Effekt av parasitinfektion på öringens furagering
|
|
- Ingegerd Bergqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Avdelningen för biologi Julia Ferm Effekt av parasitinfektion på öringens furagering The effect of parasite infection on foraging by brown trout Biologi C-uppsats Datum: Handledare: John Piccolo, Martin Österling Examinator: Larry Greenberg Löpnummer: 11:49 Karlstads universitet Karlstad Tfn Fax
2 Abstract Parasites can impact their hosts in many different ways. The larval glochida of freshwater pearl mussels (Margaritifera Margaritifera L.) infect the gills of brown trout (Salmo trutta L.), where they spend several months before becoming free-living. Using stream aquarium experiments, this study investigated the hypotheses that infected trout would capture fewer prey, and would swim less distance to capture prey, than would uninfected trout. The results showed that infected brown trout caught significantly fewer prey/minute both at the beginning and at the end of a foraging period during which individuals were fed two hundred potential prey. This suggests that infected brown trout have a lower foraging rate than uninfected brown trout. However, no significant difference between infected and uninfected fish was found in terms of the number of prey taken in relation to distance to the prey. The lower foraging rate for infected brown trout suggests that infection of the freshwater pearl mussel s glochidia may have negative effects on their growth rate, and consequently survival. This may be due to factors such as reduced activity, increased ventilation and changes in behavior, which are effects from the parasite infection. Keywords: Brown trout, Freshwater pearl mussel, drift-feeding, glochidia, parasite
3 Sammanfattning Parasiter kan påverka sina värdar på många olika sätt. Flodpärlmusslans (Margaritifera margaritifera L.) glochidielarver lever inkapslade som parasiter på gälarna hos öring (Salmo trutta L.) i flera månader innan de blir frilevande. Genom experiment i ett strömakvarium har denna studie undersökt hypoteserna att öring med inkapslade gälparasiter tar färre byten, och simmar kortare avstånd när de födosöker än öring utan gälparasiter. Resultaten visade att infekterad öring tog signifikant färre byten/minut än oinfekterad öring både i början och i slutet av en födosöksperiod under vilken individerna konfronterades med tvåhundra poteniella byten. Vilket visar att infekterad öring har en lägre furageringshastighet är oinfekterad öring. Däremot påvisades ingen skillnad mellan öring med och utan parasiter med avseende på antal byten tagna i förhållande till avstånd från bytet. Den lägre furageringshastigheten som påvisades hos de infekterade öringarna tyder på att infektion av flodpärlmusslans larver kan ha negativa effekter på fiskarnas tillväxt, och därmed överlevnad. Detta kan bero på faktorer som minskad aktivitet, ökad ventilation och förändringar i beteende hos de infekterade fiskarna, som är en effekt av parasitinfektionen. Nyckelord: Öring, Flodpärlmussla, drift-feeding, glochidie, parasit
4 Inledning I älvar och bäckar livnär sig ofta öring (Salmo trutta L.) genom att fånga byten som kommer med det strömmande vattnet, s.k. drift-feeding. Hur mycket energi fisken tjänar beror på hur mycket energi den gör av med vid fångsten av bytet mot hur många byten som kommer nedströms. Öringens focal-point, utgångspunktposition i strömmen där öringen uppehåller sig tills den gör utfall mot byten, avgörs utifrån hur effektivt nettoenergi-upptaget blir (Hughes & Dill, 1990). Födointaget hos öringar påverkas av olika abiotiska faktorer. Till exempel tar öringen färre byten vid lägre temperaturer, och en stor minskning i födointag sker vid temperaturer under 8ºC. Vid temperaturer mellan 8º och 14ºC finns inget samband mellan födointag och temperatur (Watz & Piccolo, 2010). Andra faktorer som påverkar födointaget är hur långt fisken måste simma (Fausch, 1984; Hughes & Dill, 1990), vattendjup och vattenhastighet (Piccolo m.fl., 2007, 2008). Ökad vattenhastighet minskar bytesfångsthastigheten och ökar kostnaderna för fisken vilket leder till minskat nettoenergi-upptag (Piccolo m.fl. 2008). Födointaget påverkas även av biotiska faktorer som predation och konkurrens från mer dominanta individer, som kan påverka öring att välja en annan plats än den som är bäst ur energisynpunkt (Fausch & White, 1981; Hughes, 1992). Parasiter är en annan biotisk faktor som kan påverka öringen negativt, då dessa tar energi från sin värd (Sadava m.fl., 2008). En biotisk faktor som inte undersökts är hur infektion av flodpärlmusslans glochidielarver påverkar öringens drift-feeding. Flodpärlmusslan(Margaritifera margaritifera L.) lever en period i sin livscykel som en parasit på gälarna hos öring eller lax (Salmo salar L.), (parasiter på lax har dock inte observerats i Sverige). Flodpärlmusslans larver fäster på gälarna hos fisken för att sedan kapslas in i värdens epitelceller (Österling, 2005). Parasitstadiet varar vanligen mellan 3 och 10 månader (Bauer, 1987), med den längsta uppmätta tiden 11 månader (Hastie & Young, 2001). Vattentemperaturen kan vara en faktor som påverkar längden på parasitstadiet (Hruska, 1992). Parasiter har vanligtvis en negativ påverkan på sin värds morfologi, fysiologi eller beteende (Begon m.fl., 2006), och därför kan det tänkas att infektion av glochidielarver har en effekt på öringens födointag. Parasiter på gälarna har tidigare påvisats ha en påverkan på fiskens hälsa genom energikostnader för immunförsvaret (Dodd m.fl. 2005). Vidare kan parasitinfektion på gälarna resultera i minskad aktivitet, större minskning i kroppsvikt än hos infekterade och sämre reaktion på predationsrisker (Crane, 2011). Infektion kan även leda till ökad ventilationshastighet, en kompensation för reducerad yta för gasutbyte på gälarna (Kaiser 2005; Crane, 2010). Det har till och med påvisats att infektion av glochidielarver kan leda till värdfiskens död i extrema fall (Howerth & Keller 2006). En hypotes är att de infekterade fiskarna kan få svårare att ta byten som en följd av att hälsan försämrats och de kanske tar färre byten än de oinfekterade fiskarna. Infekterade fiskar kan få svårare att röra sig och bli tröttare och på grund av det inte kunna, och orka ta lika många byten som oinfekterade fiskar eftersom deras energi även måste gå till att underhålla parasiterna (Sadava m.fl. 2008). Dessutom kanske infekterade fiskar inte orkar ta byten lika långt bort från sin focal-point som oinfekterade fiskar. En annan, motstående förklaring kan vara att infekterade individer måste ta fler byten än oinfekterade individer eftersom parasiterna tar energi och gör att fiskens egna energiupptag påverkas och blir mindre. Syftet med studien var att undersöka hur öringens drift-feeding påverkas av infektion av flodpärlmusslans glochidielarver. Den första hypotesen är att öring utan infektion av flodpärlmusslans larver tar fler byten än infekterade eftersom infekterade fiskar tros påverkas negativt av parasiterna. Den andra hypotesen är att öringar utan infektion av flodpärlmusslans larver tar fler byten längre bort än infekterade öringar.
5 Material och metoder Undersökningarna utfördes i ett 58 cm brett akvarium med ett vattendjup på 16 cm och en konstgjord ström med medelhastigheten 0,159 meter/sekund. Botten täcktes med stenar med en diameter på ca. 10 mm. Stenarna lades så de bildade en sluttning i slutet av strömmen för att efterlikna naturliga förhållanden och öringens preferenser och på så sätt ge möjlighet till en focalpoint. Temperaturen i vattnet var 14º celsius (Figur 1). Figur 1. Ritning på akvariet som användes i experimentet. Öringar blandades med glochidielarver/ml. under 45 minuter Öringarnas gälar undersöktes visuellt för infektion , och 10 öringar (5 oinfekterade och 5 infekterade med flodpärlmusslans glochidielarver) inom viktspannet 1,62-4,10 gram med medelvikten 2,39 gram valdes slumpmässigt för försöket. De infekterade öringarna hade en medelinfektion av 25,1±5,7 (±SE) glochidielarver/g. Fiskarna svältes i 24 timmar och placerades sedan en åt gången i akvariet där de filmades när de födosökte, efter att de vant sig vid den nya miljön och börjat äta. (Försöken filmades med minidv för senare analys.) Som byten användes tinade, tidigare frysta, mygglarver (<10 mm. långa). Tvåhundra byten (ca. 24 byten/minut) släpptes ned en i taget i akvariet, och för att skapa variation i var fisken skulle möta bytet släpptes bytena i tur och ordning i tre rör placerade på rad tvärs över kanten i början av akvariet. På så sätt undveks att fiskarna lärde sig var i strömmen bytena skulle komma. Försöken analyserades genom att räkna hur många byten varje fisk tog under 3 minuter i början av försöket och under den sista minuten av försöket. Antal byten fisken tog nära och fjärran (längre bort än 3 fisklängder) med utgångspunkt från fisken och fiskens focal-point räknades under de 3 minuterna i början och under sista minuten. För att undersöka om det var någon signifikant skillnad mellan hur många byten infekterade och oinfekterade fiskar tog i början av försöken, hädanefter kallat första minuten, och om det var någon signifikant skillnad mellan hur många byten infekterade och oinfekterade fiskar tog sista minuten gjordes ett parat t-test för varje tillfälle med signifikansnivån 0,05. Antal byten tagna nära och fjärran under den första och sista minuten för infekterade och oinfekterade öringar analyserades på samma sätt. Slutligen sammanställdes resultaten för att se om det fanns någon skillnad i antal byten och avstånd till tagna byten mellan oinfekterade och infekterade öringar under deras drift-feeding.
6 Resultat Resultaten av försöken visade att de oinfekterade fiskarna tog fler byten än de infekterade under den första minuten (Figur 2; t-test, n = 10, t = 2,38, p = 0,04). Resultaten visade vidare att de oinfekterade fiskarna hade högre födohastighet än de infekterade fiskarna även under den sista minuten (Figur 3; t-test, n = 10, t = 2,41, p = 0,04). De oinfekterade fiskarna hade större framgång än de infekterade i sin bytesfångst både under första och sista minuten och ökade sitt medel med 1 byte från första till sista minuten och ökade sin fångstframgång från 22 procent under första minuten till 30 procent under sista minuten. Även de infekterade ökade sin framgång i bytesfångst under sista minuten då de tog 19 procent av de tillgängliga bytena jämfört med 16 procent under första minuten (Tabell 1.). Figur 2. Byten/minut/fisk ± standard error under den första minuten hos oinfekterade (mörkgrå) och infekterade (ljsugrå) fiskar.
7 Figur 3. Byten/minut/fisk ± standarderror under sista minuten för oinfekterade (mörkgrå) och infekterade (ljusgrå) fiskar. Tabell 1. Medelvärden för antal byten/fisk, antal isläppta byten och öringens fångstframgång under första och sista minuten. Medelvärden Byten/minut Isläppta Fångstframgång (%) Första minuten Sista minuten Byten/minut Första minuten Sista minuten Oinfekterade Infekterade De oinfekterade tog 65 procent av sina byten nära medan de infekterade tog 75 procent av sina byten nära den första minuten. Det var dock inte någon signifikant statistisk skillnad i antal byten de oinfekterade och infekterade fiskarna tog nära (Figur 4; t-test, n = 10, t = 0,34, p = 0,38), eller fjärran (Figur 4; t-test, n = 10, t = 1,76, p = 0,08) under den första minuten. Under sista minuten tog de oinfekterade 77 procent av sina byten nära medan de infekterade tog 82 procent av sina byten nära. Det var inte någon signifikant statistisk skillnad i antal byten de oinfekterade och infekterade fiskarna tog nära (Figur 5; t-test, n = 10, t = 1,23, p = 0,14), eller fjärran (Figur 5; t- test, n = 10, t = 0,64, p = 0,28) under sista minuten. Figur 4. Antal byten/fisk ± standard error nära och fjärran för oinfekterade (mörkgrå) och infekterade (ljusgrå) fiskar under den första minuten.
8 Figur 5. Antal byten/fisk ± standard error nära och fjärran för oinfekterade (mörkgrå) och infekterade (ljusgrå) fiskar under den sista minuten. Diskussion Detta är, så vitt jag vet, den första studien som visar effekterna av gälinfektion på juvenila öringars födointag. Studien visade att de öringar som inte var infekterade av flodpärlmusslans larver hade en fördel i sin drift-feeding jämfört med de infekterade öringarna, eftersom de oinfekterade öringarna fångade fler byten både under den första och den sista minuten av experimentet. Baserat på resultaten antas hypotesen att oinfekterade öringar tar fler byten än infekterade öringar vara sann, vilket visar att infektion av flodpärlmusslans larver påverkar öringens drift-feeding negativt. Den lägre bytesfångsten hos infekterade öringar skulle kunna härledas till faktorer som beror på parasitinfektionen, till exempel minskad energi hos fisken på grund av ökade energikostnader för immunförsvaret (Dodd m.fl., 2005) och/eller en ökad ventilationshastighet (Kaiser, 2005; Crane m.fl., 2011). Möjligheten att ta potentiella byten skulle även kunna vara mindre för infekterade fiskar som en följd av att parasitinfektion leder till minskad aktivitet (Crane m.fl, 2011). De infekterade öringarna får troligtvis genom sin lägre furageringshastighet mindre energi än de oinfekterade och därav borde de infekterade få en sämre tillväxt. Eftersom tillväxthastigheten under den juvenila perioden i öringens livscykel ofta bestämmer överlevnaden hos fisken (Elliot, 1994) är det möjligt att parasitinfektionen kan leda till ökad risk för dödlighet hos juvenila öringar. Det verkar som att fiskarnas energistatus påverkas av larvinfektionen, men andra effekter som fysiska försämringar och påverkan på beteende som påverkar bytesupptäckten eller förmågan att fånga byten kan inte bortses ifrån (Maksimowich & Mathis, 2000; Finley & Forrester, 2003). Studien visar i vilket fall att juvenila öringar med infektion av flodpärlmusslans larver har lägre maxhastighet på sitt födointag, vilket kan resultera i reducerat energiförvärv och reducerad tillväxt. Det skulle även kunna tänkas att de infekterade öringarna tar färre byten än de oinfekterade för att spara på den energi de redan har, eftersom de har en högre energiåtgång på grund av
9 parasitinfektionen (Hart, 1988). En annan förklaringsmodell till att infekterade fiskar visade sämre resultat i sin drift-feeding skulle kunna vara att de infekterade öringarna var svagare individer och hade sämre hälsa från början, vilket parasitinfektionen är en indikation på, eftersom de var mottagliga för infektion och parasiterna lyckades övervinna värdens immunförsvar (Sadava m.fl. 2008). Nettoenergi-upptaget hos juvenila öringar anses vara en trade-off mellan kostnaderna för att simma och fånga byten och fördelarna av att fånga fler byten i vatten med högre hastighet (Fausch, 1984; Hughes & Dill, 1990). Denna trade-off har visats påverkas av fiskens bytesfångstförmåga som i sin tur påverkas av fysiska faktorer som till exempel vattenhastighet (Hill & Grossman, 1993; Piccolo m.fl., 2008), vattendjup (Piccolo m.fl., 2007) och temperatur (Watz & Piccolo, 2010). De oinfekterade fiskarna i den här studien, med sin begränsade provstorlek, visade en icke-signifikant tendens (p = 0,08) mot att ta en större andel byten fjärran jämfört med de infekterade. Eftersom det påvisats att öringen tar färre byten vid högre vattenhastigheter (Piccolo m.fl. 2008) kan det tänkas att en individ med parasiter som på grund av sin infektion har svårare att ta byten, tar ännu färre byten vid högre vattenhastigheter och då även får svårare att överleva. Samtidigt bör inte mussellarverna påverka sina värdar så mycket negativt att de dör eftersom det skulle leda till att även larverna dör om de inte hunnit utvecklas tillräckligt för att leva frilevande (Smith Trail, 1980). Värd-parasit interaktioner och co-evolution är komplext och involverar flera temporala och spatiala skalor, och ofta en tredje mellanliggande värd. I fallet med flodpärlmusslans parasitism på öring infekteras både juvenila och äldre fiskar, men hos de äldre fiskarna släpper larverna efter ett par månader (Bauer, 1987; Hastie & Young, 2001). Detta kan bero på att fiskarna utvecklar ett immunförsvar mot parasitinfektion av flodpärlmusslans larver med stigande ålder (Bauer, 1994). Juvenila öringar har troligtvis ännu inte ett utvecklat immunförsvar mot parasiterna (Österling, 2005). Därför är de juvenila öringar som användes i denna studie den åldersklass som är mest trolig att drabbas av infektion och därav negativt påverkas av en parasitinfektion. Resultaten demonstrerar några möjliga effekter av musselinfektion på individnivå på öring. Utifrån en evolutionär ståndpunkt skulle dessa effekter kunna anses viktiga eftersom vissa öringpopulationer, eller släkten inom dessa populationer, verkar ha evolverat en viss resistans mot musselinfektion. Utifrån parasitens perspektiv, bör deras effekter dock inte bli så stora att dödligheten hos öringen ökar till en grad där populationen minskar. Fortsatta studier skulle kunna vara att undersöka hur oinfekterade och infekterade öringars driftfeeding påverkas när de födosöker i grupp, eller att undersöka deras drift-feeding i en naturlig miljö i en ström i naturen. På så sätt kan vi få mer kunskap om interaktioner mellan flodpärlmusslans larver och öringens drift-feeding i deras naturliga miljö. Referenser Bauer, G. (1987). Reproductive strategy of the freshwater pearl mussel Margaritifera margaritifera. Journal of Animal Ecology. Vol 56, Bauer, G. (1994). The adaptive value of offspring size aming freshwater pearl mussels (Bivalvia: Unionoidea). Journal of Animal Ecology. Vol Begon, M. Townsend, C.R. & Harper, J.L. (2006). Parasitism and disease. Ecology, from individuals to ecosystems. 4 th edn. (Blackwell Publishing Ltd.)
10 Crane, A.L., Fritts, A.K., Mathis, A., Lisek, J.C. & Barnhart, M.C. Do gill parasites influence the foraging and antipredator behavior of rainbow darters, Etheostoma caeruleum? Animal behavior. Vol Dill, M.L. & Hughes, F.N. (1990). Position choice by drift-feeding salmonids: model and test for arctic grayling (Thymallus arcticus) in Subarctic Mountain Streams, Interior Alaska. Can. J. Fish. Aquat. Sci.Vol 47, Dodd, B.J., Barnhart, M.C., Rogers-Lowery, C.L., Fobian, T.B., & Dimock Jr, R.V. (2005). Cross-resistance of largemouth bass to glochidia of unionid mussels. Journal of parasitology. Vol Elliot, J.M. (1994). Quantitative ecology and the brown trout Oxford. (Oxford University press). Fausch, K.D. & White, R.J. (1981). Competition between brook trout (Salvelinus fontinalis) and brown trout (Salmo trutta) for positions in a Michigan stream. Can. J. Fish. Aquat. Sci. Vol 38, Fausch, K.D. (1984). Profitable stream positions for salmonids: relating specific growth rate to net energy gain. Can. J. Wool. Vol Finley, R.J. & Forrester, G.E. (2003). Impact of ectoparasites on the demography of a small reef fish. Marine Ecology Progress series. Vol Hart, B.L. (1988). Biological basis of the behavior of sick animals. Neuroscience and Biobehavioral reviews. Vol Hastie, L.C. & Young, M.R. (2001). Freshwater pearl mussel (Margaritifera margaritifera) glochidiosis in wild and farmed salmonid stocks in Scotland. Hydrobiologica. Vol 445, Hruska, J. (1992). The freshwater pearl mussel in South Bohemia: Evaluation of the effect of temperature on reproduction, growth and age structure of the population. Arch. Hydrobiol. Vol Hill J. & Grossman G.D. (1993). An energetic model for rainbow trout and rosyside dace. Ecology Hruska, J. (1992). The freshwater pearl mussel in South Bohemia: Evaluation of the effect of temperature on reproduction, growth and age structure of the population. Arch. Hydrobiol. Vol 126, Hughes F.N. (1992). Ranking on feeding positions by drift-feeding grayling (Thymallus arcticus) in dominance hierachies. Can. J. Fish. Aquat. Sci. Vol Howert, E.W. & Keller, A.E. (2006). Experimentally induced glochidiosis in smallmouth bass (Micropterus dolomieu). Veterinary Pathology. Vol Kaiser, B.E. (2005). The effects of glochidiosis on fish respiration. M.S. thesis. (Missouri state university.).
11 Maksimovich, D.S. & Mathis, A. (2000). Parasitized salamanders are inferior competitors for territories and food resources. Ethology. Vol Piccolo, J.J. Hughes, F.N. & Bryant, D.M. (2007). The effects of water depth on prey detection and capture by juvenile coho salmon and steelhead. Ecology of freshwater fish. Vol Piccolo, J.J., Hughes, F.N. & Bryant, D.M. (2008). Development of net energy intake models for drift-feeding juvenile coho salmon and steelhead. Environ. Biol. Fish. Vol Piccolo, J.J., Hughes, F.N. & Bryant, D.M. (2008). Water velocity influences prey detection and capture by drift-feeding juvenile coho salmon (Oncorhynchus kisutch) and steelhead (Oncorhynchus mykiss irideus). Can. J. Fish. Aquat. Sci. Vol Piccolo, J.J. & Watz, J. (2010). The role of temperature in the prey capture probability of driftfeeding juvenile brown trout (Salmo trutta). Ecology of Freshwater Fish, 1-7. Sadava, D., Heller, C., Orians, G., Purves, B. & Hillis, D. (2008). Animal origins and the evolution of body plans. Life the Science of Biology. (Sinauer Associates Inc.) Smith Trail, D.R. (1980). Behavioural interactions between parasites and hosts: host suicide and the evolution of complex life cycles. American naturalist. Vol Österling, M. (2005). Begränsande faktorer för utbredning och överlevnad av flodpärlmusslan (Margaritifera margaritifera L.). 10. Karlstad. (Karlstads universitet).
Flodpärlmusslans (Margaritifera margaritifera) påverkan på öringens (Salmo trutta) födosök och rörelsemönster.
Flodpärlmusslans (Margaritifera margaritifera) påverkan på öringens (Salmo trutta) födosök och rörelsemönster. The influence of the freshwater pearl mussel (Margaritifera margaritifera) on brown trout
Läs merFlodpärlmusslans (Margaritifera margaritifera) påverkan på öringens (Salmo trutta) tillväxt och rörelsemönster.
Flodpärlmusslans (Margaritifera margaritifera) påverkan på öringens (Salmo trutta) tillväxt och rörelsemönster. The influence of the freshwater pearl mussel (Margaritifera margaritifera) on brown trout
Läs merFlodpärlmusslans (Margaritifera margaritifera) påverkan på öringens (Salmo trutta) födohantering
Flodpärlmusslans (Margaritifera margaritifera) påverkan på öringens (Salmo trutta) födohantering Hampus Kvarnliden Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan Examensarbete: Kurs: Institution:
Läs merÅterintroduktion av flodpärlmussla i Bulsjöån. Effektuppföljning av den parasitiska fasen
Återintroduktion av flodpärlmussla i Bulsjöån Effektuppföljning av den parasitiska fasen Sportfiskarna Text: Niklas Wengström, Bild: Jakob Bergengren Tel: 031-83 44 64 E-post: niklas.wengstrom@sportfiskarna.se
Läs merEn jämförelse i metabolisk hastighet och furagerings beteende mellan yngel av Gullspångsöring och Klarälvsöring (Salmo trutta)
En jämförelse i metabolisk hastighet och furagerings beteende mellan yngel av Gullspångsöring och Klarälvsöring (Salmo trutta) A comparison of metabolic rate and feeding behavior of juvenile Gullspångsälven
Läs merFLODPÄRLMUSSLANS PÅVERKAN PÅ ÖRINGENS TILLVÄXT, KONDITIONS- FAKTOR OCH MORTALITET
INSTITUTIONEN FÖR BIOLOGI OCH MILJÖVETENSKAP FLODPÄRLMUSSLANS PÅVERKAN PÅ ÖRINGENS TILLVÄXT, KONDITIONS- FAKTOR OCH MORTALITET Linnéa Wennemyr Uppsats för avläggande av naturvetenskaplig kandidatexamen
Läs merFlodpärlmusslans påverkan på öringens furagering och byteshantering över tid
Flodpärlmusslans påverkan på öringens furagering och byteshantering över tid The freshwater pearl mussel s effect on the trout s foraging and prey handling over time Thom Höglund Fakulteten för hälsa,
Läs merElfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2002 Lunds kommun
Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2002 Lunds kommun Lund 2002-11-22 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 046-249432 www.fiskevard.com
Läs merVi kommer inte acceptera en jakt som syftar till att minska sälpopulationen
Konkurrens om Östersjöns fisk mellan fiske, säl och fågel Sture Hansson (professor emeritus) Institutionen för ekologi, miljö och botanik Stockholms universitet Vi kommer inte acceptera en jakt som syftar
Läs merTemperaturens inverkan på överlevnad av rödingrom vid Kälarnestationen: effekter av långsiktig temperaturökning.
1 Rapport från mål-2 projektet Nationellt center för odling av fisk i sötvatten: Temperaturens inverkan på överlevnad av rödingrom vid Kälarnestationen: effekter av långsiktig temperaturökning. 1 Eva Brännäs,
Läs merBiotiska och abiotiska faktorers betydelse för flodpärlmusslans fortplantning. i Ljungans biflöden. Martin Österling. Karlstad University Studies
Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Biologi Martin Österling Biotiska och abiotiska faktorers betydelse för flodpärlmusslans fortplantning och överlevnad i Ljungans biflöden Karlstad University
Läs merKönsfördelningen inom kataraktkirurgin. Mats Lundström
Könsfördelningen inom kataraktkirurgin Mats Lundström Innehåll Fördelning av antal operationer utveckling Skillnader i väntetid Effekt av NIKE Skillnader i synskärpa före operation Skillnader i Catquest-9SF
Läs merValvtjärnsbäcken Musselinventering och glochidieinfektion undersökning
Valvtjärnsbäcken Musselinventering och glochidieinfektion undersökning 2018 Sportfiskarna Tel: 0721 82 72 97 E-post: niklas.wengstrom@sportfiskarna.se Postadress: Sjölyckan 6, 416 55 Göteborg Hemsida:
Läs merGenetiska och ekologiska konsekvenser av fiskutsättningar
Genetiska och ekologiska konsekvenser av fiskutsättningar Torbjörn Järvi Erik Petersson Fiskeriverket Sötvattenslaboratoriet Bakgrund Fältexperiment Resultat Problem Tillväxt: Fisk av odlad härkomst växer
Läs merFaktorer som påverkar kläckningsresultat hos odlad röding
1 Rapport från Mål-2 projektet Nationellt center för odling av fisk i sötvatten: Faktorer som påverkar kläckningsresultat hos odlad röding 1 Henrik Jeuthe, 1 Jan Nilsson, 2 Torleif Andersson & 1 Eva Brännäs
Läs merFysisk aktivitet och hjärnan
1 Fysisk aktivitet och hjärnan Professor Ingibjörg H. Jónsdóttir Hälsan och stressmedicin, VGR Institutionen för kost och idrottsvetenskap Göteborgs Universitet Kvinnlig simultankapacitet troligen en myt
Läs merFiskundersökningar i Tommarpsån och Verkaån 2008
Fiskundersökningar i Tommarpsån och Verkaån 28 Österlens Vattenvårdsförbund Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 46-249432 E-post: eklov@fiskevard.se
Läs merElfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2018
Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2018 Lunds kommun Lund 2018-10-31 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 0733-109849 www.fiskevard.se
Läs merElfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2009
Elfiskeundersökning i Lunds kommun Lund 2010-03-12 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 046-249432 www.fiskevard.se Innehåll 1 Sammanfattning
Läs mer7.5 Experiment with a single factor having more than two levels
7.5 Experiment with a single factor having more than two levels Exempel: Antag att vi vill jämföra dragstyrkan i en syntetisk fiber som blandats ut med bomull. Man vet att inblandningen påverkar dragstyrkan
Läs merStudenters erfarenheter av våld en studie om sambandet mellan erfarenheter av våld under uppväxten och i den vuxna relationen
Studenters erfarenheter av våld en studie om sambandet mellan erfarenheter av våld under uppväxten och i den vuxna relationen Silva Bolu, Roxana Espinoza, Sandra Lindqvist Handledare Christian Kullberg
Läs merAborter i Sverige 2008 januari juni
HÄLSA OCH SJUKDOMAR 2008:9 Aborter i Sverige 2008 januari juni Preliminär sammanställning SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik Hälsa och Sjukdomar Aborter i Sverige 2008 januari juni Preliminär sammanställning
Läs merFlodpärlmusslans (Margaritifera margaritifera) effekt på öringens (Salmo trutta) rörelser, habitatval och tillväxt
Flodpärlmusslans (Margaritifera margaritifera) effekt på öringens (Salmo trutta) rörelser, habitatval och tillväxt The effect of the freshwater pearl mussel (Margaritifera margaritifera) on movement, habitat
Läs merHavsöringens respons på olika flöden nedströms Bosgårdens kraftverk
Havsöringens respons på olika flöden nedströms Bosgårdens kraftverk av Adam Johansson Sammanfattning av examensarbete 20 p vid Göteborgs universitet. Bakgrund och syfte I början av 1900-talet var det möjligt
Läs merElfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2012
Elfiskeundersökning i Lunds kommun Lund 2013-03-07 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 046-249432 www.fiskevard.se Innehåll 1 Sammanfattning
Läs merPotentials for monitoring gene level biodiversity: using Sweden as an example
Biodivers Conserv (2008) 17:893-910 DOI 10.1007/s10531-008-9335-2 SUPPLEMENTARY TABLES AND REFERENCES Potentials for monitoring gene level biodiversity: using Sweden as an example Linda Laikre Lena C.
Läs merÖring en art med många kostymer
Öring en art med många kostymer Erik Degerman, Sötvattenslaboratoriet Sveriges fiskevattenägareförbunds nationella konferens Norrköping 22-23 november 2017 Foto: Daniel Bergdahl & Hans Schibli Vandringsmöjligheter
Läs merÖkat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt
Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A
Läs merMuonioälven Översiktskarta
Översiktskarta 0 2 500 5 000 10 000 Meter Översiktskarta 0 2 500 5 000 10 000 Meter Fiskeregler Innan du ger dig ut på fisketuren ber vi dig uppmärksamma följande villkor och regler. Allmänna villkor
Läs merHur står sig svensk polarforskning nationellt och internationellt? Ulf Jonsell
Hur står sig svensk polarforskning nationellt och internationellt? Ulf Jonsell 1. Struktur 2. Bibliometriska analyser Strukturen för polarforskning i Sverige Forskningsutövare Finansiärer Infrastruktur
Läs merProjekt Lärjeån 2011. Återintroduktion av flodpärlmussla i Lärjeåns avrinningsområde. Rapport 2012:6
Projekt Lärjeån 2011 Återintroduktion av flodpärlmussla i Lärjeåns avrinningsområde Rapport 2012:6 Rapportnr: 2012:06 ISSN: 1403 168X Rapportansvarig: Hanna Karlsson, Vattenvårdsenheten Författare: Niklas
Läs merElfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2015
Elfiskeundersökning i Lunds kommun Lund 2016-02-01 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 0733-109849 www.fiskevard.se Innehåll 1 Sammanfattning
Läs merMärkning av havsöring och lax i Emån
Märkning av havsöring och lax i Emån 2001-2010 Länsstyrelsen i Kalmar län Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432 E-post: eklov@fiskevard.se
Läs merGrafisk teknik IMCDP IMCDP IMCDP. IMCDP(filter) Sasan Gooran (HT 2006) Assumptions:
IMCDP Grafisk teknik The impact of the placed dot is fed back to the original image by a filter Original Image Binary Image Sasan Gooran (HT 2006) The next dot is placed where the modified image has its
Läs merJ. Japan Association on Odor Environment Vol. -1 No. 0,**0 431
J. Japan Association on Odor Environment Vol. -1 No. 0,**0 431 - +, +,, + 0/1 **+/ +, + TEL *12 22, 0+,, FAX *12 22,.0,1 E-mail : nob-sakai@shoin.ac.jp 432-1 0 +2, *.-, + r*.*1-0 /3., -/, +, F p.-43,-40.-4-
Läs merScientific international publications on Arctic charr from the department of Wildlife, Fish, and Environmental Studies
Scientific international publications on Arctic charr from the department of Wildlife, Fish, and Environmental Studies 1989 Eriksson, L.-O. 1989. The present status of Arctic charr rearing in Sweden. EAS
Läs merCHANGE WITH THE BRAIN IN MIND. Frukostseminarium 11 oktober 2018
CHANGE WITH THE BRAIN IN MIND Frukostseminarium 11 oktober 2018 EGNA FÖRÄNDRINGAR ü Fundera på ett par förändringar du drivit eller varit del av ü De som gått bra och det som gått dåligt. Vi pratar om
Läs merAcknowledgements Hans Lundqvist, SLU Jan Nilsson, SLU. Photo: Hans Lundqvist
Photo: Hans Lundqvist Genetics in management of the Baltic salmon and sea trout Johan Östergren Institute of Freshwater Research SLU-Aqua, Swedish University of Agricultural Sciences Acknowledgements Hans
Läs merFlanksnitt som alternativ till linea-albasnitt vid ovariohysterektomi av tik
Flanksnitt som alternativ till linea-albasnitt vid ovariohysterektomi av tik Marie Hansson Handledare: Elisabeth Persson Inst. för anatomi och fysiologi Bitr. handledare: Hilkka Nurmi-Sandh Inst. för kirurgi
Läs merÅterintroduktion av flodpärlmussla i Bulsjöån. Effektuppföljning av återintroduktionen och den parasitiska fasen 2016
Återintroduktion av flodpärlmussla i Bulsjöån Effektuppföljning av återintroduktionen och den parasitiska fasen 2016 Sportfiskarna Text: Mattias Larsson, Niklas Wengström, Jakob Bergengren & Karl-Magnus
Läs merProjekt Laxförvaltning för framtiden & Älvspecifik laxförvaltning Salmon Management for the Future / River Specific Management
Projekt Laxförvaltning för framtiden & Älvspecifik laxförvaltning Salmon Management for the Future / River Specific Management 48 of the Baltic Seas 82 wild salmon rivers are extirpated due to: Migration
Läs merPersonlighetskaraktärer hos öring och regnbåge. Vilka fiskar är det som hugger? Svante Winberg
Personlighetskaraktärer hos öring och regnbåge. Vilka fiskar är det som hugger? Svante Winberg Uppsala universitet Institutionen för Neurovetenskap Göteborgs universitet tillsammans med forskargrupper
Läs merLax (och öring) i Klarälven kan vi få livskraftiga vilda bestånd?
Lax (och öring) i Klarälven kan vi få livskraftiga vilda bestånd? Eva Bergman Kau, Avdelningen för biologi NRRV (NaturResurs Rinnande Vatten) Europeiska unionen Europeiska regional utvecklingsfond Vilka
Läs merÅtgärd för att främja flodpärlmusslan
Lekbottenåterställning i Tallån 2016 Åtgärd för att främja flodpärlmusslan Datum: 2016-11-17 Flodpärlmussla Flodpärlmusslan (figur 1) är sedan 1994 fridlyst i hela Sverige, och klassas som Starkt hotad
Läs merVänerlaxens fria gång:
Vänerlaxens fria gång: Vad vi vet och inte vet om laxen i Klarälven Larry Greenberg Avdelningen för biologi, Karlstad Universitet Vilka på Kau skall jobba med projektet? Eva Bergman Larry Greenberg Björn
Läs merJ. Japan Association on Odor Environment Vol. -2 No. -,** Flavor * + * *, **
J. Japan Association on Odor Environment Vol. -2 No. -,**1 193 +, 0* Flavor * + * *, ** * 3/0 20*-,0/ + TEL : *,/*,/ /+-+ ** 3/0 *2.+ -+0, 194-2 - +3 - + +2**, + : *, -., : J. Japan Association on Odor
Läs merVattendragens biologiska värden Miljöstörningar vid rensning
Vattendragens biologiska värden Miljöstörningar vid rensning 1 Vattendragens biologiska värden 2 Träd och buskar i kanten Skuggar vattendraget hindrar igenväxning, lägre vattentemperatur Viktiga för däggdjur
Läs merÅldersanalys av havsöring från Emån
Åldersanalys av havsöring från Emån 2001-2006 Länsstyrelsen i Kalmar län Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432 E-post: eklov@fiskevard.se
Läs merMaria Fransson. Handledare: Daniel Jönsson, Odont. Dr
Klassificering av allvarlig kronisk parodontit: En jämförelse av fem olika klassificeringar utifrån prevalensen av allvarlig kronisk parodontit i en population från Kalmar län Maria Fransson Handledare:
Läs merGotland nytt område i övervakningen
INGEN ÖVERGÖDNING nytt område i övervakningen Sedan 1993 har en årlig miljöövervakning av de vegetationsklädda bottnarna i Asköområdet skett. Från år 2 ingår även fem lokaler på i det nationella programmet.
Läs merÅlvandring till Kåsjön åtgärdsplan för Kåbäcken
Ålvandring till Kåsjön åtgärdsplan för Kåbäcken Ragnar Bergh Handledare: Johan Höjesjö Kontaktperson: Stefan Larsson Examensarbete 30 hp, Zoologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Innehållsförteckning
Läs merBjörnstammens storlek i Västerbotten 2014
Björnstammens storlek i Västerbotten 2014 Rapport 2015-6 från det Skandinaviska björnprojektet Jonas Kindberg och Jon E. Swenson www.bearproject.info English summary: The bear scat survey in Västerbotten
Läs merVattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt
TMALL 0141 Presentation v 1.0 Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt 10.00 11.00 Varför bryr vi oss om vatten 11.00 11.30 Vad gäller enligt lagen, Länsstyrelsen Vattenverksamhet
Läs merAssigning Ethical Weights to Clinical Signs Observed During Toxicity Testing
: Assigning Ethical Weights to Clinical Signs Observed During Toxicity Testing Supplementary Data Information (in Swedish) given to the test participants concerning the hypothetical experiment English
Läs merFungerar den parasitiska fasen hos återintroducerade flodpärlmusslor i Bulsjöån?
Fungerar den parasitiska fasen hos återintroducerade flodpärlmusslor i Bulsjöån? LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND Titel: Författare: Utgiven av: Hemsida: Fungerar den parasitiska fasen hos återintroducerade
Läs merGrafisk teknik IMCDP. Sasan Gooran (HT 2006) Assumptions:
Grafisk teknik Sasan Gooran (HT 2006) Iterative Method Controlling Dot Placement (IMCDP) Assumptions: The original continuous-tone image is scaled between 0 and 1 0 and 1 represent white and black respectively
Läs merVad är. Patient Reported Outcome Measures och andra begrepp. Kerstin Hagberg. RTP, PhD, Docent
Vad är Patient Reported Outcome Measures och andra begrepp Kerstin Hagberg RTP, PhD, Docent Ortopedteknik Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg ISPO-S, Feb 2015 2 Kliniska utvärderingsmetoder Kliniska
Läs merVad är. Kliniska utvärderingsmetoder Kliniska utfallsmått. Patient Reported Outcome Measures och andra begrepp. Kerstin Hagberg RTP, PhD, Docent
Vad är Patient Reported Outcome Measures och andra begrepp Kerstin Hagberg RTP, PhD, Docent Ortopedteknik Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg ISPO-S, Feb 2015 2 Kliniska utvärderingsmetoder Kliniska
Läs merKURSLITTERATUR (VT-15)
Stockholms Universitet Fastställt 14-10-16 Institutionen för biologisk grundutbildning KURSLITTERATUR (VT-15) Biologi B Karlsson m. fl. Biologi B med Naturkunskap B 3:a uppl. Liber. 2005. Orienteringskurser
Läs merQuestionnaire on Nurses Feeling for Hospital Odors
J. Japan Association on Odor Environment Vol. -1 No. 0,**0 437 *, ** * * Questionnaire on Nurses Feeling for Hospital Odors Tomoyo ITAKURA*, **, Megumi MITSUDA*, Takuzo INAGAKI*,,/. + +-/ 13.+... + +,,
Läs merBeräkning av björnstammens storlek i Västerbotten Rapport från det Skandinaviska Björnprojektet Jonas Kindberg och Jon E Swenson
Beräkning av björnstammens storlek i Västerbotten 2009 Rapport 2010-4 från det Skandinaviska Björnprojektet Jonas Kindberg och Jon E Swenson English summary: The bear scat survey in Västerbotten County
Läs mer1
1 2 3 4 5 Det är irrationellt att använda 10 kurvan i samband med kontinuerligt skogsbruk! Av Peter Lohmander 120224 Enkel undersökning av samband mellan virkesförråd och löpande tillväxt Peter Lohmander
Läs merFORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP
FORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP En studie av svensk utbildningsvetenskaplig forskning vid tre lärosäten VETENSKAPSRÅDETS RAPPORTSERIE 10:2010 Forskningskommunikation
Läs merElfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2014
Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2014 Lunds kommun Lund 2014-09-01 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 046-249432 www.fiskevard.se
Läs merConsumer attitudes regarding durability and labelling
Consumer attitudes regarding durability and labelling 27 april 2017 Gardemoen Louise Ungerth Konsumentföreningen Stockholm/ The Stockholm Consumer Cooperative Society louise.u@konsumentforeningenstockholm.se
Läs merFiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden Höörsån, Kvesarumsån, Hörbyån
Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden 2001 Höörsån, Kvesarumsån, Hörbyån Lund 2002-01-14 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 046-249432
Läs merUtvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom. Kristian Borg
Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom Kristian Borg Div of Rehabilitation Medicine, Karolinska Institutet and Danderyd University Hospital Stockholm Sweden Pågående denervation som kompenseras
Läs meredna i en droppe vatten
edna i en droppe vatten Patrik Bohman SLU Institutionen för akvatiska resurser Sötvattenslaboratoriet Källa: https://www.slu.se/institutioner/akvatiska-resurser/sok-publikation/aqua_reports/ edna projekt
Läs merMÅLARMUSSLANS ÅTERKOMST. Resultat och erfarenheter
MÅLARMUSSLANS ÅTERKOMST Resultat och erfarenheter Ivan Olsson, Projektledare, UC4LIFE, LST Skåne MULTIDICIPLINÄRT PROJEKT (2012 2016) Restaurering Forskning Musslorna Monitoring och information Tolv projektområden
Läs merUtveckling av ett selektivt torskredskap
Rapport till selektivt fiske Datum: 20150115 Utveckling av ett selektivt torskredskap Sara Königson, Maria Hedgärde och Sven-Gunnar Lunneryd Introduktion Kustfisket hotas idag av ökande sälpopulationerna
Läs merMUSSELODLING I ÖSTERSJÖN
Vetenskaplig rapport MUSSELODLING I ÖSTERSJÖN Lst dnr.: 622 3541 07 FiV dnr.: 031 0790 07 Odd Lindahl Vetenskapsakademien, Kristineberg 566, 450 34 Fiskebäckskil Syfte och sammanfattande beskrivning av
Läs mer8.1 General factorial experiments
Exempel: Vid ett tillfälle ville man på ett laboratorium jämföra fyra olika metoder att bestämma kopparhalten i malmprover. Man är även intresserad av hur laboratoriets tre laboranter genomför sina uppgifter.
Läs merGrafisk teknik. Sasan Gooran (HT 2006)
Grafisk teknik Sasan Gooran (HT 2006) Iterative Method Controlling Dot Placement (IMCDP) Assumptions: The original continuous-tone image is scaled between 0 and 1 0 and 1 represent white and black respectively
Läs merExamensarbeten i biologi vid Institutionen för akvatiska resurser, SLU
Institutionen för akvatiska resurser 2015-05-11 Examensarbeten i biologi vid Institutionen för akvatiska resurser, SLU Descriptions in English follow below. Förslag på projekt om säl och skarv i svenska
Läs merKlimatanpassning bland stora företag
Klimatanpassning bland stora företag Introduktion till CDP CDP Cities programme Anpassningsstudien Key findings Kostnader Anpassningsstrategier Emma Henningsson, Project manager, CDP Nordic Office Inget
Läs merKinnekulle och Sunnanå 2010
Trollingtävlingarna Kinnekulle och Sunnanå 21 Samt en skattning av trollingfisket i Vänern perioden 1997 29 Mikael Johansson & Magnus Andersson Dnr 26-211 Kort resumé av 21 års resultat Data från trollingträffarna
Läs merEklövs Fiske och Fiskevård. Säbyholmsbäcken Provfiske. Säbyholmbäcken. Sid 1 (7)
Provfiske Säbyholmbäcken Sid 1 (7) INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 4 3.1 Karta elfiskelokaler 4 3.2 Lista elfiskelokaler 4 3.3 Datablad provfiske 5 3.4 Fiskarter 6 4 Referenser 7 Sid 2 (7)
Läs merTill sökande för KRAV-certifiering av produkter från fiske. To applicants for KRAV certification of seafood products from capture fisheries
Till sökande för KRAV-certifiering av produkter från fiske Välkommen med din ansökan om KRAV-godkännande av fiskbestånd. Ansökan skickas per mail till fiske@krav.se eller per post till KRAV Box 1037 751
Läs merMöjlighet till fortsatta studier
Bilaga 1 till utbildningsplan för EnvEuro European Master in Science Möjlighet till fortsatta studier Den student som har fullgjort utbildningen på Enveuro European master in Science med avlagd masterexamen
Läs mer(Aloe vera L.) Downloaded from jcb.sanru.ac.ir at 20: on Thursday October 24th Liliaceae
71... 1390 /7 / / (Aloe vera L.) 2 2 1..... (Aloe vera L.).... MS (2 ). P (1 ) I (0/25 ) -1-2 90/12/21 : 89/6/22 : IAA (0/1 ) (0/5 0/2 ) Kin (1-0/5 ). I (1 ) (1-0/2 ). 10/66 1/36 (2 ) + Kin (0/5 ) + (2
Läs merIntroduktion till vetenskaplig metodik. Johan Åberg
Introduktion till vetenskaplig metodik Johan Åberg Innehåll Forskarvärlden Viktiga begrepp Referenshantering Den vetenskapliga rapporten Vetenskaplig diskussion Forskarvärlden Forskare mäts i antal publikationer
Läs merThere and back again: En forskares berättelse om en resa till ishavet
There and back again: En forskares berättelse om en resa till ishavet 1 Michael Tjernström, 1 Peggy Achtert, 2 Barbara Brooks, 2 Ian Brooks, 3 Paul Johnston, 3 Matthew Shupe, 3 Ola Persson, 2 John Prytherch,
Läs merPoverty in Uganda Approximately inhabitants involved agricultural fertile soils ample vital natural resources remain stable Despite lack access
Poverty in Uganda Approximately 86 percent of Uganda's 34 million inhabitants are involved in agricultural activities. Uganda is blessed with fertile soils, ample rainfall and a number of vital natural
Läs merPopulationsförstärkande åtgärder för flodpärlmusslan i Björkån. Projekt- och metodbeskrivning
Populationsförstärkande åtgärder för flodpärlmusslan i Björkån Projekt- och metodbeskrivning Sportfiskarna Text: Niklas Wengström Foto: Niklas Wengström, Håkan Söderberg, Maria Danvind & Patrik Tjärnström
Läs merBKD infektion med Renibacterium salmoninarum
BKD infektion med Renibacterium salmoninarum Charlotte Axén t.f. statsveterinär Sektion för Fisk Statens Veterinärmedicinska Anstalt charlotte.axen@sva.se, tel. 018-67 40 00 BKD/renibakterios/bakteriell
Läs merKOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014. Björn Ställberg Gagnef vårdcentral
KOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014 Björn Ställberg Gagnef vårdcentral Nationella programrådet Astma och KOL Identifierade insatsområden Nationella programrådet Astma och KOLinsatsområden för KOL Diagnostik,
Läs merFaR-nätverk VC. 9 oktober
FaR-nätverk VC 9 oktober 13.30-16.00 Dagens träff Information från oss Material Nytt om FaR-mottagningarna Utbildningar hösten Ny forskning Presentation av flödesschema FaR-rutin på VC med fokus på uppföljning
Läs merHur påverkar ålder och fetthalt laxsmoltens utvandring till havet?
Hur påverkar ålder och fetthalt laxsmoltens utvandring till havet? Pär Dahlgren Examensarbete i biologi 15 hp Avseende kandidatexamen Rapporten godkänd: 2015-01-16 Handledare: Pär Byström How does age
Läs merLösningar till SPSS-övning: Analytisk statistik
UMEÅ UNIVERSITET Statistiska institutionen 2006--28 Lösningar till SPSS-övning: Analytisk statistik Test av skillnad i medelvärden mellan två grupper Uppgift Testa om det är någon skillnad i medelvikt
Läs merSkill-mix innovation in the Netherlands. dr. Marieke Kroezen Erasmus University Medical Centre, the Netherlands
Skill-mix innovation in the Netherlands dr. Marieke Kroezen Erasmus University Medical Centre, the Netherlands m.kroezen@erasmusmc.nl The skill-mix innovation of interest BEFORE AFTER How did the Netherlands
Läs merSyns du, finns du? Examensarbete 15 hp kandidatnivå Medie- och kommunikationsvetenskap
Examensarbete 15 hp kandidatnivå Medie- och kommunikationsvetenskap Syns du, finns du? - En studie över användningen av SEO, PPC och sociala medier som strategiska kommunikationsverktyg i svenska företag
Läs merFlodpärlmussla i Lärjeån
Flodpärlmussla i Lärjeån Studie av larvstadium och värdfiskar R 2008:14 ISSN 1401-243X VI SKALL STRÄVA EFTER STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR! Göteborgs Miljöförvaltning är sedan oktober 1998 certifierad enligt
Läs merGenetiska och ekologiska konsekvenser av fiskutsättningar
Genetiska och ekologiska konsekvenser av fiskutsättningar Miljöeffekter, åtgärder och kostnader i nu reglerade vatten, Ettapp 1 Slutrapport Torbjörn Järvi & Erik Petersson Fiskeriverket Sötvattenslaboratoriet
Läs merKurskod: TAIU06 MATEMATISK STATISTIK Provkod: TENA 31 May 2016, 8:00-12:00. English Version
Kurskod: TAIU06 MATEMATISK STATISTIK Provkod: TENA 31 May 2016, 8:00-12:00 Examiner: Xiangfeng Yang (Tel: 070 0896661). Please answer in ENGLISH if you can. a. Allowed to use: a calculator, Formelsamling
Läs merKristina Säfsten. Kristina Säfsten JTH
Att välja metod några riktlinjer Kristina Säfsten TD, Universitetslektor i produktionssystem Avdelningen för industriell organisation och produktion Tekniska högskolan i Jönköping (JTH) Det finns inte
Läs merFiskereglering för skydd av kustens mångfald. Ulf Bergström Baltic Breakfast Stockholm, 22 maj 2018
Fiskereglering för skydd av kustens mångfald Ulf Bergström Baltic Breakfast Stockholm, 22 maj 2018 Fiskförvaltning och områdesskydd det historiska perspektivet Vad kan man åstadkomma med fiskereglering
Läs merSmoltpro- Malin Rosengren-Göteborgs Universitet
Smoltpro- Malin Rosengren-Göteborgs Universitet SMOLTPRO- Aim - Research on sustainable smolt production - Develop ecologically and ethically sound methods for supplementary rearing of salmonids Kompensationsodlad
Läs merDen framtida redovisningstillsynen
Den framtida redovisningstillsynen Lunchseminarium 6 mars 2015 Niclas Hellman Handelshögskolan i Stockholm 2015-03-06 1 Källa: Brown, P., Preiato, J., Tarca, A. (2014) Measuring country differences in
Läs merEFFEKTER AV KLIMATFÖRÄNDRINGAR PÅ SJÖPRODUKTIVITET
EFFEKTER AV KLIMATFÖRÄNDRINGAR PÅ SJÖPRODUKTIVITET Jan Karlsson Climate Impacts Research Centre (CIRC) Dept. Ecology and Environmental Science (EMG), Umeå university www.arcticcirc.net Kraftig uppvärmning
Läs merSlutrapport, uppföljning av byggande av ett omlöp i Höje å
Slutrapport, uppföljning av byggande av ett omlöp i Höje å Länsstyrelsen i Skåne Höje å fvo Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432
Läs mer