Miljöövervakning av flodpärlmussla i Örebro län
|
|
- Rut Berglund
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Miljöövervakning av flodpärlmussla i Örebro län Publ. nr 2008:27
2 Miljöövervakning av flodpärlmussla i Örebro län 2007 Länsstyrelsen i Örebro län Publikation nummer: 2008:27 Text: Layout: Fotografier: Kartor: Beställningsadress: Kontaktperson: Cecilia Journath Pettersson Cecilia Journath Pettersson Cecilia Journath Pettersson Kartor är framtagna av Cecilia Journath Pettersson. Copyright Lantmäteriet Ur GSD-Fastighetskartan ärende /188 T. Länsstyrelsen i Örebro län, Örebro, tfn (vx): , Cecilia Journath Pettersson, Länsstyrelsen i Örebro län, tfn Denna publikation bör citeras: Journath Pettersson C Miljöövervakning av flodpärlmussla i Örebro län, Länsstyrelsen i Örebro län, publ.nr 2008:27
3 Innehållsförteckning Bakgrund...4 Resultat och diskussion...6 Brunnshyttebäcken...6 Falkabäcken...9 Hörksälven...12 Kvarnbäcken-Lerkesån...15 Lillån (från Multen)...18 Lillsjöbäcken...21 Smygarebäcken...24 Litteratur
4 Bakgrund Denna rapport är en sammanställning över resultaten av miljöövervakningen av flodpärlmussla som genomfördes under juni och september Under 2006 utformades och fastställdes ett delprogram för miljöövervakning av flodpärlmussla i Örebro län. Programmets syfte är främst att övervaka flodpärlmusslan på lokal och regional nivå samt att följa upp eventuella förändringar av musselbestånden. Övervakningen syftar till att följa förändring av populationsstorlek och täthet samt förändringar i ålders-/ storleksstrukturen i avgränsade bestånd av flodpärlmussla. Bestånden av musslor skall övervakas i samtliga 26 vatten som det i dag är känt hyser flodpärlmussla i Örebro län. Övervakning kommer att ske av fem eller sex vatten per år, vilket innebär att varje vatten kommer att besökas vart femte år. Dessutom genomförs elfiske och vattenkemi i 22 vatten samt bottenfauna i 15 av dessa vattendrag. (Länsstyrelsen, 2006a) Många av våra musselförande vatten är endast översiktligt inventerade med få provlokaler och vid ett enstaka tillfälle, vilket medför att vi inte har någon kunskap om hur trenden ser ut för våra musselbestånd. Detta är något som kommer att åtgärdas vid kommande övervakning. Antalet övervakningslokaler samt insamlandet av data följer standardiserad metod (Naturvårdsverket, 2005) för att möjliggöra framtida uppföljning av bestånden samt få jämförbarhet både mellan vattendrag och mellan län. Metoden går i korthet ut på att 10 till 15 övervakningslokaler slumpmässigt placeras ut i vattendraget. Inom varje lokal räknas alla musslor. Dessutom mäts 15 stycken slumpmässigt upplockade musslor i anslutning till varje övervakningslokal. Då musslans storlek speglar åldern ger detta en bra bild av musslornas åldersfördelning i vattendraget. Utöver detta görs en noggrann beskrivning av vattendraget och närområdet vid övervakningslokalerna. Resultaten används bl.a. till att uppskatta musselpopulationens storlek samt bedöma vattendragets skyddsvärde. Musselbestånden delas in i tre olika skyddsvärdesklasser: skyddsvärd, högt skyddsvärde och mycket högt skyddsvärde. I Tabell 1 framgår vilka fem vatten som ingick i övervakningen för
5 Tabell 1. Vattendrag som ingick i miljöövervakningen av flodpärlmussla Tabellen visar också vilka övriga undersökningar som genomförs i respektive vattendrag. Vattendrag Xk Yk Typ Fkvs Vs Nr Utfört Kvarnbäcken-Lerkesån Ö,L,V,F,Bv Hörksälven Ö,L,V,F,Bv Garphytteån, Ö,L,V,F Falkabäcken Smygarebäcken Ö,L,V,F,Bv Lillån från Multen Ö,L,V,F Lillsjöbäcken Ö,L,V,F.Bv Förklaring- tabellrubriker: Xk: Yk: Typ: Fkvs: Vs: Nr: Utfört: x-koordinat enligt rikets nät (ungefärlig mittkoordinat) y-koordinat enligt rikets nät (ungefärlig mittkoordinat) Undersökningstyp: Ö=Övervakning av stormusslor, L=Lokalbeskrivning V= Vattenkemi i vattendrag F = Provfiske i rinnande vatten Bv = Bottenfauna i vattendrag Frekvens, årsintervall Vattensystemnummer enligt SMHI. Sjö-/vattendragsnummer enligt Länsstyrelsens internnummer. År då senaste inventering av flodpärlmussla genomfördes. 5
6 Resultat och diskussion Brunnshyttebäcken 6
7 Brunnshyttebäcken rinner från Vasselsjön och har sitt utlopp i Brunnshytteviken i Lundsfjärden. Bäcken som är ca m rinner genom ett varierat landskap bestående av skogsmark, granplanterad åker, myr och fuktiga ängsmarker. Hela bäcken är naturreservat sedan Förekomst av flodpärlmussla i Brunnshyttebäcken blev känt först 2006 i samband med utterinventering då tre musslor hittades. Återbesök gjordes sommaren 2007 för att få en uppfattning om beståndets utbredning. Flodpärlmusslor hittades då från utloppet och upp i halva bäcken. På grund av tidsbrist placerades inga övervakningslokaler ut och därför har heller ingen populationsuppskattning eller skyddsvärdesklassbedömning beräknats. Beståndet verkar vara tämligen glest men visar samtidigt på en relativt god föryngring då många små musslor observerades. På ett flertal platser plockades musslor slumpmässigt upp och mättes, totalt 77 stycken. Om de längdmätta musslorna utgör ett representativt urval av musselpopulationen, hyser Brunnshyttebäcken ett bestånd med 19,5 % musslor < 5 cm (se fig.1). I ett vattendrag som Brunnshyttebäcken som är relativt opåverkat och med en mycket hög öringtäthet borde man förvänta sig en högre täthet av musslor. En förklaring till den glesa populationen kan vara tidigare försurningsproblem. Vasselsjön och Kramptjärn (uppströms Vasselsjön) har sedan 1979 kontinuerligt kalkats för att upprätthålla god vattenkvalitet. Sedan 2003 sker kalkningen vart annat år i de båda sjöarna. Innan kalkningen startade var sjöarna försurade med ph-värden mellan 5,0-6,0 (Länsstyrelsen 2006b). Den föryngring vi ser idag kan eventuellt vara ett resultat av kalkningen och förhoppningsvis kommer tätheten av musslor att öka framöver % Längdklasser (mm) Figur 1. Diagram över flodpärlmusslornas procentuella längdfördelning (n=77) i Brunnshyttebäcken. 7
8 Övriga undersökningar I Brunnshyttebäcken genomförs kvalitativt elfiske årligen samt kvantitativt elfiske vart femte år och generellt anses tätheten av öring vara mycket hög. Ingen täthet av öring beräknades 2007 då elfisket som utfördes var kvalitativt men 139 öringar fångades på en yta av 300 m 2. Vattenkemin kontrollerades vid Vasselsjöns utlopp i september 2007 och ph-värdet var då 6,4 och alkaliniteten 0,10 mekv/l (Grahn, 2008). Bild 1. Brunnshyttebäcken blev naturreservat 1974 med syfte att skydda Brunnshytteöringen. Flodpärlmusslan upptäcktes så sent som
9 Falkabäcken 9
10 Falkabäcken rinner från Falkasjön ned via en damm sydväst om Hultasjön vidare till Garphyttan och bildar Garphytteån. Bäcken rinner främst genom skogsmark och den övre delen av bäcken är skyddad inom det kommunala naturreservatet Ånnaboda. Stora ingrepp har gjorts i Falkabäcken, bl. a. finns en vattentub från Falkasjön till en kraftstation vid Storstenshöjden. Bäcken är kulverterad och kraftigt fragmenterad av vägtrummor och skogsbruk. Schaktningar har förekommit i anslutning till vattendraget. Utbredningen av musslor sträcker sig från dammen väster om Hultasjön upp till kulverteringen, en sträcka på ca 700 m. Vid den senaste inventeringen 2007 placerades fem övervakningslokaler ut och populationen uppskattades till ca 900 individer med en medeltäthet på 0,45 musslor/m 2. Föryngring har konstaterats. Vid senaste inventeringen hittades 2,5 % musslor < 5cm (se fig.2), en kraftig minskning från tidigare inventering 2002 (Törnblom, opubl.) då 28,9 % musslor < 5 cm hittades. Denna utveckling kommer att följas upp i det fortsatta övervakningsarbetet. Falkabäcken hamnar idag i skyddsvärdesklass І med 7 poäng vilket innebär att bäcken är skyddsvärd (se tabell 1). Biotopförbättrande åtgärder i form av utläggning av sten samt lekbottnar genomfördes inom reservatet På sikt skulle vägtrumman vid skidanläggningen behöva bytas % Längdklasser (mm) Figur 2. Diagram över flodpärlmusslornas procentuella längdfördelning (n=80) i Falkabäcken. 10
11 Tabell 1. Översikt över resultaten från 2007 års miljöövervakning. Tabellen visar också antal poäng samt skyddvärdesklass för Falkabäcken. Poäng Pop.storlek (1000-tals musslor) 0,9 1 Medeltäthet (ind/m2) 0,45 1 Utbredning (km) 0,7 1 Minsta funna mussla (mm) 36 3 Andel musslor funna < 2cm (%) 0 0 Andel musslor funna < 5cm (%) 2,5 1 Summa 7 7 poäng = Skyddsvärd Övriga undersökningar Under 2007 genomfördes också elfiske och kontroll av vattenkvalitet i Falkabäcken. Vid elfisket fångades åtta öringar vilket ger en skattad besättningstäthet på fyra öringar/100 m 2. Beståndet i Falkabäcken kan anses som ordinärt. I samband med elfisket kontrolleras också vattenkvaliteten. När elfisket utfördes var ph-värdet 7,0 och alkaliniteten 0,09 mekv/l. (Grahn, 2008). 11
12 Hörksälven 12
13 Hörksälven avvattnar Norra Hörken och mynnar ut i sjön Björken vid Ställdalen. Älven har inventerats med avseende på flodpärlmussla vid ett flertal tillfällen men inga övervakningslokaler fanns utplacerade. Vid tidigare inventeringar har beståndet visat sig vara glest och ingen föryngring har kunnat konstateras (Broberg m.fl., 1993). Inventeringen 2007 visade fortfarande på en låg täthet av musslor men glädjande nog också en relativt hög andel små musslor. Hörksälven hyser idag ett bestånd med 16,2 % musslor < 5 cm (se fig.3) och populationen beräknas till ca 4000 musslor. Hörksälven var tidigare klassad som skyddsvärd (skyddsvärdesklass I) men hamnar idag i skyddsvärdesklass ІI med 12 poäng vilket innebär att älven har ett högt skyddsvärde (se tabell 2). Tio övervakningslokaler placerades ut mellan Lilla Kumlan och upp till korsningen av väg 792. Inventeringen visade att hela sträckan (drygt 3 km), är musselförande. Vid kommande miljöövervakning bör fler övervakningslokaler placeras ut uppströms kraftverken vid Kungsfors där det vid 2007 års inventering hittades ett skal av flodpärlmussla. Uppgifter finns också om förekomst av flodpärlmussla högre upp i systemet vilket berättigar vidare undersökningar. Hörksälven är tyvärr kraftigt påverkat av regleringar och rensningar. Vid inventeringstillfället var vattenståndet mycket lågt och vid ett flertal platser bestod älven av enstaka vattensamlingar där musslorna trängdes. Vattenregleringen bör ses över inom en snar framtid och man bör se till att få till stånd en vattendom som säkerställer ett tillräckligt vattenflöde året runt % Längdklasser (mm) Figur 3. Diagram över flodpärlmusslornas procentuella längdfördelning (n=130) i Hörksälven. 13
14 Tabell 2. Översikt över resultaten från 2007 års miljöövervakning. Tabellen visar också antal poäng samt skyddvärdesklass för Hörksälven. Poäng Pop.storlek (1000-tals musslor) 4,1 1 Medeltäthet (ind/m2) 0,13 1 Utbredning (km) 3,4 2 Minsta funna mussla (mm) 27 4 Andel musslor funna < 2cm (%) 0 0 Andel musslor funna < 5cm (%) 16,2 4 Summa poäng = högt skyddsvärde Övriga undersökningar Under 2007 genomfördes också elfiske, kontroll av vattenkvalitet samt bottenfaunaprovtagningar i Hörksälven. Vid elfisket fångades ingen öring. När elfisket utfördes var ph-värdet 7,1 och alkaliniteten 0,20 mekv/l. Bottenfaunaprovtagningarna visar att Hörksälven hyser en måttligt artrik fauna. Artrikedomen i kombination med att 10 föroreningskänsliga arter samt 2 mycket föroreningskänsliga arter påträffades, tyder på ett rent vatten. Dessutom hittades dagsländan Heptagenia sulphurea vilket indikerar att bottnarna inte är igensatta av slam eller dylikt. (Grahn, 2008) Bild 2. En nästan torrlagd sträcka av Hörksälven. 14
15 Kvarnbäcken-Lerkesån 15
16 Kvarnbäcken-Lerkesån avvattnar Rammsjön via Kvarndammen och Lilla Rammsjön och mynnar slutligen ut i Norasjön. Delar av vattendraget utgör naturreservatet Kvarnbäcken-Lerkesån som sträcker sig från Kvarndammen och ner till Pershyttan. I stort sett samma område utgör även Natura 2000-området Kvarnbäcken-Lerkesån. Kvarnbäcken har tidigare inventerats vid fyra tillfällen, 1986, 1992, 1996, och 2002 (Åslund, 1986, Åslund, m.fl., 1992, Uske m.fl., 1996, Törnblom, 2002,opubl.) Inventeringen som genomfördes 2002 utfördes enligt Naturvårdverkets miljöövervakningsmetod då femton provlokaler placerades ut. Samtliga övervakningslokaler återfanns vid 2007 års inventering. Populationen uppskattas till individer, en ökning från tidigare års inventeringar då populationen uppskattades till individer. Vid inventeringen 2007 hittades endast 0,9 % musslor < 5 cm (se fig.4), en kraftig minskning från 2002 års inventering då 14,8 % musslor < 5 cm påträffades. Minskningen är oroande och dessutom hittades ett flertal skal av relativt unga musslor. Denna utveckling kommer att följas upp i det fortsatta övervakningsarbetet. Kvarnbäcken- Lerkesån hamnar i skyddsvärdesklass II med 13 poäng och anses ha ett högt skyddsvärde (se tabell 3). Kvarnbäcken-Lerkesån ingår i Lifeprojektet Flodpärlmusslan och dess livsmiljöer i Sverige och under 2007 har ett flertal biotopförbättrande åtgärder inom projektet genomförts i ån. Bland annat har lekbottnar anlagts och flera vandringshinder har åtgärdats som underlättar öringens vandring i vattendraget (Hjälte, 2008). Fler åtgärder är planerade att genomföras under 2008 då bl. a. dammen vid Kvarndammens utlopp kommer att åtgärdas för att säkerställa ett gynnsamt vattenflöde nedströms under hela året. Förhoppningsvis bidrar dessa åtgärder till en förbättrad föryngring framöver % Längdklasser (mm) Figur 4. Diagram över flodpärlmusslornas procentuella längdfördelning (n=225) i Kvarnbäcken-Lerkesån. 16
17 Tabell 3. Översikt över resultaten från 2007 års miljöövervakning. Tabellen visar också antal poäng samt skyddvärdesklass för Kvarnbäcken-Lerkesån. Poäng Pop.storlek (1000-tals musslor) 59,1 4 Medeltäthet (ind/m2) 7,09 4 Utbredning (km) 3,5 2 Minsta funna mussla (mm) 44 2 Andel musslor funna < 2cm (%) 0 0 Andel musslor funna < 5cm (%) 0,9 1 Summa poäng = högt skyddsvärde Övriga undersökningar Under 2007 genomfördes också elfiske, kontroll av vattenkvalitet samt bottenfaunaprovtagningar i Lerkesån. Vid elfisket fångades 51 öringar vilket ger en skattad besättningstäthet på 36 öringar/100 m 2. Lerkesån anses ha en ordinär förekomst av öring. När elfisket utfördes var ph-värdet 6,7 och alkaliniteten 0,12 mekv/l. Bottenfaunaprovtagningarna visar att Lerkesån hyser en artrik fauna. Den höga artrikedomen i kombination med att 11 föroreningskänsliga arter påträffades, tyder på ett rent vatten. (Grahn, 2008) 17
18 Lillån (från Multen) 18
19 Lillån rinner från Multen, genom Mullhyttan och har sitt utlopp i Svartån. Övre delen av ån omges främst av skog med inslag av jordbruksmark medan omgivningarna i den nedre delen av vattendraget utgörs av bebyggelse. Flodpärlmusslornas utbredning sträcker sig från Kvarndammen upp till ca 400 m från Multens utlopp. Vattendraget inventerades senast 2000 enligt Naturvårdsverkets miljöövervakningsmetod då femton provlokaler placerades ut (Törnblom, 2000 opubl.). Vid 2007 års övervakning återbesöktes samtliga lokaler och populationen uppskattades till ca individer med 13 % musslor < 5 cm (se fig. 5) vilket är en ökning från tidigare inventering då populationen uppskattades till ca individer med 9 % musslor < 5 cm. Dessutom hittades små musslor högre upp i vattendraget än vid den tidigare inventeringen. Lillån hamnar i skyddsvärdesklass II med 11 poäng och anses ha ett högt skyddsvärde (se tabell 4) % Längdklasser (mm) Figur 5. Diagram över flodpärlmusslornas procentuella längdfördelning (n=213) i Lillån. 19
20 Tabell 4. Översikt över resultaten från 2007 års miljöövervakning. Tabellen visar också antal poäng samt skyddvärdesklass för Lillån. Poäng Pop.storlek (1000-tals musslor) 5,2 2 Medeltäthet (ind/m2) 0,62 1 Utbredning (km) 2,3 2 Minsta funna mussla (mm) 35,5 3 Andel musslor funna < 2cm (%) 0 0 Andel musslor funna < 5cm (%) 12,7 3 Summa 11 poäng = Högt skyddsvärde 11 Övriga undersökningar Under 2007 genomfördes också elfiske och kontroll av vattenkvalitet i Lillån. Vid elfisket fångades 6 öringar vilket ger en skattad besättningstäthet på 2 öringar /100 m 2. Lillån anses ha en ordinär förekomst av öring. När elfisket utfördes var phvärdet 7,0 och alkaliniteten 0,16 mekv/l. (Grahn, 2008) 20
21 Lillsjöbäcken 21
22 Lillsjöbäcken Järlhyttebäcken avvattnar Storsjön och den mindre Lillsjön. Söder om Järlhyttan byter bäcken namn till Järlhyttebäcken som har sitt utlopp i Järleån. Efter Lillsjön till strax nedströms Järlhyttan utgör bäcken naturreservatet Lillsjöbäcken som även är upptaget i Natura Lillsjöbäcken är en av Örebro läns finaste lokaler för flodpärlmussla och utbredningen av musslor sträcker sig från Järlehyttan upp till Storsjön. Populationen uppskattades vid senaste inventeringen 2007 till ca individer med en medeltäthet på 22,1 musslor/m 2. Föryngring har konstaterats. Vid senaste inventeringen hittades 8,9 % musslor < 5cm (se fig.6), en kraftig minskning från tidigare inventering 2003 då 29,5 % musslor < 5 cm hittades. Minskningen ska givetvis tas på allvar och kommer följas upp i det fortsatta övervakningsarbetet men är sannolikt något missvisande. Många små musslor observerades utan att ingå i det längdmätta urvalet, varför urvalet vid flera tillfällen inte var representativt för längdfördelningen. Dessutom återfanns inte tre av miljöövervakningslokalerna från 2002, varav en av dessa då utgjorde den bästa föryngringslokalen. Lillsjöbäcken hamnar i skydds-värdesklass III med 21 poäng och anses ha ett mycket högt skyddsvärde (se tabell 5). Lillsjöbäcken ingår i WWFs LIFE-projekt Flodpärlmusslan och dess livsmiljöer i Sverige. Inom projektet har flera biotopvårdsåtgärder genomförts inom Natura-2000 området i Lillsjöbäcken (Nydén, 2005). Bland annat har flera lekbottnar anlagts och vandringshinder åtgärdats. Dammen vid Storsjöns utlopp har byggts om så att ett gynnsamt vattenflöde garanterats nedströms under hela året. Ytterligare åtgärder genomfördes 2007 då ett omlöp anlagts vid Yxedammen och fler lekbottnar skapats utanför reservatet. Dessutom kommer flera trummor som idag utgör vandringshinder att åtgärdas under % Längdklasser (mm) Figur 6. Diagram över flodpärlmusslornas procentuella längdfördelning (n=169) i Lillsjöbäcken. 22
23 Tabell 5. Översikt över resultaten från 2007 års miljöövervakning. Tabellen visar också antal poäng samt skyddvärdesklass för Lillsjöbäcken. Poäng Pop.storlek (1000-tals musslor) 154,3 5 Medeltäthet (ind/m2) 22,17 6 Utbredning (km) 3,6 2 Minsta funna mussla (mm) 19 5 Andel musslor funna < 2cm (%) 0,6 1 Andel musslor funna < 5cm (%) 8,9 2 Summa poäng = Mycket högt skyddsvärde Övriga undersökningar Under 2007 genomfördes också elfiske, kontroll av vattenkvalitet samt bottenfaunaprovtagningar i Lillsjöbäcken. Vid elfisket fångades 31 öringar vilket ger en skattad besättningstäthet på 19 öringar/100 m 2. Lillsjöbäcken anses ha en ordinär förekomst av öring. När elfisket utfördes var ph-värdet 7,0 och alkaliniteten 0,20 mekv/l. Bottenfaunaprovtagningarna visar att Lillsjöbäcken hyser en artrik fauna. Den höga artrikedomen i kombination med att 11 föroreningskänsliga arter samt 3 mycket föroreningskänsliga arter påträffades, tyder på ett rent vatten. I bottenfaunaproverna påträffades nattsländorna Philopotamus montanus, Ceratopsyche silfvenii och märlkräftan Rivulogammarus lacustris vilket indikerar att Lillsjöbäcken är ett vattendrag med höga naturvärden. (Grahn, 2008) Bild 3. I de nedre delarna av Lillsjöbäckens naturreservat finns gott om död ved i anslutning till vattendraget. 23
24 Smygarebäcken 24
25 Smygarebäcken rinner från Dammsjön genom Pershyttan och mynnar ut i Åsbosjön. Större delen av vattendraget ingår i kulturreservatet Pershyttan. Smygarebäcken inventerades senast 2004 då endast ett fåtal, gamla musslor påträffades( Holst. & Tapper 2005). Misstanke fanns om att de var inplanterade då de musslor som hittades var så få samt av liknande storlek. Vid inventeringen 2007 genomfördes endast ett besök för att fastställa att de musslor som tidigare påträffats fanns kvar. Istället hittades fler musslor samt musslor < 5 cm. Några musslor plockades upp och mättes, den minsta musslan som påträffades var 31,5 mm. Utgör de längdmätta musslorna (n=57) ett representativt urval av populationen är andelen musslor < 5 cm 12,3 % (se fig.7). Inga övervakningslokaler placerades ut på grund av tidsbrist, något som kommer att åtgärdas inom de närmaste åren. Ingen populationsuppskattning eller skyddsvärdesklassbedömning har gjorts men uppskattningsvis observerades ca 400 musslor på en sträcka av 500 m. Vid kommande övervakning kommer övervakningslokaler placeras ut uppströms nuvarande känd utbredning, då uppgifter inkommit om att flodpärlmussla finns högre upp i systemet % Längdklasser (mm) Figur 7. Diagram över flodpärlmusslornas procentuella längdfördelning (n=57) i Smygarebäcken. 25
26 Bild 4. Smygarebäcken rinner till stor del genom tomtmark. Övriga undersökningar Under 2007 genomfördes också elfiske, kontroll av vattenkvalitet samt bottenfaunaprovtagningar i Smygarebäcken. Vid elfisket fångades 44 öringar vilket ger en skattad besättningstäthet på 18 öringar/100 m 2. Smygarebäcken anses ha en ordinär förekomst av öring. När elfisket utfördes var ph-värdet 7,0 och alkaliniteten 0,17 mekv/l. Bottenfaunaprovtagningarna visar att Smygarebäcken hyser en måttligt artfattig fauna. Trots den artfattiga faunan indikerar provtagningen ett rent vatten då 11 föroreningskänsliga arter samt 3 mycket föroreningskänsliga arter påträffades. (Grahn, 2008) 26
27 Litteratur Broberg m.fl., Musslelinventeringsrapport. Uppdragsutbildningen-Lindesberg, Grahn, P./Red Biologisk undersökning av 14 sjöar och 39 vattendrag i Örebro län 2007, Länsstyrelsen i Örebro län. Publ. nr 2008:21 Holst, I. & Tapper, J Flodpärlmussla och tjockskalig målarmussla i Örebro län Resultat från en översiktlig kartering efter nya vatten med förekomst av flodpärlmussla. Länsstyrelsen i Örebro län. Publ. nr 2005:3 Hjälte, U Redovisning av biotopvårdsåtgärder i Lärkesån/Kvarnbäcken, Närke 2007 Länsstyrelsen i Örebro län, opublicerad Länsstyrelsen i Örebro län, 2006 a. Delprogram: Miljöövervakning av flodpärlmussla, Margaritifera margaritifera, (Opubl). Länsstyrelsen i Örebro län, 2006 b. Skötselplan för naturreservatet Brunnshyttebäcken. Fastställd 18 december 2006 Naturvårdsverket, Övervakning av stormusslor. Handbok för miljöövervakning. Version 1:1: Nydén, T., Lillsjöbäcken, redovisning av biotopvårdåtgärder Länsstyrelsen i Örebro län. Törnblom, J., 1998 En flodpärlmusselstudie i Lillån. Inventering av flodpärlmussla Margaretifera margaretifera samt inventering av förekommande öringpopulation. Lekebergs kommun, opublicerad. Törnblom, J., 2002 Inventering av Falkabäcken, Kvarnbäcken-Lerkesån, opublicerat material. Uske, P-E., m.fl., Inventering av Flodpärlmusslor. (Margaritifera Margaritifera) i Örebro län. Uppdragsutbildningen Lindesberg. Miljökurs-94, Uske, P-E., m.fl., Inventering av Flodpärlmusslor i Örebro län Arbetslivscentrum- Lindesberg. Åslund, P., m.fl., Margaritifiera margaritifera i norra Örebro län. Arbetslivscentrum Lindesberg, Miljökurs Åslund, P. Flodpärlmusslan i Örebro län Rapport från undersökning av kända mussellokaler i Örebro län. Länsstyrelsen i Örebro län. 27
28 Postadress Besök Fax Internet E-post Tfn växel Stortorget
Miljöövervakning av stormusslor, Delprogram inom Regional miljöövervakning
1 (10) Cecilia Journath Pettersson Direkt: 019-19 39 59 cecilia.journathpettersson@lansstyrelsen.se Miljöövervakning av stormusslor, 2010-2015 - Delprogram inom Regional miljöövervakning POSTADRESS GATUADRESS
Läs merKvarnbäcken-Lärkesån med kanal
Kvarnbäcken-Lärkesån med kanal Avrinningsområde: Arbogaån 61-122 Terrängkartan: 10f9a,10f9b och 10f8b Vattenförekomst: SE659955-145464 Kommun: Nora och Örebro Vattendragsnr.: 122263 & 122631 (kanalen)
Läs merLillån vid Vekhyttan Figur 1.
Lillån vid Vekhyttan Avrinningsområde: Eskilstunaån 61-121 Terrängkartan: 10e3h, 10e3i, 10e2i och 10e1i Vattenförekomst: SE655904-144254 Kommun: Lekeberg Vattendragsnummer: 121086 Inventeringsdatum: 30
Läs merTabell 1. Vattenkemiprov från Norra Hörken i närheten av utloppet ( förutom färg ).
Hörksälven Avrinningsområde: Arbogaån 61-122 Terrängkartan: 12f1a, 12f0a, 11e9j och 11f9a Vattenförekomst: SE664838-144980 Kommun: Ljusnarsberg Vattendragsnummer: 122882 & 1228821 Inventeringsdatum: 3
Läs merEskilstunaåns avrinningsområde (61-121) BESKRIVNING
Lekhytteån Avrinningsområde: Eskilstunaån 61-121 Terrängkartan: 10e41, 10e4j, 10e3i och 10e3j Vattenförekomst: SE656786-144723 Kommun: Lekeberg Vattendragsnummer: 121068 Inventeringsdatum: 3 juni 2004
Läs merRapport 2011:12. Flodpärlmusslans status i Västra Götaland en inventering av fyra av länets mussellokaler 2010
Rapport 2011:12 Flodpärlmusslans status i Västra Götaland en inventering av fyra av länets mussellokaler 2010 Förord Flodpärlmusslan är en hotad art som är som är känslig för olika typer av påverkan och
Läs merBeskrivning. Skydd Det finns inga skyddade områden längs vattendraget.
Avrinningsområde: Arbogaån 6- Terrängkartan: f7a, f7b och f6b Vattenförekomst: SE666-4669 Kommun: Ljusnarsberg Vattendragsnummer: 75 Inventeringsdatum: 6 juli 4 Koordinater: 66985 4595 Inventerad sträcka:
Läs merLerälven. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 10e7g, 10e7f och 10e6g
Avrinningsområde: Gullspångsälven 61-138 Terrängkartan: 10e7g, 10e7f och 10e6g Vattenförekomst: - Kommun: Karlskoga Vattendragsnummer: 138134 Inventeringsdatum: 29 och 30 juni 2004 Koordinater: 6583283
Läs merSkydd Början av vattendraget, Grängshytteforsarna, är naturreservat och Natura 2000 området SE
Rastälven Avrinningsområde: Arbogaån 61-122 Terrängkartan: 11e4i, 11e3i, 11e3j, 11e2j & 11f2a Vattenförekomst: SE661195-145124 Kommun: Nora och Hällefors Vattendragsnummer: 122405 Inventeringsdatum: 10
Läs merHammarskogsån-Danshytteån
Hammarskogsån-Danshytteån Avrinningsområde: Arbogaån 61-122 Terränkartan: 11f4b, 11f4c och 11f3c Vattenförekomst: SE661976-146120 Kommun: Lindesberg Vattendragsnummer: 122616 Inventeringsdatum: 2 september
Läs merRapport 2016:69. Inventering av flodpärlmusslor i Västra Götalands län 2016
Rapport 2016:69 Inventering av flodpärlmusslor i Västra Götalands län 2016 Rapportnr: 2016:69 ISSN: 1403-168X Rapportansvarig: Sofie Rehndell Författare: Johan Andersson, EnviroPlanning AB Foto: Johan
Läs merRASTÄLVEN - Grängshytteforsarna
RASTÄLVEN - Grängshytteforsarna Redovisning av biotopvårdsåtgärder 2006 Inom ramen för Projektet Flodpärlmusslan och dess livsmiljöer i Sverige LIFE04 NAT/SE/000231 Författare: Peter Johansson EMÅFÖRBUNDET
Läs merInventering av stormusslor i Höje å 2016
Inventering av stormusslor i Höje å 2016 Vattenavledningsföretaget av Höjeån 1896-97 Lund 2016-06-20 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Sid 1 (8) INNEHÅLL 1 INLEDNING 3 2 LOKALBESKRIVNING 3 3 RESULTAT
Läs merGemensamt delprogram för stormusslor
Bakgrund: Gemensamt delprogram för Revidering av länens miljöövervakningsprogram för perioden 2009-2014 Gemensamma delprogram: för att öka samordningen mellan länen samt mellan RMÖ och NMÖ - på så sätt
Läs merVattenkvalitet Vattenkemiprover från Svartälven vid Hammarn (tabell 1).
Svartälven Avrinningsomr.: Gullspångsälv. 61-138 Terrängkartan: 12ed, 11e9d, 11e8d, 11e8e, Vattenförekomst: SE663193-14263 11e7e, 11e7f, 11e6f, 11e5f, 11e2f, 11e2g, 11eg, Vattendragsnummer: 13814 11gh,
Läs merKyrkån. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 9e7d, 9e7e och 9e6e. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 19 augusti 2004
Kyrkån Avrinningsområde: Gullspångsälven 6-8 Terrängkartan: 9e7d, 9e7e och 9e6e Vattenförekomst: - Kommun: Laxå Vattendragsnummer: 8 Inventeringsdatum: 9 augusti 4 Koordinater: 655964 49694 Inventerad
Läs merElfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006
Tina Hedlund, Aquanord 2006-06-22 Rapport Elfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006 Undersökningen utförd av Tina Hedlund Aquanord Bakgrund Hösten 2005 utfördes två elfisken i Vojmån och ett elfiske
Läs merInventering av stormusslor på djupa lokaler inom Örebro län 2012. www.lansstyrelsen.se/orebro. Publ nr 2012:36
Inventering av stormusslor på djupa lokaler inom Örebro län 2012 www.lansstyrelsen.se/orebro Publ nr 2012:36 Fältarbete: Text: Fotografier: Kartor: Peter Ljungberg, Mikael Svensson & Patrik Svensson, Aquacom,
Läs merFlodpärlmusslans status i Västra Götaland
Flodpärlmusslans status i Västra Götaland En inventering av tre av länets mussellokaler 2011 Rapport 2012:05 Rapportnr: 2012:05 ISSN: 1403-168X Rapportinnehåll: Melica miljökonsulter Foto: Melica miljökonsulter
Läs merElfiskeuppföljning Nyträskbäcken 2015
2015-12-15 Rapport Elfiskeuppföljning 2015 Tina Hedlund Aquanord AB Bakgrund Ett antal flottledsrestaureringar har under åren genomförts inom Storumans kommun med syfte att återge vattendragen ett naturligare
Läs merLimmingsbäcken. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 11e1f. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 22 juni 2004
Avrinningsområde: Gullspångsälven 6-8 Terrängkartan: ef Vattenförekomst: SE66794-494 Kommun: Hällefors Vattendragsnummer: 84 Inventeringsdatum: juni 4 Koordinater: 6679 4947 Inventerad sträcka: 49 meter
Läs merBevara Sommens nedströmslekande öring
1 Bevara Sommens nedströmslekande öring Projektbeskrivning Laxberg Version 2012-09-19 Mål med projektet Att återskapa fria vandringsvägar för fisk för att öka reproduktionen hos Sommens nedströmslekande
Läs merInventering av stormusslor med fokus på hotade arter i Lillån samt Sjömellet i Hässleholms kommun Augusti 2010
Inventering av stormusslor med fokus på hotade arter i Lillån samt Sjömellet i Hässleholms kommun Augusti 2010 Spetsiga målarmusslor vid Sjömellet Inventeringen utförd av: F:a Helena Sundström Herngren
Läs merBiotopvårdsåtgärder i Tåmeälven 2008
Direkttelefon Referens 0910-73 76 77 2008-11-17 Bygg- och miljökontoret Miljöavdelningen Bo-Göran Persson Biotopvårdsåtgärder i Tåmeälven 2008 Delrapport inom projektet - Kustvattendrag inom Skellefteå
Läs merRapport 2007:51 Flodpärlmussla i Bratteforsån och Gärebäcken. Slutrapport status och trender.
Rapport 2007:51 Flodpärlmussla i Bratteforsån och Gärebäcken Slutrapport 2007 - status och trender www.o.lst.se Flodpärlmussla i Bratteforsån och Gärebäcken - status och trender Rapport 2007:51 PRODUKTION
Läs merÅtgärd av vandringshinder i Kvarnbäcken, Skarvsjöby 2014
2015-03-31 Rapport Åtgärd av vandringshinder i Kvarnbäcken, Skarvsjöby 2014 Tina Hedlund Aquanord AB Bakgrund och syfte Under 2013 genomförde Aquanord AB efter önskemål från Bo Larsson i Långnäs en inventering
Läs merGöljebäcken. Avrinningsområde: Eskilstunaån Terrängkartan: 10f6a. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 23 och 25 augusti 2004
Avrinningsområde: Eskilstunaån 61-121 Terrängkartan: 10f6a Vattenförekomst: - Kommun: Örebro Vattendragsnummer: 121023 Inventeringsdatum: 23 och 25 augusti 2004 Koordinater: 6580327 1453197 Inventerad
Läs merProjekt Kullån, Burån och Hovaån
Projekt Kullån, Burån och Hovaån Bakgrund Skagern ligger på gränsen mellan Västra Götalands län, Värmlands län och Örebro län och är till ytan Sveriges 18:e största sjö och tillhör Gullspångsälvens vattensystem.
Läs merValvtjärnsbäcken Musselinventering och glochidieinfektion undersökning
Valvtjärnsbäcken Musselinventering och glochidieinfektion undersökning 2018 Sportfiskarna Tel: 0721 82 72 97 E-post: niklas.wengstrom@sportfiskarna.se Postadress: Sjölyckan 6, 416 55 Göteborg Hemsida:
Läs merEklövs Fiske och Fiskevård. Säbyholmsbäcken Provfiske. Säbyholmbäcken. Sid 1 (7)
Provfiske Säbyholmbäcken Sid 1 (7) INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 4 3.1 Karta elfiskelokaler 4 3.2 Lista elfiskelokaler 4 3.3 Datablad provfiske 5 3.4 Fiskarter 6 4 Referenser 7 Sid 2 (7)
Läs merRapport Inventering flodpärlmusslor 2011 Storumans kommun
2011-12-21 Rapport Inventering flodpärlmusslor 2011 Storumans kommun Tina Hedlund Aquanord AB Bakgrund och syfte Flodpärlmusslans utbredning inom Storumans kommun är till stor del okänd. Flodpärlmusslor
Läs merBevarandeplan för Hovgårdsån
Bevarandeplan för Hovgårdsån Bakgrund Länderna inom EU arbetar gemensamt för att bevara sitt växt- och djurliv för framtida generationer. En viktig del i arbetet är det ekologiska nätverket Natura 2000
Läs merFlodpärlmusslan (Margaritifera margaritifera) i Nolån
Flodpärlmusslan (Margaritifera margaritifera) i Nolån Utbredning, skyddsv rde och status 2011 Rapport 2012:07 Rapportnr: 2012:07 ISSN: 1403-168X Rapportansvarig: Hanna Karlsson, Vattenvårdsenheten Författare:
Läs merÅtgärdsområde 004 Västerån
Bilaga Åtgärder och resultat i Västerån Utskriven: 3-9-3 Åtgärdsområde Västerån Gislaved Nissan Sokvag: Målpunkt $+ [_ #* %, ") MÅRDAKLEV G:\5 - Naturvård och miljöskydd\5\5\5\kartmaterial\atgomrkartor\_.emf
Läs merFlottledsinventering Kvarnmårkan 2008
2009-01-21 2007-08-01 Rapport Flottledsinventering Kvarnmårkan 2008 Tina Hedlund Aquanord Bakgrund och syfte Den del av Gunnarbäcken som rinner mellan Lill-Bastuträsket och Stor-Bastuträsket kallas för
Läs merÅtgärder inom Kungsbackaåns avrinningsområde
Datum: 2016-11-11 Åtgärder inom Kungsbackaåns avrinningsområde Kungsbackaåns vattenråd EnviroPlanning AB Lilla Bommen 5 C, 411 04 Göteborg Besöksadress Lilla Bommen 5 C Telefon 031-771 87 40 Hemsida www.enviroplanning.se
Läs merElfisken. 1 Finnatorp Vattendrag: 108 Säveån
Elfisken Elfisken genomfördes på tre lokaler i Säveåns huvudfåra och två i Kyllingsån. De undersökta lokalerna är Finnatorp, Hönö, ned dammen vid Sävsjöos, Kyllingsån vid Lilla Landa och Lillån-Kvinnestadsbäcken
Läs merInventering av flodpärlmussla (Margaritifera margaritifera) i Testeboån 2013
Inventering av flodpärlmussla (Margaritifera margaritifera) i Testeboån 2013 2013 Pär Granström SAMMANFATTNING Under 2013 har sammanlagt 18 lokaler i Testeboån återinventerats. På fyra lokaler gjordes
Läs merSvennevadsån-Skogaån Figur 1.
Svennevadsån-Skogaån Avrinningsområde: Nyköpingsån 65 Terrängkartan: 9f8d, 9f9d och 9f8e Vattenförekomst: SE654370-147609 Kommun: Hallsberg Vattendragsnummer: 650250 & 65041 Inventeringsdatum: 27 och 28
Läs merSammanställning av stormusselinventeringar i Kalmar län
Sammanställning av stormusselinventeringar i Kalmar län1986-2013 Sammanställning av stormusselinventeringar i Kalmar län 1986-2013 Meddelande: 2015:01 ISSN 0348-8748 Utgiven av: Ansvarig avd./enhet: Författare:
Läs mer2013-11-18. Förslag på åtgärder i Ljungbyåns HARO
2013-11-18 Förslag på åtgärder i Ljungbyåns HARO ECOCOM AB Stortorget 38 392 31 Kalmar 0761-75 03 00 info@ecocom.se www.ecocom.se Åtgärdsförslag ID Namn och vattendrag Åtgärdstyp A Inventera vandringshinder
Läs merElfiske i Jönköpings kommun 2009
Elfiske i Jönköpings kommun 29 De genomförda elfiskena har skett framförallt som uppföljning av tidigare fisken eller fiskevårdsinsatser i Tabergsån och Lillån i Bankeryd. Ett inventeringsfiske (Kärrån)
Läs merTrendsjöar och trendvattendrag Delprogram inom Regional miljöövervakning
Pelle Grahn Direkt: 019-19 35 21 pelle.grahn@lansstyrelsen.se Fax: 019-19 35 10 Trendsjöar och trendvattendrag Delprogram inom Regional miljöövervakning POSTADRESS GATUADRESS TELEFON E-POST INTERNET ORG
Läs merElfiske. Inledning. Rådande väderlek och lufttemperaturer vid elfisketillfället har noterats.
Recipientkontroll Elfiske Inledning Fältundersökningar Elfisken har utförts på tre lokaler inom s vattensystem (tabell ). Inom dessa lokaler har provytor tidigare definierats och markerats. På provytorna
Läs merUndersökningstyp. Övervakning av flodpärlmussla. Mål och syfte med undersökningstypen. Strategi. Kort om flodpärlmusslor
1 Programområde: Sötvatten Övervakning av flodpärlmussla Mål och syfte med undersökningstypen Undersökningen syftar till att följa förändringen av individantalet i avgränsade bestånd av flodpärlmusslor
Läs merStormusslor på fem lokaler i Alsteråns vattensystem
Stormusslor på fem lokaler i Alsteråns vattensystem Inventering av stormusslor i Alsterån 2017 Carl-Johan Månsson, Fiskerikonsulent 2018-02-08 Bakgrund och metoder Under flera säsonger har undertecknad
Läs merLivet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften?
Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften? Erik Degerman, Sveriges Lantbruksuniversitet Inst. för akvatiska resurser Sötvattenslaboratoriet, Örebro 92 000 sjöar 450 000
Läs merFigur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet.
9 Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 1 Innehåll Bäck 8... 3 Bäck 9... 9 Bäck 10... 11 Bäck 57... 15 Bäck 11... 17 Bäck 12... 20 Bäck 13... 23 Bäck 14... 27 2 Bäck
Läs merGenomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun
Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Bakgrundsrapport Rapport 2006:3 Omslagsfoto: Jeanette Wadman Rapport 2006:3 ISSN 1403-1051 Miljöförvaltningen, Trollhättans Stad 461 83 Trollhättan
Läs merInventering av flodpärlmussla (Margaritifera margaritifera) i Viskan inom Mölarps naturreservat
Inventering av flodpärlmussla (Margaritifera margaritifera) i Viskan inom Mölarps naturreservat Inventering av flodpärlmussla (Margaritifera margaritifera) i Viskan inom Mölarps naturreservat Jonathan
Läs merAtt anlägga vägtrummor. En samlande kra!
Att anlägga vägtrummor En samlande kra! Råd vid anläggning av vägtrummor En vägtrumma ska transportera undan vatten men vägtrumman blir ofta ett hinder för de djur som lever i och runt vattnet. Hinder
Läs merHELGEÅN HELGEÅN FRÅN DELARY
HELGEÅN FRÅN DELARY MV11 BESKRIVNING AV MÅLOMRÅDET Allmänt Målvattendraget utgörs av Helgeåns huvudfåra från Delary och ner till Visseltofta. Vattendragssträckan som är 17,8 km långt avvattnar ett område
Läs merBasinventering av större vattensalamander,triturus cristatus, i Örebro län 2006
Basinventering av större vattensalamander,triturus cristatus, i Örebro län 2006 www.t.lst.se Publ. nr 2007:13 Basinventering av större vattensalamander, Triturus cristatus, i Örebro län 2006 Länsstyrelsen
Läs merSt Ullfjärden. L Ullfjärden. Kalmarviken. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda 2013-04-25)
Rydjabäcken St Ullfjärden Svartviken Håtunaholmsviken Sigtunafjärden L Ullfjärden Skarven Kalmarviken Lejondalssjön Björkfjärden Namn Rydjabäcken EU_ID (VISS) NW661177-159791 Vattenförekomst nej DelARO
Läs merElfiskeundersökning i Mölndalsån i Landvetter med utvärdering
2009-12-14 sid 1 (5) Härryda kommun Elfiskeundersökning i Mölndalsån i Landvetter med utvärdering Två fiskare i Mölndalsån Sportfiskarna Per-Erik Jacobsen Fiskevårdskonsulent Sjölyckan 6 416 55 Göteborg
Läs merBjärkeån. Betydelsen för forskning och undervisning är liten.
Bjärkeån Bjärkeån är ett biflöde till Virån och tillhör dess nordliga gren. Ån sträcker sig från sjön Nerbjärkens utlopp till inloppet i Versjön. Nerbjärken är sedan gammalt reglerad vid mynningen med
Läs merRedovisning av genomförda fiskevårdsåtgärder i Pjältån 2008
Redovisning av genomförda fiskevårdsåtgärder i Pjältån 2008 Emåförbundet 2008 På uppdrag av Norrköpings kommun T. Nydén & P. Johansson Inledning Pjältån 2008 Denna rapport redovisar översiktligt genomförda
Läs merInventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013
2013-12-13 Rapport Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013 Aquanord AB Bakgrund och syfte Skarvsjön har till skillnad från de flesta andra sjöar två utlopp, ett i sjöns norra
Läs merSammanställning av stormusselinventeringar i Kalmar län
Sammanställning av stormusselinventeringar i Kalmar län 1986-2013 Sammanställning av stormusselinventeringar i Kalmar län 1986-2013 Meddelandeserien nr: 2015:01 ISSN-nummer: 0348-8748 Utgiven av: Länsstyrelsen
Läs merÅtgärdsområde 128 Allsarpasjön
Bilaga Åtgärder och resultat i Allsarpasjön Utskriven: -3- Åtgärdsområde Allsarpasjön Sävsjö Lagan Sokvag: Målpunkt $+!. ^_ #* %, " G:\5 - Naturvård och miljöskydd\5\5\5\kartmaterial\atgomrkartor\.emf
Läs merFiskundersökningar i Rönne å 2012
Eklövs Fiske och Fiskevård Fiskundersökningar i Rönne å 2012 Länsstyrelsen i Skåne län Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432 E-post:
Läs merElfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2018
Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2018 Lunds kommun Lund 2018-10-31 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 0733-109849 www.fiskevard.se
Läs merFiskvandring i Musslebobäcken mellan Lillån och Åkarp
Fiskvandring i Musslebobäcken mellan Lillån och Åkarp Bakgrund Musslebobäcken är ett biflöde till Lillån Huskvarna som avvattnar Rogbergasjön och ansluter till Lillån en knapp km uppströms Bråneryds kyrkogård,
Läs merFältstudier och experiment. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering. (9BMA1)
Område: BRATTEFORSÅN Ur centralt innehåll: Fältstudier och experiment. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering. (9BMA1) Hur organismer identifieras, sorteras och grupperas
Läs merrapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010
rapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010 Johan Persson och Tomas Loreth, Upplandsstiftelsen, Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult, Ylva Lönnerholm, Uppsala universitet Författare Johan Persson
Läs merNyttoeffekter av ett ökat flöde i Lillån
TN Vatten- & Fiskevård 2008 2008-06-27 Rapport TN vatten- & fiskevård Västergatan 5 571 78 FORSERUM Tel: 0380-20471, 0733-447816 Lars Gezelius Länsstyrelsen i Östergötland 581 86 Linköping Nyttoeffekter
Läs merLygnöån och Marydsån, alingsås kommun
Lygnöån och Marydsån, alingsås kommun Insjööringen; En övergripande bedömning Thorsson & Åberg Miljö och Vattenvård AB 2005-12-20 1 Innehållsförteckning sid Inledning 3 Metoder 3 Lygnöån 3 Maryd å 4 Resultat
Läs merSamtliga inventerade vattendrag
Samtliga inventerade vattendrag Figur 1. Karta över samtliga vattendrag som biotopkarterades i Örebro län år 2004. 10 Strömförhållande Sammantaget i alla inventerade vattendrag är strömförhållanden med
Läs merBjörnån. Berggrunden i området utgörs av omvandlade vulkaniter och äldre graniter. Dominerande jordart är morän men kalt berg och torv finns också.
Björnån Björnån avvattnar Stora Granesjön m.fl. sjöar och rinner till Hjortesjön och Virserumssjön. Härifrån rinner sedan Virserumsån som via Gårdvedaån mynnar i Emån söder om Målilla. Åns längd inklusive
Läs merInventering av fisk och vattenbiotop i Veberödsbäcken
Inventering av fisk och vattenbiotop i Veberödsbäcken Lunds kommun Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432 E-post: eklov@fiskevard.se
Läs merJärleån/Dyltaån Figur 1.
Järleån/Dyltaån Avrinningsområde: Arbogaån 61-122 Terrängkartan: 10F NV och 11F SV VattenförekomstID: SE659495-146293 Kommuner: Lindesberg, Nora, Örebro Vattendragsnummer: 122-248 Inventeringsdatum: 23
Läs merElfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2015
Elfiskeundersökning i Lunds kommun Lund 2016-02-01 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 0733-109849 www.fiskevard.se Innehåll 1 Sammanfattning
Läs merJuojoki Fiskevårdsprojekt 2009. Tornedalens Folkhögskola Rolf Lahti
Juojoki Fiskevårdsprojekt 2009 Tornedalens Folkhögskola Rolf Lahti Innehållsförteckning Förord...3 Vision...3 Bakgrund...2 Syfte...3 Restaureringen 2009...3 Dokumentation...4 Fiskeförbud...4 Inventering
Läs merÅtgärd för att främja flodpärlmusslan
Lekbottenåterställning i Tallån 2016 Åtgärd för att främja flodpärlmusslan Datum: 2016-11-17 Flodpärlmussla Flodpärlmusslan (figur 1) är sedan 1994 fridlyst i hela Sverige, och klassas som Starkt hotad
Läs merVattendragens biologiska värden Miljöstörningar vid rensning
Vattendragens biologiska värden Miljöstörningar vid rensning 1 Vattendragens biologiska värden 2 Träd och buskar i kanten Skuggar vattendraget hindrar igenväxning, lägre vattentemperatur Viktiga för däggdjur
Läs merPM ÖRINGBIOTOPER I HULEBÄCKEN
PM ÖRINGBIOTOPER I HULEBÄCKEN UPPDRAG Idrottsvägen Dagvatten UPPDRAGSNUMMER 13000126 UPPDRAGSLEDARE Ann Jansson UPPRÄTTAD AV Niklas Egriell DATUM 2018-04-12 Utredning om öringbiotoper i Hulebäcken i anslutning
Läs merElfisken Vojmån 2010
2011-01-21 Sammanställning Elfisken Vojmån 2010 Tina Hedlund Aquanord Bakgrund Under 2009 framställde Aquanord en fiskevårdsplan för Vojmån för Vojmåns fiskevårdsområdes räkning, som syftade till att förbättra
Läs merRAPPORT 2015/2 FISKUNDERSÖKNINGAR. i Fyrisån 2015
RAPPORT 2015/2 FISKUNDERSÖKNINGAR i Fyrisån 2015 Johan Persson, Upplandsstiftelsen Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult Tomas Remén Loreth, Upplandsstiftelsen FÖRFATTARE Johan Persson, Gustav Johansson
Läs merStandardiserat nätprovfiske i Insjön 2014. En provfiskerapport utförd åt Nacka kommun 2014-10-22
Standardiserat nätprovfiske i Insjön 2014 En provfiskerapport utförd åt Nacka kommun 2014-10-22 Sportfiskarna Tel: 08-410 80 680 E-post: tobias@sportfiskarna.se Postadress: Svartviksslingan 28, 167 39
Läs merDamminventering inom Avasund
2007-08-01 Rapport Damminventering inom Avasund Tina Hedlund Aquanord Bakgrund och syfte Många kvarvarande flottningsdammar håller sedan flottningen upphörde på att förfalla. Efter flottningen har flottningsföreningar
Läs merInventering av flodpärlmussla i Galvån
Inventering av flodpärlmussla i Galvån Inventering, rapport och foto: Sofie Zetterlund, Bollnäs kommun Bakgrund Flodpärlmusslan (Margaritifera margaritifera) är en av våra åtta sötvattenlevande stormusslor.
Läs merStormusslor i Yxern och Yxeredsån 2016
Stormusslor i Yxern och Yxeredsån 2016 Musslor från Yxern, Kalmar läns största insjö. Foto: Carl-Johan Månsson På uppdrag av Yxerns FVOF och Yxeredsåns FVOF 2016-12-16 Carl-Johan Månsson, Fiskerikonsulent
Läs merBILAGA 1 TILLHÖR LÄNSSTYRELSENS BESLUT Sida 1(6) Datum Samhällsbyggnad Naturvård. Arvika kommun
BILAGA 1 1(6) Datum 2014-12-16 Samhällsbyggnad Naturvård Arvika kommun Glafsfjorden Karta 11-20 Glafsfjorden är en stor och långsträckt sjö som omfattar flera större vikar och ett antal öar. Sjön är relativt
Läs merInventering, elfiske och provfiske i Mattasjösystemet
28-12-3 Rapport Inventering, elfiske och provfiske i Mattasjösystemet Tina Hedlund Aquanord Bakgrund Längs Mattasjöbäcken finns ett antal fina flottledslämningar i bra skick. Strömbäcks fiskevårdsförening
Läs merKompletterande Naturvärdesinventering vid E18 Tullstation Hån, Årjängs kommun
Datum 2015-05-04 PM Kompletterande Naturvärdesinventering vid E18 Tullstation Hån, Årjängs kommun Trafikverket EnviroPlanning AB Lilla Bommen 5 C, 411 04 Göteborg Besöksadress Lilla Bommen 5 C Telefon
Läs merKontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12. Hjälmarens Vattenvårdsförbund
HJÄLMARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12 Hjälmarens Vattenvårdsförbund LAXÅ ÖREBRO KUMLA HALLSBERG ESKILSTUNA Mälaren Hjälmaren 2010 2020 2220 2058 3018
Läs merInstruktion för att söka elfiskeresultat i Elfiskeregistret (SERS, Svenskt ElfiskeRegiSter)
Instruktion för att söka elfiskeresultat i Elfiskeregistret (SERS, Svenskt ElfiskeRegiSter) I Svenskt ElfiskeRegiSter finns elfiskeresultat såsom fångade arter och tätheter vid olika elfisketillfällen,
Läs merFiskevårdsåtgärder i Kungälv 2012
Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2012 Under det gångna året har vi i Kungälvs kommun inventerat tre vattendrag. De inventerade vattendragen är Vallby å, Kollerödsbäcken samt bäcken från Iglekärr som mynnar
Läs merKemisk/fysikaliska mätresultat. Biologisk funktion. Raritet. Biologisk mångformighet. Bedömning: Stark påverkan vilket ger 1- poäng.
Verån Verån tillhör den gren av Virån som rinner upp i sjön Solnen i Vimmerby kommun. Den inventerade delsträckan är belägen mellan Versjöns utlopp ca 6 km SO Vena samhälle och inloppet i sjön Näjern.
Läs merReferensgruppsmöte JordSkog
Referensgruppsmöte JordSkog 2013-06-04 Upplägg - Kort genomgång av vattenförvaltningen och vad som är på gång under 2013-2014 - Ekologisk status - Ekologisk status och åtgärdsunderlag i Köpingsån Johan
Läs merFlodpärlmussla i Slørdalselva, Snillfjord kommune i Sør Trøndelag
Flodpärlmussla i Slørdalselva, Snillfjord kommune i Sør Trøndelag Rapport nr. 2016-2 Fylkesmannen i Nord-Trøndelag miljøvernavdelingen RAPPORT 2016-2 TITTEL: Kartläggning av flodpärlmussla, Margaritifera
Läs merNytt utlopp för sjön Linden
Nytt utlopp för sjön Linden Slutrapport för genomförda åtgärder vid utloppet från sjön Linden, Hultsfreds kommun, i enlighet med vattendom M 17-12, meddelad 2012-07-06 vid Växjö tingsrätt. Bilder på Lindens
Läs merVad finns att berätta om denna rapport?
Vad finns att berätta om denna rapport? Del i rapportserie om kalkningens effekter på biologin Fisk i rinnande vatten Bottenfauna i rinnande vatten Fisk i sjöar Flodpärlmussla (Flodkräfta) Baserade på
Läs merRestaurering Ramsan 2017
2017-12-28 Rapport Restaurering Ramsan 2017 Tina Hedlund Aquanord AB Bakgrund och syfte Ramsan är ett av de större biflödena till den nedre delen av Umeälven och mynnar i Harrselemagasinet (figur 1). Ån
Läs merMoren. Moren har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp.
Moren Moren tillhör Lillåns delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 28 km SSV om Hultsfred på en höjd av 166,1 m.ö.h. Det är en näringsfattig, försurningskänslig klarvattensjö, 1,44
Läs merVersion 1.00 Projekt 7407 Upprättad Reviderad. PM vattenmiljö och botten, tillhörande detaljplaneprogram Södra Grimmstad, Kils kommun
Version 1.00 Projekt 7407 Upprättad 2016-09-06 Reviderad PM vattenmiljö och botten, tillhörande detaljplaneprogram Södra Grimmstad, Kils kommun Sammanfattning En riktad inventering av har skett i samband
Läs merNytt liv åt flora och fauna.
Nytt liv åt flora och fauna. Den biologiska mångfalden i naturen är viktig för att ekologiska kretslopp ska fungera fullt ut. Som energiproducent och leverantör har E.ON möjlighet att hjälpa flora och
Läs merMurån Koord: X: 676895 / Y: 154644
Murån Koord: X: 676895 / Y: 54644 Tolvören Norrtjärnen Sågtjärnen Vittersjö Sammanfattning Murån rinner från Vittersjön via Sågtjärnen och Norrtjärnen till Tolvören. Ån passerar öster om Tolvören gränsen
Läs merBiologisk undersökning av 9 sjöar och 15 vattendrag i Örebro län 2003
Biologisk undersökning av 9 sjöar och 15 vattendrag i Örebro län 23 Huvudrapport Kvarnbäcken Kroktjärnsbäcken Hecklanbäcken [ [ [ Rönnhöjdsbäcken [ Ljusnarsberg Gränsjöälven [µ Bornsälven Hällefors [µ
Läs merInstruktion för att söka elfiskeresultat i Elfiskeregistret (SERS, Svenskt ElfiskeRegiSter) Kontaktperson: Berit Sers
Instruktion för att söka elfiskeresultat i Elfiskeregistret (SERS, Svenskt ElfiskeRegiSter) Kontaktperson: Berit Sers (berit.sers@slu.se) I Svenskt ElfiskeRegiSter finns elfiskeresultat från hela landet.
Läs mer