Inventering av stormusslor i Nyköpingsån

Transkript

1 Inventering av stormusslor i Nyköpingsån Ellen Schagerström, Susanne Qvarfordt & Micke Borgiel Sveriges Vattenekologer AB Oktober 2016

2 2

3 Inventering av stormusslor i Nyköpingsån Ellen Schagerström, Susanne Qvarfordt & Micke Borgiel Sveriges Vattenekologer AB Oktober 2016 Beställare PEAB Framsida: Spinnerskan 1 sett från vattnet. Spetsig målarmussla på botten. Spetsiga målarmusslor på måttsticka. Foto: S. Qvarfordt & Ellen Schagerström. Alla fotografier i rapporten är tagna av Sveriges Vattenekologer AB. Sveriges Vattenekologer AB Marsjö Hvilan, Vingåker www. vattenekologer.se 3

4 4

5 Sammanfattning I oktober 2016 genomförde Sveriges Vattenekologer AB på uppdrag av PEAB en inventering av musselbeståndet i Nyköpingsån vid fastigheten Spinnerskan 1. Inventeringen genomfördes för att komplettera en uppdatering av miljökonsekvensbeskrivningen för byggnation på fastigheten. Vid en tidigare inventering i ett angränsande område i Nyköpingsån hittades enstaka exemplar av den rödlistade (NT) arten flat dammussla (Pseudanodonta complanata). I Nyköpingsåns vattensystem har man tidigare även hittat tjockskalig målarmussla (Unio crassus) som klassas som Starkt Hotad (EN) på Rödlistan. Det finns dock ingen tidigare dokumentation av musselbeståndet för just denna del av Nyköpingsån. Inventeringen utfördes av dykare som samlade in befintliga musslor i utslumpade ramar inom undersökningsområdet. Musslorna togs upp på land för artbestämning, mätning och fotografering innan de fördes tillbaks till området. I det aktuella undersökningsområdet vid fastigheten Spinnerskan 1 hittades inte den rödlistade flata dammusslan eller tjockskalig målarmussla men väl en livskraftig och utbredd population av spetsig målarmussla (Unio tumidus, Figur 1), och några exemplar av allmän dammussla (Anodonta anatina). Allmän dammussla (Anodonta anatina) och spetsig målarmussla (Unio tumidus) är två av de vanligaste stormussel-arterna i Sverige. Figur 1. Spetsiga målarmusslor (Unio tumidus) på botten i Nyköpingsån. 5

6 Innehållsförteckning Sammanfattning... 5 Inledning... 7 Bakgrund... 7 Uppdrag... 8 Utförande... 8 Beskrivning av undersökningsområdet ovan ytan... 8 Metod i fält... 9 Resultat Beskrivning av bottensubstrat Diskussion och slutsats Tack till: Referenser Bilaga

7 Inledning Bakgrund I sjöar och åar lever ett flertal stora musselarter varav några är rödlistade. Tjockskalig målarmussla (Unio crassus) är till exempel starkt utrotningshotad i Sverige. Arten är upptagen på ArtDataBankens Rödlista under kategorin Starkt Hotad (EN). Sedan 1950-talet har den minskat kraftigt även på andra håll i sitt utbredningsområde i Europa. Arten förekommer främst i åar och bäckar på sandoch grusbottnar, ibland även i finare sediment. Inom Projekt Målarmusslans återkomst har man visat att varierad bottenstruktur (sand, grus, sten och död ved), skuggning av vattenspegeln (stora träd) och fria vandringsvägar för musslornas värdfiskar är viktiga faktorer för att bibehålla livskraftiga populationer av stormusslor. Detta gäller särskilt tjockskalig målarmussla som har en komplex livscykel där musslan under larvstadiet lever parasitisk på vissa specifika fiskarter, t. ex stensimpa, sarv, färna och elritsa. I Sverige återfinns tjockskalig målarmussla i landets sydöstra delar. I Sörmland har man funnit tjockskalig målarmussla i bland annat Kilaån, Nyköpingsån och Svärtaån med anslutande vattendrag. Det är dock endast i Nyköpingsån som man har funnit tecken (juvenila individer) på att beståndet fortplantar sig (Ljungberg & Svensson 2010). I länsstyrelsens inventering av Nyköpingsån år 2007 hittades en juvenil individ av tjockskalig målarmussla nedströms järnvägsbron (Sandström 2007). Detta kan betyda att det finns ett bestånd av tjockskalig målarmussla som är tillräckligt stort för att reproducera sig uppströms fyndplatsen. Undersökningsområdet i denna inventering, ett avsnitt av ån vid fastigheten Spinnerskan 1, ligger uppströms fyndplatsen år 2007 med järnvägsbron som sydlig gräns nedströms. Vid inventeringen år 2007 fann man även ett enstaka exemplar av den rödlistade (NT) arten flat dammussla, Pseudanodonta complanata (Sandström 2007). Länsstyrelsen har efterfrågat en kompletterande inventering som underlag för beviljande av strandskyddsdipens och eventuellt även dispens från artskyddsförordningen om förekomst av tjockskalig målarmussla påvisas i anslutning till fastigheten Spinnerskan 1. Syftet med undersökningen, inventering av stormusslor, var därför främst att påvisa eventuell förekomst av den fridlysta och rödlistade tjockskaliga målarmusslan. Det inventerade området av Nyköpingsån ligger i anslutning till det planerade bostadsområdet i det gamla industriområdet Spinnerskan 1. Myndigheten vill därmed försäkra sig om att lämpliga åtgärder vidtas för att skydda och minimera påverkan från de störningar som byggverksamheten och de nya bostäderna medför, både på lång och kort sikt, på ett eventuellt bestånd av tjockskalig målarmussla. Enligt miljökonsekvensbeskrivningen (MKB n) och planbeskrivningen kommer inte exploateringen av området Spinnerskan 1 ha någon direkt påverkan på vattenmiljön. Däremot kommer strandvegetationen påverkas då en del större 7

8 träd längs vattendraget planeras att fällas, vilket kommer påverka den för musslor viktiga skuggningen av vattendraget. Dessa träd planeras dock att ersättas. Uppdrag Att inventera förekomsten av stormusslor i ett bestämt avsnitt av Nyköpingsån och artbestämma dessa för att fastslå om några rödlistade (hotade) arter förekommer, framförallt tjockskalig målarmussla (Unio crassus). Utförande Förekomsten av stormusslor inventerades i det aktuella undersökningsområdet i Nyköpingsån vid fastigheten Spinnerskan 1 (MKB s.8). Områdets bottenbeskaffenhet noterades också. Beskrivning av undersökningsområdet ovan ytan Undersökningsområdet var ca 9400 m 2. Områdets norra gräns var belägen ca 100 meter nedströms en gammal kraftverksanläggning och den södra gränsen utgjordes av en järnvägsbro. På båda sidorna av ån sluttar strandbankarna brant ner mot vattendraget. Sluttningarna är bevuxna av buskvegetation och fullvuxna lövträd av lönn, asp och al som skuggar vattendraget (Figur 2). På västra sidan löper en cykel- och gångväg längs ån ca 10 meter från vattnet. På åns östra sida finns kraftiga exemplar av al som står en bit ut i vattnet. Enstaka träd har dött och fallit ner i vattnet och bildar där komplexa habitat (livsmiljöer) där exempelvis fisk kan söka skydd och föda. Figur 2. Undersökningsområdet kantas av stora träd som ger mycket skugga. Bland den akvatiska floran noterades framförallt flera bestånd av pilblad (Sagittaria sagittifolia) på den östra banken och igelknopp (Sparganium emersum) i mitten av vattendraget. 8

9 Figur 3. Karta över de 21 utslumpade ramarnas positioner inom det inventerade området. Punkt 22 markerar start på sökdyket. Metod i fält Inventeringen genomfördes med dykare och inkluderade ramprovtagning och sökdyk. Ramprovtagningen innebar att en metallram med storleken 50x50 cm placerades på botten och att samtliga musslor inom ramen samlades in i en nätkasse. Provtagningen utfördes av en dykare som först noterade djup och skattade bottensubstratets sammansättning inom ramen vartefter alla synliga musslor i ramen samlades in. Därefter svepte dykaren (genom att skapa vattenrörelser) undan sediment, sand, grus och småsten samt löst material som löv mm vilket blottlade ytterligare musslor som samlades in. Musslorna togs upp på land för artbestämning, mätning på mätplatta (mm skala) och fotografering, för att sedan återföras till området. 9

10 Ramens position bestämdes från båt, med syftet att täcka in hela undersökningsområdet, varefter ramen slumpvis placerades ut på botten. Totalt provtogs 21 ramar utspridda i undersökningsområdet (se Tabell 1 samt Figur 3). Individuella nätkassar användes. Även för de ramar som saknade förekomst av musslor noterades djup och substrat. GPS-koordinaterna för varje ram redovisas i Bilaga 1. Sökdyket innebar att dykaren efter ramprovtagningen simmade fritt över området och sökte efter musslor som såg annorlunda ut än den vanligast förekommande spetsiga målarmusslan. Sökdyket var 30 minuter långt. Figur 4. Dykare på väg ned för att inventera. Fastigheten Spinnerskan 1 i bakgrunden. 10

11 Resultat Två arter av stormussla hittades i området under inventeringen (Tabell 1). Det var gott om spetsig målarmussla, Unio tumidus. I de 21 rutor som inventerades hittades totalt 203 individer av spetsig målarmussla. Detta kan förväntas eftersom spetsig målarmussla är den allmännaste av de tre arterna målarmusslor i svenska inlandsvatten. Inventeringen fann även enstaka exemplar (totalt fem individer) av allmän dammussla, Anodonta anatina, som är Sveriges vanligast förekommande sötvattenmussla (Figur 5). Ingen av dessa två arter är rödlistade. Tabell 1. Ramnummer, djup (m) och musseltäthet per kvadratmeter för de två funna arterna i det inventerade området av Nyköpingsån samt dominerande bottensubstrat i ramarna. Ramnummer Djup (m) Spetsig målarmussla (antal/m 2 ) Allmän dammussla (antal/m 2 ) Dominerande bottensubstrat 1 2,6 32 Sten 2 2,2 0 Sten 3 1,3 0 Sten/grus Sten Mjukbotten Sten/mjukbotten Sten 8 2,3 72 Grus 9 3, Grus 10 3,5 28 Mjukbotten 11 3, Grus 12 1,8 44 Mjukbotten 13 2,4 60 Mjukbotten 14 2,7 64 Sten 15 2,7 40 Mjukbotten 16 2,5 0 Mjukbotten 17 4,3 4 Sten Mjukbotten 19 0,8 0 4 Mjukbotten 20 3,2 140 Mjukbotten 21 3,4 40 Mjukbotten 11

12 Figur 5. Spetsiga målarmusslor (Unio tumidus) till vänster och en allmän dammussla, (Anodonta anatina) till höger. Det dominerande storleksintervallet för spetsig målarmussla låg mellan mm, men mindre exemplar förekom (Figur 6). Detta indikerar att den spetsiga målarmusslan har en livskraftig population i området. Populationstätheten för spetsig målarmussla i området beräknas till ca 38 musslor per kvadratmeter baserat på de 21 rutor som inventerades. Figur 6. Storleksfördelning hos spetsig målarmussla, Unio tumidus, inom det inventerade området. Fördelningen av musslor i området var fläckvis, med varierande tätheter inom hela det inventerade djupintervallet 1,3-4,3 m. Då sikten var < 1m var det svårt att dokumentera större ytor, men se Figur 3 samt Tabell 1 för en uppfattning om täthet och utbredning. 12

13 Bottensubstratet varierade från ren mjukbotten till sten och grusbotten, ibland med inslag av block. Musslorna var jämt fördelade mellan de olika substrattyperna (se Tabell 1), de olika djupen och även mellan kant och mittfåra av vattendraget. Beskrivning av bottensubstrat Bottensubstratets sammansättning skattades av dykaren i procent yttäckning av respektive bottentyp, häll, block, sten, grus, sand och mjukbotten (Figur 7). Det var generellt en hög mängd organiskt material (mjukbotten). Detta kan ha överskattats något eftersom det vid tiden för inventeringen var ett begränsat flöde (ca 1-2 m 3 /sek) i det undersökta avsnittet av Nyköpingsån. Detta borde ha medfört att mer fint, organiskt material ansamlats på botten. I vanliga fall är detta ett mer strömt (upp till 20 m 3 /sek) avsnitt, vilket borde ge en mer renspolad botten. Figur 7. Skattad procentuell sammansättning av bottensubstratet i den undersökta delen av Nyköpingsån. Notera att redovisningen är kumulativ. I klassningen Mjukbotten ingår både organiska och oorganiska partiklar. Diskussion och slutsats I det inventerade avsnittet av Nyköpingsån återfanns inga arter av musslor som klassas som hotade. En noggrannare klassificering av musselbeståndets ekologiska status i Nyköpingsån är svår att göra enbart med utgångspunkt från data insamlade under denna inventering. Enligt Tapper & Lundberg (2006) rekommenderas att man genomför uppföljande och jämförbara undersökningar av musselbestånd i en tidsserieövervakning med 3-6 års mellanrum. 13

14 Tack till: Stort tack till Jakob Bergengren och Stefan Lundberg för projektstöd och expertis. Referenser Ljungberg, P. & Svensson, M Inventering av tjockskalig målarmussla Länsstyrelsen i Södermanlands län Rapport 2010:5. 76 sid. Ljungberg, P. & Herngren, H Miljöövervakning av tjockskalig målarmussla. Inventering av övervakningslokaler Länsstyrelsen i Södermanlands län. Rapport 2012: sid. Lundberg, S. & von Proschwitz, T Tjockskalig målarmussla i Södermanlands län. Länsstyrelsen i Södermanlands län. Rapport 2004:8. 52 sid. MKB för Detaljplan för Spinnerskan 1 (Furuspecialen) m.fl., Nyköping, Nyköpings kommun BTN 15/30 (SHB 12/137), upprättad , reviderad sid. Område av riksintresse för naturvård i Södermanlands län. Nyköpingsån. Länsstyrelsen i Södermanlands län. Registerblad NRO Projekt Målarmusslans återkomst Sandström A Inventering av tjockskalig målarmussla i Nyköpingsån kompletterande utredning till samråd för byte av järnvägsbro över Nyköpingsån. Calluna

15 Bilaga 1 GPS-koordinater angivna i RT90 för de utslumpade ramarna (se Figur 3) under musselinventering i Nyköpingsån. Ramnummer Latitud Longitud (sökstart) Referens