Lab 1 Analog modulation
|
|
- Anita Hermansson
- för 4 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 2 Lab-PM för TSEI67 Telekommunikation Lab 1 Analog modulation Med Simulink kan man som sagt bygga upp ett kommunikationssystem som ett blockschema, och simulera det. Ni ska i denna laboration inledningsvis vänja er vid miljön med några enkla övningar. Sedan ska ni studera amplitud- och vinkelmodulation. Instruktionernaiintroduktionenärmycketdetaljerade, medande ärmerkortfattadei den fortsatta delen av detta PM. Ladda ner följande filer från kurswebben till er lab-katalog: Ljud12.mat amradio1.mdl amradio2.mdl fmradio1.mdl fmradio2.mdl lab1blocks.mdl 1.1 Introduktion till Simulink Starta Matlab. Det kan ta ett litet tag. Använd sedan förslagsvis fil-bläddraren till vänster i fönstret för att gå till er lab-katalog. Där kommer de filer ni skapar att hamna. Det går också att använda sig av det Unix-inspirerade kommandot cd för att byta aktuell katalog. Man kan använda kommandotpwd för att ta reda på var man står och kommandot ls för all lista innehållet i aktuell katalog. Starta Simulink Skriv följande vid Matlabs interaktiva pront: simulink Detta startar Simulink och öppnar ett fönster med titellibrary: simulink. Via detta fönster kan man komma åt alla block som finns tillgängliga i Simulink.
2 1.1 Introduktion till Simulink 3 Bygga en modell Ni ska nu bygga ett enkelt system och utföra några enkla mätningar på det. I det nyligen öppnade fönstret, välj File > New > Model Det ger er ett nytt tomt fönster. Här ska ni bygga. Det kan vara bra att ge er nya modell ett namn genom att spara det med File > Save As Först behöver ni en källa som genererar en signal. Öppna därför biblioteket Sources i Simulink-fönstret genom att dubbelklicka på det. Då öppnas ett nytt fönster med titel Library: simulink/sources. Drag nu källan Sine wave till er modell. Detta skapar en kopia som ni kan editera genom att dubbelklicka på den. Gör det och välj Sine type: Time based Amplitude: 1 Bias: 0 - Detta anger likspänningsnivå. Frequency: Notera att detta är vinkelfrekvens (rad/s) Phase: 0 - Fasvridning i radianer. Sample time: Sampelperiod Här syns att simuleringen uppenbarligen är tidsdiskret - det talas t.ex. om sampelperiod. Här gäller det att se till att samplingsteoremet är uppfyllt: Sampelfrekvensen måste vara minst dubbla högsta frekvenskomponenten hos signalen. Ibland får man hålla ännu större marginal, om det är ickelinjära block inblandade, eller modulation. Sådana block kan nämligen spridasignalensspektrum, ochsamplingsteoremetmåstegällaförallasignaleri systemet. Besvara följande: Vad får ni för samplingsfrekvens med valda parametrar? Vad får ni för högsta frekvenskomponent? Är samplingsteoremet uppfyllt? Det finns utförlig - ibland för utförlig - hjälp att få för alla block. Högerklicka på ett block och välj Help, så öppnas Matlabs hjälpfönster med hjälptexten för just det blocket.
3 4 Lab-PM för TSEI67 Telekommunikation Mätinstrument När ni nu har en signal vore det trevligt att kunna titta på den. För det behöver ni ett oscilloskop. Öppna därför Blocksets & Toolboxes i Simulink-fönstret, och öppna där Signal Processing Blockset och öppna slutligen där Signal Processing Sinks. Drag därifrån Time Scope (oscilloskop) till er modell. Drag också dit Spectrum Scope (frekvensanalysator). Det är ett instrument som utför DFT på en signal och visar dess amplitudspektrum (belopp) med db-skala. För att koppla ihop källan med oscilloscopet, klickapåkällans utsignaloch dratilloscilloscopets insignal. Förattocksåanslutafrekvensanalysatorn, drag från dess insignal till den ledning vi redan har. En liten svart punkt visar att ni lyckats ansluta rätt. Oscilloskopet behöver vi inte pilla på i detta läge, men vi behöver öppna frekvensanalysatorn och välja Buffer input. Passa också på att klicka för Specify FFT length och sätt FFT length till Simulera Innan ni simulerar denna enkla modell kan det vara bra att kontrollera simuleringsparametrarna. Det gör ni genom att välja Simulation > Configuration Parameters i ert modell-fönster. Här ska ni egentligen inte göra så mycket nu, mer än att försäkra er om att start-tidpunkten är 0 och att slut-tidpunkten är 10 och sedan stänga dialogen. Enheten är här sekunder. Detta är tiden i den verklighet vi simulerar. Notera att själva simuleringenkantakortareeller längretid. Slutligensimulerarnidethelagenomattvälja Simulation > Start Datorn piper till då simuleringen är klar. Dubbelklicka på oscilloskopet för att se dess visning. Förattfåvettigvisningifrekvensanalysatornkannibehövaöppnaden ochställa in Axes Properties. Besvara följande: Vad har signalen för frekvens? Hur ser vi det i oscilloskopet? Hur ser vi det i frekvensanalysatorn?
4 1.1 Introduktion till Simulink 5 Experimenteragärnamed olikainställningarförfrekvensanalysatorn. Experimenteraockså lite med oscilloskopets inställningar, via dess öppnade fönster. Leta åtminstone reda på dess inställningar. Hittills har det ju inte varit mycket till system i er modell. Öppna därför Math Operators i Simulink-fönstret, och drag Math Function till modellen. Detta block får vi kalla för ert system. Anslut signalen från källan till systemets ingång. I oscilloskopets inställningar, sätt Number of axes till 2. Detta ger er en ingång till på oscilloskopet. Anslut systemets utgång till oscilloskopets andra ingång. Ni behöver nu ytterligare en frekvensanalysator. Högerklicka på frekvensanalysatorn och väljcopy. Högerklicka sedan bredvid och väljpaste. Detta ger er inte bara en ny frekvensanalysator, utan en som har samma inställningar som originalet. Anslut systemets utgångtilldennafrekvensanalysators ingång. Nuharnitvåfrekvensanalysatorer. Detkan vara bra att kunna skilja dem åt. Man kan ändra namnet på ett block genom att klicka i texten under blocket och editera den. Besvara följande: Vad kan man säga om utsignalen? Vad kan man säga om utsignalens spektrum? Experimentera gärna med några olika funktioner i systemet. Det kan ni göra genom att först dubbelklicka på det och simulera om efter att ni valt och stängt dialogen. När ni känner er klara med det, återställ funktionen till exp. Effektmätningar Ofta är vi intresserade av effekten hos en signal, och då menar vi signaleffekt, inte den fysikaliska storheten effekt. Den momentana effekten för en tidsdiskret signal, s[n], är s 2 [n]. Signaleffekten är sedan medelvärdet av det. Vi beräknar det som P = 1 N N s 2 [n] n=1 för något relativt stort heltal N. Variansen, σ 2, för en signal är effekten för signalen efter att vi subtraherat signalens medelvärde, m. Variansen beräknar vi som σ 2 = 1 N N s 2 [n] m 2. n=1
5 6 Lab-PM för TSEI67 Telekommunikation Vi har tillgång till block som beräknar medelvärdet och variansen. Alltså får vi effekten som P = m 2 + σ 2. De två omnämnda blocken hittar ni genom att i Signal Processing Blockset öppna Statistics och därifrån dra blocken Mean och Variance till er modell. Anslut dessa till systemets utgång. Öppna sedan båda dessa och välj Running mean respektive Running variance. I Signal Processing Sinks finns blocket Display. Vi behöver två sådana, ett till vardera av blocken Mean och Variance. Besvara följande: Vad är utsignalens medelvärde? Vad är utsignalens varians? Vad är utsignalens effekt? Kommentar Som synes kan man få klicka runt rätt mycket för att hitta de block man behöver. Därför finns det fortsättningvis lämpliga block samlade i egna modeller för de olika uppgifterna i labbarna, ibland rent av som färdiga system. Det var dem ni laddade ner först av allt. 1.2 Amplitudmodulation Behålldenmodell somni just harbyggtupp. Ni kan hanyttaavblockdärifrån. Modellen lab1blocks.mat innehåller en del andra block som kan vara användbara. Ladda in filen Ljud12.mat, antingen genom att dubbelklicka på den i fil-bläddraren till vänster i Matlab-fönstret eller genom att skriva load Ljud12 vidmatlabsinteraktiva pront. Dettagerer variabeln Ljud12 sominnehåller samplatljud, samplat med sampelfrekvensen 80 khz. Ni kan lyssna på ljudet med soundsc(ljud12,80000)
6 1.2 Amplitudmodulation 7 Öppnasedanmodellen amradio1.mat genomattdubbeklickapådenfilen eller genomatt skriva load amradio1 vid Matlabs interaktiva pront. Denna modell använder ljudet i Ljud12 som insignal. Använd en frekvensanalysator med FFT length 1024 Number of spectral averages 600 och övriga mätinstrument för att besvara följande om insignalen: Vilken bandbredd har signalen? Vilken effekt har signalen? Besvara följande om signalen som sänds över kanalen: Vilken modulationsform används? Vilken bärfrekvens används? Vilken bandbredd och effekt har den signalen? Besvara följande om den mottagna signalen: Hur ser spektrum ut? Jämför med den sända sigalen. Vilken varians har bruset? Både angivet och uppmätt! Utsignalen hamnarivariabelnyout. Nibehöverknådaden variabelnnågotförattkunna lyssna på den. Följande fungerar i alla fall: soundsc(decimate(yout,2),40000) Besvara följande om utsignalen: Hur ser spektrum ut? Jämför med insignalen. Hur låter signalen? Jämför med insignalen. Hur ser brusets spektrum ut? Tips: Sätt den inledande förstärkningen till 0. Detta är en linjär modulationsform, varför det går utmärkt att göra så.
7 8 Lab-PM för TSEI67 Telekommunikation 1.3 Vinkelmodulation Nu ska ni göra samma sak som ovan, fast för modellen fmradio1.mat. Besvara följande om signalen som sänds över kanalen: Vilken modulationsform används? Vilken bärfrekvens används? Vilken bandbredd och effekt har signalen? Besvara följande om den mottagna signalen: Hur ser spektrum ut? Jämför med den sända sigalen. Vilken varians har bruset? Både angivet och uppmätt! Besvara följande om utsignalen: Hur ser spektrum ut? Jämför med insignalen. Hur låter signalen? Jämför med insignalen. Detta är en ickelinjär modulationsform. Därför ser bruset i utsignalen olika ut i olika situationer. Bruset fås genom att subtrahera insignalen från utsignalen. Systemet fördröjer insignalen 66 sampel, varför insignalen till modulatorn måste fördröjas lika mycket i denna jämförelse. För att belysa detta ska vi titta på brusets spektrum för några olika inställningar för de två förstärkarna i systemet. Hur ser brusets spektrum ut när båda förstärkningarna är 1? Hur ser brusets spektrum ut när första förstärkningen är 0 och andra är 1? Hur ser brusets spektrum ut när båda förstärkningarna är 0? 1.4 Om ni har tid över Upprepa avsnitten 1.2 och 1.3, men använd modellernaamradio2.mat respektivefmradio2.mat istället. Tag reda på hur dessa modeller skiljer sig åt från de första. Hur påverkar det kommunikationen?
8 1.5 Om ni har ännu mer tid över Om ni har ännu mer tid över Bygg en envelopp-detektor och visa med mätningar att den fungerar som avsett. I kompendiet används en diod som laddar upp en kondensator, som i sin tur laddas ur via en resistans. Alternativt kan man likrikta signalen och sedan LP-filtrera denna likriktade signal. Använd denna alternativa lösning. Uppför sig denna enveloppdetektor på något annat sätt än den som beskrivs i kompendiet?
Lab 4: Digital transmission Redigerad av Niclas Wadströmer. Mål. Uppstart. Genomförande. TSEI67 Telekommunikation
TSEI67 Telekommunikation Lab 4: Digital transmission Redigerad av Niclas Wadströmer Mål Målet med laborationen är att bekanta sig med transmission av binära signaler. Det innebär att du efter laborationen
Läs merLab 3 Kodningsmetoder
Lab 3. Kodningsmetoder 15 Lab 3 Kodningsmetoder Starta Matlab och ladda ner följande filer från kurswebben till er lab-katalog: lab3blocks.mdl okodat.mdl repetitionskod.mdl hammingkod.mdl planet.mat Denna
Läs merSIMULINK. En kort introduktion till. Polplacerad regulator sid 8 Appendix Symboler/block sid 10. Institutionen för Tillämpad Fysik och elektronik
Institutionen för Tillämpad Fysik och elektronik Umeå Universitet BE, BT Version: 5/ -09 DMR En kort introduktion till SIMULINK Polplacerad regulator sid 8 Appendix Symboler/block sid 0 Introduktion till
Läs merInstitutionen för Tillämpad Fysik och elektronik Umeå Universitet BE. Introduktion till verktyget SIMULINK. Grunderna...2
Institutionen för Tillämpad Fysik och elektronik Umeå Universitet BE Version: 09-0-23 StyrRegM,E Introduktion till verktyget SIMULINK Grunderna.....2 Tidskontinuerliga Reglersystem.... 7 Övningsuppgift...9
Läs merProcessidentifiering och Polplacerad Reglering
UmU/TFE Laboration Processidentifiering och Polplacerad Reglering Introduktion Referenser till teoriavsnitt följer här. Processidentifiering: Kursbok kap 17.3-17.4. Jämför med det sista exemplet i kap
Läs merLiten MATLAB introduktion
Liten MATLAB introduktion Denna manual ger en kort sammanfattning av de viktigaste Matlab kommandon som behövs för att definiera överföringsfunktioner, bygga komplexa system och analysera dessa. Det förutsätts
Läs merDatorövning 2 Matlab/Simulink. Styr- och Reglerteknik för U3/EI2
Högskolan i Halmstad Sektionen för Informationsvetenskap, Dator- och Elektroteknik 08/ Thomas Munther Datorövning 2 Matlab/Simulink i Styr- och Reglerteknik för U3/EI2 Laborationen förutsätter en del förberedelser
Läs merTSTE20 Elektronik Lab5 : Enkla förstärkarsteg
TSTE20 Elektronik Lab5 : Enkla förstärkarsteg Version 0.3 Mikael Olofsson Kent Palmkvist Prakash Harikumar 18 mars 2014 Laborant Personnummer Datum Godkänd 1 1 Introduktion I denna laboration kommer ni
Läs merLaboration 1: Aktiva Filter ( tid: ca 4 tim)
091129/Thomas Munther IDE-sektionen/Högskolan Halmstad Uppgift 1) Laboration 1: Aktiva Filter ( tid: ca 4 tim) Vi skall använda en krets UAF42AP. Det är är ett universellt aktivt filter som kan konfigureras
Läs mer2 Laborationsutrustning
Institutionen för data- och elektroteknik 2002-02-11 1 Inledning Denna laboration syftar till att illustrera ett antal grundbegrepp inom digital signalbehandling samt att närmare studera frekvensanalys
Läs merTSKS21 Signaler, Information och Bilder Lab 2: Digitalisering
TSKS21 Signaler, Information och Bilder Lab 2: Digitalisering Mikael Olofsson 8 februari 2017 Fyll i detta med bläckpenna Laborant Personnummer Datum Godkänd 1 1 Allmänt Denna laboration syftar till att
Läs merLab Tema 2 Ingenjörens verktyg
Lab Tema 2 Ingenjörens verktyg Agneta Bränberg, Ville Jalkanen Syftet med denna laboration är att alla i gruppen ska kunna handskas med de instrument som finns på labbet på ett professionellt sätt. Och
Läs merSimulering med ModelSim En kort introduktion
Linköpings universitet Institutionen för systemteknik Laborationer i digitalteknik Datorteknik 2017 Simulering med ModelSim En kort introduktion TSEA22 Digitalteknik D Linköpings universitet SE-581 83
Läs merIntroduktion till verktyget SIMULINK. Grunderna...2. Tidskontinuerliga Reglersystem Övningsuppgift...13
Institutionen för Tillämpad Fysik och elektronik Umeå Universitet BE Version: 05-02-29 Reglersystem Introduktion till verktyget SIMULINK Grunderna.....2 Tidskontinuerliga Reglersystem... 8 Övningsuppgift...3
Läs merUlrik Söderström 20 Jan Signaler & Signalanalys
Ulrik Söderström ulrik.soderstrom@tfe.umu.se 20 Jan 2009 Signaler & Signalanalys Sinusspänning Sinus och cosinus samma form men fasförskjutna Fasförskjutning tidsfördröjning Sinus och cosinus är väldigt
Läs merVad är spektralanalys? Spektralanalys. Frekvensinnehåll. Enkelt exempel
Vad är spektralanalys? Analys av frekvensinnehållet i en tidsserie/signal. Spektralanalys Erik Gudmundson Vad innebär Analys av frekvensinnehållet? Vad är en tidsserie/signal? Tidsserie: mätning av någon
Läs merUlrik Söderström 19 Jan Signalanalys
Ulrik Söderström ulrik.soderstrom@tfe.umu.se 9 Jan 200 Signaler & Signalanalys l Sinusspänning Sinus och cosinus samma form men fasförskjutna Fasförskjutning tidsfördröjning Sinus och cosinus är väldigt
Läs merMätningar med avancerade metoder
Svante Granqvist 2008-11-12 13:41 Laboration i DT2420/DT242V Högtalarkonstruktion Mätningar på högtalare med avancerade metoder Med datorerna och signalprocessningens intåg har det utvecklats nya effektivare
Läs merTillämpad digital signalbehandling Laboration 1 Signalbehandling i Matlab och LabVIEW
Institutionen för data- och elektroteknik 004-03-15 Signalbehandling i Matlab och LabVIEW 1 Introduktion Vi skall i denna laboration bekanta oss med hur vi kan använda programmen Matlab och LabVIEW för
Läs merTSBB16 Datorövning A Samplade signaler Faltning
Name: ID number: Passed: LiU-ID: Date: TSBB16 Datorövning A Samplade signaler Faltning Utvecklad av Klas Nordberg Computer Vision Laboratory, Linköping University, Sweden 24 augusti 2015 Introduktion Denna
Läs merLABORATION I TELEKOMMUNIKATION FREKVENSMODULERING. Med PLL
LABORATION I TELEKOMMUNIKATION FREKVENSMODULERING Med PLL Målsättning Att förstå principerna för faslåst slinga och kunna tillämpa det vid detektering av frekvensmodulerade signaler. Teori Kursbok, bilaga
Läs merELEKTROTEKNIK. Laboration E701. Apparater för laborationer i elektronik
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Håkan Joëlson 2008-11-03 v 1.2 ELEKTROTEKNIK Laboration E701 Apparater för laborationer i elektronik Innehåll Mål... Teori... Uppgift 1...Spänningsaggregat
Läs merGrundläggande signalbehandling
Digital Signalbehandling Lab 1 Grundläggande signalbehandling Denna version: juli 2007 LERTEKNIK REG Namn: Personnr: AU T O MA RO TI C C O N T LINKÖPING L Datum: Godkänd: 1 Introduktion Syftet med denna
Läs merSimulering med ModelSim En kort introduktion
Linköpings universitet Institutionen för systemteknik Laborationer i digitalteknik Datorteknik 2018 Simulering med ModelSim En kort introduktion TSEA22 Digitalteknik D TSEA51 Digitalteknik Y TSEA52 Digitalteknik
Läs merDatorövning Matlab/Simulink. Styr- och Reglerteknik för U3/EI2
Högskolan i Halmstad Sektionen för Informationsvetenskap, Dator- och Elektroteknik 0803/ Thomas Munther Datorövning Matlab/Simulink i Styr- och Reglerteknik för U3/EI Laborationen förutsätter en del förberedelser
Läs merApparater på labbet. UMEÅ UNIVERSITET 2004-04-06 Tillämpad fysik och elektronik Elektronik/JH. Personalia: Namn: Kurs: Datum:
UMEÅ UNIVERSITET 2004-04-06 Tillämpad fysik och elektronik Elektronik/JH Apparater på labbet Personalia: Namn: Kurs: Datum: Återlämnad (ej godkänd): Rättningsdatum Kommentarer Godkänd: Rättningsdatum Signatur
Läs merFlödesschema som visar hur man använder Quartus II.
Flödesschema som visar hur man använder Quartus II. För att det skall bli lite enklare använder jag följande exempel: ut1
Läs merAD-DA-omvandlare. Mätteknik. Ville Jalkanen. ville.jalkanen@tfe.umu.se 1
AD-DA-omvandlare Mätteknik Ville Jalkanen ville.jalkanen@tfe.umu.se Inledning Analog-digital (AD)-omvandling Digital-analog (DA)-omvandling Varför AD-omvandling? analog, tidskontinuerlig signal Givare/
Läs merSpektrala Transformer
Spektrala Transformer Tidsdiskreta signaler, kvantisering & sampling Tidsdiskreta signaler Tidskontinuerlig signal Ex: x(t) = sin(ωt) t är ett reellt tal ω har enheten rad/s Tidsdiskret signal Ex: x(n)
Läs merLab 3. Några slides att repetera inför Lab 3. William Sandqvist
Lab 3 Några slides att repetera inför Lab 3 Medelvärde och effektivvärde Alla rena växelspänningar har medelvärdet 0. Intressantare är effektivvärdet det kvadratiska medelvärdet. U med T 0 = 1 T u( t)dt
Läs merINTRODUKTION TILL OrCAD
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Agneta Bränberg 23-3-27 INTRODUKTION TILL OrCAD Laboration E1 ELEKTRO Personalia: Namn: Kurs: Datum: Återlämnad (ej godkänd): Rättningsdatum Kommentarer
Läs merFlerdimensionella signaler och system
Luleå tekniska universitet Avd för signalbehandling Magnus Sandell (reviderad av Frank Sjöberg) Flerdimensionell signalbehandling SMS033 Laboration 1 Flerdimensionella signaler och system Syfte: Den här
Läs merPaneler - VCPXX.2. Programmeringsmanual för VCP-paneler. Revision 2
Paneler - VCPXX.2 Programmeringsmanual för VCP-paneler Revision 2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1 Symbolfiler för kommunikation via IndraLogic... 3 2 Uppsättning i IndraWorks... 6 3 Programmering
Läs merLaboration 1: Styrning av lysdioder med en spänning
TSTE20 Elektronik Laboration 1: Styrning av lysdioder med en spänning v0.3 Kent Palmkvist, ISY, LiU Laboranter Namn Personnummer Godkänd Översikt I denna labroation ska en enkel Analog till Digital (A/D)
Läs merOperationsfo rsta rkarens parametrar
Institutionen för tillämpad fysik och elektronik Umeå universitet 2016-01-15 Agneta Bränberg, Ville Jalkanen Laboration Operationsfo rsta rkarens parametrar Analog elektronik II HT16 1 Introduktion Operationsförstärkare
Läs merDEL-LINJÄRA DIAGRAM I
Institutionen för Tillämpad fysik och elektronik Ulf Holmgren 95124 DEL-LINJÄRA DIAGRAM I Laboration E15 ELEKTRO Personalia: Namn: Kurs: Datum: Återlämnad (ej godkänd): Rättningsdatum Kommentarer Godkänd:
Läs merEllära. Laboration 3 Oscilloskopet och funktionsgeneratorn
Ellära. Laboration 3 Oscilloskopet och funktionsgeneratorn Labhäftet underskriven av läraren gäller som kvitto för labben. Varje laborant måste ha ett eget labhäfte med ifyllda förberedelseuppgifter och
Läs merLik- och Växelriktning
FORDONSSYSTEM/ISY LABORATION 3 Lik- och Växelriktning Tyristorlikriktare och körning med frekvensritkare (Ifylles med kulspetspenna ) LABORANT: PERSONNR: DATUM: GODKÄND: (Assistentsign) Feb 2015 2 Innehåll
Läs merTSKS06 Linjära system för kommunikation Lab2 : Aktivt filter
TSKS06 Linjära system för kommunikation Lab2 : Aktivt filter Sune Söderkvist, Mikael Olofsson 9 februari 2018 Fyll i detta med bläckpenna Laborant 1 Laborant 2 Personnummer Personnummer Datum Godkänd 1
Läs merAPPARATER PÅ ELEKTRONIKLABBET
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Agneta Bränberg 1999-09-06 Rev 1.0 APPARATER PÅ ELEKTRONIKLABBET Laboration E101 ELEKTRO Personalia: Namn: Kurs: Datum: Återlämnad (ej godkänd): Rättningsdatum
Läs merLaboration Fuzzy Logic
BILAGA B Laboration Fuzzy Logic Lär dig simulera ett program! ABB INDUSTRIGYMNASIUM Fuzzy Logic Wikingsons Wåghalsiga Wargar Projekt ABB VT 2006 Västerås Innehåll 1 Introduktion... 3 2 Uppgiften... 3 2.1
Läs merTentamen i Elektronik - ETIA01
Tentamen i Elektronik - ETIA01 Institutionen för elektro- och informationsteknik LTH, Lund University 2015-10-21 8.00-13.00 Uppgifterna i tentamen ger totalt 60 poäng. Uppgifterna är inte ordnade på något
Läs merDIGITALA FILTER. Tillämpad Fysik Och Elektronik 1. Frekvensfunktioner FREKVENSSVAR FÖR ETT TIDSDISKRET SYSTEM. x(n)= Asin(Ωn)
DIGITALA FILTER TILLÄMPAD FYSIK OCH ELEKTRONIK, UMEÅ UNIVERSITET 1 Frekvensfunktioner x(n)= Asin(Ωn) y(n) H(z) TILLÄMPAD FYSIK OCH ELEKTRONIK, UMEÅ UNIVERSITET 2 FREKVENSSVAR FÖR ETT TIDSDISKRET SYSTEM
Läs merDigital Signalbehandling i Audio/Video
Digital Signalbehandling i Audio/Video Institutionen för Elektrovetenskap Laboration 1 (del 2) Stefan Dinges Lund 25 2 Kapitel 1 Digitala audioeffekter Den här delen av laborationen handlar om olika digitala
Läs merLABORATION i TELEKOMMUNIKATION AMPLITUDMODULERING
2002-11-25/BE LABORATION i TELEKOMMUNIKATION AMPLITUDMODULERING AM 1 Allmänt En allmän beskrivning av en amplitudmodulerad signal s(t) är öljande : s( t) = A ( t) [ oset + k m( t)] os(2π t) a A (t) oset
Läs merLaboration 3 Sampling, samplingsteoremet och frekvensanalys
Laboration 3 Sampling, samplingsteoremet och frekvensanalys 1 1 Introduktion Syftet med laborationen är att ge kunskaper i att tolka de effekter (speglingar, svävningar) som uppkommer vid sampling av en
Läs merUmeå universitet Tillämpad fysik och elektronik Ville Jalkanen mfl Laboration Tema OP. Analog elektronik för Elkraft 7.
Laboration Tema OP Analog elektronik för Elkraft 7.5 hp 1 Applikationer med operationsförstärkare Operationsförstärkaren är ett byggblock för analoga konstruktörer. Den går att använda för att förstärka
Läs merElektroteknikens grunder Laboration 1
Elektroteknikens grunder Laboration 1 Grundläggande ellära Elektrisk mätteknik Elektroteknikens grunder Laboration 1 1 Mål Du skall i denna laboration få träning i att koppla elektriska kretsar och att
Läs merBeskrivning av signaler i frekvensdomänen - sammanfattning
Beskrivning av signaler i frekvensdomänen - sammanfattning Bengt Carlsson Systems and Control Dept of Information Technology, Uppsala University January 21, 2010 Abstract Detta material ger en sammanfattning
Läs merExempelsamling Grundläggande systemmodeller. Klas Nordberg Computer Vision Laboratory Department of Electrical Engineering Linköping University
Exempelsamling Grundläggande systemmodeller Klas Nordberg Computer Vision Laboratory Department of Electrical Engineering Linköping University Version: 0.11 September 14, 2015 Uppgifter markerade med (A)
Läs merProgrammets startmeny ser ut så här. För att få fram menyerna Avsluta, Inställningar och Användare måste du föra markören upp till det blåa fältet.
Programmets startmeny ser ut så här. För att få fram menyerna Avsluta, Inställningar och Användare måste du föra markören upp till det blåa fältet. Då du klickar på Användare öppnas denna bläddringslista.
Läs mer4 Laboration 4. Brus och termo-emk
4 Laboration 4. Brus och termoemk 4.1 Laborationens syfte Detektera signaler i brus: Detektera periodisk (sinusformad) signal med hjälp av medelvärdesbildning. Detektera transient (nästan i alla fall)
Läs merRÄKNEEXEMPEL FÖRELÄSNINGAR Signaler&System del 2
t 1) En tidskontinuerlig signal x( t) = e 106 u( t) samplas med sampelperioden 1 µs, varefter signalen trunkeras till 5 sampel. Den så erhållna signalen får utgöra insignal till ett tidsdiskret LTI-system
Läs merStabilitetsanalys och reglering av olinjära system
Laboration i Reglerteori, TSRT09 Stabilitetsanalys och reglering av olinjära system Denna version: 18 januari 2017 3 2 1 0 1 2 3 0 10 20 30 40 50 REGLERTEKNIK Namn: Personnr: AUTOMATIC LINKÖPING CONTROL
Läs merLTK010, vt 2017 Elektronik Laboration
Reviderad: 20 december 2016 av Jonas Enger jonas.enger@physics.gu.se Förberedelse: Du måste känna till följande Kirchoffs ström- och spänningslagar Ström- och spänningsriktig koppling vid resistansmätning
Läs merStyr- och Reglerteknik för U3/EI2
Högskolan i Halmstad Sektionen för Informationsvetenskap, Dator- och Elektroteknik 08/ Thomas Munther LABORATION i Styr- och Reglerteknik för U/EI Målsättning: Använda tumregler för att ställa in regulatorer
Läs merRealSimPLE: Pipor. Laborationsanvisningar till SimPLEKs pipa
RealSimPLE: Pipor Laborationsanvisningar till SimPLEKs pipa Vad händer när ljudvågor färdas genom ett rör? Hur kan man härma ljudet av en flöjt? I detta experiment får du lära dig mer om detta! RealSimPLE
Läs merLaboration 1 Introduktion till Visual Basic 6.0
Laboration 1 Introduktion till Visual Basic 6.0 Förberedelse Förbered dig genom att läsa föreläsningsanteckningar och de kapitel som gåtts igenom på föreläsningarna. Läs även igenom laborationen i förväg.
Läs merDIGITALA FILTER DIGITALA FILTER. Tillämpad Fysik Och Elektronik 1
DIGITALA FILTER TILLÄMPAD FYIK OCH ELEKTRONIK, UMEÅ UNIVERITET 1 DIGITALA FILTER Digitala filter förekommer t.ex.: I Photoshop och andra PC-programvaror som filtrerar. I apparater med signalprocessorer,
Läs merOm Mappar... 2. Uppgift 1: Skapa en mapp på Skrivbordet... 2 Om enheter... 3 Uppgift 2: Byt namn på din nya Höst -mapp till Vår...
RIGMOR SANDER WINDOWS-ÖVN Sid 1 (9) Om Mappar... 2 Om mappars namn... 2 Uppgift 1: Skapa en mapp på Skrivbordet... 2 Om enheter... 3 Uppgift 2: Byt namn på din nya Höst -mapp till Vår... 3 Öva mer på att
Läs mer15 Skapa en Start-Diskett
151 15 Skapa en Start-Diskett När du startar din PC så letar den efter vissa uppstartningsfiler. Sökningen börjar på din diskettenhet och därefter på hårddisken. Detta innebär att om något är fel med din
Läs merGuide till att använda Audacity för uttalsövningar
Guide till att använda Audacity för uttalsövningar Victoria Johansson Humlabbet, SOL-center, Lund IT-pedagog@sol.lu.se 28 mars 2006 1 Inledning Audacity är ett program som kan användas för att spela in
Läs merSpektrala Transformer
Spektrala Transformer Tidsdiskreta signaler, kvantisering & sampling Tidsdiskreta signaler Tidskontinuerlig signal Ex: x(t) = sin(ωt) t är ett reellt tal ω har enheten rad/s Tidsdiskret signal Ex: x(n)
Läs merReglerteknik M3. Inlämningsuppgift 3. Lp II, 2006. Namn:... Personnr:... Namn:... Personnr:...
Reglerteknik M3 Inlämningsuppgift 3 Lp II, 006 Namn:... Personnr:... Namn:... Personnr:... Uppskattad tid, per person, för att lösa inlämningsuppgiften:... Godkänd Datum:... Signatur:... Påskriften av
Läs merTENTAMEN I TSRT07 INDUSTRIELL REGLERTEKNIK
TENTAMEN I TSRT07 INDUSTRIELL REGLERTEKNIK SAL: ISY:s datorsalar (Asgård) TID: 2016-08-17 kl. 8:00 12:00 KURS: TSRT07 Industriell reglerteknik PROVKOD: DAT1 INSTITUTION: ISY ANTAL UPPGIFTER: 5 ANSVARIG
Läs merLaborationshandledning för mätteknik
Laborationshandledning för mätteknik - digitalteknik och konstruktion TNE094 LABORATION 1 Laborant: E-post: Kommentarer från lärare: Institutionen för Teknik och Naturvetenskap Campus Norrköping, augusti
Läs merKom igång med DSO-X 2014A
Kom igång med DSO-X 2014A Oscilloskopet har inbyggda tränings-spänningar Anslut två mätsladdar med prob till Demouttagen. Starta oscilloskopet. Tryck på Default Setup tar bort tidigare inställningar. Dämp-probernas
Läs merProjekt 3: Diskret fouriertransform
Projekt 3: Diskret fouriertransform Diskreta fouriertransformer har stor praktisk användning inom en mängd olika områden, från analys av mätdata till behandling av digital information som ljud och bildfiler.
Läs merEn generell prediktiv kodare utnyttjar signalens utseende N steg tillbaka i tiden för kodningen, dvs vi kodar efter den betingade fördelningen
Prediktiv kodning Närliggande sampel i en signal är oftast starkt korrelerade med varandra, det kan därför vara en bra ide att försöka utnyttja denna korrelation (minnet) innan kvantiseringen för att få
Läs merIntroduktion till xdigiflex-simulatorn
Introduktion till xdigiflex-simulatorn Installera simulatorprogrammet xdigiflex om detta inte är gjort tidigare. (Det finns en länk till ett installationsprogram på kurshemsidan.) Starta sedan xdigiflex!
Läs merLjudnivåmätare med frekvensanalysator Art.nr: 61508
Förrådsgatan 33A 542 35 Mariestad Tel: 0501 163 44 Fax: 0501 787 80 Ljudnivåmätare med frekvensanalysator Art.nr: 61508 Grundläggande inställningar och mätning På/Av Man startar ljudnivåmätaren genom att
Läs merKonsolfönster i Windows Momentet ingår i kursen PDA DTR1206 Lab 1 DOS http://www.cwdata.se Konsolfönstret
Konsolfönster i Windows Momentet ingår i kursen PDA DTR1206 Lab 1 DOS http://www.cwdata.se Konsolfönstret Med ett kommandobaserat gränssnitt menas ett helt textbaserat gränssnitt. Istället för att klicka
Läs merSignaler & Signalanalys
Ulrik Söderström ulrik.soderstrom@tfe.umu.se Jan 8 Signaler & Signalanals Sinusspänning Sinus och cosinus samma form men fasförskjutna Fasförskjutning tidsfördröjning Sinus och cosinus är väldigt enkla
Läs merElektronik grundkurs Laboration 6: Logikkretsar
Elektronik grundkurs Laboration 6: Logikkretsar Förberedelseuppgifter: 1. Förklara vad som menas med logiskt sving. 2. Förklara vad som menas med störmarginal. 3. Förklara vad som menas med stegfördröjning.
Läs merG(s) = 5s + 1 s(10s + 1)
Projektuppgift 1: Integratoruppvridning I kursen behandlas ett antal olika typer av olinjäriteter som är mer eller mindre vanligt förekommande i reglersystem. En olinjäritet som dock alltid förekommer
Läs merMetalldetektorn. Alla förluster (även virvelströmsförluster. metaller) sammanfattas av symbolen r! Järnföremål. även L!
Virvelströmsförluster Parallellresonansfrekvensen påverkas av spolens förluster. Så kan gömda skatter hittas! f Metalldetektorn 1 1 = 2π LC r L 0 2 Järnföremål påverkar magnetfältet och därmed även L!
Läs merLab 4. Några slides att repetera inför Lab 4. William Sandqvist
Lab 4 Några slides att repetera inför Lab 4 Oscilloskopets Wave-generator Waveform Sine Square Ramp Pulse DC Noise BNC-kontakt Frequency Amplitude Offset Man kan använda oscilloskopets inbyggda Wave-generator!
Läs merIntroduktion till Simulink
Introduktion till Simulink Augusti 2009 2 s+2 Inledning Simulink är en simuleringsmiljö som körs under Matlab. Syftet med Simulink är att en användare ska kunna beskriva och simulera ett system på ett
Läs merGRUNDKURS I SIGNALBEHANDLING (454300), 5sp Tentamen
GRUNDKURS I SIGNALBEHANDLING (454300), 5sp Tentamen 26.02013 kursens övningsuppgifter eller gamla tentamensuppgifter, eller Matlab-, Scilab- eller Octave- programmerbara kalkylatorer eller datorer. 1.
Läs merLaboration i tidsdiskreta system
Laboration i tidsdiskreta system A. Tips Användbara MATLAB-funktioner: conv Faltning square Skapa en fyrkantvåg wavread Läs in en ljudfil soundsc Spela upp ett ljud ones Skapa en vektor med godtyckligt
Läs merJavaScript Block Editor:
Micro:bit Tärningen Att räkna med slumpen genom t.ex. tärningsslag och föra statistik över antal slag kan vara tidskrävande. Speciellt om man ska gör 100 st eller 1000 st kast. Genom att använda programmering
Läs merStyr- och Reglerteknik för U3/EI2
Högskolan i Halmstad Sektionen för Informationsvetenskap, Dator- och Elektroteknik 071118/ Thomas Munther LABORATION 4 i Styr- och Reglerteknik för U3/EI2 Målsättning: Använda tumregler för att ställa
Läs merLaboration 3 Grunderna i Ljudinspelning
Mitthögskolan Institutionen för Informationsteknologi och medier. Jan-Erik Jonsson 060-14 87 90 Laboration 3 Grunderna i Ljudinspelning Interaktiva multimedier v1.0 2001-12-07 lab_3_2001-12-07.doc Sida
Läs merAnvändarhantering Windows 7 I denna laboration kommer vi att skapa nya användare och grupper och titta på hur man hantera dessa.
Användarhantering Windows 7 I denna laboration kommer vi att skapa nya användare och grupper och titta på hur man hantera dessa. Antal: Enskilt Material: En dator med Windows 7 (Vista, Windows 8 eller
Läs merDATORINTRODUKTION. Laboration E850-2000 ELEKTRO. UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Ulf Holmgren
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Ulf Holmgren 2000-03-17 specialversion inför kursstart Elektronik och mätteknik 2000 DATORINTRODUKTION Laboration E850-2000 ELEKTRO Personalia: Namn: Kurs:
Läs merElektro och Informationsteknik LTH Laboration 4 Tidsplan, frekvensplan och impedanser
Elektro och Informationsteknik LTH Laboration 4 Tidsplan, frekvensplan och impedanser Elektronik för D ETIA01 Andrés Alayon Glasunov Palmi Thor Thorbergsson Anders J Johansson Lund Mars 2009 Laboration
Läs merSpä nningsmä tning äv periodiskä signäler
UMEÅ UNIVERSITET v, 6-- Tillämpad fysik och elektronik Sverker Johansson Bo Tannfors Nils Lundgren Ville Jalkanen Spä nningsmä tning äv periodiskä signäler Introduktion Laborationen går ut på att med mätinstrument
Läs merECS Elektronik, dator och programvarusystem Kista, Forum, hiss C, plan 8
Bengt Molin Tel: 08 790 4448 E post: bengtm@kth.se ECS Elektronik, dator och programvarusystem Kista, Forum, hiss C, plan 8 IE1202 Analog elektronik KTH/ICT/ECS 2008/2009 /BM Föreläsning 1 Analog elektronik
Läs merLaboration 4: Tidsplan, frekvensplan och impedanser. Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum
Laboration 4: Tidsplan, frekvensplan och impedanser Decibel Ett relativt mått på effekt, med enheten [db]: Man kan också mäta absoluta värden genom att relatera till en referens: Impedans på ingång och
Läs merSimulera med ModelSim
Simulera med ModelSim ModelSim - simuleringsprogramvara ModelSim kan användas till att simulera VHDL-kod, för att avgöra om den är "rätt" tänkt. Alteras version av ModelSim är också kopplad till en "databas"
Läs merEllära. Laboration 4 Mätning och simulering. Växelströmsnät.
Ellära. Laboration 4 Mätning och simulering. Växelströmsnät. Labhäftet underskrivet av läraren gäller som kvitto för labben. Varje laborant måste ha ett eget labhäfte med ifyllda förberedelseuppgifter
Läs merSignalanalys med snabb Fouriertransform
Laboration i Fourieranalys, MVE030 Signalanalys med snabb Fouriertransform Den här laborationen har två syften: dels att visa lite på hur den snabba Fouriertransformen fungerar, och lite om vad man bör
Läs merDigitala kretsars dynamiska egenskaper
dlab00a Digitala kretsars dynamiska egenskaper Namn Datum Handledarens sign. Laboration Varför denna laboration? Mycket digital elektronik arbetar med snabb dataöverföring och strömförsörjs genom batterier.
Läs merExempelsamling Grundläggande systemmodeller. Klas Nordberg Computer Vision Laboratory Department of Electrical Engineering Linköping University
Exempelsamling Grundläggande systemmodeller Klas Nordberg Computer Vision Laboratory Department of Electrical Engineering Linköping University Version: 0.1 August 25, 2015 Uppgifter markerade med (A) är
Läs merSammanfattning TSBB16
Sammanfattning TSBB16 Frekvensfunktion =H(omega) Kombinationen av amplitud och faskarakteristik är unik. H(ω) = D(ω) e^jψ(ω)=y(t)/x(t). Detta är frekvensfunktionen. H(ω)=utsignal/insignal D(ω) = H(ω).
Läs merSignal- och Bildbehandling, TSBB14. Laboration 2: Sampling och Tidsdiskreta signaler
Signal- och Bildbehandling, TSBB14 Laboration 2: Sampling och Tidsdiskreta signaler Anders Gustavsson 1997, Maria Magnusson 1998-2013 Avdelningen för Datorseende, Institutionen för Systemteknik Linköpings
Läs merMätteknik Digitala oscilloskop
Mätteknik 2018 Digitala oscilloskop Läsanvisningar Modern elektronisk mätteknik: Kap. 5 - Probens uppbyggnad och egenskaper (326-336) Kap. 6 - Digitala minnesoscilloskop (347-381) Kap. 8 - Frekvensanalys
Läs merFörstärkning Large Signal Voltage Gain A VOL här uttryckt som 8.0 V/μV. Lägg märke till att förstärkningen är beroende av belastningsresistans.
Föreläsning 3 20071105 Lambda CEL205 Analoga System Genomgång av operationsförstärkarens egenskaper. Utdelat material: Några sidor ur datablad för LT1014 LT1013. Sidorna 1,2,3 och 8. Hela dokumentet (
Läs mer