Kodning av tal Kodning av musik MPEG-4 Audio toolbox

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kodning av tal Kodning av musik MPEG-4 Audio toolbox"

Transkript

1 Kodning av tal Kodning av musik MPEG-4 Audio toolbox

2 Kodning av bild och ljud bygger på modeller (Fö.1) S(t) t Genereringsmodeller 3D-objekt belysning kameraprojektion ljudgenerering Modellbaserade kodningsmetoder Signalmodeller determ. modeller statistiska modeller vågformskodning Syn/hörsel-modeller spatio/temporal modeller maskeringsegenskaper Perceptionsbaserade kodningsmetoder 2

3 I. Talkodning Tal - kvalitetsnivåer Broadcast quality : AM-radio, ca 10 khz, (>64 kbit/s) Network (toll) quality : fast telefoni, ca 3 khz, (16-64 kbit/s) Communication quality : mobiltelefoni, (4-16 kbit/s) Synthetic quality : talsyntes (< 4 kbit/s) Jämför generell audio HiFi : FM-radio, CD, ca 20 KHz ( kbit/s) 3

4 Talkodning Historik Vågformskodning (PCM, DPCM) PCM föreslogs oberoende av Paul M. Rainey och av Alex Reeves (AT&T Paris) år Installerades i USAs telenät delta modulation, differential PCM µ-law kvantisering introduceras - standardiseras för telefoni 1972 (8 KHz * 8 bits = 64 Kbit/s, logaritmisk kvantisering) (G.711) 1974 Adaptiv DPCM (G.726) Modellbaserad kodning 1939 Channel Vocoder (talsyntes) 1984 LPC/CELP vocoder (de flesta kodningsstandarder för talsignaler idag använder någon variant av CELP) 4

5 Talgenerering lungor (lungs) luftrör (trachea) stämband (vocal cords) luftväg mun (oral tract) luftväg näsa (nasal tract) 5

6 Talsignalen - vokaler 6

7 Talsignalen - konsonanter 7

8 Avancerade talkodare baserar sig på modeller av hur talet genereras: Brusgenerator Vocal tract pitch Pulsgenerator Voiced/unvoiced 8

9 Exempel på Vocal tract filter Fast filterbank (bandpassfilter) g 1 g 2 BP 1 BP 2 g n BP n 9

10 1939 Channel vocoder Första modellbaserade talsyntetisatorn utvecklas av Homer Dudley på AT&T labs - VODER 10

11 Första publika presentationen av VODER 11

12 Noggrannare modellering av talsignalen Komponenter i talsignalen: spektrala resonanser (formanter, rörliga) periodisk excitation (tonande, grundton ( pitch ) + grundtonskontur brusexcitation (frikativ, tonlös, ingen grundton) transienter ( stop-release bursts ) amplitudmodulation (nasal) timing 12

13 Vokaler Karaktäriserad av formanter; I allmänhet tonande ( voiced ); Ljudet formas av tungan och läpparna. Exempel på vokaler: a, e, i, o, u, ah, oh. Stämbandsfrekvens: män Hz, kvinnor upp till 500Hz. Vokaler varar i medel mycket längre än konsonanter. Det mesta av den akustiska energin i talsignalen bärs av vokaler. F1-F2 diagram Formantpositioner 13

14 Styrbart vocal tract filter Styr-parametrar x V(z) y OVE formant synthesis (Prof. Gunnar Fant, KTH),

15 Kombinera exitationsmodellen enligt tidigare (brus/pulsgenerator) med styrbart filter. Obs: ej att förväxlas med vanlig prediktiv kodning (DPCM)! LPC är en modellbaserad metod medan vanlig prediktiv kodning är en vågformskodningsmetod. 15

16 Blockschema - LPC kodare 16

17 1. LPC-parametrar (a i, G): 2. PARCOR (partial correlation coefficients) kan beräknas rekursivt från a i (se Sayood sid 507). Lämpar sig bättre att kvantisera än LPC-parametrarna. 3. LSF (Line spectrum frequences) utgår från inversfiltret 1/V(z) 17

18 1. Signalen delas lämpligen upp i korta segment (ex.vis 20 ms). 2. För varje segment estimeras vocal tract parametrarna (a i, G) samt pitch och V/UV-tillståndet. Filterparametrarna kan fås genom att minimera en felvarians (jmf beräkning av optimal prediktor). 3. V/UV-estimeringen baseras på energi- och frekvensinnehåll. 4. Pitch-frekvens fås genom att söka efter periodiciteter (typiskt samples). 18

19 V/UV: 1 bit Pitch: 6 bitar Vocal tract: 46 bitar (10+1 parametrar) Synk.: 1 bit Tot: 54 bitar => 2.4 kbit/s 19

20 1. Byt ut V/UV-exiteringen mot en tabell som innehåller ett stort antal förlagrade exciteringssignaler (jfr VQ): kodbok V(z) 2. Sök efter bästa exiteringssignalen genom att pröva samtliga. Här ges möjlighet att även applicera modell av hörselsinnet. 20

21 Code Excited Linear Prediction Coding (CELP) Kodning: LPC analys ->V(z) Definiera ett perceptuellt filter W(z). Detta skall tillåta ökat brus vid formantfrekvenserna (maskering!) Syntetisera talet genom att testa varje kodbokssekvens i tur och ordning Beräkna optimala förstärkningen som minimerar den perceptuellt viktade felenergin i varje ram Välj kodbokssekvensen som ger lägsta felet Skicka LPC parametrarna och kodboksindex Avkodning: Ta emot LPC parametrarna och kodboksindex Återsyntetisera talet via V(z) Prestanda: 16kbit/s: MOS=4.2, Delay=1.5 ms, 19 MIPS 8 kbit/s: MOS=4.1, Delay=35 ms, 25 MIPS 2.4kbit/s: MOS=3.3, Delay=45 ms, 20 MIPS 21

22 Exempel på CELP-kodare G.728: V(z) är ett stort FIR filter (M=50) Kodboken innehåller 127 sekvenser, GSM: Kodboken består av regelbundna pulståg med variabel frekvens och amplitudvärden. MELP: (Mixed exitation linear prediction). Kodbok kombinerad med brusgenerator. 22

23 Talkodare för hög datatakt (CELP, 5-24 kb/s) Talkodare för låg datatakt (HVXC, < 4 kb/s) Text-to-speech (TTS, talsyntes) Codebook index k g k s(n) x k (n) LPC filter Perceptual w. filter e(n) MPEG-4 CELP-kodare 23

24 HVXC talkodare för låga datatakter 8 khz sampling, 2 4 kbit/s. Under 1.2 kbit/s i variable rate mode. Kombination av LPC och CELP-kodning baserad på utfallet av FFT-analys. Vektorkvantisering av enveloppen för spektrat. 24

25 HVXC - blockschema 25

26 Sammanfattning: kodare avsedda för telefoni (8kHz sampling rate) 26

27 Principer: Generell ljudkodare (MP3, AAC ) Modifierad generell kodare (SBR, HILN, ) Syntetiskt ljud (SAOL, SASL, MIDI) De flesta av dessa metoder har utvecklats genom MPEG-4 samarbetet. 27

28 HILN, kodare för låg datatakt (4-16 kbit/s) Harmoniska och individuella toner plus brus delbandskodare Endast en frekvens per delband 28

29 TTS Text-To-Speech MPEG-4 definerar ett interface, inte särskild TTS funktion SAOL - Structured Audio Orchestra Language SAOL beskriver hur olika instruments skall genereras SASL - Structured Audio Score Language SASL beskriver vilket instrument som skall spela MIDI är en delmängd av SASL 29

30 Generellt naturligt ljud AAC BSAC TwinVQ HILN (parametric) Naturligt tal CELP HVXC (parametric) Synthetiskt ljud TTS SAOL SASL Sammansättning Mixing Re-sampling 3D-rendering 30

31 Quality CD General audio (AAC, TwinVQ) FM AM Telephone Cellular Parametric speech (HVXC) Parametric audio (HILN) High quality speech (CELP) kbit/s 31

32 Original audio Music coder (TwinVQ) 6 kbit/s Music coder (HILN) 6 kbit/s Speech coder (CELP) 6 kbit/s Speech coder (HVXC) 2 kbit/s Speech Simple music Complex music 32

I. Talkodning. Kodning av tal Kodning av musik MPEG-4 Audio toolbox. Talkodning Historik. Talgenerering. Talsignalen - vokaler

I. Talkodning. Kodning av tal Kodning av musik MPEG-4 Audio toolbox. Talkodning Historik. Talgenerering. Talsignalen - vokaler Kodning av bild och ljud bygger på modeller (Fö.1) S(t) t Kodning av tal Kodning av musik MPEG-4 Audio toolbox Genereringsmodeller 3D-objekt belysning kameraprojektion ljudgenerering Modellbaserade kodningsmetoder

Läs mer

Föreläsning 12. Modellbaserad ljudkodning. Modellbaserad bildkodning. Utblickar Mediakommunikation över Internet Multi-view video

Föreläsning 12. Modellbaserad ljudkodning. Modellbaserad bildkodning. Utblickar Mediakommunikation över Internet Multi-view video Föreläsning 12 Modellbaserad ljudkodning Modellbaserad bildkodning Utblickar Mediakommunikation över Internet Multi-view video 1 Kodning av bild och ljud bygger på modeller (Fö.1) S(t) t Genereringsmodeller

Läs mer

Analys/syntes-kodning

Analys/syntes-kodning Analys/syntes-kodning Många talkodare bygger på en princip som kallas analys/syntes-kodning. Istället för att koda en vågform, som man normalt gör i generella ljudkodare och i bildkodare, så har man parametrisk

Läs mer

Föreläsning 10: Ljudkodning ( Audio Coding )

Föreläsning 10: Ljudkodning ( Audio Coding ) Föreläsning 10: Ljudkodning ( Audio Coding ) 1. Inledning PCM, standardmetoder, MDCT, psykoakustik, ljudtryck 2. Hörselsinnet Hörnivåkurvor, hörseltröskel, maskeringseffekter, Barkskalan 1. Ljudkodning

Läs mer

4/27/12. Fönstring i MDCT. Föreläsning 10: Ljudkodning ( Audio Coding ) 1. Inledning PCM, standardmetoder, MDCT, psykoakustik, ljudtryck

4/27/12. Fönstring i MDCT. Föreläsning 10: Ljudkodning ( Audio Coding ) 1. Inledning PCM, standardmetoder, MDCT, psykoakustik, ljudtryck Föreläsning 10: Ljudkodning ( Audio Coding ) 1. Inledning PCM, standardmetoder, MDCT, psykoakustik, ljudtryck 2. Hörselsinnet Hörnivåkurvor, hörseltröskel, maskeringseffekter, Barkskalan 3. Ljudkodning

Läs mer

Föreläsning 1: Bild- och ljudkodning

Föreläsning 1: Bild- och ljudkodning Föreläsning 1: Bild- och ljudkodning 1. Kursöversikt 2. Introduktion till bild- och ljudkodning - syfte - historik - antal bitar per bildpunkter/sampel 3. Två principiella klasser : distorsionsfri och

Läs mer

Digital signalbehandling Digitalt Ljud

Digital signalbehandling Digitalt Ljud Signalbehandling Digital signalbehandling Digitalt Ljud Bengt Mandersson Hur låter signalbehandling Institutionen för elektro- och informationsteknik 2008-10-06 Elektronik - digital signalbehandling 1

Läs mer

Psykoakustik. Ljudtrycksnivå. Hörselns omfång. Hörnivå(loudness) Människans hörsel är ganska väl studerad och det finns bra modeller för den.

Psykoakustik. Ljudtrycksnivå. Hörselns omfång. Hörnivå(loudness) Människans hörsel är ganska väl studerad och det finns bra modeller för den. Psykoakustik Ljudtrycksnivå Människans hörsel är ganska väl studerad och det finns bra modeller för den. Detta kan utnyttjas vid ljudkodning för att placera distorsionen (kvantiseringsbruset) så att det

Läs mer

Vocoding och frekvensskiftningsexperiment inom det audiologiska forskningsfältet Av Morgan Karlsson

Vocoding och frekvensskiftningsexperiment inom det audiologiska forskningsfältet Av Morgan Karlsson Vocoding och frekvensskiftningsexperiment inom det audiologiska forskningsfältet Av Morgan Karlsson Vocoding Några av de första försöken att återskapa tal elektroniskt gjordes på 30-talet av fysikern Homer

Läs mer

TALKODNING - från tal till syntes

TALKODNING - från tal till syntes TALKODNING - från tal till syntes Björn Engström bjoeng-9@student.luth.se Tommy Höglund tomhog-9@student.luth.se Jan Niemi jannie-9@student.luth.se Avdelningen för Signalbehandling Luleå Tekniska Universitet

Läs mer

Föreläsning: Digitalt Ljud. signalbehandling. Elektronik - digital signalbehandling. Signal och spektrum. PC-ljud. Ton från telefonen.

Föreläsning: Digitalt Ljud. signalbehandling. Elektronik - digital signalbehandling. Signal och spektrum. PC-ljud. Ton från telefonen. Elektronik - digital signalbehandling Föreläsning: Digitalt Ljud Bengt Mandersson Hur låter signalbehandling Institutionen för elektro- och informationsteknik 2010-10-01 1 2008-10-06 Elektronik - digital

Läs mer

EXEMPEL 1: ARTVARIATION FÖRELÄSNING 1. EEG frekvensanalys EXEMPEL 2: EEG

EXEMPEL 1: ARTVARIATION FÖRELÄSNING 1. EEG frekvensanalys EXEMPEL 2: EEG FÖRELÄSNING EXEMPEL : ARTVARIATION Kurs- och transform-översikt. Kursintroduktion med typiska signalbehandlingsproblem och kapitelöversikt. Rep av transformer 3. Rep av aliaseffekten Givet: data med antal

Läs mer

Språkljudens akustik. Akustik, akustiska elementa och talanalys

Språkljudens akustik. Akustik, akustiska elementa och talanalys Akustik, akustiska elementa och talanalys Språkljudens akustik Mattias Heldner KTH Tal, musik och hörsel heldner@kth.se Talsignalen mer lättåtkomlig än andra delar av talkommunikationskedjan Det finns

Läs mer

Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Att sända information mellan datorer. Information och binärdata

Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Att sända information mellan datorer. Information och binärdata Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk Jens A Andersson (Maria Kihl) Att sända information mellan datorer värd 11001000101 värd Två datorer som skall kommunicera. Datorer förstår

Läs mer

Psykoakustik. Ljudtrycksnivå. Hörselns omfång. Hörnivå (loudness) Människans hörsel är ganska väl studerad och det finns bra modeller för den.

Psykoakustik. Ljudtrycksnivå. Hörselns omfång. Hörnivå (loudness) Människans hörsel är ganska väl studerad och det finns bra modeller för den. Psykoakustik TSBK35 fö 10 p.3 Ljudtrycksnivå TSBK35 fö 10 p.4 Människans hörsel är ganska väl studerad och det finns bra modeller för den. Detta kan utnyttjas vid ljudkodning för att placera distorsionen

Läs mer

KÄLLA-FILTER. Repetition. Talapparaten i källa-filter perspektivet. Repetition (ff) Ljudkällor i talapparaten (ff) Ljudkällor i talapparaten

KÄLLA-FILTER. Repetition. Talapparaten i källa-filter perspektivet. Repetition (ff) Ljudkällor i talapparaten (ff) Ljudkällor i talapparaten KÄLLA-FILTER Repetition - Repetition av resonans och filter Komplexa ljudvågor: deltoner Amplitudspektrum - Talapparaten som resonator - Talapparaten som källa-filtersystem - Spektrum, Spektrogram, spektrograf

Läs mer

Kapitel 2 o 3. Att skicka signaler på en länk. (Maria Kihl)

Kapitel 2 o 3. Att skicka signaler på en länk. (Maria Kihl) Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk Jens A Andersson (Maria Kihl) Att sända information mellan datorer värd äd 11001000101 värd äd Tåd Två datorer som skall kllkommunicera.

Läs mer

Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Jens A Andersson

Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Jens A Andersson Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk Jens A Andersson Att göra Kursombud Williams bok???? Kolla schemat: Övningar flyttade Labanmälan ska funka nu 2 Att sända information

Läs mer

Människans hörsel är ganska väl studerad och det finns bra modeller för den.

Människans hörsel är ganska väl studerad och det finns bra modeller för den. Psykoakustik Människans hörsel är ganska väl studerad och det finns bra modeller för den. Detta kan utnyttjas vid ljudkodning för att placera distorsionen (kvantiseringsbruset) så att det ska märkas så

Läs mer

Sampling. Analog - digital. Kvantifiering. Samplingsprocess. Analog vs digital teknik. Kvantifiering. Analog oändlig digital diskret (1or 0or)

Sampling. Analog - digital. Kvantifiering. Samplingsprocess. Analog vs digital teknik. Kvantifiering. Analog oändlig digital diskret (1or 0or) Analog - digital Analog oändlig digital diskret (1or 0or) Digitalt intakt trots kopiering analogt slits och kvaliteten degraderar Sampling Sinuston vågdiagram (AT) antal mätpunkter/samplingspunkter Samplingsfrekvens

Läs mer

Perception. Intonation och tonhöjd. Intrinsisk F0. Intonation och tonhöjd (ff) Akustiska och perceptoriska drag. Perception av prosodiska drag

Perception. Intonation och tonhöjd. Intrinsisk F0. Intonation och tonhöjd (ff) Akustiska och perceptoriska drag. Perception av prosodiska drag Perception Akustiska och perceptoriska drag Samband mellan akustiska och perceptoriska drag Tyngpunkt på perceptorisk relevanta drag Prosodi Vokaler Konsonanter Perception i största allmänhet Primära akustiska

Läs mer

Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Jens A Andersson

Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Jens A Andersson Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk Jens A Andersson Att sända information mellan datorer värd 11001000101 värd Två datorer som skall kommunicera. Datorer förstår endast

Läs mer

Grundläggande ljud- och musikteori

Grundläggande ljud- och musikteori Grundläggande ljud- och musikteori Jan Thim Magnus Eriksson Lektionens syfte Syftet med denna lektion är är att att ge ge förståelse för för decibelbegreppet, spektrum, digitalisering och och olika olika

Läs mer

Optimal Signalbehandling Labbhandledning

Optimal Signalbehandling Labbhandledning Institutionen för Elektro- och Informationsteknik Lunds Universitet Lunds Tekniska Högskola Optimal Signalbehandling Labbhandledning Martin Stridh Leif Sörnmo Bengt Mandersson 2012 Department of Electrical

Läs mer

Optimal Signal Processing Laboratory work

Optimal Signal Processing Laboratory work Institutionen för Electrical and Information Technology Lunds Universitet Lunds Tekniska Högskola Optimal Signal Processing Laboratory work Martin Stridh Leif Sörnmo Bengt Mandersson 2007 Department of

Läs mer

SMS047 Mediakodning. Introduktion. Frank Sjöberg. Introduktion. Introduktion

SMS047 Mediakodning. Introduktion. Frank Sjöberg. Introduktion. Introduktion SMS047 Mediakodning Frank Sjöberg Email: frank@sm.luth.se Rum A3207 Kursen behandlar kodning av fyra olika typer av media Text & annan data Bild Ljud (ej tal) Video Vi kommer i första hand att studera

Läs mer

Elektronik. Viktor Öwall, Digital ASIC Group, Dept. of Electroscience, Lund University, Sweden-

Elektronik. Viktor Öwall, Digital ASIC Group, Dept. of Electroscience, Lund University, Sweden- Analogt och Digital Bertil Larsson Viktor Öwall Analoga och Digitala Signaler Analogt Digitalt 001100101010100000111110000100101010001011100010001000100 t Analogt kontra Digitalt Analogt få komponenter

Läs mer

Lab skapades Ove (Orator Verbis Electris) av Gunnar Fant, KTH.

Lab skapades Ove (Orator Verbis Electris) av Gunnar Fant, KTH. Lab 2 1953 skapades Ove (Orator Verbis Electris) av Gunnar Fant, KTH. Ove var en talsyntesmaskin som kunde göra vokalljud. Ganska bra sådana dessutom, i alla fall med tanke på dåtidens teknik. Här finns

Läs mer

Signaler och system, IT3

Signaler och system, IT3 Signaler och system, IT3 Vad är signalbehandling? 1 Detta dokument utgör introduktionsföreläsningen för kursen Signaler och system för IT3 period 2. Kursen utvecklades år 2002 av Mathias Johansson. 1 Vad

Läs mer

2 Vad händer när man ringer? 2 Vad händer när man ringer?

2 Vad händer när man ringer? 2 Vad händer när man ringer? 41 GSM-boken 2.1 Blockschema Bilden här intill visar ficktelefonen så som våra ögon ser den, ett hölje med antenn. I höljet finns ett hål att prata i, där sitter mikrofonen, och en massa småhål att lyssna

Läs mer

Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Jens A Andersson

Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Jens A Andersson Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk Jens A Andersson Att sända information mellan datorer värd 11001000101 värd Två datorer som skall kommunicera. Datorer förstår endast

Läs mer

Ljudlära. Ljud är Periodicitet. Introduktion. Ljudlära viktigt ur två aspekter:

Ljudlära. Ljud är Periodicitet. Introduktion. Ljudlära viktigt ur två aspekter: Introduktion Ljudlära Ljudlära viktigt ur två aspekter: 1. Ljudets fysikaliska egenskaper 2. Vad vi uppfattar med hörseln Syfte: att lära sig göra relevanta kopplingar mellan faktisk vetenskap och sinnlig

Läs mer

Föreläsning 7: Bild- och videokodning

Föreläsning 7: Bild- och videokodning Föreläsning 7: Bild- och videokodning Inledning - varför bildkodning - tillämpningar - grundprinciper Förlustfri kodning - Variabellängdskodning - Skurländskodning - Huffmankodning Irreversibla kodningsmetoder

Läs mer

En generell prediktiv kodare utnyttjar signalens utseende N steg tillbaka i tiden för kodningen, dvs vi kodar efter den betingade fördelningen

En generell prediktiv kodare utnyttjar signalens utseende N steg tillbaka i tiden för kodningen, dvs vi kodar efter den betingade fördelningen Prediktiv kodning Närliggande sampel i en signal är oftast starkt korrelerade med varandra, det kan därför vara en bra ide att försöka utnyttja denna korrelation (minnet) innan kvantiseringen för att få

Läs mer

Linjär prediktion. Prediktiv kodning. Linjär prediktion. Prediktiv kodare och avkodare

Linjär prediktion. Prediktiv kodning. Linjär prediktion. Prediktiv kodare och avkodare Prediktiv kodning Linjär prediktion Närliggande sampel i en signal är oftast starkt korrelerade med varandra, det kan därför vara en bra ide att försöka utnyttja denna korrelation (minnet) innan kvantiseringen

Läs mer

Lab 4: Digital transmission Redigerad av Niclas Wadströmer. Mål. Uppstart. Genomförande. TSEI67 Telekommunikation

Lab 4: Digital transmission Redigerad av Niclas Wadströmer. Mål. Uppstart. Genomförande. TSEI67 Telekommunikation TSEI67 Telekommunikation Lab 4: Digital transmission Redigerad av Niclas Wadströmer Mål Målet med laborationen är att bekanta sig med transmission av binära signaler. Det innebär att du efter laborationen

Läs mer

Spektrala Transformer

Spektrala Transformer Spektrala Transformer Tidsdiskreta signaler, kvantisering & sampling Tidsdiskreta signaler Tidskontinuerlig signal Ex: x(t) = sin(ωt) t är ett reellt tal ω har enheten rad/s Tidsdiskret signal Ex: x(n)

Läs mer

Ljudteknik 5p tch Hz from Scra

Ljudteknik 5p tch Hz from Scra tch Hz from Scra Ljudteknik 5p Effekter Innehåll Dynamisk nivå justering Gate (Nivågrind) Kompressor, limiter Expander Tidsrelaterade justeringar Delay (Fördröjning) Reverb (Rumsklang) Flanger, chorus

Läs mer

Kapitel 13: (Maria Kihl)

Kapitel 13: (Maria Kihl) Kapitel 13: Telefoninäten Jens A Andersson (Maria Kihl) Jämförelse med OSI-modellen OSI-modellen Applikation Presentation Session Transport Nät Länk Fysisk TCP/IP-modellen Applikation Transport Nät IP-bärande

Läs mer

Digital kommunikation. Maria Kihl

Digital kommunikation. Maria Kihl Digital kommunikation Maria Kihl Läsanvisningar Kihl & Andersson: 2.1-2.3, 3.1-2, 3.5-6 (ej CDM) Stallings: 3.1-4, 5.1, 5.2, 8.1, 8.2 Forouzan 5th: 3.1-3.4, 3.6, 4.1-4.2, 5.1, 6.1.1, 6.1.3 2 Protokoll

Läs mer

Spektrala Transformer

Spektrala Transformer Spektrala Transformer Tidsdiskreta signaler, kvantisering & sampling Tidsdiskreta signaler Tidskontinuerlig signal Ex: x(t) = sin(ωt) t är ett reellt tal ω har enheten rad/s Tidsdiskret signal Ex: x(n)

Läs mer

Skillnader vokaler - konsonanter. Konsonanters akustiska mönster. Vokaler. Konsonanter. Konsonantklasser. Sonoranter

Skillnader vokaler - konsonanter. Konsonanters akustiska mönster. Vokaler. Konsonanter. Konsonantklasser. Sonoranter Konsonanters akustiska mönster Ô Skillnader vokaler - konsonanter Ô Indelning konsonanter Ô Enskilda konsonantklassers typiska drag Ô Artikulationsställe och akustisk representation Skillnader vokaler

Läs mer

INNEHÅLL. Per Wallander. GSM-boken. Per Wallander

INNEHÅLL. Per Wallander. GSM-boken. Per Wallander Per Wallander Per Wallander 1 Per Wallander Första upplagan ISBN 91-86296-09-4 Innehållet i denna bok är skyddat enligt Lagen om upphovsrätt, 1960:729, och får inte reproduceras eller spridas i någon form

Läs mer

Idag. Tillägg i schemat. Segmenteringsproblemet. Transkription

Idag. Tillägg i schemat. Segmenteringsproblemet. Transkription Tillägg i schemat 21/9 slutar 16.00 ist f 15.00 5/10 slutar 16.00 ist f 15.00 Idag talkommunikationskedjan ljudvågor, enkla och sammansatta vågrörelser frekvens och amplitud ljudtryck, decibel källa-filter-modellen

Läs mer

Analoga och Digitala Signaler. Analogt och Digitalt. Analogt. Digitalt. Analogt få komponenter låg effektförbrukning

Analoga och Digitala Signaler. Analogt och Digitalt. Analogt. Digitalt. Analogt få komponenter låg effektförbrukning Analoga och Digitala Signaler Analogt och Digitalt Analogt 00000000000000000000000000000000000 t Digitalt Analogt kontra Digitalt Analogt å komponenter låg eektörbrukning verkliga signaler Digitalt Hög

Läs mer

Grundläggande signalbehandling

Grundläggande signalbehandling Beskrivning av en enkel signal Sinussignal (Alla andra typer av signaler och ljud kan skapas genom att sätta samman sinussignaler med olika frekvens, Amplitud och fasvridning) Periodtid T y t U Amplitud

Läs mer

Digital kommunikation. Maria Kihl

Digital kommunikation. Maria Kihl Digital kommunikation Maria Kihl Läsanvisningar Kihl & Andersson: 2.1-2.3, 3.1-2, 3.5-6 (ej CDM) Stallings: 3.1-4, 5.1, 5.2, 5.3, 8.1, 8.2 2 Protokoll När människor kommunicerar använder vi ett språk.

Läs mer

Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Signalteori, 7,5 hp Kurskod: HÖ1007 Tentamenstillfälle

Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Signalteori, 7,5 hp Kurskod: HÖ1007 Tentamenstillfälle Institutionen för hälsovetenskap och medicin Kod: Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Signalteori, 7,5 hp Kurskod: HÖ1007 Tentamenstillfälle Datum 2013-08-19 Tid 4 timmar Kursansvarig Susanne Köbler Tillåtna

Läs mer

Elektriska kretsar och fält - några exempel på tillämpningar

Elektriska kretsar och fält - några exempel på tillämpningar Elektriska kretsar och fält - några exempel på tillämpningar Professor Per Larsson-Edefors VLSI Research Group Chalmers tekniska högskola perla@chalmers.se Elektriska kretsar och fält, 110321, Per Larsson-Edefors

Läs mer

Digital behandling av tal. Litteratur till dagens lektion. Talproduktion. Akustisk Fonetik. Akustiska Elementa och Digital Signalbehandling

Digital behandling av tal. Litteratur till dagens lektion. Talproduktion. Akustisk Fonetik. Akustiska Elementa och Digital Signalbehandling Digital behandling av tal Akustiska Elementa och Digital Signalbehandling Rebecca Jonson Talteknologikursen VT2007 Inom talteknologi vill vi producera och analysera tal vilket kräver kunskap om talproduktion

Läs mer

Skurlängdskodning. aaaabbbbbbbccbbbbaaaa. Man beskriver alltså sekvensen med ett annat alfabet än det ursprungliga.

Skurlängdskodning. aaaabbbbbbbccbbbbaaaa. Man beskriver alltså sekvensen med ett annat alfabet än det ursprungliga. Datakompression fö 4 p1 Skurlängdskodning Ibland har man källor som producerar långa delsekvenser av samma symbol Det kan då vara praktiskt att istället för att beskriva sekvensen som en följd av enstaka

Läs mer

Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ1015 Tentamenstillfälle 1

Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ1015 Tentamenstillfälle 1 Hälsoakademin Kod: Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ115 Tentamenstillfälle 1 Datum 211 11 3 Tid 4 timmar Kursansvarig Susanne Köbler Tillåtna hjälpmedel Miniräknare

Läs mer

EXAMENSARBETE. Skillnader mellan elgitarrtoner vid olika tonhöjd av LAME MP3-kodning. Henrik Alakangas. Filosofie kandidatexamen Ljudteknik

EXAMENSARBETE. Skillnader mellan elgitarrtoner vid olika tonhöjd av LAME MP3-kodning. Henrik Alakangas. Filosofie kandidatexamen Ljudteknik EXAMENSARBETE Skillnader mellan elgitarrtoner vid olika tonhöjd av LAME MP3-kodning Henrik Alakangas Filosofie kandidatexamen Ljudteknik Luleå tekniska universitet Institutionen för konst, kommunikation

Läs mer

Övningar modul 1 - Dataöverföring & fysisk infrastruktur

Övningar modul 1 - Dataöverföring & fysisk infrastruktur 1. Dataöverföring Övningar modul 1 - Dataöverföring & fysisk infrastruktur Syfte: Förstå begreppen dämpning och förstärkning av en signal. Kunna räkna i db och kunna använda det till beräkning av effektbudget.

Läs mer

Kapitel 3 o 4 Att skicka signaler på en länk Tillförlitlig dataöverföring. Att göra. Att sända information mellan datorer

Kapitel 3 o 4 Att skicka signaler på en länk Tillförlitlig dataöverföring. Att göra. Att sända information mellan datorer Kapitel 3 o 4 Att skicka signaler på en länk Tillförlitlig dataöverföring Jens A Andersson (Maria Kihl) Att göra Kursombud 2 Att sända information mellan datorer 11001000101 värd värd Två datorer som skall

Läs mer

Elektronik Dataomvandlare

Elektronik Dataomvandlare Elektronik Översikt Analoga och digitala signaler Dataomvandlare Pietro Andreani Institutionen för elektro- och informationsteknik Lunds universitet Nyquistteorem Kvantiseringsfel i analog-till-digital

Läs mer

Analogt och Digital. Viktor Öwall. Elektronik

Analogt och Digital. Viktor Öwall. Elektronik Analogt och Digital Viktor Öwall Analoga och Digitala Signaler Analogt Digitalt 001100101010100000111110000100101010001011100010001000100 t Analogt kontra Digitalt Analogt få komponenter låg effektförbrukning

Läs mer

Elektronisk ljudalstring. Synthesizers. Workstations, arbetsstationer & MIDI

Elektronisk ljudalstring. Synthesizers. Workstations, arbetsstationer & MIDI Elektronisk ljudalstring & MIDI Synthesizers (Roland, Korg, ARP, Yamaha, Emu, Kawai, Alesis, Prophet, Moog, Ensoniq) Kan syntetisera/skapa olika (elektroniska) ljud Innehåller ofta olika digitala effekter

Läs mer

Digital Signalbehandling i Audio/Video

Digital Signalbehandling i Audio/Video Digital Signalbehandling i Audio/Video Institutionen för Elektrovetenskap Laboration 1 (del 1) Martin Stridh Lund 2005 2 Kapitel 1 Musikkompression Denna laboration handlar om kompression av ljud och musik

Läs mer

Telefoninäten. Jens A Andersson

Telefoninäten. Jens A Andersson Telefoninäten Jens A Andersson Referens-modeller OSI-modellen Applikation Presentation Session Transport Nät Länk Fysisk TCP/IP-modellen Applikation Transport Nät IP-bärande nät 2 Data communication After

Läs mer

! Susanne Schötz! ! akustisk-fonetisk analys! ! grupparbete!! om vi hinner: introduktion till Praat (kort demo)!

! Susanne Schötz! ! akustisk-fonetisk analys! ! grupparbete!! om vi hinner: introduktion till Praat (kort demo)! Introduktion till akustisk analys (av tal)!! akustiska elementa!! akustisk analys!! grupparbete: akustisk analys!! om hinner: introduktion till Praat!! mina bilder finns att ladda ner här: http://person2.sol.lu.se/susanneschotz/teaching_files/intro_ak.pdf!

Läs mer

HMM-baserad talsyntes An HMM-based Text-To-Speech System applied to Swedish

HMM-baserad talsyntes An HMM-based Text-To-Speech System applied to Swedish HMM-baserad talsyntes An HMM-based Text-To-Speech System applied to Swedish Anders Lundgren Handledare: Jonas Beskow Godkänd:... Examinator:... Rolf Carlson Examensarbete vid institutionen för Tal, Musik

Läs mer

Kihl & Andersson: , 3.1-2, (ej CDM) Stallings: 3.1-4, 5.1, 5.2, 5.3, 8.1, 8.2

Kihl & Andersson: , 3.1-2, (ej CDM) Stallings: 3.1-4, 5.1, 5.2, 5.3, 8.1, 8.2 Kihl & Andersson: 2.1-2.3, 3.1-2, 3.5-6 (ej CDM) Stallings: 3.1-4, 5.1, 5.2, 5.3, 8.1, 8.2 Hej Hej Vad är klockan? 14.00 Hej då New connection Connection approved Request for data Data transfer End connection

Läs mer

6. Blandade uppgifter

6. Blandade uppgifter 6. Blandade uppgifter 1. En digital TV-signal skall överföras på en analog kanal. TV-källan sänder bilder i form av en matris på 480x500 bildelement (pixels) med 32 olika intensitetsnivåer och med bildfrekvensen

Läs mer

3. Metoder för mätning av hörförmåga

3. Metoder för mätning av hörförmåga 3. Metoder för mätning av hörförmåga Sammanfattning Förekomst och grad av hörselnedsättning kan mätas med flera olika metoder. I kliniskt arbete används oftast tonaudiogram. Andra metoder är taluppfattningstest

Läs mer

TNMK054 - LJUDTEKNIK 1 FILTER OCH VCF

TNMK054 - LJUDTEKNIK 1 FILTER OCH VCF TNMK054 - LJUDTEKNIK 1 FILTER OCH VCF NÅGRA FREKVENSER Bastrumma Kropp 60-80Hz, snärt 2,5kHz Virveltrumma Kropp 240Hz, krispighet 5kHz HiHat & cymbaler Gongljud 200Hz, briljans 7,5-12kHz Hängpuka Kropp

Läs mer

Kapitel 13: Telefoninäten. Spanning Tree. Jämförelse med OSI-modellen. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Kapitel 13: Telefoninäten. Spanning Tree. Jämförelse med OSI-modellen. Jens A Andersson (Maria Kihl) Kapitel 13: Telefoninäten Jens A Andersson (Maria Kihl) Spanning Tree Att bygga träd av grafer som kan se ut hur som helst Hindra paket att gå runt i oändliga loopar Bygga effektiva transportvägar Spanning

Läs mer

Kapitel 3 o 4. Tillförlitlig dataöverföring. (Maria Kihl)

Kapitel 3 o 4. Tillförlitlig dataöverföring. (Maria Kihl) Kapitel 3 o 4 Att skicka signaler på en länk Tillförlitlig dataöverföring Jens A Andersson (Maria Kihl) Att sända information mellan datorer 11001000101 värd värd Två datorer som skall kommunicera. Datorer

Läs mer

Csound. Csound exempel

Csound. Csound exempel Csound Lång historia, föregångare (Music 4), tidigt 60-tal programstyrda oscillatorer som sammankopplas till instrument i en orkester -fil (.orc) en notfil ( score.sco) anger när och hur instrumenten skall

Läs mer

AD-/DA-omvandlare. Digitala signaler, Sampling och Sample-Hold

AD-/DA-omvandlare. Digitala signaler, Sampling och Sample-Hold AD-/DA-omvandlare Digitala signaler, Sampling och Sample-Hold Analoga och Digitala Signaler Analogt Digitalt 001100101010100000111110000100101010001011100010001000100 t Analogt - Digitalt Analogt få komponenter

Läs mer

TPPA-B(2): Akustisk fonetik I. Praktisk info. Kurslitteratur

TPPA-B(2): Akustisk fonetik I. Praktisk info. Kurslitteratur TPPA-B(2): Akustisk fonetik I Mattias Heldner KTH Tal, musik och hörsel heldner@kth.se Praktisk info Schema, läsanvisningar, handouts, länkar och dylikt finns på: http://www.ling.gu.se/~mattias/tppa_b/

Läs mer

Elektronik. Dataomvandlare

Elektronik. Dataomvandlare Elektronik Dataomvandlare Johan Wernehag Institutionen för elektro- och informationsteknik Lunds universitet 2 Översikt Analoga och digitala signaler Nyquistteorem Kvantiseringsfel i analog-till-digital

Läs mer

Kommunikationssystem grundkurs, 2G1501 Övningar modul 1 Dataöverföring & fysisk infrastruktur 1 Dataöverföring

Kommunikationssystem grundkurs, 2G1501 Övningar modul 1 Dataöverföring & fysisk infrastruktur 1 Dataöverföring 1 Dataöverföring Syfte: Förstå begreppen dämpning och förstärkning av en signal. Kunna räkna i db och kunna använda det till beräkning av effektbudget. Ha en känsla för sambandet mellan bandbredd (Hz)

Läs mer

Filformat och lagring

Filformat och lagring och lagring Text 2007-05-24 per.mattsson@miun.se Innehållet får ej kopieras eller återgivas 1 Det finns en uppsjö av filformat som är bärare av ljud. Olika filformat är vanliga i olika typer av användning

Läs mer

MEDIESIGNALER INTRODUKTION

MEDIESIGNALER INTRODUKTION Rev. 150119 US MEDIESIGNALER INTRODUKTION 1 VILKA PROBLEM LÖSER VI MED SIGNAL- BEHANDLING? Akustik. Inspelning av sorl från fikarummet vid TFE. Varför pratar alla så högt? Varför hör man inte vad någon

Läs mer

Vanliga frågor om Smart Pianist

Vanliga frågor om Smart Pianist Vanliga frågor om Smart Pianist Här följer en lista över vanliga frågor och svaren på dessa. Se bruksanvisningen för detaljerad information om instrumentet och specifika instruktioner för hanteringen.

Läs mer

A/D D/A omvandling. Lars Wallman. Lunds Universitet / LTH / Institutionen för Mätteknik och Industriell Elektroteknik

A/D D/A omvandling. Lars Wallman. Lunds Universitet / LTH / Institutionen för Mätteknik och Industriell Elektroteknik A/D D/A omvandling Lars Wallman Innehåll Repetition binära tal Operationsförstärkare Principer för A/D omvandling Parallellomvandlare (Flash) Integrerande (Integrating Dual Slope) Deltapulsmodulation (Delta

Läs mer

Digital Signalbehandling i Audio/Video

Digital Signalbehandling i Audio/Video Digital Signalbehandling i Audio/Video Institutionen för Elektrovetenskap Laboration 1 (del 2) Stefan Dinges Lund 25 2 Kapitel 1 Digitala audioeffekter Den här delen av laborationen handlar om olika digitala

Läs mer

Datormusik - idéer och verktyg

Datormusik - idéer och verktyg Datormusik - idéer och verktyg Musik är organiserat ljud (vem var det nu som sa så?) men jobbet måste ju göras datormusik, musik som skapats med hjälp av datorer och där datoranvändningen haft väsentligt

Läs mer

Praktisk info. T-PPA 2 Lektion 1: Akustiska elementa

Praktisk info. T-PPA 2 Lektion 1: Akustiska elementa T-PPA 2 Lektion 1: Akustiska elementa Mattias Heldner KTH Tal, musik och hörsel heldner@kth.se Praktisk info Schema, läsanvisningar, handouts, länkar och dylikt finns på: http://www.ling.gu.se/~mattias/t-ppa_2/

Läs mer

Lab 1 Analog modulation

Lab 1 Analog modulation 2 Lab-PM för TSEI67 Telekommunikation Lab 1 Analog modulation Med Simulink kan man som sagt bygga upp ett kommunikationssystem som ett blockschema, och simulera det. Ni ska i denna laboration inledningsvis

Läs mer

Akustiska Elementa och Digital Signalbehandling

Akustiska Elementa och Digital Signalbehandling Akustiska Elementa och Digital Signalbehandling Rebecca Jonson Talteknologikursen VT2005 Akustisk behandling av tal Inom talteknologi vill vi producera och analysera tal vilket kräver kunskap om talproduktion

Läs mer

Föreläsning 2. Transmissionslänk. Repetition: Internetprotokollens skikt. Mål

Föreläsning 2. Transmissionslänk. Repetition: Internetprotokollens skikt. Mål Föreläsning Mål Behandla utbredningsmedium Förstå störningar som kan påverka signalen Förstå hur man digitaliserar information Förse exempel av digitala dataformat Förstå varför källkodning är nyttigt

Läs mer

Svensk Bruksanvisning

Svensk Bruksanvisning Svensk Bruksanvisning OBSERVERA!! Innan du använder denna apparat rekommenderar vi att du noggrant läser igenom denna bruksanvisning samt alla säkerhetsföreskrifter. Mycket nöje med denna apparat. VARNING:

Läs mer

Digital signalbehandling fk Adaptiv filtrering

Digital signalbehandling fk Adaptiv filtrering Institutionen för data- och elektroteknik 1999-11-16 Inledning Det finns många sammanhang då parametrarna inte är bekanta i förväg utan vårt måste anpassa sig till situationen. Några exempel bortfiltrering

Läs mer

INT 3 F4. Bildkomprimering. Run Length Encoding. Medieteknik Del2. Komprimering, ljud och rörliga bilder. Olika algoritmer för bildkomprimering:

INT 3 F4. Bildkomprimering. Run Length Encoding. Medieteknik Del2. Komprimering, ljud och rörliga bilder. Olika algoritmer för bildkomprimering: INT 3 F4 Medieteknik Del2 Komprimering, ljud och rörliga bilder DSV Peter Mozelius Bildkomprimering Olika algoritmer för bildkomprimering: Icke-förstörande komprimering RLE Run Length Encoding Huffman-kodning

Läs mer

Lösningar ETS052 Datorkommunikation, 2015-10-30

Lösningar ETS052 Datorkommunikation, 2015-10-30 Lösningar ETS052 Datorkommunikation, 2015-10-30 Dessa lösningar ska ses som exempel. Andra lösningar och svar kan också ge poäng på tentan. 1. 2. a. Flaggor används av länkprotokollet för att markera start/slut

Läs mer

Niklas Lindvall Artificiell intelligens II Ht

Niklas Lindvall Artificiell intelligens II Ht Taligenkänning Hidden Markov Model Niklas Lindvall nikli368@student.liu.se Artificiell intelligens II Ht 2011 2011-09-19 0 Innehåll Inledning... 2 Taligenkänning språk... 3 Taligenkänning... 4 Oberoende/Beroende...

Läs mer

Tentamen i Signaler och kommunikation, ETT080

Tentamen i Signaler och kommunikation, ETT080 Inst. för informationsteknologi Tentamen i Signaler och kommunikation, ETT080 2 juni 2006, kl 14 19 Skriv namn och årskurs på alla papper. Börja en ny lösning på ett nytt papper. Använd bara en sida av

Läs mer

Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ1015 Tentamenstillfälle 4

Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ1015 Tentamenstillfälle 4 IHM Kod: Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ115 Tentamenstillfälle 4 Datum 213-11-7 Tid 4 timmar Kursansvarig Susanne Köbler Tillåtna hjälpmedel Miniräknare Linjal

Läs mer

Lab lanserade R.A. Moog Inc. en ny synt: Minimoog. Den var designad av Bill Hemsath och Robert Moog och kom att revolutionera musikhistorien.

Lab lanserade R.A. Moog Inc. en ny synt: Minimoog. Den var designad av Bill Hemsath och Robert Moog och kom att revolutionera musikhistorien. Lab 1 1970 lanserade R.A. Moog Inc. en ny synt: Minimoog. Den var designad av Bill Hemsath och Robert Moog och kom att revolutionera musikhistorien. Minimoogen var egentligen en ganska enkel synt. Den

Läs mer

Artificial)Intelligence) Taligenkänning)

Artificial)Intelligence) Taligenkänning) LINKÖPINGS)UNIVERSITET) Artificial)Intelligence) Taligenkänning)! Adam%Annerhult% 2012009017%! Contents' ' ) ) ) ) ) Inledning... 3! Så fungerar taligenkänning... 4! Grundläggande egenskaper i ett taligenkänningsprogram...

Läs mer

Datorkommunikation. Examination Översikt. Kurslitteratur. Datorkommunikation. Kursens hemsida

Datorkommunikation. Examination Översikt. Kurslitteratur. Datorkommunikation. Kursens hemsida Datorkommunikation ETS 302 Datorkommunikation Lärare: Christian Nyberg Föreläsningar: 12 st Övningar: 4 st Laborationer: 4 st Examination Översikt Betyg: godkänd eller underkänd För godkänd krävs: Godkänd

Läs mer

Akustisk fonetik. Akustiska elementa. Ljudvågor. Ljudvågor. Talkommunikationskedjan. Talkommunikationskedjan

Akustisk fonetik. Akustiska elementa. Ljudvågor. Ljudvågor. Talkommunikationskedjan. Talkommunikationskedjan Talkommunikationskedjan Akustisk fonetik I den första förläsningen talade vi om talkommunikationskedjan, alltså den serie av händelser som börjar med en tanke i en talares huvud och slutar med en tolkning

Läs mer

Talets fysiologi, akustisk fonetik. Lungorna och struphuvudet. Röst 2016.01.28. David House: Talets fysiologi, akustisk fonetik VT16.

Talets fysiologi, akustisk fonetik. Lungorna och struphuvudet. Röst 2016.01.28. David House: Talets fysiologi, akustisk fonetik VT16. Talets fysiologi, akustisk fonetik David House Lungorna och struphuvudet utandningsluft - alstra ljud luftstrupen: trachea struphuvudet: larynx brosk, muskler och ligament röstspringan: glottis stämläpparna:

Läs mer

Paper or screen. Systemlagret. Vision technology. Audio technology. Current loudspeakers and sound equipment is good enough?

Paper or screen. Systemlagret. Vision technology. Audio technology. Current loudspeakers and sound equipment is good enough? Paper or screen Systemlagret Vision technology Audio technology Current loudspeakers and sound equipment is good enough? 3D? Ljudlandskap? Stämningsbakgrund? 1 Systemlagret I PC, Router, Switch HW Grafikkort,

Läs mer

Läs anvisningarna noga, och följ dem!

Läs anvisningarna noga, och följ dem! LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Institutionen för elektro- och informationsteknik EITA55 Kommunikationssystem 2018-10-29 14:00-19:00 version 2018-10-29 Anvisningar Svara kortfattat och tydligt på varje fråga.

Läs mer

Hambley avsnitt

Hambley avsnitt Föreläsning 0 Hambley avsnitt 6.6.8 Filter [6.2, 6.5 6.8] Vid kommunikation används tidsharmoniska signaler. Dessa har ett visst frekvensband centrerad kring en bärfrekvens. Som exempel kan en sändare

Läs mer

Elektronik Dataomvandlare

Elektronik Dataomvandlare Elektronik Översikt Analoga och digitala signaler Dataomvandlare Pietro Andreani Institutionen för elektro- och informationsteknik Lunds universitet Nyquistteorem Kvantiseringsfel i analog-till-digital

Läs mer

Hur kan man mäta hörsel? Ann-Christin Johnson Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige

Hur kan man mäta hörsel? Ann-Christin Johnson Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige Hur kan man mäta hörsel? Ann-Christin Johnson Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige Ljudstyrka mäts i decibel (db) Några exempel Stor risk för hörselskada Risk för hörselskada Svårt att uppfatta tal

Läs mer