har en viss stamtillhörighet (här G-lax, K-lax eller F 1 -hybrid) s.k. individual assignment (IA). Enligt ONCOR var nio fiskar (0,9%) med högst sannolikhet en F 1 -hybrid, medan övriga fiskar mest sannolikt var rena K-laxar. Av de nio utpekade fiskarna hade dock endast fem en sannolikhet högre än 85% att vara en F 1 -hybrid, medan övriga var mer osäkra (sannolikhet att vara F 1 -hybrid mellan 48-62%). NEWHYBRIDS pekade ut elva av individerna (1,1%) som avvikande från ren K-lax (nio st. F 1 hybrider och två st. G-laxar). Bland de elva fiskarna ingick sex av de laxar som enligt ONCOR var F 1 -hybrider. Sammantaget identifierades totalt 14 individer (1,5%) som varande mest sannolikt en F 1 hybrid eller G-lax av något eller båda programmen. Med ONCOR kan datorsimuleringar genomföras för att belysa hur stor andel av enskilda individer med olika genetisk bakgrund som vid individual assignment förväntas få en korrekt respektive felaktig stambestämning, samt i vilken riktning som eventuella felklassningar sker. Vid analysen används samma baseline-stickprov som vid MSA och IA. Man måste vidare ange den sanna proportionen av de olika stammarna i den individblandning som analyseras, då dessa andelar påverkar resultatet. En simuleringsanalys genomfördes under antagande att de sanna andelarna av fisk från de olika stammarna var desamma som resultatet vid MSA av totalmaterialet (0.001 G-lax, F 1, K-lax; Tabell 1). Sammanlagt simulerades 100 stickprov av samma storlek som totalmaterialet (n=964), vilket resulterade i totalt stambestämda individer. Av de simulerade K-laxarna klassades 99,5% korrekt, medan övriga 0,5% klassades (felaktigt) som F 1 hybrider. Bland de simulerade sanna F 1 hybriderna klassades däremot endast 38% korrekt, medan övriga felaktigt klassades antingen som K-lax (52%) eller G-lax (10%). En alternativ simuleringsanalys genomfördes också under antagande att sanna andelen K-lax i materialet var 100%. I detta fall felklassades endast ca 0,1% av individerna felaktigt till F 1 hybrider. Om alla individer i totalmaterialet skulle vara rena K-laxar borde man således endast ha förväntat sig någon enstaka F 1 hybrid (felklassad K-lax) vid IA, mot nu erhållna nio sådana fiskar. Sammantaget antyder simuleringsresultaten dels att det verkligen förekommer F 1 hybrider (eller G-lax) i det analyserade materialet från Forshaga-2011, samt att man vid IA med ONCOR kan förvänta sig en underskattning av sanna andelen F 1 hybrider, om/när sådana förekommer i låg frekvens. Sammantaget framstår dock möjligheterna att på individnivå bestämma stamtillhörighet som begränsade. För säkrare identifieringar skulle i första hand sannolikt krävas analys av fler genmarkörer

6 Diskussion Bland den förmodade Klarävslaxen från Forshaga-2011 finns ett inslag (ca 2-3%) av korsningar med Gullspångslax, samt möjligen även enstaka rena G-laxar. De exakta andelarna av genetiskt avvikande fiskar är osäkra och varierande beroende på vilken statistisk skattningsmetod som använts. Genomgående finns dock en tendens till ett större inslag av F1-hybrider (och G-lax) hos större fiskar (>5,5 kg) än hos mindre, vilket är i linje med G-laxens snabbare tillväxt och större storlek som vuxen (och smolt). Det finns även en tendens till högre andel "Gullspångsgener" bland fettfeneklippta/odlade fiskar än hos oklippta/vildfödda, vilket gäller såväl större som mindre laxar. Noterbart är vidare att inslaget av Gullspångsgener hos den analyserade laxen från Forshaga-2011 är av samma storleksordning som det genomsnittliga genflöde per generation från Gullspångs- till Klarälvslax (1-3%) som tidigare skattats baserat på annan genetisk information av Palm et al. (2012). Det tycks således finnas visst fog för den säkerhetsgräns för K-lax som länge tillämpats vid Forshaga avelsfiske. Förekomsten av Gullspångsgener bland såväl vildfödd som odlad fisk även under 5,5 kg indikerar samtidigt att denna gräns inte utgör en tillräcklig åtgärd för att undvika fortsatt genetisk påverkan. För detta krävs sannolikt att den kompensationsodlade stammen av Gullspångslax (och -öring) flyttas från Klarälven till annat vattendrag. Den högre andelen Gullspångsgener bland fenklippt lax utgör ytterligare ett skäl till att undvika transport upp i Klarälven av odlad fisk. Andra anledningar som tidigare anförts till att avstå från odlad fisk för upptransport är att denna är uppvuxen under förhållanden som kraftigt skiljer sig från de naturliga och dessutom härstammar från ett lägre antal föräldrafiskar (Palm et al. 2012). Uppflyttad odlad Klarälvslax tycks också uppvisa ett avvikande lekvandringsbeteende jämfört med vild K-lax (Anna Hagelin, Karlstads universitet, pers. komm.), och det kan ifrågasättas i vilken grad odlad fisk bidrar till reproduktionen i älven. Att tillåta upptransport av större vildfödda Klarälvslaxar (>5,5 kg) skulle, av allt att döma, innebära ett något större tillskott av Gullspångsgener till det vilda lekbeståndet än vid transport av enbart mindre fisk. Samtidigt skulle dessa stora fiskar sannolikt ge en tämligen kraftigt ökad naturlig laxproduktion i Klarälven. I sammanhanget bör också nämnas att någon total genetisk isolering av Klarälvens laxbestånd inte framstår som önskvärd. Under naturliga och opåverkade förhållanden förekommer ett begränsat genutbyte mellan lokala laxstammar tack vare "felvandring", vilket motverkar inavel och långsiktig förlust av genetisk variation. Hur stort detta naturliga genflöde till Klarälvens laxbestånd från andra laxstammar i Vänern ursprungligen varit är emellertid oklart

7 Tabell 1. Resultat vid ursprungsbestämning av 964 förmodade (vildfödda och odlade) Klarälvslaxar fångade i Forshaga avelsfiske 2011 (G-lax = odlad Gullspångslax, K-lax = odlad/vildfödd Klarälvslax, F 1 -hybrid = korsning i första generationen mellan Gullspångs- och Klarälvslax). Två olika statistiska metoder har använts (programmen NEWHYBRIDS samt ONCOR). De sistnämnda skattningarna ges med 95% konfidensintervall. Notera att uppgift om fenklippning saknas för en andel av fisken i totalmaterialet. NewHybrids MSA/Oncor (95% CI) n G-lax F1-hybrid K-lax G-lax F1-hybrid K-lax Stor fisk (> 5,5 kg) Fenklippt ( ) ( ) ( ) Oklippt/vildfödd ( ) ( ) ( ) Uppgift saknas ( ) ( ) ( ) All stor fisk ( ) ( ) ( ) Mindre fisk ( 5,5 kg) Fenklippt ( ) ( ) ( ) Oklippt/vildfödd ( ) ( ) ( ) Uppgift saknas ( ) ( ) ( ) All mindre fisk ( ) ( ) ( ) Fenklippt fisk All fenklippt fisk ( ) ( ) ( ) Oklippt fisk All oklippt fisk ( ) ( ) ( ) All fisk ( ) ( ) ( ) - 7 -

8 Erkännanden Johan Dannewitz (SLU-Aqua) har läst och kommenterat en tidigare version av denna rapport. Tack till Richard Gow och Anna Hagelin (Lst Värmland och Karlstads universitet) samt Klas Jarmuzewski med medarbetare (Fortum AB) för provtagning av lax i Forshaga. Tack också till Marco Blixt (Fortum AB) som bidragit med fångststatistik. Studien har genomförts av SLU- Aqua på uppdrag av Länsstyrelsen Värmland, i samråd med Fylkesmannen i Hedmark, med finanisering inom Interregprojektet "Vänerlaxens fria gång". Referenser Anderson EC, Thompson EA (2002) A model-based method for identifying species hybrids using multilocus genetic data. Genetics 160: Goudet J (1995) FSTAT (vers. 1.2): a computer program to calculate F-statistics. Journal of Heredity 86: Kalinowski, ST, Manlove KR, Taper M (2007) ONCOR: a computer program for genetic stock identification. Montana State University. Nielsen EE, Bach LA, Kotlicki P (2006) HYBRIDLAB (version 1.0): a program for generating simulated hybrids from population samples. Molecular Ecology Notes 6: Palm S, Dannewitz J, Johansson D, Laursen F, Norrgård J, Prestegaard T, Sandström A (2012) Populationsgenetisk kartläggning av Vänerlax. Aqua reports 2012:4. Sveriges lantbruksuniversitet, Drottningholm. 64s. Piry S, Alapetite A, Cornuet JM, Paetkau D, Baudouin L, Estoup A (2004) GENECLASS2: A Software for genetic assignment and first-generation migrant detection. Journal of Heredity 95:

I. Naturlig reproduktion. II. Anvisningar 2012

I. Naturlig reproduktion. II. Anvisningar 2012 I. Naturlig reproduktion - Klarälven (Vänerlaxens fria gång) - Gullspångsälven II. Anvisningar 2012 Informationsmöte, Lidköping 12-04-18 Pär Gustafsson Vänerlaxens fria gång Klarälvslaxen Glacialrelikt

Läs mer

Aqua reports 2013:20

Aqua reports 2013:20 Aqua reports 2013:20 Laxing och felvandrad lax i Mörrumsån En genetisk analys Stefan Palm, Johan Dannewitz, Tore Prestegaard & Johan Östergren Laxing och felvandrad lax i Mörrumsån En genetisk analys Stefan

Läs mer

Rapport 2011:50. Genetisk kartläggning av lax i Göta älv med biflöden

Rapport 2011:50. Genetisk kartläggning av lax i Göta älv med biflöden Rapport 2011:50 Genetisk kartläggning av lax i Göta älv med biflöden Rapportnr: 2011:50 ISSN: 1403-168X Författare: Stefan Palm, Erik Degerman, Tore Prestegaard & Johan Dannewitz Sveriges lantbruksuniversitet,

Läs mer

Genetisk utvärdering av utsättningsförsök med öring i Gysinge

Genetisk utvärdering av utsättningsförsök med öring i Gysinge DNR: SLU.aqua.2015.4.5-236 Institutionen för akvatiska resurser, Sötvattenslaboratoriet 2015 06 17 Genetisk utvärdering av utsättningsförsök med öring i Gysinge Johan Dannewitz & Johan Östergren Sveriges

Läs mer

Genetisk analys av öring från Emån

Genetisk analys av öring från Emån Dnr: SLU.aqua. 2014.4.5-240 2014-06-13 Genetisk analys av öring från Emån Stefan Palm, Johan Dannewitz & Tore Prestegaard Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för akvatiska resurser, Sötvattenslaboratoriet

Läs mer

Östersjöns och Torneälvens lax- och öringbestånd. Johan Dannewitz & Stefan Palm Sötvattenslaboratoriet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)

Östersjöns och Torneälvens lax- och öringbestånd. Johan Dannewitz & Stefan Palm Sötvattenslaboratoriet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Östersjöns och Torneälvens lax- och öringbestånd Johan Dannewitz & Stefan Palm Sötvattenslaboratoriet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Upplägg Bakgrund: beståndsövervakning, biologisk rådgivning och

Läs mer

Lax (och öring) i Klarälven kan vi få livskraftiga vilda bestånd?

Lax (och öring) i Klarälven kan vi få livskraftiga vilda bestånd? Lax (och öring) i Klarälven kan vi få livskraftiga vilda bestånd? Eva Bergman Kau, Avdelningen för biologi NRRV (NaturResurs Rinnande Vatten) Europeiska unionen Europeiska regional utvecklingsfond Vilka

Läs mer

Birgitta Adell Miljösamordnare

Birgitta Adell Miljösamordnare Birgitta Adell Miljösamordnare Fortums vattenkraft i Norden Flod Antal anläggn. MW* Ångermanälven 3 57 Indalsälven 10 615 Ljungan 4 103 Ljusnan 18 629 Dalälven 39 935 Klarälven 24 357 Byälven 5 37 Norsälven

Läs mer

Årsrapport 1 (4) POWER/REN/BD/Environment/Fisheries Marco Blixt FORSHAGA AVELSFISKE VERKSAMHETEN 2012

Årsrapport 1 (4) POWER/REN/BD/Environment/Fisheries Marco Blixt FORSHAGA AVELSFISKE VERKSAMHETEN 2012 Årsrapport 1 (4) FORSHAGA AVELSFISKE VERKSAMHETEN 2012 1 FÅNGST OCH ARTFÖRDELNING Fiskfällan har varit i drift under tidsperioden 2012-06-11 --- 2012-09-27. 1.1 Total fångst 2012 Art/Stam Honor Hanar Totalt

Läs mer

Förvaltningsmål för vild lax Beståndens utveckling kort historik. Havsöverlevnad hos vild och odlad lax Sammanfattning

Förvaltningsmål för vild lax Beståndens utveckling kort historik. Havsöverlevnad hos vild och odlad lax Sammanfattning Laxbeståndens utveckling i Östersjön Johan Dannewitz Institutionen för akvatiska resurser (SLU (SLU Aqua) Sötvattenslaboratoriet, Drottningholm Upplägg Förvaltningsmål för vild lax Beståndens utveckling

Läs mer

Bevarande och uthålligt nyttjande av en hotad art: flodkräftan i Sverige

Bevarande och uthålligt nyttjande av en hotad art: flodkräftan i Sverige Bevarande och uthålligt nyttjande av en hotad art: flodkräftan i Sverige Lägesrapport 2015-12-08 Här kommer den 4:e lägesrapporten från forskningsprojektet Bevarande och uthålligt nyttjande av en hotad

Läs mer

Stamsammansättning av lax i kustfisket 2013 genetisk provtagning och analys

Stamsammansättning av lax i kustfisket 2013 genetisk provtagning och analys Dnr: SLU.aqua.2014.5.5-39 Institutionen för akvatiska resurser 2014-02-24 Stamsammansättning av lax i kustfisket 2013 genetisk provtagning och analys Johan Östergren, Jens Olsson, Sara Bergek, Stefan Palm,

Läs mer

TVÅ LÄNDER ÉN ELV

TVÅ LÄNDER ÉN ELV TVÅ LÄNDER ÉN ELV 2017-2020 Två länder én elv Projektet har sin utgångspunkt i de resultat och åtgärdsförslag som VFG tog fram, vilket fordrar ett gränsöverskridande samarbete med avrinningsområdes-perspektiv.

Läs mer

Datorlaboration 5: Genetisk populationsstruktur

Datorlaboration 5: Genetisk populationsstruktur Datorlaboration 5: Genetisk populationsstruktur Syftet med denna laboration är att ni ska få prova på några vanligt förekommande statistiska analysmetoder som används vid studier av genetisk populationsstruktur.

Läs mer

Genetisk kartläggning av svenska malbestånd

Genetisk kartläggning av svenska malbestånd Genetisk kartläggning av svenska malbestånd Foto: Tobias Borger Slutrapport, juni 2008 Genetisk kartläggning av svenska malbestånd Stefan Palm 1,2, Tore Prestegaard 2, Johan Dannewitz 2, Erik Petersson

Läs mer

Vänerlaxens fria gång:

Vänerlaxens fria gång: Vänerlaxens fria gång: Vad vi vet och inte vet om laxen i Klarälven Larry Greenberg Avdelningen för biologi, Karlstad Universitet Vilka på Kau skall jobba med projektet? Eva Bergman Larry Greenberg Björn

Läs mer

Kinnekulle och Sunnanå 2010

Kinnekulle och Sunnanå 2010 Trollingtävlingarna Kinnekulle och Sunnanå 21 Samt en skattning av trollingfisket i Vänern perioden 1997 29 Mikael Johansson & Magnus Andersson Dnr 26-211 Kort resumé av 21 års resultat Data från trollingträffarna

Läs mer

Hur påverkas fisk av ett kraftverk?

Hur påverkas fisk av ett kraftverk? Hur påverkas fisk av ett kraftverk? Dalälvens vattenråd och DVVF Vansbro, 2015-09-25 Marco Blixt, Fiskeansvarig Fortum Generation AB Innehåll Hur och varför påverkas fisk i Dalälven? Hur kompenseras fiskeskador?

Läs mer

Nissan status på laxbeståndet enligt tillgängliga undersökningar

Nissan status på laxbeståndet enligt tillgängliga undersökningar Höjd över havet (m) Nissan status på laxbeståndet enligt tillgängliga undersökningar Bakgrund Den laxförande delen av Nissan sträckte sig förr från havet ca 11 mil upp till Nissafors (ovanför Gislaved).

Läs mer

Smoltutsättningar, upptransporter och avel

Smoltutsättningar, upptransporter och avel Smoltutsättningar, upptransporter och avel Kompensationsodlingsverksamheten i Vänerregionen år 2016 sammanfattande redovisning av fiskerelaterade driftsvillkor samt information om aktuella förvaltnings-

Läs mer

Genetiska och ekologiska konsekvenser av fiskutsättningar

Genetiska och ekologiska konsekvenser av fiskutsättningar Genetiska och ekologiska konsekvenser av fiskutsättningar Torbjörn Järvi Erik Petersson Fiskeriverket Sötvattenslaboratoriet Bakgrund Fältexperiment Resultat Problem Tillväxt: Fisk av odlad härkomst växer

Läs mer

Inventering av havsöring med odlingsursprung på Gotland Rapporter om natur och miljö nr 2011:5

Inventering av havsöring med odlingsursprung på Gotland Rapporter om natur och miljö nr 2011:5 Inventering av havsöring med odlingsursprung på Gotland 28 Rapporter om natur och miljö nr 211:5 Inventering av havsöring med odlingsursprung på Gotland 28 Micael Söderman, Nils Ljunggren & Centh-Erik

Läs mer

Sportfiskarna region Värmland. Regionkontor, 6 anställda Camping och fiskecenter

Sportfiskarna region Värmland. Regionkontor, 6 anställda Camping och fiskecenter Sportfiskarna region Värmland Regionkontor, 6 anställda Camping och fiskecenter Sportfiskarna region Värmland Mässor, seminarier, konferenser Sportfiskarna region Värmland Fiske för barn och ungdomar Sportfiskarna

Läs mer

Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften?

Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften? Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften? Erik Degerman, Sveriges Lantbruksuniversitet Inst. för akvatiska resurser Sötvattenslaboratoriet, Örebro 92 000 sjöar 450 000

Läs mer

Aqua reports 2012:11

Aqua reports 2012:11 Genetisk kartläggning av öring i Mjörn Johan Dannewitz, Stefan Palm, Erik Degerman, Jack Olsson, Tore Prestegaard, Johan Östergren Genetisk kartläggning av öring i Mjörn Johan Dannewitz 1, Stefan Palm

Läs mer

Vattenkraft och ål. Johan Tielman, Elforskdagen 2010-10-28

Vattenkraft och ål. Johan Tielman, Elforskdagen 2010-10-28 Vattenkraft och ål Johan Tielman, Elforskdagen 2010-10-28 E.ON:s kraftverk i Sverige 76 kraftverk 8 000 GWh 1 700 MW Norra Sverige 37 kraftverk 7 500 GWh 1 580 MW Bergslagen 8 kraftverk 50 GWh 12 MW Södra

Läs mer

FACIT (korrekta svar i röd fetstil)

FACIT (korrekta svar i röd fetstil) v. 2013-01-14 Statistik, 3hp PROTOKOLL FACIT (korrekta svar i röd fetstil) Datorlaboration 2 Konfidensintervall & hypotesprövning Syftet med denna laboration är att ni med hjälp av MS Excel ska fortsätta

Läs mer

Lax. Lax Salmo salar Bild:Wilhelm von Wright. Vänern och Vättern Yrkes- och fritidsfiske

Lax. Lax Salmo salar Bild:Wilhelm von Wright. Vänern och Vättern Yrkes- och fritidsfiske Lax Lax Salmo salar Bild:Wilhelm von Wright UTBREDNINGSOMRÅDE Finns i vissa vattendrag samt i alla Sveriges omgivande hav. Västkustlaxen har sina uppväxtområden i Atlanten. Östersjölaxen har sina uppväxtområden

Läs mer

Genetisk forskning om beståndspecifik fiskereglering

Genetisk forskning om beståndspecifik fiskereglering Genetisk forskning om beståndspecifik fiskereglering Johan Östergren Emma Lind, Johan Dannewitz, Stefan Palm, Institutionen för akvatiska resurser, SLU, Drottningholm Atso Romakkaniemi, RKTL (VFFI) Laxens

Läs mer

Fiskeverksamheten Värmland. Aktuella frågor

Fiskeverksamheten Värmland. Aktuella frågor Fiskeverksamheten Värmland Aktuella frågor Ref.grpsmöte, Sysslebäck 18 oktober 2011 OBS! Vänligen notera att den fångstdata från avelsfisket i Forshaga 2011 som redovisas i denna presentation är preliminära

Läs mer

Genetisk variation hos öring i små vattendrag kring Bråviken

Genetisk variation hos öring i små vattendrag kring Bråviken Genetisk variation hos öring i små vattendrag kring Bråviken Jonas Pettersson, Johan Dannewitz, Tore Prestegaard & Irene Bystedt Natur i Norrköping 1:05 Förord En rik biologisk mångfald. Visst låter det

Läs mer

Licensjakt varg 2011. DNA-analyser och inventeringsdata.

Licensjakt varg 2011. DNA-analyser och inventeringsdata. Licensjakt varg 2011. DNA-analyser och inventeringsdata. Uppdragsrapport till Naturvårdsverket RAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER 2011-2 Detta är version 1.0 av Licensjakt varg 2011. DNA-analyser och inventeringsdata.

Läs mer

BKD (Rs, bakteriell njurinflammation)

BKD (Rs, bakteriell njurinflammation) BKD (Rs, bakteriell njurinflammation) Drabbar ffa laxfisk, vild som odlad, alla åldrar Sprids både vertikalt och horisontellt Stress är en utlösande faktor Hög dödlighet i odlingar (>80%), betydligt lägre

Läs mer

RIP. Inst. för vilt, fisk och miljö (VFM) Sveriges lantbruksuniversitet. Kjell Leonardsson

RIP. Inst. för vilt, fisk och miljö (VFM) Sveriges lantbruksuniversitet. Kjell Leonardsson Inst. för vilt, fisk och miljö (VFM) Sveriges lantbruksuniversitet Kjell Leonardsson Lycksele 2014-05-07 Fiskvägars effektivitet och passageförluster vid kraftverk RIP? Litteratursammanställningar av passageeffektiviteter

Läs mer

VÄNERLAXENS FRIA GÅNG

VÄNERLAXENS FRIA GÅNG VÄNERLAXENS FRIA GÅNG Historia Uppdrag Huvudsyfte Organisation Budget Undersökningar / åtgärder Föredrag vid upptaktsmöte i Hagfors den 10 februari 2010 Tore Qvenild Mikael Hedenskog Historia 1170 Värmlandsfisket

Läs mer

Östersjölaxälvar i Samverkan

Östersjölaxälvar i Samverkan Östersjölaxälvar i Samverkan Yttrande angående remiss Datum Dnr Mottagare 2015-05-01 1344-15 Havs- och Vattenmyndigheten Förslag till ändring av Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:25) om resurstillträde

Läs mer

HYMO-projektet - fisk och bottenfauna i reglerade Klarälven

HYMO-projektet - fisk och bottenfauna i reglerade Klarälven HYMO-projektet - fisk och bottenfauna i reglerade Klarälven - i Värml.. Page 1 of 2 Startsida > Delproiekt > HYMO-projektet - fisk och bottenfauna i reglerade Klarälven HYMO-projektet - fisk och bottenfauna

Läs mer

Vänerlaxens fria gång

Vänerlaxens fria gång Vänerlaxens fria gång Redovisning av fältarbetet 2011-2012 Eva Bergman, Olle Calles, Larry Greenberg, Anna Hagelin, Johnny Norrgård, Daniel Nyqvist, John Piccolo Naturresurs rinnande vatten Karlstads universitet

Läs mer

Sportfiskarna region Värmland

Sportfiskarna region Värmland Sportfiskarna region Värmland Regionkontor, 6 anställda Camping och fiskecenter Sportfiskarna region Värmland Administrerar fisket åt Forshagaforsens FVOF Dispensfiske 15 maj-19 okt, speciella regler 750

Läs mer

Återetablering av vandrande storöring i övre Österdalälven

Återetablering av vandrande storöring i övre Österdalälven Aqua reports 2014:9 Återetablering av vandrande storöring i övre Österdalälven En genetisk utvärdering av utsättningar av Siljansöring i biflödet Fjätälven Johan Dannewitz, Stefan Palm, Tore Prestegaard,

Läs mer

Genetisk undersökning av spillning med avseende på genetiskt ursprung och hybridisering med hund

Genetisk undersökning av spillning med avseende på genetiskt ursprung och hybridisering med hund Institutionen för Ekologi Dr Mikael Åkesson 2017-10-13 Genetisk undersökning av spillning med avseende på genetiskt ursprung och hybridisering med hund Hybridisering mellan varg och hund är fullt möjlig

Läs mer

Förvaltning för mildrade effekter av klimatförändringar i Östersjön

Förvaltning för mildrade effekter av klimatförändringar i Östersjön Förvaltning för mildrade effekter av klimatförändringar i Östersjön Linda Laikre Populationsgenetik, Zoologiska institutionen, Stockholms universitet Samverkan Adaptiv förvaltning Individer Ekosystem Genetisk

Läs mer

FAKTABLAD Genetiskt provinsamling i rovdjursinventeringen

FAKTABLAD Genetiskt provinsamling i rovdjursinventeringen 1(5) FAKTABLAD Genetiskt provinsamling i rovdjursinventeringen Målsättning Syftet med detta faktablad är att ge en översikt av den genetiska provtagningen som tillämpas vid rovdjursinventeringen i Sverige

Läs mer

Ålförvaltningsplanen. Jens Persson. Jönköping,

Ålförvaltningsplanen. Jens Persson. Jönköping, Ålförvaltningsplanen Jens Persson Jönköping, 2014-02-28 1 Rekrytering Rekryteringen skattas idag vara ca 1-10 % av medelrekryteringen för år 1971-1980 Figur från Aqua reports 2011:1 2 Ålförordningen (EG)

Läs mer

Sälens matvanor kartläggs

Sälens matvanor kartläggs Sälens matvanor kartläggs Karl Lundström, SLU / Olle Karlsson, Naturhistoriska riksmuseet Antalet sälar i Östersjön har ökat stadigt sedan början av 1970-talet, då de var kraftigt påverkade av jakt och

Läs mer

Syfte? Naturliga populationer i Trollsvattnen. Otoliter för åldersbestämning. Vävnadsprover för genetisk analys

Syfte? Naturliga populationer i Trollsvattnen. Otoliter för åldersbestämning. Vävnadsprover för genetisk analys Syfte? Inblick i vanlig genotypbestämningsmetod Allozymer har ofta använts som genetisk markör vid populationsgenetiska studier Studera genetisk variation inom och mellan populationer används inom bevarandebiologin

Läs mer

Elfiske. Inledning. Rådande väderlek och lufttemperaturer vid elfisketillfället har noterats.

Elfiske. Inledning. Rådande väderlek och lufttemperaturer vid elfisketillfället har noterats. Recipientkontroll Elfiske Inledning Fältundersökningar Elfisken har utförts på tre lokaler inom s vattensystem (tabell ). Inom dessa lokaler har provytor tidigare definierats och markerats. På provytorna

Läs mer

Vandrande fiskar och vattenkraft Åtgärdsbehov och åtgärder Samarbetsprojekt Elghagen och NRRV (KAU):

Vandrande fiskar och vattenkraft Åtgärdsbehov och åtgärder Samarbetsprojekt Elghagen och NRRV (KAU): Dagens presentation Vandrande fiskar och vattenkraft Åtgärdsbehov och åtgärder Samarbetsprojekt Elghagen och NRRV (KAU): Åtgärder för ålyngel FORMAS Experiment på avledare Kungsrännan i Älvkarleby Jonas

Läs mer

Uppflyttning av lekfisk i Nissan 2013

Uppflyttning av lekfisk i Nissan 2013 Uppflyttning av lekfisk i Nissan 2013 För att öka antalet laxar på lekområdena så fångade Nissans Vänner (N.V.) och flyttade upp fisk under ett par helger i oktober. Mattias Höjman och Arne Anderssen vittjar

Läs mer

Slutrapport - Förstudie om Alternariaförekomst i potatis och behandlingseffekter 2013 i Mellansverige.

Slutrapport - Förstudie om Alternariaförekomst i potatis och behandlingseffekter 2013 i Mellansverige. 1 Slutrapport - Förstudie om Alternariaförekomst i potatis och behandlingseffekter 2013 i Mellansverige. Lisa Andrae, Rådhuset Nordfalan Eva Edin, Institutionen för Skoglig mykologi och växtpatologi, SLU

Läs mer

Fiskundersökningar i Rönne å 2012

Fiskundersökningar i Rönne å 2012 Eklövs Fiske och Fiskevård Fiskundersökningar i Rönne å 2012 Länsstyrelsen i Skåne län Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432 E-post:

Läs mer

Fiskundersökningar i Tommarpsån och Verkaån 2008

Fiskundersökningar i Tommarpsån och Verkaån 2008 Fiskundersökningar i Tommarpsån och Verkaån 28 Österlens Vattenvårdsförbund Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 46-249432 E-post: eklov@fiskevard.se

Läs mer

Fiskbestånd i hav och sötvatten. Lax. Lax. Vänern och Vättern. Resursöversikt 2013

Fiskbestånd i hav och sötvatten. Lax. Lax. Vänern och Vättern. Resursöversikt 2013 Lax Salmo salar Institutionen för akvatiska resurser Fiskbestånd i hav och sötvatten Resursöversikt 213 Lax Vänern och Vättern UTBREDNINGSOMRÅDE Finns i vissa vattendrag samt i alla Sveriges omgivande

Läs mer

Jaktens inverkan på björnstammen i Norrbottens län. Jonas Kindberg och Jon E Swenson Skandinaviska björnprojektet Rapport 2013:2 www.bearproject.

Jaktens inverkan på björnstammen i Norrbottens län. Jonas Kindberg och Jon E Swenson Skandinaviska björnprojektet Rapport 2013:2 www.bearproject. Jaktens inverkan på björnstammen i Norrbottens län Jonas Kindberg och Jon E Swenson Skandinaviska björnprojektet Rapport 213:2 www.bearproject.info Uppdrag Skandinaviska björnprojektet har fått en förfrågan

Läs mer

Bernt Moberg. Framtiden för laxen?

Bernt Moberg. Framtiden för laxen? Bernt Moberg Framtiden för laxen? 3 , Testeboån Vattendirektivet det viktigaste som hänt fiskevården. Vattenrådet är en mötesplats för ökad demokrati i vattenförvaltningen. Vattenrådet är en kunskapsspridare

Läs mer

Analytisk statistik. Tony Pansell, optiker Universitetslektor

Analytisk statistik. Tony Pansell, optiker Universitetslektor Analytisk statistik Tony Pansell, optiker Universitetslektor Analytisk statistik Att dra slutsatser från det insamlade materialet. Två metoder: 1. att generalisera från en mindre grupp mot en större grupp

Läs mer

Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden 2003. Hörbyån, Kvesarumsån, Höörsån

Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden 2003. Hörbyån, Kvesarumsån, Höörsån BILAGA 7 Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden 2003 Hörbyån, Kvesarumsån, Höörsån Lund 2004-03-04 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon

Läs mer

Markus Lundgren. med underlag från

Markus Lundgren. med underlag från Havsöring i Sverige förvaltning och beståndsövervakning Markus Lundgren med underlag från Havsöring leker i många små vattendrag.... och är en karaktärsart viktig för övrig biologisk mångfald! 2017-03-28

Läs mer

Forskning och åtgärder om/för fisk i Gävleborg

Forskning och åtgärder om/för fisk i Gävleborg Forskning och åtgärder om/för fisk i Gävleborg Kalle Gullberg Erfarenheter från ett fiskvandringsprojekt Kortkurs: Bygg Din egen ålfälla Laxförvaltning ökat behov av dataunderlag Skräckfilm Fiskvandring

Läs mer

Öring. Öring Salmo trutta Bild: Wilhelm Von Wright. Vänern och Vättern Yrkes- och fritidsfiske

Öring. Öring Salmo trutta Bild: Wilhelm Von Wright. Vänern och Vättern Yrkes- och fritidsfiske Öring Öring Salmo trutta Bild: Wilhelm Von Wright UTBREDNINGSOMRÅDE Öring finns över hela landet, från kusten till fjället, och uppträder i kustvatten från Haparanda till Strömstad. LEK Öring leker i många

Läs mer

WATERS: Förslag på enhetlig hantering av osäkerhet inom statusklassning och uppföljning

WATERS: Förslag på enhetlig hantering av osäkerhet inom statusklassning och uppföljning WATERS: Förslag på enhetlig hantering av osäkerhet inom statusklassning och uppföljning Mats Lindegarth Institutionen för Biologi och Miljövetenskap, Tjärnö Havsmiljöinstitutet WATERS is coordinated by

Läs mer

Datorlaboration 2 Konfidensintervall & hypotesprövning

Datorlaboration 2 Konfidensintervall & hypotesprövning Statistik, 2p PROTOKOLL Namn:...... Grupp:... Datum:... Datorlaboration 2 Konfidensintervall & hypotesprövning Syftet med denna laboration är att ni med hjälp av MS Excel ska fortsätta den statistiska

Läs mer

Tillväxt hos röding och regnbåge vid VBCN.

Tillväxt hos röding och regnbåge vid VBCN. 1 Rapport från Mål-2 projektet Nationellt Center för odling av Fisk i Sötvatten: Tillväxt hos röding och regnbåge vid VBCN. Jan Nilsson 1, Eva Brännäs 1, Hanna Carlberg 1 & Torleif Andersson 2 1 Institutionen

Läs mer

Undersökning rörande flytt och jakt på varg; delredovisning från Leverantör 4 på uppdrag av Naturvårdsverket (dnr )

Undersökning rörande flytt och jakt på varg; delredovisning från Leverantör 4 på uppdrag av Naturvårdsverket (dnr ) Undersökning rörande flytt och jakt på varg; delredovisning från Leverantör 4 på uppdrag av Naturvårdsverket (dnr 235-3697-10) Leverantör 4: Dr. Mikael Åkesson, Grimsö forskningsstation, Institutionen

Läs mer

TVÅ LÄNDER ÉN ELV Projektbeskrivning

TVÅ LÄNDER ÉN ELV Projektbeskrivning TVÅ LÄNDER ÉN ELV 2017-2020 Projektbeskrivning Vänerlax indikator för välfungerande ekosystem och landsbygdsutveckling Som en av mycket få sjöar i världen hyser Vänern storvuxna bestånd av så kallad glacialrelikt

Läs mer

LAX- LEXIKON LAXENS OLIKA STADIER OCH UTSEENDE

LAX- LEXIKON LAXENS OLIKA STADIER OCH UTSEENDE LAX- LEXIKON LAXENS OLIKA STADIER OCH UTSEENDE Lekfärgad hanlax Inför leken mognar hanlaxens färg allt mer, ibland till och med åt det svarta hållet, och skinnet blir robustare. Kulören varierar från olika

Läs mer

Biologiskt underlag och rådgivning inför beslut om kustfiskeregler för lax 2013

Biologiskt underlag och rådgivning inför beslut om kustfiskeregler för lax 2013 DNR: SLU.aqua.213.5.5-56 Institutionen för akvatiska resurser, Sötvattenslaboratoriet 213 2 15 Biologiskt underlag och rådgivning inför beslut om kustfiskeregler för lax 213 Johan Östergren, Stefan Palm,

Läs mer

Elfiskeundersökning i Parkajoki, Käymäjoki, Tupojoki, Jylhäjoki och Orjasjoki 2005

Elfiskeundersökning i Parkajoki, Käymäjoki, Tupojoki, Jylhäjoki och Orjasjoki 2005 0 FISKERIVERKET 2006-02-10 Elfiskeundersökning i Parkajoki, Käymäjoki, Tupojoki, Jylhäjoki och Orjasjoki 2005 Sofia Nilsson Fiskeriverket, 11 FISKERIVERKET 2006-02-10 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...1

Läs mer

Björnstammens storlek i Sverige 2008 länsvisa uppskattningar och trender Rapport 2009 2 från det Skandinaviska björnprojektet

Björnstammens storlek i Sverige 2008 länsvisa uppskattningar och trender Rapport 2009 2 från det Skandinaviska björnprojektet Björnstammens storlek i Sverige 2008 länsvisa uppskattningar och trender Rapport 2009 2 från det Skandinaviska björnprojektet Jonas Kindberg, Jon E. Swenson och Göran Ericsson Introduktion Björnen tillhör

Läs mer

Vad man bör tänka på när man har en liten ras? Erling Strandberg, professor vid institutionen för husdjursgenetik, SLU, Uppsala

Vad man bör tänka på när man har en liten ras? Erling Strandberg, professor vid institutionen för husdjursgenetik, SLU, Uppsala Vad man bör tänka på när man har en liten ras? Erling Strandberg, professor vid institutionen för husdjursgenetik, SLU, Uppsala Norsk Buhund är en ganska liten ras i Sverige. För en liten ras finns det

Läs mer

Två innebörder av begreppet statistik. Grundläggande tankegångar i statistik. Vad är ett stickprov? Stickprov och urval

Två innebörder av begreppet statistik. Grundläggande tankegångar i statistik. Vad är ett stickprov? Stickprov och urval Två innebörder av begreppet statistik Grundläggande tankegångar i statistik Matematik och statistik för biologer, 10 hp Informationshantering. Insamling, ordningsskapande, presentation och grundläggande

Läs mer

Stamsammansättning av lax i det svenska kustfisket 2013 & 2014 genetisk provtagning och analys

Stamsammansättning av lax i det svenska kustfisket 2013 & 2014 genetisk provtagning och analys Dnr: SLU.aqua.2015.5.5-49 Institutionen för akvatiska resurser 2015-02-17 Stamsammansättning av lax i det svenska kustfisket 2013 & 2014 genetisk provtagning och analys Johan Östergren, Emma Lind, Stefan

Läs mer

Uppvandringskontrollen i Testeboån 2010

Uppvandringskontrollen i Testeboån 2010 RESULTAT FRÅN FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2010 Testeboån mellan havet och Oslättfors ingår i aktionsplanen för lax i Östersjön - IBSFC Salmon Action Plan 1997-2010. I praktiken innebär det att all fiskevård

Läs mer

Ombyggnation av fiskvägen i Forshaga 2012

Ombyggnation av fiskvägen i Forshaga 2012 Ombyggnation av fiskvägen i Forshaga 2012 VÄNERLAXENS FRIA GÅNG, Referensgruppsmöte Karlstad, 6 december 2012 Stefan Stridsman, Länsstyrelsen Norrbotten EUROPEISKA UNIONEN Europeiska regional utvecklingsfonden

Läs mer

Björnstammens storlek i Sverige 2013 länsvisa skattningar och trender

Björnstammens storlek i Sverige 2013 länsvisa skattningar och trender Björnstammens storlek i Sverige 213 länsvisa skattningar och trender Rapport 214-2 från det Skandinaviska björnprojektet Jonas Kindberg och Jon E. Swenson www.bearproject.info Introduktion Den senaste

Läs mer

Information om SKK:s index för HD och ED

Information om SKK:s index för HD och ED Information om SKK:s index för HD och ED Text: Sofia Malm Höft- och armbågsledsdysplasi (HD och ED) är vanligt förekommande i många, framförallt storvuxna, hundraser. Trots mångåriga hälsoprogram orsakar

Läs mer

Studietyper, inferens och konfidensintervall

Studietyper, inferens och konfidensintervall Studietyper, inferens och konfidensintervall Andrew Hooker Division of Pharmacokinetics and Drug Therapy Department of Pharmaceutical Biosciences Uppsala University Studietyper Experimentella studier Innebär

Läs mer

MILJÖFÖRBÄTTRANDE ÅTGÄRDER VATTENKRAFT

MILJÖFÖRBÄTTRANDE ÅTGÄRDER VATTENKRAFT MILJÖFÖRBÄTTRANDE ÅTGÄRDER VATTENKRAFT DELRAPPORT 1 KOMPENSATION AV REPRODUKTIONSSKADOR PÅ FISK GENOM FISKUTSÄTTNINGAR 2012-05-15 Mats Larsson VATTENFALL VATTENKRAFT Miljöförbättrande åtgärder vattenkraft

Läs mer

Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2002 Lunds kommun

Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2002 Lunds kommun Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2002 Lunds kommun Lund 2002-11-22 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 046-249432 www.fiskevard.com

Läs mer

skapat bristande förtroende för politiken och förvaltning.

skapat bristande förtroende för politiken och förvaltning. 2009-05-28 Miljödepartementet Politiska staben PM: Sammanfattande del av propositionen En ny rovdjursförvaltning Sverige ska ha livskraftiga stammar av björn, varg, järv, lodjur och kungsörn och varje

Läs mer

Flera hotade arter och stammar i Nedre Dalälven

Flera hotade arter och stammar i Nedre Dalälven Flera hotade arter och stammar i Nedre Dalälven Massor med oro och frågor om fisken i Dalälven Oroande minskning av öring, harr, sik! Lax, harr, öring: Vad kan vi göra för att få det bättre för våra laxfiskar?

Läs mer

Appendix 1 1 (5) Environment/Birgitta Adell 2015-04-29 Bilaga 1 - Sammanställning per åtgärdsområde Fortum lämnar i det följande synpunkter på de avrinningsområden där företaget bedriver reglering och

Läs mer

Allmän beskrivning av Kolsjöbäcken, Arvika kommun

Allmän beskrivning av Kolsjöbäcken, Arvika kommun Fortum Generation AB Att. Johnny Norrgård Gammelkroppa 682 92 Filipstad Allmän beskrivning av Kolsjöbäcken, Arvika kommun Bakgrund Föreliggande elfiske samt allmänna beskrivning av Kolsjöbäcken, är genomförd

Läs mer

FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2012

FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2012 FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2012 Laxsmolt på väg ut från Testeboån. Arbetet med fiskevården i de nedersta ungefär två milen av Testeboån är i första hand fokuserat på att återetablera ett livskraftigt

Läs mer

TV4 ska på lämpligt sätt offentliggöra nämndens beslut.

TV4 ska på lämpligt sätt offentliggöra nämndens beslut. 1/5 BESLUT 2011-12-12 Dnr: 11/02190 SAKEN TV4Nyheterna, TV4, 2011-08-13, kl. 19.30, inslag om lax; fråga om saklighet BESLUT Inslaget fälls. Granskningsnämnden anser att det strider mot kravet på saklighet.

Läs mer

Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden Höörsån, Kvesarumsån, Hörbyån

Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden Höörsån, Kvesarumsån, Hörbyån Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden 2001 Höörsån, Kvesarumsån, Hörbyån Lund 2002-01-14 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 046-249432

Läs mer

Minnesanteckningar från smoltkompensationsmöte, Stockholm februari 2015

Minnesanteckningar från smoltkompensationsmöte, Stockholm februari 2015 Minnesanteckningar från smoltkompensationsmöte, Stockholm 18-19 februari 2015 Ons 18 feb 1. Minna Brodin, Fiskeutredningsgruppen (FUG), hälsade alla välkomna och gick igenom programmet för dagarna. 2.

Läs mer

Förfrågan vid direktupphandling av Uppdrag: Extern utvärdering av Interreg projektet Två länder én elv

Förfrågan vid direktupphandling av Uppdrag: Extern utvärdering av Interreg projektet Två länder én elv Förfrågan vid direktupphandling av Uppdrag: Extern utvärdering av Interreg projektet Två länder én elv 2017 2020 Länsstyrelsen Värmland och Fylkesmannen i Hedmark erbjuder intresserade entreprenörer att

Läs mer

Konfidensintervall i populationsbaserade studier varför behövs de? Therese Andersson Sandra Eloranta

Konfidensintervall i populationsbaserade studier varför behövs de? Therese Andersson Sandra Eloranta Konfidensintervall i populationsbaserade studier varför behövs de? Therese Andersson Sandra Eloranta Bakgrund Populations-baserad cancerpatientöverlevnad skattas med hjälp av data från det svenska cancer

Läs mer

Naturfåran vid Visskvarns vattenkraftverk i Bulsjöån - åtgärder och utveckling 2002-2010

Naturfåran vid Visskvarns vattenkraftverk i Bulsjöån - åtgärder och utveckling 2002-2010 Peter Gustafsson 21-6-17 Naturfåran vid Visskvarns vattenkraftverk i Bulsjöån - åtgärder och utveckling 22-21 Adress: Ekologi.Nu, Näckrosv 18, 59 54 Sturefors Tel: 72-79268 Hemsideadress: www.ekologi.nu

Läs mer

Ny kapitelindelning behövs för ökad transparens

Ny kapitelindelning behövs för ökad transparens 1(7) SLU.dha.2013.5.5 65. ArtDatabanken Lena Tranvik YTTRANDE 2013-05-30 Skogsstyrelsen 551 83 Jönköping Yttrande om Skogsstyrelsens remiss 2011/3281 2011/3281: Kravspecifikation för hänsynsuppföljning

Läs mer

Förvaltning av fisk i Dalälven. Karl Gullberg Länsfiskekonsulent Länsstyrelsen i Gävleborgs län

Förvaltning av fisk i Dalälven. Karl Gullberg Länsfiskekonsulent Länsstyrelsen i Gävleborgs län Förvaltning av fisk i Dalälven Karl Gullberg Länsfiskekonsulent Länsstyrelsen i Gävleborgs län Hur förvaltas lax och öring idag? Lax: Internationell förvaltning, EU:s GFP - TAC för Östersjön m m Öring:

Läs mer

Christer Nordh/ Förvaltningstjänster för premiepensionen Undersökning bland allmänheten 15 och äldre februari 2013

Christer Nordh/ Förvaltningstjänster för premiepensionen Undersökning bland allmänheten 15 och äldre februari 2013 Christer Nordh/2013-02-22 Förvaltningstjänster för premiepensionen Undersökning bland allmänheten 15 och äldre 11-14 februari 2013 Undersökning om förvaltningstjänster Om undersökningen Syfte: Målgrupp:

Läs mer

Marinbiologisk orientering distanskurs 10 p Göteborgs Universitet Kristian Dannells +DYV ULQJ±6DOPRWUXWWDWUXWWD

Marinbiologisk orientering distanskurs 10 p Göteborgs Universitet Kristian Dannells +DYV ULQJ±6DOPRWUXWWDWUXWWD Marinbiologisk orientering distanskurs 10 p Göteborgs Universitet Kristian Dannells +DYV ULQJ±6DOPRWUXWWDWUXWWD ,QOHGQLQJ Havsöringen tillhör familjen laxfiskar, 6DOPRQLGDH. Det är en kraftigt byggd fisk

Läs mer

Marmorkräftan - fel kräfta på fel plats. Sofia Brockmark, utredare främmande och hotade arter

Marmorkräftan - fel kräfta på fel plats. Sofia Brockmark, utredare främmande och hotade arter Marmorkräftan - fel kräfta på fel plats Sofia Brockmark, utredare främmande och hotade arter Vad är en främmande art? En art som introducerats utanför sin historiska eller nutida naturliga utberedning.

Läs mer

Vi har en ursprungspopulation/-fördelning med medelvärde µ.

Vi har en ursprungspopulation/-fördelning med medelvärde µ. P-värde P=probability Sannolikhetsvärde som är resultat av en statistisk test. Anger sannolikheten för att göra den observation vi har gjort eller ett sämre / mer extremt utfall om H 0 är sann. Vi har

Läs mer

Avel för tolerans mot varroakvalster hos honungsbin en förstudie

Avel för tolerans mot varroakvalster hos honungsbin en förstudie Avel för tolerans mot varroakvalster hos honungsbin en förstudie Ingemar Fries Ekologiskainstitutionen,SLU Box7044,75007Uppsala I.Fries,Avelförtoleransmotvarroahoshonungsbin enförstudie Avel för tolerans

Läs mer

Modellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall för mars 2016-februari 2017

Modellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall för mars 2016-februari 2017 Modellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall för mars 2016-februari 2017 Medlingsinstitutets modell för den definitiva löneökningstakten i ekonomin som helhet visar på en ökning på mellan

Läs mer

POPULATION OCH BORTFALL

POPULATION OCH BORTFALL RAPPORT POPULATION OCH BORTFALL En teknisk rapport om populationen och bortfallet i den internetbaserade Örebro-undersökningen om mobbning vid mätningarna 2012 och 2013. Björn Johansson Working Papers

Läs mer

Sportfiskarna har tagit del av förslaget och önskar lämna följande synpunkter.

Sportfiskarna har tagit del av förslaget och önskar lämna följande synpunkter. 2011-10-31 sid 1 (6) Landsbygdsdepartementet Jakt-, fiske- och sameenheten 103 33 Stockholm Yttrande angående förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om upprättande av en flerårig plan för

Läs mer