Fiskeribiologiska undersökningar avseende hälsotillstånd och fortplantningsförmåga hos abborre i recipienten för Billerud Karlsborg AB, Kalix, 2004

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fiskeribiologiska undersökningar avseende hälsotillstånd och fortplantningsförmåga hos abborre i recipienten för Billerud Karlsborg AB, Kalix, 2004"

Transkript

1 Fiskeribiologiska undersökningar avseende hälsotillstånd och fortplantningsförmåga hos abborre i recipienten för Billerud Karlsborg AB, Kalix, 2004 Sofia Nilsson Fiskeriverket, POSTADRESS TELEFON TELEFAX Skeppsbrogatan LULEÅ

2 1 Inledning I dom meddelade miljödomstolen tillstånd till utökad pappersproduktion vid Billerud Karlsborg AB. I domen ålades bolaget att utföra fiskeribiologiska undersökningar i recipienten med avseende på artsammansättning, täthet, hälsotillstånd och reproduktion. På uppdrag av Billerud Karlsborg AB utförde Fiskeriverket under 2004 en insamling av abborre (Perca fluviatilis) i fabrikens recipient i syfte att analysera dessa fiskar med avseende på längd, vikt, gonadvikt, levervikt, ålder och tillväxt. Undersökningen var en uppföljning av tidigare utförda studier på fisk och undersökningsprogrammet utformades med erfarenheter från tidigare undersökningar. I denna rapport redovisas resultat av de analyser som gjorts. Abborre används ofta som studieobjekt vid den svenska kusten eftersom den är en relativt stationär fiskart, har känd biologi, är vanligt förekommande, stor nog att utföra analyser på samt relativt lätt att samla in. Fiskeriverket har även utfört en populationsstudie (provfiskeundersökning) i fabrikens recipient. Denna undersökning redovisas i en fristående rapport (Salonsaari 2005). Material och metoder Tid Insamlingen av material för studien gjordes med mjärdar och nät under perioden 19 augusti 6 september Provtagningslokaler Insamling av abborre gjordes dels i fabrikens recipient i Kalix skärgård och dels i Rånefjärden som utgör referenslokal. Billerud Karlsborg AB är beläget vid Kalixälvens mynning i Bottenviken. Rånefjärden användes som referens, eftersom denna fjärd är ett likartat men relativt opåverkat ekosystem. Kartor för lokalerna redovisas i bilaga A. Individstudier Analyser av insamlat material (abborre) utfördes vid Fiskeriverkets utredningskontor i Luleå. Abborrarna delades in i fyra olika längdklasser; mm, mm, mm och mm. Gonadsomatiskt index, gonadvikter, andel könsmogna, konditionsfaktor och levervikt redovisas även för en sammanslagen längdklass, mm. För att undvika könsberoende variationer valdes endast

3 2 honor ut för analys. 50 honor i varje längdklass mättes, vägdes (totalvikt, somatisk vikt, gonadvikt och levervikt) och åldern bestämdes med hjälp av gällocksanalys. Vid provtagningen noterades även yttre skador eller sjukdomar samt synliga parasiter. Beräkning av tillväxt mättes som kroppslängd för varje levnadsår och detta gjordes med tillbakaräkning av årsringar på gällock. Kroppslängderna erhölls ur förhållandet L=L s x (r/r) b, där L är tillbakaräknad kroppslängd, L s =uppmätt slutlängd, R=gällocksradie, r=intermediär gällocksradie och b=0,861 (Thoresson 1996). Beräkningen utfördes på allt material. Gonadsomatiskt index (GSI) beräknades som gonadvikt i förhållande till somatisk kroppsvikt. Det gonadsomatiska indexet beräknades enligt formeln: 100*gonadvikt somatisk vikt Vid bedömning av könsmognad delas abborre normalt in i fyra klasser; 1) könsorganen ej utvecklade, 2) könsorganen under tillväxt, dock ej lekmogen, 3) lekmogen, rinnande rom eller mjölke och 4) utlekt fisk (Thoresson 1996). Eftersom abborrarna fångades på hösten förekom inga individer i klass 3 och 4. En klassning i klass 1 respektive 2 skedde utifrån GSI-värdet där 1=GSI <1 och 2 =GSI>1. Konditionsfaktorn (K) är relationen mellan vikt och längd och beskriver fiskens energitillstånd. Konditionsfaktorn ökar i regel med storlek/ålder på fisk och ofta i samband med att fisken övergår till fiskföda. Konditionsfaktorn beräknas enligt formeln K=100*vikt i gram (längd i cm) 3 Det leversomatiska indexet beräknades enligt formeln: 100*levervikt somatisk vikt Statistiska analyser Statistiska analyser gjordes i Winstat. För att detektera eventuella skillnader mellan områden vad gäller längd, vikt, tillväxt, gonadsomatiskt index, gonadvikt, konditionsfaktor, leversomatiskt index och levervikt användes t-test. Skillnader i andelen könsmogna abborrar mellan områdena testades med Chi 2-test. Även skillnader mellan områdena i andel parasitangripna abborrar analyserades med Chi 2. Jämförelse mellan individer med parasiter och individer utan parasiter med avseenden på konditionsfaktor, LSI och leverstorlek gjordes med Mann-Whitney U- test. Där signifikanta skillnader fanns var signifikansen p<0, 05, om inget annat sägs.

4 3 Resultat Storlek Längden mättes med 1 mm noggrannhet och vikten med 0,01 grams noggrannhet. 50 honor i varje längdklass från respektive område analyserades. Totalt analyserades 200 abborrhonor från Kalix skärgård och 200 abborrhonor från Rånefjärden. Medellängd och medelvikt för samtliga insamlade abborrar från respektive område redovisas i figur 1. Det fanns inga signifikanta skillnader mellan områdena vad gäller längd eller vikt. Figur 1. Medellängd och medelvikt för insamlade abborrar från Kalix skärgård och Rånefjärden 2004 (±95 % konfidensintervall). Tabell 1 och figurerna 2a-b redovisar medellängd och medelvikt uppdelat på längdklasser ( , , och mm) för samtliga abborrar i respektive område. I längdklass mm var abborrar från Kalix något kortare än abborrar från Rånefjärden och vägde även något mindre. I längdklassen mm var abborrar från Kalix längre än abborrar från Rånefjärden samt vägde mer. Även i längdklassen var vikten signifikant högre för fiskar från Kalix jämfört med fiskar från Rånefjärden. Tabell 1. Medellängd och medelvikt uppdelat på längdklasser för abborrar från Kalix skärgård och Rånefjärden Kalix Rånefjärden längdklasser längd vikt längd vikt ,1 42,4 167,6 48, ,9 69,6 185,1 61, ,8 105,8 211,4 99, ,8 151,9 237,9 149,8

5 4 Figur 2a. Medellängd uppdelat på längdklasser för abborrar från Kalix och Rånefjärden 2004 (±95 % konfidensintervall). Figur 2b. Medelvikt uppdelat på längdklasser för abborrar från Kalix och Rånefjärden 2004 (±95 % konfidensintervall). Ålder Åldersbestämning av abborrar skedde via analys av årsringar på gällock. Åldersfördelningen i antal och procent för respektive åldersklass redovisas för båda områdena i tabell 2 samt som kumulativ åldersfördelning i figur 3. Åldersfördelningen hos abborrarna från de båda områdena var relativt jämn. Dock fanns några äldre fiskar från Kalix skärgård samt några fler fiskar i den yngsta ålderklassen från Kalix.

6 5 Tabell 2. Åldersfördelning i antal och procent för abborrar från Kalix och Rånefjärden. Kalix Rånefjärden ålder antal % antal % ,5 13 6, , , , , , , ,0 10 5, , ,5 Figur 3. Kumulativ procentuell åldersfördelning för abborrar från Kalix och Rånefjärden Tillväxt Beräkning av kroppslängd efter varje levnadsår har skett genom tillbakaräkning av årsringar på gällock. Kroppslängder och tillväxt redovisas för varje årsklass eftersom fisk växer olika mycket vid olika åldrar. I figur 4a redovisas kroppslängd vid olika åldrar hos samtliga fiskar från Kalix och Rånefjärden. Längden redovisas för fiskar i åldrarna 1-7. Figur 4b visar tillväxt som medelvärden för skillnad i kroppslängd mellan abborrarnas olika årsklasser. Dessa medelvärden baseras på samtliga fiskars längder och tillväxter under samtliga år. Tillväxten räknas från vår till vår vilket gör att tillväxten för sommaren 2004 ej är med i beräkningarna. Därför benämns fiskarnas åldrar utan + (sommarens tillväxt). Hos 4-åriga abborrar var fiskar från Rånefjärden längre än fiskar från Kalix. I övrigt fanns inga signifikanta skillnader mellan områdena.

7 6 Abborrar från Kalix visade signifikant sämre tillväxt än Rånefjärdens abborrar mellan åldrarna 2 till 3 och 3 till 4. Figur 4a. Längd hos abborrar från Kalix och Rånefjärden. Medelvärden för tillbakaräknad kroppslängd i mm vid 1-7 års ålder. Tillväxten under sommaren 2004 är ej med. (±95 % konfidensintervall). Figur 4b. Tillväxt (mm) hos abborrar från Kalix och Rånefjärden. Medelvärden för skillnad i tillbakaräknad kroppslängd i mm mellan åldrar. Tillväxten under sommaren 2004 är ej med. (±95 % konfidensintervall).

8 7 Figur 5a visar abborrarnas medellängd för respektive åldersklass hos fångade abborrar under fångståret Figur 5b visar tillväxten hos abborrar 2-7 år under Abborrar i åldern 1+ fångade 2004 i Kalix var signifikant kortare än de från Rånefjärden. I övrigt noterades inga signifikanta skillnader. Det fanns inga stora skillnader i tillväxt mellan abborrar från Kalix och Rånefjärden under I gruppen 3 till 4 hade Rånefjärdens abborrar signifikant bättre tillväxt än abborrar från Kalix. Figur 5a. Längd hos abborrar från Kalix och Rånefjärden. Medelvärden för kroppslängd i mm för olika åldersklasser under 2004 (±95 % konfidensintervall). Figur 5b. Tillväxt i mm hos abborrar 2-7 från Kalix och Rånefjärden. Medelvärden för tillväxt i mm under 2003 (±95 % konfidensintervall).

9 8 Gonadstorlek och könsmognad Vikten på gonaderna (könsorganen) mättes med 0,01 grams noggrannhet. Figur 6 visar andelen könsmogna/icke könsmogna abborrar för hela materialet från respektive område. Andelen könsmogna abborrhonor var något större i recipienten Kalix (45 %) än i referensen (39 %). Figur 6. Andelen könsmogna/icke könsmogna abborrar från Kalix och Rånefjärden Figur 7 redovisar gonadvikter och GSI för samtliga analyserade abborrar Det fanns ingen signifikant skillnad mellan medelvärdena för alla abborrhonor vad gäller gonadsomatiskt index eller gonadvikter mellan områdena. Figur 7. Gonadvikt och gonadsomatiskt index hos abborrar från Kalix och Rånefjärden 2004 (±95 % konfidensintervall).

10 9 Tabell 3 visar fördelningen av icke könsmogna och könsmogna abborrhonor i båda områdena samt medelvärden för gonadvikter och GSI. Figur 8 visar gonadsomatiskt index och gonadvikt för könsmogna abborrhonor från bägge områden. Inga tester utfördes mellan abborrar som inte var könsmogna eftersom detta kan vara missvisande. Abborrar kan ha lekt året innan och sedan bestämt sig för att inte leka det år undersökningen utfördes. Dessa fiskar har större gonader än fisk som aldrig lekt. Därför jämfördes inte gonadvikter och GSI för icke könsmogna fiskar. Det gonadsomatiska indexet och gonadvikten var signifikant lägre hos könsmogna abborrar från Kalix än från Rånefjärden. Tabell 3. Medellängd (mm), medelgonadvikt (g) och medel-gsi för icke könsmogna respektive könsmogna abborrar, insamlade 2004 från Kalix och Rånefjärden. Område könsmognad antal % medellängd medelgonadvikt medel-gsi (mm) (g) Kalix ej könsmogen ,0 193,1 0,47 0,63 Rånefjärden ej könsmogen ,0 186,9 0,42 0,64 Kalix könsmogen 90 45,0 209,3 2,19 2,18 Rånefjärden könsmogen 78 39,0 221,8 3,06 2,61 Figur 8. Gonadsomatiskt index och gonadvikter hos könsmogna abborrar från Kalix och Rånefjärden (±95 % konfidensintervall).

11 10 Gonadsomatiskt index och gonadvikt uppdelat på olika längdklasser Tabell 4 och figur 9a-b visar medelvärden för GSI och gonadvikter hos könsmogna abborrar i respektive område uppdelat på de olika längdklasserna samt den sammanlagda längdklassen mm. Könsmogna abborrar från Kalix i längdklassen mm hade signifikant högre GSI än abborrar i samma längdklass från referensen Rånefjärden. I längdklasserna mm och mm var GSI lägre för könsmogna abborrar från Kalix än för abborrar från Rånefjärden. Könsmogna abborrar i längdklasserna mm, och mm från Kalix hade signifikant lägre vikt på gonaderna än abborrar från Rånefjärden i samma längdklasser. Gonadvikter hos abborrar mm från Kalix var signifikant högre än gonadvikterna hos abborrar i samma längdklass från Rånefjärden. Tabell 4. Medelvärden för gonadsomatiskt index och gonadvikter (g) hos insamlade, könsmogna abborrar 2004 från Kalix och Rånefjärden, uppdelat på längdklasser. Kalix Råneå längd GSI gonadvikt (g) GSI gonadvikt (g) ,84 0,67 2,21 0, ,50 1,66 1,69 1, ,19 2,17 2,71 2, ,24 3,18 2,79 3, ,27 2,59 2,64 3,23 Figur 9a. GSI för könsmogna abborrar, insamlade 2004 från Kalix och Rånefjärden, uppdelat på längdklasser (±95 % konfidensintervall).

12 11 Figur 9b. Gonadvikter (g) för könsmogna abborrar, insamlade 2004 från Kalix och Rånefjärden, uppdelat på längdklasser (±95 % konfidensintervall). Andelen könsmogna abborrar uppdelat på olika längdklasser Tabell 5 redovisar fördelningen i procent mellan icke könsmogna och könsmogna fiskar (ej könsmogen=gsi <1 och könsmogen =GSI >1) uppdelat på längdklasser ( , , , och mm). Figur 10 visar andelen könsmogna fiskar uppdelat på längdklasser. Skillnader i andelen könsmogna har analyserats med Chi 2-test. Där signifikanta skillnader fanns var signifikansen p<0,05. Abborrar, mm, från Kalix hade signifikant högre andel könsmogna abborrar än abborrar från Rånefjärden. I övrigt fanns inga signifikanta skillnader. Tabell 5. Fördelning (%) av icke könsmogna och könsmogna abborrar uppdelat på längdklasser, insamlade 2004 från Kalix och Rånefjärden. Inom parentes antal fiskar i respektive längdklass och könsmognadsklass. % (antal) Kalix Råneå längdklasser icke könsmogna könsmogna icke könsmogna könsmogna ,0 (31) 38,0 (19) 88,0 (44) 12,0 (6) ,0 (37) 26,0 (13) 84,0 (42) 16,0 (8) ,0 (28) 44,0 (22) 56,0 (28) 44,0 (22) ,0 (14) 72,0 (36) 16,0 (8) 84,0 (42) ,7 (79) 47,3 (71) 52,0 (78) 48,0 (72)

13 12 Figur 10. Andelen könsmogna abborrar i olika längdklasser från Kalix och Rånefjärden Andelen könsmogna abborrar uppdelat på längdklasser vid tidigare gjorda undersökningar Fiskeriverket har tidigare utfört liknande fiskeribiologiska undersökningar i de två aktuella områdena. Nedan följer en redovisning av äldre resultat. Tabell 6 och figur 11a-d visar andelen könsmogna abborrhonor från Kalix och Rånefjärden uppdelat på längdklasser åren 1993, 1998, 1999 och Vid undersökningen 1993 var andelen könsmogna fiskar betydligt lägre i Kalix än i Råneå (Perä 1994). Inga signifikanta skillnader i andelen könsmogna mellan Kalix och Rånefjärden kunde urskiljas i undersökningarna 1998 (Perä och Hasselborg 1998) eller 1999 (Hasselborg et al 2000). I materialet från 2002 var andelen könsmogna abborrar från Kalix genomgående lägre än andelen könsmogna abborrar från Rånefjärden (Nilsson et al 2003). Denna skillnad var signifikant i längdklasserna , samt mm.

14 13 Tabell 6. Andelen icke könsmogna och könsmogna abborrhonor i olika längdklasser i Kalix och Rånefjärden 1993, 1998, 1999 och 2002 (från Perä 1994, Perä och Hasselborg 1998, Hasselborg et al 2000 och Nilsson et al 2003). Antal individer inom parentes. % (antal) Kalix 1993 Rånefjärden 1993 längdklasser icke könsmogna könsmogna icke könsmogna könsmogna ,0 (1) 0,0 (0) 0,0 (0) 0,0 (0) ,0 (0) 0,0 (0) 0,0 (0) 0,0 (0) ,0 (1) 0,0 (0) 100,0 (3) 0,0 (0) ,0 (25) 51,0 (26) 13,0 (9) 87,0 (60) ,7 (26) 62,3 (43) 5,4 (4) 94,6 (70) ,0 (52) 57,0 (69) 11,0 (16) 89,0 (130) % (antal) Kalix 1998 Rånefjärden 1998 längdklasser icke könsmogna könsmogna icke könsmogna könsmogna ,9 (31) 6,1 (2) 92,6 (25) 7,4 (2) ,7 (29) 3,3 (1) 97,1 (33) 2,9 (1) ,9 (26) 16,1 (5) 83,9 (26) 16,1 (5) ,5 (19) 34,5 (10) 55,9 (19) 44,1 (15) ,9 (11) 62,1 (18) 26,9 (7) 73,1 (19) ,9 (56) 37,1 (33) 57,1 (52) 42,9 (39) % (antal) Kalix 1999 Rånefjärden 1999 längdklasser icke könsmogna könsmogna icke könsmogna könsmogna ,0 (29) 0,0 (0) 93,3 (28) 6,7 (2) ,7 (29) 3,3 (1) 83,9 (26) 16,1 (5) ,9 (26) 16,1 5) 86,7 (26) 13,3 (4) ,0 (15) 50,0 (15) 53,1 (17) 46,9 (15) ,7 (5) 83,3 (25) 10,0 (3) 90,0 (27) ,5 (46) 49,5 (45) 50,0 (46) 50,0 (46) % (antal) Kalix 2002 Rånefjärden 2002 längdklasser icke könsmogna könsmogna icke könsmogna könsmogna ,0 (19) 0,0 (0) 94,4 (17) 5,3 (1) ,8 (30) 6,3 (2) 70,0 (28) 30,0 (12) ,8 (30) 6,3 (2) 48,4 (15) 51,6 (16) ,3 (16) 46,7 (14) 30,0 (9) 70,0 (21) ,7 (11) 63,3 (19) 13,3 (4) 86,7 (26) ,0 (57) 38,0 (35) 30,8 (28) 69,2 (63)

15 14 Figur 11a-d. Andelen könsmogna abborrar i olika längdklasser i Kalix och Rånefjärden 1993, 1998, 1999 och Konditionsfaktor I tabell 7 och figur 12 redovisas konditionsfaktorn för abborrar i de två områdena uppdelat på icke könsmogen och könsmogen fisk. För icke könsmogna abborrar var konditionsfaktorn signifikant högre i Kalix än i Rånefjärden. Tester mellan de båda områdena för samtliga fiskar gav samma signifikanta skillnad. Tabell 7. Medelvärden för konditionsfaktorn hos icke könsmogna, könsmogna samt alla abborrar från Kalix och Rånefjärden. Antal individer inom parentes. KONDITIONSFAKTOR Område icke könsmogna könsmogna alla fiskar Kalix 1,05 (110) 1,07 (90) 1,06 (200) Rånefjärden 1,02 (122) 1,07 (78) 1,04 (200)

16 15 Figur 12. Konditionsfaktor hos icke könsmogna och könsmogna abborrar från Kalix och Rånefjärden 2004 (±95 % konfidensintervall). Konditionsfaktor uppdelat på längdklasser Tabell 8 och figur 13a visar konditionsfaktorn uppdelat på längdklasser. Tabell 8 och figur 13 b-c visar hela materialets konditionsfaktor, uppdelat på längdklasser och provfiskeområden samt icke könsmogna respektive könsmogna abborrar. I längdklassen hade abborrar från Kalix högre konditionsfaktor än abborrar från Rånefjärden. Detta var signifikant för icke könsmogna abborrar samt för hela materialet. Icke könsmogna abborrar samt samtliga abborrar från Kalix hade signifikant högre konditionsfaktor i den sammanslagna gruppen än fiskar från Rånefjärden. Tabell 8. Konditionsfaktor hos abborrar 2004 från Kalix och Rånefjärden uppdelat på längdklasser. KALIX RÅNEFJÄRDEN LÄNGD- KLASSER icke könsmogna könsmogna alla fiskar icke könsmogna könsmogna alla fiskar ,01 0,99 1,00 1,03 1,00 1, ,04 1,05 1,05 0,97 0,97 0, ,07 1,09 1,08 1,05 1,06 1, ,09 1,12 1,11 1,09 1,11 1, ,06 1,10 1,08 1,01 1,08 1,04

17 16 Figur 13a. Konditionsfaktor hos abborrar 2004 från Kalix och Rånefjärden, uppdelat på längdklasser (±95 % konfidensintervall). Figur 13b. Konditionsfaktor hos icke könsmogna abborrar 2004 från Kalix och Rånefjärden, uppdelat på längdklasser (±95 % konfidensintervall). Figur 13c. Konditionsfaktor hos könsmogna abborrar 2004 från Kalix och Rånefjärden, uppdelat på längdklasser (±95 % konfidensintervall).

18 17 Leverstorlek Levervikten mättes med 0,01 grams noggrannhet. Figur 14 redovisar leversomatiskt index (LSI) och levervikter för insamlade abborrar 2004 från Kalix och Rånefjärden. Levervikt och LSI hos abborrar från Kalix var signifikant lägre än hos abborrar från Rånefjärden. Figur 14. Leversomatiskt index och levervikter (g) hos abborrar från Kalix och Rånefjärden 2004 (±95 % konfidensintervall). I tabell 9 redovisas medelvärden för LSI och levervikt hos abborrarna uppdelat på områden och könsmognad. Figur 15a-b visar LSI och levervikt för abborrar fångade på provlokalerna, uppdelat på könsmogna respektive icke könsmogna abborrar. LSI för såväl icke könsmogna som könsmogna abborrar i Kalix var signifikant lägre än för abborrar i Rånefjärden. Samma skillnad fanns för levervikt där vikten hos icke könsmogna respektive könsmogna abborrar i Kalix var lägre än Rånefjärden. Skillnaden var signifikant för könsmogna abborrar. Tabell 9. Medelvärden för leversomatiskt index och levervikt (g) hos abborre för icke könsmogna respektive könsmogna abborrar, insamlade 2004 från Kalix och Rånefjärden. Område könsmognad medel-lsi Medel-levervikt (g) Kalix ej könsmogen 0,78 0,62 Rånefjärden ej könsmogen 1,01 0,69 Kalix könsmogen 1,01 1,08 Rånefjärden könsmogen 1,19 1,37

19 18 Figur 15a. Leversomatiskt index hos icke könsmogna och könsmogna abborrar från Kalix och Rånefjärden 2004 (±95 % konfidensintervall) Figur 15b. Levervikt hos icke könsmogna och könsmogna abborrar från Kalix och Rånefjärden 2004 (±95 % konfidensintervall) Levervikt uppdelat på längdklasser Tabell 10 och figur 16a visar medelvärden på levervikt uppdelat på längdklasser. Tabell 10 och figur 16 b-c visar det undersökta materialets levervikter uppdelat på längdklasser och provfiskeområden samt icke könsmogna respektive könsmogna abborrar. För icke könsmogna och könsmogna abborrar samt för samtliga fiskar i längdklassen mm var levervikten signifikant lägre i Kalix än i Rånefjärden. I

20 19 längdklassen mm hade alla fiskar samt könsmogna abborrar från Kalix lägre levervikt än abborrar från Rånefjärden. I övrigt fanns inga signifikanta skillnader. Tabell 10. Medelvärden för levervikt hos abborrar 2004 från Kalix och Rånefjärden uppdelat på längdklasser och könsmognadsklasser. KALIX RÅNEFJÄRDEN LÄNGD- KLASSER icke könsmogna könsmogna alla fiskar icke könsmogna könsmogna alla fiskar ,27 0,26 0,27 0,43 0,41 0, ,50 0,65 0,54 0,58 0,52 0, ,83 0,98 0,90 0,95 1,28 1, ,28 1,72 1,59 1,69 1,72 1, ,76 1,29 1,01 0,83 1,45 1,13 Figur 16a. Levervikt (g) hos abborrar, insamlade 2004 från Kalix och Rånefjärden, uppdelat på olika längdklasser (±95 % konfidensintervall). Figur 16b. Levervikt (g) hos icke könsmogna abborrar, insamlade 2004 från Kalix och Rånefjärden, uppdelat på olika längdklasser (±95 % konfidensintervall).

21 20 Figur 16c. Levervikt (g) hos könsmogna abborrar, insamlade 2004 från Kalix och Rånefjärden, uppdelat på olika längdklasser (±95 % konfidensintervall). Parasitangrepp I tabell 11 redovisas antalet och andelen noterade förekomster av parasiter i det undersökta materialet. I tabell 12 redovisas medelvärdena för konditionsfaktor, levervikt och leversomatiskt index för angripna och icke angripna individer från de två områdena. I tabellen redovisas även andelen könsmogna individer hos abborrar med noterade parasiter samt icke angripna individer. Inga defekter, fenskador eller andra skador noterades hos de insamlade fiskarna. Andelen fiskar med tydliga parasitangrepp på levern var signifikant lägre i Kalix än i Rånefjärden (Chi 2-test, p< 0,05). Vid jämförelse mellan angripna och icke angripna i samma område fanns ingen skillnad vad gäller konditionsfaktor, LSI och leverstorlek i något av områdena. Tabell 11. Antal och andel noterade parasitförekomster hos abborre från Kalix och Rånefjärden OMRÅDE LEVERPARASIT (ANTAL) LEVERPARASIT (ANDEL I %) Kalix 4 2,0 Rånefjärden 14 7,0 Tabell 12. Medelvärden för konditionsfaktor, leversomatiskt index (LSI), levervikt samt andelen könsmogna exemplar hos undersökta fiskar med noterade parasitförekomster (1 I ) samt oskadade exemplar (2 II ) från Kalix och Rånefjärden OMRÅDE KONDITIONS- LSI LEVERVIKT % KÖNSMOGNA FAKTOR 1 I 2 II 1 I 2 II 1 I 2 II 1 I 2 II Kalix 1,12 1,06 0,73 0,88 0,79 0, ,9 Rånefjärden 1,00 1,04 1,04 1,08 0,88 0,96 28,6 39,8 1 I parasitförekomst 2 II oskadade

22 21 Vattentemperatur 2002 mättes vattentemperaturer i Kalix skärgård (bilaga A:2). Någon sådan mätning gjordes dock ej För att kunna få några värden på vattentemperaturen redovisas temperatur på intaget av råvatten från Kalix älv, vid Näsbyn (bilaga A:2), som Billerud kontinuerligt mäter. Detta vatten tas vid ytan. Vid en jämförelse mellan älven och Kalix skärgård av 2002-års data framgår att temperaturen i älven vid Näsbyn och temperaturen i Kalix skärgård vid Billerud inte skiljde sig mycket åt (figur 17). Vattnet i Kalixälven kyldes ner snabbare på hösten och saknade även de kraftiga sänkningar i temperatur som skärgården uppvisade i juni. Dessa kan bero på att vatten från djupare områden trycktes in i undersökningsområdet. I Rånefjärden mättes temperaturen kontinuerligt från maj november (bilaga A:3) års temperaturer från Kalix älv och Rånefjärden redovisas i figur 18. Temperaturen i älven låg generellt lite lägre än i Rånefjärden. Det fanns dock inga påtagliga skillnader mellan områdena vad avser uppvärmning och avkylning av vattenmassan. Figur 17. Vattentemperaturer 2002 maj-oktober. Medelvärden i Kalix skärgård samt temperaturer på vatten från Kalix älv (mätt på intaget vatten till Billerud). Figur 18. Vattentemperaturer 2004 maj-november. Kalix älv (mätt på intaget vatten till Billerud) och medelvärden i Rånefjärden.

23 22 Diskussion Under 2004 gjordes en uppföljning till 2002-års fiskundersökning på abborre utanför Billerud Karlsborg i Kalix. I flera studier har hämmad reproduktion i form av påverkad könsmognad och en långsam tillväxt av könsorganen observerats i områden som påverkats av miljöstörande verksamheter (Naturvårdsverket 1994, Sandström et al 1988, Sandström 1996). Detta kan resultera i störningar av fiskars normala reproduktion (Naturvårdsverket 1994). I tidigare undersökningar 1993 och 2002 i Kalix var skillnaden tydlig då recipienten hade lägre andel könsmogna abborrar än referensen. Inga skillnader fanns i samt 1999-års undersökningar. I 2004-års undersökning fanns inga signifikanta skillnader i andelen könsmogna abborrhonor förutom i den minsta längdklassen där recipienten hade ett högre antal könsmogna fiskar. De insamlade fiskarna från båda områdena stämde väl överens i ålder, med undantag av några äldre fiskar från Kalix skärgård och några fler yngre fiskar i Råneå. Tillväxten hos abborrar i Kalix var generellt något sämre än tillväxten hos abborrar från Rånefjärden. Konditionsfaktorn var något lägre hos abborrar från Rånefjärden än hos abborrar från Kalix. Den skillnaden gällde dock en enda längdklass, mm. Däremot fanns inga signifikanta skillnader mellan övriga längdklasser. Skillnaden i konditionsfaktor medför att jämförelser mellan områden bör ske med försiktighet då fiskens kondition även påverkar bl a GSI-värdet. En fisk använder den föda som den tar in till att växa, bygga upp energilager samt till könsorganens tillväxt. För att fiskens gonader ska kunna tillväxa måste fisken ha god energistatus. Energistatusen mäts ofta i konditionsfaktor. Det fanns dock inga skillnader avseende konditionsfaktorn hos könsmogna abborrar. Detta förhållande sammantaget med att skillnaden bara visade sig hos en längdklass (dock ej hos könsmogna abborrar) gör att områdena var jämförbara vad gäller könsmognad. Det gonadsomatiska indexet samt gonadvikten skiljde sig mellan Kalix och referensen då könsmogna fiskar från Kalix hade lägre GSI och gonadvikt. I längdklassen mm hade dock könsmogna fiskar från Kalix högre GSI och gonadvikt än referensen. Parallellt med 2004-års undersökning gjordes även undersökningar i recipienterna för Kappa Kraftliner, Piteå (Nilsson 2005a) och SCA Packaging, Munksund (Nilsson 2005b). GSI och gonadvikt hos abborrar från Rånefjärden avvek även från dessa recipienter i denna längdklass vilket indikerar att abborrar från Rånefjärden i längdklassen mm hade en störning av gonadtillväxten. För könsmogna fiskar från Kalix fanns ingen skillnad i konditionsfaktor jämfört med Rånefjärden vilket medger en jämförelse mellan områdena. Med undantag av en längdklass var alltså GSI och gonadvikterna hos fiskar från Kalix lägre än hos fiskar från Rånefjärden. I tidigare undersökningar har denna skillnad endast noterats en gång tidigare, 1998, då abborrar från Kalix hade lägre GSI än abborrar från Rånefjärden. Denna avvikelse fanns i de större längdklasserna. I tidigare gjorda undersökningar (Bergelin 1987, Bergelin 1988, Perä 1994) delades ej fiskarna upp i olika längdklasser. Någon signifikant skillnad mellan recipient och referens gällande GSI noterades ej vid dessa undersökningar.

24 23 Leverns vikt är ett viktigt mått på fiskens hälsa (SSVL/SNV 1997). En kraftig belastning på fiskens avgiftningssystem kan påverka leverns aktivitet och storlek. Leverns uppgift hos fisk förutom att avgifta blodet är att lagra näring (glykogen och vitaminer), producera galla, bilda blod (eftersom fiskar saknar benmärg). Fiskarna i Kalix hade generellt lägre levervikt och LSI än fiskarna i referensen. I Sverige har ett förslag till riktlinjer för undersökningar av miljöpåverkan på fisk av industrier tagits fram i samarbete mellan industrin, forskare, Fiskeriverket och Naturvårdsverket. Med hjälp av biologiska funktioner i fiskpopulationer samt individuella fysiologiska parameter kan resultat tolkas och oacceptabel miljöpåverkan definieras. Riktlinjerna för undersökning och utvärdering har sammanställts i Guidelines for interpretation and biological evaluation of biochemical, physiological and pathological alternations in fish exposed to industrial effluents (Larsson et al 2000). Enligt riktlinjerna kan ett lågt LSI indikera störningar av levern. Tidigare undersökningar från 1993, 1998, 1999 och 2002 har inte visat en skillnad i LSI eller levervikt mellan abborrar från Kalix och abborrar från Rånefjärden. Ett undantag finns, 2002, då abborrar från Kalix hade signifikant lägre levervikt i en längdklass än abborrar från Rånefjärden. Parallellt med individstudien utfördes även en fysiologisk studie av 25 abborrhonor (Grahn och Sangfors 2005). Denna studie visade att EROD-aktiviteten och halten glykogen i levrarna var lägre hos fiskar från Kalix än hos fiskar från Rånefjärden. Detta förhållande i kombination med det låga leversomatiska indexet som noterades i individstudien visar enligt riktlinjerna på en störning av leverfunktionen hos fisk i recipienten. En vidare utredning bör med avseende på detta, enligt riktlinjerna, genomföras i recipienten för Billerud Karlsborg. De låga värdena på levervikt och LSI som uppmättes i recipienten kan bl a förklaras av en låg glykogenhalt i lever. En skillnad i näringsstatus kan förklara den låga glykogenhalten men en påverkan av leverfunktionen orsakad av utsläpp kan inte uteslutas då flera levervariabler avviker hos de undersökta abborrarna. Förekomsten av fisk med leverparasiter var låg i det undersökta materialet och förekomsten av parasiter föreföll inte påverka konditionsfaktor eller leversomatiskt index. Sammanfattningsvis kan sägas att det endast förelåg skillnad i andel könsmogna fiskar mellan recipient- och referensområde i 2004-års undersökning för en längdklass ( mm) där recipienten hade högre andel könsmogna abborrar än referensen. Dock förelåg en skillnad i GSI där könsmogna fiskar från Kalix hade lägre värde än de från Rånefjärden. Enligt riktlinjerna (Larsson et al) måste både GSI och åldern vid könsmognad (andel könsmogna) vara påverkade för att påvisa en störd reproduktiv funktion. Några sådana indikationer förelåg dock ej hos abborre från Kalix. Resultat från individstudien samt den fysiologiska undersökningen indikerar en störd leverfunktion hos abborrhonor i recipienten för Billerud Karlsborg.

25 24 Referenser Bergelin, U. Effekter på abborre av utsläpp från Assi-Karlsborgs massaindustri i Kalix skärgård Meddelande nr Fiskeriintendenten i övre norra distriktet. Bergelin, U. Individstudier av abborre i anslutning till Assi-Karlsborgs cellullosaindustri i Kalix skärgård Meddelande nr Fiskeriintendenten i övre norra distriktet. Grahn, O. och O. Sangfors Fysiologisk och biokemisk undersökning av abborre i recipienten till Billerud Karlsborg AB Nordmiljö AB. Hasselborg, T., I. Perä och M. Kilpala Undersökningar av könsmognad hos abborre i recipienten för AssiDomän Karlsborg AB, Kalix. Rapport Fiskeriverket Utredningskontor i Luleå. Larsson, Å., L. Förlin, O. Grahn, L. Landner, E. Lindesjöö & O. Sandström, Guidelines for interpretation and biological evaluation of biochemical, physiological and pathological alterations in fish exposed to pulp mill effluents. 4th International conference on environmental impacts of the pulp and paper industry: Naturvårdsverket Allmänna Råd 94:2, 1994 Nilsson, S., I. Perä och T. Hasselborg Fiskeribiologiska undersökningar 2002 vid Billerud Karlsborg AB, SSAB Tunnplåt AB, Luleå och SCA Packaging AB, Munksund. Rapport Fiskeriverket Utredningskontor i Luleå. Nilsson, S. 2005a. Fiskeribiologiska undersökningar avseende hälsotillstånd och fortplantningsförmåga hos abborre i recipienten för Kappa Kraftliner AB, Piteå, Prel, Rapport Fiskeriverket Utredningskontor i Luleå. Nilsson, S. 2005b. Fiskeribiologiska undersökningar avseende hälsotillstånd och fortplantningsförmåga hos abborre i recipienten för SCA Packaging AB, Munksund, Rapport Fiskeriverket Utredningskontor i Luleå. Perä, I Fiskeribiologiska undersökningar vid Assi-Karlsborg, undersökningsresultat Rapport Fiskeriverket Utredningskontor i Luleå. Perä, I och T. Hasselborg Undersökningar av könsmognad hos abborre i recipienten för AssiDomän Karlsborg AB, Kalix. Rapport Fiskeriverket Utredningskontor i Luleå. Salonsaari, J Populations- och täthetsstudier av fisk i recipienten för Billerud Karlsborg AB, Kalix. Rapport Fiskeriverket Utredningskontor i Luleå.

26 25 Sandström, O, E. Neumann och P. Karås Effects of bleached pulp mill effluent on growth and gonad function in Baltic coastal fish. Wat. Sci. Technol. 20: Sandström, O In situ assessments of the impact of pulp mill effluent on lifehistory variables in fish. In: Environmental Fate and Effects of Pulp and Paper Mill Effluents. Eds.: M. R. Servos, K. R. Munkittrick, J. H. Carey, G. J. Van der Kraak. St. Lucie Press, Delray Beach, Florida. SSVL/SNV Miljöpåverkan av skogsindustriella utsläpp. Red.: O. Sandström. Naturvårdsverkets Rapport Thoresson, G Metoder för övervakning av kustfiskebestånd. Rapport 1996:3. Fiskeriverket, Kustfiskelaboratoriet i Öregrund.

27

28

29 bilaga A:3 Vattentemperaturmätning Skala 1: Lokaler för insamling av fisk i Rånefjärden samt vattentemperaturmätning 2004.

Fiskfysiologiska undersökningar i Viskan, uppströms och nedströms Borås, hösten 2002

Fiskfysiologiska undersökningar i Viskan, uppströms och nedströms Borås, hösten 2002 Rapport om Fiskfysiologiska undersökningar i Viskan, uppströms och nedströms Borås, hösten 2002 Lars Förlin, Joachim Sturve, Jari Parkkonen och Anders Rydeborg Zoologiska institutionen, Zoofysiologi Göteborgs

Läs mer

Fiskbeståndet i Skansnässjön 2014

Fiskbeståndet i Skansnässjön 2014 215-4-7 Rapport Fiskbeståndet i Skansnässjön 214 Tina Hedlund Aquanord AB Bakgrund Skansnässjön är en lågfjällsjö som ligger på 5 m.ö.h. på gränsen mellan Storumans och Vilhelmina kommun. Utloppet rinner

Läs mer

Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden 2003. Hörbyån, Kvesarumsån, Höörsån

Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden 2003. Hörbyån, Kvesarumsån, Höörsån BILAGA 7 Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden 2003 Hörbyån, Kvesarumsån, Höörsån Lund 2004-03-04 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon

Läs mer

Metaller i ABBORRE från Runn. Resultat 2011 Utveckling

Metaller i ABBORRE från Runn. Resultat 2011 Utveckling Metaller i ABBORRE från Runn Resultat Utveckling Abborre i Runn Metaller i vävnader Som en uppföljning till tidigare undersökningar år 1993 1, 1996 2, - 20 3, 4 infångades under sensommaren abborre från

Läs mer

Fiskundersökningar i Tommarpsån och Verkaån 2008

Fiskundersökningar i Tommarpsån och Verkaån 2008 Fiskundersökningar i Tommarpsån och Verkaån 28 Österlens Vattenvårdsförbund Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 46-249432 E-post: eklov@fiskevard.se

Läs mer

Fiskundersökningar i Rönne å 2012

Fiskundersökningar i Rönne å 2012 Eklövs Fiske och Fiskevård Fiskundersökningar i Rönne å 2012 Länsstyrelsen i Skåne län Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432 E-post:

Läs mer

Undersökning av abborre i havsfjärdar vid SSAB Tunnplåt AB, Luleå, år 2008

Undersökning av abborre i havsfjärdar vid SSAB Tunnplåt AB, Luleå, år 2008 BILAGA 1 Undersökning av abborre i havsfjärdar vid SSAB Tunnplåt AB, Luleå, år 28 Kil och Uppsala den 3 mars 29 Olof Sangfors Jan Härdig INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning... 2 Inledning... 3 Omfattning

Läs mer

Gäddan i Hammarsjön en inledande fiskeribiologisk undersökning

Gäddan i Hammarsjön en inledande fiskeribiologisk undersökning Gäddan i Hammarsjön en inledande fiskeribiologisk undersökning MS Naturfakta Mikael Svensson Box 107 283 22 Osby 0479-10536, 0705-910536 Gäddan i Hammarsjön Enligt uppgifter från vissa håll är gäddorna

Läs mer

2010 års gråsälsjakt. undersökningar av insamlat material

2010 års gråsälsjakt. undersökningar av insamlat material års gråsälsjakt undersökningar av insamlat material Britt-Marie Bäcklin, Charlotta Moraeus, Eva Eklöf, Ylva Lind Rapport nr 17: 11 Naturhistoriska Riksmuseet Enheten för miljögiftsforskning Box 5 7 4 5

Läs mer

Kävlingeån Höje å 2012 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1. Provfiske. Kävlingeån Höje å. Sid 1 (14)

Kävlingeån Höje å 2012 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1. Provfiske. Kävlingeån Höje å. Sid 1 (14) Provfiske Kävlingeån Höje å Sid 1 (14) INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 4 3.1 Karta elfiskelokaler 4 3.2 Lista elfiskelokaler 4 3.3 Datablad provfiske 5 3.4 Fiskarter 12 4 Referenser 14 Sid

Läs mer

MARINE MONITORING AB Effektövervakning av TBT Åtgärder ger resultat!

MARINE MONITORING AB Effektövervakning av TBT Åtgärder ger resultat! MARINE MONITORING AB Effektövervakning av TBT Åtgärder ger resultat! Marina Magnusson Upplägg Vad är TBT? Molekylstruktur Användning Var finns det? Spridning/ nytillskott Hur farligt? Halveringstid Påverkan

Läs mer

Faktablad från regional kustfiskövervakning i Egentliga Östersjön, 2013

Faktablad från regional kustfiskövervakning i Egentliga Östersjön, 2013 Faktablad från regional kustfiskövervakning i Egentliga Östersjön, 2013 Lagnö 2002-2013 September 2013-1 - Sammanfattning Resultaten indikerar att fisksamhällets status varit oförändrad under den studerade

Läs mer

Slutrapport, uppföljning av byggande av ett omlöp i Höje å

Slutrapport, uppföljning av byggande av ett omlöp i Höje å Slutrapport, uppföljning av byggande av ett omlöp i Höje å Länsstyrelsen i Skåne Höje å fvo Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432

Läs mer

Fokus Kvädöfjärden: Varför mår kustfisken dåligt?

Fokus Kvädöfjärden: Varför mår kustfisken dåligt? Fokus Kvädöfjärden: Varför mår kustfisken dåligt? Lars Förlin, Åke Larsson, Niklas Hanson & Jari Parkkonen, Göteborgs universitet Elisabeth Nyberg, Suzanne Faxneld & Anders Bignert, Naturhistoriska riksmuseet

Läs mer

Enheten för resurstillträde 2011-03-18 13-1356-11 Handläggare Ert Datum Er beteckning Martin Rydgren 031-743 04 32 Enligt sändlista

Enheten för resurstillträde 2011-03-18 13-1356-11 Handläggare Ert Datum Er beteckning Martin Rydgren 031-743 04 32 Enligt sändlista REMISS Sida 1(9) Datum Beteckning Enheten för resurstillträde 2011-03-18 13-1356-11 Handläggare Ert Datum Er beteckning Martin Rydgren 031-743 04 32 Enligt sändlista Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36)

Läs mer

Sälens matvanor kartläggs

Sälens matvanor kartläggs Sälens matvanor kartläggs Karl Lundström, SLU / Olle Karlsson, Naturhistoriska riksmuseet Antalet sälar i Östersjön har ökat stadigt sedan början av 1970-talet, då de var kraftigt påverkade av jakt och

Läs mer

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Provfiske. Kävlingeån - Bråån 2015. Kävlingeåns Löddeåns fvo. Sid 1 (12)

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Provfiske. Kävlingeån - Bråån 2015. Kävlingeåns Löddeåns fvo. Sid 1 (12) Provfiske Kävlingeån - Bråån 2015 Kävlingeåns Löddeåns fvo Sid 1 (12) INNEHÅLL 1 Sammanfattning 3 2 Inledning 4 3 Metodik 4 4 Resultat 5 4.1 Karta elfiskelokaler 5 4.2 Lista elfiskelokaler 5 4.3 Datablad

Läs mer

Statistik och epidemiologi T5

Statistik och epidemiologi T5 Statistik och epidemiologi T5 Anna Axmon Biostatistiker Yrkes- och miljömedicin Dagens föreläsning Fördjupning av hypotesprövning Repetition av p-värde och konfidensintervall Tester för ytterligare situationer

Läs mer

Fiskundersökningar i Tullstorpsån 2015

Fiskundersökningar i Tullstorpsån 2015 Fiskundersökningar i Tullstorpsån 2015 Tullstorpsåprojektet Tullstorpsån Ekonomisk förening Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432

Läs mer

MILJÖFÖRBÄTTRANDE ÅTGÄRDER VATTENKRAFT

MILJÖFÖRBÄTTRANDE ÅTGÄRDER VATTENKRAFT MILJÖFÖRBÄTTRANDE ÅTGÄRDER VATTENKRAFT DELRAPPORT 1 KOMPENSATION AV REPRODUKTIONSSKADOR PÅ FISK GENOM FISKUTSÄTTNINGAR 2012-05-15 Mats Larsson VATTENFALL VATTENKRAFT Miljöförbättrande åtgärder vattenkraft

Läs mer

Decimering av gädda i Logärden till nytta för rödingen?

Decimering av gädda i Logärden till nytta för rödingen? Decimering av gädda i Logärden till nytta för rödingen? Bakgrund Logärden är belägen ca 20 km öster om Falun och utgör källsjö i Gavleån. Sjön avvattnas via Hinsen och Hyn till Gavleån och dess utlopp

Läs mer

Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken, 23 september 1999

Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken, 23 september 1999 Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken, 23 september 1999 - Lägesrapport januari 2000 Stefan Tobiasson, Högskolan i Kalmar Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken

Läs mer

Bilaga 4.1 Uppskattning av antalet erforderliga provpunkter och analyser vid detaljundersökningen. Bakgrund. Metod. Konfidensintervallens utveckling

Bilaga 4.1 Uppskattning av antalet erforderliga provpunkter och analyser vid detaljundersökningen. Bakgrund. Metod. Konfidensintervallens utveckling 1 (17) Bilaga 4.1 Uppskattning av antalet erforderliga provpunkter och analyser vid detaljundersökningen Nedanstående material utgick från resultatet av förundersökningen och har legat till grund för dimensioneringen

Läs mer

Datorlaboration 2 Konfidensintervall & hypotesprövning

Datorlaboration 2 Konfidensintervall & hypotesprövning Statistik, 2p PROTOKOLL Namn:...... Grupp:... Datum:... Datorlaboration 2 Konfidensintervall & hypotesprövning Syftet med denna laboration är att ni med hjälp av MS Excel ska fortsätta den statistiska

Läs mer

Standardiserat nätprovfiske och annan biologi 2015 Hornsjön Öland

Standardiserat nätprovfiske och annan biologi 2015 Hornsjön Öland Standardiserat nätprovfiske och annan biologi 2015 Hornsjön Öland Carl-Johan Månsson, Fiskerikonsulent Under juli månad, 28-30 juli 2015, utfördes ett standardiserat nätprovfiske i Hornsjön på norra Öland

Läs mer

Fiskevårdsplan för Kiasjön m.fl. sjöars FVOF

Fiskevårdsplan för Kiasjön m.fl. sjöars FVOF KRÄFTBESTÅNDET Kräftor i Kiasjöns m.fl. sjöars FVO Bild 21-22. Flodkräfta från Halland (t.v.) 2009 och signalkräfta från Uvasjön (Alsterån, Fröseke) 2011 (t.h.). Observera skillnaderna i färg och klornas

Läs mer

PM Besvärsstudie 2008

PM Besvärsstudie 2008 Thomas Johansson Ph.D. Utredare PM Besvärsstudie 2008 Inledning Miljö- och byggkontoret, Piteå Kommun har sedan 1980-talet regelbundet genomfört så kallade besvärsstudier. 2008 års studie är den femte

Läs mer

Fiskundersökningar i Råån 2011

Fiskundersökningar i Råån 2011 Fiskundersökningar i Råån 2011 Rååns Fiskevårdsområdesförening Lund 2012-02-29 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 046-249432 E-post eklov@fiskevard.se

Läs mer

Metaller i Vallgravsfisk 2011. Ett samarbete mellan Göteborgs Naturhistoriska museum och Göteborgs Stads miljöförvaltning. Miljöförvaltningen R 2012:9

Metaller i Vallgravsfisk 2011. Ett samarbete mellan Göteborgs Naturhistoriska museum och Göteborgs Stads miljöförvaltning. Miljöförvaltningen R 2012:9 ISBN nr: 1401-2448 R 2012:9 Foto: Peter Svenson Metaller i Vallgravsfisk 2011 Ett samarbete mellan Göteborgs Naturhistoriska museum och Göteborgs Stads miljöförvaltning Miljöförvaltningen Karl Johansgatan

Läs mer

Elfiskeundersökning i Parkajoki, Käymäjoki, Tupojoki, Jylhäjoki och Orjasjoki 2005

Elfiskeundersökning i Parkajoki, Käymäjoki, Tupojoki, Jylhäjoki och Orjasjoki 2005 0 FISKERIVERKET 2006-02-10 Elfiskeundersökning i Parkajoki, Käymäjoki, Tupojoki, Jylhäjoki och Orjasjoki 2005 Sofia Nilsson Fiskeriverket, 11 FISKERIVERKET 2006-02-10 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...1

Läs mer

Kustundersökningar i Blekinge och västra Hanöbukten - sammanfattning av resultat från undersökningarna 2001

Kustundersökningar i Blekinge och västra Hanöbukten - sammanfattning av resultat från undersökningarna 2001 Kustundersökningar i Blekinge och västra Hanöbukten - sammanfattning av resultat från undersökningarna 21 Under 21 genomförde Högskolan i Kalmar, SMHI och TOXICON i Landskrona den samordnade kustkontrollen

Läs mer

Standardiserat nätprovfiske i Insjön 2014. En provfiskerapport utförd åt Nacka kommun 2014-10-22

Standardiserat nätprovfiske i Insjön 2014. En provfiskerapport utförd åt Nacka kommun 2014-10-22 Standardiserat nätprovfiske i Insjön 2014 En provfiskerapport utförd åt Nacka kommun 2014-10-22 Sportfiskarna Tel: 08-410 80 680 E-post: tobias@sportfiskarna.se Postadress: Svartviksslingan 28, 167 39

Läs mer

MSG830 Statistisk analys och experimentplanering - Lösningar

MSG830 Statistisk analys och experimentplanering - Lösningar MSG830 Statistisk analys och experimentplanering - Lösningar Tentamen 15 Januari 2015, 8:30-12:30 Examinator: Staan Nilsson, telefon 073 5599 736, kommer till tentamenslokalen 9:30 och 11:30 Tillåtna hjälpmedel:

Läs mer

2006 års säljakt Undersökningar av insamlat material

2006 års säljakt Undersökningar av insamlat material 26 års säljakt Undersökningar av insamlat material Enheten för Miljögiftsforskning 14 5 Stockholm Britt-Marie Bäcklin, Charlotta di Gleria, Eva Eklöf, Ylva Lind Foto Anna Roos 28-3-1 Undersökning av insamlat

Läs mer

Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2014

Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2014 Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2014 Lunds kommun Lund 2014-09-01 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 046-249432 www.fiskevard.se

Läs mer

Hur mår fisken i svenska kustområden?

Hur mår fisken i svenska kustområden? Hur mår fisken i svenska kustområden? Hälsoundersökningar på fisk ger tidig signal om miljöpåverkan Foto: J. Parkkonen Åke Larsson, Niklas Hanson, Lars Förlin och Jari Parkkonen - Institutionen för Biologi

Läs mer

Innehållsförteckning:

Innehållsförteckning: i fokus Innehållsförteckning: Befolkningsenkät Hälsa på lika villkor?...1 Sammanfattning.....1 Allmänt hälsotillstånd....4 Fysisk hälsa..5 Svår värk eller smärta i rörelseorganen....5 Svår värk i olika

Läs mer

Lönespridning mellan olika sektorer i Sverige

Lönespridning mellan olika sektorer i Sverige Lönespridning mellan olika sektorer i Sverige AV SARA TÄGTSTRÖM Verksam vid avdelningen för penningpolitik Löneutvecklingen i Sverige har uppvisat ett stort mått av följsamhet mellan olika sektorer, trots

Läs mer

Även kallvattenarterna behöver övervakas längs kusterna

Även kallvattenarterna behöver övervakas längs kusterna Även kallvattenarterna behöver övervakas längs kusterna Jens Olsson & Jan Andersson, SLU Kustfiskövervakningen i Östersjön är nästan uteslutande inriktad mot att övervaka arter som gynnas av högre vatten

Läs mer

Undersökningar i Storumans kommun

Undersökningar i Storumans kommun Undersökningar i Storumans kommun Biologiska effekter i Långvattnet och Näsvattnet Tina Hedlund, Johan Lindberg, Mattias Åkerstedt* Miljötjänst Nord, Storuman & Ulla Tjärnlund, Per-Åke Hägerroth och Lennart

Läs mer

11-5183-07 Erika Axelsson Tel: 031-7430384. Följande föreskrifter föreslås träda ikraft den 1 februari 2011.

11-5183-07 Erika Axelsson Tel: 031-7430384. Följande föreskrifter föreslås träda ikraft den 1 februari 2011. REMISS 1(5) Datum Beteckning Tillträdesenheten Handläggare 2010-10-22 Dnr 11-1635-08 11-5183-07 Erika Axelsson Tel: 031-7430384 Förslag till införande av föreskrifter i (FIFS 2004:36) rörande fiske inom

Läs mer

Vårdens resultat och kvalitet

Vårdens resultat och kvalitet Vårdens resultat och kvalitet Resultat efter vård 2004-2005 Dödlighet Återinsjuknande Regelbundenhet i vårdkontakter Behov av forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården i Region Skåne Rapport

Läs mer

Stressade studenter och extraarbete

Stressade studenter och extraarbete Stressade studenter och extraarbete En kvantitativ studie om sambandet mellan studenters stress och dess orsaker Karolina Halldin Helena Kalén Frida Loos Johanna Månsson Institutionen för beteendevetenskap

Läs mer

Toxikologisk undersökning av processavloppsvatten. Hösten 2002. Wifsta pappersbruk

Toxikologisk undersökning av processavloppsvatten. Hösten 2002. Wifsta pappersbruk Toxikologisk undersökning av processavloppsvatten Hösten 2002 Wifsta pappersbruk Fisk o Vattenvård i Norrland AB Säte i Timrå VAT nr 556418-6723 Köpenhamnvägen 8 860 32 FAGERVIK Innehar F-skattebevis Tel

Läs mer

Retrospektiva studier av perfluoralkylsulfonsyror i den svenska miljön Andra och avslutande året av screeningundersökningen.

Retrospektiva studier av perfluoralkylsulfonsyror i den svenska miljön Andra och avslutande året av screeningundersökningen. Retrospektiva studier av perfluoralkylsulfonsyror i den svenska miljön Andra och avslutande året av screeningundersökningen. Slutrapport 2003-09-01 Ulf Järnberg Katrin Holmström ITM, Stockholms Universitet

Läs mer

Unghästprojektet på Wången 2010-2012

Unghästprojektet på Wången 2010-2012 Unghästprojektet på Wången 2010-2012 1-3-åriga travhästar fodrade utan kraftfoder och tränade i kortare distanser Den här studien har visat att ettåriga travhästar som utfodras med ett energirikt grovfoder

Läs mer

Bedömning av marina naturvärden i den inre norra delen av Norrtälje hamn 2013

Bedömning av marina naturvärden i den inre norra delen av Norrtälje hamn 2013 Bedömning av marina naturvärden i den inre norra delen av Norrtälje hamn 2013 Johan Persson JP Aquakonsult Gustav Johansson Hydrophyta Ekologikonsult Uppsala 2013-12-09 Omslagsbilden visar årsyngel av

Läs mer

Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar

Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar Björn Hjernquist 0498485248@telia.com 26 augusti 2009 Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar Samrådsyttrande över förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer,

Läs mer

Fiskbestånd och vindkraft Piteå kommun

Fiskbestånd och vindkraft Piteå kommun Fiskbestånd och vindkraft Piteå kommun UNDERLAG FÖR FYSISK PLANERING FEBRUARI 2011 Fiskbestånd i Piteås Havsområden och vindkraft Piteå kommun Miljö- och byggkontoret 941 85 Piteå Tel: 0911-69 60 00 (växel)

Läs mer

Fiskens hälsotillstånd ger en tidig signal om miljöpåverkan

Fiskens hälsotillstånd ger en tidig signal om miljöpåverkan Fiskens hälsotillstånd ger en tidig signal om miljöpåverkan Hur mår fisken i nationella kustreferensområden? Åke Larsson, Niklas Hanson, Lars Förlin och Jari Parkkonen - Institutionen för Biologi och Miljövetenskap

Läs mer

Dysåns avrinningsområde (677921-141225)

Dysåns avrinningsområde (677921-141225) Dysåns avrinningsområde (677921-141225) Översiktlig beskrivning Dysån är en för regionen typisk skogså, vars avrinningsområde i huvudsak ligger i Älvdalens kommun och därmed förvaltas fisket följaktligen

Läs mer

Växtplanktonsamhället i Ivösjön mellan 1977 och 2007

Växtplanktonsamhället i Ivösjön mellan 1977 och 2007 Växtplanktonsamhället i Ivösjön mellan 1977 och 2007 Susanne Gustafsson Limnolog Lunds universitet Bild 1. En kiselalg, av släktet bandkisel, har dominerat Ivösjöns växtplanktonsamhälle i 25 av de undersökta

Läs mer

rapport 2013/6 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN 2012

rapport 2013/6 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN 2012 rapport 2013/6 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN 2012 Tomas Loreth, Upplandsstiftelsen Johan Persson, Upplandsstiftelsen Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult Anders Larsson, Fyrisåns vattenförbund Niclas

Läs mer

10. Förekomst av hörselnedsättning och indikationer för hörapparat

10. Förekomst av hörselnedsättning och indikationer för hörapparat 10. Förekomst av hörselnedsättning och indikationer för hörapparat Sammanfattning I den vuxna svenska befolkningen beräknas 120 000 personer ha svår eller mycket svår hörselnedsättning. Närmare en halv

Läs mer

Biomanipuleringsprojektet i Vallentunasjön. Verksamhetsåren 2010-2013

Biomanipuleringsprojektet i Vallentunasjön. Verksamhetsåren 2010-2013 Biomanipuleringsprojektet i Vallentunasjön Verksamhetsåren 2010-2013 Upprättat av: Björn Tengelin Kvalitetsgranskning Anna Malmlund Structor Mars 2014 1 1 Kort projektbeskrivning och historik Föreliggande

Läs mer

Växjösjön, Trummen och Barnsjön

Växjösjön, Trummen och Barnsjön Växjösjön, Trummen och Barnsjön Nätprovfiske 21 Sandkrypare. Foto av Henrik Olsson En rapport av: Huskvarna Ekologi Box 478 561 31 Huskvarna Tfn 36-13 2 4 Mobil 7-373 4 57 E-post. huskvarna.ekologi@telia.com

Läs mer

Angående dioxinhalter i sik fångad i Vättern och Vänern

Angående dioxinhalter i sik fångad i Vättern och Vänern MEDDELANDE Datum 2015-01-12 Beteckning Sida 1/3 Enligt sändlista Angående dioxinhalter i sik fångad i Vättern och Vänern Kompletterande analyser har bekräftat att det förekommer halter av dioxin i sik

Läs mer

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2010. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2010. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg VIDARKLINIKEN 2010 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg Kontakt: Kvalitet & Utveckling karin.lilje@vidarkliniken.se VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION

Läs mer

MÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND. Fisk från Mälaren - bra mat

MÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND. Fisk från Mälaren - bra mat MÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND Fisk från Mälaren - bra mat Gädda, gös och abborre från 6 fjärdar i Mälaren undersöktes under 2001. Provtagningsstationen Östra Mälaren ligger i Ulvsundasjön nära de centrala

Läs mer

% Totalt (kg) Fetma >30.0 9 6-8 0.3

% Totalt (kg) Fetma >30.0 9 6-8 0.3 EN EPIDEMI AV ÖVERVIKT I Sverige och resten av världen sprider sig en epidemi av övervikt med en lång rad negativa hälsoeffekter på kort och lång sikt. Denna epidemi förklaras av livsstilsförändring i

Läs mer

Test av kranspetsvågar i virkesfordon

Test av kranspetsvågar i virkesfordon Datum 2016-02-18 Författare Sven Gustafsson Test av kranspetsvågar i virkesfordon WWW.SDC.SE P o s t a d r e s s : 8 5 1 8 3 S u n d s v a l l B e s ö k s a d r e s s : S k e p p a r p l a t s e n 1 T

Läs mer

Studerandes sysselsättning 2014. YH- och KY-studerande som examinerades 2013

Studerandes sysselsättning 2014. YH- och KY-studerande som examinerades 2013 Studerandes sysselsättning 2014 YH- och KY-studerande som examinerades 2013 Förord Utbildningar inom yrkeshögskolan ska tillgodose arbetslivets behov av kvalificerad arbetskraft. Det är därför angeläget

Läs mer

rapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010

rapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010 rapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010 Johan Persson och Tomas Loreth, Upplandsstiftelsen, Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult, Ylva Lönnerholm, Uppsala universitet Författare Johan Persson

Läs mer

Analytisk statistik. Tony Pansell, optiker Universitetslektor

Analytisk statistik. Tony Pansell, optiker Universitetslektor Analytisk statistik Tony Pansell, optiker Universitetslektor Analytisk statistik Att dra slutsatser från det insamlade materialet. Två metoder: 1. att generalisera från en mindre grupp mot en större grupp

Läs mer

Åtgärdsområde 004 Västerån

Åtgärdsområde 004 Västerån Bilaga Åtgärder och resultat i Västerån Utskriven: 3-9-3 Åtgärdsområde Västerån Gislaved Nissan Sokvag: Målpunkt $+ [_ #* %, ") MÅRDAKLEV G:\5 - Naturvård och miljöskydd\5\5\5\kartmaterial\atgomrkartor\_.emf

Läs mer

Metaller i ABBORRE från Runn. Resultat 2010 Utveckling

Metaller i ABBORRE från Runn. Resultat 2010 Utveckling Metaller i ABBORRE från Runn Resultat Utveckling Abborre i Runn Metaller i vävnader Som en uppföljning till tidigare undersökningar år 1993 1, 2, - 3, 4 infångades under sensommaren abborre från centrala

Läs mer

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Nätprovfiske 2015. Löddeån- Kävlingeån. Sid 1 (12)

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Nätprovfiske 2015. Löddeån- Kävlingeån. Sid 1 (12) Nätprovfiske 2015 Löddeån- Kävlingeån Sid 1 (12) INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 3 3.1 Lokaler 3 3.2 Fångst 4 3.3 Jämförelse med tidigare fisken 7 3.4 Fiskarter 9 4 Referenser 12 Sid 2 (12)

Läs mer

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Bakgrundsrapport Rapport 2006:3 Omslagsfoto: Jeanette Wadman Rapport 2006:3 ISSN 1403-1051 Miljöförvaltningen, Trollhättans Stad 461 83 Trollhättan

Läs mer

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana PM Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana Jonas Stenström Naturcentrum AB 2014-06-23 1 (5) Ängar Allmän bedömning Visserligen kan man konstatera att det verkar som att

Läs mer

PFAS ämnens spridning och effekt i Arlandaområdet. Tomas Viktor, 2015-03-24

PFAS ämnens spridning och effekt i Arlandaområdet. Tomas Viktor, 2015-03-24 Provtagning Arlanda Valloxen Horssjön Håtuna Kättstabäcken Halmsjön Märstaån Steningeviken Botele udd Skarven Rosersbergviken vatten fisk Görväln PFOS-belastning PFOS (kg/år) PFASs (kg/år) referens Broby

Läs mer

Allmän beskrivning av Kolsjöbäcken, Arvika kommun

Allmän beskrivning av Kolsjöbäcken, Arvika kommun Fortum Generation AB Att. Johnny Norrgård Gammelkroppa 682 92 Filipstad Allmän beskrivning av Kolsjöbäcken, Arvika kommun Bakgrund Föreliggande elfiske samt allmänna beskrivning av Kolsjöbäcken, är genomförd

Läs mer

Analys av imposex hos nätsnäckor (och slamsnäckor) utanför Halmstad hamn. Utförd av Marina Magnusson

Analys av imposex hos nätsnäckor (och slamsnäckor) utanför Halmstad hamn. Utförd av Marina Magnusson 1 Analys av imposex hos nätsnäckor (och slamsnäckor) utanför Halmstad hamn. Utförd av Marina Magnusson Insamling av nätsnäckan Nassarius nitidus utfördes av Marine Monitoring AB utanför Halmstad hamn på

Läs mer

Övervikt och fetma bland barn och ungdomar i Jönköpings län

Övervikt och fetma bland barn och ungdomar i Jönköpings län och fetma bland barn och ungdomar i Jönköpings län Februari 2014 Folkhälsa och sjukvård Marit Eriksson Inledning och fetma är riskfaktorer för bl. a. hjärt-kärlsjukdom, diabetes typ 2 och sjukdomar i rörelseorganen.

Läs mer

Vad tycker de närstående om omvårdnaden på särskilt boende?

Vad tycker de närstående om omvårdnaden på särskilt boende? Omvårdnad Gävle Vad tycker de närstående om omvårdnaden på särskilt boende? November 2015 Markör AB 1 (19) Uppdrag: Beställare: Närstående särskilt boende Omvårdnad Gävle Kontaktperson beställaren: Patrik

Läs mer

D-vitaminbrist hos äldre på särskilt boende. Maria Samefors 2012-09-13

D-vitaminbrist hos äldre på särskilt boende. Maria Samefors 2012-09-13 D-vitaminbrist hos äldre på särskilt boende Maria Samefors 2012-09-13 D-vitamin Ett fettlösligt vitamin med hormonella egenskaper. 2 källor till D-vitamin: kost och solljus, varav solljus svarar för 90%

Läs mer

LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL 2003 DEL II. Bottenfauna. EA International Bottenfauna, Lyckebyån 2003 sida 1 av 17

LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL 2003 DEL II. Bottenfauna. EA International Bottenfauna, Lyckebyån 2003 sida 1 av 17 DEL II Bottenfauna EA International Bottenfauna, Lyckebyån 2003 sida 1 av 17 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning... 3 2 Metodik... 3 3 Resultat övergripande... 5 4 Resultat stationvis... 9 4.1 Lyckebyån

Läs mer

Dnr: 2008-311-76. Statliga pensioner trender och tendenser

Dnr: 2008-311-76. Statliga pensioner trender och tendenser Dnr: 2008-311-76 Statliga pensioner trender och tendenser Framtida pensionsavgångar 2008-2017 Innehållsförteckning Förord 2 Sammanfattning av trender & tendenser 3 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen

Läs mer

Studerandes sysselsättning 2015. YH-studerande som examinerades 2014

Studerandes sysselsättning 2015. YH-studerande som examinerades 2014 Studerandes sysselsättning 2015 YH-studerande som examinerades 2014 Förord Utbildningar inom yrkeshögskolan ska tillgodose arbetslivets behov av kvalificerad arbetskraft. Det är därför angeläget att följa

Läs mer

Mikrobiologisk undersökning av Göta älv 2002-2003

Mikrobiologisk undersökning av Göta älv 2002-2003 Mikrobiologisk undersökning av Göta älv 2002-2003 En rapport skriven av Victoria Hågland, Göteborgs va-verk, på uppdrag av Göta älvs vattenvårdsförbund GÖTEBORGS RAPPORT 1(18) Förord Mot bakgrund av de

Läs mer

Arbets- och miljömedicin Lund. Effekter på barn vid låga blynivåer. Rapport nr 27/2015

Arbets- och miljömedicin Lund. Effekter på barn vid låga blynivåer. Rapport nr 27/2015 Rapport nr 27/2015 Arbets- och miljömedicin Lund Effekter på barn vid låga blynivåer Staffan Skerfving Lina Löfmark Thomas Lundh Zoli Mikoczy Ulf Strömberg Arbets- och miljömedicin 2015-12-23 Bakgrund

Läs mer

Cykelhjälmsanvändning i Sverige 1988 2001

Cykelhjälmsanvändning i Sverige 1988 2001 VTI notat 16 2 VTI notat 16-2 Cykelhjälmsanvändning i Sverige 1988 1 Resultat från VTIs observationsstudie år 1 25 15 Nationella "Hjälmkampanjer" Svenska Cykelhjälmsgruppen "Nationellt Trafiksäkerhetsprogram"

Läs mer

Häckningsresultat hos stare 2006 2008 i Kvismaren

Häckningsresultat hos stare 2006 2008 i Kvismaren Häckningsresultat hos stare 2006 2008 i Kvismaren Jan Sondell I förra årsskriften presenterades en sammanfattning av de studier av stare som pågått vid Kvismare fågelstation under drygt fyra decennier.

Läs mer

Tillståndsmätning av vägmarkeringarnas. i Norden 2003. VTI notat 44 2004 VTI notat 44-2004. Sven-Olof Lundkvist. Projektnummer 50330

Tillståndsmätning av vägmarkeringarnas. i Norden 2003. VTI notat 44 2004 VTI notat 44-2004. Sven-Olof Lundkvist. Projektnummer 50330 VTI notat 44 2004 VTI notat 44-2004 Tillståndsmätning av vägmarkeringarnas funktion i Norden 2003 Författare FoU-enhet Projektnummer 50330 Projektnamn Uppdragsgivare Sara Nygårdhs och Sven-Olof Lundkvist

Läs mer

Tungmetallbestämning i gräskulturer

Tungmetallbestämning i gräskulturer 1(14) Miljöförvaltningen Tungmetallbestämning i gräskulturer Landskrona 2013 Hilde Herrlund Miljöinspektör Rapport 2014:1 Januari 2014 2(14) Sammanfattning I jämförelse med 2012 skedde en ökning av tungmetallhalten

Läs mer

Methodological aspects of toe blood pressure measurements for evaluation of arterial insufficiency in patients with diabetes

Methodological aspects of toe blood pressure measurements for evaluation of arterial insufficiency in patients with diabetes Sida 1 av 5 Startsidan 2007-11-04 Methodological aspects of toe blood pressure measurements for evaluation of arterial insufficiency in patients with diabetes Hans-Ivar Påhlsson, verksam i Visby, försvarade

Läs mer

DJURÖ 4:65 & DJURÖ 4:238, skifte 2: Ansökan om strandskyddsdispens för muddring och uppläggning av muddermassor på land

DJURÖ 4:65 & DJURÖ 4:238, skifte 2: Ansökan om strandskyddsdispens för muddring och uppläggning av muddermassor på land Datum Dnr 2014-08-13 STR.2014.1463 489 Karolina Norrman karolina.norrman@varmdo.se 08-570 482 20 Miljöinspektör REK + MB HANS NICLAS HAMMARSTRÖM HÖGMALMSVÄGEN 19 13973 DJURHAMN DJURÖ 4:65 & DJURÖ 4:238,

Läs mer

Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008

Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008 Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008 Utloppsbäcken från Hulta Golfklubb. Medins Biologi AB Mölnlycke 2009-03-25 Mats Medin Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Inledning...

Läs mer

Inventering av enskilda avloppsanläggningar inom Emåns avrinningsområde i Sävsjö kommun

Inventering av enskilda avloppsanläggningar inom Emåns avrinningsområde i Sävsjö kommun Inventering av enskilda avloppsanläggningar inom Emåns avrinningsområde i Sävsjö kommun -Sara Berglund4 september 2014 Besöksadress Postadress Telefon Telefax E-post (E-mail) Hemsida (URL) Djurgårdsgatan

Läs mer

Är sjukvården jämställd och går det åt rätt håll?

Är sjukvården jämställd och går det åt rätt håll? Inledning Som titeln antyder är syftet med den här undersökningen att ta reda på om svensk hälso- och sjukvård är jämställd. Det är en fråga som kan analyseras utifrån olika perspektiv, vilka i huvudsak

Läs mer

HAVÄNGSVANDRING. Söndagen den 7 augusti, kl 10.00. Verkeån och Örakarsfallen.

HAVÄNGSVANDRING. Söndagen den 7 augusti, kl 10.00. Verkeån och Örakarsfallen. HAVÄNGSVANDRING Söndagen den 7 augusti, kl 10.00 Verkeån och Örakarsfallen. Verkeåns mynning och en blick över Hanöbukten. Vad gör Verkeån så unik. Örakarsfallen med fångstanordning, en historisk bakgrund

Läs mer

Metaller i vallgravsfisk 2012

Metaller i vallgravsfisk 2012 ISBN nr: 1401-2448 R 2013:4 Foto: Klara Eklund Metaller i vallgravsfisk 2012 Miljöförvaltningen Box 7012, 402 31 Göteborg Tel vx: 031-368 37 00 Epost: miljoforvaltningen@miljo.goteborg.se www.goteborg.se/miljo

Läs mer

Statens naturvårdsverks författningssamling

Statens naturvårdsverks författningssamling Statens naturvårdsverks författningssamling Miljöskydd ISSN 0347-5301 Kungörelse med föreskrifter om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse; beslutad den 30 maj 1994. SNFS 1994:7 MS:75 Utkom från trycket

Läs mer

Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014. Fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar

Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014. Fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014 Fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014 Författare: Mia Arvidsson 2015-01-12 Rapport 2015:2 Naturvatten

Läs mer

Miljösituationen i Västerhavet. Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet

Miljösituationen i Västerhavet. Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet Miljösituationen i Västerhavet Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet Hur mår havet egentligen? Giftiga algblomningar Säldöd Bottendöd Övergödning

Läs mer

Mätningar av tungmetaller i. fallande stoft i Landskrona

Mätningar av tungmetaller i. fallande stoft i Landskrona Miljöförvaltningen Mätningar av tungmetaller i fallande stoft i Landskrona 2012 Victoria Karlstedt Rapport 2013:4 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona Sammanfattning Sedan 1988 har kontinuerliga luftmätningar

Läs mer

Riktlinjer för skyddsjakt på storskarv år 2016

Riktlinjer för skyddsjakt på storskarv år 2016 Bilaga 1 till N4a16E05_17052016 Riktlinjer för skyddsjakt på storskarv år 2016 För att förhindra allvarlig skada på fiske, vatten och skog förorsakade av storskarv, kan landskapsregeringen bevilja tillstånd

Läs mer

Attityder kring SBU:s arbete. Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning

Attityder kring SBU:s arbete. Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning Attityder kring SBU:s arbete Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning Hösten 2010 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING ANALYSRAPPORT Sammanfattning... 1 Inledning...

Läs mer

Beskriv hur du, utan att räkna alla pärlor, kan göra en god uppskattning av hur många pärlor som finns av respektive färg. 2/0/0

Beskriv hur du, utan att räkna alla pärlor, kan göra en god uppskattning av hur många pärlor som finns av respektive färg. 2/0/0 Del A: Digitala verktyg är tillåtna. Skriv dina lösningar på separat papper. 1) En burk innehåller 10 000 pärlor i fyra olika färger. eskriv hur du, utan att räkna alla pärlor, kan göra en god uppskattning

Läs mer

Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet. SLU, Institutionen för växtvetenskap, Södra jordbruksförsöksdistriktet

Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet. SLU, Institutionen för växtvetenskap, Södra jordbruksförsöksdistriktet Bibliografiska uppgifter för Kålfluga - ett viktigt skadedjur i höstraps? Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Utgivare Utgivningsår 2004 Nr/avsnitt 57 Författare Nilsson C.

Läs mer

ANSÖKAN OM UTRIVNING AV AUGERUMS KRAFTVERKSDAMM I LYCKEBYÅN

ANSÖKAN OM UTRIVNING AV AUGERUMS KRAFTVERKSDAMM I LYCKEBYÅN ANSÖKAN OM UTRIVNING AV AUGERUMS KRAFTVERKSDAMM I LYCKEBYÅN Samrådsunderlag enl 6 kap 4 MB 2014-05-09 2 (12) 1 INLEDNING... 4 2 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER... 4 3 LOKALISERING... 5 4 HYDROLOGISKA DATA...

Läs mer