Fiskeribiologiska undersökningar avseende hälsotillstånd och fortplantningsförmåga hos abborre i recipienten för Billerud Karlsborg AB, Kalix, 2004

Transkript

1 Fiskeribiologiska undersökningar avseende hälsotillstånd och fortplantningsförmåga hos abborre i recipienten för Billerud Karlsborg AB, Kalix, 2004 Sofia Nilsson Fiskeriverket, POSTADRESS TELEFON TELEFAX Skeppsbrogatan LULEÅ

2 1 Inledning I dom meddelade miljödomstolen tillstånd till utökad pappersproduktion vid Billerud Karlsborg AB. I domen ålades bolaget att utföra fiskeribiologiska undersökningar i recipienten med avseende på artsammansättning, täthet, hälsotillstånd och reproduktion. På uppdrag av Billerud Karlsborg AB utförde Fiskeriverket under 2004 en insamling av abborre (Perca fluviatilis) i fabrikens recipient i syfte att analysera dessa fiskar med avseende på längd, vikt, gonadvikt, levervikt, ålder och tillväxt. Undersökningen var en uppföljning av tidigare utförda studier på fisk och undersökningsprogrammet utformades med erfarenheter från tidigare undersökningar. I denna rapport redovisas resultat av de analyser som gjorts. Abborre används ofta som studieobjekt vid den svenska kusten eftersom den är en relativt stationär fiskart, har känd biologi, är vanligt förekommande, stor nog att utföra analyser på samt relativt lätt att samla in. Fiskeriverket har även utfört en populationsstudie (provfiskeundersökning) i fabrikens recipient. Denna undersökning redovisas i en fristående rapport (Salonsaari 2005). Material och metoder Tid Insamlingen av material för studien gjordes med mjärdar och nät under perioden 19 augusti 6 september Provtagningslokaler Insamling av abborre gjordes dels i fabrikens recipient i Kalix skärgård och dels i Rånefjärden som utgör referenslokal. Billerud Karlsborg AB är beläget vid Kalixälvens mynning i Bottenviken. Rånefjärden användes som referens, eftersom denna fjärd är ett likartat men relativt opåverkat ekosystem. Kartor för lokalerna redovisas i bilaga A. Individstudier Analyser av insamlat material (abborre) utfördes vid Fiskeriverkets utredningskontor i Luleå. Abborrarna delades in i fyra olika längdklasser; mm, mm, mm och mm. Gonadsomatiskt index, gonadvikter, andel könsmogna, konditionsfaktor och levervikt redovisas även för en sammanslagen längdklass, mm. För att undvika könsberoende variationer valdes endast

3 2 honor ut för analys. 50 honor i varje längdklass mättes, vägdes (totalvikt, somatisk vikt, gonadvikt och levervikt) och åldern bestämdes med hjälp av gällocksanalys. Vid provtagningen noterades även yttre skador eller sjukdomar samt synliga parasiter. Beräkning av tillväxt mättes som kroppslängd för varje levnadsår och detta gjordes med tillbakaräkning av årsringar på gällock. Kroppslängderna erhölls ur förhållandet L=L s x (r/r) b, där L är tillbakaräknad kroppslängd, L s =uppmätt slutlängd, R=gällocksradie, r=intermediär gällocksradie och b=0,861 (Thoresson 1996). Beräkningen utfördes på allt material. Gonadsomatiskt index (GSI) beräknades som gonadvikt i förhållande till somatisk kroppsvikt. Det gonadsomatiska indexet beräknades enligt formeln: 100*gonadvikt somatisk vikt Vid bedömning av könsmognad delas abborre normalt in i fyra klasser; 1) könsorganen ej utvecklade, 2) könsorganen under tillväxt, dock ej lekmogen, 3) lekmogen, rinnande rom eller mjölke och 4) utlekt fisk (Thoresson 1996). Eftersom abborrarna fångades på hösten förekom inga individer i klass 3 och 4. En klassning i klass 1 respektive 2 skedde utifrån GSI-värdet där 1=GSI <1 och 2 =GSI>1. Konditionsfaktorn (K) är relationen mellan vikt och längd och beskriver fiskens energitillstånd. Konditionsfaktorn ökar i regel med storlek/ålder på fisk och ofta i samband med att fisken övergår till fiskföda. Konditionsfaktorn beräknas enligt formeln K=100*vikt i gram (längd i cm) 3 Det leversomatiska indexet beräknades enligt formeln: 100*levervikt somatisk vikt Statistiska analyser Statistiska analyser gjordes i Winstat. För att detektera eventuella skillnader mellan områden vad gäller längd, vikt, tillväxt, gonadsomatiskt index, gonadvikt, konditionsfaktor, leversomatiskt index och levervikt användes t-test. Skillnader i andelen könsmogna abborrar mellan områdena testades med Chi 2-test. Även skillnader mellan områdena i andel parasitangripna abborrar analyserades med Chi 2. Jämförelse mellan individer med parasiter och individer utan parasiter med avseenden på konditionsfaktor, LSI och leverstorlek gjordes med Mann-Whitney U- test. Där signifikanta skillnader fanns var signifikansen p<0, 05, om inget annat sägs.

4 3 Resultat Storlek Längden mättes med 1 mm noggrannhet och vikten med 0,01 grams noggrannhet. 50 honor i varje längdklass från respektive område analyserades. Totalt analyserades 200 abborrhonor från Kalix skärgård och 200 abborrhonor från Rånefjärden. Medellängd och medelvikt för samtliga insamlade abborrar från respektive område redovisas i figur 1. Det fanns inga signifikanta skillnader mellan områdena vad gäller längd eller vikt. Figur 1. Medellängd och medelvikt för insamlade abborrar från Kalix skärgård och Rånefjärden 2004 (±95 % konfidensintervall). Tabell 1 och figurerna 2a-b redovisar medellängd och medelvikt uppdelat på längdklasser ( , , och mm) för samtliga abborrar i respektive område. I längdklass mm var abborrar från Kalix något kortare än abborrar från Rånefjärden och vägde även något mindre. I längdklassen mm var abborrar från Kalix längre än abborrar från Rånefjärden samt vägde mer. Även i längdklassen var vikten signifikant högre för fiskar från Kalix jämfört med fiskar från Rånefjärden. Tabell 1. Medellängd och medelvikt uppdelat på längdklasser för abborrar från Kalix skärgård och Rånefjärden Kalix Rånefjärden längdklasser längd vikt längd vikt ,1 42,4 167,6 48, ,9 69,6 185,1 61, ,8 105,8 211,4 99, ,8 151,9 237,9 149,8

5 4 Figur 2a. Medellängd uppdelat på längdklasser för abborrar från Kalix och Rånefjärden 2004 (±95 % konfidensintervall). Figur 2b. Medelvikt uppdelat på längdklasser för abborrar från Kalix och Rånefjärden 2004 (±95 % konfidensintervall). Ålder Åldersbestämning av abborrar skedde via analys av årsringar på gällock. Åldersfördelningen i antal och procent för respektive åldersklass redovisas för båda områdena i tabell 2 samt som kumulativ åldersfördelning i figur 3. Åldersfördelningen hos abborrarna från de båda områdena var relativt jämn. Dock fanns några äldre fiskar från Kalix skärgård samt några fler fiskar i den yngsta ålderklassen från Kalix.

6 5 Tabell 2. Åldersfördelning i antal och procent för abborrar från Kalix och Rånefjärden. Kalix Rånefjärden ålder antal % antal % ,5 13 6, , , , , , , ,0 10 5, , ,5 Figur 3. Kumulativ procentuell åldersfördelning för abborrar från Kalix och Rånefjärden Tillväxt Beräkning av kroppslängd efter varje levnadsår har skett genom tillbakaräkning av årsringar på gällock. Kroppslängder och tillväxt redovisas för varje årsklass eftersom fisk växer olika mycket vid olika åldrar. I figur 4a redovisas kroppslängd vid olika åldrar hos samtliga fiskar från Kalix och Rånefjärden. Längden redovisas för fiskar i åldrarna 1-7. Figur 4b visar tillväxt som medelvärden för skillnad i kroppslängd mellan abborrarnas olika årsklasser. Dessa medelvärden baseras på samtliga fiskars längder och tillväxter under samtliga år. Tillväxten räknas från vår till vår vilket gör att tillväxten för sommaren 2004 ej är med i beräkningarna. Därför benämns fiskarnas åldrar utan + (sommarens tillväxt). Hos 4-åriga abborrar var fiskar från Rånefjärden längre än fiskar från Kalix. I övrigt fanns inga signifikanta skillnader mellan områdena.

7 6 Abborrar från Kalix visade signifikant sämre tillväxt än Rånefjärdens abborrar mellan åldrarna 2 till 3 och 3 till 4. Figur 4a. Längd hos abborrar från Kalix och Rånefjärden. Medelvärden för tillbakaräknad kroppslängd i mm vid 1-7 års ålder. Tillväxten under sommaren 2004 är ej med. (±95 % konfidensintervall). Figur 4b. Tillväxt (mm) hos abborrar från Kalix och Rånefjärden. Medelvärden för skillnad i tillbakaräknad kroppslängd i mm mellan åldrar. Tillväxten under sommaren 2004 är ej med. (±95 % konfidensintervall).

8 7 Figur 5a visar abborrarnas medellängd för respektive åldersklass hos fångade abborrar under fångståret Figur 5b visar tillväxten hos abborrar 2-7 år under Abborrar i åldern 1+ fångade 2004 i Kalix var signifikant kortare än de från Rånefjärden. I övrigt noterades inga signifikanta skillnader. Det fanns inga stora skillnader i tillväxt mellan abborrar från Kalix och Rånefjärden under I gruppen 3 till 4 hade Rånefjärdens abborrar signifikant bättre tillväxt än abborrar från Kalix. Figur 5a. Längd hos abborrar från Kalix och Rånefjärden. Medelvärden för kroppslängd i mm för olika åldersklasser under 2004 (±95 % konfidensintervall). Figur 5b. Tillväxt i mm hos abborrar 2-7 från Kalix och Rånefjärden. Medelvärden för tillväxt i mm under 2003 (±95 % konfidensintervall).

9 8 Gonadstorlek och könsmognad Vikten på gonaderna (könsorganen) mättes med 0,01 grams noggrannhet. Figur 6 visar andelen könsmogna/icke könsmogna abborrar för hela materialet från respektive område. Andelen könsmogna abborrhonor var något större i recipienten Kalix (45 %) än i referensen (39 %). Figur 6. Andelen könsmogna/icke könsmogna abborrar från Kalix och Rånefjärden Figur 7 redovisar gonadvikter och GSI för samtliga analyserade abborrar Det fanns ingen signifikant skillnad mellan medelvärdena för alla abborrhonor vad gäller gonadsomatiskt index eller gonadvikter mellan områdena. Figur 7. Gonadvikt och gonadsomatiskt index hos abborrar från Kalix och Rånefjärden 2004 (±95 % konfidensintervall).

10 9 Tabell 3 visar fördelningen av icke könsmogna och könsmogna abborrhonor i båda områdena samt medelvärden för gonadvikter och GSI. Figur 8 visar gonadsomatiskt index och gonadvikt för könsmogna abborrhonor från bägge områden. Inga tester utfördes mellan abborrar som inte var könsmogna eftersom detta kan vara missvisande. Abborrar kan ha lekt året innan och sedan bestämt sig för att inte leka det år undersökningen utfördes. Dessa fiskar har större gonader än fisk som aldrig lekt. Därför jämfördes inte gonadvikter och GSI för icke könsmogna fiskar. Det gonadsomatiska indexet och gonadvikten var signifikant lägre hos könsmogna abborrar från Kalix än från Rånefjärden. Tabell 3. Medellängd (mm), medelgonadvikt (g) och medel-gsi för icke könsmogna respektive könsmogna abborrar, insamlade 2004 från Kalix och Rånefjärden. Område könsmognad antal % medellängd medelgonadvikt medel-gsi (mm) (g) Kalix ej könsmogen ,0 193,1 0,47 0,63 Rånefjärden ej könsmogen ,0 186,9 0,42 0,64 Kalix könsmogen 90 45,0 209,3 2,19 2,18 Rånefjärden könsmogen 78 39,0 221,8 3,06 2,61 Figur 8. Gonadsomatiskt index och gonadvikter hos könsmogna abborrar från Kalix och Rånefjärden (±95 % konfidensintervall).

11 10 Gonadsomatiskt index och gonadvikt uppdelat på olika längdklasser Tabell 4 och figur 9a-b visar medelvärden för GSI och gonadvikter hos könsmogna abborrar i respektive område uppdelat på de olika längdklasserna samt den sammanlagda längdklassen mm. Könsmogna abborrar från Kalix i längdklassen mm hade signifikant högre GSI än abborrar i samma längdklass från referensen Rånefjärden. I längdklasserna mm och mm var GSI lägre för könsmogna abborrar från Kalix än för abborrar från Rånefjärden. Könsmogna abborrar i längdklasserna mm, och mm från Kalix hade signifikant lägre vikt på gonaderna än abborrar från Rånefjärden i samma längdklasser. Gonadvikter hos abborrar mm från Kalix var signifikant högre än gonadvikterna hos abborrar i samma längdklass från Rånefjärden. Tabell 4. Medelvärden för gonadsomatiskt index och gonadvikter (g) hos insamlade, könsmogna abborrar 2004 från Kalix och Rånefjärden, uppdelat på längdklasser. Kalix Råneå längd GSI gonadvikt (g) GSI gonadvikt (g) ,84 0,67 2,21 0, ,50 1,66 1,69 1, ,19 2,17 2,71 2, ,24 3,18 2,79 3, ,27 2,59 2,64 3,23 Figur 9a. GSI för könsmogna abborrar, insamlade 2004 från Kalix och Rånefjärden, uppdelat på längdklasser (±95 % konfidensintervall).

12 11 Figur 9b. Gonadvikter (g) för könsmogna abborrar, insamlade 2004 från Kalix och Rånefjärden, uppdelat på längdklasser (±95 % konfidensintervall). Andelen könsmogna abborrar uppdelat på olika längdklasser Tabell 5 redovisar fördelningen i procent mellan icke könsmogna och könsmogna fiskar (ej könsmogen=gsi <1 och könsmogen =GSI >1) uppdelat på längdklasser ( , , , och mm). Figur 10 visar andelen könsmogna fiskar uppdelat på längdklasser. Skillnader i andelen könsmogna har analyserats med Chi 2-test. Där signifikanta skillnader fanns var signifikansen p<0,05. Abborrar, mm, från Kalix hade signifikant högre andel könsmogna abborrar än abborrar från Rånefjärden. I övrigt fanns inga signifikanta skillnader. Tabell 5. Fördelning (%) av icke könsmogna och könsmogna abborrar uppdelat på längdklasser, insamlade 2004 från Kalix och Rånefjärden. Inom parentes antal fiskar i respektive längdklass och könsmognadsklass. % (antal) Kalix Råneå längdklasser icke könsmogna könsmogna icke könsmogna könsmogna ,0 (31) 38,0 (19) 88,0 (44) 12,0 (6) ,0 (37) 26,0 (13) 84,0 (42) 16,0 (8) ,0 (28) 44,0 (22) 56,0 (28) 44,0 (22) ,0 (14) 72,0 (36) 16,0 (8) 84,0 (42) ,7 (79) 47,3 (71) 52,0 (78) 48,0 (72)

13 12 Figur 10. Andelen könsmogna abborrar i olika längdklasser från Kalix och Rånefjärden Andelen könsmogna abborrar uppdelat på längdklasser vid tidigare gjorda undersökningar Fiskeriverket har tidigare utfört liknande fiskeribiologiska undersökningar i de två aktuella områdena. Nedan följer en redovisning av äldre resultat. Tabell 6 och figur 11a-d visar andelen könsmogna abborrhonor från Kalix och Rånefjärden uppdelat på längdklasser åren 1993, 1998, 1999 och Vid undersökningen 1993 var andelen könsmogna fiskar betydligt lägre i Kalix än i Råneå (Perä 1994). Inga signifikanta skillnader i andelen könsmogna mellan Kalix och Rånefjärden kunde urskiljas i undersökningarna 1998 (Perä och Hasselborg 1998) eller 1999 (Hasselborg et al 2000). I materialet från 2002 var andelen könsmogna abborrar från Kalix genomgående lägre än andelen könsmogna abborrar från Rånefjärden (Nilsson et al 2003). Denna skillnad var signifikant i längdklasserna , samt mm.

14 13 Tabell 6. Andelen icke könsmogna och könsmogna abborrhonor i olika längdklasser i Kalix och Rånefjärden 1993, 1998, 1999 och 2002 (från Perä 1994, Perä och Hasselborg 1998, Hasselborg et al 2000 och Nilsson et al 2003). Antal individer inom parentes. % (antal) Kalix 1993 Rånefjärden 1993 längdklasser icke könsmogna könsmogna icke könsmogna könsmogna ,0 (1) 0,0 (0) 0,0 (0) 0,0 (0) ,0 (0) 0,0 (0) 0,0 (0) 0,0 (0) ,0 (1) 0,0 (0) 100,0 (3) 0,0 (0) ,0 (25) 51,0 (26) 13,0 (9) 87,0 (60) ,7 (26) 62,3 (43) 5,4 (4) 94,6 (70) ,0 (52) 57,0 (69) 11,0 (16) 89,0 (130) % (antal) Kalix 1998 Rånefjärden 1998 längdklasser icke könsmogna könsmogna icke könsmogna könsmogna ,9 (31) 6,1 (2) 92,6 (25) 7,4 (2) ,7 (29) 3,3 (1) 97,1 (33) 2,9 (1) ,9 (26) 16,1 (5) 83,9 (26) 16,1 (5) ,5 (19) 34,5 (10) 55,9 (19) 44,1 (15) ,9 (11) 62,1 (18) 26,9 (7) 73,1 (19) ,9 (56) 37,1 (33) 57,1 (52) 42,9 (39) % (antal) Kalix 1999 Rånefjärden 1999 längdklasser icke könsmogna könsmogna icke könsmogna könsmogna ,0 (29) 0,0 (0) 93,3 (28) 6,7 (2) ,7 (29) 3,3 (1) 83,9 (26) 16,1 (5) ,9 (26) 16,1 5) 86,7 (26) 13,3 (4) ,0 (15) 50,0 (15) 53,1 (17) 46,9 (15) ,7 (5) 83,3 (25) 10,0 (3) 90,0 (27) ,5 (46) 49,5 (45) 50,0 (46) 50,0 (46) % (antal) Kalix 2002 Rånefjärden 2002 längdklasser icke könsmogna könsmogna icke könsmogna könsmogna ,0 (19) 0,0 (0) 94,4 (17) 5,3 (1) ,8 (30) 6,3 (2) 70,0 (28) 30,0 (12) ,8 (30) 6,3 (2) 48,4 (15) 51,6 (16) ,3 (16) 46,7 (14) 30,0 (9) 70,0 (21) ,7 (11) 63,3 (19) 13,3 (4) 86,7 (26) ,0 (57) 38,0 (35) 30,8 (28) 69,2 (63)

15 14 Figur 11a-d. Andelen könsmogna abborrar i olika längdklasser i Kalix och Rånefjärden 1993, 1998, 1999 och Konditionsfaktor I tabell 7 och figur 12 redovisas konditionsfaktorn för abborrar i de två områdena uppdelat på icke könsmogen och könsmogen fisk. För icke könsmogna abborrar var konditionsfaktorn signifikant högre i Kalix än i Rånefjärden. Tester mellan de båda områdena för samtliga fiskar gav samma signifikanta skillnad. Tabell 7. Medelvärden för konditionsfaktorn hos icke könsmogna, könsmogna samt alla abborrar från Kalix och Rånefjärden. Antal individer inom parentes. KONDITIONSFAKTOR Område icke könsmogna könsmogna alla fiskar Kalix 1,05 (110) 1,07 (90) 1,06 (200) Rånefjärden 1,02 (122) 1,07 (78) 1,04 (200)

16 15 Figur 12. Konditionsfaktor hos icke könsmogna och könsmogna abborrar från Kalix och Rånefjärden 2004 (±95 % konfidensintervall). Konditionsfaktor uppdelat på längdklasser Tabell 8 och figur 13a visar konditionsfaktorn uppdelat på längdklasser. Tabell 8 och figur 13 b-c visar hela materialets konditionsfaktor, uppdelat på längdklasser och provfiskeområden samt icke könsmogna respektive könsmogna abborrar. I längdklassen hade abborrar från Kalix högre konditionsfaktor än abborrar från Rånefjärden. Detta var signifikant för icke könsmogna abborrar samt för hela materialet. Icke könsmogna abborrar samt samtliga abborrar från Kalix hade signifikant högre konditionsfaktor i den sammanslagna gruppen än fiskar från Rånefjärden. Tabell 8. Konditionsfaktor hos abborrar 2004 från Kalix och Rånefjärden uppdelat på längdklasser. KALIX RÅNEFJÄRDEN LÄNGD- KLASSER icke könsmogna könsmogna alla fiskar icke könsmogna könsmogna alla fiskar ,01 0,99 1,00 1,03 1,00 1, ,04 1,05 1,05 0,97 0,97 0, ,07 1,09 1,08 1,05 1,06 1, ,09 1,12 1,11 1,09 1,11 1, ,06 1,10 1,08 1,01 1,08 1,04

17 16 Figur 13a. Konditionsfaktor hos abborrar 2004 från Kalix och Rånefjärden, uppdelat på längdklasser (±95 % konfidensintervall). Figur 13b. Konditionsfaktor hos icke könsmogna abborrar 2004 från Kalix och Rånefjärden, uppdelat på längdklasser (±95 % konfidensintervall). Figur 13c. Konditionsfaktor hos könsmogna abborrar 2004 från Kalix och Rånefjärden, uppdelat på längdklasser (±95 % konfidensintervall).

18 17 Leverstorlek Levervikten mättes med 0,01 grams noggrannhet. Figur 14 redovisar leversomatiskt index (LSI) och levervikter för insamlade abborrar 2004 från Kalix och Rånefjärden. Levervikt och LSI hos abborrar från Kalix var signifikant lägre än hos abborrar från Rånefjärden. Figur 14. Leversomatiskt index och levervikter (g) hos abborrar från Kalix och Rånefjärden 2004 (±95 % konfidensintervall). I tabell 9 redovisas medelvärden för LSI och levervikt hos abborrarna uppdelat på områden och könsmognad. Figur 15a-b visar LSI och levervikt för abborrar fångade på provlokalerna, uppdelat på könsmogna respektive icke könsmogna abborrar. LSI för såväl icke könsmogna som könsmogna abborrar i Kalix var signifikant lägre än för abborrar i Rånefjärden. Samma skillnad fanns för levervikt där vikten hos icke könsmogna respektive könsmogna abborrar i Kalix var lägre än Rånefjärden. Skillnaden var signifikant för könsmogna abborrar. Tabell 9. Medelvärden för leversomatiskt index och levervikt (g) hos abborre för icke könsmogna respektive könsmogna abborrar, insamlade 2004 från Kalix och Rånefjärden. Område könsmognad medel-lsi Medel-levervikt (g) Kalix ej könsmogen 0,78 0,62 Rånefjärden ej könsmogen 1,01 0,69 Kalix könsmogen 1,01 1,08 Rånefjärden könsmogen 1,19 1,37

19 18 Figur 15a. Leversomatiskt index hos icke könsmogna och könsmogna abborrar från Kalix och Rånefjärden 2004 (±95 % konfidensintervall) Figur 15b. Levervikt hos icke könsmogna och könsmogna abborrar från Kalix och Rånefjärden 2004 (±95 % konfidensintervall) Levervikt uppdelat på längdklasser Tabell 10 och figur 16a visar medelvärden på levervikt uppdelat på längdklasser. Tabell 10 och figur 16 b-c visar det undersökta materialets levervikter uppdelat på längdklasser och provfiskeområden samt icke könsmogna respektive könsmogna abborrar. För icke könsmogna och könsmogna abborrar samt för samtliga fiskar i längdklassen mm var levervikten signifikant lägre i Kalix än i Rånefjärden. I

20 19 längdklassen mm hade alla fiskar samt könsmogna abborrar från Kalix lägre levervikt än abborrar från Rånefjärden. I övrigt fanns inga signifikanta skillnader. Tabell 10. Medelvärden för levervikt hos abborrar 2004 från Kalix och Rånefjärden uppdelat på längdklasser och könsmognadsklasser. KALIX RÅNEFJÄRDEN LÄNGD- KLASSER icke könsmogna könsmogna alla fiskar icke könsmogna könsmogna alla fiskar ,27 0,26 0,27 0,43 0,41 0, ,50 0,65 0,54 0,58 0,52 0, ,83 0,98 0,90 0,95 1,28 1, ,28 1,72 1,59 1,69 1,72 1, ,76 1,29 1,01 0,83 1,45 1,13 Figur 16a. Levervikt (g) hos abborrar, insamlade 2004 från Kalix och Rånefjärden, uppdelat på olika längdklasser (±95 % konfidensintervall). Figur 16b. Levervikt (g) hos icke könsmogna abborrar, insamlade 2004 från Kalix och Rånefjärden, uppdelat på olika längdklasser (±95 % konfidensintervall).

21 20 Figur 16c. Levervikt (g) hos könsmogna abborrar, insamlade 2004 från Kalix och Rånefjärden, uppdelat på olika längdklasser (±95 % konfidensintervall). Parasitangrepp I tabell 11 redovisas antalet och andelen noterade förekomster av parasiter i det undersökta materialet. I tabell 12 redovisas medelvärdena för konditionsfaktor, levervikt och leversomatiskt index för angripna och icke angripna individer från de två områdena. I tabellen redovisas även andelen könsmogna individer hos abborrar med noterade parasiter samt icke angripna individer. Inga defekter, fenskador eller andra skador noterades hos de insamlade fiskarna. Andelen fiskar med tydliga parasitangrepp på levern var signifikant lägre i Kalix än i Rånefjärden (Chi 2-test, p< 0,05). Vid jämförelse mellan angripna och icke angripna i samma område fanns ingen skillnad vad gäller konditionsfaktor, LSI och leverstorlek i något av områdena. Tabell 11. Antal och andel noterade parasitförekomster hos abborre från Kalix och Rånefjärden OMRÅDE LEVERPARASIT (ANTAL) LEVERPARASIT (ANDEL I %) Kalix 4 2,0 Rånefjärden 14 7,0 Tabell 12. Medelvärden för konditionsfaktor, leversomatiskt index (LSI), levervikt samt andelen könsmogna exemplar hos undersökta fiskar med noterade parasitförekomster (1 I ) samt oskadade exemplar (2 II ) från Kalix och Rånefjärden OMRÅDE KONDITIONS- LSI LEVERVIKT % KÖNSMOGNA FAKTOR 1 I 2 II 1 I 2 II 1 I 2 II 1 I 2 II Kalix 1,12 1,06 0,73 0,88 0,79 0, ,9 Rånefjärden 1,00 1,04 1,04 1,08 0,88 0,96 28,6 39,8 1 I parasitförekomst 2 II oskadade

22 21 Vattentemperatur 2002 mättes vattentemperaturer i Kalix skärgård (bilaga A:2). Någon sådan mätning gjordes dock ej För att kunna få några värden på vattentemperaturen redovisas temperatur på intaget av råvatten från Kalix älv, vid Näsbyn (bilaga A:2), som Billerud kontinuerligt mäter. Detta vatten tas vid ytan. Vid en jämförelse mellan älven och Kalix skärgård av 2002-års data framgår att temperaturen i älven vid Näsbyn och temperaturen i Kalix skärgård vid Billerud inte skiljde sig mycket åt (figur 17). Vattnet i Kalixälven kyldes ner snabbare på hösten och saknade även de kraftiga sänkningar i temperatur som skärgården uppvisade i juni. Dessa kan bero på att vatten från djupare områden trycktes in i undersökningsområdet. I Rånefjärden mättes temperaturen kontinuerligt från maj november (bilaga A:3) års temperaturer från Kalix älv och Rånefjärden redovisas i figur 18. Temperaturen i älven låg generellt lite lägre än i Rånefjärden. Det fanns dock inga påtagliga skillnader mellan områdena vad avser uppvärmning och avkylning av vattenmassan. Figur 17. Vattentemperaturer 2002 maj-oktober. Medelvärden i Kalix skärgård samt temperaturer på vatten från Kalix älv (mätt på intaget vatten till Billerud). Figur 18. Vattentemperaturer 2004 maj-november. Kalix älv (mätt på intaget vatten till Billerud) och medelvärden i Rånefjärden.

23 22 Diskussion Under 2004 gjordes en uppföljning till 2002-års fiskundersökning på abborre utanför Billerud Karlsborg i Kalix. I flera studier har hämmad reproduktion i form av påverkad könsmognad och en långsam tillväxt av könsorganen observerats i områden som påverkats av miljöstörande verksamheter (Naturvårdsverket 1994, Sandström et al 1988, Sandström 1996). Detta kan resultera i störningar av fiskars normala reproduktion (Naturvårdsverket 1994). I tidigare undersökningar 1993 och 2002 i Kalix var skillnaden tydlig då recipienten hade lägre andel könsmogna abborrar än referensen. Inga skillnader fanns i samt 1999-års undersökningar. I 2004-års undersökning fanns inga signifikanta skillnader i andelen könsmogna abborrhonor förutom i den minsta längdklassen där recipienten hade ett högre antal könsmogna fiskar. De insamlade fiskarna från båda områdena stämde väl överens i ålder, med undantag av några äldre fiskar från Kalix skärgård och några fler yngre fiskar i Råneå. Tillväxten hos abborrar i Kalix var generellt något sämre än tillväxten hos abborrar från Rånefjärden. Konditionsfaktorn var något lägre hos abborrar från Rånefjärden än hos abborrar från Kalix. Den skillnaden gällde dock en enda längdklass, mm. Däremot fanns inga signifikanta skillnader mellan övriga längdklasser. Skillnaden i konditionsfaktor medför att jämförelser mellan områden bör ske med försiktighet då fiskens kondition även påverkar bl a GSI-värdet. En fisk använder den föda som den tar in till att växa, bygga upp energilager samt till könsorganens tillväxt. För att fiskens gonader ska kunna tillväxa måste fisken ha god energistatus. Energistatusen mäts ofta i konditionsfaktor. Det fanns dock inga skillnader avseende konditionsfaktorn hos könsmogna abborrar. Detta förhållande sammantaget med att skillnaden bara visade sig hos en längdklass (dock ej hos könsmogna abborrar) gör att områdena var jämförbara vad gäller könsmognad. Det gonadsomatiska indexet samt gonadvikten skiljde sig mellan Kalix och referensen då könsmogna fiskar från Kalix hade lägre GSI och gonadvikt. I längdklassen mm hade dock könsmogna fiskar från Kalix högre GSI och gonadvikt än referensen. Parallellt med 2004-års undersökning gjordes även undersökningar i recipienterna för Kappa Kraftliner, Piteå (Nilsson 2005a) och SCA Packaging, Munksund (Nilsson 2005b). GSI och gonadvikt hos abborrar från Rånefjärden avvek även från dessa recipienter i denna längdklass vilket indikerar att abborrar från Rånefjärden i längdklassen mm hade en störning av gonadtillväxten. För könsmogna fiskar från Kalix fanns ingen skillnad i konditionsfaktor jämfört med Rånefjärden vilket medger en jämförelse mellan områdena. Med undantag av en längdklass var alltså GSI och gonadvikterna hos fiskar från Kalix lägre än hos fiskar från Rånefjärden. I tidigare undersökningar har denna skillnad endast noterats en gång tidigare, 1998, då abborrar från Kalix hade lägre GSI än abborrar från Rånefjärden. Denna avvikelse fanns i de större längdklasserna. I tidigare gjorda undersökningar (Bergelin 1987, Bergelin 1988, Perä 1994) delades ej fiskarna upp i olika längdklasser. Någon signifikant skillnad mellan recipient och referens gällande GSI noterades ej vid dessa undersökningar.

24 23 Leverns vikt är ett viktigt mått på fiskens hälsa (SSVL/SNV 1997). En kraftig belastning på fiskens avgiftningssystem kan påverka leverns aktivitet och storlek. Leverns uppgift hos fisk förutom att avgifta blodet är att lagra näring (glykogen och vitaminer), producera galla, bilda blod (eftersom fiskar saknar benmärg). Fiskarna i Kalix hade generellt lägre levervikt och LSI än fiskarna i referensen. I Sverige har ett förslag till riktlinjer för undersökningar av miljöpåverkan på fisk av industrier tagits fram i samarbete mellan industrin, forskare, Fiskeriverket och Naturvårdsverket. Med hjälp av biologiska funktioner i fiskpopulationer samt individuella fysiologiska parameter kan resultat tolkas och oacceptabel miljöpåverkan definieras. Riktlinjerna för undersökning och utvärdering har sammanställts i Guidelines for interpretation and biological evaluation of biochemical, physiological and pathological alternations in fish exposed to industrial effluents (Larsson et al 2000). Enligt riktlinjerna kan ett lågt LSI indikera störningar av levern. Tidigare undersökningar från 1993, 1998, 1999 och 2002 har inte visat en skillnad i LSI eller levervikt mellan abborrar från Kalix och abborrar från Rånefjärden. Ett undantag finns, 2002, då abborrar från Kalix hade signifikant lägre levervikt i en längdklass än abborrar från Rånefjärden. Parallellt med individstudien utfördes även en fysiologisk studie av 25 abborrhonor (Grahn och Sangfors 2005). Denna studie visade att EROD-aktiviteten och halten glykogen i levrarna var lägre hos fiskar från Kalix än hos fiskar från Rånefjärden. Detta förhållande i kombination med det låga leversomatiska indexet som noterades i individstudien visar enligt riktlinjerna på en störning av leverfunktionen hos fisk i recipienten. En vidare utredning bör med avseende på detta, enligt riktlinjerna, genomföras i recipienten för Billerud Karlsborg. De låga värdena på levervikt och LSI som uppmättes i recipienten kan bl a förklaras av en låg glykogenhalt i lever. En skillnad i näringsstatus kan förklara den låga glykogenhalten men en påverkan av leverfunktionen orsakad av utsläpp kan inte uteslutas då flera levervariabler avviker hos de undersökta abborrarna. Förekomsten av fisk med leverparasiter var låg i det undersökta materialet och förekomsten av parasiter föreföll inte påverka konditionsfaktor eller leversomatiskt index. Sammanfattningsvis kan sägas att det endast förelåg skillnad i andel könsmogna fiskar mellan recipient- och referensområde i 2004-års undersökning för en längdklass ( mm) där recipienten hade högre andel könsmogna abborrar än referensen. Dock förelåg en skillnad i GSI där könsmogna fiskar från Kalix hade lägre värde än de från Rånefjärden. Enligt riktlinjerna (Larsson et al) måste både GSI och åldern vid könsmognad (andel könsmogna) vara påverkade för att påvisa en störd reproduktiv funktion. Några sådana indikationer förelåg dock ej hos abborre från Kalix. Resultat från individstudien samt den fysiologiska undersökningen indikerar en störd leverfunktion hos abborrhonor i recipienten för Billerud Karlsborg.

25 24 Referenser Bergelin, U. Effekter på abborre av utsläpp från Assi-Karlsborgs massaindustri i Kalix skärgård Meddelande nr Fiskeriintendenten i övre norra distriktet. Bergelin, U. Individstudier av abborre i anslutning till Assi-Karlsborgs cellullosaindustri i Kalix skärgård Meddelande nr Fiskeriintendenten i övre norra distriktet. Grahn, O. och O. Sangfors Fysiologisk och biokemisk undersökning av abborre i recipienten till Billerud Karlsborg AB Nordmiljö AB. Hasselborg, T., I. Perä och M. Kilpala Undersökningar av könsmognad hos abborre i recipienten för AssiDomän Karlsborg AB, Kalix. Rapport Fiskeriverket Utredningskontor i Luleå. Larsson, Å., L. Förlin, O. Grahn, L. Landner, E. Lindesjöö & O. Sandström, Guidelines for interpretation and biological evaluation of biochemical, physiological and pathological alterations in fish exposed to pulp mill effluents. 4th International conference on environmental impacts of the pulp and paper industry: Naturvårdsverket Allmänna Råd 94:2, 1994 Nilsson, S., I. Perä och T. Hasselborg Fiskeribiologiska undersökningar 2002 vid Billerud Karlsborg AB, SSAB Tunnplåt AB, Luleå och SCA Packaging AB, Munksund. Rapport Fiskeriverket Utredningskontor i Luleå. Nilsson, S. 2005a. Fiskeribiologiska undersökningar avseende hälsotillstånd och fortplantningsförmåga hos abborre i recipienten för Kappa Kraftliner AB, Piteå, Prel, Rapport Fiskeriverket Utredningskontor i Luleå. Nilsson, S. 2005b. Fiskeribiologiska undersökningar avseende hälsotillstånd och fortplantningsförmåga hos abborre i recipienten för SCA Packaging AB, Munksund, Rapport Fiskeriverket Utredningskontor i Luleå. Perä, I Fiskeribiologiska undersökningar vid Assi-Karlsborg, undersökningsresultat Rapport Fiskeriverket Utredningskontor i Luleå. Perä, I och T. Hasselborg Undersökningar av könsmognad hos abborre i recipienten för AssiDomän Karlsborg AB, Kalix. Rapport Fiskeriverket Utredningskontor i Luleå. Salonsaari, J Populations- och täthetsstudier av fisk i recipienten för Billerud Karlsborg AB, Kalix. Rapport Fiskeriverket Utredningskontor i Luleå.

26 25 Sandström, O, E. Neumann och P. Karås Effects of bleached pulp mill effluent on growth and gonad function in Baltic coastal fish. Wat. Sci. Technol. 20: Sandström, O In situ assessments of the impact of pulp mill effluent on lifehistory variables in fish. In: Environmental Fate and Effects of Pulp and Paper Mill Effluents. Eds.: M. R. Servos, K. R. Munkittrick, J. H. Carey, G. J. Van der Kraak. St. Lucie Press, Delray Beach, Florida. SSVL/SNV Miljöpåverkan av skogsindustriella utsläpp. Red.: O. Sandström. Naturvårdsverkets Rapport Thoresson, G Metoder för övervakning av kustfiskebestånd. Rapport 1996:3. Fiskeriverket, Kustfiskelaboratoriet i Öregrund.

27

28

29 bilaga A:3 Vattentemperaturmätning Skala 1: Lokaler för insamling av fisk i Rånefjärden samt vattentemperaturmätning 2004.