Återintroduktion av flodpärlmussla i Silverån. Slutrapport

Transkript

1 Återintroduktion av flodpärlmussla i Silverån Slutrapport Emåförbundet På uppdrag av Världsnaturfonden Inom ramen för Life flodpärlmusslan och dess livsmiljöer i Sverige

2 Thomas Nydén, Emåförbundet 2

3 Innehåll SAMMANFATTNING OCH BAKGRUND... 4 SUMMARY IN ENGLISH... 4 FLODPÄRLMUSSLAN I SILVERÅN... 5 MATERIAL OCH METODIK... 7 RESULTAT LOKAL 1 - UPPSTRÖMS HULTA SÅG LOKAL 2 - NEDSTRÖMS VAKTEN (JERRY-STENARNA) LOKAL 3 OCH 4 - MOSTUGEBÄCKEN (3), UPPSTRÖMS BÖRLINGEN (4) LOKAL 5 OCH 6 KVARNSTUGUBÄCKEN (5) OCH UPPSTRÖMS NYBYGGET (6) LOKAL 7 OCH 8 NEDSTRÖMS BLOMHEMMET (7) OCH KVARNFORSEN (8) LOKAL 9 MELLAN BOEN OCH BYASJÖN DISKUSSION UPPFÖLJNING REFERENSER Thomas Nydén, Emåförbundet 3

4 Sammanfattning och bakgrund Återintroduktion av flodpärlmussla i silverån Denna rapport är en sammanställning av genomförande, uppföljning och utvärdering av projektet återintroduktion av flodpärlmussla i Silverån, inom ramen för Lifeprojektet flodpärlmusslan och dess livsmiljöer i Sverige (LIFE04NAT/SE/000231). Rapporten består dels av tidigare publikationer, dels nytt material, som har sammanfogats till ett slutligt dokument. Under våren 2006 fick Emåförbundet uppdraget av WWF att planera, utföra och följa upp en återintroduktion av flodpärlmussla i Silverån inom Emåns avrinningsområde. Totalt sattes ca 1000 musslor ut sommaren 2006 och en uppföljning i form av elfiske och kontroll av eventuell glochidieinfektion gjordes hösten 2007 och våren Trots avsaknad av glochidier på de 55 öringar som kontrollerades hyser vi goda förhoppningar på föryngring i framtiden. Detta med tanke på att omfattande biotopvård har genomförts i Silverån under 2000-talet, vilket ökar produktionen av öring. Ökade öringtätheter i kombination med den relativt stora mängden utsatta musslor, samt mycket god vattenkvalitet bör sammantaget ge upphov till föryngring inom en års period. Summary in english This report is a compilation of the implementation, follow-up and evaluation of the project reintroduction of the freshwater pearl mussel in river Silverån, within the frameworks for the EU Life project the freshwater pearl mussel and its habitats in Sweden (LIFE04NAT/SE/000231). The report consists of earlier publications as well as new material that has been composed to one final document. During the spring of 2006, Emån CMA (Catchment Management Association of river Emån, Sweden), was commissioned to plan, implement and evaluate a reintroduction of the freshwater pearl mussel in river Silverån within the river basin of river Emån. Approximately 1000 individuals were put into the river during the summer of 2006 and a follow-up, by means of electric fishing and control of glochidia larvae on host fish, was carried out during the autumn of 2007 and the spring of Despite the lack of glochidia larvae on the 30 trout that were examined, we expect that the mussel will indeed reproduce itself, it is just a question of time. A lot of biotope restoration, in combination with a relatively large amount of mussels and very good water quality, ought to give rise to reproduction within a period of years from now. Thomas Nydén, Emåförbundet 4

5 Flodpärlmusslan i Silverån Övre delen av Silverån (del-aro 11 enl. biotopkartering 1998, Länsstyrelsen i Jönköpings län 1999) är klassat som riksintresse för naturvård och utgör natura område. Längs de övre delarna inom Östergötlands län finns dessutom planer på att bilda naturreservat. Vattendraget hyser ett måttligt till sparsamt öringbestånd och har tidigare hyst ett talrikt bestånd av flodpärlmussla. Flodpärlmusslan har emellertid slagits ut pga. flottledsrensning och fiske efter pärlor, framförallt under och talet. De sista musslorna försvann i de nedre delarna av vattendraget under 1960-talet (Länsstyrelsen i Jönköpings län 1994) men man fann 10 individer inom Östergötlands län vid en inventering 1986 (Henrikson & Oscarson 1987) gjordes ett försök till återintroduktion av länsstyrelsen i Kalmar län, då man satte ut 479 individer på 3 lokaler (Länsstyrelsen i Kalmar län 1992). Övervakning av flodpärlmusslan i Silverån har skett 1986 (Länsstyrelsen i Kalmar län 1992) samt 1999 (Länsstyrelsen i Jönköpings län 2000) på olika sträckor fann man endast skalfragment och 1999 fann man 1 levande mussla samt skalfragment. Uppföljning av återintroduktionen har skett dels 1998 samt inom ramen för övervakning av flodpärlmussla i Kalmar län 2005 (Johansson och Bergengren muntl.) återfann man totalt 265 musslor på de 3 lokalerna. Sedan 2000 har ett flertal åtgärder genomförts i Silverån för att återställa de flottningsrensade sträckorna och gynna öringbeståndet. Åtgärderna omfattar bl.a. biotopvård, fiskvägar förbi vandringshinder och utrivning av dammar, tillförsel av död ved, flyttning av öring i systemet, bildande av naturreservat samt elfiskeundersökningar och flödesutjämnande utskov vid ett av sjöutloppen i systemet. Med andra ord kompletterar en storskalig återintroduktion av flodpärlmussla i Silverån det genomförda och pågående biotopvårdsarbetet mycket väl. Thomas Nydén, Emåförbundet 5

6 Silverån Sällevadsån Emåns huvudfåra Figur 1. Karta på Emåns Thomas avrinningsområde Nydén, Emåförbundet samt identifiering av Silverån, Sällevadsån och 6 Emåns Huvudfåra. Källa: Emåförbundet 2008

7 Material och metodik Lokal för hämtning av musslor I det närliggande vattendraget Sällevadsån plockades 919 st musslor. Detta vattendrag hyser ett individrikt bestånd av flodpärlmussla och stora delar utgör dessutom statligt naturreservat inom Kalmar och Jönköpings län. Från detta vattendrag togs även de musslor som återintroducerades Plockning Musslorna plockades inom reservatet på de lokaler som efter erforderligt tillstånd pekats ut av länsstyrelsen, detta för att undvika att individer togs på de fasta övervakningslokalerna. Under arbetet deltog även representanter från länsstyrelsen i Jönköping och Kalmar län (Jakob Bergengren och Lennart Johansson). Musslorna plockades utan något särskilt urval beträffande storlek och placering. För ändamålet användes vattenkikare, griptång och plastbackar för tillfällig förvaring under plockningen och för lagring. Figur 2. Plockning av musslor i Sällevadså Mmusslorna plockades med en handikapstång och lades försiktigt ned i en ihopfällbar nätback i plast så att vattnet obehindrat kunde strömma igenom. Foto: Sofi Alexandersson Märkning Musslorna mättes till närmsta millimeter och 452 individer märktes dessutom med ett nummer på ena skalhalvan. Detta ristades in med en liten batteridriven borrmaskin (12V) och ett begagnat tandläkarborr (samtliga individer redovisas i bilaga 1). Då metoden är inte tillräckligt beprövad går det inte att garantera att märkningen är permanent (figur 3).

8 Återintroduktion av flodpärlmussla i silverån Figur 3. Märkning av 452 musslor gjordes på ena skalhalvan med en borrmaskin. Foto: P. Johansson Förvaring och transport Musslorna förvarades i backarna nedsänkta i vattnet (med god genomströmning) under längdmätning och märkning. Innan vidare transport till utsättningslokalerna lades ett lager fuktig vitmossa i backarnas botten och ovanpå varje lager av musslor i respektive back. Transporten till Silverån tog ca 40 min och backarna med musslor förvarades under ett täckt kapell på bilens flak. Utsättningslokaler Valet av utsättningsplatser (tabell 1, figur 4) har gjorts med utgångspunkt från bottnarnas lämplighet för musslor (bottensubstrat och strömhastighet m.m.), tidigare kända mussellokaler samt med kännedom av lek- och uppväxtplatser för öring. Utsättningslokalerna har också spridits ut längs hela vattendraget (mellan Åsjön och Byasjön) för att möjliggöra reproduktion på flera ställen i systemet. Tabell 1. Utsättningslokaler av flodpärlmussla i Silverån samt antal individer på respektive lokal. Nr Namn koordinater Antal musslor 1 Uppströms Hulta såg Nedströms Vakten Mostugebäcken Uppströms Börlingen Kvarnstugubäcken Uppströms Nybygget Nedströms Blomhemmet Kvarnforsen Uppströms Boen SUMMA 919 Thomas Nydén, Emåförbundet 8

9 Figur 4. Översiktskarta på utsättningsområden i Silverån (för exakta lokaler se nedan) markerade med rött. Källa: Utsättning Musslorna sattes ut på lokalerna genom att enbart lägga ned dem på bottnen (figur 5). På så vis kunde de själva ställa sej upp med hjälp av foten. Under dag 1 spreds musslor ut på lokalerna 1 till 6. Resterande musslor förvarades i backarna över natten, vilka placerades så att de genomströmmades med syrerikt vatten. Tidigt påföljande morgon sattes resterande musslor ut. Sammantaget påträffades inga skadade eller uppenbart livlösa individer under transport eller utsättning de tycks med andra ord vara relativt stresståliga. Någon noggrann efterkontroll på överlevnad har dock inte genomförts. Uppföljning Uppföljning av utsättningen har genomförts i form av elfiske på eller i anslutning till utsättningslokalerna. 3 stycken elfisken gjordes hösten 07, våren 08 och hösten 08 på flera lokaler, då samtliga fiskarter kontrollerades. Kontrollen gjordes genom att försiktig öppna gällocket med handen eller en trubbig trästicka på båda sidor (figur 6). Vid misstänkt glochidieinfektion bestämdes att en styck individ skulle avlivas för noggrannare undersökning under lupp. Thomas Nydén, Emåförbundet 9

10 Återintroduktion av flodpärlmussla i silverån Figur 5. Utsättning av musslor på en lokal i Silverån, musslorna lades försiktigt ut på bottnen så att de i egen takt kunde ställa sej upp med foten. Foto: Sofi Alexandersson. Figur 6. Kontroll av eventuell glochidieinfektion gjordes på samtliga fångade fiskarter vid varje uppföljningstillfälle, genom att försiktigt kontrollera gälarna. Foto: P. Johansson Thomas Nydén, Emåförbundet 10

11 Resultat Nedan ges en mer detaljerad beskrivning av varje utsättningslokal med kartbild, koordinater och foto. Dessutom finns information om hur många musslor som sattes samt resultatet från glochidiekontrollerna För ytterligare information om respektive numrerad mussla, se bilaga 1. Lokal 1 - Uppströms Hulta såg Lokalen är belägen ca 400 meter uppströms Hulta såg och utgör dessutom sedan 2007 elfiskelokal inom Naturvårdsverkets och Fiskeriverkets nationella miljöövervakning. Därigenom kan man med fördel följa upp eventuell föryngring av musslor även i framtiden, så länge referenslokalen finns kvar. Inga glochidier påträffades vid de tre uppföljningstillfällena (tabell 2). Kontroll gjordes även i omlöpet nedströms Hulta såg (framgår ej i tabellen) på 3 öringar och en abborre, utan att finna något. 1 Figur 7. Lokal 1, uppströms hulta såg. Källa: Tabell 2. Uppgifter över Lokal 1 uppströms Hulta såg koordinater: Antal utsatta musslor 58 Fångst Totalt antal undersökta Resultat* Resultat Resultat Öring 0+/1 8 Nej Nej Nej Öring > 0+ 5 Nej Nej Nej Elritsa 10 Nej Nej Nej Bergsimpa 5 Nej Nej Nej *Anger ifall glochidier fanns (Ja) eller ej fanns (Nej) på de undersökta fiskarna. Thomas Nydén, Emåförbundet 11

12 Lokal 2 - nedströms Vakten (Jerry-stenarna) Lokalen är belägen ca 200 meter nedströms Vakten och ca 100 meter nedströms referenslokalen inom Naturvårdsverkets och Fiskeriverkets nationella miljöövervakning. På lokalen genomfördes biotopvård 2005 och en hel del stora block och stenar lades ut i ån (därav namnet Jerry-stenarna som syftar på den person som la ut dem). 2 Figur 8. Lokal 2 Vakten (Jerry-stenarna). Källa: Tabell 3. Uppgifter över lokal 2 Vakten (Jerry-stenarna) koordinater: Antal utsatta musslor 100 Fångst Totalt antal undersökta Resultat* Resultat Resultat Öring 0+/1 4 Nej Nej Nej *Anger ifall glochidier fanns (Ja) eller ej fanns (Nej) på de undersökta fiskarna. Thomas Nydén, Emåförbundet 12

13 Lokal 3 och 4 - Mostugebäcken (3), uppströms Börlingen (4) De båda lokalerna 3 och 4 är belägna nära varandra ca 150 meter uppströms sjön Börlingen. Lokal 3 ligger i Mostugebäcken som är en liten, mycket fin bäck som visat sej vara en bra reproduktionslokal för öring i Silverån (figur 9). Dessvärre orsakade ett högflöde juni 2007 att vägtrumman vid nedersta skogsbilvägen spolades iväg nedströms och förde med sej stora mängder bottensubstrat som begravde några av de totalt 64 utsatta musslorna. Det positiva i sammanhanget blev dock att vägtrumman byttes ut mot en rejäl halvtrumma i plast under hösten 2007 (figur 10). Lokal 4 börjar ca 50 meter uppströms vägbron över Silverån (figur 9) och här är tätheterna av öring relativt bra samt att bottensubstratet är lämpligt för musslorna. 4 3 Figur 9. Beskrivning av lokal 3 (Mostugebäcken) och 4 (uppströms Börlingen). Källa: Tabell 4. Uppgifter över lokal 3 Mostugebäcken. koordinater: Antal utsatta musslor 64 Fångst Totalt antal undersökta Resultat Öring 1 4 Nej *Anger ifall glochidier fanns (Ja) eller ej fanns (Nej) på de undersökta fiskarna. Resultatet visade inte på några glochidier på de undersökta öringarna men på en av de fångade abborrarna dokumenterades någon form av äggliknande vita prickar på gälfilamenten (figur 11). Abborren konserverades och skickades för undersökning till Naturhistoriska riksmuseet (NRM) i Stockholm för analys. Enligt Stefan Lundberg vid NRM visade det sig vara någon form av angrepp av en sötvattensvamp. Thomas Nydén, Emåförbundet 13

14 Tabell 5. Uppgifter över lokal 4 Uppströms Börlingen koordinater: Antal utsatta musslor 199 Fångst Totalt antal undersökta Resultat* Resultat Öring 0+/1 8 Nej Nej Öring > 0+ 8 Nej Nej Abborre 5 - svampangrepp Elritsa 10 Nej Nej Bergsimpa 15 Nej Nej Mört 2 Nej Nej *Anger ifall glochidier fanns (Ja) eller ej fanns (Nej) på de undersökta fiskarna. Figur 10. Byte av vägtrumma (halvtrumma i plast) i Mostugebäcken hösten Den tidigare heltrumman i plast spolades iväg vid högflödet under sommaren. Foto: Jens Nilsson Thomas Nydén, Emåförbundet 14

15 Figur 11. Svampangrepp på abborre - enligt analysresultat från Stefan Lundberg vid Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm. Foto: T. Nydén Thomas Nydén, Emåförbundet 15

16 Lokal 5 och 6 Kvarnstugubäcken (5) och Uppströms Nybygget (6) Kvarnstugubäcken (lokal 5) är ett litet biflöde till Silverån med klart och kallt vatten över sand och grusbottnar. Tidigare elfisken har visat att bäcken utgör reproduktionslokal för öring. Lokal 6; Uppströms Nybygget ligger en bit uppströms kvarnstugubäckens sammanflöde. Ingen av dessa lokaler ingick i uppföljningen 2007 eller Figur 12. Beskrivning av lokal 5 (Kvarnstugubäcken) och 6 (Uppströms Nybygget), Källa: Tabell 6.Uppgifter över lokal 5 Kvarnstugubäcken, ingick ej i uppföljningen 2007/2008 koordinater: Antal utsatta musslor 52 Fångst Totalt antal Resultat * undersökta Öring *Anger ifall glochidier fanns (Ja) eller ej fanns (Nej) på de undersökta fiskarna. Tabell 7. Uppgifter över lokal 6 Uppströms Nybygget, ingick ej i uppföljningen 2007/2008 koordinater: Antal utsatta musslor 99 Fångst Totalt antal Resultat * undersökta Öring *Anger ifall glochidier fanns (Ja) eller ej fanns (Nej) på de undersökta fiskarna. Thomas Nydén, Emåförbundet 16

17 Lokal 7 och 8 nedströms Blomhemmet (7) och Kvarnforsen (8) De båda lokalerna 7 och 8 är belägna nedströms Boen i anslutning till nyligen anlagda fiskvägar (omlöp). Båda lokalerna är strömmande-forsande med grus- och stenbottnar. Lokal 8 (kvarnforsen) följdes upp 2007 men inga glochidier upptäcktes. En gädda visade sig dock ha samma typ av svampangrepp som abborren vid lokal 4. Vid elfisket i maj 2008 fångades även ett nyligen kläckt årsyngel (figur 14). 7 8 Figur 13. Beskrivning av lokal 7 och 8. Källa: Tabell 8.Uppgifter över lokal 7- nedströms Blomhemmet. koordinater: Antal utsatta musslor 100 Fångst Totalt antal undersökta Resultat* Öring 1 4 Nej *Anger ifall glochidier fanns (Ja) eller ej fanns (Nej) på de undersökta fiskarna. Tabell 9. Uppgifter över lokal 8 Kvarnforsen koordinater: Antal utsatta musslor 58 Fångst Totalt antal undersökta Resultat* Resultat * Öring 0+/1 12 Nej Nej Öring > 0+ 3 Nej Nej Elritsa 16 Nej Nej gädda 1 - Svampangrepp Abborre 1 Nej *Anger ifall glochidier fanns (Ja) eller ej fanns (Nej) på de undersökta fiskarna. Thomas Nydén, Emåförbundet 17

18 Figur 14. Årsyngel av öring från Silverån i maj 2008, ca 30 mm långt och troligen nyss uppkrupet från gruset. Foto: T. Nydén. Thomas Nydén, Emåförbundet 18

19 Lokal 9 mellan Boen och Byasjön Lokal 9 utgörs av en relativt lång sträcka mellan sjöarna Boen och Byasjön. Sträckan är delvis biotopvårdad under mitten av 2000-talet. I samband med detta skedde även en återintroduktion av öring genom att man satte ut öring som fångades nedströms i Silverån. Uppföljningen visade inte på någon förekomst av glochidier. 9 Figur 15. Beskrivning av lokal 9. Källa: Tabell 10. Uppgifter över lokal 9 mellan Boen och Byasjön koordinater: Antal utsatta musslor 193 Fångst Totalt antal undersökta Resultat* Öring 1 6 Nej Öring >1 5 *Anger ifall glochidier fanns (Ja) eller ej fanns (Nej) på de undersökta fiskarna. Thomas Nydén, Emåförbundet 19

20 Diskussion Trots avsaknad av glochidier på de 55 öringar som kontrollerades hyser vi goda förhoppningar på föryngring i framtiden. Detta med tanke på att omfattande biotopvård har genomförts i Silverån under 2000-talet, vilket ökar produktionen av öring. Ökade öringtätheter i kombination med den relativt stora mängden utsatta musslor, samt mycket god vattenkvalitet bör sammantaget ge upphov till föryngring inom en års period. Det finns exempel på lyckad föryngring av flodpärlmussla i Emåns avrinningsområde där så få som 30 st vuxna individer satts ut och föryngring konstaterats redan efter några år och inom en 20-årsperiod har beståndet ökat till närmare 150 individer (Bergengren muntl.). I detta fallet har öringtätheten varit mycket hög och det är troligen en av nyckelfaktorerna för en lyckad föryngring på kort tid. Med tanke på att vi kan räkna med högre öringtätheter i silverån finns det alltså goda utsikter till föryngring längre fram. Slutligen skall nämnas att erfarenheterna av återintroduktion av flodpärlmussla än så länge är ganska dåliga eftersom få liknande projekt har genomförts och följts upp noggrant. I olika vatten kan det givetvis vara varierande bakomliggande faktorer som är begränsande för musslans föryngring. Vår förhoppning är därför att denna relativt stora återintroduktion ges möjlighet till en långtgående uppföljning (se nedan) för att kunna tjäna som referens till framtida återintroduktioner i andra vatten. Uppföljning Återintroduktionen av flodpärlmussla i Silverån har följts upp under 2007 och 2008 inom ramen för projektet men därefter finns ingen planerad uppföljning. Eftersom Silverån utgör nationellt referensvattendrag ligger några av utsättningslokalerna inom eller i anslutning till referenslokaler som elfiskas varje år. På dessa lokaler ges möjlighet att varje år kontrollera samtliga eller ett urval av de fångade öringarna och notera detta i elfiskeprotokollet. Större möjligheter till uppföljning finns emellertid inom det planerade nationella screeningprogrammet för stormusslor i Sverige, som kommer att drivas av Naturvårdsverket tillsammans med länsstyrelserna. Det finns planer på att Silverån tas med i detta program och i så fall kommer inventering av musslor ske vart 6:e år på några utvalda lokaler, vilket vore mycket bra. Med förhoppning om rikligt med flodpärlmussla och öring i Silverån i framtiden! Thomas Nydén & Peter Johansson Emåförbundet, 2008 Thomas Nydén, Emåförbundet 20

21 Referenser Emåförbundet Flodpärlmussla i Silverån, PM författare T. Nydén. Emåförbundet fältrapport återintroduktion av flodpärlmussla i Silverån. Inom ramen för Life Flodpärlmussla, på uppdrag av WWF. Författare P. Johansson Henrikson, L. & H. Oscarson Flodpärlmusslan i Jönköpings län Naturvårdsenheten, 1987:1. Jakob Bergengren, miljöövervakningsenheten, Länsstyrelsen i Jönköpings län (muntl.) Lennart Johansson, miljöenheten Länsstyrelsen i Kalmar län (muntl.) Länsstyrelsen i Jönköpings län Flodpärlmusslan i Jönköpings län, meddelande 16/94. Länsstyrelsen i Jönköpings län Biotopkartering Emån 1998, meddelande 99:20 Länsstyrelsen i Jönköpings län Övervakning av flodpärlmussla 1999, Emåns vattensystem. Meddelande 2000:18. Länsstyrelsen i Kalmar län 1992 Länsstyrelsen Kalmar län Ett försök med återintroduktion av flodpärlmussla i Silverån Information, dnr Thomas Nydén Emåförbunet, 2008 Thomas Nydén, Emåförbundet 21