MÅLARMUSSLANS ÅTERKOMST
|
|
- Anita Jonsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 MÅLARMUSSLANS ÅTERKOMST TILL NYTTA FÖR MÄNNISKA, DJUR OCH NATUR Kids having fun(?) Fyleån Creek Glochidia waiting for host-fish
2 MÅLARMUSSLANS ÅTERKOMST Upplägg - Projektet - Syfte - Fyledalen - Åtgärderna - Utsättning av TSM - Nyttan? - Sammanfattning Unio crassus TS Målarmussla Silvåkra
3 ETT MULTIPROJEKT ( ) Biotopåtgärder Forskning Utplantering Uppföljning och information Tolv projektområden -Områdesspecifika åtgärder - Biotopförbättringar - Vandringshinder - Värdfiskar - Utplantering/flyttning - Kunskapsspridning Twelve LIFE-project sites covering the historical distribution range of Unio crassus
4 SYFTE Ett friskare Östersjön genom landbaserade åtgärder -Bättre vattenkvalitet - Ökad biologisk mångfald - Ökad kunskap - Ökad förståelse - Motor, spridningseffekt - Östersjöperspektivet Dead organic matter the Österlen shoreline
5 ÖSTERSJÖNS PROBLEM Övergödning: - Massblomning av fytoplankton - Syrebrist och bottendöd - Kollaps av fiskpopulationer - Förlorade ekosystemtjänster * Försurning, brunifiering, toxiner *Den ekonomiska effekten av försämringar i vattenkvalitet (HB) beräknas till > 70 MSEK årligen)
6 LANDBASERADE HAVSPROBLEM Fyleån Creek, pre-restoration conditions Fyledalen dränerades under 30-talet i syfte att utvinna produktionsmark: - Förändrad hydrologisk regim (snabb avrinning och torrt landskap) - Homogena akvatiska livsmiljöer - Låg akvatisk biodiversitet - Försämrad vattenkvalitet - Effekter på Östersjön
7 FYLEÅPROJEKTET Pre-restoration conditions Post-restoration conditions syftar till att återskapa Fyledalens hydrologiska regim, livsmiljöer och konnektivitet Konkreta åtgärder: -meandring (ca 5 km) -substrat - grundvattenhöjning -våtmarker -biflöden - habitat lämpliga för målarmussla
8 EFFEKTERNA? Uppföljning genom studier: - Fysiskt habitat och hydrologi - Vattenkemi - Diversitet (perifyton, evertebrater och fisk) The red-dotted line represents the former ditch Före-efter-åtgärder, med kontroll-design
9 ÅTERKOMSTEN Den tjockskaliga målarmusslan (Unio crassus) är utdöd i Fyledalen (endast skalfynd) men ska återintroduceras ( ) Unio crassus filer-feeding Målsättningen är självreproducerande population inom 10 år
10 VARFÖR FOKUS PÅ EN MUSSLA? Unio crassus re-introduced, first-time ever in Sweden EN SYMBOLART - Indikator för miljöförändringar musslor = rent vatten = friska människor - Paraplyart - Allmän historiskt, nu utrotningshotad - Minireningsverk (40 l/dygn) - Långlivad, intressant livscykel Kabusaån
11 LIVSCYKEL Två frågeställningar: Glochidia infected fish 1) Vilka fiskarter är värdar för Unio crassus? 2) Är värdfiskförhållanden vattendragsspecifika?
12 VÄRDFISKAR Identification of species by DNA-technology Gravid Unio crassus Identifiering av glochidier på fångad vild fisk i fält samt genom experiment Preliminära resultat: 1) Stensimpa, elritsa, benlöja, småspigg och öring 2) Vattendragsspecifika värdfiskförhållande (Skånes två vattendrag) Odlingsteknik utvecklad
13 UTSÄTTNING I FYLEÅN Unio crassus stocked in Fyleån Creek glochider (99 infekterade fiskar) juveniler (burar) 300 juveniler (kontroll) Crassus dancing?) Vilken utsättningsstrategi är bäst, - juveniler vs infekterad värdfisk??) Överlevnad i fält?
14 NYTTAN MED MÅLARMUSSLANS ÅTERKOMST? UC4LIFE bidrar till ökad kunskap och förståelse för vikten att värna vatten Lokala skolor (> 1000 elever) Möten (> 300) Internationell uppmärksamhet (EC) Spridningseffekt (?) Samhällsnyttan
15 PENGARNA I SJÖN? Accumulated costs vs benefits (SEK) 6 MSEK Rekreation: Balans 2022 enkätundersökning Vattenkvalitet: Balans 2021 P och N reduktion Fiskproduktion: balans EST Total: Balans Modellerna kommer testas (enkäter, provtagningar)
16 SAMMANFATTNING Biotopåtgärder Forskning Utplantering Uppföljning och information 1) Ny kunskap om den tjockskaliga målarmusslans ekologi 2) Fyleåprojektet en framgång, - Klingavälsån, övriga projektområden 3) Musslan en lysande pedagog, Hemestorps Mölla som plattform? 4) Myndigheters förmåga att administrera stora projekt Uppföljande studier får ge svaren - Diversitet - Vattenkvalitet - Musslans överlevnad - Samhällsekonomiska nyttan
17 MÅLARMUSSLANS ÅTERKOMST TILL NYTTA FÖR MÄNNISKA, DJUR OCH NATUR FÖLJ
MÅLARMUSSLANS ÅTERKOMST
MÅLARMUSSLANS ÅTERKOMST - Musslor och människor i Fyledalen Kids having fun(?) sampling @ Fyleån Creek Glochidia waiting for host-fish MÅLARMUSSLANS ÅTERKOMST Upplägg - Projektet - Syfte - Fyledalen -
Läs merMÅLARMUSSLANS ÅTERKOMST. Resultat och erfarenheter
MÅLARMUSSLANS ÅTERKOMST Resultat och erfarenheter Ivan Olsson, Projektledare, UC4LIFE, LST Skåne MULTIDICIPLINÄRT PROJEKT (2012 2016) Restaurering Forskning Musslorna Monitoring och information Tolv projektområden
Läs merEffekter på fiskfaunan efter meandring i Fyleån och Klingavälsån
Effekter på fiskfaunan efter meandring i Fyleån och Klingavälsån Innehåll 1 Sammanfattning 3 2 Inledning 4 3 Material och metoder 4 4 Resultat 6 4.1 Fyleån 6 4.2 Klingavälsån 7 5 Diskussion 9 6 Referenser
Läs merPlaneringsunderlag för UC4LIFE finansierade åtgärder, Projektområde Kisaån (SE0230355)
The thick shelled river mussel (Unio crassus) brings LIFE+ back to rivers [UC4LIFE] Målarmusslans återkomst Planeringsunderlag för UC4LIFE finansierade åtgärder, Projektområde Kisaån (SE0230355) Lars Gezelius,
Läs merMålarmusslans återkomst. - till nytta för människa, djur och natur
Målarmusslans återkomst - till nytta för människa, djur och natur Den tjockskaliga målarmusslan (Unio crassus) hade tidigare en omfattande och mycket riklig förekomst i de Centraleuropeiska ländernas vattendrag,
Läs merPlaneringsunderlag för UC4LIFE finansierade åtgärder, Projektområde Vedaån (SE0220701)
The thick shelled river mussel (Unio crassus) brings LIFE+ back to rivers [UC4LIFE] Målarmusslans återkomst Planeringsunderlag för UC4LIFE finansierade åtgärder, Projektområde Vedaån (SE0220701) Helena
Läs merPlaneringsunderlag för UC4LIFE finansierade åtgärder, Projektområde Storån (SE )
The thick shelled river mussel (Unio crassus) brings LIFE+ back to rivers [UC4LIFE] Målarmusslans återkomst Planeringsunderlag för UC4LIFE finansierade åtgärder, Projektområde Storån (SE0230383) Lars Gezelius,
Läs merPlaneringsunderlag för UC4LIFE finansierade åtgärder, Projektområde Brusaån (SE310805)
The thick shelled river mussel (Unio crassus) brings LIFE+ back to rivers [UC4LIFE] Målarmusslans återkomst Planeringsunderlag för UC4LIFE finansierade åtgärder, Projektområde Brusaån (SE310805) Jakob
Läs merFiskundersökningar i Fyleån 2016
Fiskundersökningar i Fyleån 2016 INNEHÅLL 1 Sammanfattning 3 2 Inledning 3 3 Metodik 4 4 Resultat 5 4.1 Karta elfiskelokaler 5 4.2 Lista elfiskelokaler 5 4.3 Datablad provfiske 6 4.4 Fiskarter 10 5 Referenser
Läs merBidrag till särskilda åtgärdsprojekt från Havs- och vattenmiljöanslaget (1:12)
Bidrag till särskilda åtgärdsprojekt från Havs- och vattenmiljöanslaget (1:12) (SÅP) 15 sept 2015 HUT-nätverket Pernilla Olsson Miljöavdelningen, Fiske & Vattenvård Partnerskapsmedel 2016? Planering inför
Läs merFISKEVÅRD. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
FISKEVÅRD Ämnet fiskevård behandlar bevarandet av skyddsvärda fiskarter samt strävan efter att få så hög och jämn avkastning av våra fiskresurser som möjligt på ett långsiktigt hållbart sätt. I ämnet behandlas
Läs merPlaneringsunderlag för UC4LIFE finansierade åtgärder, Projektområde Klingavälsån-Karup (SE0430110)
The thick shelled river mussel (Unio crassus) brings LIFE+ back to rivers [UC4LIFE] Målarmusslans återkomst Planeringsunderlag för UC4LIFE finansierade åtgärder, Projektområde Klingavälsån-Karup (SE0430110)
Läs merFiskundersökningar i Fyleån 2015
Fiskundersökningar i INNEHÅLL 1 Sammanfattning 3 2 Inledning 3 3 Metodik 4 4 Resultat 5 4.1 Karta elfiskelokaler 5 4.2 Lista elfiskelokaler 5 4.3 Datablad provfiske 6 4.4 Fiskarter 13 5 Referenser 14 2
Läs merPlaneringsunderlag för UC4LIFE finansierade åtgärder, Projektområde Emån (västra) (SE310406)
The thick shelled river mussel (Unio crassus) brings LIFE+ back to rivers [UC4LIFE] Målarmusslans återkomst Planeringsunderlag för UC4LIFE finansierade åtgärder, Projektområde Emån (västra) (SE310406)
Läs merPlaneringsunderlag för UC4LIFE finansierade åtgärder, Projektområde Mörrumsån (SE0410128)
The thick shelled river mussel (Unio crassus) brings LIFE+ back to rivers [UC4LIFE] Målarmusslans återkomst Planeringsunderlag för UC4LIFE finansierade åtgärder, Projektområde Mörrumsån (SE0410128) Jonas
Läs merInventering av stormusslor i Nyköpingsån
Inventering av stormusslor i Nyköpingsån Ellen Schagerström, Susanne Qvarfordt & Micke Borgiel Sveriges Vattenekologer AB Oktober 2016 2 Inventering av stormusslor i Nyköpingsån Ellen Schagerström, Susanne
Läs merProjektledning av LIFE-projektet The thick shelled river mussel (Unio crassus) brings LIFE+ back to rivers.
Projektledning av LIFE-projektet The thick shelled river mussel (Unio crassus) brings LIFE+ back to rivers. ACTION E.1 DELIVARABLE: The Project Management plan Ivan Olsson och Tina Näslund Länsstyrelsen
Läs merNya statusklassningar vattendrag nov 2013
Nya statusklassningar vattendrag nov 2013 Renate Foks 12 nov 2013 Hagbyån och Halltorpsån Utdrag från VISS, 12 nov 2013 Hagbyån Hagbyån Hagbyån Halltorpsån Halltorpsån gul = måttlig ekologisk status, grön=
Läs merPlaneringsunderlag för UC4LIFE finansierade åtgärder, Projektområde Bräkneån (SE )
The thick shelled river mussel (Unio crassus) brings LIFE+ back to rivers [UC4LIFE] Målarmusslans återkomst Planeringsunderlag för UC4LIFE finansierade åtgärder, Projektområde Bräkneån (SE0410168) Jonas
Läs merProjektplan för Den levande Nyköpingsån
Projektplan för Den levande Nyköpingsån Foto: Storhusfallet vid högvattenflöde 1 maj 2010, flöde 100 m 3 per sekund. Bakgrund Nyköpingsån är en av södra Sveriges större vattendrag, den tar sin början vid
Läs merLIFE+10NAT/SE/ Dnr PM Monitoring i Blekinge inom LIFE-projektet Målarmusslans återkomst UC4LIFE
LIFE+10NAT/SE/000046 Dnr 502-1154-11 2017-03-09 PM Monitoring i Blekinge inom LIFE-projektet Målarmusslans återkomst UC4LIFE Förord LIFE-projekt Målarmusslans återkomst ger friskare åar har pågått under
Läs meredna paradigmskifte för inventering av akvatisk biologisk mångfald
edna paradigmskifte för inventering av akvatisk biologisk mångfald Foto:Joel Berglund Johan Näslund Micaela Hellström Johan Spens Biologisk mångfald och edna Ofta problematiskt att mäta biologisk mångfald
Läs merVattendragens biologiska värden Miljöstörningar vid rensning
Vattendragens biologiska värden Miljöstörningar vid rensning 1 Vattendragens biologiska värden 2 Träd och buskar i kanten Skuggar vattendraget hindrar igenväxning, lägre vattentemperatur Viktiga för däggdjur
Läs merVad finns det för stöd för att miljöåtgärder fungerar?
Vad finns det för stöd för att miljöåtgärder fungerar? Krav: För ekosystem närmare referens och målbild Inga risker Hur ska man veta? Vetenskapligt stöd Helst: studier före och efter åtgärd, med kontroller
Läs merFoton; Creative Commons, Jacob Berggren, Naturforskarna. edna paradigmskifte för inventering av akvatisk biologisk mångfald
Foton; Creative Commons, Jacob Berggren, Naturforskarna edna paradigmskifte för inventering av akvatisk biologisk mångfald Biologisk mångfald och edna Ofta problematiskt att mäta biologisk mångfald - hur
Läs merBevara Sommens nedströmslekande öring
1 Bevara Sommens nedströmslekande öring Projektbeskrivning Laxberg Version 2012-09-19 Mål med projektet Att återskapa fria vandringsvägar för fisk för att öka reproduktionen hos Sommens nedströmslekande
Läs merGuidade turer vid Bulls måse
Guidade turer vid Bulls måse 2003-2007 Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund Bakgrund Sedan början av 1700-talet har en mycket stor del av våtmarkerna i Sverige dikats ut för att öka
Läs merMÅLARMUSSLANS ÅTERKOMST UCFORLIFE AFTER LIFE-PLAN
MÅLARMUSSLANS ÅTERKOMST UCFORLIFE 2012-2016 AFTER LIFE-PLAN 2 Innehållsförteckning Executive summary, in English... 7 Background and objectives... 7 Results... 7 River restoration... 7 Host-fish mapping...
Läs merRestoration of the freshwater pearl mussel populations with new methods Vattenparlamentet, Pajala, 2011-11-02
Restoration of the freshwater pearl mussel populations with new methods Vattenparlamentet, Pajala, 2011-11-02 Kort bakgrund Varför så mycket fokus på flodpärlmussla? Komplicerad livscykel Kort bakgrund
Läs merBevarandeplan för Natura 2000-område Sibro (SE ) Flen och Nyköpings kommun, Södermanlands län
Dnr: 511-8950-2005 Bevarandeplan för Natura 2000-område Sibro (SE0220703) Flen och Nyköpings kommun, Södermanlands län Natura 2000-kod: SE0220703 Områdets namn: Sibro Totalareal: 0,9 ha Upprättad av: Länsstyrelsen
Läs merValvtjärnsbäcken Musselinventering och glochidieinfektion undersökning
Valvtjärnsbäcken Musselinventering och glochidieinfektion undersökning 2018 Sportfiskarna Tel: 0721 82 72 97 E-post: niklas.wengstrom@sportfiskarna.se Postadress: Sjölyckan 6, 416 55 Göteborg Hemsida:
Läs merLandskapets ekologi. Calluna AB Linköpings slott Linköping Tel Fax
Landskapets ekologi Vad är det vi vill uppnå, syftet? Identifiera strukturer, arter och processer som på landskapsnivå är känsliga för nuvarande eller ny infrastruktur (inklusive drift) Riktad analys,
Läs merUndersökningar i Fyrisån 2010 Fisk och stormusslor
Undersökningar i Fyrisån 2010 Fisk och stormusslor Tomas Loreth, Upplandsstiftelsen Johan Persson, Upplandsstiftelsen Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult Anders Larsson, Fyrisåns vattenförbund
Läs merSammanställning av stormusselinventeringar i Kalmar län
Sammanställning av stormusselinventeringar i Kalmar län1986-2013 Sammanställning av stormusselinventeringar i Kalmar län 1986-2013 Meddelande: 2015:01 ISSN 0348-8748 Utgiven av: Ansvarig avd./enhet: Författare:
Läs merEkosystemtjänster och samhällsekonomi: Emån
Dricksvatten, produktion av mat och el, lekbottnar för fisk, våtmarker som renar och buffrar eller en avkopplande fiskestund i ett vackert landskap hur mycket betyder det? Vad är det värt för oss? Öka
Läs merGöran Sjöberg Vilt, fisk och miljö, SLU, Umeå
Göran Sjöberg Vilt, fisk och miljö, SLU, Umeå Bäver som en resurs i vattenförvaltningen Bäverns försvinnande ur landskapet, och dess återkomst En ekologisk ingenjörsart Vattendirektivet god ekologisk status
Läs merVarför behövs uttagsrestriktioner?
Varför behövs uttagsrestriktioner? Jan Grosen Länsstyrelsen Skåne län Vattendagen 31 januari 2007 Varför behövs restriktioner för ytvattenuttag? Allt liv är beroende av vatten Vatten är en begränsad tillgång
Läs merSvennevadsån-Skogaån Figur 1.
Svennevadsån-Skogaån Avrinningsområde: Nyköpingsån 65 Terrängkartan: 9f8d, 9f9d och 9f8e Vattenförekomst: SE654370-147609 Kommun: Hallsberg Vattendragsnummer: 650250 & 65041 Inventeringsdatum: 27 och 28
Läs merGrön infrastruktur i prövning och planering
Grön infrastruktur i prövning och planering Handlingsplanernas roll i prövning och planering vs Vattenförvaltning Lennart Sorby Grön infrastruktur tillämpad definition Ett ekologiskt funktionellt nätverk
Läs merÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer
ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella
Läs merElfisken. 1 Finnatorp Vattendrag: 108 Säveån
Elfisken Elfisken genomfördes på tre lokaler i Säveåns huvudfåra och två i Kyllingsån. De undersökta lokalerna är Finnatorp, Hönö, ned dammen vid Sävsjöos, Kyllingsån vid Lilla Landa och Lillån-Kvinnestadsbäcken
Läs merÖstersjöns och Torneälvens lax- och öringbestånd. Johan Dannewitz & Stefan Palm Sötvattenslaboratoriet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)
Östersjöns och Torneälvens lax- och öringbestånd Johan Dannewitz & Stefan Palm Sötvattenslaboratoriet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Upplägg Bakgrund: beståndsövervakning, biologisk rådgivning och
Läs merSamrådsmöte Sveg 18 februari 2015
Samrådsmöte Sveg 18 februari 2015 Alla kan bidra till ett bättre vatten! Bottenhavets status Blå-Hög ekologisk status Grön- God ekologisk status Gul-Måttlig ekologisk status Orangeotillfredsställande
Läs merTriple lakes vattenvård för levande sjöar
Triple lakes vattenvård för levande sjöar Foto: Lars Häreblad Triple Lakes vattenvård i tre sjöar Triple Lakes eller Tre Sjöar är ett samverkansprojekt för friskare vattenmiljöer och renare vatten. Vi
Läs merKommunen yrkade att va-nämnden skulle upphäva länsstyrelsens beslut av den 4 juli 2008.
6 Länsstyrelses beslut om åläggande för kommun att bygga ut allmän vaanläggning fastställdes av Va-nämnden med hänvisning till den påtagliga olägenhet för miljön som en akut hotad arts (den tjockskaliga
Läs merStormusslor i biflöden till Göta älv
Stormusslor i biflöden till Göta älv Annie Jonsson och Ann Bertilsson 2014-2015 Syfte Vilka av Sveriges nio stormusselarter finns i Göta älvdalens vattensystem? Var finns de olika musslorna i vattensystemet?
Läs merMILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV
MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta
Läs merPreliminärt Program Restaurering i marin miljö 3 4 februari 2015
Preliminärt Program Restaurering i marin miljö 3 4 februari 2015 Havsmiljön mår inte bra. Olika EU direktiv betonar betydelsen av att uppnå eller upprätthålla en god miljöstatus i den marina miljön, att
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 14. Våmåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-01 2 14. Våmåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade
Läs merGropahålet. Foto: Sven-Erik Magnusson. Från källa till hav
Utställning på gallret Maltesholm Gropahålet Gummastorpssjön Vinne å Råbelövssjön TORSEBRO Araslövssjön He lge å Hammarsjön Vramsån Foto: Sven-Erik Magnusson Från källa till hav Foto:Sven-Erik Magnusson
Läs merTVÅ LÄNDER ÉN ELV
TVÅ LÄNDER ÉN ELV 2017-2020 Övergripande syften God ekologisk status enligt Ramdirektivet för vatten, gynnsam bevarandestatus, samt att uppfylla de svenska och norska miljömålen. Levande landsbygd (ökad
Läs merMörrumsån, Hur når vi målet god status?
Mörrumsån, Hur når vi målet god status? Åsnen och Mörrumsån Rikt växt och djurliv, hög biologisk mångfald Stor betydelse för rekreation och friluftsliv (riksintresse) Stor betydelse för turistnäringen
Läs merExploatering och påverkan på ålgräsängar
Exploatering och påverkan på ålgräsängar Kristjan Laas Juridiska institutionen Göteborgs universitet www.gu.se/zorro Foto: Eduardo Infantes VARFÖR ÄR MIN LILLA FRITIDSBÅT ETT HOT MOT ÅLGRÄSET? Starkt tryck
Läs merSvåra ord. Rekreation: Miljöbyte. Etiska: Moraliska. Estetisk: Läran om förnimmandet av det sköna. Förnimma: Märka, känna, begripa
Biologisk mångfald Svåra ord Rekreation: Miljöbyte Etiska: Moraliska Estetisk: Läran om förnimmandet av det sköna Förnimma: Märka, känna, begripa Varför är biologisk mångfald så viktigt? Biologisk mångfald
Läs merMarkavvattning för ett rikt odlingslandskap
Markavvattning för ett rikt odlingslandskap Anuschka Heeb Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden
Läs merGuidade turer till anlagda våtmarker inom Rååns avrinningsområde Ingegerd Ljungblom. På uppdrag av Rååns vattendragsförbund
Guidade turer till anlagda våtmarker inom Rååns avrinningsområde 2003-2009 Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning.3 Bakgrund.4 Antalet besökande växer...
Läs merBedömning av Ekologisk status genom påverkansanalys av miljöproblem Sammanvägd bedömning av Övergödning (näringsbelastning) Försurning Fysisk
Sjöar och vattendrag i Bottenvikens vattendistrikt status, miljöproblem och förslag till åtgärder Bedömning av Ekologisk status genom påverkansanalys av miljöproblem Sammanvägd bedömning av Övergödning
Läs merMiljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner.
Miljöförstöring levnadsmiljöer försvinner. Vi befinner oss i en period av massutdöende av arter. Det finns beräkningar som visar att om trenden håller i sig kan nästan hälften av alla arter vara utdöda
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 18. Ickåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-28 2 18. Ickåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade
Läs merVattendrag processer, strukturer och åtgärder
Vattendrag processer, strukturer och åtgärder 11 juni 2013 Erika Nilsson Upplägg Varför åtgärder? Vattendrag och deras processer och strukturer Åtgärder Koppling till vattenförvaltning och miljömål Varför
Läs merNATUR, VATTEN OCH VÅTMARKER
NATUR Tomelilla kommun rymmer många olika landskapstyper. Den sydöstra kommundelen präglas av det låglänta landskapet vid Österlenslätten. Kommunens mellersta del, vid det som kallas Södra mellanbygden,
Läs merProjekt Lärjeån 2010. Återintroduktion av flodpärlmussla i Lärjeåns avrinningsområde. Niklas Wengström
Projekt Lärjeån 2010 Återintroduktion av flodpärlmussla i Lärjeåns avrinningsområde Niklas Wengström SAMMANFATTNING Under sommaren 2010 har Sportfiskarna i Göteborg startat ett flerårigt projekt med syfte
Läs merInventering av stormusslor
Datum 2015-08-19 Rapport Inventering av stormusslor i Kävlingeån och Svalövsbäcken. Trafikverket EnviroPlanning AB Lilla Bommen 5 C, 411 04 Göteborg Besöksadress Lilla Bommen 5 C Telefon 031-771 87 40
Läs meredna paradigmskifte för inventering av biologisk mångfald Micaela Hellström Johan Näslund Johan Spens
edna paradigmskifte för inventering av biologisk mångfald Micaela Hellström Johan Näslund Johan Spens AquaBiota 2018-11-21 Micaela Hellström Johan Spens Johan Näslund Kartering och analyser i GIS Traditionella
Läs merRestaureringsåtgärder bra och dåliga exempel. Johan Kling Verksamhetsområdeschef, vattenresurs
Restaureringsåtgärder bra och dåliga exempel Johan Kling Verksamhetsområdeschef, vattenresurs 070 999 69 40 jnk@dhigroup.com Restaurering? Vad menar vi med restaurering? Restaurering Återställning av vattendragets
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 16. Ryssåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-10 2 16. Ryssåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade
Läs merSammanställning av stormusselinventeringar i Kalmar län
Sammanställning av stormusselinventeringar i Kalmar län 1986-2013 Sammanställning av stormusselinventeringar i Kalmar län 1986-2013 Meddelandeserien nr: 2015:01 ISSN-nummer: 0348-8748 Utgiven av: Länsstyrelsen
Läs merGöran Sjöberg Vilt, fisk och miljö, SLU, Umeå
Göran Sjöberg Vilt, fisk och miljö, SLU, Umeå Bäver som en resurs i vattenförvaltningen Bäverns försvinnande ur landskapet, och dess återkomst En ekologisk ingenjörsart effekter på fisk Vattendirektivet
Läs merSveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund Sportfiskarna
Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund Sportfiskarna Ideell naturvårds- och intresseorganisation 50 000 medlemmar Livskraftiga fiskbestånd i friska vatten Sportfiske är en av Sveriges viktigaste fritidsaktiviteter
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 13. Unnåns avrinningsområde Version 1.0 2015-03-31 2 13. Unnåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade
Läs merLänsstyrelsen Västernorrland avdelningen för Miljö 2007:10. Fiskinventering i naturreservatet Helvetesbrännan September 2007
Länsstyrelsen Västernorrland avdelningen för Miljö 2007:10 Fiskinventering i naturreservatet Helvetesbrännan September 2007 Rapport 2007:10 Länsstyrelsen Västernorrland avdelningen för Miljö Fiskinventering
Läs merMålarmusslan och livet i åarna
Målarmusslan och livet i åarna Hej! Jag heter Musse Målarmussla och är ungefär lika gammal som dina föräldrar. I ån där jag bor finns det musslor som är ännu äldre. Jag ska berätta hur livet är för oss
Läs merVattenkraftens påverkan på miljön och Miljöundersökningar för egenkontroll vattenkraft
Vattenkraftens påverkan på miljön och Miljöundersökningar för egenkontroll vattenkraft Foto: Medins biologi Ragnar Lagergren lst Västra Götaland Grete Algesten lst Värmland Jakob Bergengren lst Jönköping/HaV
Läs merLimniska stormusslor: Levnadssätt, livscykel och ekologi. Ted von Proschwitz Göteborgs Naturhistoriska Museum
Limniska stormusslor: Levnadssätt, livscykel och ekologi Ted von Proschwitz Göteborgs Naturhistoriska Museum Fortplantningsstrategier hos limniska musslor Ur: Wächtler et al 2001 Livscykel hos Unio crassus
Läs merNordisk IBPES-liknande studien av kustekosystem. Status och trender i biodiversitet och ekosystemfunktion
Nordisk IBPES-liknande studien av kustekosystem Ekosystemtjänster Status och trender i biodiversitet och ekosystemfunktion Direkt och indirekta drivkrafter för förändring med olika perspektiv på mänsklig
Läs merGöran Sjöberg Vilt, fisk och miljö, SLU
Göran Sjöberg Vilt, fisk och miljö, SLU Bäver som en resurs i vattenförvaltningen Bäverns försvinnande ur landskapet, och dess återkomst En ekologisk ingenjörsart Vattendirektivet god ekologisk status
Läs merSötvatten 2013. Om miljötillståndet i Sveriges sjöar och vattendrag. Rapport 2012 1
Sötvatten 2013 Om miljötillståndet i Sveriges sjöar och vattendrag Rapport 2012 1 Sötvatten 2013 redovisar resultaten från den nationella miljöövervakningen av sötvatten. Ansvarig utgivare: Björn Risinger
Läs merInsekters mångfald och betydelse för ekosystemets funktion i strömmande vatten. Björn Malmqvist, Ekologi, Miljö och Geovetenskap, Umeå Universitet
Insekters mångfald och betydelse för ekosystemets funktion i strömmande vatten Björn Malmqvist, Ekologi, Miljö och Geovetenskap, Umeå Universitet Vattendagarna, Stockholm 20-22 nov 2007 300,000 km vattendrag
Läs merVÄLKOMNA! Emån en långsiktigt hållbar resurs för samhälle och miljö. Referensgruppsmöte Ädelfors folkhögskola 16 september 2015
VÄLKOMNA! Emån en långsiktigt hållbar resurs för samhälle och miljö Referensgruppsmöte Ädelfors folkhögskola 16 september 2015 DAGENS PROGRAM 10.00 - Syfte med dagen - Referensgruppen, presentation - Presentation
Läs merSveriges miljömål.
Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen
Läs merKonsekvenser av människans verksamhet och skyddet för den finsk svenska skärgården vad anser du?
Konsekvenser av människans verksamhet och skyddet för den finsk svenska skärgården vad anser du? Helsingfors universitet, Göteborgs universitet, Finlands miljöcentral, Coastal Research and Planning Institute
Läs merNationell Inventering av Landskapet i Sverige - NILS
Nationell Inventering av Landskapet i Sverige - NILS Linjeobjekt i odlingslandskapet Henrik Hedenås NILS - Nationell Inventering av Landskapet i Sverige Syfte Övervaka förutsättningarna för biologisk mångfald
Läs merStatusklassning och vattendirektivet i Viskan
Statusklassning och vattendirektivet i Viskan EU s ramdirektiv för vatten och svensk vattenförvaltning VARFÖR EN NY VATTENFÖRVALTNING? Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas,
Läs merFAKTA. Flodpärlmusslan. skogsvattnens skatt
FAKTA FAKTA 2011 2011 Flodpärlmusslan skogsvattnens skatt Flodpärlmusslan skogsvattnens skatt Flodpärlmusslan är en riktig uråldring i våra vattendrag. Fossil har hittats som tyder på att arten är 80 miljoner
Läs merVATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet
VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Konkurrensen om vattnet Vattendagarna 2008 Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet Var är kraftverket? Var är vattnet?
Läs merAvloppsinventering i Haninge kommun 2010 LINA WESTMAN
Avloppsinventering i Haninge kommun 2010 LINA WESTMAN Sammanfattning Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund har under sommaren 2010 genomfört en inventering av enskilda avlopp i Haninge kommun. Syftet
Läs merBottenfaunaresultat för En sammanfattande redovisning
Bottenfaunaresultat för 2014 En sammanfattande redovisning 2015-04-28 Segesholmsån Julebodaån Lokaler för undersökning av bottendjur Verkaån Klammersbäck Mölleån Rörums norra å Rörums södra å Jättebäckslända
Läs merVäg 19, Bjärlöv Broby, ny bro över Almaån
Samråd enligt 6 kap. 4 miljöbalken inför tillståndsprövning av vattenverksamhet: Väg 19, Bjärlöv Broby, ny bro över Almaån Östra Göinge kommun, Skåne län Samrådsunderlag 2016-09-19 Projektnummer: 144215
Läs merHållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14
Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...
Läs merDysåns avrinningsområde (677921-141225)
Dysåns avrinningsområde (677921-141225) Översiktlig beskrivning Dysån är en för regionen typisk skogså, vars avrinningsområde i huvudsak ligger i Älvdalens kommun och därmed förvaltas fisket följaktligen
Läs merBävern. en landskapsarkitekt som gillar generationsboenden. Vattendagarna Göran Sjöberg Fakulteten för skogsvetenskap, SLU
Bävern en landskapsarkitekt som gillar generationsboenden Vattendagarna 2017 Göran Sjöberg Fakulteten för skogsvetenskap, SLU Water Management in Baltic Forests WAMBAF-projektets syfte är hantera problem
Läs merVattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt
TMALL 0141 Presentation v 1.0 Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt 10.00 11.00 Varför bryr vi oss om vatten 11.00 11.30 Vad gäller enligt lagen, Länsstyrelsen Vattenverksamhet
Läs merFungerar den parasitiska fasen hos återintroducerade flodpärlmusslor i Bulsjöån?
Fungerar den parasitiska fasen hos återintroducerade flodpärlmusslor i Bulsjöån? LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND Titel: Författare: Utgiven av: Hemsida: Fungerar den parasitiska fasen hos återintroducerade
Läs merVärdering av ekosystemtjänster och samhällsnyttor i och i anknytning till Emån
Värdering av ekosystemtjänster och samhällsnyttor i och i anknytning till Emån Dricksvatten, produktion av mat och el, lekbottnar för fisk, våtmarker som renar och buffrar eller en avkopplande fiskestund
Läs merVattenförvaltning i Europa. God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden
Vattenförvaltning i Europa God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden Vattenråd som förvaltingsform? Avgränsning Frivillighet Lokal förankring Finansiering av Vattenråd: - Startstöd
Läs merMiljöövervakning av genetisk mångfald. Linda Laikre Stockholms universitet
Miljöövervakning av genetisk mångfald Linda Laikre Stockholms universitet Genetisk variation osynliga verktyg för överlevnad och anpassning Genetisk variation = förekomst av varianter av enskilda gener/arvsanlag
Läs merÄNGELHOLMS MILJÖPLAN 2014 2021
ÄNGELHOLMS MILJÖPLAN 2014 2021 Innehåll DEL 1 - Inledning 1 Miljöplan för Ängelholms kommun 1 De nationella miljökvalitetsmålen 1 De regionala målen i Skåne 2 De lokala miljömålen för Ängelholms kommun
Läs mermiljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete
Utskriftsversion Göteborgs Stads miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Läs miljöprogrammet i sin helhet på: www.goteborg.se/miljoprogram Foto: Peter Svenson Miljömålen visar vägen Göteborg ska
Läs merVad händer med vattenmyndigheternas åtgärdsprogram?
Vad händer med vattenmyndigheternas åtgärdsprogram? Irene Bohman Nationell kalkhandläggarträff 2016-03-15 Maj PRÖVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAMMET Överlämnade åtgärdsprogrammet till regeringen för en eventuell
Läs merFiske och vattenvård 1, 100 poäng
SKOG, MARK OCH VATTEN Ämnet skog, mark och vatten behandlar mångbruk av skog. Med mångbruk menas att skogen används för olika syften. Skogen omfattas av stora ekonomiska och miljömässiga värden och är
Läs mer