Föreläsning 2. Transmissionslänk. Repetition: Internetprotokollens skikt. Mål

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Föreläsning 2. Transmissionslänk. Repetition: Internetprotokollens skikt. Mål"

Transkript

1 Föreläsning Mål Behandla utbredningsmedium Förstå störningar som kan påverka signalen Förstå hur man digitaliserar information Förse exempel av digitala dataformat Förstå varför källkodning är nyttigt Förstå källkodningens grundprinciper Behandla grundläggande källkodningsförfaranden Repetition: Internetprotokollens skikt tillämpning transport nät länk Medium (fysisk) Transmissionslänk T Vågledare Vågledare R Sändare Förstärkare, signalregenerator Mottagare Elektromagnetiska vågor kan fortplanta sig i vågledare Vågorna kan formas med linjekodning eller modulering för att representera bitvärden Vågformen dämpas, störs och förvrängs under utbredningen Mottagaren avkodar eller demodulerar för att erhålla en bitföljd Krav på transmissionslänken: antal bitar i sekunden (transmissionskapacitet) sannolikheten för bitfel 1

2 Störningar (1/) Dämpning (Attenuation) signalens amplitud minskar när signalen propagerar förstärkare (repeaters) P1 dämpning = 10 log 10 db P P förstärkni ng = 10 log 10 db P1 Begränsad bandbredd leder till begränsad kapacitet C = W log M W = bandbredd M = antal nivåer för signalelementet Förvrängning (distorsion) Dispersion: olika frekvenskomponenter blir olika försenade i överföringen Brus termiskt brus impulsbrus överhörning (crosstalk) SNR S = 10 log 10 db N Teoretiskt maximum för kapacitet S C = W log 1 + b / s N Störningar (/) S = signal (effekt) N = brus (effekt) Signal Dämpning Begränsad bandbredd Förvrängning Bitfel Brus Kombinerad effekt Sampel

3 Utbredningsmedium (1/) Parledare two-wire open line kopplar ihop t. ex. en dator och ett modem korta sträckor (< 50 m), 19, kb/s twisted-pair lines LANs, telefonledningar 1 Mb/s (< 100 m) Koaxialkabel LANs och TV, några Mb/s Optisk fiber LANs, WANs, hundratals-tusentals Mb/s, långa sträckor Utbredningmedium (/3) Satellit TV-signaler, dataöverföring från kontinent till annan långa sträckor, hundratals-tusentals Mb/s Mikrovågor svår terräng 50 km, hundratals Mb/s Radiovågor öar längre sträckor, tiotals kb/s Utbredningmedium (3/3) fördelar nackdelar Parkabel billig, lätt att reparera hög dämpning känslig för störningar Koaxial kabel längre sträckor känslig för störningar högre hastighet dyrare än parkabel Optisk fiber snabb och säker svår att reparera låg störningskänslighet Satellit hög bandbredd fördöjning, dyrt Mikrovågor svår terräng störningar Radiovågor längre sträckor än för störningar mikrovågor 3

4 Diskret och kontinuerlig Diskret variabel: kan anta värden från en uppräkningsbar mängd oändlig mängder naturliga talen: 0, 1,, 3, rationella talen: 1/1, 1/, 1/3,, /3,... ändliga mängder boolesk: 0, 1 GF(q): 0, 1, q-1 svenska: a, b, c, å, ä, ö Kontinuerlig variabel: kan anta alla värden inom ett intervall oändliga intervall: reella tal (R) ändliga intervall: a x < b, a, b R Datakodning (Data encoding) analog ~ kontinuerlig diskret ~ digital data propageras med eletriska signaler analog signal: kontinuerlig variabel elektromagnetisk signal digital signal: en serie spänningspulser Fyra möjligheter: analog data, analog signal analog data, digital signal (digitalisering, codec) digital data, analog signal (modulering, modem) digital data, digital signal Klassificering av informationstyper tidsberoende information diskret eller kontinuerlig variabel som beror på tiden: s(t) video: generell benämning på alla typer av rörliga bilder (3-dim.) film television animerad grafik audio: generell benämning på alla typer av ljud röst musik tidsoberoende information diskret eller kontinuerlig spatiellt beroende variabel: s(x, y) stillbilder: fotografi, grafik, röntgen- och ultraljudsbilder och dylikt numeriska data: beräknade och uppmätta text: naturliga och formella språk, samt programmeringsspråk 4

5 Digitalisering i två steg (PCM) Pulse Code Modulation (PCM) Antag en tids- och amplitudkontinuerlig signal 1. Sampling: från tidskontinuerlig till tidsdiskret (alternativt från rumskontinuerlig till rumsdiskret) samplingsteoremet enligt Nyquist-Shannon en reversibel process. Kvantisering: från amplitudkontinuerlig till amplituddiskret ger avrundningsfel i sampelvärdena; ej reversibel Resultat signalen består av en uppräkningsbar (i verkligheten ändlig) serie av värden från ett ändligt alfabet (amplitudvärden) M sampel och N amplitudnivåer Informationsmängden utgörs av : M logn bitar Samplingsteoremet En tidskontinuerlig signal x(t) med bandbredden B Hz måste samplas med frekvensen f s B för att den ska gå återskapa Några kommentarer översampling, f > B, ger ingen (teoretisk) kvalitetsvinst undersampling förvränger signalens spektrum sampling visad i tidplanet x(t) Illustration x s (nt) t T n 5

6 Kvantisering Sampelvärdena x s (nt) är kontinuerliga (reella tal) inom något intervall Kvantisering (eller kvantifiering) rundar av sampelvärdena till ett ändligt antal nivåer (N) Kvantiseringsnivåerna kan representeras av olika bitmönster med logn bitar x s (nt) x s (nt) x s x s avrundningsfel Bandbredd och bittakt En signal med bandbredden B Hz har efter digitalisering bittakten f s Lbitar i sekunden [b/s], om L är antal bitar per sampel Digitala signal- och dataformat Ljud: endimensionell signal sampelfrekvens och -kvantisering exempel röst för telefoni: frekvensband Hz, sampling 8kHz med 8 bitar per sampel, bittakt 64 kb/s musik, kompaktskiva: frekvensband Hz stereofont, sampling 44,1 khz med 16 bitar per sampel, bittakt 1,4 Mb/s 6

7 Bild: tvådimensionell signal, tre färgkomponenter per sampel färgbaser: RGB, YIQ och YUV olika samplingsfrekvenser (upplösning) förekommer för Y och IQ 4:4:4 innebär att Y:I:Q har samma upplösning 4:: ljusstyrkan har dubbla upplösningen horisontellt mot färgkomponenterna 4:1:1 färgkomponenterna har en fjärdedel av ljusstyrkans upplösning ett bildsampel kallas ofta pixel eller pel 8 bitar per komponent vanligt; fax har enbart en bit per pixel Video: tredimensionell signal temporal och spatiell sampling, samt kvantisering för varje färgkomponent temporal samplingsfrekvens i Europa: 5 bilder i sekunden i USA och Japan: 30 bilder i sekunden spatiell samplings frekvens europeiskt TV-format (ITU-R BT.601): 70 sampel per rad och 576 rader per bild högupplösnings-tv (IYU-R BT.709): sampel kvantisering enligt bildformaten med basen YIQ (alt YUV) tempo-spatiella mönster sekventiell sampling: rad för rad, från vänster till höger, över hela bilden uppifrån och ner interfolierad sampling: först bildens jämna rader, uppifrån och ner, sedan dess udda rader uppifrån och ner ger avvägning mellan vertikal och temporal upplösning försvårar bildbehandling, t.ex. vid komprimering Text representation av skriv- och skiljetecken ASCII: sjubitar per tecken, A-Z och a-z (extended ASCII: 8 bitar) EBCDIC (Extended Binary Coded Decimal Interchange Code) ISO Latin-1 Unicode formatering ny rad, ny sida, kursiveringar, fet stil mm Numeriska data binär, oktal, decimal eller hexadecimal representation heltal eller flyttal (decimaltal) skalärer, vektorer, matriser 7

8 Källkodning av digitala data Huvudidé representera data mer effektivt genom att uttnyttja relativa symbolfrekvenser: olika symbol förekommer inte lika ofta i datat beroenden mellan symboler (ex. efter efter tre konsonanter följer vokal) ökad förvrängning för att ändra symbolfrekvenser och -beroenden Minska datamängden för tidsoberoende data mindre lagringsutrymme snabbare överföring för en given kapacitet Minska bittakten för tidsberoende data anpassa källans bittakt till kanalens kapacitet Översikt av kodning Tre byggblock energikompaktering kvantisering datakomprimering Endast kvantiseringen ger informationsförlust energikompakteringen helt eller perceptuellt reversibel datakomprimeringen helt reversibel fel i överföringen kan dock leda till obegränsad felutbredning Datakomprimeringen ger variabelt antal bitar per kodat värde resulterande datamängden för ett meddelande svårt att förutsäga bittakten för en dataström varierar med tiden variationerna kan jämnas ut med hjälp av en buffert kvantiseringen kan regleras dynamiskt för en jämnare bittakt kan ge varierande kvalitet i den överföra signalen 8

9 Energikompaktering Energikompakteringens egenskap: signalenergin koncentrerad i några få komponenter Dessa komponenter kvantiseras fint, de övriga grovt Användningar kodning med förluster: signalen ges en form där den mänskliga förnimmelsen av kvantiseringsfelen minimeras förutsägande kompaktering delbandsanalys ortogonal transformering förlustfri kodning: informationen får en mer kompressibel form förutsägande kompaktering Förutsägande kompaktering Använd tidigare värden för att förutsäga det aktuella värdet e = x N i i w x n i n, w = n = n 1 1 n förutsägelsefelet kvantiseras och skickas kvantiserade värden används i förutsägelsen sändare och mottagaren ska basera förutsägelsen på samma värden utan att fel ackumuleras förutsägelsefelets fördelning skev fördelning litet kvantiseringsfel av flertalet värden större fel mindre vanligt Stort intervall Litet intervall avrundning Delbandsanalys och -syntes Dela insignalens spektrum i olika delband (N stycken) varje delband kan nedsamplas med en faktor N ett och samma sampel behålls i varje grupp om N sampel filterdesign möjliggör att analys följd av syntes inte ger spektralförvrängning ( alias free ) är helt reversibelt (endast fördröjning) kvantiseringen kan anpassas till perceptionen av olika banden 9

10 Uppdelning i tid och frekvens f H 1 (z) HP H 0 (z) LP T 10T t f H 1 (z) H 0 (z) HP H 1 (z) H 0 (z) LP-HP LP-LP 4T 1T t Ortogonaltransform Transformera samplen till en spektral domän (likt delband) Vanliga transformer Fourier sinus och cosinus Walsh-Haddamard Appliceras ofta på en liten grupp av värden åt gången (8 eller 16) Viktigaste transformen: diskreta cosinustransformen y = N 1 1 x N 0 n n = 0 y = N 1 π i ( n + 1) x n cos, N N i = 1, Κ N 1 i n = 0 Skalär- och vektorkvantisering Skalärkvantisering enligt tidigare beskrivning Vektorkvantisering en grupp invärden representeras av en grupp utvärden välj den utvektor som bäst representerar invektorn minsta absoluta felet minsta perceptuella felet skicka index på den valda vektorn frågeställningar att beakta: hur väljer man storlek på vektorerna och antal utvektorer mest representativa utvektorer för visst indata (video, stillbilder, ljud) sökmetod för att minska antalet jämförelser felkriterium för minsta förnimmelse av avrundningsfel 10

11 Datakomprimering Representera vanligt förekommande värden med få bitar och vice versa värdenas sannolikheter eller relativa frekvenser kända, eller uppskattas under kodningen (adaptiv kodning) Vanliga tekniker Huffmankodning Ziv-Lempel kodning Löplängdskodning Huffmankodning Utgår från symbolernas relativa frekvenser eller sannolikheter Lista symbolerna efter fallande sannolikhet, en symbol per nod Slå ihop de två noderna med minsta sannolikheter till en ny nod med sammanlagda sannolikheten, sortera in i listan Representera den övre grenen till nya noden med 0, och den undre med 1 Upprepa tills listan består av endast en nod Följ varje gren från sista noden tillbaka mot ursprungsnoden. Grenens 0:or och 1:or utgör nodens kodord Exempel 0 A (0,60) 0 1,00 0 In: bitar per kodord 1 B (0,0) 0 0,40 10 Ut: 1,6 bitar per 1 kodord C (0,15) 1 0,0 110 (i snitt, max 3) D (0,05)

12 Lempel-Ziv Komprimering utan att behöva veta sannolikhetsfördelningen en mängd bitar - en fras - från indata representeras med ett fast kodord varje fas utgör av den kortaste strängen som inte setts tidigare ger en kompression som närmar sig entropin för informationen ju längre sekvens av värden som kodas Lempel-Ziv Plats Fras Kodord Kortaste kodordet är en bit långt: använd löplängdskodning Representera löpor av lika symboler med deras värde och antal Exempel: = (0,16); (,8); (3,3) Representera eventuellt löplängderna med en lämplig Huffmankod Huffmankodning används för ljud-, bild- och videokodning förlustfri kodning för data kodas bättre med Lempel-Ziv kodning 1

Föreläsning 2. Transmissionslänk. Störningar (1/2) T Introduktion till modern telekommunikation Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 1

Föreläsning 2. Transmissionslänk. Störningar (1/2) T Introduktion till modern telekommunikation Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 1 Föreläsning 2 Mål Behandla utbredningsmedium Förstå störningar som kan påverka signalen Förstå hur man digitaliserar information Förse exempel av digitala dataformat Förstå varför källkodning är nyttigt

Läs mer

) UHOlVQLQJ. 7UDQVPLVVLRQVOlQN 6W UQLQJDU 0RGHUQWHOHNRPPXQLNDWLRQ *XQQDU.DUOVVRQ

) UHOlVQLQJ. 7UDQVPLVVLRQVOlQN 6W UQLQJDU 0RGHUQWHOHNRPPXQLNDWLRQ *XQQDU.DUOVVRQ ) UHOlVQLQJ utbredningsmedium störningar Digitalisering av information tids- och amplitudkontinuerlig information sampling och kvantisering tidsdiskret information med ändligt symbolalfabet binär representation

Läs mer

Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Att sända information mellan datorer. Information och binärdata

Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Att sända information mellan datorer. Information och binärdata Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk Jens A Andersson (Maria Kihl) Att sända information mellan datorer värd 11001000101 värd Två datorer som skall kommunicera. Datorer förstår

Läs mer

Kapitel 2 o 3. Att skicka signaler på en länk. (Maria Kihl)

Kapitel 2 o 3. Att skicka signaler på en länk. (Maria Kihl) Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk Jens A Andersson (Maria Kihl) Att sända information mellan datorer värd äd 11001000101 värd äd Tåd Två datorer som skall kllkommunicera.

Läs mer

Kihl & Andersson: , 3.1-2, (ej CDM) Stallings: 3.1-4, 5.1, 5.2, 5.3, 8.1, 8.2

Kihl & Andersson: , 3.1-2, (ej CDM) Stallings: 3.1-4, 5.1, 5.2, 5.3, 8.1, 8.2 Kihl & Andersson: 2.1-2.3, 3.1-2, 3.5-6 (ej CDM) Stallings: 3.1-4, 5.1, 5.2, 5.3, 8.1, 8.2 Hej Hej Vad är klockan? 14.00 Hej då New connection Connection approved Request for data Data transfer End connection

Läs mer

Digital kommunikation. Maria Kihl

Digital kommunikation. Maria Kihl Digital kommunikation Maria Kihl Läsanvisningar Kihl & Andersson: 2.1-2.3, 3.1-2, 3.5-6 (ej CDM) Stallings: 3.1-4, 5.1, 5.2, 8.1, 8.2 Forouzan 5th: 3.1-3.4, 3.6, 4.1-4.2, 5.1, 6.1.1, 6.1.3 2 Protokoll

Läs mer

Föreläsning 7: Bild- och videokodning

Föreläsning 7: Bild- och videokodning Föreläsning 7: Bild- och videokodning Inledning - varför bildkodning - tillämpningar - grundprinciper Förlustfri kodning - Variabellängdskodning - Skurländskodning - Huffmankodning Irreversibla kodningsmetoder

Läs mer

Källkodning. Egenskaper hos koder. Några exempel

Källkodning. Egenskaper hos koder. Några exempel Källkodning Källkodning innebär att vi avbildar sekvenser av symboler ur en källas alfabet på binära sekvenser (kallade kodord). Mängden av alla kodord kalls för en kod. (Man kan förstås tänka sig att

Läs mer

Kapitel 3 o 4 Att skicka signaler på en länk Tillförlitlig dataöverföring. Att göra. Att sända information mellan datorer

Kapitel 3 o 4 Att skicka signaler på en länk Tillförlitlig dataöverföring. Att göra. Att sända information mellan datorer Kapitel 3 o 4 Att skicka signaler på en länk Tillförlitlig dataöverföring Jens A Andersson (Maria Kihl) Att göra Kursombud 2 Att sända information mellan datorer 11001000101 värd värd Två datorer som skall

Läs mer

Föreläsning 1. Information och data

Föreläsning 1. Information och data Föreläsning 1 Mål Behandla grundläggande begrepp inom telekommunikation Förse ett högnivå-exempel på telekommunikationssystem Förse en inblick i telekommunikationen utvecklats (historia) Förse en kort

Läs mer

AD-DA-omvandlare. Mätteknik. Ville Jalkanen. ville.jalkanen@tfe.umu.se 1

AD-DA-omvandlare. Mätteknik. Ville Jalkanen. ville.jalkanen@tfe.umu.se 1 AD-DA-omvandlare Mätteknik Ville Jalkanen ville.jalkanen@tfe.umu.se Inledning Analog-digital (AD)-omvandling Digital-analog (DA)-omvandling Varför AD-omvandling? analog, tidskontinuerlig signal Givare/

Läs mer

Psykoakustik. Ljudtrycksnivå. Hörselns omfång. Hörnivå(loudness) Människans hörsel är ganska väl studerad och det finns bra modeller för den.

Psykoakustik. Ljudtrycksnivå. Hörselns omfång. Hörnivå(loudness) Människans hörsel är ganska väl studerad och det finns bra modeller för den. Psykoakustik Ljudtrycksnivå Människans hörsel är ganska väl studerad och det finns bra modeller för den. Detta kan utnyttjas vid ljudkodning för att placera distorsionen (kvantiseringsbruset) så att det

Läs mer

Konvertering. (Conversion chapter 3, Watkinson) Sebastian Olsson Anders Stenberg Mattias Stridsman Antonios Vakaloudis Henrik Wrangel

Konvertering. (Conversion chapter 3, Watkinson) Sebastian Olsson Anders Stenberg Mattias Stridsman Antonios Vakaloudis Henrik Wrangel Konvertering (Conversion chapter 3, Watkinson) Sebastian Olsson Anders Stenberg Mattias Stridsman Antonios Vakaloudis Henrik Wrangel Introduktion Input: videovågform med kontinuerlig tid och en kontinuerlig

Läs mer

Kommunikationssystem grundkurs, 2G1501 Övningar modul 1 Dataöverföring & fysisk infrastruktur 1 Dataöverföring

Kommunikationssystem grundkurs, 2G1501 Övningar modul 1 Dataöverföring & fysisk infrastruktur 1 Dataöverföring 1 Dataöverföring Syfte: Förstå begreppen dämpning och förstärkning av en signal. Kunna räkna i db och kunna använda det till beräkning av effektbudget. Ha en känsla för sambandet mellan bandbredd (Hz)

Läs mer

Fysiska lagret. Kanal. Problem är att kanalen har vissa begränsningar: Kanalen är analog Kanalen är bandbreddsbegränsad och är oftast störd (av brus)

Fysiska lagret. Kanal. Problem är att kanalen har vissa begränsningar: Kanalen är analog Kanalen är bandbreddsbegränsad och är oftast störd (av brus) Fysiska lagret Sändare Digital information Kanal Mottagare Problem är att kanalen har vissa begränsningar: Kanalen är analog Kanalen är bandbreddsbegränsad och är oftast störd (av brus) Kanalens kapacitet

Läs mer

Lösningar ETS052 Datorkommunikation, 2015-10-30

Lösningar ETS052 Datorkommunikation, 2015-10-30 Lösningar ETS052 Datorkommunikation, 2015-10-30 Dessa lösningar ska ses som exempel. Andra lösningar och svar kan också ge poäng på tentan. 1. 2. a. Flaggor används av länkprotokollet för att markera start/slut

Läs mer

Signaler & Signalanalys

Signaler & Signalanalys Ulrik Söderström ulrik.soderstrom@tfe.umu.se Jan 8 Signaler & Signalanals Sinusspänning Sinus och cosinus samma form men fasförskjutna Fasförskjutning tidsfördröjning Sinus och cosinus är väldigt enkla

Läs mer

Datorkommunikation. Examination Översikt. Kurslitteratur. Datorkommunikation. Kursens hemsida

Datorkommunikation. Examination Översikt. Kurslitteratur. Datorkommunikation. Kursens hemsida Datorkommunikation ETS 302 Datorkommunikation Lärare: Christian Nyberg Föreläsningar: 12 st Övningar: 4 st Laborationer: 4 st Examination Översikt Betyg: godkänd eller underkänd För godkänd krävs: Godkänd

Läs mer

A/D D/A omvandling. Lars Wallman. Lunds Universitet / LTH / Institutionen för Mätteknik och Industriell Elektroteknik

A/D D/A omvandling. Lars Wallman. Lunds Universitet / LTH / Institutionen för Mätteknik och Industriell Elektroteknik A/D D/A omvandling Lars Wallman Innehåll Repetition binära tal Operationsförstärkare Principer för A/D omvandling Parallellomvandlare (Flash) Integrerande (Integrating Dual Slope) Deltapulsmodulation (Delta

Läs mer

TSBB16 Datorövning A Samplade signaler Faltning

TSBB16 Datorövning A Samplade signaler Faltning Name: ID number: Passed: LiU-ID: Date: TSBB16 Datorövning A Samplade signaler Faltning Utvecklad av Klas Nordberg Computer Vision Laboratory, Linköping University, Sweden 24 augusti 2015 Introduktion Denna

Läs mer

DIGITAL KOMMUNIKATION

DIGITAL KOMMUNIKATION EN KOR SAMMANFANING AV EORIN INOM DIGIAL KOMMUNIKAION Linjär kod En binär linjär kod kännetecknas av att summan av två kodord också är ett kodord. Ett specialfall är summan av ett kodord med sig själv

Läs mer

Digital signalbehandling Digitalt Ljud

Digital signalbehandling Digitalt Ljud Signalbehandling Digital signalbehandling Digitalt Ljud Bengt Mandersson Hur låter signalbehandling Institutionen för elektro- och informationsteknik 2008-10-06 Elektronik - digital signalbehandling 1

Läs mer

Teori... SME118 - Mätteknik & Signalbehandling SME118. Johan Carlson 2. Teori... Dagens meny

Teori... SME118 - Mätteknik & Signalbehandling SME118. Johan Carlson 2. Teori... Dagens meny Tidigare har vi gått igenom Fourierserierepresentation av periodiska signaler och Fouriertransform av icke-periodiska signaler. Fourierserierepresentationen av x(t) ges av: där a k = 1 T + T a k e jkω

Läs mer

Frekvensplanet och Bode-diagram. Frekvensanalys

Frekvensplanet och Bode-diagram. Frekvensanalys Frekvensplanet och Bode-diagram Frekvensanalys Signaler Allt inom elektronik går ut på att manipulera signaler genom signalbehandling (Signal Processing). Analog signalbehandling Kretsteori: Nod-analys,

Läs mer

Data och information. Grunderna i datatransmission och fysiska skiktet. Media: vågledare. Datatransmission. Kodning av diskret information

Data och information. Grunderna i datatransmission och fysiska skiktet. Media: vågledare. Datatransmission. Kodning av diskret information Data och information Grunderna i datatransmission och fysiska skiktet Bitarna möter verkligheten Sidorna 43-93 i boken Data: information i format som kan behandlas av maskiner och människor Information:

Läs mer

Grunderna i datatransmission och fysiska skiktet. Bitarna möter verkligheten Sidorna i boken

Grunderna i datatransmission och fysiska skiktet. Bitarna möter verkligheten Sidorna i boken Grunderna i datatransmission och fysiska skiktet Bitarna möter verkligheten Sidorna 43-93 i boken Data och information Data: information i format som kan behandlas av maskiner och människor Information:

Läs mer

Övningar modul 1 - Dataöverföring & fysisk infrastruktur

Övningar modul 1 - Dataöverföring & fysisk infrastruktur 1. Dataöverföring Övningar modul 1 - Dataöverföring & fysisk infrastruktur Syfte: Förstå begreppen dämpning och förstärkning av en signal. Kunna räkna i db och kunna använda det till beräkning av effektbudget.

Läs mer

Föreläsning 3. Datakodning (Data encoding) Mål (fortsättning) Länk Mottagare. Sändare

Föreläsning 3. Datakodning (Data encoding) Mål (fortsättning) Länk Mottagare. Sändare Sändare Föreläsning 3 Länk Mottagare Mål Behandla procedurer som behövs för överföring på en länk Förstå linjekodningens grundprinciper Förstå hur modulering fungerar Förstå orsaken till inramning av information

Läs mer

SMS047 Mediakodning. Introduktion. Frank Sjöberg. Introduktion. Introduktion

SMS047 Mediakodning. Introduktion. Frank Sjöberg. Introduktion. Introduktion SMS047 Mediakodning Frank Sjöberg Email: frank@sm.luth.se Rum A3207 Kursen behandlar kodning av fyra olika typer av media Text & annan data Bild Ljud (ej tal) Video Vi kommer i första hand att studera

Läs mer

DATALINK-NÄTVERK. Hårdvarubyggklossar

DATALINK-NÄTVERK. Hårdvarubyggklossar 2.1 DATALINK-NÄTVERK Fysisk koppling av värdar Hårdvarubyggklossar Ett nätverk uppbyggs av noder och länkar Noder: CPU Cache nätverks adaptor Minne I/O buss Nätverks adaptorn överför data mellan nätets

Läs mer

Resttentamen i Signaler och System Måndagen den 11.januari 2010, kl 14-19

Resttentamen i Signaler och System Måndagen den 11.januari 2010, kl 14-19 Resttentamen i Signaler och System Måndagen den 11.januari 2010, kl 14-19 Tillåtna hjälpmedel: Valfri miniräknare (utan möjlighet till trådlös kommunkation). Valfri litteratur, inkl. kursböcker, formelsamlingar.

Läs mer

Moment 2 - Digital elektronik. Föreläsning 1 Binära tal och logiska grindar

Moment 2 - Digital elektronik. Föreläsning 1 Binära tal och logiska grindar Moment 2 - Digital elektronik Föreläsning 1 Binära tal och logiska grindar Jan Thim 1 F1: Binära tal och logiska grindar Innehåll: Introduktion Talsystem och koder Räkna binärt Logiska grindar Boolesk

Läs mer

AD-/DA-omvandlare. Digitala signaler, Sampling och Sample-Hold

AD-/DA-omvandlare. Digitala signaler, Sampling och Sample-Hold AD-/DA-omvandlare Digitala signaler, Sampling och Sample-Hold Analoga och Digitala Signaler Analogt Digitalt 001100101010100000111110000100101010001011100010001000100 t Analogt - Digitalt Analogt få komponenter

Läs mer

Projekt 3: Diskret fouriertransform

Projekt 3: Diskret fouriertransform Projekt 3: Diskret fouriertransform Diskreta fouriertransformer har stor praktisk användning inom en mängd olika områden, från analys av mätdata till behandling av digital information som ljud och bildfiler.

Läs mer

Psykoakustik. Ljudtrycksnivå. Hörselns omfång. Hörnivå (loudness) Människans hörsel är ganska väl studerad och det finns bra modeller för den.

Psykoakustik. Ljudtrycksnivå. Hörselns omfång. Hörnivå (loudness) Människans hörsel är ganska väl studerad och det finns bra modeller för den. Psykoakustik TSBK35 fö 10 p.3 Ljudtrycksnivå TSBK35 fö 10 p.4 Människans hörsel är ganska väl studerad och det finns bra modeller för den. Detta kan utnyttjas vid ljudkodning för att placera distorsionen

Läs mer

Människans hörsel är ganska väl studerad och det finns bra modeller för den.

Människans hörsel är ganska väl studerad och det finns bra modeller för den. Psykoakustik Människans hörsel är ganska väl studerad och det finns bra modeller för den. Detta kan utnyttjas vid ljudkodning för att placera distorsionen (kvantiseringsbruset) så att det ska märkas så

Läs mer

6. Blandade uppgifter

6. Blandade uppgifter 6. Blandade uppgifter 1. En digital TV-signal skall överföras på en analog kanal. TV-källan sänder bilder i form av en matris på 480x500 bildelement (pixels) med 32 olika intensitetsnivåer och med bildfrekvensen

Läs mer

Digital- och datorteknik

Digital- och datorteknik Digital- och datorteknik Föreläsning #2 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Talomvandling Principer för omvandling mellan olika talsystem:

Läs mer

Att fånga den akustiska energin

Att fånga den akustiska energin Att fånga den akustiska energin När vi nu har en viss förståelse av vad ljud egentligen är kan vi börja sätta oss in i hur det kan fångas upp och efterhand lagras. När en ljudvåg sprider sig är det inte

Läs mer

Datorkommunikation. Examination Översikt. Kurslitteratur. Datorkommunikation. Kursens hemsida

Datorkommunikation. Examination Översikt. Kurslitteratur. Datorkommunikation. Kursens hemsida Datorkommunikation ETS 302 Datorkommunikation Lärare: Christian Nyberg Föreläsningar: 12 st Övningar: 4 st Laborationer: 4 st Examination Översikt Betyg: godkänd eller underkänd För godkänd krävs: Godkänd

Läs mer

Analoga och Digitala Signaler. Analogt och Digitalt. Analogt. Digitalt. Analogt få komponenter låg effektförbrukning

Analoga och Digitala Signaler. Analogt och Digitalt. Analogt. Digitalt. Analogt få komponenter låg effektförbrukning Analoga och Digitala Signaler Analogt och Digitalt Analogt 00000000000000000000000000000000000 t Digitalt Analogt kontra Digitalt Analogt å komponenter låg eektörbrukning verkliga signaler Digitalt Hög

Läs mer

Föreläsning i webbdesign. Bilder och färger. Rune Körnefors. Medieteknik. 2012 Rune Körnefors rune.kornefors@lnu.se

Föreläsning i webbdesign. Bilder och färger. Rune Körnefors. Medieteknik. 2012 Rune Körnefors rune.kornefors@lnu.se Föreläsning i webbdesign Bilder och färger Rune Körnefors Medieteknik 1 2012 Rune Körnefors rune.kornefors@lnu.se Exempel: Bilder på några webbsidor 2 Bildpunkt = pixel (picture element) Bilder (bitmap

Läs mer

Lab 4: Digital transmission Redigerad av Niclas Wadströmer. Mål. Uppstart. Genomförande. TSEI67 Telekommunikation

Lab 4: Digital transmission Redigerad av Niclas Wadströmer. Mål. Uppstart. Genomförande. TSEI67 Telekommunikation TSEI67 Telekommunikation Lab 4: Digital transmission Redigerad av Niclas Wadströmer Mål Målet med laborationen är att bekanta sig med transmission av binära signaler. Det innebär att du efter laborationen

Läs mer

Telefonnätet. Telefonnätet. Analoga abonnentnätet. Telefonen. PCM-kodning av tal. Multiplexering

Telefonnätet. Telefonnätet. Analoga abonnentnätet. Telefonen. PCM-kodning av tal. Multiplexering Telefonnätet Telefonnätet Sidorna 97-144, 445-530 i boken Telefonnätet är en över hundra år gammal konstruktion Denna föreläsning behandlar Telefonen Telefonväxlar Digitala transmissionsnät SS7 signaleringsnätet

Läs mer

Det finns två sätt att generera ljus på. Ge exempel på dessa och förklara vad som skiljer dem åt.

Det finns två sätt att generera ljus på. Ge exempel på dessa och förklara vad som skiljer dem åt. DEL 1 Bild Vi har alla sett en solnedgång färga himlen röd, men vad är det egentligen som händer? Förklara varför himlen är blå om dagen och går mot rött på kvällen. (Vi förutsätter att det är molnfritt)

Läs mer

5 Beräkna en fyra bitars checksumma för bitföljden 0101101011000011 2. Visa beräkningen. 4p

5 Beräkna en fyra bitars checksumma för bitföljden 0101101011000011 2. Visa beräkningen. 4p LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Institutionen för elektro- och informationsteknik ETS130 Kommunikationsssystem Tentamen 2013-10-22 14.00 19.00 (corrected version) Anvisningar: Svara kortfattat och tydligt på varje

Läs mer

GRUNDKURS I SIGNALBEHANDLING (454300), 5sp Tentamen

GRUNDKURS I SIGNALBEHANDLING (454300), 5sp Tentamen GRUNDKURS I SIGNALBEHANDLING (454300), 5sp Tentamen 26.02013 kursens övningsuppgifter eller gamla tentamensuppgifter, eller Matlab-, Scilab- eller Octave- programmerbara kalkylatorer eller datorer. 1.

Läs mer

Tentamen i Signaler och kommunikation, ETT080

Tentamen i Signaler och kommunikation, ETT080 Inst. för informationsteknologi Tentamen i Signaler och kommunikation, ETT080 2 juni 2006, kl 14 19 Skriv namn och årskurs på alla papper. Börja en ny lösning på ett nytt papper. Använd bara en sida av

Läs mer

Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Signalteori, 7,5 hp Kurskod: HÖ1007 Tentamenstillfälle

Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Signalteori, 7,5 hp Kurskod: HÖ1007 Tentamenstillfälle Institutionen för hälsovetenskap och medicin Kod: Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Signalteori, 7,5 hp Kurskod: HÖ1007 Tentamenstillfälle Datum 2013-08-19 Tid 4 timmar Kursansvarig Susanne Köbler Tillåtna

Läs mer

7. Sampling och rekonstruktion av signaler

7. Sampling och rekonstruktion av signaler Arbetsmaterial 5, Signaler&System I, VT04/E.P. 7. Sampling och rekonstruktion av signaler (Se också Hj 8.1 3, OW 7.1 2) 7.1 Sampling och fouriertransformering Man säger att man samplar en signal x(t) vid

Läs mer

Signalhastighet och bithastighet. Dämpning och distorsion. Dämpning. Olika fibertyper olika dispersion

Signalhastighet och bithastighet. Dämpning och distorsion. Dämpning. Olika fibertyper olika dispersion OH slides B: Media and Electrical Interfaces Mainly about the physical layer (Layer 1) DTE A Lager 5-7: Applikation Session Presentation 4. Transport Many of the following slides includes figures from

Läs mer

Signalbehandling Röstigenkänning

Signalbehandling Röstigenkänning L A B O R A T I O N S R A P P O R T Kurs: Klass: Datum: I ämnet Signalbehandling ISI019 Enk3 011211 Signalbehandling Röstigenkänning Jonas Lindström Martin Bergström INSTITUTIONEN I SKELLEFTEÅ Sida: 1

Läs mer

Samtidig visning av alla storheter på 3-fas elnät

Samtidig visning av alla storheter på 3-fas elnät Samtidig visning av alla storheter på 3-fas elnät Med nätanalysatorerna från Qualistar+ serien visas samtliga parametrar på tre-fas elnätet på en färgskärm. idsbaserad visning Qualistar+ visar insignalerna

Läs mer

DIGITALA TAL OCH BOOLESK ALGEBRA

DIGITALA TAL OCH BOOLESK ALGEBRA DIGITALA TAL OCH BOOLESK ALGEBRA Innehåll Talsystem och koder Aritmetik för inära tal Grundläggande logiska operationer Logiska grindar Definitioner i Boolesk algera Räknelagar BINÄRA TALSYSTEMET Binärt

Läs mer

Projekt 2 (P2) Problembeskrivning och uppdragsspecifikation

Projekt 2 (P2) Problembeskrivning och uppdragsspecifikation Projekt 2 (P2) Problembeskrivning och uppdragsspecifikation Projekt 2 Möjligheter/Problem med 2-dimensionella mätdata Uppstart: Se planen (kursens hemsida) Etapp 1 Mätdata i 2 dimensioner behöver utredas/signalbehandlas

Läs mer

INT 3 F4. Bildkomprimering. Run Length Encoding. Medieteknik Del2. Komprimering, ljud och rörliga bilder. Olika algoritmer för bildkomprimering:

INT 3 F4. Bildkomprimering. Run Length Encoding. Medieteknik Del2. Komprimering, ljud och rörliga bilder. Olika algoritmer för bildkomprimering: INT 3 F4 Medieteknik Del2 Komprimering, ljud och rörliga bilder DSV Peter Mozelius Bildkomprimering Olika algoritmer för bildkomprimering: Icke-förstörande komprimering RLE Run Length Encoding Huffman-kodning

Läs mer

Ljudlära. Ljud är Periodicitet. Introduktion. Ljudlära viktigt ur två aspekter:

Ljudlära. Ljud är Periodicitet. Introduktion. Ljudlära viktigt ur två aspekter: Introduktion Ljudlära Ljudlära viktigt ur två aspekter: 1. Ljudets fysikaliska egenskaper 2. Vad vi uppfattar med hörseln Syfte: att lära sig göra relevanta kopplingar mellan faktisk vetenskap och sinnlig

Läs mer

Kommunikation. 2015-10-05 Jan-Åke Olofsson

Kommunikation. 2015-10-05 Jan-Åke Olofsson Kommunikation 2015-10-05 Jan-Åke Olofsson Några årtal (1800-talet) Telegrafen https://www.youtube.com/watch?v=drlxz GMWnfI https://www.youtube.com/watch?v=jt9zm _-2S6g 1972 försvinner all manuell

Läs mer

Sampling. Analog - digital. Kvantifiering. Samplingsprocess. Analog vs digital teknik. Kvantifiering. Analog oändlig digital diskret (1or 0or)

Sampling. Analog - digital. Kvantifiering. Samplingsprocess. Analog vs digital teknik. Kvantifiering. Analog oändlig digital diskret (1or 0or) Analog - digital Analog oändlig digital diskret (1or 0or) Digitalt intakt trots kopiering analogt slits och kvaliteten degraderar Sampling Sinuston vågdiagram (AT) antal mätpunkter/samplingspunkter Samplingsfrekvens

Läs mer

Trådlös kommunikation

Trådlös kommunikation HT 2009 Akademin för Innovation, Design och Teknik Trådlös kommunikation Individuell inlämningsuppgift, Produktutveckling 3 1,5 poäng, D-nivå Produkt- och processutveckling Högskoleingenjörsprogrammet

Läs mer

FOURIERANALYS En kort introduktion

FOURIERANALYS En kort introduktion FOURIERAALYS En kort introduktion Kurt Hansson 2009 Innehåll 1 Signalanalys 2 2 Periodiska signaler 2 3 En komplex) skalärprodukt 4 4 Fourierkoefficienter 4 5 Sampling 5 5.1 Shannon s teorem.................................

Läs mer

Analogt och Digital. Viktor Öwall. Elektronik

Analogt och Digital. Viktor Öwall. Elektronik Analogt och Digital Viktor Öwall Analoga och Digitala Signaler Analogt Digitalt 001100101010100000111110000100101010001011100010001000100 t Analogt kontra Digitalt Analogt få komponenter låg effektförbrukning

Läs mer

Bildbehandling i frekvensdomänen

Bildbehandling i frekvensdomänen Uppsala Tekniska Högskola Signaler och system Handledare: Mathias Johansson Uppsala 2002-11-27 Bildbehandling i frekvensdomänen Erika Lundberg 800417-1602 Johan Peterson 790807-1611 Terese Persson 800613-0267

Läs mer

Blandade problem från elektro- och datateknik

Blandade problem från elektro- och datateknik Blandade problem från elektro- och datateknik Sannolikhetsteori (Kapitel 1-10) E1. En viss typ av elektroniska komponenter anses ha exponentialfördelade livslängder. Efter 3000 timmar brukar 90 % av komponenterna

Läs mer

En översikt av Kap 7. Tillbakablick, återkoppling Informationsteknologi Reglering av vätskenivån i en tank. Framkoppling. Informationsteknologi

En översikt av Kap 7. Tillbakablick, återkoppling Informationsteknologi Reglering av vätskenivån i en tank. Framkoppling. Informationsteknologi Bengt Carlsson Avd f... och även i reningsverk En översikt av Kap 7 Tekniken i Kap 7 är vanlig i många industriella tillämpningar (t ex kärnkraftver och för klimatreglering i byggnader llbakablick, återkoppling

Läs mer

Tentamen i Trådlös Internet-access

Tentamen i Trådlös Internet-access Mittuniversitetet Inst. för IT och Medier, ITM Stefan Pettersson 005-04-30 Tentamen i Trådlös Internet-access Tid: Kl 9.00-14.00. Hjälpmedel: Valfri miniräknare. Bifogad formelsamling. Ansvarig lärare:

Läs mer

Laboration i Fourieroptik

Laboration i Fourieroptik Laboration i Fourieroptik David Winge Uppdaterad 4 januari 2016 1 Introduktion I detta experiment ska vi titta på en verklig avbildning av Fouriertransformen. Detta ska ske med hjälp av en bild som projiceras

Läs mer

Föreläsning 4. Multiplexering (1/2) Multiplexering (2/2) Multiplexering Närnät

Föreläsning 4. Multiplexering (1/2) Multiplexering (2/2) Multiplexering Närnät Föreläsning 4 Multiplexering Närnät 10/8/01 Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 1 Multiplexering (1/2) En länk bör kunna användas av flera sändare multiplexering = uppdelning av länken varje sändare allokeras

Läs mer

F2 Datarepresentation talbaser, dataformat och teckenkodning

F2 Datarepresentation talbaser, dataformat och teckenkodning F2 Datarepresentation talbaser, dataformat och teckenkodning EDAA05 Von Neumann-arkitekturen Gemensamt minne för programinstruktioner och data. Sekvensiell exekvering av instruktionerna. Roger Henriksson

Läs mer

Föreläsning 7. Felrättande koder

Föreläsning 7. Felrättande koder Föreläsning 7 Felrättande koder Antag att vi vill skicka ett meddelande som består av bokstäver a,b,c,d. Vi kan koda a,b,c,d. Antag att det finns en viss sannolikhet att en bit i ett meddelande som skickas

Läs mer

Varför ska jag ha fiber och vilket bredband ska vi ha? Kontaktpersonmöte 21 sep 2014

Varför ska jag ha fiber och vilket bredband ska vi ha? Kontaktpersonmöte 21 sep 2014 Varför ska jag ha fiber och vilket bredband ska vi ha? Kontaktpersonmöte 21 sep 2014 2014-09-21 H. Stomberg/Vilket bredband?/bilaga 4 1 Vilket bredband? Hastigheten mäts i megabit per sekund (Mb/s). Fler

Läs mer

Instuderingsfrågor ETS052 Datorkommuniktion - 2014

Instuderingsfrågor ETS052 Datorkommuniktion - 2014 Instuderingsfrågor ETS052 Datorkommuniktion - 2014 October 13, 2014 Fråga 1. Beskriv de två komponenterna i PCM. Fråga 2. Förklara hur länklagret kan skilja på olika inkommande paket från det fysiska lagret.

Läs mer

Lösningsförslag till Problem i kapitel 6 i Mobil Radiokommunikation

Lösningsförslag till Problem i kapitel 6 i Mobil Radiokommunikation Lösningsförslag till Problem i kapitel 6 i Mobil Radiokommunikation 6. En NMT 9 mobiltelefon med sändning och mottagning via MHz åtskilda kanaler. Mottagare och sändare åtskilda av duplexfilter. Telefonen

Läs mer

Igenkänning av bilddata med hjälp av Kohonen-nätverk, samt beskrivning av program

Igenkänning av bilddata med hjälp av Kohonen-nätverk, samt beskrivning av program Igenkänning av bilddata med hjälp av Kohonen-nätverk, samt beskrivning av program Jerker Björkqvist September 2001 1 Introduktion I detta arbete undersökts hur klassificering av bilddata kan göras med

Läs mer

Kurslitteratur. Kompression av ljud och bild. Föreläsningar, preliminärt program. Laborationer. Khalid Sayood, Introduction to Data Compression

Kurslitteratur. Kompression av ljud och bild. Föreläsningar, preliminärt program. Laborationer. Khalid Sayood, Introduction to Data Compression TSBK35 fö 1 p.3 TSBK35 fö 1 p.4 Kurslitteratur Kompression av ljud och bild Harald Nautsch harna@isy.liu.se http://www.icg.isy.liu.se/courses/tsbk35/ ISY Bildkodning, Linköpings universitet Khalid Sayood,

Läs mer

Klubbledarpärm. 5. Spektrumövervakning vid större meeting och tävlingar. 6. Sändarinlämning vid större meeting och tävlingar

Klubbledarpärm. 5. Spektrumövervakning vid större meeting och tävlingar. 6. Sändarinlämning vid större meeting och tävlingar 20. Radiosäkerhet 1. Frekvensband 2. Moduleringsprinciper 3. Vågutbredning 4. Störningar 5. Spektrumövervakning vid större meeting och tävlingar 6. Sändarinlämning vid större meeting och tävlingar 1 1.

Läs mer

Claude Shannon 100 a r Fra n informationsteori till informationsteknologi

Claude Shannon 100 a r Fra n informationsteori till informationsteknologi Claude Shannon 100 a r Fra n informationsteori till informationsteknologi Emil Björnson Docent i Kommunikationssystem Institutionen för systemteknik (ISY) Introduktion Emil Björnson Informationsteknologins

Läs mer

Grundläggande A/D- och D/A-omvandling. 1 Inledning. 2 Digital/analog(D/A)-omvandling

Grundläggande A/D- och D/A-omvandling. 1 Inledning. 2 Digital/analog(D/A)-omvandling Grundläggande A/D- och D/A-omvandling. 1 Inledning Datorer nns nu i varje sammanhang. Men eftersom vår värld är analog, behöver vi något sätt att omvandla t.ex. mätvärden till digital form, för att datorn

Läs mer

HF0010. Introduktionskurs i datateknik 1,5 hp

HF0010. Introduktionskurs i datateknik 1,5 hp HF0010 Introduktionskurs i datateknik 1,5 hp Välkommna - till KTH, Haninge, Datateknik, kursen och till första steget mot att bli programmerare! Er lärare och kursansvarig: Nicklas Brandefelt, bfelt@kth.se

Läs mer

Digital- och datorteknik

Digital- och datorteknik Digital- och datorteknik Föreläsning #7 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Aritmetik i digitala system Speciella egenskaper: Systemet

Läs mer

Mätteknik E-huset. Digitalt oscilloskop Vertikal inställning. Digitalt oscilloskop. Digitala oscilloskop. Lab-lokal 1309 o 1310

Mätteknik E-huset. Digitalt oscilloskop Vertikal inställning. Digitalt oscilloskop. Digitala oscilloskop. Lab-lokal 1309 o 1310 Schema Mätteknik F 2015 Läsvecka 1 (v13) måndag 23-mar Förel 13-15 (E:B) Läsvecka 2 (v14) DigOsc måndag 30-mar Förel 13-15 (E:B) PÅSK!! Mätteknik 2015 Läsvecka 3 (v15) DigOsc tisdag 07-apr Lab 8-12 onsdag

Läs mer

4 Paket- och kretskopplade nät

4 Paket- och kretskopplade nät 4 Paket- och kretskopplade nät Kommunikationssystem 2G1501 Syftet: Syftet med detta kapitel är att förstå egenskaperna hos, och skillnaderna mellan, de tre olika kopplade nätverkstyperna kretskopplade

Läs mer

Läsinstruktioner. Materiel

Läsinstruktioner. Materiel Läsinstruktioner Häftet om AD- och DA-omvandlare skrivet av Bertil Larsson Appendix till denna laborationshandledning. Läs igenom resten av handledningen så att ni vet vilka uppgifter som kommer. Gör förberedelseuppgifter

Läs mer

Kapitel 13: Telefoninäten. Spanning Tree. Jämförelse med OSI-modellen. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Kapitel 13: Telefoninäten. Spanning Tree. Jämförelse med OSI-modellen. Jens A Andersson (Maria Kihl) Kapitel 13: Telefoninäten Jens A Andersson (Maria Kihl) Spanning Tree Att bygga träd av grafer som kan se ut hur som helst Hindra paket att gå runt i oändliga loopar Bygga effektiva transportvägar Spanning

Läs mer

Laboration i Fourieroptik

Laboration i Fourieroptik Laboration i Fourieroptik David Winge Uppdaterad 30 januari 2015 1 Introduktion I detta experiment ska vi titta på en verklig avbildning av Fouriertransformen. Detta ska ske med hjälp av en bild som projiceras

Läs mer

Innehåll. Föreläsning 11. Organisation av Trie. Trie Ytterligare en variant av träd. Vi har tidigare sett: Informell specifikation

Innehåll. Föreläsning 11. Organisation av Trie. Trie Ytterligare en variant av träd. Vi har tidigare sett: Informell specifikation Innehåll Föreläsning 11 Trie Sökträd Trie och Sökträd 356 357 Trie Ytterligare en variant av träd. Vi har tidigare sett: Oordnat träd där barnen till en nod bildar en mängd Ordnat träd där barnen till

Läs mer

Lösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation 141029

Lösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation 141029 Lösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation 141029 Detta är våra förslag till lösningar av tentauppgifterna. Andra lösningar och svar kan också ha gett poäng på uppgiften beroende på hur lösningarna

Läs mer

MOTION till SSA, Årsmötet 2013 Rev. 5

MOTION till SSA, Årsmötet 2013 Rev. 5 MOTION till SSA, Årsmötet 2013 Rev. 5 Förslag till nationell frekvensallokering i 70cm bandet till : Repeaterlänkar, Crossbandslänkar, Extra repeater mottagare ( ej att förväxla med repeaters / reläsändare)

Läs mer

Tentaexempel. Maria Kihl

Tentaexempel. Maria Kihl Tentaexempel Maria Kihl Linjekodning Följande signaler har kodats med Manchester. Hur ser bitströmmen ut om den inleds med en 0:a? 2 Lösning Övergång från hög-låg spänning = 0 Övergång från låg-hög spännning

Läs mer

Fiberoptik i Vardagen. Fiberoptik. Kommunikation. Flexibel ljuskälla. Jörgen Larsson, Fysiska Instutionen Lunds Tekniska Högskola.

Fiberoptik i Vardagen. Fiberoptik. Kommunikation. Flexibel ljuskälla. Jörgen Larsson, Fysiska Instutionen Lunds Tekniska Högskola. Fiberoptik i Vardagen Fiberoptik Jörgen Larsson, Fysiska Instutionen Lunds Tekniska Högskola Vägskyltar Endoskop Flexibel ljuskälla Kommunikation Vägskyltar Endoskop Flexibel ljuskälla Kommunikation Tillverkning

Läs mer

Alla presentationstekniker har olika behov; bandbredd, lagring samt bildkvalitet

Alla presentationstekniker har olika behov; bandbredd, lagring samt bildkvalitet Alla presentationstekniker har olika behov; bandbredd, lagring samt bildkvalitet 1. Multimedia för persondator distribuerad via Internet 2. Multimedia för persondator lagrad på CD-ROM 3. Digital distribuerad

Läs mer

Projekt 1 (P1) Problembeskrivning och uppdragsspecifikation

Projekt 1 (P1) Problembeskrivning och uppdragsspecifikation Projekt 1 (P1) Problembeskrivning och uppdragsspecifikation Etapp 1 Problem med mätsignalen m.a.p. sampling, vikning och spektraltäthet Problembeskrivning Uppdragsgivaren överväger att skaffa nya A/D-omvandlare

Läs mer

Signal- och bildbehandling TSBB03, TSBB14

Signal- och bildbehandling TSBB03, TSBB14 Tentamen i Signal- och bildbehandling TSBB03, TSBB4 Tid: 00-0- Lokaler: G33 Ansvarig lärare: Maria Magnusson besöker lokalen kl. 4.50 och 6.50 tel 073-804 38 67 Hjälpmedel: Räknedosa, medskickad formelsamling,

Läs mer

Nya Medier. Gränssnitt, Interaktivitet och Digital kod

Nya Medier. Gränssnitt, Interaktivitet och Digital kod Nya Medier Gränssnitt, Interaktivitet och Digital kod Människa-Dator: Gränssnittet Tre lager tas upp i boken: Fysiska apparaten som möjliggör för användaren att styra/använda datorn Mjukvara som organiserar

Läs mer

Några saker att tänka på för att ni ska få ut max av er nya fiberanslutning

Några saker att tänka på för att ni ska få ut max av er nya fiberanslutning Några saker att tänka på för att ni ska få ut max av er nya fiberanslutning Tjänsteleverantörerna (Telia/Boxer) levererar 100 Mbit/s till ert hus. Detta innebär dock inte att ni har möjlighet att använda

Läs mer

Analogt och Digital. Viktor Öwall Bertil Larsson

Analogt och Digital. Viktor Öwall Bertil Larsson Analogt och Digital Viktor Öwall Bertil Larsson Analoga och Digitala Signaler Analogt Digitalt 001100101010100000111110000100101010001011100010001000100 t Analogt kontra Digitalt Analogt få komponenter

Läs mer

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Institutionen för elektro- och informationsteknik. 1 Konvertera talet 246 i basen 7 till basen 3. Visa dina beräkningar!

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Institutionen för elektro- och informationsteknik. 1 Konvertera talet 246 i basen 7 till basen 3. Visa dina beräkningar! LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Institutionen för elektro- och informationsteknik ETS3 Kommunikationsssystem Tentamen 24--25 8. 3. Anvisningar: Svara kortfattat och tydligt på varje fråga. Alla svar ska motiveras

Läs mer

2F1120 Spektrala transformer för Media Tentamen

2F1120 Spektrala transformer för Media Tentamen F Spektrala transformer för Media Tentamen 68 Tentamen består av fem uppgifter där varje uppgift maximalt ger p. Normalt gäller följande betygsgränser: :9 p, : p, 5: 7 p Tillåtna hjälpmedel: räknare, formelblad

Läs mer

Språket Python - Del 1 Grundkurs i programmering med Python

Språket Python - Del 1 Grundkurs i programmering med Python Hösten 2009 Dagens lektion Ett programmeringsspråks byggstenar Några inbyggda datatyper Styra instruktionsflödet Modulen sys 2 Ett programmeringsspråks byggstenar 3 ETT PROGRAMMERINGSSPRÅKS BYGGSTENAR

Läs mer

Inledning. Kapitel 1. 1.1 Signaler och system

Inledning. Kapitel 1. 1.1 Signaler och system Kapitel 1 Inledning 1.1 Signaler och system Temat för denna kurs är signaler och system. En kvantitativ behandling av signaler och system och deras växelverkan utgör grunden för den del av informationstekniken

Läs mer