Flodpärlmussla i Lärjeån

Transkript

1 Flodpärlmussla i Lärjeån Studie av larvstadium och värdfiskar R 2008:14 ISSN X

2 VI SKALL STRÄVA EFTER STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR! Göteborgs Miljöförvaltning är sedan oktober 1998 certifierad enligt ISO För att bli trovärdiga i vår roll som tillsynsmyndighet måste vi visa att vi ställer krav på oss själva. Genom att skaffa oss egen erfarenhet av miljöledning blir vi en bättre samarbetspartner till företag, organisationer och enskilda i deras miljöarbete. Miljöpolicy Miljöförvaltningen arbetar på uppdrag av Miljönämnden för att nå visionen om den långsiktigt hållbara utvecklingen av staden. För att vi ska bli framgångsrika är det viktigt att vi i alla situationer uppfattas som goda förebilder. Vår egen påverkan Vi ska när vi utför vårt arbete vara medvetna om vår egen miljöpåverkan. Denna påverkan uppkommer som följd av innehållet i de tjänster vi producerar och hur vi till exempel utnyttjar våra lokaler, reser i tjänsten och gör våra inköp. Ständiga förbättringar Vi ska arbeta för att åstadkomma ständiga förbättringar när det gäller vårt miljöarbete. Detta innefattar både direkt som indirekt påverkan. Bli ledande Vi ska med vår egen miljöanpassning ligga över de krav vi som tillsynsmyndighet ställer på andra. Detta innebär att vi med god marginal följer de lagar och andra bestämmelser som gäller för vår verksamhet samt att vi med detta åtar oss att bedriva ett förebyggande miljöarbete. Samarbete med andra Vi ska ständigt arbeta med att utveckla miljöarbetet genom samarbete och utbyte med andra aktörer. Vi själva som resurs Vi ska nå goda resultat i miljöarbetet genom kunnig och engagerad personal som ansvarsfullt och med helhetsperspektiv tar aktiv del i arbetet. Förvaltningen satsar kontinuerligt på utbildning och information för att alla anställda ska kunna ta ansvar i enlighet med budget och interna miljömål.

3 Förord Flodpärlmussla är en hotad art som förekommer i Lärjeån. Populationen i Lärjeån har inventerats flera gånger och musslorna har inte föryngrats på många år. Arten har en komplicerad livscykel och hotbilden är komplex. Under de senaste åren har det gjorts insatser för att förbättra bottenmiljön där musslorna lever i ån. För att öka kunskapen om flodpärlmusslan i Lärjeån har miljöförvaltningen och parkoch naturförvaltningen i Göteborg gett Sportfiskarna i uppdrag att utföra denna undersökning. Undersökningen fokuserar på flodpärlmusslans parasitiska larvstadium och vilka värdfiskar arten har i Lärjeån. Inventeringsarbetet har utförts av Niklas Wengström som också har författat denna rapport. Rapporten är framtagen i ett samarbete mellan miljöförvaltningen och park- och naturförvaltningen och ingår i miljöförvaltningens rapportserie.

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD...1 SAMMANFATTNING...3 BAKGRUND...4 GLOCHIDIEN ETT LARVSTADIUM I FLODPÄRLMUSSLANS LIVSCYKEL...6 TIDIGARE GLOCHIDIEUNDERSÖKNINGAR I SVERIGE...7 METODER OCH GENOMFÖRANDE...8 RESULTAT...8 VÄRDFISKSTUDIE OCH GLOCHIDIEFÖREKOMST...8 JÄMFÖRANDE STUDIEN...10 DISKUSSION OCH SLUTSATSER...12 REFERENSER...15 BILAGA Data till den jämförande delen...17 BILAGA ÖVERSIKTSBILD...18 LOKALBESKRIVNING GUNNILSE...19 LOKALBESKRIVNING LINNARHULT Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

5 Sammanfattning I Lärjeån finns den skyddsvärda och hotade arten flodpärlmussla, Margaritifera margaritifera. Flodpärlmusslan har en komplicerad livscykel som innefattar ett parasitiskt stadium på en värdfisk. Flodpärlmusselbeståndet i Lärjeån är mycket svagt och det saknar en synlig föryngring. De partier av ån som hyser flodpärlmussla ingår i det europeiska nätverket Natura Lärjeån ingår i svenska världsnaturfondens LIFE-projekt Flodpärlmusslan och dess livsmiljöer. Syftet med LIFE-projektet är att förbättra förhållandena för flodpärlmusslan genom att utveckla olika biotopvårdsåtgärder och i Lärjeån har bottenförbättrande åtgärder utförts. Som effektkontroll av åtgärderna har kontroll av glochidie på fisk utförts. Undersökningen har flera syften; ökad kunskap om var i flodpärlmusslornas livscykel det felar, vilken art som är värd till glochidien, referens för framtida studier och jämförelser med liknande undersökningar i andra vattendrag. Studien har gett följande resultat: Musslorna i Lärjeån producerar glochidier och fisken blir infekterad. Infektionsgraden i ån är 38 %, medelvärdet är ca 1,5 glochidie/fisk. Med stor sannolikhet kan vi säga att det är öring som är värdfisk i Lärjeån. Resultaten från jämförelsen visar att Lärjeån har en oroande låg andel glochidier per fisk vilket förmodligen är kopplat till den låga tätheten av musslor. Det finns ett samband mellan grumlighet, sedimentering och avsaknad av föryngring. Dessa faktorer stämmer väl in på Lärjeån. Följande är förslag på frågor att beakta: Överväg att undersöka glochidieförekomst på öring under våren, för att se om hela parasitstadiet fungerar i livscykeln. Utred möjligheten att flytta infekterad öring till något av biflödena på våren för att öka chanserna till nyrekrytering i Lärjeåns vattensystem. Undersök möjligheten att flytta ihop musslorna i respektive lokal för att öka chanserna till föryngring. Undersök hur stor del av erosionen och grumlingen som är en direkt orsak av mänsklig påverkan. Finns det punktkällor för grumlighet? Överväg att mäta grumligheten i hela ån. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 3

6 Bakgrund Lärjeån är ett av de 51 vattendrag i Västra Götaland som hyser den skyddsvärda och hotade arten flodpärlmussla. Beståndet är litet och finns utspritt på flera lokaler i ån. De partier av ån som hyser flodpärlmussla ingår i det europeiska nätverket Natura Det betyder att området har ett formellt skydd och att en gynnsam bevarandestatus skall upprätthållas för arten. I Sverige är arten klassificerad som sårbar (VU) enligt kriterierna för rödlistning (Gärdenfors, 2005). Arten är fredad i Sverige och upptagen på habitatdirektivets bilaga/annex 2. flodpärlmusslans speciella livscykel med ett parasitstadium på en värdfisk och ett juvenilt stadium nedgrävd i vattendragets bottensubstrat medför att arten har en komplex hotbild (Söderberg m.fl. 2008). Det har vid två tillfällen, 1994 och 2002, på uppdrag av Miljöförvaltningen Göteborg Stad genomförts inventeringar av flodpärlmussla i Lärjeån. De inventerade lokalerna ligger i områdena Linnarhult (se bild 1) och Gunnilse (se bild 2). Slutsatserna vid båda tillfällena var att flodpärlmusselbeståndet i Lärjeån är mycket svagt och att det inte sker någon synlig föryngring (inga funna musslor < 50 mm) i ån. I rapporterna nämns igenslammade bottnar och övergödning som anledningar till att beståndet i ån har minskat (Henriksson 1995, Henriksson 2003). Bild 1. Vy över Linnarhultlokalen och den el-fiskade sträckan. Foto Niklas Wengström Världsnaturfonden (WWF) i Sverige startade 2004 ett LIFE-projekt som går under arbetsnamnet Flodpärlmusslan och dess livsmiljöer. Syftet med projektet är att utveckla och testa olika metoder som förbättrar flodpärlmusslans livsmiljöer. Lärjeån är ett av de 21 vattendrag som ingår i projektet och de åtgärder som utfördes i Lärjeån var bottenförbättringar i form av nytt grus och sten i olika storlekar. Man höjde också 4 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

7 botten och ökade vattenhastigheten så att andelen fint material minskade på bottnarna. Åtgärderna utfördes på två sträckor av ån vid Linnarhult och Gunnilse. De sträckor där biotopvårdsåtgärderna utförts inventerades 2008 på uppdrag av Parkoch naturförvaltningen Göteborg Stad. Slutsatserna var att beståndet är mycket svagt och att ingen synlig föryngring sker. Bild 2. Vy över Gunnilselokalen och den el-fiskade sträckan. Foto Niklas Wengström Som effektkontroll av utförda biotopvårdsåtgärder för flodpärlmussla i Lärjeån har Sportfiskarna hösten 2008 utfört elfisken för att samla in öring och lax för glochidiekontroll. Sveriges Veterinärmedicinska Anstalt (SVA) har utfört glochidieundersökningen. Åtgärderna har initierats och bekostats av Miljöförvaltningen och Park- & naturförvaltningen i Göteborg. Syften med undersökningen var: 1. Få svar på om flodpärlmusslorna i Lärjeån reproducerar sig. 2. Visa att fisken blir infekterad i Lärjeån. 3. Undersöka vilken fiskart som är värdfisk till flodpärlmusslan i Lärjeån. 4. Utgöra referens för kommande undersökningar. 5. Jämföra Lärjeån med andra flodpärlmusselförande vattendrag i Sverige. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 5

8 Glochidien ett larvstadium i flodpärlmusslans livscykel Flodpärlmusslor är skildkönade men kan om så krävs självbefrukta sig (Bauer 1987). Musslorna blir könsmogna vid års ålder. En könsmogen flodpärlmussla har möjlighet att fortplanta sig under hela sin livslängd. Livslängden på flodpärlmusslor i södra Sverige ligger normalt runt år. Tiden för reproduktion varierar och beror på faktorer som exempelvis klimat och vattentemperatur. I Sverige börjar i regel fortplantningscykeln under högsommaren med att hanen släpper ut sina spermier i vattnet. Bild 3. Glochidieförekomst på öring från Finland. Glochidierna är de små vita prickarna som syns på de röda gälarna. På denna fisk sitter det uppskattningsvis ett hundratal glochidier. Bilden är tagen på våren. Foto: Marko Kangas Honan får via inandningsvattnet i sig spermierna som når och befruktar ägganlagen i honan. Ägganlagen utvecklas under cirka en månad till ca. 0,07 mm stora glochidielarver (Hruska 2002). En hona producerar ungefär 3-4 miljoner glochidier (Bauer 1989, Buddensiek 1991, Dettmer 1982, Young & Williams 1983). Honorna släpper ut glochidierna inom en period av dryga två veckor och det sker normalt i augusti-september. För att utvecklas till frilevande musslor måste glochidierna komma i kontakt med en värdfisk och dess gälar, där den kapslas in (bild 3). Som värdfisk kan lax eller öring fungera. I rapporter från Norge talas det om öring- och laxmusslor, och man visar att musslor som etablerat sig i ett laxförande vattendrag är hänvisad till lax och musslor som etablerat sig i öringförande vattendrag är hänvisade till öring som värdfisk (Larsen 2006). I Lärjeån finns lax, öring och hybrider mellan dessa arter och 6 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

9 fram till nu har det varit okänt vilken av arterna som är fungerande värd till Lärjeåns flodpärlmusslor. Glochidierna tillväxer under utvecklingstiden på fiskens gälar och när de släpper från gälarna efter månader är musslan ca. 0,5 mm. Den frisläppta musslan följer med strömmen och hamnar slutligen på botten där den gräver ner sig, och kan ligga nedgrävd ända upp till åtta år tills den kryper upp och sätter sig i filtreringsposition i bottensubstratet (se bild 4). Det är denna tid som anses vara den mest kritiska i livscykeln (Söderberg m.fl. 2008). Dödligheten hos glochidier är mycket hög och undersökningar har visat att endast en av hundra miljoner glochidier överlever och utvecklas till en liten mussla (Von Proschwitz m.fl. 2006). Bild 4. I den runda figuren i bilden sitter ett äldre exemplar av Flodpärlmussla. Musslan är runt 100 år och bilden är tagen i Lärjeån. Foto Niklas Wengström Tidigare glochidieundersökningar i Sverige Ett av syftena med undersökning från Lärjeån var att göra jämförelser med andra flodpärlmusslaförande vattendrag i Sverige. Jämförelser har skett mellan undersökningar genomförda år av länsstyrelsen i Jönköpings län tillsammans med länsstyrelsen i Västernorrlands län, se bilaga 1 (Bergengren 2001). I jämförelsen ingår bara årsklass 0+ och fisk som fångades i september. Benämningen årsklass 0+ innebär att fisken kläckts under året. Syftet med de båda länsstyrelsernas undersökningar var att ta reda på om det är möjligt att använda flodpärlmusslans larvstadium som tecken på livskraftiga bestånd. Resultaten gav slutsatserna att larvstadiet inte fungerar som indikator på livskraftiga bestånd. Detta beroende på att det trots en relativt stor mängd infekterad öring i ett vattendrag inte finns någon garanti för att hela kedjan från glochidie till adult mussla fungerar (Bergengren 2001). Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 7

10 Jämförelseförsöken kommer att diskuteras utifrån resultaten i en studie från Karlstads universitet. Den visar på sambanden mellan tätheter av flodpärlmussla och föryngring/nyrekrytering av musslor men också att höga tätheter av värdfisk ökar chanserna till nyrekrytering av musslor. Vidare visar studien att det finns ett positivt samband mellan flodpärlmusslabeståndets täthet och antalet glochidier per fisk. Studien visar också att antalet glochidier per fisk inte är avgörande för om ett vattendrag har eller är utan föryngring (Österling m.fl. 2008). Metoder och genomförande Ett kvalitativt elfiske utfördes av sportfiskarna den 16/ på två lokaler i Lärjeån. Lokalerna är Linnarhult och Gunnilse (se bilaga 2). På varje lokal fiskades 50 längdmeter och avsikten var att få upp 30 stycken öringar och 30 stycken laxar av olika åldersklasser men med en överrepresentation av årsklassen 0+, eftersom fisken efter ett första parasitangrepp utvecklar immunitet mot parasiten. Kvantitativt elfiske hade tidigare utförts för att beräkna tätheter av laxartad fisk på lokalerna. Fiskarna skickades till SVA där de längdmättes för årsklassindelning. Parasitundersökningen utfördes med hjälp av stereolupp 40x förstoring och belysning uppifrån med ljus bakgrund. Gälarna fripreparerades och placerades på objektglas. Gälarna har därefter individuellt avlästs i stereolupp och antalet glochidier har räknats per fisk. Metoden för glochidieundersökning beskrivs i boken Parasites of fishes in Finland (Bylund m.fl. 1980). För att belägga vilken av arterna lax eller öring som är fungerande värd till 2 flodpärlmussla i Lärjeån användes ett statistiskt Chi 2 test (χ ). Testet jämför en observerad frekvens (o i ) i ett prov med en förväntad frekvens (e i ) i samma prov. χ 2 = Σ (o i e i ) 2 /e i. Det förväntade värdet (E ij ) räknas ut enligt följande, E ij = R i x C j /n. i = raden och j = kolumn. Summan av alla Chi 2 värden (χ 2 obs) jämförs med ett tabellvärde (χ 2 krit), tabellvärdet varierar beroende på antal frihetsgrader (df =(R-1)(C-1), R=rad och C= kolumn). Om 2 2 χ obs > χ krit förkastas nollhypotesen, det vill säga att det finns en statistiskt säkerställd skillnad mellan de observerade frekvenserna. Resultat Värdfiskstudie och glochidieförekomst Resultaten av höstens el-fiske och glochidieundersökning på öring från Linnarhult och Gunnilse redovisas i tabell 1. 8 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

11 Tabell 1. Sammanställning av resultaten från glochidieundersökningen. N = antal fiskar, Min och Max = antalet glochidier per fisk Lokal Art & årsklass N Infektionsgrad (%) Abundansmedel Min Max Linnarhult Gunnilse Öring ,1 1 2 Öring Lax Lax Öring ,8 1 8 Öring Lax Lax Hybrid I figur 1 redovisas skillnaderna med avseende på glochidieförekomst mellan arter och åldersklasser. Antal fångad fisk Glochidieförekomst Ingen glochidieförekomst öring (0+) öring (1+) lax (0+) lax (1+) hybrid (0+) Figur 1. Skillnader mellan öring, lax och hybrid med avseende på glochidieförekomst. Ett Chi 2-test visar att det är signifikant skillnad med avseende på glochidieförekomst (p=0,01) mellan arterna lax och öring i Lärjeån. I tabell 2 redovisas de observerade frekvenserna till Chi 2 testet. Tabell 3 redovisar de förväntade frekvenserna. Tabell 2. Observerade frekvenser Art Infekterad Icke infekterad Σ N N Lax Öring Σ Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 9

12 Tabell 3. Förväntade frekvenser Art Infekterad Icke infekterad Lax 4,88 11,12 Öring 20,12 45,87 Chi 2 obs blir efter beräkning 8,72. Tabellvärden för Chi 2 kritiska värdet med frihetsgraden 1 ger p =0,05 värdet 3,84 och för p = 0,01 är värdet 6,64. Jämförande studien Sex vattendrag undersöktes i länsstyrelsernas studie, tre från vardera län, och alla utom ett har bestånd med föryngring. Av de tidigare undersökningarna som genomfördes av länsstyrelserna kan man se att musseltätheterna i de olika vattendragen är betydligt högre än i Lärjeån (fig.2). Musseltäthet (ind./m2) ,9 5,3 6,2 21,2 33,7 8,8 0,06 Emån (Åhult) Gnyltån Sällevadsån Navarån Sulån Brånsån Lärjeån Vattendrag Figur 2. Skillnader med avseende på musseltätheten mellan de olika vattendragen. 10 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

13 Medelvärdet av antalet glochidier per fisk för alla vattendrag som ingår i jämförelsen redovisas i figur 3. Glochidie/fisk ,3 5,8 31,5 69,2 1,5 Emån Gnyltån Sällevadsån Navarån Sulån Brånsån Lärjeån Vattendrag Figur 3 Medelvärdet av glochidie/fisk i respektive vattendrag. Infektionsgraden på fisk från de olika vattendragen redovisas i figur 4. Infektionsgraden i Sällevadsån är 94 % och i Lärjeån 38 %, en stor skillnad mellan två vattendrag som båda saknar föryngring. Gnyltån har en infektionsgrad på 37,5%, snarlikt Lärjeån, och i Gnyltån sker det en föryngring. 120 Infektionsgrad (%) Emån Gnyltån Sällevadsån Navarån Sulån Brånsån Lärjeån Vattendrag Figur 4. Infektionsgrad på öring 0+ som är fiskad i september. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 11

14 I figur 5 jämförs vattendragen med avseende på föryngring. Andel musslor <50mm 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 12% 10% 0% 19% 26% 3% 0% Emån (Åhult) Gnyltån Sällevadsån Navarån Sulån Brånsån Lärjeån Vattendrag Figur 5. Skillnader mellan de olika vattendragen med avseende på andel funna musslor mindre än 50 mm i det totala beståndet av flodpärlmusslor i respektive vattendrag. Diskussion och slutsatser Resultaten från undersökningen visar att musslorna i Lärjeån producerar glochidier och att fisken blir infekterad. Det är viktig kunskap för det fortsatta arbetet med musslorna i ån. Infektionsgraden i ån är måttlig (38 %), det låga antalet glochidier per fisk (1,5 stycken) beror förmodligen på den låga tätheten av musslor. Även om det låga antalet glochidier per fisk är oroande behöver det inte betyda att föryngringen av musslor uteblir (Österling m.fl. 2008). Med stor sannolikhet är det öring som är värdfisk till flodpärlmussla i Lärjeån. För musslornas del är det viktigt att värdfisken inte är immun eftersom det innebär att glochidien faller av fisken innan den hunnit utvecklas till en liten mussla. Immuniteten utvecklas då fisken blir infekterad, det betyder att det varje parningssäsong måste finnas nya värdfiskar i vattendraget. Höstens undersökning är en utmärkt referens för framtida undersökningar. En ytterligare undersökning på våren för att får svar på att hela parasitstadiet fungerar vore bra. En sådan undersökning kan utföras i fält utan att fisken behöver avlivas eftersom glochidierna är så pass stora på våren att de syns med blotta ögat. Jämförelserna med de andra vattendragen visar att Lärjeån har lägre musseltäthet, lägre antal glochidier per fisk och att det saknas föryngring. Karlstadstudien visar att det finns ett samband mellan musseltäthet och föryngring och mellan musseltäthet och antal glochidier per fisk. Båda sambanden stämmer bra med förhållandena i Lärjeån som har låg musseltäthet och har ett lågt antal glochidier per fisk. Sambandet mellan 12 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

15 musseltäthet och föryngring är mycket intressant med tanke på hur låg tätheten är i Lärjeån. Vid inventeringen som utfördes sommaren 2008 hittades 33 stycken musslor i Linnarhult och 54 stycken musslor i Gunnilse. Att flytta ihop musslorna inom varje lokal i tätare grupper eller flytta musslorna till lämpligare platser är åtgärder som eventuellt kan öka chanserna till föryngring. Liknande åtgärder har genomförts tidigare men det saknas tyvärr ofta en uppföljning. I de fall där det finns en uppföljning varierar resultaten, vissa lokaler har lyckats få i gång en föryngring medan andra enbart har fått överlevande bestånd utan föryngring (Jakob Bergengren muntligt). En annan metod som skulle kunna öka chanserna till föryngring i ån är att flytta infekterad öring till något av Lärjeåns biflöden. De biflöden som har sina källor uppe i Vättlefjäll har ett betydligt klarare vatten än det i huvudfåran. Biflödena har inga problem med sedimentation. Att flytta små öringar och få dem att stanna kvar på den nya lokalen har visat sig fungera bra och det beror förmodligen på artens revirhävdande beteende (Bohlin m.fl. 2002). Fisken flyttas lämpligen i maj innan glochidierna släpper ifrån gälarna. Liknande åtgärder har genomförts av länsstyrelsen i Jönköpings län utan lyckat resultat, det tror man berodde på att man använde sig av odlad fisk (Törnblom & Bergengren 2005). Om en sådan åtgärd skulle genomföras i Lärjeån skulle fisken komma från Lärjeån. Ett sådant projekt måste följas upp efter tio år med förhoppning att hitta nya små musslor (cirka 20 mm) i biflödet/biflödena. I Lärjeån är tätheterna av värdfisk (öring 0+) mycket höga på båda lokalerna, Linnarhult är beräknad till 172 individer/100 m 2 och Gunnilse är beräknad till 328 individer/100 m 2. Resultaten är tagna från de kvantitativa el-fisken som utfördes sommaren De resultaten kan jämföras med hur det såg ut innan biotopvårdsåtgärderna, Linnarhult hade då en täthet på 11 individer/100 m 2 och Gunnilse hade täthet på 93 individer/100 m 2. Tätheterna har sedan bottenförbättringarna ökat avsevärt på båda lokalerna. Biotopvårdande åtgärder gynnar både värdfisk och mussla eftersom båda arterna har liknande habitatkrav, strömmande vattendrag med grusbottnar. I och med de nya höga tätheterna av värdfisk ökar chanserna till föryngring av musslor (Österling m.fl. 2008). Grumling, sedimentation och övergödning är förmodligen de huvudsakliga orsakerna till att föryngringen uteblir i ån (Henriksson 1995 & 2003, Österling 2006). Österling påpekar i sin studie att grumligheten var fyra gånger så stor i de vatten där det saknades föryngring jämfört med de vatten som hade en föryngring (Österling 2006). Orsakerna till grumlingen och sedimentationen i Lärjeån bör undersökas och för att musselbeståndet ska överleva måste både igenslamning och övergödning påtagligt minskas (Henriksson 1995). Det man bör undersöka är markanvändningen i avrinningsområdet, sedimentering, vattenkemi och bottenfauna. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 13

16 Bild 5. Minsta funna flodpärlmusslan (68mm) i Lärjeån sommaren Notera skalformen, musslan låg mellan två stenar. Foto Niklas Wengström 14 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

17 Referenser Bauer, G Reproductive strategy of the freshwater pearl mussel Margaritifera margaritifera. J animal Ecol 56: Bauer, G Die bionomische Strategie der Flussperlmuschel. Biol Unserer Zeit 19:69-75 Bergengren, J Mussellarver på öring och nedgrävda småmusslor. PM från miljöövervakningen, Länsstyrelsen i Jönköpings län. PM 01:2 Bohlin, T., Sundström, L. F., Johnsson, J. I., Höjesjö, J. & Pettersson, J Densitydependent growth in brown trout: effects of introducing wild and hatchery fish. Journal of Animal Ecology 71, Buddensiek, V Untersuchungen zu den Aufwuchsbedingungen der Flussperlmuschel Margaritifera margaritifera LINNAEUS (Bivalvia. Thesis, Universität Hannover Bylund, G, Fagerholm, H-P, Calenius, G, Wikgren, B-J & Wikström, M Parasites of fishes in Finland: methods for studying parasite fauna in fish. Åbo akademi, Åbo Dettmer, R Untersuchungen zur Ökologie der flussperlmuchel (Margaritifera margaritifera) L. In der Lutter im Vergleich mit bayrischen und schottischen Vorkommen. Dipl Thesis, Universität Hannover Henriksson, L Flodpärlmusslan i Lärjeån Hyssna Henriksson, L Flodpärlmusslan i Lärjeån. Göteborg stad miljöförvaltningen, PM 2003:2. Hyssna Gärdenfors, U. (ed.) Rödlistade arter i Sverige 2005 The 2005 Red List of Swedish Species. ArtDatabanken SLU, Uppsala. Hruska, J Experience of semi-natural breeding programme of freshwater pearl mussel in the Czech Republic. Publicerad i Die Flussperlmuschel in Europa: Bestandssituation und Schutzmassnahmen Ergebnisse des Kongresses vom in Hof. Wasserwirtschaftsamt Hof, Jahnstr Hof. 7 pp Larsen, B. M Laks, Salmo salar (L.) og örret, Salmo trutta (L.), som vertsfisk for elvemusling, Margaritifera margaritifera (L.). I: (Arvidsson, B & Söderberg, H. (red):flodpärlmussla vad behöver vi göra för att rädda arten? En workshop på Karlstads Universitet. Karlstad University studies 2006: 15. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 15

18 Söderberg, H., Karlberg, A & Norrgrann, O Status, trender och skydd för flodpärlmusslan i Sverige. Rapport 2008:12. Länsstyrelsen Västernorrland, avdelningen för Kultur och Natur. Härnösand Törnblom, J & Bergengren, J Återintroduktion av flodpärlmussla Uppföljning av utplantering av glochidieinfekterad öring i Hyttkvarnsån. Världsnaturfonden WWF Von Proschwitz, T, Lundberg, S. & Bergengren, J Guide till Sveriges stormusslor. Länsstyrelsen i Jönköpings län, Naturhistoriska museet och Göteborgs Naturhistoriska museum. Young, MR, Williams, J Redistribution and local recolonization by the freshwater pearl mussel Margaritifera margaritifera (L.). J Conchol 31: Österling, M Ecology of freshwater mussels in disturbed environments. Dissertation. Karlstad universitet. 2006:53. ISBN Österling, M, Greenberg, Larry A & Arvidsson, Björn L Relationship of biotic and abiotic factors to recruitment patterns in Margaritifera margaritifera. Biologicalconservation 141 (2008) Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

19 Bilaga 1 Data till den jämförande delen I bilaga 1 redovisas all data som förekommer i jämförandestudien. Tabell 1 visar vilket antal av öring 0+ som ingår i figurerna 5 och 6 i rapportens resultat del. Tabell 1. Antal öring 0+ i jämförande studien. Vattendrag Emån Gnyltån Sällevadsån Navarån Sulån Brånsån Lärjeån N Tabell 2 innehåller uppgifter som används i jämförande studien och som redovisas i figurerna 5 och 6 i resultat delen. Tabell 2. Data från de båda länstyrelsernas undersökning Län Vattendrag Datum Ålder (öring) N Infektions grad (%) Abundans Medel F Emån F Emån F Emån , F Gnyltån , F Gnyltån F Gnyltån , F Gnyltån F Sällevadsån , F Sällevadsån F Sällevadsån , F Sällevadsån Y Navarån , Y Navarån Y Navarån Y Navarån , Y Sulån , Y Sulån , Y Sulån / Y Sulån Y Brånsån , Y Brånsån Min Max Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 17

20

21 Bilaga 2 Översiktsbild Figur 2. Översikt över Lärjeåns nedre del med utloppet i Göta älv. 18 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

22 Göteborgs Stad, Stadsbyggnadskontoret Figur 2. Det röda strecket i figuren visar den el-fiskade sträckan i Gunnilse. Lokalbeskrivning Gunnilse Gunnilselokalen ligger mellan Angered centrum och Gunnilse, lokalkoordinater Y , X (RT90). Den el-fiskade sträckan ligger mitt i den permanenta övervakningssträckan (se figur 1). Bottensubstratet domineras av finsediment (<0,06 mm), sten ( mm) och grus (2-60 mm). Det ligger flera stora block ( mm) i ån. Botten är heterogen vilket ger en varierad vattenföring. Vegetationen i vattnet domineras av näckmossa (Fontinalis ssp) och påväxtalger. På lokalen sker det en kontinuerlig tillförsel av finsediment och de nya förbättrade bottnarna bäddas snabbt in. Det är gott om organiskt material som findetritus och grovdetritus. Mindre förekomst av fin död ved och grov död ved. Närmiljön (0-30m) domineras av äng, lövskog och gångväg. Kantzonen domineras av trädslagen klibbal (Alnus glutinosa) och ask (Fraxinus excelsior). Gräs och halvgräs som tuvtåtel (Deschampsia cespitosa), lundskafting (Brachypodium sylvaticum) och skogssäv (Scirpus sylvaticus). Buskar förekommer i kantzonen, dominerande art är brakved (Frangula alnus). Beskuggningen och krontäckningen är mycket god. Faktorer som påverkar lokalen negativt är de finsedimenterande materialen och omkringliggande jordbruk. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 19

23 Göteborgs Stad, Stadsbyggnadskontoret Figur 3. Det röda strecket i figuren visar den el-fiskade sträckan i Linnarhult. Lokalbeskrivning Linnarhult Lokalen ligger nedanför Linnarhults industriområde, lokalkoordinat Y , X (RT90). Den el-fiskade sträckan (se figur 2) ligger strax nedströms den permanenta övervakningssträckan. Botten domineras av grus (2-60 mm) men innehåller även sten ( mm), finsediment (<0,06 mm) och block ( mm). Den vattenvegetation som förekommer på lokalen är näckmossa men förekomsten är liten. I vattnet finns det både fin död ved och grov död ved, båda substraten förekommer i små kvantiteter. Organiskt material utgörs av både findetritus och grovdetritus. Närmiljön (0-30 m) domineras av äng, lövskog och gångväg. Strandmiljön innehåller många olika trädslag, det dominerande trädslaget är klibbal (Alnus glutinosa). Pil (Salix) och alm (Ulmus glabra) är andra förekommande trädslag. Strandmiljön innehåller en hel del gräs och halvgräs med arter som lundskafting (Brachypodium sylvaticum) och skogssäv (Scirpus sylvaticus). Beskuggning och krontäckning av lokalen är inte så god, det är glest mellan träden i kantzonen och krontäckningen är i det närmaste obefintlig. Faktorer som kan påverka lokalen negativt är de finsedimenterade materialet, det omkringliggande industrierna och jordbruket. Lokalens omgivning utgörs till stor del av betande ängar, korna som betar på ängarna har fri tillgång till vattnet och de går gärna ner och dricker vatten ur ån. När korna går i ån grumlas vattnet väldigt mycket och kornas avföring gynnar algutvecklingen i vattendraget. 20 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

24 Publikationer utgivna av Göteborgs Miljöförvaltning Rapporter (ISSN X): R 2008:1 Årsrapport Bokslut och resultat för Göteborgs miljönämnd R 2008:2 Bottenfauna. En undersökning av bottenfauna i sötvatten i Göteborg 2007 R 2008:3 Metaller i vattendrag. En undersökning av metallhalter i vattenmossa i Göteborg 2007 R 2008:4 Inventering av två arter dykarskalbaggar först - bred gulbrämad dykare och bred paljettdykare i Göteborg R 2008:5 Årsrapport Luftföroreningar. Mätningar i Göteborgsområdet 2007 R 2008:6 Analyser av bly, kadmium och ftalater i leksaker. Ett delprojekt inom projektet Giftfritt Göteborg R 2008:7 Rökfria skolagårdar i Göteborg - finns det? R 2008:8 Projekt Säveån 2007 R 2008:9 Luftkvaliteten vid förskolor i Göteborgs kommun R 2008:10 Miljörapport En beskrivning av miljötillståndet i Göteborg R 2008:11 Antibakteriella medel inom livsmedelsindustrin förekomst och användning i Göteborg. Ett delprojekt inom projekt Giftfritt Göteborg R 2008:12 Inventering av källsnabblöpare 2008 R 2008:13 Inventering av hasselsnoksbiotoper 2008 R 2008:14 Flodpärlmussla i Lärjeån. Studie av larvstadium och värdfiskar R 2007:1 Årsrapport 2006 Bokslut och resultat för Göteborgs miljönämnd R 2007:2 Bottenfauna. En undersökning av bottenfauna i sötvatten i Göteborg 2006 R 2007:3 Metaller i vattendrag. En undersökning av metallhalter i vattenmossa i Göteborg 2006 R 2007:4 Transplantering av lunglav Lobaria pulmonaria i sex skogsbestånd i Göteborg R 2007:5 Kvicksilver i gädda från insjöar i Göteborg R 2007:6 CMR-ämnen - utfasning i Göteborg. Ett delprojekt inom projektet Giftfritt Göteborg. R 2007:7 Jobba giftfritt. Exempel på arbete för en giftfri miljö. Inkluderar vägledning för intern kemikalieredovisning R 2007:8 Årsrapport luftföroreningar Mätningar i Göteborgsområdet R 2007:9 Läkarstämman i Nordstan. Ett nytt sätt att nå allmänheten med kunskap. R 2007:10 Inventering av fladdermöss i Göteborgs kommun 2006 R 2007:11 Luftkvaliteten på torg i 21 stadsdelar R 2007:12 Batteriprojekt del 2 - utfasning av kadmium, en enkätundersökning bland importörer och återförsäljare R 2007:13 Miljörapport En beskrivning av miljötillståndet i Göteborg R 2007:14 Ftalater i leksaker och barnavårdsartiklar. Ett tillsynsprojekt inom miljömålet Giftfri miljö R 2007:15 Energianvändning hos tillståndspliktiga verksamheter R 2007:16 Inventering av stinkpadda (Bufo calamita) i Göteborgs kommun 2006 R 2007:17 Marinbiologisk undersökning. Utbredning av blåmusselbankar inom Göteborgs skärgård R 2007:18 Ekologiska fotavtryck. Vad är det och hur beräknas det? R 2007:19 Miljöutställning på Båtmässan Göteborgs Stad i samarbete med Miljösamverkan Västra Götaland.

25