Genetisk analys av Klarälvslax från Forshaga avelsfiske 2011
|
|
- Anna-Karin Dahlberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Genetisk analys av Klarälvslax från Forshaga avelsfiske 2011 Stefan Palm & Tore Prestegaard Sötvattenslaboratoriet, Drottningholm, Institutionen för akvatiska resurser, SLU Inledning I Klarälven finns en av världens få insjölevande och storvuxna populationer av Atlantisk lax (Salmo salar). I historisk tid utgjorde sannolikt Klarälven ett av Sveriges mer produktiva laxvattendrag. Vattenkraftsutbyggnad och andra mänskliga aktiviteter har dock kraftigt påverkat vattendragets vandrande fiskarter, och sedan 1930-talet är den naturliga produktionen av lax i Klarälven helt beroende av att man med lastbil transporterat lekfisk förbi kraftverken i älvens nedre del. Sedan åtskilliga decennier sker även odling och utsättning av lax och öring av lokal stam i vattendragets nedre del. Sedan 1960/70-talen sker dessutom utsättning av odlad Gullspångslax och Gullspångsöring i Klarälven. En nyligen genomförd genetisk kartläggning av lax och öring från Vänern (Palm et al. 2012) har visat att Klarälvens laxfiskbestånd är att betrakta som genetiskt unika och skyddsvärda, trots årtionden av mänsklig påverkan i form av bland annat avsiktliga och oavsiktliga korsningar med de odlade stammarna från Gullspångsälven. För att långsiktigt skydda och bevara Klarälvens lax och sjövandrande öring samt de odlade Gullspångsstammarna rekommenderades att flytta de senare till annat vattendrag samt att avstå från upptransport av odlad fisk i Klarälven. Det rekommenderades också att med genetisk metodik närmare utvärdera den "säkerhetsgräns" som sedan länge använts i Forshaga och som innebär att ingen Klarälvslax (odlad eller vild) med en vikt över 5,5 kg används för avel eller vidare transport upp till lekområdena i älven. Syftet med denna regel är att minska risken för att lax av den mer storvuxna Gullspångsstammen (inkl. stamhybrider) av misstag ska feltolkas som K-lax. Samtidigt har genetiska analyser av Klarälvslax fångad ute i Vänern under senare år visat att omkring 20% av individerna i denna - 1 -
2 stam kan överstiga 5,5 kg (Palm et al. 2012). Att systematiskt sortera bort de mest storvuxna fiskarna innebär sannolikt ett betydande produktionsbortfall. Som exempel kan nämnas att säkerhetsgränsen för K-lax under säsongen 2011 resulterade i att man avstod från omkring 25% av honorna i vikt räknat (beräknat utifrån data erhållna från Marco Blixt, Fortum AB). I föreliggande genetiska delprojekt (Dnr ) med finansiering inom pågående InterReg Sverige-Norgeprojektet "Vänerlaxens fria gång" har följande frågeställningar stått i fokus: Förekommer inslag av Gullspångslax (inkl. stamhybrider) bland den fenklippta samt oklippta, förmodat vildfödda, Klarälvslax som fångades och provtogs i Forshaga avelsfiske sommaren 2011? Hur stort inslag av "Gullspångsgener" föreligger bland individer understigande resp. överstigande 5,5 kg, den säkerhetsgräns som sedan lång tid tillämpas vid urval av lax för avel samt transport vidare upp i Klarälven? Material och metoder Fångststatistik och DNA-provtagning Under säsongen 2011 fångades totalt laxar i Forshaga laxfälla vilka genom sitt fenklippningsmönster eller avsaknad av fenklippning bedömdes vara odlad respektive vildfödd lax av Klarälvsstam. Av de fångade Klarälvslaxarna hade st. (88%) fettfenan kvar vilket tolkas som att de är vildfödda (data från Fortum AB). Provtagning för genetisk analys genomfördes vid sammanlagt 16 tillfällen under perioden 7 juli till 4 oktober. Ett mindre fenklipp för genetisk analys togs från sammanlagt 991 individer. Att inte all lax provtogs beror dels på att ett antal individer var alltför svårhanterliga för att medge snabb och enkel provtagning, samt att inga fenprov togs från det drygt hundratal fiskar som under slutet av säsongen reserverades för kommande avelsarbete. Inledningsvis noterades av misstag inte uppgifter om fenklippning eller kön vid genprovtagningen, varför sammanlagt 117 av de DNA-provtagna fiskarna saknar sådana data. Av de övriga 874 provtagna fiskarna hade 751 (86%) fettfenan kvar. En av de oklippta fiskarna ansågs vid provtagningen vara svårbedömd, och noterades som misstänkt arthybrid med öring (s.k. "laxing"). I ett senare skede visade sig 20 av de DNA-provtagna laxarna av okänd anledning sakna fenprov (tomma provrör) och sammanlagt har genetiska rådata erhållits för 970 individer vilket motsvarar 91% av de totalt K-laxar som enligt Fortum AB transporterades upp i älven under
3 Utöver dessa 970 laxar har även 22 döda individer provtagits. Dessa fiskar dog antingen i samband med fångst och mätning, eller senare under förvaring i väntan på transport vidare upp i Klarälven. Syftet med provtagningen av döda individer var att identifiera matchande genotyper hos tidigare provtagna (då levande) fiskar, för att senare kunna utesluta dessa individer vid kommande föräldraskapsanalyser av vildfödd avkomma till den lax som transporterades upp i Klarälven (analys av elfiskade årsyngel är planerad till hösten 2012). Genetiska och statistiska analyser Samma uppsättning av genetiska markörer (nio s.k. mikrosatelliter) som i studien av Palm et al. (2012) har analyserats. De statistiska metoder och program som använts är namngivna nedan i samband med resultatpresentationen. Vid databearbetningen har tidigare insamlade genetiska data för odlad och vild lax och öring i Klarälven (inkl. Gullspångsstammarna) i flera fall använts som referensprov. Resultat Öringar och arthybrider Av de 970 fiskar som DNA-analyserades (exklusive döda/återprovtagna) visade sig tre individer vara öring, medan tre andra fiskar var arthybrider mellan lax och öring (inklusive den fisk som redan vid provtagningen misstänktes vara en "laxing"). Samtliga tre öringar fångades och provtogs under säsongens första provtagningstillfälle (7 juli) och saknade därför uppgift om kön och eventuell fenklippning. Två av öringarna kunde, tack vare att tre av de nio analyserade mikrosatelliterna även används rutinmässigt vid genetiska studier av öring, med relativt hög sannolikhet klassas som rena Klarälvsöringar, medan den tredje fisken antingen var en odlad Gullspångsöring eller en stamhybrid mellan Gullspångs- och Klarälvsöring (ursprungsanalyser med programmen GENECLASS 2.0, Piry et al. 2004, samt ONCOR, Kalinowski et al. 2007). Av de tre arthybriderna var två oklippta medan en var fettfeneklippt. Åtminstone två av hybriderna (den fettfeneklippta och en oklippt) hade med hög sannolikhet en Gullspångsöring som förälder (99 resp. 84% sannolikhet). Vad gäller lax var stamursprunget hos föräldern mer oklart; för den fettfeneklippta hybriden var laxföräldern mest sannolikt av Gullspångsstam (71% sannolikhet), medan den ena oklippta fisken mest sannolikt hade avlats av en K-lax (75%). I det tredje fallet var laxförälderns ursprung oklart (51% G-lax, 49% K-lax). Genetiska skillnader mellan olika grupper av laxar I likhet med i tidigare analyser (Palm et al. 2012) gav en jämförelse av allelfrekvenserna hos oklippta (n=737) och fenklippta (n=120) laxar endast en marginell om än statistisk signifikant skillnad (genomsnittligt F ST över samtliga 10 loci var 0.002; P<0.001; randomiseringstest med - 3 -
4 FSTAT, Goudet 1995). Även en jämförelse mellan samtliga storvuxna (>5,5 kg) och mindre individer visade på en mycket liten (F ST <0.001) men statistiskt säkerställd genetisk skillnad. Inslag av "gullspångsgener" hos förmodad Klarälvslax För att analysera inslag av Gullspångslax enskilda rena fiskar (t.ex. genom missad bukfeneklippning) eller korsningar med K-lax (F 1 -hybrider) bland de återstående 964 förmodade Klarälvslaxarna jämfördes dessa med tidigare erhållna data för Gullspångs- och Klarälvslax (Palm et al. 2012). I ett första steg sammanställdes en s.k. genetisk "baseline" (referensprov) bestående av data för odlad vuxen Gullspångslax insamlad i Forshaga 2009 (n=40) samt odlade och vildfödda Klarälvslaxar från 2007 och 2009 (n=133). Eftersom odlad och vildfödd K-lax är genetiskt mycket lika slogs dessa samman till ett gemensamt stickprov. Utöver dessa data för riktig lax framställdes även 40 datorsimulerade hybridavkommor (F 1 ) mellan Gullspångs- och Klarälvslax (programmet HYBRIDLAB, Nielsen et al. 2006). Två skilda statistiska metoder användes för att skatta inslaget av lax med olika genetisk bakgrund. Med den första metoden (programmet NEWHYBRIDS; Anderson & Thompson 2002) beräknades, med hjälp av ovan nämnda bakgrundsdata för Gullspångs- och Klarälvslax (men ej F 1 ), sannolikheten att de 964 laxar som provtogs i Forshaga 2011 genetiskt sett var rena G-laxar, stamhybrider (F 1 ) eller K-laxar. Även med den andra metoden uppskattades andelen av samma tre grupper med hjälp av s.k. Mixed Stock Analys (MSA) och programmet ONCOR baserat på baseline-data för de rena stammarna samt de datorsimulerade stamhybriderna. Den senare metoden ger även 95% konfidensintervall för de erhållna skattningarna. Andelen ren Klarälvslax i totalmaterialet skattades till 97% (NEWHYBRIDS) respektive 98% (ONCOR), medan övriga 2-3% av individerna utgjordes huvudsakligen av stamhybrider med Gullspångslax (F 1 ; Tabell 1). Ett högre inslag av främmande genotyper (hybrider och ren G-lax) skattades för stora individer (>5,5 kg) med båda metoderna (4,3% respektive 4,1% bland stora fiskar, jämfört med 2,6% resp. 1,4% bland mindre). En motsvarande skillnad erhölls även mellan odlad/fenklippt och vildfödd/oklippt fisk, där inslaget av hybrider (och ren G-lax) skattades högre bland den odlade fisken (4,7% resp. 8,8%) än bland den oklippta (2,7% resp. 1,3%). Osäkerheten i MSA-skattningarna med ONCOR (breda konfidensintervall) återspeglar att de använda "baseline-stickproven" är relativt små, att antalet studerade DNA-markörer är begränsat samt att graden av genetisk skillnad mellan dagens (odlade) Gullspångslax och Klarälvslax inte är tillräckligt omfattande (F ST ca ; Palm et al. 2012) för att med hög precision kunna ursprungsbestämma samtliga individer (inkl. intermediära F 1 -genotyper). Det ska dock betonas att konfidensintervallen illustrerar osäkerheten avseende skattningar för statistiska populationer som studeras med hjälp av stickprov av begränsad storlek. I detta fall ligger dock intresset till stor del på de analyserade stickproven i sig (d.v.s. den lax som fångats i Forshaga), vilket innebär att konfidensintervallen i flera fall förmedlar en betydligt högre grad av osäkerhet än befogat
5 Stamtillhörighet hos enskilda laxar Med ONCOR och NEWHYBRIDS beräknas även sannolikheten att enskilda individer har en viss stamtillhörighet (här G-lax, K-lax eller F 1 -hybrid) s.k. individual assignment (IA). Enligt ONCOR var nio fiskar (0,9%) med högst sannolikhet en F 1 -hybrid, medan övriga fiskar mest sannolikt var rena K-laxar. Av de nio utpekade fiskarna hade dock endast fem en sannolikhet högre än 85% att vara en F 1 -hybrid, medan övriga var mer osäkra (sannolikhet att vara F 1 -hybrid mellan 48-62%). NEWHYBRIDS pekade ut elva av individerna (1,1%) som avvikande från ren K-lax (nio st. F 1 hybrider och två st. G-laxar). Bland de elva fiskarna ingick sex av de laxar som enligt ONCOR var F 1 -hybrider. Sammantaget identifierades totalt 14 individer (1,5%) som varande mest sannolikt en F 1 hybrid eller G-lax av något eller båda programmen. Med ONCOR kan datorsimuleringar genomföras för att belysa hur stor andel av enskilda individer med olika genetisk bakgrund som vid individual assignment förväntas få en korrekt respektive felaktig stambestämning, samt i vilken riktning som eventuella felklassningar sker. Vid analysen används samma baseline-stickprov som vid MSA och IA. Man måste vidare ange den sanna proportionen av de olika stammarna i den individblandning som analyseras, då dessa andelar påverkar resultatet. En simuleringsanalys genomfördes under antagande att de sanna andelarna av fisk från de olika stammarna var desamma som resultatet vid MSA av totalmaterialet (0.001 G-lax, F 1, K-lax; Tabell 1). Sammanlagt simulerades 100 stickprov av samma storlek som totalmaterialet (n=964), vilket resulterade i totalt stambestämda individer. Av de simulerade K-laxarna klassades 99,5% korrekt, medan övriga 0,5% klassades (felaktigt) som F 1 hybrider. Bland de simulerade sanna F 1 hybriderna klassades däremot endast 38% korrekt, medan övriga felaktigt klassades antingen som K-lax (52%) eller G-lax (10%). En alternativ simuleringsanalys genomfördes också under antagande att sanna andelen K-lax i materialet var 100%. I detta fall felklassades endast ca 0,1% av individerna felaktigt till F 1 hybrider. Om alla individer i totalmaterialet skulle vara rena K-laxar borde man således endast ha förväntat sig någon enstaka F 1 hybrid (felklassad K-lax) vid IA, mot nu erhållna nio sådana fiskar. Sammantaget antyder simuleringsresultaten dels att det verkligen förekommer F 1 hybrider (eller G-lax) i det analyserade materialet från Forshaga-2011, samt att man vid IA med ONCOR kan förvänta sig en underskattning av sanna andelen F 1 hybrider, om/när sådana förekommer i låg frekvens. Sammantaget framstår dock möjligheterna att på individnivå bestämma stamtillhörighet som begränsade. För säkrare identifieringar skulle i första hand sannolikt krävas analys av fler genmarkörer
6 Diskussion Bland den förmodade Klarävslaxen från Forshaga-2011 finns ett inslag (ca 2-3%) av korsningar med Gullspångslax, samt möjligen även enstaka rena G-laxar. De exakta andelarna av genetiskt avvikande fiskar är osäkra och varierande beroende på vilken statistisk skattningsmetod som använts. Genomgående finns dock en tendens till ett större inslag av F1-hybrider (och G-lax) hos större fiskar (>5,5 kg) än hos mindre, vilket är i linje med G-laxens snabbare tillväxt och större storlek som vuxen (och smolt). Det finns även en tendens till högre andel "Gullspångsgener" bland fettfeneklippta/odlade fiskar än hos oklippta/vildfödda, vilket gäller såväl större som mindre laxar. Noterbart är vidare att inslaget av Gullspångsgener hos den analyserade laxen från Forshaga-2011 är av samma storleksordning som det genomsnittliga genflöde per generation från Gullspångs- till Klarälvslax (1-3%) som tidigare skattats baserat på annan genetisk information av Palm et al. (2012). Det tycks således finnas visst fog för den säkerhetsgräns för K-lax som länge tillämpats vid Forshaga avelsfiske. Förekomsten av Gullspångsgener bland såväl vildfödd som odlad fisk även under 5,5 kg indikerar samtidigt att denna gräns inte utgör en tillräcklig åtgärd för att undvika fortsatt genetisk påverkan. För detta krävs sannolikt att den kompensationsodlade stammen av Gullspångslax (och -öring) flyttas från Klarälven till annat vattendrag. Den högre andelen Gullspångsgener bland fenklippt lax utgör ytterligare ett skäl till att undvika transport upp i Klarälven av odlad fisk. Andra anledningar som tidigare anförts till att avstå från odlad fisk för upptransport är att denna är uppvuxen under förhållanden som kraftigt skiljer sig från de naturliga och dessutom härstammar från ett lägre antal föräldrafiskar (Palm et al. 2012). Uppflyttad odlad Klarälvslax tycks också uppvisa ett avvikande lekvandringsbeteende jämfört med vild K-lax (Anna Hagelin, Karlstads universitet, pers. komm.), och det kan ifrågasättas i vilken grad odlad fisk bidrar till reproduktionen i älven. Att tillåta upptransport av större vildfödda Klarälvslaxar (>5,5 kg) skulle, av allt att döma, innebära ett något större tillskott av Gullspångsgener till det vilda lekbeståndet än vid transport av enbart mindre fisk. Samtidigt skulle dessa stora fiskar sannolikt ge en tämligen kraftigt ökad naturlig laxproduktion i Klarälven. I sammanhanget bör också nämnas att någon total genetisk isolering av Klarälvens laxbestånd inte framstår som önskvärd. Under naturliga och opåverkade förhållanden förekommer ett begränsat genutbyte mellan lokala laxstammar tack vare "felvandring", vilket motverkar inavel och långsiktig förlust av genetisk variation. Hur stort detta naturliga genflöde till Klarälvens laxbestånd från andra laxstammar i Vänern ursprungligen varit är emellertid oklart
7 Tabell 1. Resultat vid ursprungsbestämning av 964 förmodade (vildfödda och odlade) Klarälvslaxar fångade i Forshaga avelsfiske 2011 (G-lax = odlad Gullspångslax, K-lax = odlad/vildfödd Klarälvslax, F 1 -hybrid = korsning i första generationen mellan Gullspångs- och Klarälvslax). Två olika statistiska metoder har använts (programmen NEWHYBRIDS samt ONCOR). De sistnämnda skattningarna ges med 95% konfidensintervall. Notera att uppgift om fenklippning saknas för en andel av fisken i totalmaterialet. NewHybrids MSA/Oncor (95% CI) n G-lax F1-hybrid K-lax G-lax F1-hybrid K-lax Stor fisk (> 5,5 kg) Fenklippt ( ) ( ) ( ) Oklippt/vildfödd ( ) ( ) ( ) Uppgift saknas ( ) ( ) ( ) All stor fisk ( ) ( ) ( ) Mindre fisk ( 5,5 kg) Fenklippt ( ) ( ) ( ) Oklippt/vildfödd ( ) ( ) ( ) Uppgift saknas ( ) ( ) ( ) All mindre fisk ( ) ( ) ( ) Fenklippt fisk All fenklippt fisk ( ) ( ) ( ) Oklippt fisk All oklippt fisk ( ) ( ) ( ) All fisk ( ) ( ) ( ) - 7 -
8 Erkännanden Johan Dannewitz (SLU-Aqua) har läst och kommenterat en tidigare version av denna rapport. Tack till Richard Gow och Anna Hagelin (Lst Värmland och Karlstads universitet) samt Klas Jarmuzewski med medarbetare (Fortum AB) för provtagning av lax i Forshaga. Tack också till Marco Blixt (Fortum AB) som bidragit med fångststatistik. Studien har genomförts av SLU- Aqua på uppdrag av Länsstyrelsen Värmland, i samråd med Fylkesmannen i Hedmark, med finanisering inom Interregprojektet "Vänerlaxens fria gång". Referenser Anderson EC, Thompson EA (2002) A model-based method for identifying species hybrids using multilocus genetic data. Genetics 160: Goudet J (1995) FSTAT (vers. 1.2): a computer program to calculate F-statistics. Journal of Heredity 86: Kalinowski, ST, Manlove KR, Taper M (2007) ONCOR: a computer program for genetic stock identification. Montana State University. Nielsen EE, Bach LA, Kotlicki P (2006) HYBRIDLAB (version 1.0): a program for generating simulated hybrids from population samples. Molecular Ecology Notes 6: Palm S, Dannewitz J, Johansson D, Laursen F, Norrgård J, Prestegaard T, Sandström A (2012) Populationsgenetisk kartläggning av Vänerlax. Aqua reports 2012:4. Sveriges lantbruksuniversitet, Drottningholm. 64s. Piry S, Alapetite A, Cornuet JM, Paetkau D, Baudouin L, Estoup A (2004) GENECLASS2: A Software for genetic assignment and first-generation migrant detection. Journal of Heredity 95:
I. Naturlig reproduktion. II. Anvisningar 2012
I. Naturlig reproduktion - Klarälven (Vänerlaxens fria gång) - Gullspångsälven II. Anvisningar 2012 Informationsmöte, Lidköping 12-04-18 Pär Gustafsson Vänerlaxens fria gång Klarälvslaxen Glacialrelikt
Läs merAqua reports 2013:20
Aqua reports 2013:20 Laxing och felvandrad lax i Mörrumsån En genetisk analys Stefan Palm, Johan Dannewitz, Tore Prestegaard & Johan Östergren Laxing och felvandrad lax i Mörrumsån En genetisk analys Stefan
Läs merRapport 2011:50. Genetisk kartläggning av lax i Göta älv med biflöden
Rapport 2011:50 Genetisk kartläggning av lax i Göta älv med biflöden Rapportnr: 2011:50 ISSN: 1403-168X Författare: Stefan Palm, Erik Degerman, Tore Prestegaard & Johan Dannewitz Sveriges lantbruksuniversitet,
Läs merGenetisk utvärdering av utsättningsförsök med öring i Gysinge
DNR: SLU.aqua.2015.4.5-236 Institutionen för akvatiska resurser, Sötvattenslaboratoriet 2015 06 17 Genetisk utvärdering av utsättningsförsök med öring i Gysinge Johan Dannewitz & Johan Östergren Sveriges
Läs merLIV Laxfisk i Nedre Dalälven. Elfiske och genetiska analyser
LIV Laxfisk i Nedre Dalälven Elfiske och genetiska analyser Tankar och Metodik Fisken skall inventeras, men samtidigt ta stor hänsyn till att det kan vara små och hotade populationer. Maximera kunskapsunderlaget
Läs merGenetisk analys av öring från Emån
Dnr: SLU.aqua. 2014.4.5-240 2014-06-13 Genetisk analys av öring från Emån Stefan Palm, Johan Dannewitz & Tore Prestegaard Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för akvatiska resurser, Sötvattenslaboratoriet
Läs merMärkning av odlad lax är DNA ett alternativ? Stefan Palm, Sötvattenslaboratoriet, SLU Aqua Nationellt smoltkompensationsseminarium
Märkning av odlad lax är DNA ett alternativ? Stefan Palm, Sötvattenslaboratoriet, SLU Aqua Nationellt smoltkompensationsseminarium 2017-02-23 A 1 // A 1 A 1 // A 1 A 1 // A 2 A 2 // A 2 A 2 // A 2 A
Läs merÖstersjöns och Torneälvens lax- och öringbestånd. Johan Dannewitz & Stefan Palm Sötvattenslaboratoriet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)
Östersjöns och Torneälvens lax- och öringbestånd Johan Dannewitz & Stefan Palm Sötvattenslaboratoriet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Upplägg Bakgrund: beståndsövervakning, biologisk rådgivning och
Läs merLax (och öring) i Klarälven kan vi få livskraftiga vilda bestånd?
Lax (och öring) i Klarälven kan vi få livskraftiga vilda bestånd? Eva Bergman Kau, Avdelningen för biologi NRRV (NaturResurs Rinnande Vatten) Europeiska unionen Europeiska regional utvecklingsfond Vilka
Läs merGenetisk analys av lax fångad nedströms Lilla Edets kraftverk i Göta älv
Dnr: SLU.aqua. 2017.5.2-314 2018-05-18 Genetisk analys av lax fångad nedströms Lilla Edets kraftverk i Göta älv Linda Söderberg & Johan Dannewitz Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för akvatiska
Läs merGenetisk analys av öring från Brunnshyttebäcken
Dnr: SLU.aqua. 2014.4.2-340 2015-03-09 Genetisk analys av öring från Brunnshyttebäcken Stefan Palm & Tore Prestegaard Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för akvatiska resurser, Sötvattenslaboratoriet
Läs merÅrsrapport 1 (4) POWER/REN/BD/Environment/Fisheries Marco Blixt FORSHAGA AVELSFISKE VERKSAMHETEN 2012
Årsrapport 1 (4) FORSHAGA AVELSFISKE VERKSAMHETEN 2012 1 FÅNGST OCH ARTFÖRDELNING Fiskfällan har varit i drift under tidsperioden 2012-06-11 --- 2012-09-27. 1.1 Total fångst 2012 Art/Stam Honor Hanar Totalt
Läs merBevarande och uthålligt nyttjande av en hotad art: flodkräftan i Sverige
Bevarande och uthålligt nyttjande av en hotad art: flodkräftan i Sverige Lägesrapport 2015-12-08 Här kommer den 4:e lägesrapporten från forskningsprojektet Bevarande och uthålligt nyttjande av en hotad
Läs merBirgitta Adell Miljösamordnare
Birgitta Adell Miljösamordnare Fortums vattenkraft i Norden Flod Antal anläggn. MW* Ångermanälven 3 57 Indalsälven 10 615 Ljungan 4 103 Ljusnan 18 629 Dalälven 39 935 Klarälven 24 357 Byälven 5 37 Norsälven
Läs merStora sjöarna landningar i yrkes- och fritidsfisket
Stora sjöarna landningar i yrkes- och fritidsfisket Beståndsmodell för vild lax i Vänern Rebecca Whitlock, Katarina Magnusson, Anders Kagerwall In Beståndsmodell nyttjas idag av ICES för lax i Östersjön
Läs merFörvaltningsmål för vild lax Beståndens utveckling kort historik. Havsöverlevnad hos vild och odlad lax Sammanfattning
Laxbeståndens utveckling i Östersjön Johan Dannewitz Institutionen för akvatiska resurser (SLU (SLU Aqua) Sötvattenslaboratoriet, Drottningholm Upplägg Förvaltningsmål för vild lax Beståndens utveckling
Läs merStamsammansättning av lax i kustfisket 2013 genetisk provtagning och analys
Dnr: SLU.aqua.2014.5.5-39 Institutionen för akvatiska resurser 2014-02-24 Stamsammansättning av lax i kustfisket 2013 genetisk provtagning och analys Johan Östergren, Jens Olsson, Sara Bergek, Stefan Palm,
Läs merDatorlaboration 5: Genetisk populationsstruktur
Datorlaboration 5: Genetisk populationsstruktur Syftet med denna laboration är att ni ska få prova på några vanligt förekommande statistiska analysmetoder som används vid studier av genetisk populationsstruktur.
Läs merTVÅ LÄNDER ÉN ELV
TVÅ LÄNDER ÉN ELV 2017-2020 Två länder én elv Projektet har sin utgångspunkt i de resultat och åtgärdsförslag som VFG tog fram, vilket fordrar ett gränsöverskridande samarbete med avrinningsområdes-perspektiv.
Läs merVänerlaxens fria gång:
Vänerlaxens fria gång: Vad vi vet och inte vet om laxen i Klarälven Larry Greenberg Avdelningen för biologi, Karlstad Universitet Vilka på Kau skall jobba med projektet? Eva Bergman Larry Greenberg Björn
Läs merGenetisk kartläggning av svenska malbestånd
Genetisk kartläggning av svenska malbestånd Foto: Tobias Borger Slutrapport, juni 2008 Genetisk kartläggning av svenska malbestånd Stefan Palm 1,2, Tore Prestegaard 2, Johan Dannewitz 2, Erik Petersson
Läs merHur påverkas fisk av ett kraftverk?
Hur påverkas fisk av ett kraftverk? Dalälvens vattenråd och DVVF Vansbro, 2015-09-25 Marco Blixt, Fiskeansvarig Fortum Generation AB Innehåll Hur och varför påverkas fisk i Dalälven? Hur kompenseras fiskeskador?
Läs merTVÅ LÄNDER ÉN ELV ( ) Vänerdagen , Pär Gustafsson
TVÅ LÄNDER ÉN ELV (2017-2020) Vänerdagen 181112, Pär Gustafsson TVÅ LÄNDER ÉN ELV 2017-2020 Övergripande syften (på lång sikt) Återuppbygga det vilda laxbeståndet i Klarälven och Trysilelva (Vänern) God
Läs merKinnekulle och Sunnanå 2010
Trollingtävlingarna Kinnekulle och Sunnanå 21 Samt en skattning av trollingfisket i Vänern perioden 1997 29 Mikael Johansson & Magnus Andersson Dnr 26-211 Kort resumé av 21 års resultat Data från trollingträffarna
Läs merBiologisk rådgivning angående fördelning av svensk laxkvot till ICES område 27 22
1(12) DNR: SLU.aqua.2014.5.5-11 Institutionen för akvatiska resurser Sötvattenslaboratoriet, Drottningholm 2014-01-17 Biologisk rådgivning angående fördelning av svensk laxkvot till ICES område 27 22 Johan
Läs merPotentials for monitoring gene level biodiversity: using Sweden as an example
Biodivers Conserv (2008) 17:893-910 DOI 10.1007/s10531-008-9335-2 SUPPLEMENTARY TABLES AND REFERENCES Potentials for monitoring gene level biodiversity: using Sweden as an example Linda Laikre Lena C.
Läs merPopulationsgenetisk kartläggning av Vänerlax
Aqua reports 2012:4 Populationsgenetisk kartläggning av Vänerlax Stefan Palm, Johan Dannewitz, David Johansson, Frida Laursen, Johnny Norrgård, Tore Prestegaard, Alfred Sandström Populationsgenetisk kartläggning
Läs merTVÅ LÄNDER ÉN ELV
TVÅ LÄNDER ÉN ELV 2017-2020 Övergripande syften God ekologisk status enligt Ramdirektivet för vatten, gynnsam bevarandestatus, samt att uppfylla de svenska och norska miljömålen. Levande landsbygd (ökad
Läs merSportfiskarna region Värmland
Sportfiskarna Sportfiskarna region Värmland Regionkontor, 5 anställda Camping och fiskecenter Sportfiskarna region Värmland Förvalta och upplåta fiskevatten Sportfiskarna region Värmland Fiske för barn
Läs merSmoltutsättningar, upptransporter och avel
Smoltutsättningar, upptransporter och avel Kompensationsodlingsverksamheten i Vänerregionen år 2016 sammanfattande redovisning av fiskerelaterade driftsvillkor samt information om aktuella förvaltnings-
Läs merInventering av havsöring med odlingsursprung på Gotland Rapporter om natur och miljö nr 2011:5
Inventering av havsöring med odlingsursprung på Gotland 28 Rapporter om natur och miljö nr 211:5 Inventering av havsöring med odlingsursprung på Gotland 28 Micael Söderman, Nils Ljunggren & Centh-Erik
Läs merNissan status på laxbeståndet enligt tillgängliga undersökningar
Höjd över havet (m) Nissan status på laxbeståndet enligt tillgängliga undersökningar Bakgrund Den laxförande delen av Nissan sträckte sig förr från havet ca 11 mil upp till Nissafors (ovanför Gislaved).
Läs merLivet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften?
Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften? Erik Degerman, Sveriges Lantbruksuniversitet Inst. för akvatiska resurser Sötvattenslaboratoriet, Örebro 92 000 sjöar 450 000
Läs merSportfiskarna region Värmland. Regionkontor, 6 anställda Camping och fiskecenter
Sportfiskarna region Värmland Regionkontor, 6 anställda Camping och fiskecenter Sportfiskarna region Värmland Mässor, seminarier, konferenser Sportfiskarna region Värmland Fiske för barn och ungdomar Sportfiskarna
Läs merÅldersanalys av havsöring från Emån
Åldersanalys av havsöring från Emån 2001-2006 Länsstyrelsen i Kalmar län Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432 E-post: eklov@fiskevard.se
Läs merGenetiska och ekologiska konsekvenser av fiskutsättningar
Genetiska och ekologiska konsekvenser av fiskutsättningar Torbjörn Järvi Erik Petersson Fiskeriverket Sötvattenslaboratoriet Bakgrund Fältexperiment Resultat Problem Tillväxt: Fisk av odlad härkomst växer
Läs merAqua reports 2012:11
Genetisk kartläggning av öring i Mjörn Johan Dannewitz, Stefan Palm, Erik Degerman, Jack Olsson, Tore Prestegaard, Johan Östergren Genetisk kartläggning av öring i Mjörn Johan Dannewitz 1, Stefan Palm
Läs merVattenkraft och ål. Johan Tielman, Elforskdagen 2010-10-28
Vattenkraft och ål Johan Tielman, Elforskdagen 2010-10-28 E.ON:s kraftverk i Sverige 76 kraftverk 8 000 GWh 1 700 MW Norra Sverige 37 kraftverk 7 500 GWh 1 580 MW Bergslagen 8 kraftverk 50 GWh 12 MW Södra
Läs merInventering av havsöring med odlingsursprung på Gotland 2007
Inventering av havsöring med odlingsursprung på Gotland 2007 Rapporter om natur och miljö nr 2008: 9 Inventering av havsöring med odlingsursprung på Gotland 2007 MICAEL SÖDERMAN, NILS LJUNGGREN & CENTH-ERIK
Läs merFACIT (korrekta svar i röd fetstil)
v. 2013-01-14 Statistik, 3hp PROTOKOLL FACIT (korrekta svar i röd fetstil) Datorlaboration 2 Konfidensintervall & hypotesprövning Syftet med denna laboration är att ni med hjälp av MS Excel ska fortsätta
Läs merRIP. Inst. för vilt, fisk och miljö (VFM) Sveriges lantbruksuniversitet. Kjell Leonardsson
Inst. för vilt, fisk och miljö (VFM) Sveriges lantbruksuniversitet Kjell Leonardsson Lycksele 2014-05-07 Fiskvägars effektivitet och passageförluster vid kraftverk RIP? Litteratursammanställningar av passageeffektiviteter
Läs merBKD (Rs, bakteriell njurinflammation)
BKD (Rs, bakteriell njurinflammation) Drabbar ffa laxfisk, vild som odlad, alla åldrar Sprids både vertikalt och horisontellt Stress är en utlösande faktor Hög dödlighet i odlingar (>80%), betydligt lägre
Läs merÅteretablering av vandrande storöring i övre Österdalälven
Aqua reports 2014:9 Återetablering av vandrande storöring i övre Österdalälven En genetisk utvärdering av utsättningar av Siljansöring i biflödet Fjätälven Johan Dannewitz, Stefan Palm, Tore Prestegaard,
Läs merGenetisk forskning om beståndspecifik fiskereglering
Genetisk forskning om beståndspecifik fiskereglering Johan Östergren Emma Lind, Johan Dannewitz, Stefan Palm, Institutionen för akvatiska resurser, SLU, Drottningholm Atso Romakkaniemi, RKTL (VFFI) Laxens
Läs merFiskeverksamheten Värmland. Aktuella frågor
Fiskeverksamheten Värmland Aktuella frågor Ref.grpsmöte, Sysslebäck 18 oktober 2011 OBS! Vänligen notera att den fångstdata från avelsfisket i Forshaga 2011 som redovisas i denna presentation är preliminära
Läs merLax. Lax Salmo salar Bild:Wilhelm von Wright. Vänern och Vättern Yrkes- och fritidsfiske
Lax Lax Salmo salar Bild:Wilhelm von Wright UTBREDNINGSOMRÅDE Finns i vissa vattendrag samt i alla Sveriges omgivande hav. Västkustlaxen har sina uppväxtområden i Atlanten. Östersjölaxen har sina uppväxtområden
Läs merGenetisk variation hos öring i små vattendrag kring Bråviken
Genetisk variation hos öring i små vattendrag kring Bråviken Jonas Pettersson, Johan Dannewitz, Tore Prestegaard & Irene Bystedt Natur i Norrköping 1:05 Förord En rik biologisk mångfald. Visst låter det
Läs merVänerlaxens fria gång
Vänerlaxens fria gång Redovisning av fältarbetet 2011-2012 Eva Bergman, Olle Calles, Larry Greenberg, Anna Hagelin, Johnny Norrgård, Daniel Nyqvist, John Piccolo Naturresurs rinnande vatten Karlstads universitet
Läs merÖstersjölaxälvar i Samverkan
Östersjölaxälvar i Samverkan Yttrande angående remiss Datum Dnr Mottagare 2015-05-01 1344-15 Havs- och Vattenmyndigheten Förslag till ändring av Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:25) om resurstillträde
Läs merProvfisken i Holjeån hösten Uppföljning av fiskevårdsåtgärder
Elfiskelokalen vid nedre i september 2012. Provfisken i Holjeån hösten 2012 Uppföljning av fiskevårdsåtgärder 2000 2008. Mikael Svensson MS Naturfakta Box 107 283 22 OSBY 0479-10536; 0705-910536 msnaturfakta@telia.com
Läs merSportfiskarna region Värmland
Sportfiskarna region Värmland Regionkontor, 6 anställda Camping och fiskecenter Sportfiskarna region Värmland Administrerar fisket åt Forshagaforsens FVOF Dispensfiske 15 maj-19 okt, speciella regler 750
Läs merIPN i Vänern. En summering av vad vi vet, vad som hänt vad som görs och en glimt i in spåkulan
IPN i Vänern En summering av vad vi vet, vad som hänt vad som görs och en glimt i in spåkulan Vad är IPN (infektiös pankreasnekros)? IPN är ett virus som angriper alla laxfiskarter, men även gädda, abborre
Läs merSammanställning av fällda vargar från licensjakten 2015
Sammanställning av fällda vargar från licensjakten 2015 Sammanställning av genetiska analyser samt preliminära inventeringsdata från vintern 2014-2015 RAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER, SLU 2015-2 Sammanställning
Läs merLicensjakt varg 2011. DNA-analyser och inventeringsdata.
Licensjakt varg 2011. DNA-analyser och inventeringsdata. Uppdragsrapport till Naturvårdsverket RAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER 2011-2 Detta är version 1.0 av Licensjakt varg 2011. DNA-analyser och inventeringsdata.
Läs meredna i en droppe vatten
edna i en droppe vatten Patrik Bohman SLU Institutionen för akvatiska resurser Sötvattenslaboratoriet Källa: https://www.slu.se/institutioner/akvatiska-resurser/sok-publikation/aqua_reports/ edna projekt
Läs merGenetisk undersökning av spillning med avseende på genetiskt ursprung och hybridisering med hund
Institutionen för Ekologi Dr Mikael Åkesson 2017-10-13 Genetisk undersökning av spillning med avseende på genetiskt ursprung och hybridisering med hund Hybridisering mellan varg och hund är fullt möjlig
Läs merMarkus Lundgren. med underlag från
Havsöring i Sverige förvaltning och beståndsövervakning Markus Lundgren med underlag från Havsöring leker i många små vattendrag.... och är en karaktärsart viktig för övrig biologisk mångfald! 2017-03-28
Läs merHYMO-projektet - fisk och bottenfauna i reglerade Klarälven
HYMO-projektet - fisk och bottenfauna i reglerade Klarälven - i Värml.. Page 1 of 2 Startsida > Delproiekt > HYMO-projektet - fisk och bottenfauna i reglerade Klarälven HYMO-projektet - fisk och bottenfauna
Läs merFörvaltning för mildrade effekter av klimatförändringar i Östersjön
Förvaltning för mildrade effekter av klimatförändringar i Östersjön Linda Laikre Populationsgenetik, Zoologiska institutionen, Stockholms universitet Samverkan Adaptiv förvaltning Individer Ekosystem Genetisk
Läs merVÄNERLAXENS FRIA GÅNG
VÄNERLAXENS FRIA GÅNG Historia Uppdrag Huvudsyfte Organisation Budget Undersökningar / åtgärder Föredrag vid upptaktsmöte i Hagfors den 10 februari 2010 Tore Qvenild Mikael Hedenskog Historia 1170 Värmlandsfisket
Läs merUppflyttning av lekfisk i Nissan 2013
Uppflyttning av lekfisk i Nissan 2013 För att öka antalet laxar på lekområdena så fångade Nissans Vänner (N.V.) och flyttade upp fisk under ett par helger i oktober. Mattias Höjman och Arne Anderssen vittjar
Läs merFiskundersökningar i Tommarpsån och Verkaån 2008
Fiskundersökningar i Tommarpsån och Verkaån 28 Österlens Vattenvårdsförbund Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 46-249432 E-post: eklov@fiskevard.se
Läs merAnalytisk statistik. Tony Pansell, optiker Universitetslektor
Analytisk statistik Tony Pansell, optiker Universitetslektor Analytisk statistik Att dra slutsatser från det insamlade materialet. Två metoder: 1. att generalisera från en mindre grupp mot en större grupp
Läs merElfiske. Inledning. Rådande väderlek och lufttemperaturer vid elfisketillfället har noterats.
Recipientkontroll Elfiske Inledning Fältundersökningar Elfisken har utförts på tre lokaler inom s vattensystem (tabell ). Inom dessa lokaler har provytor tidigare definierats och markerats. På provytorna
Läs merSyfte? Naturliga populationer i Trollsvattnen. Otoliter för åldersbestämning. Vävnadsprover för genetisk analys
Syfte? Inblick i vanlig genotypbestämningsmetod Allozymer har ofta använts som genetisk markör vid populationsgenetiska studier Studera genetisk variation inom och mellan populationer används inom bevarandebiologin
Läs merStamsammansättning av lax i det svenska kustfisket 2013 & 2014 genetisk provtagning och analys
Dnr: SLU.aqua.2015.5.5-49 Institutionen för akvatiska resurser 2015-02-17 Stamsammansättning av lax i det svenska kustfisket 2013 & 2014 genetisk provtagning och analys Johan Östergren, Emma Lind, Stefan
Läs merBiologiskt underlag och rådgivning inför beslut om kustfiskeregler för lax 2013
DNR: SLU.aqua.213.5.5-56 Institutionen för akvatiska resurser, Sötvattenslaboratoriet 213 2 15 Biologiskt underlag och rådgivning inför beslut om kustfiskeregler för lax 213 Johan Östergren, Stefan Palm,
Läs merJaktens inverkan på björnstammen i Norrbottens län. Jonas Kindberg och Jon E Swenson Skandinaviska björnprojektet Rapport 2013:2 www.bearproject.
Jaktens inverkan på björnstammen i Norrbottens län Jonas Kindberg och Jon E Swenson Skandinaviska björnprojektet Rapport 213:2 www.bearproject.info Uppdrag Skandinaviska björnprojektet har fått en förfrågan
Läs merAcknowledgements Hans Lundqvist, SLU Jan Nilsson, SLU. Photo: Hans Lundqvist
Photo: Hans Lundqvist Genetics in management of the Baltic salmon and sea trout Johan Östergren Institute of Freshwater Research SLU-Aqua, Swedish University of Agricultural Sciences Acknowledgements Hans
Läs merUtsättning av lax- och. kraftverk m.fl. i Dalälven. havsöringssmolt avseende Gråda. Mål nr M samt M
Mål nr M 4033-16 samt M 2809-17 Utsättning av lax- och havsöringssmolt avseende Gråda kraftverk m.fl. i Dalälven Marco Blixt, Fiskeansvarig Fortum Sverige AB Utsättningsåtaganden av lax- och havsöringssmolt
Läs merFAKTABLAD Genetiskt provinsamling i rovdjursinventeringen
1(5) FAKTABLAD Genetiskt provinsamling i rovdjursinventeringen Målsättning Syftet med detta faktablad är att ge en översikt av den genetiska provtagningen som tillämpas vid rovdjursinventeringen i Sverige
Läs merFiskundersökningar i Rönne å 2012
Eklövs Fiske och Fiskevård Fiskundersökningar i Rönne å 2012 Länsstyrelsen i Skåne län Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432 E-post:
Läs merTVÅ LÄNDER ÉN ELV Projektbeskrivning
TVÅ LÄNDER ÉN ELV 2017-2020 Projektbeskrivning Vänerlax indikator för välfungerande ekosystem och landsbygdsutveckling Som en av mycket få sjöar i världen hyser Vänern storvuxna bestånd av så kallad glacialrelikt
Läs merÅlförvaltningsplanen. Jens Persson. Jönköping,
Ålförvaltningsplanen Jens Persson Jönköping, 2014-02-28 1 Rekrytering Rekryteringen skattas idag vara ca 1-10 % av medelrekryteringen för år 1971-1980 Figur från Aqua reports 2011:1 2 Ålförordningen (EG)
Läs merLAX- LEXIKON LAXENS OLIKA STADIER OCH UTSEENDE
LAX- LEXIKON LAXENS OLIKA STADIER OCH UTSEENDE Lekfärgad hanlax Inför leken mognar hanlaxens färg allt mer, ibland till och med åt det svarta hållet, och skinnet blir robustare. Kulören varierar från olika
Läs merFiskbestånd i hav och sötvatten. Lax. Lax. Vänern och Vättern. Resursöversikt 2013
Lax Salmo salar Institutionen för akvatiska resurser Fiskbestånd i hav och sötvatten Resursöversikt 213 Lax Vänern och Vättern UTBREDNINGSOMRÅDE Finns i vissa vattendrag samt i alla Sveriges omgivande
Läs merBjörnstammens storlek i Sverige 2008 länsvisa uppskattningar och trender Rapport 2009 2 från det Skandinaviska björnprojektet
Björnstammens storlek i Sverige 2008 länsvisa uppskattningar och trender Rapport 2009 2 från det Skandinaviska björnprojektet Jonas Kindberg, Jon E. Swenson och Göran Ericsson Introduktion Björnen tillhör
Läs merFöreläsning 3. NDAB02 Statistik; teori och tillämpning i biologi
Föreläsning 3 Statistik; teori och tillämpning i biologi 1 Dagens föreläsning o Inferens om två populationer (kap 8.1 8.) o Parvisa observationer (kap 9.1 9.) o p-värde (kap 6.3) o Feltyper, styrka, stickprovsstorlek
Läs merUppvandringskontrollen i Testeboån 2010
RESULTAT FRÅN FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2010 Testeboån mellan havet och Oslättfors ingår i aktionsplanen för lax i Östersjön - IBSFC Salmon Action Plan 1997-2010. I praktiken innebär det att all fiskevård
Läs merForskning och åtgärder om/för fisk i Gävleborg
Forskning och åtgärder om/för fisk i Gävleborg Kalle Gullberg Erfarenheter från ett fiskvandringsprojekt Kortkurs: Bygg Din egen ålfälla Laxförvaltning ökat behov av dataunderlag Skräckfilm Fiskvandring
Läs merVandrande fiskar och vattenkraft Åtgärdsbehov och åtgärder Samarbetsprojekt Elghagen och NRRV (KAU):
Dagens presentation Vandrande fiskar och vattenkraft Åtgärdsbehov och åtgärder Samarbetsprojekt Elghagen och NRRV (KAU): Åtgärder för ålyngel FORMAS Experiment på avledare Kungsrännan i Älvkarleby Jonas
Läs merFiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden 2003. Hörbyån, Kvesarumsån, Höörsån
BILAGA 7 Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden 2003 Hörbyån, Kvesarumsån, Höörsån Lund 2004-03-04 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon
Läs merSälens matvanor kartläggs
Sälens matvanor kartläggs Karl Lundström, SLU / Olle Karlsson, Naturhistoriska riksmuseet Antalet sälar i Östersjön har ökat stadigt sedan början av 1970-talet, då de var kraftigt påverkade av jakt och
Läs merÖring. Öring Salmo trutta Bild: Wilhelm Von Wright. Vänern och Vättern Yrkes- och fritidsfiske
Öring Öring Salmo trutta Bild: Wilhelm Von Wright UTBREDNINGSOMRÅDE Öring finns över hela landet, från kusten till fjället, och uppträder i kustvatten från Haparanda till Strömstad. LEK Öring leker i många
Läs merWATERS: Förslag på enhetlig hantering av osäkerhet inom statusklassning och uppföljning
WATERS: Förslag på enhetlig hantering av osäkerhet inom statusklassning och uppföljning Mats Lindegarth Institutionen för Biologi och Miljövetenskap, Tjärnö Havsmiljöinstitutet WATERS is coordinated by
Läs merF3 Introduktion Stickprov
Utrotningshotad tandnoting i arktiska vatten Inferens om väntevärde baserat på medelvärde och standardavvikelse Matematik och statistik för biologer, 10 hp Tandnoting är en torskliknande fisk som lever
Läs merSammanfattning till Extremregn i nuvarande och framtida klimat
Sammanfattning till Extremregn i nuvarande och framtida klimat SAMMANFATTNING till Klimatologirapport nr 47, 2017, Extremregn i nuvarande och framtida klimat Tre huvudsakliga resultat från rapporten är:
Läs merElfiskeundersökning i Parkajoki, Käymäjoki, Tupojoki, Jylhäjoki och Orjasjoki 2005
0 FISKERIVERKET 2006-02-10 Elfiskeundersökning i Parkajoki, Käymäjoki, Tupojoki, Jylhäjoki och Orjasjoki 2005 Sofia Nilsson Fiskeriverket, 11 FISKERIVERKET 2006-02-10 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...1
Läs merDatorlaboration 2 Konfidensintervall & hypotesprövning
Statistik, 2p PROTOKOLL Namn:...... Grupp:... Datum:... Datorlaboration 2 Konfidensintervall & hypotesprövning Syftet med denna laboration är att ni med hjälp av MS Excel ska fortsätta den statistiska
Läs merStudietyper, inferens och konfidensintervall
Studietyper, inferens och konfidensintervall Andrew Hooker Division of Pharmacokinetics and Drug Therapy Department of Pharmaceutical Biosciences Uppsala University Studietyper Experimentella studier Innebär
Läs merF19, (Multipel linjär regression forts) och F20, Chi-två test.
Partiella t-test F19, (Multipel linjär regression forts) och F20, Chi-två test. Christian Tallberg Statistiska institutionen Stockholms universitet Då man testar om en enskild variabel X i skall vara med
Läs merElfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2002 Lunds kommun
Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2002 Lunds kommun Lund 2002-11-22 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 046-249432 www.fiskevard.com
Läs merUndersökning rörande flytt och jakt på varg; delredovisning från Leverantör 4 på uppdrag av Naturvårdsverket (dnr )
Undersökning rörande flytt och jakt på varg; delredovisning från Leverantör 4 på uppdrag av Naturvårdsverket (dnr 235-3697-10) Leverantör 4: Dr. Mikael Åkesson, Grimsö forskningsstation, Institutionen
Läs merSammanställning fångstdata Vänern 2018
Sammanställning fångstdata Vänern 218 Här är en sammanställning för de fångster som rapporterats inom Sportfiskarnas fångstdataprojekt i Vänern under 218. Vi har fått in 2687 rapporter 218. De har kommit
Läs merMiljöövervakning av genetisk mångfald. Linda Laikre Stockholms universitet
Miljöövervakning av genetisk mångfald Linda Laikre Stockholms universitet Genetisk variation osynliga verktyg för överlevnad och anpassning Genetisk variation = förekomst av varianter av enskilda gener/arvsanlag
Läs merVad man bör tänka på när man har en liten ras? Erling Strandberg, professor vid institutionen för husdjursgenetik, SLU, Uppsala
Vad man bör tänka på när man har en liten ras? Erling Strandberg, professor vid institutionen för husdjursgenetik, SLU, Uppsala Norsk Buhund är en ganska liten ras i Sverige. För en liten ras finns det
Läs merTvå innebörder av begreppet statistik. Grundläggande tankegångar i statistik. Vad är ett stickprov? Stickprov och urval
Två innebörder av begreppet statistik Grundläggande tankegångar i statistik Matematik och statistik för biologer, 10 hp Informationshantering. Insamling, ordningsskapande, presentation och grundläggande
Läs merBernt Moberg. Framtiden för laxen?
Bernt Moberg Framtiden för laxen? 3 , Testeboån Vattendirektivet det viktigaste som hänt fiskevården. Vattenrådet är en mötesplats för ökad demokrati i vattenförvaltningen. Vattenrådet är en kunskapsspridare
Läs merAppendix 1 1 (5) Environment/Birgitta Adell 2015-04-29 Bilaga 1 - Sammanställning per åtgärdsområde Fortum lämnar i det följande synpunkter på de avrinningsområden där företaget bedriver reglering och
Läs merHur skriver man statistikavsnittet i en ansökan?
Hur skriver man statistikavsnittet i en ansökan? Val av metod och stickprovsdimensionering Registercentrum Norr http://www.registercentrumnorr.vll.se/ statistik.rcnorr@vll.se 11 Oktober, 2018 1 / 52 Det
Läs mer