Inventering av flodpärlmussla I Dalån

Transkript

1 Inventering av flodpärlmussla I Dalån

2 Inventering: Sofie Zetterlund och Mathias Ahlström med sjölyftet, Bollnäs kommun Rapport och foto: Sofie Zetterlund

3 Bakgrund Flodpärlmusslan (Margaritifera margaritifera) är en av våra åtta sötvattenlevande stormusslor. Den växer mycket långsamt i små bäckar till stora älvar. Musslan är en filtrerare vilket betyder att den filtrerar vatten över gälarna för att ta upp föda och syresätta blodet. Arten ställer höga krav på sin omgivning vilket gör att ett livskraftigt bestånd är ett tecken på ett välmående ekosystem (Naturvårdsverket, 2005). Flodpärlmusslan finns idag i västra och nordvästra Europa, östra USA och Kanada. Livskraftiga bestånd finns dock endast i Finland, Irland, Norge, Ryssland, Skottland och Sverige (Artdatabanken). Flodpärlmusslan känns igen på sitt avlånga, njurformade och något platta skal. Det tjocka och tunga skalet blir mellan cm långt med en mörk brun-svart till svart-blåsvart färg. Låsapparaten har bara huvudtänder där en sitter i höger skalhalva och två i vänster. Umbo är ofta skadade och gula av inlagrat hornämne (von Proschwitz et al. 2017). Flodpärlmusslans livscykel är en komplicerad historia. Musslan blir könsmogen tidigast vid års ålder. Parningen sker under juli-augusti då hanmusslorna släpper ut spermier i vattnet. Honorna suger sedan in spermier med andningsvattnet som befruktar hennes upp till 4 miljoner ägg. Honan bär sedan de befruktade äggen på sina gälar tills de utvecklats till ca 0,05 mm stora glochidielarver efter ca 4-6 veckor. Under några dagar på hösten släpper honan ut glochidielarverna i vattenmassan där de sedan måste lyckas haka fast på gälbladen på en värdfisk. För flodpärlmusslan fungerar lax och öring som värdarter (Artdatabanken). Endast 0,0001-0,0008 % av glochidielarverna hittar en värdfisk och av dessa kommer ca 5 % utvecklas till en mussla (Arvidsson et al. 2012). Glochidierna lever sedan som parasiter på värdfisken i 9-11 månader tills de utvecklats till en liten mussla på ca 0,4 mm. Musslan släpper då från fisken och gräver ned sig i bottensubstratet på ner till 35 cm djup. Här lever musslan och tillväxer under sakta mak i upp till åtta år (Artdatabanken). De juvenila musslornas första tid i bottensubstratet är ett kritiskt stadium. De unga musslorna är mycket känsliga för sedimentering till följd av markanvändning som skogsbruk och jordbruk, förändringar i vattenkemi och syrgastillgång. Musslan är även mycket känslig för extrema förändringar i temperatur och nederbörd (Tamario & Degerman, 2017). Flodpärlmusslan blir i genomsnitt kring år men ett exemplar på hela 280 år har hittats i Sverige (Artdatabanken). Flodpärlmusslan har minskat dramatiskt i Europa och Nordamerika med rekrytering i en mycket liten andel av kvarvarande bestånd (Österling & Högberg, 2014). Idag är den nästan helt försvunnen från Europa (Länsstyrelsen Gävleborg a) fanns förekomst av flodpärlmussla rapporterat i 630 vattendrag i Sverige. Ungefär hälften av dessa var föryngrande bestånd. Med föryngring menas ett bestånd med förekomst av musslor som är under 50 mm. (Tamario & Degerman, 2017). I Gävleborg finns fortfarande en del livskraftiga bestånd kvar vilket gör att länet har ett särskilt ansvar för artens bevarande både nationellt och globalt (Länsstyrelsen Gävleborg a). Flodpärlmusslan är listad som Starkt hotad (EN) både nationellt och globalt (IUCN Red List). Den är även upptagen i EU:s art- och habitatdirektiv Natura 2000 samt är fridlyst i Sverige (von Proschwitz et al. 2017). De främsta hoten mot flodpärlmusslan är igenslamning av bottnar, oaktsamt jordbruk och skogsbruk, vattenkraftsutbyggnad, försurning och övergödning (Artdatabanken).

4 Dalån sträcker sig över 6,1 km mellan Lilla Dalsjön och Bysjön i Bollnäs kommun. Det är ett av Gävleborg läns mest skyddsvärda vattendrag på grund av sina mycket höga naturvärden med arter som flodpärlmussla och öring (Länsstyrelsen Gävleborg b). Dalån ingår i Gemensamt delprogram stormusslor (GRMÖ) som startade 1986 med syftet att få en helhetsbild av status, hot och åtgärdsbehov samt få deltagande län att arbeta samordnat med våra hotade stormusslor (Länsstyrelsen i Jönköpings län). Dalån har i och med detta en lokal som inventerats tidigare och kan användas för jämförelse med dagens tillstånd. I juni 1993 påfanns 152 musslor på en sökyta av 1 m². I augusti 2006 påfanns 140 respektive 96 musslor på två sökytor av 1 m² vardera (Musselportalen). Under 2016 kom rapporter om massdöd av både flodpärlmusslor och öring i Dalån in till Bollnäs kommun (Figur 1). Figur 1. Tomma musselskal, en vanlig syn på Dalåns botten. Detta projekt har finansierats av Länsstyrelsens Åtgärdsprogram för hotade arter i vatten och Bollnäs kommun. Syftet med inventeringen var att uppskatta flodpärlmusselbeståndets storlek samt att uppskatta omfattningen av massdöden som skett. Metod Inventering En översiktlig inventering gjordes för att avgränsa flodpärlmusslans förekomstområde. Den första levande musslan påträffades vid punkt a men följdes sedan av en lång lugnflytande sträcka utan musslor. Utbredningsområdet har därför avgränsats till första förekomst av fler levande musslor och strömhabitat (Figur 2). Totalt 16 lokaler inventerades. Lokalerna slumpades ut med undantag av lokal 8 som ingår i Gemensamt delprogram stormusslor. Längden på lokalen mättes mitt i åfåran. Bredden mättes på tre ställen och medelvärdet av dessa användes för att räkna ut lokalens area.

5 Figur 2. Karta över Dalån med inventerade lokaler (1-16), första noterade levande flodpärlmussla (a), fiskodling med damm som utgör ett definitivt vandringshinder (b), bäverdamm (c) och lokal för insamling av sjuka musslor (d). Lokalerna inventerades med hjälp av vattenkikare. Alla levande och döda musslor räknades. Enligt inventeringsstandard ska 15 slumpmässigt valda musslor i närheten av lokalen mätas för att kunna räkna ut beståndets längdfördelning. Detta var enbart möjligt på lokalerna då övriga lokaler hade för låga tätheter av musslor. Där mättes istället samtliga observerade musslor. På varje lokal gjordes ett särskilt noggrant eftersök för att hitta den för lokalen minsta musslan. Efter mätningen återsattes musslorna till vattnet med stor försiktighet. Beräkning av uppskattad populationsstorlek För att få en uppskattning om det kvarvarande beståndets storlek gjordes beräkningar. Musselbeståndets utbredning räknades ut genom att multiplicera utbredningslängden med medelbredden för ån. Tätheten av musslor (individer/m²) räknades ut för varje lokal genom att räkna alla musslor och dividera summan med lokalens area. Vattendragets musseltäthet är medelvärdet från de 16 lokalerna. För en uppskattad populationsstorlek multiplicerades sedan

6 medeltätheten med musslornas utbredningsarea. Samma beräkningar gjordes med döda musslor för att uppskatta omfattningen av musseldöden. Insamling musslor Fyra musslor från lokal d skickades till Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA) för histologisk undersökning (Figur 3). Två av dessa var kadaveröst förändrade med förlust av mantel och gälvävnad och utgick därför ur undersökningen. Figur 3. Karaktäristiskt för en mussla i dålig kondition är att den inte sluter sig helt efter att ha plockats upp ur vattnet. Resultat Lokal 1 Lokal 1 inventerades 1 augusti. Lokalens längd var 21,2 m och medelbredden 11 m vilket ger en area på 233,2 m². Vattenståndet var lågt vid inventeringstillfället. På lokalen hittades 7 levande musslor och 208 döda musslor. Det ger en medeltäthet på 0,03 levande musslor/m² och 0,892 döda musslor/m². Den minsta funna musslan på lokalen var 52 mm lång. Lokal 1. N E (SWEREF99 TM). Lokal 2 Lokal 2 inventerades 1 augusti. Lokalens längd var 8 m och medelbredden 9 m vilket ger en area på 72 m². Vattenståndet var lågt vid inventeringstillfället. På lokalen hittades 2 levande

7 musslor och 99 döda musslor. Det ger en medeltäthet på 0,028 levande musslor/m² och 1,375 döda musslor/m². Den minsta funna musslan på lokalen var 62 mm lång. Lokal 2. N E (SWEREF99 TM). Lokal 3 Lokal 3 inventerades 1 augusti. Lokalens längd var 8 m och medelbredden 11,5 m vilket ger en area på 92 m². Vattenståndet var lågt vid inventeringstillfället. På lokalen hittades 0 levande musslor och 72 döda musslor. Det ger en medeltäthet på 0 levande musslor/m² och 0,783 döda musslor/m². Lokal 3. N E (SWEREF99 TM). Lokal 4 Lokal 4 inventerades 2 augusti. Lokalens längd var 11 m och medelbredden 8,9 m vilket ger en area på 97,9 m². Vattenståndet var lågt vid inventeringstillfället. På lokalen hittades 3 levande musslor och 236 döda musslor. Det ger en medeltäthet på 0,031 levande musslor/m² och 2,411 döda musslor/m². Den minsta funna musslan på lokalen var 57 mm lång.

8 Lokal 4. N E (SWEREF99 TM). Lokal 5 Lokal 5 inventerades 2 augusti. Lokalens längd var 12 m och medelbredden 8,1 m vilket ger en area på 97,2 m². Vattenståndet var lågt vid inventeringstillfället. På lokalen hittades 6 levande musslor och 145 döda musslor. Det ger en medeltäthet på 0,062 levande musslor/m² och 1,492 döda musslor/m². Den minsta funna musslan på lokalen var 19 mm lång. Lokal 5. N E (SWEREF99 TM). Lokal 6 Lokal 6 inventerades 2 augusti. Lokalens längd var 8,9 m och medelbredden 10,4 m vilket ger en area på 92,56 m². Vattenståndet var lågt vid inventeringstillfället. På lokalen hittades 7 levande musslor och 625 döda musslor. Det ger en medeltäthet på 0,076 levande musslor/m² och 6,752 döda musslor/m². Den minsta funna musslan på lokalen var 40 mm lång.

9 Lokal 6. N E (SWEREF99 TM). Lokal 7 Lokal 7 inventerades 3 augusti. Lokalens längd var 8 m och medelbredden 8,3 m vilket ger en area på 66,4 m². Vattenståndet var lågt vid inventeringstillfället. På lokalen hittades 4 levande musslor och 390 döda musslor. Det ger en medeltäthet på 0,06 levande musslor/m² och 5,873 döda musslor/m². Den minsta funna musslan på lokalen var 67 mm lång. Lokal 7. N E (SWEREF99 TM). Lokal 8 Lokal 8 inventerades 3 augusti. Lokalens längd var 7,9 m och medelbredden 12,6 m vilket ger en area på 99,54 m². Vattenståndet var lågt vid inventeringstillfället. På lokalen hittades 8 levande musslor och 315 döda musslor. Det ger en medeltäthet på 0,08 levande musslor/m² och 3,165 döda musslor/m². Den minsta funna musslan på lokalen var 44 mm lång. Lokal 8. N E (SWEREF99 TM).

10 Lokal 9 Lokal 9 inventerades 3 augusti. Lokalens längd var 9,3 m och medelbredden 11,1 m vilket ger en area på 103,23 m². Vattenståndet var lågt vid inventeringstillfället. På lokalen hittades 9 levande musslor och 115 döda musslor. Det ger en medeltäthet på 0,087 levande musslor/m² och 1,114 döda musslor/m². Den minsta funna musslan på lokalen var 36 mm lång. Lokal 9. N E (SWEREF99 TM). Lokal 10 Lokal 10 inventerades 3 augusti. Lokalens längd var 8 m och medelbredden 16 m vilket ger en area på 128 m². Vattenståndet var lågt vid inventeringstillfället. På lokalen hittades 4 levande musslor och 425 döda musslor. Det ger en medeltäthet på 0,031 levande musslor/m² och 3,320 döda musslor/m². Den minsta funna musslan på lokalen var 43 mm lång. Lokal 10. N E (SWEREF99 TM). Lokal 11 Lokal 11 inventerades 8 augusti. Lokalens längd var 9 m och medelbredden 15,6 m vilket ger en area på 140,4 m². Vattenståndet var högt vid inventeringstillfället. På lokalen hittades 56 levande musslor och 195 döda musslor. Det ger en medeltäthet på 0,399 levande musslor/m² och 1,389 döda musslor/m². Den minsta funna musslan på lokalen var 36 mm lång.

11 Lokal 11. N E (SWEREF99 TM). Lokal 12 Lokal 12 inventerades 9 augusti. Lokalens längd var 8 m och medelbredden 13 m vilket ger en area på 104 m². Vattenståndet var högt vid inventeringstillfället. På lokalen hittades 107 levande musslor och 178 döda musslor. Det ger en medeltäthet på 1,029 levande musslor/m² och 1,712 döda musslor/m². Den minsta funna musslan på lokalen var 62 mm lång. Lokal 12. N E (SWEREF99 TM). Lokal 13 Lokal 13 inventerades 9 augusti. Lokalens längd var 8 m och medelbredden 14,5 m vilket ger en area på 116 m². Vattenståndet var högt vid inventeringstillfället. På lokalen hittades 164 levande musslor och 6 döda musslor. Det ger en medeltäthet på 1,414 levande musslor/m² och 0,052 döda musslor/m². Den minsta funna musslan på lokalen var 39 mm lång. Lokal 13. N E (SWEREF99 TM).

12 Lokal 14 Lokal 14 inventerades 9 augusti. Lokalens längd var 8 m och medelbredden 14,5 m vilket ger en area på 116 m². Vattenståndet var högt vid inventeringstillfället. På lokalen hittades 73 levande musslor och 3 döda musslor. Det ger en medeltäthet på 0,629 levande musslor/m² och 0,026 döda musslor/m². Den minsta funna musslan på lokalen var 42 mm lång. Lokal 14. N E (SWEREF99 TM). Lokal 15 Lokal 15 inventerades 10 augusti. Lokalens längd var 10,2 m och medelbredden 15,1 m vilket ger en area på 154,02 m². Vattenståndet var högt vid inventeringstillfället. På lokalen hittades 81 levande musslor och 5 döda musslor. Det ger en medeltäthet på 0,526 levande musslor/m² och 0,032 döda musslor/m². Den minsta funna musslan på lokalen var 30 mm lång. Lokal 15. N E (SWEREF99 TM). Lokal 16 Lokal 16 inventerades 10 augusti. Lokalens längd var 10,5 m och medelbredden 12 m vilket ger en area på 126 m². Vattenståndet var högt vid inventeringstillfället. På lokalen hittades 63 levande musslor och 5 döda musslor. Det ger en medeltäthet på 0,5 levande musslor/m² och 0,04 döda musslor/m². Den minsta funna musslan på lokalen var 32 mm lång.

13 Lokal 16. N E (SWEREF99 TM). Flodpärlmusselbeståndets status Totalt observerades 594 levande musslor och 3022 döda musslor på de 16 lokalerna. Den minsta funna musslan var 19 mm lång (Figur 4) och den största var 134 mm lång. Figur 4. Den minsta funna musslan i Dalån hittades på lokal 5 och uppmättes till 19 mm. Medellängden för musslorna var 90 mm. 9 % av de längdmätta musslorna var under 50 mm långa medan de flesta låg mellan mm (Figur 5). Figur 5. Fördelning av längdbestämda flodpärlmusslor i Dalån under inventering i augusti 2017.

14 Längden mellan lokal 1 och 16 var 3460 m och medelbredden var 11,975 m vilket ger ett utbredningsområde på ,5 m². Den uppskattade populationsstorleken i detta område är ,4 musslor med en medeltäthet av 0,311 musslor/m². Den totala uppskattade mängden döda musslor är ,2 musslor med en medeltäthet av 1,902 skal/m². Bedömning av skyddsklass Skyddsvärdet på en population flodpärlmusslor bestäms utifrån sex kriterier enligt handledning för miljöövervakning, undersökningstyp: Stormusslor (Figur 6). Enligt bedömning av skyddsvärde uppgår Dalåns flodpärlmusselbestånd till skyddsvärdesklass II, Högt skyddsvärde med 15 poäng. Figur 6. Kriterier och klassindelning för bedömning av skyddsvärde av flodpärlmusslor enligt handledning för miljöövervakning, undersökningstyp: Stormusslor. Biologiska data och histologisk undersökning De två musslorna med kadaverösa förändringar hade båda kroppar som uppgick till 21 % av hela djurets totalvikt med skal. De två musslorna som genomgick histologisk undersökning hade kroppar som uppgick till 26 % respektive 31 % av hela djurets totalvikt. Båda musslorna som undersöktes saknade nybildning av äggceller då samtliga gonadfolliklar var tomma. Djuren uppvisade alltså ingen förberedelse för reproduktion. Inga avvikande förändringar hittades i fot eller muskulatur. Gälarna uppvisade en partiell beläggning av sedimentärt material men var annars utan anmärkning. Digestionskörtlarna uppvisade lindriga degenerativa förändringar i form av förstorade epitelceller och uppluckrat epitel mot lumen. Epitelcellerna saknade blåsor med eosinofila granula vilket indikerar avsaknad av näringsupptag. Vissa tubuli i digestionskörteln var fyllda med en obestämd amorf transparent massa. Mellan digestionskörtlarna fanns en ökad cellaktivitet med nybildning av bindvävsliknande trådar. Digestionskörtlarna var något glest fördelade och viss cellinfiltration

15 sågs mellan dem. Detta kan bero på en pågående läkeprocess där förlust av celler ersätts med bindväv (Alfjorden 2017). Diskussion Massdöden av musslor är påtaglig när man går längs Dalån. Tomma skal ligger utspridda i och omkring hela vattendraget. Det finns en tydlig gräns i vattendraget där merparten av musslorna nedströms är döda medan merparten av musslorna som hittas uppströms är levande. Det var också här mellan lokal 11 och 12 som musslor med uppenbart dålig kondition samlades in för provtagning. På lokal 11 och 12 sågs kraftiga ökningar av levande musslor. På lokal låg andelen levande musslor på mellan %. Enligt skogsdataportalen har en avverkning utförts på östra sidan av ån i detta område 2006 (Skogsstyrelsen). Om detta har påverkat musselbeståndet är omöjligt att säga då den senaste inventeringen utfördes samma år. Även om det skulle ha haft en påverkan förklarar det inte öringdöden Flodpärlmusslans komplicerade livscykel som inkluderar flera olika livsstadier och två olika arter gör det svårt att fastställa vilka faktorer som bidrar med störst negativ påverkan. Med tanke på artens beroende av värdfisk räcker det heller inte att enbart kolla på faktorer som direkt påverkar musslan utan att ta faktorer med negativ påverkan på värdfiskbeståndet i beaktning (Österling & Högberg, 2014). Biologiska data tillsammans med den histologiska undersökningen indikerar att musslorna i provtagningsområdet har en nedsatt allmän kondition med pågående svält. Konditionsindikatorn (mjukdel/helkropp i %) var 26 % respektive 31 % hos de två analyserade musslorna. Vid tidigare undersökningar från Hälsingland från 2013 och 2015 har konditionsindikatorn legat mellan 25 % - 45 %. Enligt SVA är 45 % ett normalt konditionsvärde (Alfjorden, A., pers. komm.). Anledningen till att musslorna inte uppvisar en god näringsstatus kan bero på bristande förmåga att ta upp och smälta föda eller en bristande tillgång på näring i vattendraget. De förändringar som noterades i digestionssystemet stöder misstanken om en pågående svält (Alfjorden, 2017). Åtgärder för att förbättra näringstillgången i Dalån skulle kunna gynna flodpärlmusslan. Dalån är likt de flesta av våra vattendrag påverkad av flottledsresningar och i stort behov av restaurerande åtgärder. Ett sådant arbete skulle gynna både musslan och dess värdfisk öringen. Flodpärlmusslan är beroende av värdfisk för sin reproduktion. I Dalåns fall är denna värdfisk öring då lax saknas i vattendraget. En värdfisk som förflyttar sig och vandrar är flodpärlmusslans huvudsakliga medel för spridning. Hos öringen skiljer sig rörelsemängd och mönster stort beroende på ålder och storlek. 0+ öring rör sig ofta mycket begränsat och uppehåller sig enbart i sin hemälv medan äldre individer kan röra sig över stora områden inom vattendraget och även vandra långa sträckor mellan älv och sjö eller hav. Olika öringpopulationer och även olika åldersklasser har visat sig vara olika motståndskraftiga mot flodpärlmusslans glochidielarver. Larverna har visat sig ha högre överlevnad och tillväxt hos 0+ än äldre öring. Förekomst av 0+ öring kan därför spela en stor roll i en musselpopulations nyrekrytering medan den äldre mer rörliga öringen är viktig för spridning och genetiskt utbyte mellan subpopulationer (Österling, 2015). För ett livskraftigt och reproducerande bestånd av flodpärlmussla krävs en öringpopulation med varierande åldersklasser. Åtgärder som stärker

16 Dalåns öringpopulation kommer således också att gynna flodpärlmusslan. En biotopåterställning av Dalån skulle med största säkerhet gynna öringpopulationen vilket i sin tur kan leda till större och tätare musselpopulation med en högre produktion av glochidielarver. Både täthet av musslor och öring har positiv påverkan på rekrytering av musslor. Enligt studier verkar musseltätheten vara av särskilt stor vikt (Arvidsson et al. 2012). Enligt elfiskerapporter från elfiskeregistret (SERS) har öringbeståndet i Dalån minskat dramatiskt de senaste tio åren. I närheten av mussellokal 4 finns en elfiskelokal som fiskats 2007, 2009, 2012 och fångades 9,6 öringar per 100 m², 2009 fångades 6,0 öringar per 100 m², 2012 fångades 7,4 öringar per 100 m² och 2015 var siffran nere på 0,2 öringar per 100 m². År 2007 fiskades även en lokal nedanför fiskodlingen där 18,3 öringar per 100 m² fångades. Vid fiskodlingen finns en damm (lokal b) som sträcker sig över hela vattendragets bredd och utgör ett definitivt hinder för vandrande arter som exempelvis öring. Det faktum att man helt stängt av möjligheten för öring att vandra från Bysjön upp i Dalån har med största sannolikhet bidragit om inte föranlett till den drastiska minskningen av öring. För att gynna beståndet och i förlängningen förbättra förutsättningarna för flodpärlmusslan bör dammen rivas ut. På lokal c finns en stor bäverdamm med oklar påverkan på livet i ån. Bäverdammar har inte samma negativa påverkan på ekosystemet som artificiella dammar. Bävern har funnits på norra halvklotet i över år och samevolverat med flera andra arter som är anpassade till de naturliga temporära barriärerna som bäverdammar utgör (Ecke et al. 2017). Dalån har i dag måttlig ekologisk status med beslutad miljökvalitetsnorm god ekologisk status För att detta ska kunna uppnås ska åtgärder gällande konnektivitet, morfologiska förändringar (funktionella kantzoner) och flödesregleringar (återställningsarbete) påbörjas senast 2018 (VISS, 2017). SVA rekommenderar en uppföljande provtagning av färska, levande flodpärlmusslor ifrån samma lokal samt en provtagning av musslor från ett referensområde med opåverkade musslor för att ytterligare utreda musselbeståndets tillstånd (Alfjorden, 2017). Även om merparten av beståndet har dött ut finns fortfarande ett stort antal kvar. Beståndet har skyddsklassen Högt skyddsvärde och rekrytering med minst funna mussla under 20 mm. För att gynna Dalåns musslor bör möjligheten för ett formellt skydd utredas. Bestånd med föryngring bör enligt naturresurslagen klassas som områden av riksintresse för vetenskaplig naturvård (Artdatabanken). Tillståndet för musselbeståndet är akut och det krävs att åtgärder utförs snarast för att undvika en lokal utrotning. Referenser Alfjorden, A. (2017). Rapport undersökning av insända flodpärlmusslor. Statens veterinärmedicinska anstalt. Artdatabanken SLU. Flodpärlmussla. Hämtad , från

17 Arvidsson, B. L., Karlsson, J., & Österling, M. E. (2012). Recruitment of the threatened mussel Margaritifera margaritifera in relation to mussel population size, mussel density and host density. Aquatic Conservation: Marine and Freshwater Ecosystems, 22(4), Ecke, F., Levanoni, O., Audet, J., Carlson, P., Eklöf, K., Hartman, G.,... & Futter, M. (2017). Meta-analysis of environmental effects of beaver in relation to artificial dams. Environmental Research Letters, 12(11), Havs- och vattenmyndigheten. (2016). Handledning för miljöövervakning, undersökningstyp: Stormusslor Version 1:3: Länsstyrelsen Gävleborg a. Flodpärlmussla. Hämtad , från Länsstyrelsen Gävleborg b. Skyddsvärda vattendrag. Hämtad , från Länsstyrelsen i Jönköpings län. Gemensamt delprogram för stormusslor. Hämtad från, Musselportalen. SLU. Hämtad , från Naturvårdsverket. (2005). Åtgärdsprogram för bevarande av flodpärlmussla. Rapport Skogsstyrelsen. Skogsdataportalen. Hämtad , från Tamario, C. & Degerman, E. (2017). Flodpärlmusslan i landskapet. Spatiala faktorers inverkan på utbredning och rekrytering. Aqua reports 2017:14. Institutionen för akvatiska resurser, Sveriges lantbruksuniversitet, Drottningholm Lysekil Öregrund. 50 s. VISS,Vatteninformationssystem Sverige. (2017). Isteån. Hämtad från, Von Proschwitz, T., Lundberg, S., & Bergengren, J Flodpärlmussla. Guide till Sveriges stormusslor. Österling, M., & Högberg, J. O. (2014). The impact of land use on the mussel Margaritifera margaritifera and its host fish Salmo trutta. Hydrobiologia, 735(1), Österling, E. M. (2015). Influence of host fish age on a mussel parasite differs among rivers: Implications for conservation. Limnologica-Ecology and Management of Inland Waters, 50,