Digital signalbehandling fk Adaptiv filtrering
|
|
- Karl-Erik Andersson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Institutionen för data- och elektroteknik Inledning Det finns många sammanhang då parametrarna inte är bekanta i förväg utan vårt måste anpassa sig till situationen. Några exempel bortfiltrering av smalbandiga störsignaler, t ex nätbrum eller närliggande radiokanaler bortfiltrering av bredbandiga störningar av bruskaraktär, t ex vid talkommunikation i bil kompensering för dåliga karakteristika hos en överföringskanal, t ex en telefonledning vars egenskaper varierar beroende på hur och när den har kopplats upp ekoutsläckning, dvs utdämpning av de reflekterande signaler som uppkommer vid ledningskommunikation på grund av missanpassningar och överhörning adaptiva antenner för att kunna följa ett mål utan att vrida antennen eller för att kompensera för att radiosignaler kan gå flera vägar mellan sändare och mottagare (reflektioner) och dessa vägar är olika långa och har olika egenskaper De olika exemplen ger olika önkemål på våra och de kan beskrivas i samma ordning som ovanstående punkter notch bandpass frekvenskorrektion, equalisering fördröjning och frekvenskorrektion flerkanaliga fördröjningar och frekvenskorrigeringar I samtliga fall skall filtrens egenskaper inte vara statiska utan måste kunna anpassa sig då förhållandena förändras. CHALMERS LINDHOLMEN Sida 1 Institutionen för data- och elektroteknik Sven Knutsson Box Göteborg Besöksdress: Hörselgången 4 Telefon: Fax: svenk@chl.chalmers.se Web: svenk
2 Smalbandiga störsignaler Smalbandiga störsignaler kan t ex härstamma från nätbrum och även om denna störning har en nominell frekvens på 50 Hz så varierar frekvensen något beroende av nätbelastningen och väljer vi att använda ett fast smalt notch så finns det risk att det hamnar vid sidan av nätbrummets frekvens. Vi kan naturligtvis öka filtrets bandbredd men då filtrerar vi bort frekvensband som kan innehålla intressanta signaler därför är ett som anpassar sig till situationen, en situation som dessutom varierar med tiden, att föredra. Det är värt att notera att i många sammanhang ligger inte den mest störande signalen vid 50 Hz utan vid multiplar av denna, alltså vid övertoner. Speciellt är risken stor för att vi störs av 100 Hz och det beror på att detta blir nätspänningens grundfrekvens efter helvågslikriktning och eftersom 100 Hz signalen inte är ren sinus (helvågslikriktning) så genererar den dessutom ytterligare övertoner därav störningar vid multiplar av 100 Hz. I talsammanhang kommer dessa mer högfrekventa störsignaler att finnas i intressant område för talsignalerna vilket gör dom svårare att eliminera. Ett annat fall där vi kan vilja eliminera smalbandiga störsignaler är i ljudanläggningar för levande tal och musik. De flesta har säkert hört att tjutande toner kan uppstå om man höjer volymen för mycket. Tonerna orsakas av rundgång mellan högtalare och mikrofon, dvs den förstärkta signal som går ut via högtalaren fångas upp av mikrofonen och förstärks igen. Vi har alltså fått en loop som kan generera självsvängning om signalen blir för stark. Att tjutet låter mer eller mindre som en ren ton beror på att både högtalare och mikrofon har karakteristiker som varierar med frekvensen och vid någon frekvens sammanfaller toppar så att återkopplingen blir som störst. Dämpar man just denna frekvens så kan volymen höjas men så småningom kommer vi till nästa sammanfallande topp som ger ny rundgång. Enheter för att minska rundgångskänslighet har därför oftast flera notch som kan dämpa olika frekvenser. Rundgångsfrekvenserna beror inte bara av mikrofon och högtalare utan också av lokalen. Problemet förvärras av att både mikrofoner och högtalare har olika frekvensegenskaper i olika riktningar (riktningskarakteristik), dvs förhållandena ändras om man flyttar mikrofonen vilket gör att rundgångseliminatorn måste anpassa sig till detta och det snabbt. System för rundgångseliminering har normalt ett antal som tar hand om rundgångar orsakade av lokalen. Dessa låter man systemet ställa in före konserten varefter man låser filtren. Dessutom finns ett antal som dynamiskt anpassar sig till förändringar i förhållandena under konsertens gång. Dessa är då frisvävande och kan ställa in sig allt efter som förhållandena ändras. Bredbandiga störningar Bredbandiga störningar är oftast någon form av brus och detta förekommer vid all typ av informationsöverföring. Vid kommunikation kan bruset variera kraftigt med överföringsförhållandena, detta speciellt vid trådlös överföring. Rena brusproblem är mest markanta vid analog kommunikation eftersom vi här behöver hela spektrat av amplitud- eller frekvensvariationer medan dessa problem är mindre vid digital kommunikation där det mer är en fråga om ifall informationen som når mottagaren över huvud taget kan tolkas som nollor och ettor. En annan typ av bredbandiga störningar förekommer vid kommunikation i fordon. Vi har då störningar från t ex motor och vindbrus som vi vill dämpa. I många stridsflygplan, t ex JAS, men även i en del vanliga passagerarflygplan förekommer det att man använder ad- Sida 2
3 aptiva för denna typ av bullerdämpning (se t som brusreducerare). Överföringskanalens egenskaper Vid uppkoppling via vanliga telefonledningar, vare sig det handlar om tal- eller modemkommunikation, så har vi ingen kontroll över hur samtalet kopplas upp utan detta kan ske olika vägar och över olika ledningar beroende av belastningssituationen. Detta gör att vi har ganska dålig kontroll över signalförhållandena på kanalen och de kan variera från gång till gång. Vi låter då våra anpassa sig till situationen, dvs dynamiskt kompensera för brister i överföringskanalens frekvenskarakteristika. Samma förhållanden råder vid uppkopplad trådlös kommunikation, t ex mobiltelefoni. För att korrigera för kanalens brister måste mottagaren ha någon typ av referenssignal som den kan jämföra den överförda signalen med. Vid GSM-telefoni ingår en så kallad träningssekvens i varje meddelande. Sekvensen består av ett känt bitmönster som mottagarens kanal ställer in sig efter. Eftersom vi här har en dubbelriktad kommunikation så kan vi även överföra information till sändaren som gör att även denna anpassar sina egenskaper. 3 bitar 58 bitar 26 bitar 58 bitar 3 bitar 8,25 bitar Nyttig signal Skyddsintervall Träningssekvens Nyttig signal Startbitar Stoppbitar Varje grundblock i GSM-överföringen består av 156,25 bitar varav 26 bitar är träningssekvensen. Ekoutsläckning och överhörning Vid all trådbunden kommunikation finns alltid någon missanpassning i systemet, t ex vid en utrustnings ingångsanslutning eller vid övergångar mellan olika kabelelement, och denna missanpassning ger upphov till reflektioner, dvs utsänt meddelande kommer tillbaka till sändaren igen en liten stund senare, dock har dess frekvensegenskaper oftast förändrats. Ekoutsläckare används för att eliminera dessa ekon. Överhörning mellan signalledningarna ger ett liknande problem. Ett annat närliggande fält gäller överhörning mellan mikrofon och hörlur/högtalare. Problemet är speciellt markant vid så kallade hands free -anläggningar där man ersätter den vanliga telefonluren med en mikrofon och en högtalare som kan sitta en bit ifrån örat. Vi kommer då att få en återkoppling mellan högtalare och mikrofon så att signalen som kommer via högtalaren fångas upp av mikrofonen och skickas ut på ledningen igen. På grund av den långa överföringstiden i ledningen så kommer vi förmodligen inte att drabbas av rundgång men den återkopplade signalen ger upphov till ett störande eko. I sådana sammanhang kan vi också få problem med att vår egen talade signal kopplas direkt till högtalaren och överröstar signalen som kommer från den vi talar med via kommunikationskanalen och denna direktsignal kan naturligtvis också ge upphov till rundgång. Sida 3
4 a antenner a antenner kan anta många former men i de flesta fall består de egentligen av ett antal antennelement varifrån vi tar de enskilda signalerna och kombinerar ihop dem till en signal. Om vi använder en vanlig radarantenn för att följa ett rörligt mål så rör vi antennen så att den är riktad mot målet och då kommer signalerna från målet att träffa antennens olika delar samtidigt och därmed i samma fasläge. Vill vi använda en fast antenn för att följa målet så får vi hitta andra metoder för att få signalen att träffa antennens olika delar (de olika antennelementen) samtidigt och därmed i samma fasläge. Vi får då införa fördröjningar av de olika elementens signaler så att det antennelement som ligger närmast målet får störst fördröjning och avtagande fördröjning för element som ligger allt längre från målet. Då målet rör sig får vi korrigera fördröjningarna. Här är det alltså fördröjningarna vi korrigerar men man använder också filtrering för att förbättra detekteringen. Sådan filtrering används också för rörliga radarantenner. Sida 4
5 T T T En annan situation där man anpassar antennens mottagningsloop är i samband med mobiltelefoni där man delar in området runt en basstation i sektorer så att samma frekvens kan användas för olika samtal om de sker i olika riktningar (sektorer) runt basstationen. a Exemplen ovan visar på situationer då vi behöver använda som anpassar sig till för tillfället rådande förhållanden. Vi inför som själva kan korrigera sina konstanter. Vi talar om adaptiva. Grundfunktion Ett adaptivt kan delas upp i två delar. Ett mer eller mindre normalt digitalt och en beräkningsalgoritm som korrigerar konstanterna. Det digitala filtret kan vara ett transversal (FIR) eller ett rekursivt (IIR) men i de flesta fall väljer man ett transversal på grund av dess inneboende stabilitet. Man skall dock vara medveten om att vi här ändå kan drabbas av en form av instabilitet eftersom en dåligt vald beräkningsalgoritm eller dåligt valt (för stort) adaptionssteg kan leda till att den adaptiva beräkningen av konstanterna inte konvergerar utan vi kan få kraftigt pendlande eller divergerande konstanter. För stort steg ger också ofta snabb reaktion på även små, tillfälliga förändringar i systemegenskaperna. Låt oss inleda med ett exempel som illustrerar principen. t som brusreducerare Vi kan t ex tänka oss att det handlar om ett headset för en flygare. Flygaren kommunicerar med markkontrollen via radio och hör vad flygledaren säger via en hörlur. På grund av Sida 5
6 bullret i flygplanet kan det vara svårt att uppfatta allt vad som sägs. Vi låter då en mikrofon registrera bullret i planet och vi skall koppla även denna signal till hörluren men i motfas med den avlyssnade signalen så att bullret subtraheras bort och helst utsläcks. Det är inte möjligt att placera mikrofonen precis vid örat eftersom den då också skulle få in den önskade talsignalen från hörluren. Vi får alltså placera mikrofonen i någon annan närliggande position där inte talsignalen hörs. Att den placeras i en annan position gör att förhållandena inte är identiska med dom som gäller vid hörluren och då flygaren rör sig kan förhållandena förändras. Det adaptiva filtrets uppgift är då att korrigera för dessa skilda förhållanden så att de två bullersignalerna blir så lika som möjligt så att bullret kan reduceras via subtraktion av de två signalerna. signal+störning (hörlur) y k =s k +n k störning (mikrofon) x k Digitalt nk -1 e k =s k signaluppskattning algoritm Figuren visar det adaptiva filtrets två delar. Vi har en insignal yk = sk + nk den uppfattade signalen inne i hörluren, bestående av en önskad signal s k som är störd av brus n k medan vi har en annan insignal, från den yttre mikrofonen, som bara innehåller det störande bullret x k. Lägg märke till att y k är den totala signalen inne i hörluren, inte är den signal som når hörluren via signalledningen, bullret når ju hörluren via luften (genom hörlurskåpan, vi måste alltså registrera signalen inne i hörluren med en andra mikrofon. Den adaptiva algoritmen använder då felsignalen, skillnadssignalen ek = yk n! k mellan den störda insignalen y k och det digitala filtrets utsignal!n k, som då är en filtrerad uppskattning av bullret n k. Skillnadssignalen e k är samtidigt en uppskattning!s k av den önskade signalen s k.!s k återkopplas också och används för att ställa in det digitala filtrets koefficienter via någon lämplig algoritm. Ett annat aktuellt fält där dessa principer kommer till användning är ren bullerbekämpning. Man analyserar bullret i en lokal och sänder via högtalare ut motsvarande bullersignal i motfas så att vi får utsläckning i luften. Svårigheten är att få systemet att fungera i alla punkter i lokalen. Ett sätt att få bättre funktion är att använda många högtalare med låg volym. Gör vi inte detta så kommer signalerna att nå ett större område och då kommer vi att få punkter med lyckad utsläckning men samtidigt kommer vi på grund av de olika signalenas fördröjningar att få andra punkter där de två signalerna ligger mer eller mindre i fas så att vi i stället får en förstärkning av bullret, förstärknings- och utsläckningspunkterna varierar dessutom med frekvensen.. En annan förutsättning för att få ett fungerande system Sida 6
7 är att bullret är relativt konstant och inte fluktuerar så mycket i tiden och speciellt inte innehåller transienter. En miljö där man har lyckats få bra realiseringar är i passagerarflygplan. Här är flygplansbullret ganska konstant samtidigt som passagerarna (oftast) sitter stilla på sina platser så att de nödvändiga utsläckningspunkterna är rätt lätta att lokalisera. Transversal Som nämnts ovan är transversal att föredra då adaptiva skall implimenteras på grund av deras inneboende stabilitet. Grundalgoritm Beräkningen av konstanterna bygger på att minimera felsignalens minstakvadratfel. LMS Minsta kvadratmetoden (LMS, least mean square) bygger på att vid varje tidpunkt k = 0, 1, 2," beräkna filtrets utsignal på vanligt sätt för ett transversal. nˆ N 1 N 1 [ k] = nˆ k = tk [] i x[ k i] = tk [] i i = 0 i = 0 I ekvationen är N filtrets gradtal. Därefter beräknas det uppskattade felet x k i e k = y k nˆ k Slutligen uppdateras de N konstanterna via t [] i = tk [] i + 2 µ ek xk i k + 1 och dessa nya konstanter används vid nästa samplingstillfälle. Stegparametern µ kontrollerar konvergeringsförmågan hos algoritmen. Ett stort steg leder till stora förändringar av konstanterna mellan varje sampel och en snabb konvergens medan ett litet steg ger en långsam konvergens. Ett för stort steg kan dock leda till att algoritmen blir instabil. Man kan visa att ett villkor för stabilitet är 1 0 < µ < 10 N P k där N är filtrets gradtal och P k är insignalens effekt. Effekten kan uppskattas till P k = 1 1 N N i = 0 x 2 [ k i] Sida 7
8 Begränsningar i LMS-algoritmen I en stationär omgivning kommer koefficienterna att konvergera mot en optimal lösning och förändras signalegenskaperna så justerar sig koefficienterna efter detta under förutsättning att förändringarna är så långsamma att filtret hinner med i förändringen. I en icke-stationär omgivning kommer förhållandena att förändras så snabbt och så drastiskt att algoritmen kan misslyckas med att hänga med i svängarna. Ett antal metoder har utvecklats för att komma tillrätta med detta men de kommer alla att komplicera algoritmen. Effektiviteten hos algoritmen bygger på att den uppmätta störsignalen x k är starkt korrelerad (överenstämmande) med störningen i insignalen y k medan den är okorrelerad (saknar samband) med den önskade signalen s k. Detta är inte alltid fallet. I bland kan x k innehålla både störsignalen och en dämpad version av den önskade signalen. Detta kan leda till utdämpning av vissa delar av den önskade signalen. Vi kommer fortfarande att få en dämpning av bruset men till bekostnad av en distorerad utsignal. Rekursiva Vi kan även använda rekuriva adaptiva. Eftersom dessa har större möjlighet att forma en detaljerad kurva (poler har större inverkan på frekvensgången än nollställen) så kan dessa göras effektivare. Här används en rekursiv minstakvadrat metod (RLS) eller så kallade Kahlman. RLS-metoden har bättre konvergensegenskaper än LMSmetoden men samtidigt löper vi mycket större risk att drabbas av instabilitet då vi använder rekursiva och metoderna kräver därför större omsorg. De rekursiva metoderna är dessutom beräkningsintensivare och kräver mer minne än LMS-metoden. Vi kommer inte att behandla rekursiva adaptiva. En variant av rekursiva som kan vara mycket effektiv används vid den tidigare beskrivna applikation för rundgångsundertryckning. Här är ju förutsättningarna från början givna. Vi skall realisera ett eller flera smala notch och filtrens form är alltså given frågan är bara vid vilka frekvenser de skall verka och då har vi större möjlighet att kontrollera algoritmen så att vi undviker instabilitet. Tillämpningar Brusdämpning Denna tillämpning har vi beskrivit ovan i samband med att vi beskrev de adaptiva filtrens grundfunktion. Självjusterande Ett självjusterande används för att filtrera fram en periodisk signal då signalen är uppblandad med en bredbandig störning. Situationen är snarlik den vi har vid brusreducering men här har vi inte tillgång till någon referenssignal för bruset. Fördröjningen görs så lång Sida 8
9 att störningen i den direkta signalen och störningen som passerar genom det adaptiva filtret blir okorrelerade. Är dom okorrelerade har inte filtet något att ställa in sig på i den bredbandiga störningen utan den kommer att ställa in sig på den periodiska signalen och det är då denna vi får ut ur det adaptiva filtret. Periodisk insignal med bredbandig störning Fördröjning Digitalt -1 Periodisk utsignal algoritm Utsläckning av smalbandig störning i bredbandig signal Här har vi i stort sett samma uppbyggnad som för det självjusterande filtret. Den enda skillnaden är vilken utsignal vi använder. Eftersom det adaptiva filtret ställer in sig på den periodiska signalen så kommer denna att avlägsnas ur skillnadssignalen mellan direkt och filtrerad signal och denna skillnadssignal ger den bredbandiga signalen. Bredbandig insignal med periodisk störning Fördröjning Digitalt -1 Bredbandig utsignal algoritm Kanalequalisering Alla överföringskanaler har någon form av frekvensberoende som kommer att förändra den överförda signalen. Sida 9
10 -1 Insignal Kanal x k Digitalt algoritm Utsignal Vi använder ett adaptivt för att korrigera för denna förändring av signalens frekvensegenskaper. Det adaptiva filtret skall alltså ha invers funktion mot vad kanalen har så att den totala frekvensgången blir rak. Vi seriekopplar då filtret med kanalen och jämför utsignalen med en referenssignal som är samma signal som sänds över kanalen. Vi behöver alltså någon form av testsignal som översänds via kanalen och som dessutom används som referens. Vid GSM-telefoni innehåller varje översänt meddelande en så kallad träningssekvens som bland annat fyller denna funktion. Både sändare och mottagare har då tillgång till sekvensen lokalt. Ekoutsläckning Vid kommunikation via ledning så kommer det alltid att finnas missanpassningar i systemet som gör att utsänd signal till en del kommer att reflekteras tillbaka till sändaren. In Sändare Digitalt algoritm med fördröjning till 4- ledningshybrid Telefonledning Ut Mottagare Det adaptiva filtret kopplas då mellan utgående och ingående ledning och vi låter en del av den utsända signalen subtraheras från mottagen signal. Vi låter alltså det adaptiva filtret modellera signalens väg fram till reflektionen och tillbaka igen, dvs filtret beskrivs av en fördröjning, som motsvarar ledningslängden till reflektionspunkten och tillbaka igen, och dessutom korrigerar filtret för överföringskanalens (ledningens) frekvensegenskaper och Sida 10
11 sedan subtraheras denna modellerade signal från den mottagna signalen för att släcka ut ekot. Samma metod används för att undvika återkoppling mellan mikrofon och högtalare i högtalande telefoner och hands free -system för telefoner men här modelleras även vägen via luften mellan högtalare och mikrofon. Systemidentifiering Insignal Obekant system Digitalt Utsignal algoritm Här är vi ute efter att beskriva ett okänt systems överföringsfunktion med hjälp av koefficienterna hos ett adaptivt. Vi vill alltså efterlikna det okända systemets egenskaper. Vi parallellkopplar då det adaptiva filtret och det okända systemet och låter dem påverkas av samma insignal varefter skillnaden mellan de två utsignalerna blir den felsignal e k som får styra den adaptiva algoritmen. -1 Utsignal Linjär prediktion Linjär prediktion används för -1 datakomprimering vid överföring av samplade signaler. Fördröjning x k Digitalt Insignal Utsignal Här används tidigare sampel av insignalen för att förutsäga algoritm nästkommande sampel. Förutsägelsen kommer normalt att ha ett fel men då vi har kontinuerliga signaler, som t ex tal, så är detta fel mindre än utsignalen i sig och det räcker då att översända detta fel till mottagaren vilket gör att vi kan minska den mängd information som behöver översändas och därmed har vi åstadkommit datakomprimering. Den talade rösten kan beskrivas av tre delar en källa som kan vara tonande eller tonlös, dvs den kan beskrivas som en frekvens eller ett brus ett som formas av stämbandet och som ger ljudet en grundton röstkanalen, dvs strupe, munhåla och näsa Sida 11
12 Talsignal in Bestämning av parametrar Kodare Filterparametrar Signaltyp Grundfrekvens Kodare Utsignal Avkodare Insignal Signalparametrar Filterparametrar Avkodare Signalgenerator Filter Talsignal ut Vid komprimering av röst delas signalinformationen därför normalt upp i tre delar, en funktion för det adaptiva filtret en frekvensfunktion som anger ljudets grundfrekvens och en signal som ger typ av grundsignal där vi kan generera brus eller en periodisk impuls. Eftesom de fysiska egenskaperna hos våra röstorgan förändras ganska långsamt så kan man på detta sätt minska den information som behöver överföras. Sida 12
Institutionen för data- och elektroteknik 2004-03-22 Tillämpad digital signalbehandling Veckoplanering för signalbehandlingsteorin
Institutionen för data- och elektroteknik 2004-03-22 Veckoplanering för signalbehandlingsteorin Allmänt Erfarenheten från tidigare år säger att kursen upplevs som svår. Detta tror jag beror, inte på att
Läs merTentamen i Signaler och kommunikation, ETT080
Inst. för informationsteknologi Tentamen i Signaler och kommunikation, ETT080 2 juni 2006, kl 14 19 Skriv namn och årskurs på alla papper. Börja en ny lösning på ett nytt papper. Använd bara en sida av
Läs merAdaptiva Filter. Johan Haarala Signaler och System
Adaptiva Filter Johan Haarala 2002-12-11 Signaler och System Abstract Målet med den här rapporten är att ge en introduktion samt översikt till adaptiva filter. I den beskrivs några av de algoritmer som
Läs mer4 Laboration 4. Brus och termo-emk
4 Laboration 4. Brus och termoemk 4.1 Laborationens syfte Detektera signaler i brus: Detektera periodisk (sinusformad) signal med hjälp av medelvärdesbildning. Detektera transient (nästan i alla fall)
Läs merSignalanalys med snabb Fouriertransform
Laboration i Fourieranalys, MVE030 Signalanalys med snabb Fouriertransform Den här laborationen har två syften: dels att visa lite på hur den snabba Fouriertransformen fungerar, och lite om vad man bör
Läs merDigital signalbehandling fk Laboration 5 Ett antal signalbehandlingstillämpningar
Institutionen för data- och elektroteknik 1999-11-21 Inledning Denna laboration avser att ge illustration av och inblick i ett antal områden för digital signalbehandling. Vi kommer att studera exempel
Läs merReglerteori, TSRT09. Föreläsning 4: Kalmanfiltret & det slutna systemet. Torkel Glad. Reglerteknik, ISY, Linköpings Universitet
Reglerteori, TSRT09 Föreläsning 4: Kalmanfiltret & det slutna systemet Reglerteknik, ISY, Linköpings Universitet Sammanfattning av Föreläsning 3 2(19) Kovariansfunktion: Spektrum: R u (τ) = Eu(t)u(t τ)
Läs merÄmnesområde Hörselvetenskap A Kurs Signalteori, 7,5 hp Kurskod: HÖ1007 Tentamenstillfälle
Institutionen för hälsovetenskap och medicin Kod: Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Signalteori, 7,5 hp Kurskod: HÖ1007 Tentamenstillfälle Datum 2013-08-19 Tid 4 timmar Kursansvarig Susanne Köbler Tillåtna
Läs merTSRT09 Reglerteori. Sammanfattning av Föreläsning 3. Sammanfattning av Föreläsning 3, forts. Sammanfattning av Föreläsning 3, forts.
Reglerteori 2016, Föreläsning 4 Daniel Axehill 1 / 18 Sammanfattning av Föreläsning 3 Kovariansfunktion: TSRT09 Reglerteori Föreläsning 4: Kalmanfiltret & det slutna systemet Daniel Axehill Reglerteknik,
Läs merOp-förstärkarens grundkopplingar. Del 2, växelspänningsförstärkning.
Op-förstärkarens grundkopplingar. Del 2, växelspänningsförstärkning. I del 1 bekantade vi oss med op-förstärkaren som likspänningsförstärkare. För att kunna arbeta med op-förstärkaren vill vi kunna mäta
Läs merEn ideal op-förstärkare har oändlig inimedans, noll utimpedans och oändlig förstärkning.
F5 LE1460 Analog elektronik 2005-11-23 kl 08.15 12.00 Alfa En ideal op-förstärkare har oändlig inimedans, noll utimpedans och oändlig förstärkning. ( Impedans är inte samma sak som resistans. Impedans
Läs merREPETITION (OCH LITE NYTT) AV REGLERTEKNIKEN
REPETITION (OCH LITE NYTT) AV REGLERTEKNIKEN Automatisk styra processer. Generell metodik Bengt Carlsson Huvudantagande: Processen kan påverkas med en styrsignal (insignal). Normalt behöver man kunna mäta
Läs merÄmnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ1015 Tentamenstillfälle 1
Hälsoakademin Kod: Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ115 Tentamenstillfälle 1 Datum 211 11 3 Tid 4 timmar Kursansvarig Susanne Köbler Tillåtna hjälpmedel Miniräknare
Läs mer4:8 Transistorn och transistorförstärkaren.
4:8 Transistorn och transistorförstärkaren. Inledning I kapitlet om halvledare lärde vi oss att en P-ledare har positiva laddningsbärare, och en N-ledare har negativa laddningsbärare. Om vi sammanfogar
Läs merDigital Signalbehandling i Audio/Video
Digital Signalbehandling i Audio/Video Institutionen för Elektrovetenskap Laboration 1 (del 2) Stefan Dinges Lund 25 2 Kapitel 1 Digitala audioeffekter Den här delen av laborationen handlar om olika digitala
Läs merReglerteknik 1. Kapitel 1, 2, 3, 4. Köp bok och övningshäfte på kårbokhandeln. William Sandqvist william@kth.se
Reglerteknik 1 Kapitel 1, 2, 3, 4 Köp bok och övningshäfte på kårbokhandeln Reglerteknik 1. Givare för yttertemperatur 2, 3. Givare för inomhustemperaturer Behaglig innetemperatur med hjälp av reglerteknik!
Läs merLjudteknik 5p tch Hz from Scra
tch Hz from Scra Ljudteknik 5p Innehåll Ljudintryck, mikrofonteknik och stereofoni Hörandet Örats känslighet för ljud Örats förmåga att uppfatta riktningar Stereofoni Lyssningsplats Uppfattbara riktningar
Läs merAkustik läran om ljudet
Akustik läran om ljudet Innehåll Exempel på ljudkällor... 1 Hur ljud uppstår... 1 Så här fungerar örat... 1 Ytterörat samlar upp ljud... 2 I mellanörat sitter hörselbenen... 2 Innerörat... 2 Det var lite
Läs merAkustik. Läran om ljudet
Akustik Läran om ljudet Vad är ljud? Ljud är förtätningar och förtunningar som uppstår i omgivningen när ett föremål vibrerar. Ljud kräver materia för att kunna spridas, t.ex. luft. Ett föremål som vibrerar
Läs merResultatet av ditt hörseltest
Din hörsel Resultatet av ditt hörseltest Dina hörtrösklar är: Frekvens i hertz (Hz) 125 250 500 1000 2000 4000 8000 0 10 20 30 40 50 Hörtröskel i decibel (db HL) 60 70 80 90 100 110 120 2 Noteringar: 3
Läs merTentamen i Krets- och mätteknik, fk - ETEF15
Tentamen i Krets- och mätteknik, fk - ETEF15 Institutionen för elektro- och informationsteknik LTH, Lund University 2015-10-29 8.00-13.00 Uppgifterna i tentamen ger totalt 60. Uppgifterna är inte ordnade
Läs merFysiska lagret. Kanal. Problem är att kanalen har vissa begränsningar: Kanalen är analog Kanalen är bandbreddsbegränsad och är oftast störd (av brus)
Fysiska lagret Sändare Digital information Kanal Mottagare Problem är att kanalen har vissa begränsningar: Kanalen är analog Kanalen är bandbreddsbegränsad och är oftast störd (av brus) Kanalens kapacitet
Läs mer2 Laborationsutrustning
Institutionen för data- och elektroteknik 2002-02-11 1 Inledning Denna laboration syftar till att illustrera ett antal grundbegrepp inom digital signalbehandling samt att närmare studera frekvensanalys
Läs merSÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE.
SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE. Vad gjorde vi förra gången? Har du några frågor från föregående lektion? 3. titta i ditt läromedel (boken) Vad ska vi göra idag? Optik och
Läs merDigital signalbehandling Digitalt Ljud
Signalbehandling Digital signalbehandling Digitalt Ljud Bengt Mandersson Hur låter signalbehandling Institutionen för elektro- och informationsteknik 2008-10-06 Elektronik - digital signalbehandling 1
Läs merEtt tryggare Sverige. Ett gemensamt system för mobil kommunikation
SVENSKA SAMMANFATTNING Bilaga 1 KOMMUNFÖRBUNDET 1999-02-17 Sektionen för Energi, Skydd och Säkerhet Finanssektionen Ett tryggare Sverige. Ett gemensamt system för mobil kommunikation Allmänt om radiokommunikation
Läs merVocoding och frekvensskiftningsexperiment inom det audiologiska forskningsfältet Av Morgan Karlsson
Vocoding och frekvensskiftningsexperiment inom det audiologiska forskningsfältet Av Morgan Karlsson Vocoding Några av de första försöken att återskapa tal elektroniskt gjordes på 30-talet av fysikern Homer
Läs merÖvningar modul 1 - Dataöverföring & fysisk infrastruktur
1. Dataöverföring Övningar modul 1 - Dataöverföring & fysisk infrastruktur Syfte: Förstå begreppen dämpning och förstärkning av en signal. Kunna räkna i db och kunna använda det till beräkning av effektbudget.
Läs merElektro och Informationsteknik LTH Laboration 4 Tidsplan, frekvensplan och impedanser
Elektro och Informationsteknik LTH Laboration 4 Tidsplan, frekvensplan och impedanser Elektronik för D ETIA01 Andrés Alayon Glasunov Palmi Thor Thorbergsson Anders J Johansson Lund Mars 2009 Laboration
Läs merE=mc^3 Audio. Presenterar lite stolt: RKDD1. RumsKompenserande Dämpad Dipol no. 1
E=mc^3 Audio Presenterar lite stolt: RKDD1 RumsKompenserande Dämpad Dipol no. 1 Bakgrund: Denna högtalare är konstruerad som ett bidrag till internetforumet faktiskt.se's högtalartävling 2006. Idé: Min
Läs merUtvärdering av föräldrakurs hösten 2013
Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 - Har du verktyg för att bemöta din oroliga och nedstämda tonåring? Föräldrakursen oro/nedstämdhet är ett samarbete mellan Råd & stöd, Gamla Uppsala familjeenhet
Läs mer4:4 Mätinstrument. Inledning
4:4 Mätinstrument. Inledning För att studera elektriska signaler, strömmar och spänningar måste man ha lämpliga instrument. I detta avsnitt kommer vi att gå igenom de viktigaste, och som vi kommer att
Läs merAnalys/syntes-kodning
Analys/syntes-kodning Många talkodare bygger på en princip som kallas analys/syntes-kodning. Istället för att koda en vågform, som man normalt gör i generella ljudkodare och i bildkodare, så har man parametrisk
Läs merBruksanvisning DAB One
Bruksanvisning DAB One Var snäll läs igenom denna bruksanvisning, innan ni börjar använda er DAB One. Grattis till ditt val av DAB/FM mottagare. Vi hoppas att du kommer att ha många trevliga stunder framför
Läs merREGLERTEKNIK KTH. REGLERTEKNIK AK EL1000/EL1110/EL1120 Kortfattade lösningsförslag till tentamen 2015 04 08, kl. 8.00 13.00
REGLERTEKNIK KTH REGLERTEKNIK AK EL000/EL0/EL0 Kortfattade lösningsförslag till tentamen 05 04 08, kl. 8.00 3.00. (a) Signalen u har vinkelfrekvens ω = 0. rad/s, och vi läser av G(i0.) 35 och arg G(i0.)
Läs merReglerteknik, TSIU 61
Reglerteknik, TSIU 61 Föreläsning 8 Störningar, modellfel och svårstyrda system Reglerteknik, ISY, Linköpings Universitet Innehåll 2(15) 1. Sammanfattning av föreläsning 7 2. Känslighet mot störningar
Läs merAT3000 Kabel-, rör-, metall- och installationssökare
AT3000 Kabel-, rör-, metall- och installationssökare E-nr. 421 00 50 Elma AT3000 sida 2 Förord Amprobe AT-3000 är det professionella sökverktyget för lokalisering av kablar och rör. Den robusta konstruktionen
Läs merOSCILLOSKOPET. Syftet med laborationen. Mål. Utrustning. Institutionen för fysik, Umeå universitet Robert Röding 2004-06-17
Institutionen för fysik, Umeå universitet Robert Röding 2004-06-17 OSCILLOSKOPET Syftet med laborationen Syftet med denna laboration är att du ska få lära dig principerna för hur ett oscilloskop fungerar,
Läs merLife is on. Samspela fritt. Kommunicera med självförtroende. Lev ett liv utan gränser. Livet är nu. www.phonak.se www.dynamicsoundfield.
Life is on Vi är lyhörda för behoven hos alla dem, som är beroende av våra kunskaper, idéer och omsorger. Genom att utmana teknologins gränser på ett kreativt sätt utvecklar vi innovationer, som hjälper
Läs merD/A- och A/D-omvandlarmodul MOD687-31
D/A- och A/D-omvandlarmodul MOD687-31 Allmänt Modulen är helt självförsörjande, det enda du behöver för att komma igång är en 9VAC väggtransformator som du kopplar till jacket J2. När du så småningom vill
Läs merSpektrala Transformer
Spektrala Transformer Kurssammanfattning Fyra kärnkoncept Sampling Faltning Poler och nollställen Fouriertransform Koncept #1: Sampling En korrekt samplad signal kan rekonstrueras exakt, dvs ingen information
Läs merResttentamen i Signaler och System Måndagen den 11.januari 2010, kl 14-19
Resttentamen i Signaler och System Måndagen den 11.januari 2010, kl 14-19 Tillåtna hjälpmedel: Valfri miniräknare (utan möjlighet till trådlös kommunkation). Valfri litteratur, inkl. kursböcker, formelsamlingar.
Läs merBullerutredning Ljungskogen. Malmö 2015-01-13
Malmö 2015-01-13 Datum 2015-01-13 Uppdragsnummer 61661253716 Utgåva/Status Rev 3 Jenny Ekman Johan Jönsson Jens Karlsson Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Skeppsgatan 5 211 11 Malmö
Läs merMotivering till och tillämpning av föreskrift 2 C/2015 M
1 (9) 17.4.2015 Motivering till och tillämpning av föreskrift 2 C/2015 M Föreskrift om granskning av radiosändare som medför stora risker för störningar MPS 2 C/2015 M MPS 2 C/2015 M 2 (9) INNEHÅLL AVDELNING
Läs merMODELLERING AV DYNAMISKA SYSTEM OCH INLUPP 2
UPPSALA UNIVERSITET AVDELNINGEN FÖR SYSTEMTEKNIK EKL och PSA, 2002, rev BC 2009, 2013 MODELLERING AV DYNAMISKA SYSTEM DATORSTÖDD RÄKNEÖVNING OCH INLUPP 2 1. Överföringsfunktioner 2. Tillståndsmetodik Förberedelseuppgifter:
Läs merDIGITALA FILTER. Tillämpad Fysik Och Elektronik 1. Frekvensfunktioner FREKVENSSVAR FÖR ETT TIDSDISKRET SYSTEM. x(n)= Asin(Ωn)
DIGITALA FILTER TILLÄMPAD FYSIK OCH ELEKTRONIK, UMEÅ UNIVERSITET 1 Frekvensfunktioner x(n)= Asin(Ωn) y(n) H(z) TILLÄMPAD FYSIK OCH ELEKTRONIK, UMEÅ UNIVERSITET 2 FREKVENSSVAR FÖR ETT TIDSDISKRET SYSTEM
Läs merBruksanvisning Konferensenhet Konftel 100/D
Bruksanvisning Konferensenhet Konftel 100/D Svenska Intelligent communications Förklaringar 1 Placering 2 Anslutning till telefon 3 Switchbox 4 Volyminställning telefon 5 Anslutning till PC 6 Volyminställning
Läs merDYNA COM 110 INSTRUKTIONS- BOK. Box 13097 402 52 Göteborg Tel. 031-84 04 30. Lafayette Radio AB 1999 1
DYNA COM 110 INSTRUKTIONS- BOK Box 13097 402 52 Göteborg Tel. 031-84 04 30 Lafayette Radio AB 1999 1 DETTA BÖR DU VETA ALLMÄNT Lafayette DC-110 är en kommunikationsradio förberedd för 6 kanaler. Radion
Läs merINDUKTIONS- LADDNING ENERGIÖVERFÖRING MELLAN STARKT KOPPLADE RESONATORER. Joakim Nyman 2013-01-30
INDUKTIONS- LADDNING ENERGIÖVERFÖRING MELLAN STARKT KOPPLADE RESONATORER Innehåll 1 Inledning........................................... 1 2 Principbeskrivning.................................... 1 3 Induktiv
Läs merInnehåll. Innehåll. sida i
1 Introduktion... 1.1 1.1 Kompendiestruktur... 1.1 1.2 Inledning... 1.1 1.3 Analogt/digitalt eller tidskontinuerligt/tidsdiskret... 1.2 1.4 Konventioner... 1.3 1.5 Varför digital signalbehandling?... 1.4
Läs merReglerteknik M3. Inlämningsuppgift 3. Lp II, 2006. Namn:... Personnr:... Namn:... Personnr:...
Reglerteknik M3 Inlämningsuppgift 3 Lp II, 006 Namn:... Personnr:... Namn:... Personnr:... Uppskattad tid, per person, för att lösa inlämningsuppgiften:... Godkänd Datum:... Signatur:... Påskriften av
Läs merFö 6 20080207 Inspelningsrummet. [Everest kapitel 20 och 22-24]
ETE319 VT08 Fö 6 20080207 Inspelningsrummet [Everest kapitel 20 och 22-24] Det krävs en rad olika övervägande för att bygga ett lyckat inspelningsrum. Hur rummet skall konstrueras och se ut beror till
Läs merDIGITALA FILTER DIGITALA FILTER. Tillämpad Fysik Och Elektronik 1
DIGITALA FILTER TILLÄMPAD FYIK OCH ELEKTRONIK, UMEÅ UNIVERITET 1 DIGITALA FILTER Digitala filter förekommer t.ex.: I Photoshop och andra PC-programvaror som filtrerar. I apparater med signalprocessorer,
Läs mer2. Reflektion. Z= oo. λ / 4
2. Reflektion Z= oo Z=0 λ / 4 En kortsluten ledning, som är en kvarts våglängd lång, ger en oändlig impedans på ingången. Men om frekvensen avviker, så att det inte längre är en kvarts våglängd, kommer
Läs merRapport avseende lågfrekventa ljud och övrig ljudspridning MARS 2016 VINDPARK MÖRTTJÄRNBERGET VINDPARK ÖGONFÄGNADEN VINDPARK BJÖRKHÖJDEN
MARS 2016 Rapport avseende lågfrekventa ljud och övrig ljudspridning VINDPARK MÖRTTJÄRNBERGET VINDPARK ÖGONFÄGNADEN VINDPARK BJÖRKHÖJDEN Statkraft SCA Vind AB FAKTA LÅG- OCH HÖGFREKVENTA LJUD Ett ljuds
Läs merFaltningsreverb i realtidsimplementering
Faltningsreverb i realtidsimplementering SMS45 Lp1 26 DSP-system i praktiken Jörgen Anderton - jorand-3@student.ltu.se Henrik Wikner - henwik-1@student.ltu.se Introduktion Digitala reverb kan delas upp
Läs merSå kan ni arbeta med digitala informationsskärmar. Tips och råd för digital signage inom offentlig sektor
Så kan ni arbeta med digitala informationsskärmar Tips och råd för digital signage inom offentlig sektor Digitala informationsskärmar är en mycket bra kanal för att snabbt och effektivt sprida information.
Läs merinsignal H = V ut V in
1 Föreläsning 8 och 9 Hambley avsnitt 5.56.1 Tvåport En tvåport är en krets som har en ingångsport och en gångsport. Den brukar ritas som en låda med ingångsporten till vänster och gångsporten till höger.
Läs merIckelinjära ekvationer
Löpsedel: Icke-linjära ekvationer Ickelinjära ekvationer Beräkningsvetenskap I Varför är det svårt att lösa icke-linjära ekvationer? Iterativa metoder Bisektion/intervallhalvering Newton-Raphsons metod
Läs merSuperNova BabyCall. Bruksanvisning. Art nr: 221 810
Bruksanvisning SuperNova BabyCall Art nr: 221 810 Abilia AB, Kung Hans väg 3, Sollentuna, Box 92, 191 22 Sollentuna, Sweden Phone +46 (0)8-594 694 00 Fax +46 (0)8-594 694 19 info@abilia.se www.abilia.se
Läs mer2. Reglertekniska grunder
2.1 Signaler och system 2.1 Signaler och system Ett system växelverkar med sin omgivning via insignaler, som påverkar systemets beteende utsignaler, som beskriver dess beteende Beroende på sammanhanget
Läs merSpektrala Transformer
Spektrala Transformer Tidsdiskreta signaler, kvantisering & sampling Tidsdiskreta signaler Tidskontinuerlig signal Ex: x(t) = sin(ωt) t är ett reellt tal ω har enheten rad/s Tidsdiskret signal Ex: x(n)
Läs mer2. Reglertekniska grunder
2. Reglertekniska grunder 2.1 Signaler oc system Ett system växelverkar med sin omgivning via insignaler, som åverkar systemets beteende, oc utsignaler, som beskriver dess beteende. Beroende å sammananget
Läs merLaboration i Fourieranalys, TMA132 Signalanalys med snabb Fouriertransform
Laboration i Fourieranalys, TMA132 Signalanalys med snabb Fouriertransform Den laborationen har syften: dels att visa lite hur den snabba Fouriertransformen fungerar, och lite om vad man den an dels att
Läs merPLANCKS KONSTANT. www.zenitlaromedel.se
PLANCKS KONSTANT Uppgift: Materiel: Att undersöka hur fotoelektronernas maximala kinetiska energi beror av frekvensen hos det ljus som träffar fotocellen. Att bestämma ett värde på Plancks konstant genom
Läs merRegistrera din produkt och få support på. www.philips.com/welcome SDV7220/12. Användarhandbok
Registrera din produkt och få support på www.philips.com/welcome SDV7220/12 Användarhandbok Innehållsförteckning 1 Viktigt 44 Säkerhet 44 Återvinning 44 2 Din SDV7220/12 45 Översikt 45 3 Komma igång 46
Läs merInstuderingsfrågor ETS052 Datorkommuniktion - 2014
Instuderingsfrågor ETS052 Datorkommuniktion - 2014 October 13, 2014 Fråga 1. Beskriv de två komponenterna i PCM. Fråga 2. Förklara hur länklagret kan skilja på olika inkommande paket från det fysiska lagret.
Läs mer1. Situationer när korrigering är nödvändig
1. Situationer när korrigering är nödvändig Aktuell position ska korrigeras när: Du byter däck (utför automatisk korrigering). (Avståndskorrigering). Aktuell position bör korrigeras när: Fordonets positionsmärke
Läs mer1. PRESENTATION... 3 2. SÄKERHETSFÖRESKRIFTER... 3. 2.1 Säkerhetsföreskrifter...3. 2.2 Användningsvillkor...3 3. BESKRIVNING AV INSTRUMENTET...
Användarmanual Tack för att Du har införskaffat en CA 834 Ljudnivåmätare. För att få ut mesta möjliga av ditt instrument så ber vi Dig att: Läsa användarmanualen noggrant Följa säkerhetsföreskrifterna
Läs merSpektrala Transformer
Spektrala Transformer Tidsdiskreta signaler, kvantisering & sampling Tidsdiskreta signaler Tidskontinuerlig signal Ex: x(t) = sin(ωt) t är ett reellt tal ω har enheten rad/s Tidsdiskret signal Ex: x(n)
Läs merEXEMPEL 1: ARTVARIATION FÖRELÄSNING 1. EEG frekvensanalys EXEMPEL 2: EEG
FÖRELÄSNING EXEMPEL : ARTVARIATION Kurs- och transform-översikt. Kursintroduktion med typiska signalbehandlingsproblem och kapitelöversikt. Rep av transformer 3. Rep av aliaseffekten Givet: data med antal
Läs merBullerutredning Ulkavallen
Bullerutredning Ulkavallen Efter nya mätningar konstateras att flödena inte ändrats radikalt och inte påverkar bullerutredningens resultat. De värden som antagits av kommunen 2010 står kvar. Detta betyder
Läs mer0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ
63((&+ (UNNL/LLNDQHQ Ledamot av Europeiska kommissionen med ansvar för näringspolitik och informationssamhället 0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ Norden digitalt konferens +HOVLQJIRUVGHQRNWREHU
Läs merForskning GNSS. Grundkonfigurationen av GPS består av 24 satelliter men idag cirkulerar närmare 30 satelliter runt jordklotet
Forskning GNSS GNSS (Global Navigation Satellite Systems) är samlingsnamnet för globala satellitbaserade system för navigation, positionsbestämning och tidsöverföring. Det mest kända och använda systemet
Läs merAKTIV BULLERDÄMPNING I VENTILATIONSSYSTEM
BLEKINGE TEKNISKA HÖGSKOLA AVDELNINGEN FÖR SIGNALBEHANDLING AKTIV BULLERDÄMPNING I VENTILATIONSSYSTEM Examensarbete på programmet Telekommunikationsingenjör Vårterminen 2003 Tomas Bengtsson Fredrik Tibblin
Läs merEffekter och ljudprocessorer
2008-09-22 Effekter och ljudprocessorer Mixern är ljudteknikerns främsta elektriska redskap för att påverka ljudet. Den ger möjlighet att justera nivå och klangfärg (med EQ). Men det kan behövas fler möjligheter
Läs merAssistent: Cecilia Askman Laborationen utfördes: 7 februari 2000
Assistent: Cecilia Askman Laborationen utfördes: 7 februari 2000 21 februari 2000 Inledning Denna laboration innefattade fyra delmoment. Bestämning av ultraljudvågors hastighet i aluminium Undersökning
Läs merL A B R A P P O R T 1
L A B R A P P O R T 1 BILDTEKNIK Dan Englesson Emil Brissman 9 september 2011 17:04 1 Camera noise 1.1 Task 1 Ett antal svarta bilder togs genom att fota i totalt mörker för att beräkna kamerans svartnivå.
Läs merBeltone TBR. Bruksanvisning Tinnitus-ljudstimulator TBR76
Beltone TBR Bruksanvisning Tinnitus-ljudstimulator TBR76 En ny ljudstimulator från Beltone Vi gratulerar dig till ditt val av ljudstimulator från Beltone! TBR62 är en ljudstimulator för Tinnitus, som genererar
Läs merBullerutredning Villa Roskullen
Rapport HÄRRYDA KOMMUN Bullerutredning Villa Roskullen Malmö 2016-01-25 Bullerutredning Villa Roskullen Datum 2016-01-25 Uppdragsnummer 1320018824 Utgåva/Status 1 Oscar Lewin Uppdragsledare & Handläggare
Läs merPhonak CROS II. Den smarta lösningen för ensidig hörsel
Phonak CROS II Den smarta lösningen för ensidig hörsel Mina CROShörapparater gav mig ljudet och livet tillbaka. Ensidig hörsel Om du befinner dig i ett bullrigt rum och inte kan höra din partner eller
Läs merTOA s synnerligen kostnadseffektiva trådlösa mikrofonsystem har ett brett användningsområde. WM-4310 Trådlös lavaliermikrofon för UHF-bandet
13:2:1 Ver. 1 TRÅDLÖSA MIKROFONER TOA s synnerligen kostnadseffektiva trådlösa mikrofonsystem har ett brett användningsområde TOA-teknologin medför att det numera är möjligt att tillverka ett kraftfullt
Läs merPass.nu Yoga energy. Aktuellt
Pass.nu Yoga energy Friskis&Svettis Yoga kommer ur Hathayogans långa tradition. Den har tagits fram och utvecklats i harmoni med vår idé och är inte kopplad till någon specifik inriktning, religion eller
Läs mer1. Inledning. 1. Inledning
För de flesta människor är ett relativt okänt begrepp trots att var och en i det dagliga livet ständigt kommer i kontakt med och t.o.m. själv utövar. Reglerteknik är varje rationell metod att styra eller
Läs merHur man använder radion
Hur man använder radion Egenskaper för mottagning av FM Vanligtvis har FM mycket bättre ljudkvalitet än AM. FM och FM-stereo kan dock stöta på karakteristiska mottagningsproblem som inte finns vid mottagning
Läs merSLALOMINGÅNGAR hur svårt kan det vara?
SLALOMINGÅNGAR hur svårt kan det vara? Av Marie Hansson Ju mer man börjar tänka på vad en slalomingång innebär, desto mer komplicerat blir det! Det är inte lite vi begär att hundarna ska lära sig och hålla
Läs merMätningar med avancerade metoder
Svante Granqvist 2008-11-12 13:41 Laboration i DT2420/DT242V Högtalarkonstruktion Mätningar på högtalare med avancerade metoder Med datorerna och signalprocessningens intåg har det utvecklats nya effektivare
Läs merFöreläsning 6: Introduktion av listor
Föreläsning 6: Introduktion av listor Med hjälp av pekare kan man bygga upp datastrukturer på olika sätt. Bland annat kan man bygga upp listor bestående av någon typ av data. Begreppet lista bör förklaras.
Läs merSkywalk liknande den vi hade tänkt ha mellan byggnaderna. Tommy Lindborg & Daniel. Nordqvist. sida 1
Skywalk liknande den vi hade tänkt ha mellan byggnaderna Nordqvist Tommy Lindborg & Daniel sida 1 Innehållsförteckning Inledning sida 3 Syfte sida 3 Bakgrund sida 3 MILJÖ sida 3 Omgivning sida 3 Affärer
Läs merDT1130 Spektrala transformer Tentamen
DT3 Spektrala transformer Tentamen 5 Tentamen består av fem uppgifter där varje uppgift maximalt ger p. Normalt gäller följande betygsgränser: E: 9 p, D:.5 p, C: p, B: 6 p, A: 8 p Tillåtna hjälpmedel:
Läs merPositiv Ridning Systemet Arbetar min häst korrekt? Av Henrik Johansen
Positiv Ridning Systemet Arbetar min häst korrekt? Av Henrik Johansen Detta test på hur din häst arbetar tar ca tre minuter och bör ingå i uppvärmningen varje dag. Du måste veta vad du vill när du sitter
Läs merTillämpad digital signalbehandling Laboration 1 Signalbehandling i Matlab och LabVIEW
Institutionen för data- och elektroteknik 004-03-15 Signalbehandling i Matlab och LabVIEW 1 Introduktion Vi skall i denna laboration bekanta oss med hur vi kan använda programmen Matlab och LabVIEW för
Läs merTentamen i Trådlös Internet-access
Mittuniversitetet Inst. för IT och medier, ITM Stefan Pettersson 005-08- Tentamen i Trådlös Internet-access Tid: 08.00-13.00. Hjälpmedel: Valfri miniräknare. Bifogad formelsamling. Ansvarig lärare: Stefan
Läs merNamn: Eron Teklehaimanot Klass: 9b Datum: 21 maj 2010 Mentor: Mikael (svenskan) Hållbar utveckling med inriktning naturvetenskap Oljud i klassrummen
Namn: Eron Teklehaimanot Klass: 9b Datum: 21 maj 2010 Mentor: Mikael (svenskan) Hållbar utveckling med inriktning naturvetenskap Oljud i klassrummen 1 Innehållsförteckning Inledning.....sidan 3 Bakgrund......sidan
Läs merBasbyte (variabelbyte)
Basbyte (variabelbyte) En vektors koordinater beror på valet av bas! Tänk på geometriska vektorer här. v har längden 2 och pekar rakt uppåt i papprets plan. Kan vi då skriva v (, 2)? Om vi valt basvektorer
Läs merTEXTILBASERADE HÖGIMPULSSYSTEM
H ögimpulssystem TEXTILBASERADE HÖGIMPULSSYSTEM KE Fibertec marknadsför två produkter för textilbaserad högimpulsventilation, KE-Inject-systemet respektive KE-DireJet-systemet. Båda dessa system kan utföras
Läs merBARNS SPRÅKUTVECKLING
BARNS SPRÅKUTVECKLING BARNS SPRÅKUTVECKLING Hur lär sig barn sitt språk? Vad skiljer barns språkutveckling från vuxnas språkinlärning? Hur kan vi forska om barns språkutveckling? Vad säger språkutvecklingen
Läs merLaboration i Fourieroptik
Laboration i Fourieroptik David Winge Uppdaterad 4 januari 2016 1 Introduktion I detta experiment ska vi titta på en verklig avbildning av Fouriertransformen. Detta ska ske med hjälp av en bild som projiceras
Läs merPlasmaMade och ren luft Så säljer du ren luft till alla, överallt V2.0 000-11.1
PlasmaMade och ren luft Så säljer du ren luft till alla, överallt V2.0 000-11.1 Garantier: PlasmaMade-luftfilter Hälsosam luft Ren luft I utrymmen där flera människor bor, som vardagsrum, sovrum, kontor
Läs mer