Genetisk kartläggning av svenska malbestånd

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Genetisk kartläggning av svenska malbestånd"

Transkript

1 Genetisk kartläggning av svenska malbestånd Foto: Tobias Borger Slutrapport, juni 2008

2 Genetisk kartläggning av svenska malbestånd Stefan Palm 1,2, Tore Prestegaard 2, Johan Dannewitz 2, Erik Petersson 2 & Jan Eric Nathanson 2 1 Avdelningen för populationsbiologi, Evolutionsbiologiskt centrum (EBC), Uppsala universitet 2 Fiskeriverkets Sötvattenslaboratorium, Drottningholm Sammanfattning En genetisk kartläggning har genomförts av Sveriges kvarvarande bestånd av mal i Båven, Emån och Möckeln. Det mest överraskande resultatet är förekomsten av två genetiskt distinkta populationer i Emån - nedströms och uppströms. Jämförelser med DNA från två gamla individer födda på 1940-talet tyder på att skillnaden mellan populationerna har funnits längre tillbaka. Den ökade rekryteringen under senare år i övre delen av Emåns utbredningsområde (där malen har verkat vara försvunnen sedan 1980-talet) tycks bero på lyckad reproduktion för ett antal överlevande individer, och i mindre del på utsättning av mal nedströms ifrån. De genetiska skillnaderna mellan mal från Båven, Emån och Möckeln är stora. Överlag tycks få individer stå för reproduktionen, och en jämförelse med mal från övriga Europa visar att mängden genetisk variation i de svenska populationerna är låg. Ur ett bevarandeperspektiv framstår ökade beståndsstorlekar som ett mycket viktigt mål. Fortsatt genetisk övervakning behövs också för att följa utvecklingen och utvärdera åtgärder som vidtas i syfte att förbättra malens situation. Bakgrund Den europeiska malen (Silurus glanis, L.) är en av världens största sötvattensfiskar, med naturligt utbredningsområde från västra Tyskland till Aralsjön i öster. I Sverige har förekomsten av mal minskat kraftigt sedan 1800-talet. Arten står upptagen som akut hotad på den svenska rödlistan och är fredad sedan Förlust av reproduktions- och uppväxtområden anses vara de viktigaste orsakerna till artens tillbakagång (Nathanson 1995, 1998). Idag förekommer endast ursprungliga malbestånd i tre vattensystem (Figur 1) i sjön Båven med omnejd (Nyköpingsåns vattensystem, Södermanlands län), i Emåns nedre lopp (Kalmar län) samt i sjön Möckeln med närliggande vatten (Helgeåns vattensystem, Kronobergs län). Beståndsutvecklingen i Båven, Emån och Möckeln har varit negativ under en längre tid. Vid en sammanställning av märkningsstudier och annan information från 2003 bedömdes antalet malar i respektive vattensystem ha sjunkit till mellan reproduktiva individer (JE Nathanson, opubl.). Vid så låga antal ökar risken att populationer tar skada eller dör ut på grund av demografiska och genetiska faktorer. Nu finns emellertid tecken på att malen i åtminstone Emån och Möckeln kan vara på väg att återhämta sig. Provfisken under de senaste åren har visat på ökad förekomst av unga individer (Borger & Kjellberg 2006; Lessmark 2007). I Emån har arten dessutom återkommit till uppströms belägna områden där inga fångster gjorts sedan 1980-talet. Det är dock oklart hur många föräldrafiskar som ligger bakom den lyckade reproduktionen i Möckeln och Emån. Malar kan bli gamla (50-60 år) och en stor hona producerar mycket stora mängder ägg. Det kan därför inte uteslutas att några få föräldrafiskar ligger bakom - 1 -

3 reproduktionen under senare tid, vilket kan innebära att populationerna är mer sårbara än vad totala antalet individer indikerar. Vad gäller Emån finns dessutom frågetecken om ursprunget hos malen uppströms i utbredningsområdet. Artens bristande förmåga till uppströms vandring gör det osannolikt att det rör sig om naturlig återkolonisation från området närmast Emåns mynning, där mal hela tiden funnits kvar. Möjligen återspeglar den positiva utvecklingen i området uppströms ett resultat av utsättningar som skett genom åren för att stärka malens situation. Dels genomfördes en mindre förstärkningsutsättning sommaren Senare (1999) flyttades 28 större individer från Emsfors uppströms till Gåsgöl (Figur 1 & 2). Det kan heller inte uteslutas att illegala utsättningar av mal med okänt/främmande genetiskt ursprung har ägt rum i Emån under årens lopp. En ytterligare möjlighet är att det rör sig om avkomma till ett fåtal överlevande malar som av något skäl nu lyckats med reproduktionen. Sammantaget finns ett behov av att närmare utreda de svenska malbeståndens genetiska status och historik. I denna rapport presenteras resultat från en DNA-baserad kartläggning som genomförts vid Fiskeriverkets Sötvattenslaboratorium, Drottningholm. Material för genetisk analys har samlats in i samarbete med de berörda länsstyrelserna. Studien ingår som en del av det pågående övervakningsarbetet med mal i Sverige och resultaten kommer bland annat att användas i samband med att den nationella rödlistan revideras Huvudsakliga målsättningar har varit att (1) kvantifiera de svenska beståndens populationsstruktur (mängd och fördelning av genetisk variation, populationsstorlekar, etc.), (2) jämföra svensk mal med populationer från övriga Europa, (3) utreda i vilken mån malens återkomst i övre delen av Emåns utbredningsområde är ett resultat av naturlig reproduktion respektive utsättningar samt (4) utreda det genetiska ursprunget för enskilda individer, varav flera med största sannolikhet har flyttats inom landet utan tillstånd. Material & metoder Analysen omfattar 320 individer infångade under perioden från dellokaler i Båven, Emån och Möckeln (Figur 1; Tabell 1). För de flesta individer har vävnadsprov (en liten bit fena för DNA-extraktion) tagits i fält i samband med provfisken där fisken återutsatts. De tidigast infångade malarna (t.o.m 1996) har dock hållits i akvarium för kommande avel och utsättningar; i flera av dessa fall har vävnadsprovet tagits först flera år efter fångsten. I materialet ingår även 10 enskilda malar med "udda" ursprung. Det handlar dels om sju individer som fångats i Mälaren under Dessa malar har med största sannolikhet satts ut illegalt 2 (Nathanson & Prestegaard 2005) och det finns anledning att utreda deras genetiska ursprung. Vi har också analyserat DNA från en mal som fångades 2003 i havet utanför Bergkvara, cirka 10 mil söder om Emåns mynning i Kalmarsund. Slutligen ingår två stora/gamla 1 Totalt 46 ensomriga avkommor från ett avelspar "Minimal" (hona) & "Mallis" (hane) fångade vid Emsfors i början av 1980-talet. Småmalarna sattes ut vid Ryssäng uppströms Finsjö (10 st), samt på ytterligare fem lokaler från Gåsgöl och nedströms 2 Det ursprungliga malbeståndet i Mälaren anses utdött. Senaste kända fynden (innan 1998) är från 1900-talets början - 2 -

4 malar som påträffades vid Finsjö och nedströms Emsfors i Emån (Figur 1), och från vilka användbart DNA har kunnat utvinnas från en sparad ryggkota respektive muskelvävnad. De båda individerna föddes sannolikt redan någon gång under 1940-talet. Syftet har varit att jämföra dessa individers genotyper med mal från senare tid för att försöka reda ut historiken för den genetiska skillnad som i denna studie påträffats mellan mal från övre och nedre delen av Emåns utbredningsområde (se nedan). Ålder och tillväxt Åldersbestämning av mal sker med hjälp av otoliter eller främsta ryggkotan, vilket kräver att fisken är död. Åldersdata saknas således för individerna som ingår i denna studie. Däremot finns längduppgifter insamlade. Endast riktigt små/unga malar (<25 cm) kan med viss säkerhet åldersbestämmas utifrån sin storlek. Även grova åldersestimat har dock ett visst värde, och vi har använt en tillväxtfunktion för att skatta ålder också för äldre malar. Funktionen har kalibrerats med längd- och åldersuppgifter för mal från Emån (Figur 3); samma funktion har använts i samtliga lokaler, eftersom tillväxtskillnaderna mellan Båven, Emån och Möckeln tycks vara små (JE Nathanson, opubl.). Genetiska analyser Individerna har genotypbestämts enligt väl beprövad metodik 3 för 13 genmarkörer (s.k. mikrosatelliter), varav 10 har ingått i de statistiska analyserna av de svenska bestånden (Tabell 3). En av mikrosatelliterna (s5-f) uteslöts då den tycks vara fixerad för samma genvariant (anlagsvariant/allel) i Båven, Emån och Möckeln. Vidare samvarierar genotyperna för S1-40a & S1-40b respektive S1-154a & S1-154b kraftigt, vilket tyder på fysisk koppling mellan dessa par av markörer (inte oväntat då de är framtagna från gemensamma kloner; Dr. R. Guyomard, Laboratoire de Génétique des Poissons, INRA, Frankrike, pers. komm.). Av denna anledning har även S1-40b och S1-154b uteslutits. Samma uppsättning av mikrosatelliter (med undantag för s3-81) har tidigare studerats hos mal från centrala, södra och östra Europa (Triantafyllidis m.fl. 2002). Skillnader i apparatur vid olika laboratorier förväntas ofta ge olika resultat vad avser anlagsvarianternas absoluta längd (antalet baspar). För att möjliggöra direkta jämförelser mellan svenska bestånd och populationer i övriga Europa har vi genomfört en kalibrering där DNA för ett begränsat antal svenska och grekiska malar analyserats "sida vid sida" (grekiska vävnadsprover med känd genotyp erhållna från Dr. A. Triantafyllidis, Aristototle University of Thessaloniki). Det antal baspar per anlagsvariant (allel) som anges i denna rapport följer de längder som rapporterats av Triantafyllidis m.fl. (2002). Statistiska analyser Ett flertal statistiska analysmetoder och datorprogram har nyttjats för olika frågeställningar och ändamål. Dessa är i korthet: F-statistik och permutationstest för avvikelser från Hardy-Weinberg proportioner och kopplingsjämvikt (FSTAT, Goudet 1995); förväntat heterozygositet och "allelic richness" (HP-RARE, Kalinowski 2005); fylogenetisk analys och trädkonstruktion (PHYLIP, Felsenstein 2004; MEGA, Tamura m.fl. 2007); analys av populationsblandningar och individers populations- och generationstillhörighet (STRUCTURE, Pritchard m.fl.2000; GENECLASS 2.0, Piry m.fl. 2004; NEWHYBRIDS, Anderson & Thompson, 2002); skattning av effektivt antal föräldrar, N b (LDNE, Waples & Do, in press); identifiering av potentiella hel- och halvsyskongrupper 3 Tekniska detaljer (PCR-protokoll etc.) kan erhållas efter förfrågan - 3 -

5 (COLONY; Wang 2004). Ytterligare detaljer om vissa av metoderna ges i samband med resultatredovisningen. Resultat Studien omfattar ett antal olika frågeställningar och resultatdelen är strukturerad enligt följande. Först ges en övergripande presentation av den genetiska populationsstrukturen (mängd och fördelning av genetisk variation) hos de svenska malbestånden, inklusive jämförelser med populationer från övriga Europa. Därefter följer mer detaljerade resultat avseende genetisk variation inom de respektive vattensystemen med särskilt fokus på Emån, samt estimat av antalet reproducerande individer per population. Slutligen följer analyser av sannolikt ursprung hos enskilda malar med avvikande fångstplats eller historik. Genetisk variation Antalet alleler (anlagsvarianter) varierar mellan två och sju per locus (genmarkör) med ett genomsnitt av fyra. Antalet alleler totalt (N A ) och korrigerat för skillnader i stickprovsstorlek (A R ) är påfallande lika för de olika vattensystemen. Däremot finns en tendens till något högre förväntad heterozygositet i Båven (Tabell 3). Jämfört med vilda och odlade populationer från övriga Europa är mängden genetisk variation i de svenska populationerna påfallande låg; endast två populationer utanför Sverige (PIN från Grekland och MOR från Schweiz) uppvisar färre alleler och lägre genomsnittlig heterozygositet (Figur 4). Ingen statistiskt signifikant avvikelse från de genotypproportioner som förväntas enligt Hardy- Weinbergs lag kan påvisas i materialet från Båven (F IS = -0.04; P=0.29) eller Möckeln (F IS = -0.02; P=0.25), sett över samtliga loci. I Emån finns däremot ett kraftigt genomsnittligt underskott av heterozygoter (F IS = 0.11; P<0.001) vilket förväntas vid blandning av två eller flera genetiskt distinkta populationer (en s.k. Wahlund-effekt). En närmare analys av data från Emån (se nedan) tyder också på förekomst av två skilda populationer i nedre respektive övre delen av ån. Parvisa test för slumpmässig association av genotyper i olika loci ger en relativt hög andel signifikanta avvikelser i samtliga tre vattensystem vilket tyder på avvikelser från kopplingsjämvikt (gametic phase [linkage] equilibrium). I de flesta fall avviker olika kombinationer av mikrosatelliter i de tre vattensystemen, vilket indikerar en effekt av begränsade (effektiva) populationsstorlekar snarare än fysisk koppling. Andelen signifikanser i Båven och Möckeln är 19-20%, medan motsvarande andel för Emån är hela 61%, vilket utgör en ytterligare indikation på populationsblandning i detta vattensystem. Storskalig genetisk struktur Stora genetiska skillnader finns mellan malen från Båven, Emån och Möckeln vilket bland annat framgår av Figur 5, där allelernas frekvensfördelningar är åskådliggjorda grafiskt. Närmare hälften av den totala genetiska variationen hos svensk mal förklaras av allelfrekvensskillnader mellan de tre vattensystemen (F ST =0.43; P<<0.001). Vid parvisa jämförelser framgår vidare att skillnaden tycks vara allra störst mellan Möckeln och Båven (F ST =0.56) följt av Emån och Båven (F ST =0.52), medan mal från Möckeln och Emån är något mindre olika (F ST =0.37). Ett släktskapsträd (dendrogram; Figur 6) som illustrerar de inbördes genetiska relationerna mellan samtliga malpopulationer som hittills studerats visar att svenska malar, ovanstående skillnader till trots, är jämförelsevis lika sett ur ett större geografiskt perspektiv. De två - 4 -

6 populationerna från Emån hamnar närmast varandra, relativt nära Möckeln, medan Båven sitter något längre ner på samma gren tillsammans med den enda egentligt västliga/vilda populationen från Europa (MOR; sjön Morat i Schweiz). I övrigt är trädet inte i påfallande grad korrelerat med det geografiska ursprunget hos populationerna. Detta tolkades av Triantafyllidis m.fl. (2002) som ett tecken på att malen efter senaste istiden kan ha återkoloniserat Europa från ett östligt refugium kring Volga (VOL i Figur 4), där den högsta mängden genetisk variation finns idag. Genetisk variation i Emån Det signifikanta underskottet av heterozygoter kombinerat och den höga andelen avvikelser från kopplingsjämvikt i Emån utgör tydliga tecken på förekomst av mer än en population. Vi har använt STRUCTURE för att uppskatta antalet populationer och det genetiska ursprunget hos de enskilda malarna. Programmet är utvecklat för att, utan hänsyn taget till annat än rent genetisk information, kunna identifiera grupper av individer (kluster eller populationer) inom vilka avvikelserna från Hardy-Weinberg-proportioner och kopplingsjämvikt är så små som möjligt. I ett första steg skattas det mest troliga antalet populationer i blandningen och dessa populationers allelfrekvenser. Därefter kan denna information nyttjas för att identifiera eventuella immigranter och hybrider. De mest troliga antalet populationer i Emån är två enligt STRUCTURE, och efter skattningar av hur stor andel av de enskilda malarnas gener som har sitt ursprung från respektive population (q; Figur 7) framgår att de båda populationerna är uppdelade mellan nedre och övre delen av ån. Undantag från mönstret förekommer i form av individer med q-värden som avviker från majoriteten. Mest tydligt är detta i Gåsgöl där de flesta malar har ett intermediärt q-värde. Ett antal individer med avvikande q förekommer även i de mer uppströms belägna lokalerna (Högsbyplatån-Finsjö; Figur 7). Sannolikt är malarna med avvikande genotyp i övre delen av Emåns utbredningsområde hybrider som uppstått genom parning med individer från populationen nedströms, vilka har flyttats med hjälp av människan. En sådan tolkning får visst stöd när materialet från Emån delas upp i två geografiska grupper ("Emån Nedre" och "Emån Övre"; jmf. Tabell 2) som då blir kraftigt genetiskt åtskilda (F ST =0.33). Efter uppdelningen kvarstår ingen signifikant avvikelse från Hardy-Weinberg proportioner inom Emån Nedre, medan Emån Övre uppvisar ett signifikant överskott av heterozygoter (Tabell 3) vilket är vad som väntas vid hybridisering. Likaså minskar andelen signifikanta avvikelser från kopplingsjämvikt från tidigare 61% i totalmaterialet till 11% och 21% i det nedre respektive övre stickprovet. För att närmare undersöka förekomsten av eventuella hybrider har malarna från Emån även analyserats med programmet NEWHYBRIDS, vilket är utvecklat specifikt för analys av hybridisering mellan två populationer. Resultatet består av sannolikheter för att individerna utgör en hybrid (F1, F2 eller återkorsning) eller hör till någon av föräldrapopulationerna (P1 eller P2). Analysen med NEWHYBRIDS (Tabell 4) ger stöd till tolkningen att det finns två genetiskt differentierade malpopulationer i Emåns olika delar och att hybrider mellan dessa förekommer. Av resultatet framgår också att hybriderna, med något undantag, sannolikt är av F1-typ (första avkommegenerationen) och att sådana hybrider förekommer såväl uppströms som nedströms. Vad gäller hybrider i nedersta delen av Emån (Karlshammar-Emsfors) skiljer sig resultatet således från det som ges av STRUCTURE, där det är svårt att urskilja några genetiskt avvikande individer inom detta område (Figur 7). Även i lokalen Gåsgöl ger de båda metoderna något olika resultat. En mer detaljerad statistisk utvärdering kommer att krävas för en bedömning av vilket av de båda analysmetodernas resultat som är mest trovärdigt

7 Historisk populationsstruktur i Emån En viktig fråga är huruvida den genetiska skillnad som föreligger mellan mal uppströms och nedströms i Emån är "ursprunglig", eller om den återspeglar utsättningar och/eller kraftig genetisk drift på grund av få föräldrar (en genetisk flaskhals) under senare tid. Det finns inga tecken på inblandning av mal från något annat vattensystem (illegala utsättningar); trots att frekvensskillnaderna mellan populationerna är stora, förekommer samtliga anlagsvarianter som påträffats uppströms även nedströms (Figur 5). Placeringen av de båda populationerna nära varandra i Figur 6 ger ytterligare stöd för att båda populationerna representerar Emån. Dessa observationer svarar emellertid inte på frågan om hur gammal dagens genetiska skillnad är. I ett försök att belysa historiken närmare har vi analyserat DNA från de två gamla individer, födda redan på 1940-talet, som påträffades vid Emsfors respektive Finsjö under 1980-talets början. Analyser med STRUCTURE och GENECLASS (se nedan) visar att dessa individer har genotyper som mycket väl stämmer överens med dagens populationer i respektive del av ån. Samma tolkning ger också en så kallad faktoriell korrespondensanalys baserad på genetiska data, där de två gamla malarna är jämförda grafiskt med nutida individer (Figur 8). Det tycks således som att en genetisk struktur i Emån liknande dagens fanns redan under 1940-talet, och att återkomsten av mal i området från Högsbyplatån till Finsjö till stor del kan förklaras av att överlevande individer lyckats med reproduktionen efter ett längre uppehåll. Genetisk struktur i Möckeln och Båven Analyser med STRUCTURE av mal från Båven och Möckeln anger en population per vattensystem som mest sannolikt. Trots detta finns i Möckeln små men statistiskt signifikanta genetiska skillnader mellan de tre delområdena (Agunnarydsån, Lilla Helgeå och Helgeå; F ST =0.03; P<0.001). En motsvarande geografisk jämförelse av lokaler inom Båven är inte möjlig, då samtliga individer utom två kommer från den nordvästra delen (Lillsjön-Hornsundssjön, Kvarnsjön). Populationsstorlekar Ovanstående analyser har visat att det finns fyra malpopulationer i Sverige Båven, Möckeln, samt "Emån Nedre" och "Emån Övre". I samtliga fall (med viss reservation för Emån Övre, där omfattande hybridisering komplicerar bilden) finns genetiska indikationer på att antalet reproducerande individer kan vara lågt. Dels förekommer genomgående svaga heterozygotöverskott (negativa F IS -värden; Tabell 3), vilket är väntat vid små populationsstorlekar. Samma tolkning gäller också det höga antalet avvikelser från slumpmässig association av genotyper i olika loci (kopplingsojämvikt). Genetiska data kan användas för uppskattningar av antalet individer, även om sådana analyser i detta fall försvåras av små stickprovsstorlekar och brist på goda åldersbestämningar. Vi har närmat oss frågan om populationernas storlek genom att dels skatta det genetiskt effektiva antalet föräldrar per år (N b ) 4 utifrån graden av avvikelse från kopplingsjämvikt (Waples 2006; Waples & Do, in press). Ett grundantagande för denna metod är att den analyserade avkomman tillhör samma årsklass. I första hand har därför de "årsklasser" som omfattar minst 10 individer analyserats (jmf. Tabell 2). För att erhålla ökade materialstorlekar har vi även analyserat stickprov bestående av individer födda under flera efterföljande år. De senare resultaten bör 4 Det effektiva antalet föräldrar per år (N b ) relaterar till mängden genetisk drift och inavel i populationen, och förväntas i de allra flesta situationer vara mindre än det totala antalet reproducerande individer under samma år - 6 -

8 emellertid tolkas med försiktighet; beroende på bland annat parningsmönstret (vem som parat sig med vem och när) kan den erhållna skattningen representera allt ifrån ett genomsnitt för de ingående årsklasserna till en summa av N b över samma tidsperiod. För Möckeln, där små genetiska skillnader inom vattensystemet förekommer, har vi också testat att skatta N b per dellokal. Vi har även använt programmet COLONY för att identifiera potentiella hel- och halvsyskongrupper i totalmaterialen, vars antal har översatts till ett motsvarande antal föräldrafiskar (en helsyskongrupp motsvarar två föräldrar, etc.). En svaghet med att på detta vis försöka skatta totala antalet individer (N t ) som gett upphov till det analyserade stickprovet är att stickprovsstorleken sätter en övre gräns för hur många familjegrupper som är möjliga att identifiera. De antal föräldrar som beräknas måste därför betraktas som minimumestimat. Erhållna estimat av N t och N b presenteras i Tabell 5. Som jämförelse ges också bedömningar av totala antalet reproduktiva individer utifrån provfiskedata (N t (provfiske) ) som sammanställdes 2003 (JE Nathanson, opubl.). Överlag är punktskattningarna av N t och N b låga, och skillnaderna mellan populationerna förefaller små. Där jämförelser är möjliga finns också en tendens till att N b skattas lägre än N t. I Båven och Emån Nedre är N t (Colony) lägre än N t (provfiske), vilket kan tyda på att materialstorlekarna är alltför små i dessa fall för att metoden att skatta antal föräldrar från familjer skall vara tillförlitlig. Inga uppenbara skillnader förekommer mellan N b -estimat erhållna för stickprov omfattande olika många årsklasser, även om de osäkra estimaten (breda konfidensintervall) försvårar sådana jämförelser. I Möckeln finns en tendens till något lägre N b - estimat för Helgeå än för de övriga dellokalerna. Förekomsten av hybrider i Emån Övre innebär att samtliga estimat för denna lokal/population bör tolkas med extra försiktighet. Genetiskt ursprung för "udda" malar Med hjälp av programmet GENECLASS och så kallade assignment-test har det genetiska ursprunget analyserats för de 10 enskilda malar med udda ursprung eller historik som ingår i Tabell 6. Referenspopulationer vid analyserna har utgjorts av Båven, Emån Nedre, Emån Övre och Möckeln. Malen som fångades vid kusten i Bergkvara är med hög säkerhet klassad till Emån Nedre, och har sannolikt på egen hand vandrat ut ur Emån och simmat de cirka 10 milen söderut i Kalmarsund. Som tidigare nämnts passar de två gamla malarna från Emsfors och Finsjö (födda på 1940-talet) väl överens med dagens populationer från Emån Nedre respektive Övre. Däremot är deras respektive genotyper mycket osannolika i den andra populationen ("absoluta sannolikheter" <0.01 och 0.001; syns ej i Tabell 6). Sammantaget tyder detta på att en genetisk skillnad liknande den som observeras idag fanns redan tidigare i Emån. Vad gäller de förmodat illegalt utsatta malarna i Mälaren härstammar de fem individerna från Kolbäcksån (2004 och 2005) med hög sannolikhet från Emåns nedersta del, medan de två malarna från Strängnäs (1998) respektive Upplands-Bro (1999) klassas till Båven. Den senare 5 har dock en genotyp som, trots att den passar Båven bäst bland referenserna, är osannolik i denna population ("absolut sannolikhet"<0.001; Tabell 6); bland annat är individen homozygot 5 Denna mal, som dog i samband med fångsten vid Upplands-Bro i juli 1999, påträffades ursprungligen vid Nyköpingsåns mynning varifrån den transporterades till akvariet vid Fjäderholmarna i Stockholm. Det beslöts senare att den skulle återutsättas vid Nyköping. Så blev dock aldrig fallet. Efter närmare undersökningar erkändes att malen istället hade släppts i Mälaren

9 för en allel (259 i locus s7-e) som helt saknas bland de malar som hittills analyserats från såväl Båven, Emån och Möckeln. Möjligen rör det sig ändå om en gammal mal från Båven som vandrat ut i havet, men det kan också handla om en långvandrare från exempelvis Baltikum, där arten förekommer (men ännu ej är studerad genetiskt). Enstaka långvandrande malar har påträffats tidigare i Östersjön, kring Gotland samt vid Utö i Stockholms skärgård. Diskussion Denna studie har gett ett antal resultat som bör beaktas vid det fortsatta bevarandearbetet med mal i Sverige. Den största överraskningen är förekomsten av två genetiskt differentierade populationer i Emån. Studien har även visat att få individer står för reproduktionen och att de isolerade bestånden i Båven, Emån och Möckeln uppvisar jämförelsevis låg grad av genetisk variation. De svenska populationerna som lever i utkanten av utbredningsområdet utgör inte desto mindre viktiga delar av artens totala genetiska mångfald. Mal i Emån Den genetiska skillnad som påträffats mellan mal nedströms och uppströms i Emån är intressant och av betydelse för det fortsatta bevarandearbetet. Även om ett begränsat antal föräldrar under senare år kan ha resulterat i ökad differentiering mellan populationerna i Emån, tyder jämförelserna med DNA från gamla malar på att en tydlig genetisk skillnad fanns redan under 1940-talet (och därmed förmodligen tidigare än så). Förklaringen är sannolikt reproduktiv isolering. Gränsen mellan populationerna sammanfaller med den del av Emåns nedre lopp där fallhöjden är som störst (Figur 2) och malar tycks ha bristande förmåga till uppströms vandring (Nathanson & Calles, in prep.). I en situation där endast migration nedströms är möjlig förväntas den övre (isolerade) populationen med tiden förlora variation, bli genetiskt avvikande och anpassa sig till ett stationärt beteende (eftersom de individer som vandrar nedströms inte kommer tillbaka). Liknande observationer finns bland annat för olika laxfiskar (ex. Palm m.fl. 2003). Bland mal från övre delen av utbredningsområdet i Emån finns även ett påtagligt inslag av genetiskt avvikande malar (cirka 20%) som tycks kunna utgöra F1-hybrider med fisk nedströms ifrån (Tabell 4, Figur 7). Utifrån grova åldersskattningar tycks dessa vara födda i två omgångar dels kring mitten av 1990-talet samt cirka 10 år senare. Det kan handla om avkomma till de 10 småmalar som sattes ut ovanför Finsjö 1990, men förekomst av andra okända (illegala) omflyttningar inom Emån kan inte heller uteslutas. I Gåsgöl längre nedströms är inslaget av individer med "intermediära" genotyper ännu tydligare. Under 1999 flyttades 28 vuxna malar (31-70 cm) upp till denna lokal från området nedströms Emsfors, vilket kan förklara den höga andelen av förmodade hybrider. Det kan emellertid inte uteslutas att området kring Gåsgöl, som ligger mellan malens båda huvudområden, redan tidigare representerade en genetisk "blandpopulation". Större material från Gåsgöl (n=8 i denna studie) behövs för att undersöka dessa frågor närmare. Några nya fiskevårdande insatser i form av utsättningar/uppflyttingar av mal från nedre Emån till området Högsbyplatån-Finsjö bör inte genomföras utan tungt vägande skäl. Den lämpligaste strategin är istället att genomföra åtgärder för att förbättra miljön för mal, samtidigt som utvecklingen följs noga. En ökande andel hybrider förefaller inte otänkbart i takt med att uppflyttade föräldrafiskar med genetiskt ursprung nedströms växer sig större och ökar sin reproduktiva förmåga. En ytterligare möjlighet är att hybriderna i högre omfattning än övriga malar tenderar att söka sig nedströms och lämnar området för att inte komma tillbaka. Viss - 8 -

10 förekomst av hybrider kan också tänkas vara positivt genom att det reducerar eventuella inavelsproblem som annars kan bli resultatet i en liten population som grundats av få individer. Mal i Båven & Möckeln Det material som hittills analyserats från Båven är för litet för att medge några slutsatser om eventuella delpopulationer. I Möckelnområdet däremot finns små men statistisk säkra skillnader mellan malar från Agunnarydsån, Lilla Helgeå och Helgeå. Det är emellertid oklart om detta ska tolkas som förekomst av flera egentliga populationer. Ett alternativ är att skillnaderna snarare återspeglar jämförelser mellan ett begränsat antal familjegrupper. De låga skattningarna av antalet (genetisk effektiva) föräldrar per dellokal (Tabell 5), tillsammans med en icke slumpmässig geografisk fördelning inom de med COLONY relativt få rekonstruerade familjegrupperna, antyder att så kan vara fallet. På 1980-talet var förekomsten av mal i Möckeln dessutom koncentrerad kring Agunnarydsån (med vissa tecken på reproduktion vid Lilla Helgeå), och spridningen nedströms mot Helgeå har skett relativt nyligen. Populationsstorlekar Skattningarna baserade på genetiska data av antalet reproduktiva individer har försvårats av små stickprovsstorlekar och brist på goda åldersuppgifter, och resultaten bör tolkas försiktigt. Sammantaget verkar de ändå relativt överensstämmande med bedömningar från tidigare provfisken som visat att Emån (nedre) tycks vara den största populationen och Båven den minsta. De låga skattningarna av antalet genetisk effektiva föräldrar per år (N b ) tyder vidare på att samtliga populationer kan vara tillräckligt små genetiskt sett för att slumpmässig drift och inavel ska utgöra hot, även om sambandet mellan N b och dessa processer ännu inte är helt klarlagt för arter som mal, där generationerna överlappar och individerna kan reproducera sig flera gånger. Också ur ett rent demografiskt perspektiv utgör låga individantal ett hot, genom att populationer förväntas bli mer känsliga för enstaka händelser och katastrofer. Ökade populationsstorlekar framstår därför som en mycket viktig målsättning även fortsättningsvis. Genetisk övervakning Denna studie har visat att tillgång till genetiska data ger möjligheter att studera frågor som annars är svåra eller omöjliga att belysa. Det påbörjade arbetet med att studera svensk mal med hjälp av genetiska metoder bör fortsätta. Genetisk övervakning behövs för att följa utvecklingen i samtliga populationer vad gäller antalet individer och eventuella förluster av genetisk variation, samt för att identifiera illegala utsättningar. I första hand bör vävnadsprover tas i samband med provfisken där även annan information samlas in. Generellt bör all mal som infångas DNAprovtas, men ett särskilt fokus på små individer kan vara befogat då åldern hos dessa är lättare att bedöma. Erkännanden Vi tackar Helena Hörngren (Lst. Södermanland), Tobias Borger (Lst. Kalmar) och Olof Lessmark (Lst. Kronoberg) för hjälp med insamling av vävnadsprover och andra uppgifter. Tack också till Alex Triantafyllidis (Universitetet i Thessaloniki, Grekland) som vänligen har delat med sig av vävnadsprover, vilket möjliggjort direkta jämförelser med mal från övriga Europa. Studien har finansierats av Fiskeriverket och Naturvårdsverket, samt genom ett forskningsanslag från FORMAS (Foass-tjänst) till SP

11 Referenser Anderson EC, Thompson EA (2002) A model-based method for identifying species hybrids using multilocus genetic data. Genetics 160: Borger T, Kjellberg A (2006) Malprovfiske Emån Länsstyrelsen I Kalmar Län. Meddelande 2006:16. 10p. Cavalli-Sforza LL, Edwards AWF (1967) Phylogenetic analysis: models and estimation procedures. American Journal of Human Genetics 19: Felsenstein J (2004) PHYLIP (Phylogeny Inference Package) version 3.6. Distributed by the author. Department of Genome Sciences, University of Washington, Seattle. Goudet J (1995) FSTAT (vers. 1.2): a computer program to calculate F-statistics. Journal of Heredity 86: Kalinowski ST (2005) HP-RARE 1.0: a computer program for performing rarefaction on measures of allelic richness. Molecular Ecology Notes 5: Lessmark O (2007) Malprovfiske i Möckeln Länsstyrelsen i Kronobergs län. 13p. Nathanson JE (1986) Projektet malen - Slutrapport för åren Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund, Stockholm. 34p. Nathanson JE (1995) Malens (Silurus glanis) reproduktions- och uppväxtplatser i Sverige samt förslag till åtgärder för dess överlevnad. Del 1. Information från Sötvattenslaboratoriet, Drottningholm. 41p. Nathanson JE (1998) Åtgärdsprogram för bevarande av mal. Fiskeriverket och Naturvårdsverket. 28p. Nathanson JE, Prestegaard T (2005) Släktskapsanalys och beståndsidentifiering av mal (Silurus glanis), en studie från nedre Helgeå. Fiskeriverkets Sötvattenslaboratorium. 6p. Palm S, Laikre L, Jorde PE, Ryman N (2003) Effective population size and temporal genetic change in stream resident brown trout (Salmo trutta, L.). Conservation Genetics 4: Piry S, Alapetite A, Cornuet JM, Paetkau D, Baudouin L, Estoup A (2004) GeneClass2: A Software for Genetic Assignment and First-Generation Migrant Detection. Journal of Heredity 95: Pritchard J, Stephens M, Donnelly P (2000) Inference of population structure using multilocus genotype data. Genetics 155: Tamura K, Dudley J, Nei M & Kumar S (2007) MEGA4: Molecular Evolutionary Genetics Analysis (MEGA) software version 4.0. Molecular Biology and Evolution 24: Triantafyllidis A, Krieg F, Cottin C, Abatzopoulos J, Triantaphyllidis C, Guyomard R (2002) Genetic structure and phylogeography of European catfish (Silurus glanis) populations. Molecular Ecology 11: Wang J (2004) Sibship reconstruction from genetic data with typing errors. Genetics 166: Waples RS (2006) A bias correction for estimates of effective population size based on linkage disequilibrium at unlinked gene loci. Conservation Genetics 7: Waples RS, Do C (in press) LDNE: A program for estimating effective population size from data on linkage disequilibrium. Molecular Ecology Notes

12 2 Båven 1 Emån 3 Möckeln - N Båven Båven 10 km 10 Km Högsby Finsjö Karlshammar 3 2 Emsfors Fliseryd Emån (nedre delen) km 3 Möckeln Möckeln km Km Figur 1. Vattensystem i Sverige med ursprungliga malbestånd. Inrutade delområden är för Båven: Lillsjön-Hornsundssjön/Kvarnsjön (1), Skarvnäsviken (2), Edebysjön (3), samt för Möckeln: Agunnarydsån (1), Lilla Helgeå (2), Helgeå (3). Namn för dellokalerna i Emån (1-8) ges i Figur 2 och Tabell 1. Observera att i Helgeå (Möckeln) är ett antal av malarna fångade längre nedströms än vad som markeras av det inrutade området (3).

13 Meter över havet ± 0 HÖGSBY FINSJÖ 5 1 Nedströms Emsfors (n=24) 2 Nedströms Karlshammar (n=15) 3 Uppströms Karlshammar (n=6) 4 Gåsgöl (n=8) 5 Finsjö (n=25) 6 Ryssängshöljan (n=1) 7 Fliserydsplatån (n=42) 8 Högsbyplatån (n=17) 4 KARLSHAMMAR 3 2 EMSFORS 1 HAVET Kilometer från havet Figur 2. Fallhöjdsprofil över Emåns nedersta lopp med lokaler (1-8) där mal för genetisk analys samlats in. Från lokal 5 (Finsjö) har några individer insamlats strax uppströms den plats som är markerad.

14 Längd (cm) Ålder (år) Figur 3. Tillväxtkurva baserad på längd- och åldersuppgifter för 20 malar från Emån (data från Nathanson 1986). Den tillpassade tillväxtfunktionen är av Von Bertalanffy-typ [L t = L max (L max L 0 ) e -kt ] med L max =300, L 0 =10 och k=

15 Förväntad heterozygositet (10 loci) VOL DDN SAK $Vod $Hey KIR $Gou $Hod PRU STN $Rus AXI IZN EVR ALI SEY Båven Emån Nedre Emån Övre Möckeln PIN MOR Medelantal alleler per locus (10 loci) DDN VOL $Vod EVR SAK STN AXI KIR $Gou $Hod ALI IZN PRU $Hey $Rus SEY Möckeln Emån Nedre Båven Emån Övre PIN MOR Figur 4. Genetisk variation hos mal skattat för samma uppsättning mikrosatelliter (förväntad heterozygositet och medelantal alleler). Populationer från Sverige (svarta staplar) och delar av övriga Europa (vita staplar=vilda, grå staplar=odlade). Rådata för de europeiska populationerna är från Triantafyllidis m.fl. (2002; Appendix I).

16 S6-95 S7-E Allel Allel Population Population S3-3 S3-10 Allel Population Allel Population S5-F S7-F Allel Population Allel Population Figur 5. Grafisk illustration (bubbeldiagram) av allelfrekvenser för 11 mikrosatellitmarkörer hos svenska (nr 19-22) och utländska (nr 1-18, varav är odlade) malpopulationer. De svenska populationerna är Båven (19), Emån Nedre (20), Emån Övre (21) och Möckeln (22). Cirklarnas relativa storlek står i proportion till allelernas relativa frekvens. De allellängder som anges följer Triantafyllidis m.fl. (2002). För locus S3-81 finns endast data för de svenska populationerna. Figuren fortsätter på nästa sida.

17 S3-25 S1-40a Allel Population Allel Population S1-154a S7-159 Allel Population Allel Population S Allel Population Figur 5. Fortsättning

18 $ Hey VOL $ Rus $ Hod $ Vod IZN $ Gou 98 DDN SAK STN PIN PRU Emån Övre Emån Nedre AXI ALI Möckeln Båven EVR KIR 0.1 MOR SEY Figur 6. Orotat Neighbor-Joining dendrogram över vilda och odlade ($) malpopulationer från Sverige (denna studie) och delar av övriga Europa (Triantafyllidis m.fl. 2002) baserat på Cavalli-Sforza & Edwards (1967) "chord distance" och 10 mikrosatelliter (jmf. Figur 5). Siffror indikerar nodernas tillförlitlighet i procent (Bootstrap-analys, 1000 itereringar; endast värden >50% är inritade). De vilda europeiska populationerna är från Grekland (STN, PIN, AXI, ALI, EVR), Rumänien (PRU, DDN), Ryssland (VOL), Turkiet (SAK, KIR, SEY, IZN) samt Schweiz (MOR). De odlade är från Frankrike ($Gou, $Hey), Tjeckien ($Vod, $Hod) och Rumänien ($Rus).

19 1.0 Högsbyp latån Fliserydsplatån Ryssäng shöljan Finsjö Gåsgöl Uppström s Karlsh ammar Nedströms Karlsh ammar Nedströms Emsfo rs 0.8 q Figur 7. Grafisk representation av andelar gener från två populationer (q; mörka/ljusa staplar) hos enskilda malar i Emån, skattade med STRUCTURE. Varje stapel motsvarar genomet hos en individ. Fångstlokalerna är sorterade enligt åns flödesriktning (från vänster till höger; jmf. Figur 2).

20 Nedre Emsfors 1940-tal Finsjö 1940-tal Övre Övre F Faktor 2 (10%) Faktor 1 (29%) Figur 8. Faktoriell korrespondensanalys av mal från Emån: individer från dagens populationer nedströms (ofyllda romber) och uppströms (svarta kvadrater samt kryss, där kryss indikerar sannolika F1-hybrider; jmf. Tabell 4) jämförda med två äldre individer födda på 1940-talet som påträffats i nedre (Emsfors; gul triangel) respektive övre (Finsjö; gul cirkel) delen av ån.

Genetisk analys av Klarälvslax från Forshaga avelsfiske 2011

Genetisk analys av Klarälvslax från Forshaga avelsfiske 2011 2012-07-04 Genetisk analys av Klarälvslax från Forshaga avelsfiske 2011 Stefan Palm & Tore Prestegaard Sötvattenslaboratoriet, Drottningholm, Institutionen för akvatiska resurser, SLU Inledning I Klarälven

Läs mer

Genetisk analys av öring från Emån

Genetisk analys av öring från Emån Dnr: SLU.aqua. 2014.4.5-240 2014-06-13 Genetisk analys av öring från Emån Stefan Palm, Johan Dannewitz & Tore Prestegaard Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för akvatiska resurser, Sötvattenslaboratoriet

Läs mer

Bevarande och uthålligt nyttjande av en hotad art: flodkräftan i Sverige

Bevarande och uthålligt nyttjande av en hotad art: flodkräftan i Sverige Bevarande och uthålligt nyttjande av en hotad art: flodkräftan i Sverige Lägesrapport 2015-12-08 Här kommer den 4:e lägesrapporten från forskningsprojektet Bevarande och uthålligt nyttjande av en hotad

Läs mer

Rapport 2011:50. Genetisk kartläggning av lax i Göta älv med biflöden

Rapport 2011:50. Genetisk kartläggning av lax i Göta älv med biflöden Rapport 2011:50 Genetisk kartläggning av lax i Göta älv med biflöden Rapportnr: 2011:50 ISSN: 1403-168X Författare: Stefan Palm, Erik Degerman, Tore Prestegaard & Johan Dannewitz Sveriges lantbruksuniversitet,

Läs mer

Syfte? Naturliga populationer i Trollsvattnen. Otoliter för åldersbestämning. Vävnadsprover för genetisk analys

Syfte? Naturliga populationer i Trollsvattnen. Otoliter för åldersbestämning. Vävnadsprover för genetisk analys Syfte? Inblick i vanlig genotypbestämningsmetod Allozymer har ofta använts som genetisk markör vid populationsgenetiska studier Studera genetisk variation inom och mellan populationer används inom bevarandebiologin

Läs mer

Datorlaboration 5: Genetisk populationsstruktur

Datorlaboration 5: Genetisk populationsstruktur Datorlaboration 5: Genetisk populationsstruktur Syftet med denna laboration är att ni ska få prova på några vanligt förekommande statistiska analysmetoder som används vid studier av genetisk populationsstruktur.

Läs mer

SOMMARTEMPERATURENS BETYDELSE FÖR MALENS REPRODUKTION OCH ÅRSKLASSERNAS STORLEK I MÖCKELNOMRÅDET, KRONOBERGS LÄN

SOMMARTEMPERATURENS BETYDELSE FÖR MALENS REPRODUKTION OCH ÅRSKLASSERNAS STORLEK I MÖCKELNOMRÅDET, KRONOBERGS LÄN LÄNSSTYRELSENS RAPPORTSERIE ISSN 113-829, Meddelande 214:6 Text: Olof Lessmark SOMMARTEMPERATURENS BETYDELSE FÖR MALENS REPRODUKTION OCH ÅRSKLASSERNAS STORLEK I MÖCKELNOMRÅDET, KRONOBERGS LÄN SOMMARTEMPERATURENS

Läs mer

MALENS (SILURIS GLANIS L.) TILLVÄXT OCH ÅLDER VID KÖNSMOGNAD I MÖCKELNOMRÅDET, HELGEÅNS VATTENSYSTEM, KRONOBERGS LÄN

MALENS (SILURIS GLANIS L.) TILLVÄXT OCH ÅLDER VID KÖNSMOGNAD I MÖCKELNOMRÅDET, HELGEÅNS VATTENSYSTEM, KRONOBERGS LÄN LÄNSSTYRELSENS RAPPORTSERIE ISSN 3-89, Meddelande :7 Text: Olof Lessmark MALENS (SILURIS GLANIS L.) TILLVÄXT OCH ÅLDER VID KÖNSMOGNAD I MÖCKELNOMRÅDET, HELGEÅNS VATTENSYSTEM, KRONOBERGS LÄN Malens (Siluris

Läs mer

Karl Holm Ekologi och genetik, EBC, UU. ebc.uu.se. Nick Brandt. Populationsgenetik

Karl Holm Ekologi och genetik, EBC, UU. ebc.uu.se. Nick Brandt. Populationsgenetik Karl Holm Ekologi och genetik, EBC, UU karl.holm@ ebc.uu.se Nick Brandt Populationsgenetik Kursens upplägg Föreläsningar 24/4, 10:15-16:00 Friessalen Introduktion, HWE 27/4, 10:15-16:00 Inavel 28/4, 10:15-16:00

Läs mer

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR MALPROVFISKE EMÅN 2006. Meddelande 2006:16

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR MALPROVFISKE EMÅN 2006. Meddelande 2006:16 LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR MALPROVFISKE EMÅN 26 Meddelande 26:16 MALPROVFISKE EMÅN 26 Utgiven av: Ansvarig enhet: Projektansvarig: Författare: Omslagsbilder: Tryckt hos: Upplaga: 15 Meddelande

Läs mer

Aqua reports 2012:11

Aqua reports 2012:11 Genetisk kartläggning av öring i Mjörn Johan Dannewitz, Stefan Palm, Erik Degerman, Jack Olsson, Tore Prestegaard, Johan Östergren Genetisk kartläggning av öring i Mjörn Johan Dannewitz 1, Stefan Palm

Läs mer

ASP - BIOLOGI/EKOLOGI - UTBREDNING O TRENDER - HOT OCH ÅTGÄRDER

ASP - BIOLOGI/EKOLOGI - UTBREDNING O TRENDER - HOT OCH ÅTGÄRDER ASP - BIOLOGI/EKOLOGI - UTBREDNING O TRENDER - HOT OCH ÅTGÄRDER Jan Eric Nathanson (hotade sötvattensfiskar) SÖTVATTENSLABORATORIET VIKTER UPP EMOT 9 10 Kg UTBREDNING AV ASP (Aspius aspius) Introducerad

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INNEHÅLLSFÖRTECKNING LÄNSSTYRELSENS RAPPORTSERIE ISSN 1103-8209, Meddelande 2015:16 Text: Olof Lessmark MALÖVERVAKNING I MÖCKELNOMRÅDET 2015 OCH STRÖMHASTIGHETENS BETYDELSEE FÖR BESTÅNDSTÄTHET OCH STORLEK PÅ MAL INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Malprovfiske i Möckeln 2006

Malprovfiske i Möckeln 2006 Malprovfiske i Möckeln 2006 LÄNSSTYRELSEN I K R O N O B E R G S L Ä N Malprovfiske i Möckeln 2006. ISSN 1103-8209, Meddelande nr 2007:05 Text: Måns Denward, Foto: Gunnar Karlsson Tryckt på Länsstyrelsens

Läs mer

Sälens matvanor kartläggs

Sälens matvanor kartläggs Sälens matvanor kartläggs Karl Lundström, SLU / Olle Karlsson, Naturhistoriska riksmuseet Antalet sälar i Östersjön har ökat stadigt sedan början av 1970-talet, då de var kraftigt påverkade av jakt och

Läs mer

Vad man bör tänka på när man har en liten ras? Erling Strandberg, professor vid institutionen för husdjursgenetik, SLU, Uppsala

Vad man bör tänka på när man har en liten ras? Erling Strandberg, professor vid institutionen för husdjursgenetik, SLU, Uppsala Vad man bör tänka på när man har en liten ras? Erling Strandberg, professor vid institutionen för husdjursgenetik, SLU, Uppsala Norsk Buhund är en ganska liten ras i Sverige. För en liten ras finns det

Läs mer

Aqua reports 2013:20

Aqua reports 2013:20 Aqua reports 2013:20 Laxing och felvandrad lax i Mörrumsån En genetisk analys Stefan Palm, Johan Dannewitz, Tore Prestegaard & Johan Östergren Laxing och felvandrad lax i Mörrumsån En genetisk analys Stefan

Läs mer

Björnstammens storlek i Sverige 2008 länsvisa uppskattningar och trender Rapport 2009 2 från det Skandinaviska björnprojektet

Björnstammens storlek i Sverige 2008 länsvisa uppskattningar och trender Rapport 2009 2 från det Skandinaviska björnprojektet Björnstammens storlek i Sverige 2008 länsvisa uppskattningar och trender Rapport 2009 2 från det Skandinaviska björnprojektet Jonas Kindberg, Jon E. Swenson och Göran Ericsson Introduktion Björnen tillhör

Läs mer

Inventering av havsöring med odlingsursprung på Gotland Rapporter om natur och miljö nr 2011:5

Inventering av havsöring med odlingsursprung på Gotland Rapporter om natur och miljö nr 2011:5 Inventering av havsöring med odlingsursprung på Gotland 28 Rapporter om natur och miljö nr 211:5 Inventering av havsöring med odlingsursprung på Gotland 28 Micael Söderman, Nils Ljunggren & Centh-Erik

Läs mer

FACIT (korrekta svar i röd fetstil)

FACIT (korrekta svar i röd fetstil) v. 2013-01-14 Statistik, 3hp PROTOKOLL FACIT (korrekta svar i röd fetstil) Datorlaboration 2 Konfidensintervall & hypotesprövning Syftet med denna laboration är att ni med hjälp av MS Excel ska fortsätta

Läs mer

Fiskundersökningar i Rönne å 2012

Fiskundersökningar i Rönne å 2012 Eklövs Fiske och Fiskevård Fiskundersökningar i Rönne å 2012 Länsstyrelsen i Skåne län Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432 E-post:

Läs mer

Kinnekulle och Sunnanå 2010

Kinnekulle och Sunnanå 2010 Trollingtävlingarna Kinnekulle och Sunnanå 21 Samt en skattning av trollingfisket i Vänern perioden 1997 29 Mikael Johansson & Magnus Andersson Dnr 26-211 Kort resumé av 21 års resultat Data från trollingträffarna

Läs mer

Antalet spelande kornknarrar på Öland. Sammanställning av resultat från 2008, 2009 och 2011

Antalet spelande kornknarrar på Öland. Sammanställning av resultat från 2008, 2009 och 2011 Antalet spelande kornknarrar på Öland Sammanställning av resultat från 2008, 2009 och 2011 Antalet spelande kornknarrar på Öland Sammanställning av resultat från 2008, 2009 och 2011 Meddelandeserien nr

Läs mer

Björnstammens storlek i Sverige 2013 länsvisa skattningar och trender

Björnstammens storlek i Sverige 2013 länsvisa skattningar och trender Björnstammens storlek i Sverige 213 länsvisa skattningar och trender Rapport 214-2 från det Skandinaviska björnprojektet Jonas Kindberg och Jon E. Swenson www.bearproject.info Introduktion Den senaste

Läs mer

Delrapport för projektet Granbarkborrens förökningsframgång 2010

Delrapport för projektet Granbarkborrens förökningsframgång 2010 Bilaga 1 Uppsala 2010-08-2 Martin Schroeder Inst Ekologi SLU Delrapport för projektet Granbarkborrens förökningsframgång 2010 Under sommaren har granbarkborrens aktivitet följts upp i fem av de skyddade

Läs mer

Två innebörder av begreppet statistik. Grundläggande tankegångar i statistik. Vad är ett stickprov? Stickprov och urval

Två innebörder av begreppet statistik. Grundläggande tankegångar i statistik. Vad är ett stickprov? Stickprov och urval Två innebörder av begreppet statistik Grundläggande tankegångar i statistik Matematik och statistik för biologer, 10 hp Informationshantering. Insamling, ordningsskapande, presentation och grundläggande

Läs mer

Fiskundersökningar i Tommarpsån och Verkaån 2008

Fiskundersökningar i Tommarpsån och Verkaån 2008 Fiskundersökningar i Tommarpsån och Verkaån 28 Österlens Vattenvårdsförbund Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 46-249432 E-post: eklov@fiskevard.se

Läs mer

FAKTABLAD Genetiskt provinsamling i rovdjursinventeringen

FAKTABLAD Genetiskt provinsamling i rovdjursinventeringen 1(5) FAKTABLAD Genetiskt provinsamling i rovdjursinventeringen Målsättning Syftet med detta faktablad är att ge en översikt av den genetiska provtagningen som tillämpas vid rovdjursinventeringen i Sverige

Läs mer

Östersjölaxälvar i Samverkan

Östersjölaxälvar i Samverkan Östersjölaxälvar i Samverkan Yttrande angående remiss Datum Dnr Mottagare 2015-05-01 1344-15 Havs- och Vattenmyndigheten Förslag till ändring av Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:25) om resurstillträde

Läs mer

Mångfald inom en art. Genotyp. Genpool. Olika populationer. Fig En art definieras som

Mångfald inom en art. Genotyp. Genpool. Olika populationer. Fig En art definieras som Mångfald inom en art Population och art. Vad är skillnaden? Vad är en art? Genetisk variation Genetiskt olika populationer Tillämpningar av genetisk variation Etiska problem En art En art definieras som

Läs mer

Jaktens inverkan på björnstammen i Norrbottens län. Jonas Kindberg och Jon E Swenson Skandinaviska björnprojektet Rapport 2013:2 www.bearproject.

Jaktens inverkan på björnstammen i Norrbottens län. Jonas Kindberg och Jon E Swenson Skandinaviska björnprojektet Rapport 2013:2 www.bearproject. Jaktens inverkan på björnstammen i Norrbottens län Jonas Kindberg och Jon E Swenson Skandinaviska björnprojektet Rapport 213:2 www.bearproject.info Uppdrag Skandinaviska björnprojektet har fått en förfrågan

Läs mer

RAPPORT 2006/9 INVENTERING AV STRANDMILJÖER VID DALÄLVENS MYNNING EFTER STRANDSANDJÄGARE Cicindela maritima. Pär Eriksson

RAPPORT 2006/9 INVENTERING AV STRANDMILJÖER VID DALÄLVENS MYNNING EFTER STRANDSANDJÄGARE Cicindela maritima. Pär Eriksson RAPPORT 2006/9 INVENTERING AV STRANDMILJÖER VID DALÄLVENS MYNNING EFTER STRANDSANDJÄGARE Cicindela maritima Pär Eriksson FÖRFATTARE Pär Eriksson FOTO Pär Eriksson KARTOR Lantmäteriet 2006, SGU Länsstyrelsen

Läs mer

Genetiska och ekologiska konsekvenser av fiskutsättningar

Genetiska och ekologiska konsekvenser av fiskutsättningar Genetiska och ekologiska konsekvenser av fiskutsättningar Torbjörn Järvi Erik Petersson Fiskeriverket Sötvattenslaboratoriet Bakgrund Fältexperiment Resultat Problem Tillväxt: Fisk av odlad härkomst växer

Läs mer

Mångfald inom en art. Genotyp. Genpool. Olika populationer. Fig En art definieras som

Mångfald inom en art. Genotyp. Genpool. Olika populationer. Fig En art definieras som Mångfald inom en art Population och art. Vad är skillnaden? Vad är en art? Genetisk variation Genetiskt olika populationer Tillämpningar av genetisk variation Etiska problem En art En art definieras som

Läs mer

Vad behöver vi veta och hur får vi reda på det?

Vad behöver vi veta och hur får vi reda på det? Vad behöver vi veta och hur får vi reda på det? Hur många kräftor som teoretiskt kan finnas i en sjö: (bärande förmåga) Sten - gömslen Näring - födotillgång Predatorer Vattenkvalitet Kräftfångst varierar

Läs mer

De stora rovdjurens antal och föryngring år 2002

De stora rovdjurens antal och föryngring år 2002 1 Riistantutkimuksen tiedote 190B:1-7. Helsinki 20.9.3 De stora rovdjurens antal och föryngring år 2 Ilpo Kojola Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet uppskattade de stora rovdjurens minimiantal i slutet

Läs mer

Slutrapport, uppföljning av byggande av ett omlöp i Höje å

Slutrapport, uppföljning av byggande av ett omlöp i Höje å Slutrapport, uppföljning av byggande av ett omlöp i Höje å Länsstyrelsen i Skåne Höje å fvo Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432

Läs mer

Björnstammens storlek i Jämtlands och Västernorrlands län 2015

Björnstammens storlek i Jämtlands och Västernorrlands län 2015 Björnstammens storlek i Jämtlands och Västernorrlands län 2015 Rapport 2017-2 från det Skandinaviska björnprojektet Jonas Kindberg och Jon E. Swenson www.bearproject.info Inledning För förvaltningen av

Läs mer

skapat bristande förtroende för politiken och förvaltning.

skapat bristande förtroende för politiken och förvaltning. 2009-05-28 Miljödepartementet Politiska staben PM: Sammanfattande del av propositionen En ny rovdjursförvaltning Sverige ska ha livskraftiga stammar av björn, varg, järv, lodjur och kungsörn och varje

Läs mer

Hardy-Weinberg jämnvikt Processer som minskar genetisk variation: Inavel Genetisk drift

Hardy-Weinberg jämnvikt Processer som minskar genetisk variation: Inavel Genetisk drift Populationsgenetik Hardy-Weinberg jämnvikt Processer som minskar genetisk variation: Inavel Genetisk drift Processer som ökar genetisk variation: Mutationer Migration Miljömässiga förändringar Balancen

Läs mer

Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2002 Lunds kommun

Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2002 Lunds kommun Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2002 Lunds kommun Lund 2002-11-22 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 046-249432 www.fiskevard.com

Läs mer

Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden 2003. Hörbyån, Kvesarumsån, Höörsån

Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden 2003. Hörbyån, Kvesarumsån, Höörsån BILAGA 7 Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden 2003 Hörbyån, Kvesarumsån, Höörsån Lund 2004-03-04 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon

Läs mer

Uppvandringskontrollen i Testeboån 2010

Uppvandringskontrollen i Testeboån 2010 RESULTAT FRÅN FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2010 Testeboån mellan havet och Oslättfors ingår i aktionsplanen för lax i Östersjön - IBSFC Salmon Action Plan 1997-2010. I praktiken innebär det att all fiskevård

Läs mer

Malprovfiske i Båven 2007 Projektarbete genomfört av:

Malprovfiske i Båven 2007 Projektarbete genomfört av: Malprovfiske i Båven 2007 Projektarbete genomfört av: Rickard Gustavsson Sävenfors vattenbruksskola 2005-2008 Handledare: Helena Herngren Länsstyrelsen Södermanlands län Innehåll SAMMANFATTNING...3 INLEDNING...4

Läs mer

Årsrapport 1 (4) POWER/REN/BD/Environment/Fisheries Marco Blixt FORSHAGA AVELSFISKE VERKSAMHETEN 2012

Årsrapport 1 (4) POWER/REN/BD/Environment/Fisheries Marco Blixt FORSHAGA AVELSFISKE VERKSAMHETEN 2012 Årsrapport 1 (4) FORSHAGA AVELSFISKE VERKSAMHETEN 2012 1 FÅNGST OCH ARTFÖRDELNING Fiskfällan har varit i drift under tidsperioden 2012-06-11 --- 2012-09-27. 1.1 Total fångst 2012 Art/Stam Honor Hanar Totalt

Läs mer

Älgstammen i Västerbo en Nordöstra ÄFO Vintern 2014/2015

Älgstammen i Västerbo en Nordöstra ÄFO Vintern 2014/2015 Älgstammen i Västerbo en Nordöstra ÄFO Vintern 2014/2015 Svensk Naturförvaltning AB har gjort en beräkning av älgstammens storlek och sammansä ning i Västerbo ens läns Nordöstra älgförvaltningsområde.

Läs mer

Villainbrott En statistisk kortanalys. Brottsförebyggande rådet

Villainbrott En statistisk kortanalys. Brottsförebyggande rådet Brottsförebyggande rådet Villainbrott En statistisk kortanalys Villainbrott En statistisk kortanalys Villainbrotten har ökat med 25 procent under den senaste treårsperioden jämfört med föregående tre

Läs mer

Östersjöns och Torneälvens lax- och öringbestånd. Johan Dannewitz & Stefan Palm Sötvattenslaboratoriet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)

Östersjöns och Torneälvens lax- och öringbestånd. Johan Dannewitz & Stefan Palm Sötvattenslaboratoriet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Östersjöns och Torneälvens lax- och öringbestånd Johan Dannewitz & Stefan Palm Sötvattenslaboratoriet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Upplägg Bakgrund: beståndsövervakning, biologisk rådgivning och

Läs mer

Vildsvinets populationsstorlek, utbredning och tillväxt i Sverige

Vildsvinets populationsstorlek, utbredning och tillväxt i Sverige VILDSVIN 2010 Vildsvinets populationsstorlek, utbredning och tillväxt i Sverige April 2011 Arbetet är beställt av Naturvårdsverket Produktion: Svensk Naturförvaltning AB Omslagsfoto: Andreas Nyström info@naturforvaltning.se

Läs mer

Stor-Arasjön. Sjöbeskrivning. Fisksamhället

Stor-Arasjön. Sjöbeskrivning. Fisksamhället Sötvattenslaboratoriets nätprovfiske i Sjöuppgifter Koordinater (X / Y): 7677 / 896 Höjd över havet (m): Län: Västerbotten () Sjöyta (ha): 7 Kommun: Lycksele och Vilhelmina Maxdjup (m): Vattensystem (SMHI):

Läs mer

Datorlaboration 2 Konfidensintervall & hypotesprövning

Datorlaboration 2 Konfidensintervall & hypotesprövning Statistik, 2p PROTOKOLL Namn:...... Grupp:... Datum:... Datorlaboration 2 Konfidensintervall & hypotesprövning Syftet med denna laboration är att ni med hjälp av MS Excel ska fortsätta den statistiska

Läs mer

Standardiserat nätprovfiske i Insjön 2014. En provfiskerapport utförd åt Nacka kommun 2014-10-22

Standardiserat nätprovfiske i Insjön 2014. En provfiskerapport utförd åt Nacka kommun 2014-10-22 Standardiserat nätprovfiske i Insjön 2014 En provfiskerapport utförd åt Nacka kommun 2014-10-22 Sportfiskarna Tel: 08-410 80 680 E-post: tobias@sportfiskarna.se Postadress: Svartviksslingan 28, 167 39

Läs mer

Hur påverkas fisk av ett kraftverk?

Hur påverkas fisk av ett kraftverk? Hur påverkas fisk av ett kraftverk? Dalälvens vattenråd och DVVF Vansbro, 2015-09-25 Marco Blixt, Fiskeansvarig Fortum Generation AB Innehåll Hur och varför påverkas fisk i Dalälven? Hur kompenseras fiskeskador?

Läs mer

34% 34% 13.5% 68% 13.5% 2.35% 95% 2.35% 0.15% 99.7% 0.15% -3 SD -2 SD -1 SD M +1 SD +2 SD +3 SD

34% 34% 13.5% 68% 13.5% 2.35% 95% 2.35% 0.15% 99.7% 0.15% -3 SD -2 SD -1 SD M +1 SD +2 SD +3 SD 6.4 Att dra slutsatser på basis av statistisk analys en kort inledning - Man har ett stickprov, men man vill med hjälp av det få veta något om hela populationen => för att kunna dra slutsatser som gäller

Läs mer

Björnstammens storlek i Västerbotten 2014

Björnstammens storlek i Västerbotten 2014 Björnstammens storlek i Västerbotten 2014 Rapport 2015-6 från det Skandinaviska björnprojektet Jonas Kindberg och Jon E. Swenson www.bearproject.info English summary: The bear scat survey in Västerbotten

Läs mer

Vi har en ursprungspopulation/-fördelning med medelvärde µ.

Vi har en ursprungspopulation/-fördelning med medelvärde µ. P-värde P=probability Sannolikhetsvärde som är resultat av en statistisk test. Anger sannolikheten för att göra den observation vi har gjort eller ett sämre / mer extremt utfall om H 0 är sann. Vi har

Läs mer

Provfiske efter mal i Nedre Helgeån 2012

Provfiske efter mal i Nedre Helgeån 2012 Provfiske efter mal i Nedre Helgeån 2012 Vattenriket i fokus 2013:02 Jonas Dahl januari 2013 1 Titel: Provfiske efter mal i Nedre Helgeån 2012 Utgiven av: Biosfärkontoret Kristianstads Vattenrike Författare:

Läs mer

rapport 2013/6 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN 2012

rapport 2013/6 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN 2012 rapport 2013/6 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN 2012 Tomas Loreth, Upplandsstiftelsen Johan Persson, Upplandsstiftelsen Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult Anders Larsson, Fyrisåns vattenförbund Niclas

Läs mer

Genetisk variation är livsviktig för vitaliteten och ganska snabbt även en förutsättning för överlevnaden hos en art.

Genetisk variation är livsviktig för vitaliteten och ganska snabbt även en förutsättning för överlevnaden hos en art. Naturens behov av genetisk variation Genetisk variation är livsviktig för vitaliteten och ganska snabbt även en förutsättning för överlevnaden hos en art. Då vi benämner en art i naturen som utrotningshotad

Läs mer

Elfiskeundersökning i Parkajoki, Käymäjoki, Tupojoki, Jylhäjoki och Orjasjoki 2005

Elfiskeundersökning i Parkajoki, Käymäjoki, Tupojoki, Jylhäjoki och Orjasjoki 2005 0 FISKERIVERKET 2006-02-10 Elfiskeundersökning i Parkajoki, Käymäjoki, Tupojoki, Jylhäjoki och Orjasjoki 2005 Sofia Nilsson Fiskeriverket, 11 FISKERIVERKET 2006-02-10 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...1

Läs mer

Flodpärlmusslan i Blekinge

Flodpärlmusslan i Blekinge 2008:8 Flodpärlmusslan i Blekinge Undersökning av genetisk populationsstruktur Rapport, år och nr: 2008:8 Rapportnamn: Flodpärlmusslan i Blekinge undersökning av genetisk popu-lationsstruktur. Författare:

Läs mer

Genetik. Så förs arvsanlagen vidare från föräldrar till avkomma. Demokrati och struktur inom och mellan anlagspar

Genetik. Så förs arvsanlagen vidare från föräldrar till avkomma. Demokrati och struktur inom och mellan anlagspar Genetik Så förs arvsanlagen vidare från föräldrar till avkomma Hunden har 78st kromosomer i varje cellkärna, förutom i könscellerna (ägg och spermier) där antalet är hälften, dvs 39st. Då en spermie och

Läs mer

Kartläggning av och räddningsinsatser för salamanderpopulationerna i Olovslundsdammen, Bromma

Kartläggning av och räddningsinsatser för salamanderpopulationerna i Olovslundsdammen, Bromma Kartläggning av och räddningsinsatser för salamanderpopulationerna i Olovslundsdammen, Bromma Martina Kiibus, 2012-08-16 Sammanfattning Olovslundsdammen är en av Stockholms stads individtätaste vattensalamanderlokaler.

Läs mer

Vattenkraft och ål. Johan Tielman, Elforskdagen 2010-10-28

Vattenkraft och ål. Johan Tielman, Elforskdagen 2010-10-28 Vattenkraft och ål Johan Tielman, Elforskdagen 2010-10-28 E.ON:s kraftverk i Sverige 76 kraftverk 8 000 GWh 1 700 MW Norra Sverige 37 kraftverk 7 500 GWh 1 580 MW Bergslagen 8 kraftverk 50 GWh 12 MW Södra

Läs mer

Lax (och öring) i Klarälven kan vi få livskraftiga vilda bestånd?

Lax (och öring) i Klarälven kan vi få livskraftiga vilda bestånd? Lax (och öring) i Klarälven kan vi få livskraftiga vilda bestånd? Eva Bergman Kau, Avdelningen för biologi NRRV (NaturResurs Rinnande Vatten) Europeiska unionen Europeiska regional utvecklingsfond Vilka

Läs mer

Analytisk statistik. Tony Pansell, optiker Universitetslektor

Analytisk statistik. Tony Pansell, optiker Universitetslektor Analytisk statistik Tony Pansell, optiker Universitetslektor Analytisk statistik Att dra slutsatser från det insamlade materialet. Två metoder: 1. att generalisera från en mindre grupp mot en större grupp

Läs mer

Miljöanalysenheten Rapport 2005:26 Utter i Värmland

Miljöanalysenheten Rapport 2005:26 Utter i Värmland Miljöanalysenheten Rapport 2005:26 Utter i Värmland Resultat av barmarksinventeringar i Värmlands län under åren 2002-2004 Utter i Värmlands län. Resultat av barmarksinventeringar i Värmlands län under

Läs mer

- Upprätthålla funktionsdugliga reproduktions- och uppväxtområden - Säkerställa livskraftiga bestånd i havet - Främja ett hållbart fiske på kusten

- Upprätthålla funktionsdugliga reproduktions- och uppväxtområden - Säkerställa livskraftiga bestånd i havet - Främja ett hållbart fiske på kusten - Upprätthålla funktionsdugliga reproduktions- och uppväxtområden - Säkerställa livskraftiga bestånd i havet - Främja ett hållbart fiske på kusten Siken och sikfiskets status i Bottniska viken Stefan Larsson,

Läs mer

Introduktion. Konfidensintervall. Parade observationer Sammanfattning Minitab. Oberoende stickprov. Konfidensintervall. Minitab

Introduktion. Konfidensintervall. Parade observationer Sammanfattning Minitab. Oberoende stickprov. Konfidensintervall. Minitab Uppfödning av kyckling och fiskleveroljor Statistiska jämförelser: parvisa observationer och oberoende stickprov Matematik och statistik för biologer, 10 hp Fredrik Jonsson vt 2012 Fiskleverolja tillsätts

Läs mer

Rämshyttans fiskevårdsområdesförening. Kräftprovfiske i sjön Sången år 2010 Ronnie Hermansson

Rämshyttans fiskevårdsområdesförening. Kräftprovfiske i sjön Sången år 2010 Ronnie Hermansson Kräftprovfiske i sjön Sången år 2010 Ronnie Hermansson 1. Inledning Rämshyttans fiskevårdsområde ligger på gränsen mellan kommunerna Borlänge, Ludvika och Säter i Dalarna (se figur 1). De tre kommunerna

Läs mer

Nya statusklassningar vattendrag nov 2013

Nya statusklassningar vattendrag nov 2013 Nya statusklassningar vattendrag nov 2013 Renate Foks 12 nov 2013 Hagbyån och Halltorpsån Utdrag från VISS, 12 nov 2013 Hagbyån Hagbyån Hagbyån Halltorpsån Halltorpsån gul = måttlig ekologisk status, grön=

Läs mer

Simulera evolutionen Ett spel för att lära ut principerna kring evolutionen med hjälp av olika föremål.

Simulera evolutionen Ett spel för att lära ut principerna kring evolutionen med hjälp av olika föremål. bioscience explained 134567 John A. Barker Formerly of the Department of Education and Professional Studies King s College, London Simulera evolutionen Ett spel för att lära ut principerna kring evolutionen

Läs mer

Analyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan

Analyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan Analyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan yhmyndigheten.se 1 (13) Datum: 2011-11-17 Analyser av utbildningar och studerande

Läs mer

Information om SKK:s index för HD och ED

Information om SKK:s index för HD och ED Information om SKK:s index för HD och ED Text: Sofia Malm Höft- och armbågsledsdysplasi (HD och ED) är vanligt förekommande i många, framförallt storvuxna, hundraser. Trots mångåriga hälsoprogram orsakar

Läs mer

Uppföljning av gäddfabriken vid Kronobäck i Mönsterås kommun våren 2013

Uppföljning av gäddfabriken vid Kronobäck i Mönsterås kommun våren 2013 Institutionen för biologi och miljö Uppföljning av gäddfabriken vid Kronobäck i Mönsterås kommun våren 2013 Jonas Nilsson Oktober 2013 ISSN 1402-6198 Rapport 2013:10 Uppföljning av gäddfabriken vid Kronobäck

Läs mer

Östra Ringsjön provfiske 2006 Redovisning av resultat samt en kortfattad jämförelse med tidigare undersökningar

Östra Ringsjön provfiske 2006 Redovisning av resultat samt en kortfattad jämförelse med tidigare undersökningar Östra Ringsjön provfiske 26 Redovisning av resultat samt en kortfattad jämförelse med tidigare undersökningar MS Naturfakta Mikael Svensson Box 17 283 22 OSBY msnaturfakta@telia.com 479-1536; 75-91536

Läs mer

Metaller i ABBORRE från Runn. Resultat 2010 Utveckling

Metaller i ABBORRE från Runn. Resultat 2010 Utveckling Metaller i ABBORRE från Runn Resultat Utveckling Abborre i Runn Metaller i vävnader Som en uppföljning till tidigare undersökningar år 1993 1, 2, - 3, 4 infångades under sensommaren abborre från centrala

Läs mer

Kullstorleken håller sig runt 5 valpar, vilket får ses som ytterst tillfredsställande.

Kullstorleken håller sig runt 5 valpar, vilket får ses som ytterst tillfredsställande. Populationsstorlek, registreringssiffror Generellt ses fallande registreringssiffror och antalet registreringar under perioden ligger i genomsnitt på 1178. Detta till trots, är cocker spanieln en populär

Läs mer

Tumlaren (Phocoena phocoena) är den enda arten bland valarna som regelbundet förekommer i svenska vatten. På 1950-talet var tumlaren fortfarande en

Tumlaren (Phocoena phocoena) är den enda arten bland valarna som regelbundet förekommer i svenska vatten. På 1950-talet var tumlaren fortfarande en Tumlare i sikte? Tumlaren (Phocoena phocoena) är den enda arten bland valarna som regelbundet förekommer i svenska vatten. På 1950-talet var tumlaren fortfarande en vanlig syn längs västkusten och vattnen

Läs mer

Elfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006

Elfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006 Tina Hedlund, Aquanord 2006-06-22 Rapport Elfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006 Undersökningen utförd av Tina Hedlund Aquanord Bakgrund Hösten 2005 utfördes två elfisken i Vojmån och ett elfiske

Läs mer

Rapport från refraktions- och reflektionsseismiska mätningar i. området Färgaren 3, Kristianstad

Rapport från refraktions- och reflektionsseismiska mätningar i. området Färgaren 3, Kristianstad Rapport från refraktions- och reflektionsseismiska mätningar i området Färgaren 3, Kristianstad Emil Lundberg, Bojan Brodic, Alireza Malehmir Uppsala Universitet 2014-06-04 1 Innehållsförteckning 2 1.

Läs mer

Ålförvaltningsplanen. Jens Persson. Jönköping,

Ålförvaltningsplanen. Jens Persson. Jönköping, Ålförvaltningsplanen Jens Persson Jönköping, 2014-02-28 1 Rekrytering Rekryteringen skattas idag vara ca 1-10 % av medelrekryteringen för år 1971-1980 Figur från Aqua reports 2011:1 2 Ålförordningen (EG)

Läs mer

Statistik Lars Valter

Statistik Lars Valter Lars Valter LARC (Linköping Academic Research Centre) Enheten för hälsoanalys, Centrum för hälso- och vårdutveckling Statistics, the most important science in the whole world: for upon it depends the applications

Läs mer

Ny kapitelindelning behövs för ökad transparens

Ny kapitelindelning behövs för ökad transparens 1(7) SLU.dha.2013.5.5 65. ArtDatabanken Lena Tranvik YTTRANDE 2013-05-30 Skogsstyrelsen 551 83 Jönköping Yttrande om Skogsstyrelsens remiss 2011/3281 2011/3281: Kravspecifikation för hänsynsuppföljning

Läs mer

Poolade data över tiden och över tvärsnittet. Oberoende poolade tvärsnittsdatamängder från olika tidpunkter.

Poolade data över tiden och över tvärsnittet. Oberoende poolade tvärsnittsdatamängder från olika tidpunkter. PANELDATA Poolade data över tiden och över tvärsnittet Alternativ 1: Oberoende poolade tvärsnittsdatamängder från olika tidpunkter. Oberoende stickprov dragna från stora populationer vid olika tidpunkter.

Läs mer

Uppsala Martin Schroeder Inst Ekologi, SLU Box Uppsala. Granbarkborrens förökningsframgång under 2009

Uppsala Martin Schroeder Inst Ekologi, SLU Box Uppsala. Granbarkborrens förökningsframgång under 2009 Uppsala 2009-10-08 Martin Schroeder Inst Ekologi, SLU Box 7044 750 07 Uppsala Granbarkborrens förökningsframgång under 2009 1 Bakgrund Granbarkborrens förökningsframgång under 2009 är en viktig information

Läs mer

rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012

rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012 rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012 Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth och Per Stolpe, Upplandsstiftelsen Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult Författare Alexander

Läs mer

BILAGA 6. Placeringsrekommendationer Ottwall & Green

BILAGA 6. Placeringsrekommendationer Ottwall & Green Underlag för samråd enligt 6 kap. 4 miljöbalken Näsudden Öst Förnyelse av befintliga vindkraftverk på Näsuddens östra sida, Gotland BILAGA 6 Placeringsrekommendationer Ottwall & Green Vattenfall Vindkraft

Läs mer

HD-index. ett nytt verktyg i avelsarbetet för bättre ledhälsa. Text: Sofia Malm, Foto: Åsa Lindholm

HD-index. ett nytt verktyg i avelsarbetet för bättre ledhälsa. Text: Sofia Malm, Foto: Åsa Lindholm HD-index ett nytt verktyg i avelsarbetet för bättre ledhälsa Text: Sofia Malm, Foto: Åsa Lindholm HD, eller höftledsdysplasi som förkortningen står för, är ett alltför vanligt problem i många storvuxna

Läs mer

Salvelinus fontinalis Bäckröding

Salvelinus fontinalis Bäckröding Salvelinus fontinalis Bäckröding Foto Eric Engbretson, lllustration Duane Raver, publicerade av U.S. Fish and Wildlife Service Svenskt vardagsnamn Bäckröding, Amerikansk bäckröding och på andra språk Vetenskapliga

Läs mer

Årsrapport GPS-älgarna Misterhult 2010/2011

Årsrapport GPS-älgarna Misterhult 2010/2011 Årsrapport GPS-älgarna Misterhult 2010/2011 Wiebke Neumann, Göran Ericsson, Holger Dettki, Roger Bergström, Kenth Nilsson, Eric Andersson, Åke Nordström Sveriges Lantbruksuniversitet Rapport 6 Institutionen

Läs mer

Inavel i den skandinaviska fjällrävspopulationen?

Inavel i den skandinaviska fjällrävspopulationen? Inavel i den skandinaviska fjällrävspopulationen? Foto: L. Liljemark Karin Norén Zoologiska institutionen Stockholms universitet Inavel Parning mellan nära släktingar En gen möter sig själv Carlos II (1661-1700)

Läs mer

FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN

FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN TJÄDERSPELSINVENTERING VID FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN INFÖR PLANERAD VINDKRAFTSETABLERING Miljötjänst Nord Mattias Åkerstedt Sture Gustafsson Rapport augusti 2012 Rapport september 2012 Miljötjänst Nord

Läs mer

Uttern i Sverige Genetisk studie av vävnadsprover och spillning från uttrar i Västernorrland och Småland

Uttern i Sverige Genetisk studie av vävnadsprover och spillning från uttrar i Västernorrland och Småland Uttern i Sverige Genetisk studie av vävnadsprover och spillning från uttrar i Västernorrland och Småland Petra Gustafsson och Anna Roos Rapport nr 2012:3 Naturhistoriska Riksmuseet Enheten för miljögiftsforskning

Läs mer

Storröding i Vättern

Storröding i Vättern Storröding i Vättern Sydsvensk storröding I Vättern lever Sveriges största bestånd av sydsvensk storröding (Salvelinus umbla). Storrödingen isolerades i Vättern när inlandsisen smälte bort. Man kallar

Läs mer

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Nätprovfiske 2015. Löddeån- Kävlingeån. Sid 1 (12)

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Nätprovfiske 2015. Löddeån- Kävlingeån. Sid 1 (12) Nätprovfiske 2015 Löddeån- Kävlingeån Sid 1 (12) INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 3 3.1 Lokaler 3 3.2 Fångst 4 3.3 Jämförelse med tidigare fisken 7 3.4 Fiskarter 9 4 Referenser 12 Sid 2 (12)

Läs mer

Beräkning av björnstammens storlek i Norrbotten 2010

Beräkning av björnstammens storlek i Norrbotten 2010 Beräkning av björnstammens storlek i Norrbotten 2010 Jonas Kindberg och Jon E Swenson Skandinaviska björnprojektet Rapport 2011:6 www.bearproject.info Bakgrund Ingen inventering baserad på björnspillning

Läs mer

Förvaltningsmål för vild lax Beståndens utveckling kort historik. Havsöverlevnad hos vild och odlad lax Sammanfattning

Förvaltningsmål för vild lax Beståndens utveckling kort historik. Havsöverlevnad hos vild och odlad lax Sammanfattning Laxbeståndens utveckling i Östersjön Johan Dannewitz Institutionen för akvatiska resurser (SLU (SLU Aqua) Sötvattenslaboratoriet, Drottningholm Upplägg Förvaltningsmål för vild lax Beståndens utveckling

Läs mer

Återetablering av vandrande storöring i övre Österdalälven

Återetablering av vandrande storöring i övre Österdalälven Aqua reports 2014:9 Återetablering av vandrande storöring i övre Österdalälven En genetisk utvärdering av utsättningar av Siljansöring i biflödet Fjätälven Johan Dannewitz, Stefan Palm, Tore Prestegaard,

Läs mer

Företagsamheten 2014 Hallands län

Företagsamheten 2014 Hallands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer