Inventering av flodpärlmussla i Galvån
|
|
- Lars-Olof Alexander Ek
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Inventering av flodpärlmussla i Galvån
2 Inventering, rapport och foto: Sofie Zetterlund, Bollnäs kommun
3 Bakgrund Flodpärlmusslan (Margaritifera margaritifera) är en av våra åtta sötvattenlevande stormusslor. Den växer mycket långsamt i små bäckar till stora älvar. Musslan är en filtrerare vilket betyder att den filtrerar vatten över gälarna för att ta upp föda och syresätta blodet. Arten ställer höga krav på sin omgivning vilket gör att ett livskraftigt bestånd är ett tecken på ett välmående ekosystem (Naturvårdsverket, 2005). Flodpärlmusslan finns idag i västra och nordvästra Europa, östra USA och Kanada. Livskraftiga bestånd finns dock endast i Finland, Irland, Norge, Ryssland, Skottland och Sverige (Artdatabanken). Flodpärlmusslan känns igen på sitt avlånga, njurformade och något platta skal. Det tjocka och tunga skalet blir mellan cm långt med en mörk brun-svart till svart-blåsvart färg. Låsapparaten har bara huvudtänder där en sitter i höger skalhalva och två i vänster. Umbo är ofta skadade och gula av inlagrat hornämne (Figur 1) (von Proschwitz et al. 2017) Figur 1. Flodpärlmussla från Galvån med karaktäristisk korroderad umbo. Flodpärlmusslans livscykel är en komplicerad historia. Musslan blir könsmogen tidigast vid års ålder och kan sedan fortplanta sig livet ut. Parningen sker under juli-augusti då hanmusslorna släpper ut spermier i vattnet. Honorna suger sedan in spermier med andningsvattnet som befruktar hennes upp till 4 miljoner ägg. Honan bär sedan de befruktade äggen på sina gälar tills de utvecklats till ca 0,05 mm stora glochidielarver efter ca 4-6 veckor. Under några dagar på hösten släpper honan ut glochidielarverna i vattenmassan där de sedan måste lyckas haka fast på gälbladen på en värdfisk. För flodpärlmusslan fungerar lax och öring som värdarter (Artdatabanken). Endast 0,0001-0,0008 % av glochidielarverna hittar en värdfisk och av dessa kommer ca 5 % utvecklas till en mussla (Arvidsson et al. 2012). Glochidierna lever sedan som parasiter på värdfisken i 9-11 månader tills de utvecklats till en liten mussla på ca 0,4 mm. Musslan släpper då från fisken och gräver ned sig i bottensubstratet på ner till 35 cm djup. Här lever musslan och tillväxer under sakta mak i upp till åtta år (Artdatabanken). De juvenila musslornas första tid i bottensubstratet är ett kritiskt stadium. De unga musslorna är mycket känsliga för sedimentering till följd av markanvändning som skogsbruk och jordbruk, förändringar i vattenkemi och syrgastillgång. Musslan är även mycket känslig för extrema förändringar i temperatur och nederbörd (Tamario & Degerman, 2017). Flodpärlmusslan blir i genomsnitt kring år men ett exemplar på hela 280 år har hittats i Sverige (Artdatabanken).
4 Flodpärlmusslan har minskat dramatiskt i Europa och Nordamerika med rekrytering i en mycket liten andel av kvarvarande bestånd (Österling & Högberg, 2014). Idag är den nästan helt försvunnen från Europa (Länsstyrelsen Gävleborg) fanns förekomst av flodpärlmussla rapporterat i 630 vattendrag i Sverige. Ungefär hälften av dessa var föryngrande bestånd. Med föryngring menas ett bestånd med förekomst av musslor som är under 50 mm. (Tamario & Degerman, 2017). I Gävleborg finns fortfarande en del livskraftiga bestånd kvar vilket gör att länet har ett särskilt ansvar för artens bevarande både nationellt och globalt (Länsstyrelsen Gävleborg). Flodpärlmusslan är listad som Starkt hotad (EN) både nationellt och globalt (IUCN Red List). Den är även upptagen i EU:s art- och habitatdirektiv Natura 2000 samt är fridlyst i Sverige (von Proschwitz et al. 2017). De främsta hoten mot flodpärlmusslan är igenslamning av bottnar, oaktsamt jordbruk och skogsbruk, vattenkraftsutbyggnad, försurning och övergödning (Artdatabanken). Galvån sträcker sig över ca 13,5 km mellan Galvsjön och Ljusnan (Figur 2). Merparten av vattendraget är skyddat som Natura 2000-område med syfte att bevara naturtypen naturliga större vattendrag av fennoskandisk typ samt de arter som är knuta till denna naturtyp. I bevarandeplanen för Natura 2000-området finns bevarandemålet att flodpärlmussla ska finnas i livskraftiga och föryngrande bestånd vid lämpliga sträckor. Värdarten öring ska också finnas i livskraftiga och reproducerande bestånd (Länsstyrelsen Gävleborg, 2017). Galvån är även skyddat som naturvårdsområde med anledning av vattendragets storlek, rikedom på forsar och strömmar, samt lövrikedom i strandzonen. Syftet är också att skydda värdefulla och sårbara djurarter som utter, öring, harr och flodkräfta (Länsstyrelsen Gävleborg, 1996). Galvån är fysiskt påverkad av flottledsrensningar där de forsande partierna är hårdast rensade. I Åsbacka finns två vattenkraftverk som utgör definitiva hinder för vandringsbenägna arter (Länsstyrelsen Gävleborg, 2017). I samband med en dammutrivning i Galvån 18 augusti, 2017 rapporterades förekomst av 17 flodpärlmusslor men någon utförlig inventering har aldrig gjorts i området. Figur 2. Galvån är belägen i Bollnäs kommun och rinner mellan Galvsjön och Ljusnan.
5 Detta projekt har finansierats av Länsstyrelsens Åtgärdsprogram för hotade arter i vatten och Bollnäs kommun. Syftet med inventeringen var att kartlägga beståndet av flodpärlmussla i Galvån. Metod Inventeringen av flodpärlmussla i Galvån utfördes genom vadning med vattenkikare. Då det tidigare saknats kunskap om Galvåns flodpärlmusselbestånd inventerades hela vattendraget. Sträckor som på grund av djup eller mjuk botten ej kunde vadas genomsöktes från land (Figur 3). Vadningen skedde från utloppet i Ljusnan uppströms till Galvsjön för att undvika grumling av vattnet och medföljande slutning av musslor. Bottensubstratet avsöktes metodiskt och alla flodpärlmusslor räknades. Vattendraget delades under inventeringen av praktiska skäl upp i elva delsträckor. De musselförande delsträckorna var kortare än de icke musselförande då fler arbetsmoment krävdes. Femton flodpärlmusslor per musselförande delsträcka mättes. På en delsträcka observerades endast åtta musslor, där mättes samtliga. Figur 3. Galvån bjuder på en variation av biotoper. De lugnflytande partierna med mjukbotten som ses bland annat vid Näsbacken (t.v.) är mindre attraktiva för musslor medan strömsatta sträckor med sten och grusbotten som på bilden till höger (nedströms Sandbergs) är mer passande. Resultat Under inventeringen i Galvån hittades flodpärlmusslor längs en sträcka av 981 meter. Medelbredden på denna sträcka var 13,5 meter vilket ger ett utbredningsområde på ,5 m² (Figur 4).
6 Figur 4. Utbredningsområde för flodpärlmussla i Galvån under inventering i juli Totalt noterades 132 flodpärlmusslor under inventeringsperioden. Detta innebär en medeltäthet av 0,01 musslor/m². Den minsta funna musslan var 85 mm lång och den största var 132 mm lång (Figur 5). Medellängden för musslorna var 104,3 mm. Figur 5. Fördelning av längdbestämda flodpärlmusslor i Galvån under inventering i juli Bedömning av skyddsklass Skyddsvärdet på en population flodpärlmusslor bestäms utifrån sex kriterier enligt handledning för miljöövervakning, undersökningstyp: Stormusslor (Figur 6). Galvåns bestånd får en poäng för populationsstorlek (132 individer), en poäng för medeltäthet (0,01 individer/m²), en poäng för utbredning (knappt en kilometer) och en poäng för minsta funna mussla (85 mm). Inga musslor under 50 mm observerades vilket ger noll poäng för kriterium 5 och 6. Enligt bedömning av skyddsvärde uppgår Galvåns flodpärlmusselbestånd till skyddsvärdesklass I, Skyddsvärd med sammanlagt fyra poäng.
7 Figur 6. Kriterier och klassindelning för bedömning av skyddsvärde av flodpärlmusslor enligt handledning för miljöövervakning, undersökningstyp: Stormusslor. Diskussion I Galvån finns ett litet men skyddsvärt bestånd av flodpärlmussla (Figur 7). Den minsta funna musslan var 85 mm. När den minsta musslan är över 50 mm har det inte skett någon föryngring på år. I Galvåns fall är det alltså med största sannolikhet ännu längre sedan. Att beståndet är litet och saknar föryngring kan ha många bidragande orsaker. Flodpärlmusslans komplicerade livscykel som inkluderar flera olika livsstadier och två olika arter gör det svårt att fastställa vilka faktorer som bidrar med störst negativ påverkan. Med tanke på artens beroende av värdfisk räcker det heller inte att enbart kolla på faktorer som direkt påverkar musslan utan att ta faktorer med negativ påverkan på värdfiskbeståndet i beaktning (Österling & Högberg, 2014). Figur 7. Ett stort exemplar av flodpärlmussla från Galvån.
8 I en studie av Tamario och Degerman (2017) användes en förekomstmodell för att förklara utbredning av musselförekomster i Sverige. Modellen används för att hitta mönster och ledtrådar om vilka krav arter har på sin omgivning. Den överlägset viktigaste förklaringsvariabeln för flodpärlmusslans förekomst i ett vattendrag var öringtäthet. Sannolikheten för förekomst av flodpärlmussla ökade med en öringtäthet upp till 15 individer per 100 m². En värdfisk som förflyttar sig och vandrar är flodpärlmusslans huvudsakliga medel för spridning. I Galvån är denna värdfisk öring. Hos öringen skiljer sig rörelsemängd och mönster stort beroende på ålder och storlek. Årsungar (0+ öring) rör sig ofta mycket begränsat och uppehåller sig enbart i sin hemälv medan äldre individer kan röra sig över stora områden inom vattendraget och även vandra långa sträckor mellan älv och sjö eller hav. Olika öringpopulationer och även olika åldersklasser har visat sig vara olika motståndskraftiga mot flodpärlmusslans glochidielarver. Larverna har visat sig ha högre överlevnad och tillväxt hos 0+ än äldre öring. Förekomst av 0+ öring kan därför spela en stor roll i en musselpopulations nyrekrytering medan den äldre mer rörliga öringen är viktig för spridning och genetiskt utbyte mellan subpopulationer. För ett livskraftigt och reproducerande bestånd av flodpärlmussla krävs en öringpopulation med varierande åldersklasser. Åtgärder som stärker Galvåns öringpopulation kommer således också att gynna flodpärlmusslan (Österling, 2015). Både täthet av öring och musslor har positiv effekt på rekrytering av musslor. Enligt studier verkar musseltätheten vara av särskilt stor vikt. I små musselpopulationer som Galvåns kan en bra bevarandeåtgärd därför vara att samla musslorna på ett ställe där man vet att öringtätheten är hög. För störst effekt bör det finnas en hög närvaro av 0+ öring (Arvidsson et al. 2012). En studie av musselförande vattendrag i Västernorrland visade att det i områden med föryngrande bestånd fanns minst 5 stycken 0+ öringar per 100 m² (Tamario & Degerman, 2017). De senaste elfiskena hämtade från elfiskeregistret (SERS) från Galvån ( ) gav en täthet på 10,7 öringar (samtliga 0+) per 100 m² på lokalen Nyfors och 7,8 öringar per 100 m² på lokalen Brännvården där 6,3 individer per 100 m² var 0+. Gränsen på minst 5 stycken 0+ öringar uppnås därmed på båda lokalerna. Då sannolikheten för musselrekrytering ökar med högre öringtätheter bör sådana åtgärder utföras. Galvån är idag kraftigt flottledsrensad vilket missgynnar öringbeståndet genom bl.a. förlorade lek- och uppväxtområden, försämrad insektproduktion och färre ståndplatser. En flottledsåterställning av Galvån skulle gynna både öringen och flodpärlmusslan. Vid ett sådant arbete måste stor hänsyn tas till musslorna så dem inte skadas. Detta kan vara ett bra tillfälle att lyfta musslorna och samla dem i en passande biotop med god tillgång på öringungar. En annan faktor med stor negativ påverkan på både öringen och flodpärlmusslan i Galvån är kraftverksdammarna i Åsbacka och regleringsdammen i Galvsjöns utlopp. Dammar har enligt Tamario & Degerman (2017) negativ påverkan på nedströmsliggande musselbestånd. Denna påverkan är kopplad till den fysiska barriären och vattenreglering inte själva lugnvattnet då naturliga sjöar uppströms ett musselbestånd har positiva effekter. I ett outbyggt vattendrag finns spridningskorridorer där organismer kan förflytta sig mellan lämpliga habitat. Det betyder att om musslor utsätts för störningar som t.ex. extrema flödesförhållanden eller oaktsam reglering kan de förflytta sig nedströms till ett mer gynnsamt
9 habitat. Barriärer som dammar hindrar detta vilket kan leda till försvagning eller till och med lokala utrotningar av musselbestånd. Den största påverkan från dammarna kommer dock indirekt genom den stora negativa påverkan dem har på öringen. I ett fragmenterat vattendrag förloras möjligheten för inflyttning av nya individer från andra habitat samt genflöde mellan olika populationer. Detta är viktiga funktioner för ett livskraftigt öringbestånd. Vandrande öring har visat sig vara mer passande värd för glochidielarver då de ger fler infekteringar och bättre tillväxt än stationär öring. Vandrande öring visar i regel även högre täthet av individer. Rekrytering av flodpärlmussla har visat sig fungera bäst under våta år. I reglerade vatten blir effekterna av ett torrår mer påtagliga. När vattenflödet minskar blir de juvenila musslorna i bottensubstratet tvungna att förflytta sig uppåt för att få tillgång till föda och syre. Om vatten då plötsligt släpps till förmån för elproduktion kommer många av de unga musslorna att spolas bort. En återkommande reglering kan på så sätt tömma vattendraget på unga musslor. De höga flödena som naturligt kommer under våta år är däremot viktiga processer för att spola bort sediment ur bottnarna vilket gynnar unga musslor. Även naturligt höga flöden kan spola ner musslor till mindre lämpliga habitat. Det är då viktigt att det finns öring med fria vandringsvägar i vattendraget som genom glochidielarver kan sprida beståndet tillbaka till lämpliga habitat (Tamario & Degerman, 2017). En studie av flera musselälvar i Norge indikerar att reglering även har negativa effekter på flodpärlmusslans skaltillväxt. Musslor i älven Mossa påvisade en försämrad skaltillväxt och sämre nyrekrytering av juvenila musslor efter att vattenkraftsutbyggnad påbörjades på 80-talet. Musslor som samlades in 1984 innan kraftverket byggdes visade betydligt lägre frekvens av allvarliga tillväxtsstörningar än de som samlades in 2010 från samma lokal efter att reglering av vattendraget påbörjats. Liknande resultat är beskrivet från flera norska vattendrag (Dunca & Larsen, 2012). Reglering av vattendrag kan också orsaka s.k. stenpäls vilket är en kompaktering av bottensubstratet som försvårar nedgrävning av såväl unga musslor som öringrom (Tamario & Degerman, 2017). Ett naturligt habitat för en flodpärlmussla inkluderar förutom själva vattenmiljön omgivande skog med övervägande lövträd längs strandkanten och dominerande barrträd i övrigt. Ofta syns också myrmark, sjöar och naturliga dammar i området. Idag har jordbruk och skogsbruk med kalhyggen dramatiskt förändrat landskapet kring många av våra musselbärande vattendrag. Kalhyggen kan direkt påverka musselbestånd genom att öka ljusinsläpp och således höja vattentemperaturen samt öka grumlighet, sedimentation och näringstillförsel. Kalhyggen är den faktorn i landmiljön med störst negativ påverkan på rekrytering i flodpärlmusselbestånd (Österling & Högberg, 2014). Att undvika kalhyggen och bevara kantzoner är mycket viktigt vid vatten med flodpärlmussla. För att flodpärlmusslan i Galvån ska ha någon chans att överleva krävs åtgärder. Att återställa vattendraget efter flottning, skapa fria vandringsvägar och samla musslorna i ett mer passande habitat med god öringförekomst är åtgärder som kan göra stor nytta. Dagens utbredningsområde domineras av jordbrukslandskap vilket inte är optimalt för musslan. Det ligger även utanför gränsen för Galvåns Natura 2000-område och naturvårdsområde. För ett långsiktigt skydd borde musslorna flyttas och gränserna för naturvårdsområdena utökas. Med tanke på att det i dag inte sker någon nyrekrytering av musslor kommer beståndet att dö ut förr eller senare om inte åtgärder vidtas.
10 Referenser Artdatabanken SLU. Flodpärlmussla. Hämtad , från Arvidsson, B. L., Karlsson, J., & Österling, M. E. (2012). Recruitment of the threatened mussel Margaritifera margaritifera in relation to mussel population size, mussel density and host density. Aquatic Conservation: Marine and Freshwater Ecosystems, 22(4), Dunca, E., & Larsen, B. M. (2013). Skillnader i skaltillväxt hos flodpärlmusslor från reglerade och icke-reglerade vattendrag i Norge. Havs- och vattenmyndigheten. (2016). Handledning för miljöövervakning, undersökningstyp: Stormusslor Version 1:3: Länsstyrelsen Gävleborg. Flodpärlmussla. Hämtad , från Länsstyrelsen Gävleborg. (1996). Galvåns naturvårdsområde, Beslut. Länsstyrelsen Gävleborg. (2017). Bevarandeplan för Natura 2000-området SE Galvån. Naturvårdsverket. (2005). Åtgärdsprogram för bevarande av flodpärlmussla. Rapport Tamario, C. & Degerman, E. (2017). Flodpärlmusslan i landskapet. Spatiala faktorers inverkan på utbredning och rekrytering. Aqua reports 2017:14. Institutionen för akvatiska resurser, Sveriges lantbruksuniversitet, Drottningholm Lysekil Öregrund. 50 s. Von Proschwitz, T., Lundberg, S., & Bergengren, J Flodpärlmussla. Guide till Sveriges stormusslor. Österling, M., & Högberg, J. O. (2014). The impact of land use on the mussel Margaritifera margaritifera and its host fish Salmo trutta. Hydrobiologia, 735(1), Österling, E. M. (2015). Influence of host fish age on a mussel parasite differs among rivers: Implications for conservation. Limnologica-Ecology and Management of Inland Waters, 50,
Inventering av flodpärlmussla I Dalån
Inventering av flodpärlmussla I Dalån Inventering: Sofie Zetterlund och Mathias Ahlström med sjölyftet, Bollnäs kommun Rapport och foto: Sofie Zetterlund Bakgrund Flodpärlmusslan (Margaritifera margaritifera)
Läs merÅtgärd för att främja flodpärlmusslan
Lekbottenåterställning i Tallån 2016 Åtgärd för att främja flodpärlmusslan Datum: 2016-11-17 Flodpärlmussla Flodpärlmusslan (figur 1) är sedan 1994 fridlyst i hela Sverige, och klassas som Starkt hotad
Läs merRapport 2011:12. Flodpärlmusslans status i Västra Götaland en inventering av fyra av länets mussellokaler 2010
Rapport 2011:12 Flodpärlmusslans status i Västra Götaland en inventering av fyra av länets mussellokaler 2010 Förord Flodpärlmusslan är en hotad art som är som är känslig för olika typer av påverkan och
Läs merValvtjärnsbäcken Musselinventering och glochidieinfektion undersökning
Valvtjärnsbäcken Musselinventering och glochidieinfektion undersökning 2018 Sportfiskarna Tel: 0721 82 72 97 E-post: niklas.wengstrom@sportfiskarna.se Postadress: Sjölyckan 6, 416 55 Göteborg Hemsida:
Läs merFältstudier och experiment. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering. (9BMA1)
Område: BRATTEFORSÅN Ur centralt innehåll: Fältstudier och experiment. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering. (9BMA1) Hur organismer identifieras, sorteras och grupperas
Läs merFlodpärlmusslans status i Västra Götaland
Flodpärlmusslans status i Västra Götaland En inventering av tre av länets mussellokaler 2011 Rapport 2012:05 Rapportnr: 2012:05 ISSN: 1403-168X Rapportinnehåll: Melica miljökonsulter Foto: Melica miljökonsulter
Läs merFlodpärlmusslan (Margaritifera margaritifera) i Nolån
Flodpärlmusslan (Margaritifera margaritifera) i Nolån Utbredning, skyddsv rde och status 2011 Rapport 2012:07 Rapportnr: 2012:07 ISSN: 1403-168X Rapportansvarig: Hanna Karlsson, Vattenvårdsenheten Författare:
Läs merLerälven. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 10e7g, 10e7f och 10e6g
Avrinningsområde: Gullspångsälven 61-138 Terrängkartan: 10e7g, 10e7f och 10e6g Vattenförekomst: - Kommun: Karlskoga Vattendragsnummer: 138134 Inventeringsdatum: 29 och 30 juni 2004 Koordinater: 6583283
Läs merBevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken
Dnr 511-7956-05 00-001-064 Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Upprättad: 2005-08-12 Namn: Mörtsjöbäcken Områdeskod: SE0630202 Områdestyp: SCI (Art- och habitatdirektivet) Area: 0,5 ha Skyddsform:
Läs merBeskrivning. Skydd Det finns inga skyddade områden längs vattendraget.
Avrinningsområde: Arbogaån 6- Terrängkartan: f7a, f7b och f6b Vattenförekomst: SE666-4669 Kommun: Ljusnarsberg Vattendragsnummer: 75 Inventeringsdatum: 6 juli 4 Koordinater: 66985 4595 Inventerad sträcka:
Läs merHammarskogsån-Danshytteån
Hammarskogsån-Danshytteån Avrinningsområde: Arbogaån 61-122 Terränkartan: 11f4b, 11f4c och 11f3c Vattenförekomst: SE661976-146120 Kommun: Lindesberg Vattendragsnummer: 122616 Inventeringsdatum: 2 september
Läs merInventering av flodpärlmussla (Margaritifera margaritifera) i Viskan inom Mölarps naturreservat
Inventering av flodpärlmussla (Margaritifera margaritifera) i Viskan inom Mölarps naturreservat Inventering av flodpärlmussla (Margaritifera margaritifera) i Viskan inom Mölarps naturreservat Jonathan
Läs merKvarnbäcken-Lärkesån med kanal
Kvarnbäcken-Lärkesån med kanal Avrinningsområde: Arbogaån 61-122 Terrängkartan: 10f9a,10f9b och 10f8b Vattenförekomst: SE659955-145464 Kommun: Nora och Örebro Vattendragsnr.: 122263 & 122631 (kanalen)
Läs merRapport 2016:69. Inventering av flodpärlmusslor i Västra Götalands län 2016
Rapport 2016:69 Inventering av flodpärlmusslor i Västra Götalands län 2016 Rapportnr: 2016:69 ISSN: 1403-168X Rapportansvarig: Sofie Rehndell Författare: Johan Andersson, EnviroPlanning AB Foto: Johan
Läs merFlodpärlmusslan. skogsvattnens skatt
Flodpärlmusslan skogsvattnens skatt Flodpärlmusslan skogsvattnens skatt Flodpärlmusslan är en riktig uråldring i våra vattendrag. Fossil har hittats som tyder på att arten är 80 miljoner år gammal. Den
Läs merLillån vid Vekhyttan Figur 1.
Lillån vid Vekhyttan Avrinningsområde: Eskilstunaån 61-121 Terrängkartan: 10e3h, 10e3i, 10e2i och 10e1i Vattenförekomst: SE655904-144254 Kommun: Lekeberg Vattendragsnummer: 121086 Inventeringsdatum: 30
Läs merSkydd Början av vattendraget, Grängshytteforsarna, är naturreservat och Natura 2000 området SE
Rastälven Avrinningsområde: Arbogaån 61-122 Terrängkartan: 11e4i, 11e3i, 11e3j, 11e2j & 11f2a Vattenförekomst: SE661195-145124 Kommun: Nora och Hällefors Vattendragsnummer: 122405 Inventeringsdatum: 10
Läs merProjekt Lärjeån 2011. Återintroduktion av flodpärlmussla i Lärjeåns avrinningsområde. Rapport 2012:6
Projekt Lärjeån 2011 Återintroduktion av flodpärlmussla i Lärjeåns avrinningsområde Rapport 2012:6 Rapportnr: 2012:06 ISSN: 1403 168X Rapportansvarig: Hanna Karlsson, Vattenvårdsenheten Författare: Niklas
Läs merFlodkräfta (Astacus astacus) i Galvån
Flodkräfta (Astacus astacus) i Galvån Kräftprovfiske: Sofie Zetterlund och Mathias Ahlström med sjölyftet, Bollnäs kommun Rapport: Sofie Zetterlund Foto: Sofie Zetterlund Bakgrund Flodkräftan (Astacus
Läs merStormusslor på fem lokaler i Alsteråns vattensystem
Stormusslor på fem lokaler i Alsteråns vattensystem Inventering av stormusslor i Alsterån 2017 Carl-Johan Månsson, Fiskerikonsulent 2018-02-08 Bakgrund och metoder Under flera säsonger har undertecknad
Läs merTriple lakes vattenvård för levande sjöar
Triple lakes vattenvård för levande sjöar Foto: Lars Häreblad Triple Lakes vattenvård i tre sjöar Triple Lakes eller Tre Sjöar är ett samverkansprojekt för friskare vattenmiljöer och renare vatten. Vi
Läs merTabell 1. Vattenkemiprov från Norra Hörken i närheten av utloppet ( förutom färg ).
Hörksälven Avrinningsområde: Arbogaån 61-122 Terrängkartan: 12f1a, 12f0a, 11e9j och 11f9a Vattenförekomst: SE664838-144980 Kommun: Ljusnarsberg Vattendragsnummer: 122882 & 1228821 Inventeringsdatum: 3
Läs merLIFE-projektet: Flodpärlmusslan. och dess livsmiljöer i Sverige
LIFE-projektet: Flodpärlmusslan och dess livsmiljöer i Sverige Foto: Lennart Henrikson Flodpärlmusslan blir som fullvuxen 10 till 16 centimeter lång och kan bli över 280 år gammal! Den har ett kraftigt,
Läs merEskilstunaåns avrinningsområde (61-121) BESKRIVNING
Lekhytteån Avrinningsområde: Eskilstunaån 61-121 Terrängkartan: 10e41, 10e4j, 10e3i och 10e3j Vattenförekomst: SE656786-144723 Kommun: Lekeberg Vattendragsnummer: 121068 Inventeringsdatum: 3 juni 2004
Läs merVattendragens biologiska värden Miljöstörningar vid rensning
Vattendragens biologiska värden Miljöstörningar vid rensning 1 Vattendragens biologiska värden 2 Träd och buskar i kanten Skuggar vattendraget hindrar igenväxning, lägre vattentemperatur Viktiga för däggdjur
Läs merVattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt
TMALL 0141 Presentation v 1.0 Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt 10.00 11.00 Varför bryr vi oss om vatten 11.00 11.30 Vad gäller enligt lagen, Länsstyrelsen Vattenverksamhet
Läs merFlodpärlmussla i Sörån. - en inventering vid Bollebygd Michael Nilsson 2012 MN Naturdokumenta
Flodpärlmussla i Sörån - en inventering vid Bollebygd 1997 Michael Nilsson 2012 MN Naturdokumenta Foto framsida: Sörån vid Bollebygd, Michael Nilsson Foton, kartor. illustrationer: Michael Nilsson Copyright
Läs merLimmingsbäcken. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 11e1f. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 22 juni 2004
Avrinningsområde: Gullspångsälven 6-8 Terrängkartan: ef Vattenförekomst: SE66794-494 Kommun: Hällefors Vattendragsnummer: 84 Inventeringsdatum: juni 4 Koordinater: 6679 4947 Inventerad sträcka: 49 meter
Läs merLivet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften?
Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften? Erik Degerman, Sveriges Lantbruksuniversitet Inst. för akvatiska resurser Sötvattenslaboratoriet, Örebro 92 000 sjöar 450 000
Läs merFAKTA. Flodpärlmusslan. skogsvattnens skatt
FAKTA FAKTA 2011 2011 Flodpärlmusslan skogsvattnens skatt Flodpärlmusslan skogsvattnens skatt Flodpärlmusslan är en riktig uråldring i våra vattendrag. Fossil har hittats som tyder på att arten är 80 miljoner
Läs merFlodpärlmussla i Slørdalselva, Snillfjord kommune i Sør Trøndelag
Flodpärlmussla i Slørdalselva, Snillfjord kommune i Sør Trøndelag Rapport nr. 2016-2 Fylkesmannen i Nord-Trøndelag miljøvernavdelingen RAPPORT 2016-2 TITTEL: Kartläggning av flodpärlmussla, Margaritifera
Läs merSvennevadsån-Skogaån Figur 1.
Svennevadsån-Skogaån Avrinningsområde: Nyköpingsån 65 Terrängkartan: 9f8d, 9f9d och 9f8e Vattenförekomst: SE654370-147609 Kommun: Hallsberg Vattendragsnummer: 650250 & 65041 Inventeringsdatum: 27 och 28
Läs merSammanställning av stormusselinventeringar i Kalmar län
Sammanställning av stormusselinventeringar i Kalmar län1986-2013 Sammanställning av stormusselinventeringar i Kalmar län 1986-2013 Meddelande: 2015:01 ISSN 0348-8748 Utgiven av: Ansvarig avd./enhet: Författare:
Läs merKyrkån. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 9e7d, 9e7e och 9e6e. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 19 augusti 2004
Kyrkån Avrinningsområde: Gullspångsälven 6-8 Terrängkartan: 9e7d, 9e7e och 9e6e Vattenförekomst: - Kommun: Laxå Vattendragsnummer: 8 Inventeringsdatum: 9 augusti 4 Koordinater: 655964 49694 Inventerad
Läs merInventering av stormusslor i Höje å 2016
Inventering av stormusslor i Höje å 2016 Vattenavledningsföretaget av Höjeån 1896-97 Lund 2016-06-20 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Sid 1 (8) INNEHÅLL 1 INLEDNING 3 2 LOKALBESKRIVNING 3 3 RESULTAT
Läs merElfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006
Tina Hedlund, Aquanord 2006-06-22 Rapport Elfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006 Undersökningen utförd av Tina Hedlund Aquanord Bakgrund Hösten 2005 utfördes två elfisken i Vojmån och ett elfiske
Läs merVersion 1.00 Projekt 7407 Upprättad Reviderad. PM vattenmiljö och botten, tillhörande detaljplaneprogram Södra Grimmstad, Kils kommun
Version 1.00 Projekt 7407 Upprättad 2016-09-06 Reviderad PM vattenmiljö och botten, tillhörande detaljplaneprogram Södra Grimmstad, Kils kommun Sammanfattning En riktad inventering av har skett i samband
Läs merPM ÖRINGBIOTOPER I HULEBÄCKEN
PM ÖRINGBIOTOPER I HULEBÄCKEN UPPDRAG Idrottsvägen Dagvatten UPPDRAGSNUMMER 13000126 UPPDRAGSLEDARE Ann Jansson UPPRÄTTAD AV Niklas Egriell DATUM 2018-04-12 Utredning om öringbiotoper i Hulebäcken i anslutning
Läs merElfisken. 1 Finnatorp Vattendrag: 108 Säveån
Elfisken Elfisken genomfördes på tre lokaler i Säveåns huvudfåra och två i Kyllingsån. De undersökta lokalerna är Finnatorp, Hönö, ned dammen vid Sävsjöos, Kyllingsån vid Lilla Landa och Lillån-Kvinnestadsbäcken
Läs merRapport Inventering flodpärlmusslor 2011 Storumans kommun
2011-12-21 Rapport Inventering flodpärlmusslor 2011 Storumans kommun Tina Hedlund Aquanord AB Bakgrund och syfte Flodpärlmusslans utbredning inom Storumans kommun är till stor del okänd. Flodpärlmusslor
Läs merGöljebäcken. Avrinningsområde: Eskilstunaån Terrängkartan: 10f6a. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 23 och 25 augusti 2004
Avrinningsområde: Eskilstunaån 61-121 Terrängkartan: 10f6a Vattenförekomst: - Kommun: Örebro Vattendragsnummer: 121023 Inventeringsdatum: 23 och 25 augusti 2004 Koordinater: 6580327 1453197 Inventerad
Läs merGIS, dammar, flodpärlmusslor och öring
GIS, dammar, flodpärlmusslor och öring Erik Degerman & Carl Tamario Sötvattenslaboratoriet Vattendagarna 14-16 november 2017 En studie om öring: En öringpopulation behöver en viss strömsträcka för att
Läs merInventering av flodpärlmussla (Margaritifera margaritifera) i Testeboån 2013
Inventering av flodpärlmussla (Margaritifera margaritifera) i Testeboån 2013 2013 Pär Granström SAMMANFATTNING Under 2013 har sammanlagt 18 lokaler i Testeboån återinventerats. På fyra lokaler gjordes
Läs merInventering av stormusslor på djupa lokaler inom Örebro län 2012. www.lansstyrelsen.se/orebro. Publ nr 2012:36
Inventering av stormusslor på djupa lokaler inom Örebro län 2012 www.lansstyrelsen.se/orebro Publ nr 2012:36 Fältarbete: Text: Fotografier: Kartor: Peter Ljungberg, Mikael Svensson & Patrik Svensson, Aquacom,
Läs merUndersökningstyp. Övervakning av flodpärlmussla. Mål och syfte med undersökningstypen. Strategi. Kort om flodpärlmusslor
1 Programområde: Sötvatten Övervakning av flodpärlmussla Mål och syfte med undersökningstypen Undersökningen syftar till att följa förändringen av individantalet i avgränsade bestånd av flodpärlmusslor
Läs merRapport 2007:51 Flodpärlmussla i Bratteforsån och Gärebäcken. Slutrapport status och trender.
Rapport 2007:51 Flodpärlmussla i Bratteforsån och Gärebäcken Slutrapport 2007 - status och trender www.o.lst.se Flodpärlmussla i Bratteforsån och Gärebäcken - status och trender Rapport 2007:51 PRODUKTION
Läs merDÄGGDJUR. Utter. Utter
REMIBAR REMIBAR DÄGGDJUR Utter Utter tillhör en grupp djur som kallas mårddjur. Under 1970-talet släpptes det ut mycket miljögifter i naturen och många utterungar dog. Men de senaste 10 åren har antalet
Läs merElfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2015
Elfiskeundersökning i Lunds kommun Lund 2016-02-01 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 0733-109849 www.fiskevard.se Innehåll 1 Sammanfattning
Läs merBevarandeplan för Hovgårdsån
Bevarandeplan för Hovgårdsån Bakgrund Länderna inom EU arbetar gemensamt för att bevara sitt växt- och djurliv för framtida generationer. En viktig del i arbetet är det ekologiska nätverket Natura 2000
Läs merElfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2018
Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2018 Lunds kommun Lund 2018-10-31 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 0733-109849 www.fiskevard.se
Läs merEklövs Fiske och Fiskevård. Säbyholmsbäcken Provfiske. Säbyholmbäcken. Sid 1 (7)
Provfiske Säbyholmbäcken Sid 1 (7) INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 4 3.1 Karta elfiskelokaler 4 3.2 Lista elfiskelokaler 4 3.3 Datablad provfiske 5 3.4 Fiskarter 6 4 Referenser 7 Sid 2 (7)
Läs merMiljöåtgärder i Öjungsån
1 (14) Miljöåtgärder i Öjungsån Redovisning av åtgärder utförda med stöd av anslaget 1:11 ÅTGÄRDER FÖR HAVS- OCH VATTENMILJÖN. 75000 flodpärlmusslor handplockades under projektet. Samhällsbyggnadskontoret
Läs merInventering av stormusslor i Nyköpingsån
Inventering av stormusslor i Nyköpingsån Ellen Schagerström, Susanne Qvarfordt & Micke Borgiel Sveriges Vattenekologer AB Oktober 2016 2 Inventering av stormusslor i Nyköpingsån Ellen Schagerström, Susanne
Läs merReMiBar. fria vandringsvägar i vattendrag
ReMiBar fria vandringsvägar i vattendrag REMIBAR fria vandringsvägar i vattendrag I Norrbotten och Västerbotten pågår projektet Remibar vars mål är att åtgärda vandringshinder för fisk och andra vattenlevande
Läs merStormusslor i Yxern och Yxeredsån 2016
Stormusslor i Yxern och Yxeredsån 2016 Musslor från Yxern, Kalmar läns största insjö. Foto: Carl-Johan Månsson På uppdrag av Yxerns FVOF och Yxeredsåns FVOF 2016-12-16 Carl-Johan Månsson, Fiskerikonsulent
Läs merNaturfåran vid Visskvarns vattenkraftverk i Bulsjöån - åtgärder och utveckling 2002-2010
Peter Gustafsson 21-6-17 Naturfåran vid Visskvarns vattenkraftverk i Bulsjöån - åtgärder och utveckling 22-21 Adress: Ekologi.Nu, Näckrosv 18, 59 54 Sturefors Tel: 72-79268 Hemsideadress: www.ekologi.nu
Läs merVattenkvalitet Vattenkemiprover från Svartälven vid Hammarn (tabell 1).
Svartälven Avrinningsomr.: Gullspångsälv. 61-138 Terrängkartan: 12ed, 11e9d, 11e8d, 11e8e, Vattenförekomst: SE663193-14263 11e7e, 11e7f, 11e6f, 11e5f, 11e2f, 11e2g, 11eg, Vattendragsnummer: 13814 11gh,
Läs merProjekt Lärjeån 2010. Återintroduktion av flodpärlmussla i Lärjeåns avrinningsområde. Niklas Wengström
Projekt Lärjeån 2010 Återintroduktion av flodpärlmussla i Lärjeåns avrinningsområde Niklas Wengström SAMMANFATTNING Under sommaren 2010 har Sportfiskarna i Göteborg startat ett flerårigt projekt med syfte
Läs merSammanställning av stormusselinventeringar i Kalmar län
Sammanställning av stormusselinventeringar i Kalmar län 1986-2013 Sammanställning av stormusselinventeringar i Kalmar län 1986-2013 Meddelandeserien nr: 2015:01 ISSN-nummer: 0348-8748 Utgiven av: Länsstyrelsen
Läs merElfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2012
Elfiskeundersökning i Lunds kommun Lund 2013-03-07 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 046-249432 www.fiskevard.se Innehåll 1 Sammanfattning
Läs merElfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2009
Elfiskeundersökning i Lunds kommun Lund 2010-03-12 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 046-249432 www.fiskevard.se Innehåll 1 Sammanfattning
Läs merÅtgärder inom Kungsbackaåns avrinningsområde
Datum: 2016-11-11 Åtgärder inom Kungsbackaåns avrinningsområde Kungsbackaåns vattenråd EnviroPlanning AB Lilla Bommen 5 C, 411 04 Göteborg Besöksadress Lilla Bommen 5 C Telefon 031-771 87 40 Hemsida www.enviroplanning.se
Läs merÅterintroduktion av flodpärlmussla i Bulsjöån. Effektuppföljning av den parasitiska fasen
Återintroduktion av flodpärlmussla i Bulsjöån Effektuppföljning av den parasitiska fasen Sportfiskarna Text: Niklas Wengström, Bild: Jakob Bergengren Tel: 031-83 44 64 E-post: niklas.wengstrom@sportfiskarna.se
Läs merBedömning av konsekvenser i Natura 2000-område, Lärjeån, i samband med planarbete för ny bad- och isanläggning i Angered.
Bedömning av konsekvenser i Natura 2000-område, Lärjeån, i samband med planarbete för ny bad- och isanläggning i Angered. 2010-04-14, Reviderad 2010-09-03 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Föreslagna
Läs merFiskundersökningar i Fyleån 2015
Fiskundersökningar i INNEHÅLL 1 Sammanfattning 3 2 Inledning 3 3 Metodik 4 4 Resultat 5 4.1 Karta elfiskelokaler 5 4.2 Lista elfiskelokaler 5 4.3 Datablad provfiske 6 4.4 Fiskarter 13 5 Referenser 14 2
Läs merElfiskeundersökning i Mölndalsån i Landvetter med utvärdering
2009-12-14 sid 1 (5) Härryda kommun Elfiskeundersökning i Mölndalsån i Landvetter med utvärdering Två fiskare i Mölndalsån Sportfiskarna Per-Erik Jacobsen Fiskevårdskonsulent Sjölyckan 6 416 55 Göteborg
Läs merFiskundersökningar i Säbyholmsbäcken 2010
Fiskundersökningar i Säbybäckens vänner Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 046-249432 E-post: eklov@fiskevard.se Hemsida: www.fiskevard.se
Läs merVattenekosystemet hur kan det påverkas av dikesrensning? Elisabet Andersson
Vattenekosystemet hur kan det påverkas av dikesrensning? Elisabet Andersson 20171122 1 Skogens ekosystemtjänster (Skogsstyrelsen Rapport 2017:x) Exempel: Försörjande Timmer och massaved, Biobränsle, Dricksvatten,
Läs merJuojoki Fiskevårdsprojekt 2009. Tornedalens Folkhögskola Rolf Lahti
Juojoki Fiskevårdsprojekt 2009 Tornedalens Folkhögskola Rolf Lahti Innehållsförteckning Förord...3 Vision...3 Bakgrund...2 Syfte...3 Restaureringen 2009...3 Dokumentation...4 Fiskeförbud...4 Inventering
Läs merSlammar Gikasjöns botten igen? Provfiske och inventering av bottensubstrat
Rapport Slammar Gikasjöns botten igen? Provfiske och inventering av bottensubstrat Undersökningen utförd av Tina Hedlund Aquanord Bakgrund Enligt den bofasta befolkningen runt Gikasjön håller sjöns botten
Läs merFiskundersökningar i Fyleån 2016
Fiskundersökningar i Fyleån 2016 INNEHÅLL 1 Sammanfattning 3 2 Inledning 3 3 Metodik 4 4 Resultat 5 4.1 Karta elfiskelokaler 5 4.2 Lista elfiskelokaler 5 4.3 Datablad provfiske 6 4.4 Fiskarter 10 5 Referenser
Läs merÅterinventering av stormusslor i Edsån 2008
Återinventering av stormusslor i Edsån 008 Peter Ljungberg, Roger Norling och Helena Herngren Inventering, text och foto Peter Ljungberg Aquacom Gyllenkroks allé 9 4 Lund 0706-9999 aquacom@ljungberg.nu
Läs merRASTÄLVEN - Grängshytteforsarna
RASTÄLVEN - Grängshytteforsarna Redovisning av biotopvårdsåtgärder 2006 Inom ramen för Projektet Flodpärlmusslan och dess livsmiljöer i Sverige LIFE04 NAT/SE/000231 Författare: Peter Johansson EMÅFÖRBUNDET
Läs merEffekter på fiskfaunan efter meandring i Fyleån och Klingavälsån
Effekter på fiskfaunan efter meandring i Fyleån och Klingavälsån Innehåll 1 Sammanfattning 3 2 Inledning 4 3 Material och metoder 4 4 Resultat 6 4.1 Fyleån 6 4.2 Klingavälsån 7 5 Diskussion 9 6 Referenser
Läs merUndersökning av Lindomeån ned Västra Ingsjöns utflöde Inseros avseende på ny bro
Undersökning av Lindomeån ned Västra Ingsjöns utflöde Inseros avseende på ny bro Inventering gjordes 2013-07-25 av Per Ingvarsson på Naturcentrum AB med medhjälpare Oscar Ingvarsson. Sträckan som undersöktes
Läs merFiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden Höörsån, Kvesarumsån, Hörbyån
Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden 2001 Höörsån, Kvesarumsån, Hörbyån Lund 2002-01-14 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 046-249432
Läs merElfiske i Jönköpings kommun 2009
Elfiske i Jönköpings kommun 29 De genomförda elfiskena har skett framförallt som uppföljning av tidigare fisken eller fiskevårdsinsatser i Tabergsån och Lillån i Bankeryd. Ett inventeringsfiske (Kärrån)
Läs merInventering av stormusslor med fokus på hotade arter i Lillån samt Sjömellet i Hässleholms kommun Augusti 2010
Inventering av stormusslor med fokus på hotade arter i Lillån samt Sjömellet i Hässleholms kommun Augusti 2010 Spetsiga målarmusslor vid Sjömellet Inventeringen utförd av: F:a Helena Sundström Herngren
Läs merÖring en art med många kostymer
Öring en art med många kostymer Erik Degerman, Sötvattenslaboratoriet Sveriges fiskevattenägareförbunds nationella konferens Norrköping 22-23 november 2017 Foto: Daniel Bergdahl & Hans Schibli Vandringsmöjligheter
Läs merFiskundersökningar i Rönne å 2012
Eklövs Fiske och Fiskevård Fiskundersökningar i Rönne å 2012 Länsstyrelsen i Skåne län Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432 E-post:
Läs merMiljöåtgärder i Rabobäcken
1 (9) Miljöåtgärder i Rabobäcken Redovisning av åtgärder utförda med stöd av anslaget 1:11 ÅTGÄRDER FÖR HAVS- OCH VATTENMILJÖN. Samhällsbyggnadskontoret (SBK) Planavdelningen Kontaktperson Jonas Engberg
Läs merFigur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet.
9 Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 1 Innehåll Bäck 8... 3 Bäck 9... 9 Bäck 10... 11 Bäck 57... 15 Bäck 11... 17 Bäck 12... 20 Bäck 13... 23 Bäck 14... 27 2 Bäck
Läs merAllmänt om Tidanöringen
Allmänt om Tidanöringen Insjö-öring Insjööring är öring som anpassats till att leva helt och hållet i sötvatten. De förändrades när de blev instängda i sjöar efter istiden. Tidanöringen utgör en av tre
Läs merBevarandeplan Natura 2000
Bevarandeplan Natura 2000 Maljan SE0710173 Namn: Sitecode: Områdestyp: Maljan SE0710173 psci 2001-01 enligt Art- och habitatdirektivet Area: 14 hektar Skyddsform: Oskyddat, blivande naturreservat Kommun:
Läs merInventering av större vattensalamander i västra Erikslund
TURGOR HENRIK DAHL AB Inventering av större vattensalamander i västra Erikslund På uppdrag av Västerås stad Viktoria Karlsson 2014-09-07 Turgor Henrik Dahl AB, 2014 Strandvägen 28 725 92 Västerås Rapportförfattare
Läs merInformation och utbildningsmaterial
Information och utbildningsmaterial Älvstädar-SM Ett miljösamarbete mellan Städa Sverige och Fortum Syftet med Älvstädar-SM är att involvera föreningar i miljöaktiviteter kring älvar där Fortum verkar.
Läs merBevara Sommens nedströmslekande öring
1 Bevara Sommens nedströmslekande öring Projektbeskrivning Laxberg Version 2012-09-19 Mål med projektet Att återskapa fria vandringsvägar för fisk för att öka reproduktionen hos Sommens nedströmslekande
Läs merMiljö i Mark 2007:1. Flodpärlmusslan i Marks kommun - hot mot populationen. Miljökontoret, Marks kommun. författare, Karin Jarl
Miljö i Mark 2007:1 Flodpärlmusslan i Marks kommun - hot mot populationen författare, Karin Jarl Miljökontoret, Marks kommun Förord Denna rapport är resultatet av ett 20p examensarbete i ekologisk zoologi
Läs merKalkning och försurning i Jönköpings län
Kalkning och försurning i Jönköpings län orsaken till försurning Försurning är Jönköpings läns största miljöproblem. Värst drabbade är länets västra och södra delar. Med försurning menas att ph-värdet
Läs merBiotopvårdsåtgärder i Tåmeälven 2008
Direkttelefon Referens 0910-73 76 77 2008-11-17 Bygg- och miljökontoret Miljöavdelningen Bo-Göran Persson Biotopvårdsåtgärder i Tåmeälven 2008 Delrapport inom projektet - Kustvattendrag inom Skellefteå
Läs merRÖDLISTADE ARTER I NORRKÖPINGS KOMMUN
RÖDLISTADE ARTER I NORRKÖPINGS KOMMUN Anneli Gustafsson NATUR I NORRKÖPING 1:04 Förord I denna rapport kan du läsa och låta dig förundras över hur många märkliga djur och växter det finns i vår kommun.
Läs merElfiskeuppföljning Nyträskbäcken 2015
2015-12-15 Rapport Elfiskeuppföljning 2015 Tina Hedlund Aquanord AB Bakgrund Ett antal flottledsrestaureringar har under åren genomförts inom Storumans kommun med syfte att återge vattendragen ett naturligare
Läs merElfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2002 Lunds kommun
Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2002 Lunds kommun Lund 2002-11-22 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 046-249432 www.fiskevard.com
Läs merSamtliga inventerade vattendrag
Samtliga inventerade vattendrag Figur 1. Karta över samtliga vattendrag som biotopkarterades i Örebro län år 2004. 10 Strömförhållande Sammantaget i alla inventerade vattendrag är strömförhållanden med
Läs merAtt anlägga vägtrummor. En samlande kra!
Att anlägga vägtrummor En samlande kra! Råd vid anläggning av vägtrummor En vägtrumma ska transportera undan vatten men vägtrumman blir ofta ett hinder för de djur som lever i och runt vattnet. Hinder
Läs merVandrarmusslan, invasiv, rakbladsvass och på väg in i Vättern. Jakob Bergengren Vattendagarna, 21 november 2018
Vandrarmusslan, invasiv, rakbladsvass och på väg in i Vättern Jakob Bergengren Vattendagarna, 21 november 2018 Sveriges stormusslor I Sverige finns 37 arter musslor som lever i sötvatten. De flesta
Läs merStränder som livsmiljö för djur, växter och svampar
Rödlistan för hotade arter Stränder som livsmiljö för djur, växter och svampar Småvatten och småvattendrag SLU ArtDatabanken Ulf Bjelke 2015 03 26 Foto: Fredrik Jonsson Foto: Krister Hall
Läs merInventering av stormusslor
Datum 2015-08-19 Rapport Inventering av stormusslor i Kävlingeån och Svalövsbäcken. Trafikverket EnviroPlanning AB Lilla Bommen 5 C, 411 04 Göteborg Besöksadress Lilla Bommen 5 C Telefon 031-771 87 40
Läs merSlutrapport, uppföljning av byggande av ett omlöp i Höje å
Slutrapport, uppföljning av byggande av ett omlöp i Höje å Länsstyrelsen i Skåne Höje å fvo Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432
Läs merRapport 2016:02. Fiskräkning i Säveån Jonsereds övre fiskväg
Rapport 2016:02 Fiskräkning i Säveån 2015 - Jonsereds övre fiskväg Rapportnr: 2016:02 ISSN: 1403-168X Rapportansvarig: Daniel Johansson Omslagsbild: Jonsereds övre fiskväg, foto Länsstyrelsen i Västra
Läs mer