Csound. Csound exempel

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Csound. Csound exempel"

Transkript

1 Csound Lång historia, föregångare (Music 4), tidigt 60-tal programstyrda oscillatorer som sammankopplas till instrument i en orkester -fil (.orc) en notfil ( score.sco) anger när och hur instrumenten skall spelas allt i textformat, enkelt add redigera och generera alla detaljer synliga, grötig syntax, full frihet Csound exempel Enklast att titta på färdiga exempel och modifiera dem resten byggt på kapitel 1 i Richard Boulangers Csound Book, finns fritt på nätet alla exempel finns också nedladdningsbara gör föreslagna övningar och titta vidare på färdiga komplexa exempel 1

2 Instrument / orkester Instrument byggs upp av operatorer som har opcode -namn i orc-filen opcodes har insignaler (parametrar) är amplitud (32767 max) 440 är tonhöjd/frekvens f1 är den vågtabell som valts åt oscil de har en utsignal som namnges (a1) alla opcodes har varsin manualsida (finns online) Allt beskrivs i text: Instrument ; semikolon inleder kommentarer ; som csound struntar i ; Ur filen 101.orc: a1 oscil 10000, 440, 1 out a1 2

3 Instrument Det behövs lite runtomkring-information komplett orkesterfil1 101.orc med bara ett enda instrument sr = ; sample rate kr = 4410 ;control rate ksmps = 10 ;sample/control nchnls = 1 ;no of out channels instr 101 ;instr number a1 oscil 10000, 440, 1 out a1 ;instr end Notfil (score) Innehåller info om när instrument skall spela: fil 101.sco (samt ifyllnad definition av vågtabeller, inte så logiskt!) f ; fyll i vågtabell 1 vid tid 0 med en tabell ; med 4096 samples sinuskurva (10:an) ; endast grundtonen (1:an) ; inst start duration (tid i sekunder) i

4 Fler instrument - FM En frekvensmodulerad oscillator ger mycket övertoner billigt (samma noter och vågtabell som tidigare funkar) 1 är bärfrekvens (440 * 1) 2 är modulatorfrekvens (440 *2 ) 3 är modulationsindex 1 är vågtabellnummer instr 102 ;SIMPLE FM a1 foscil 10000, 440, 1, 2, 3, 1 out a1 Fler instrument: pluck Strängsimulering med Karplus-Strong algoritm Parentes: namnet på a-signalen kan heta vad somhelst men skall börja på a instr 104 asig pluck 10000, 440, 440, 2, 1 out asig Behöver mera krut i vågtabellen i scorefilen f i

5 Fler instrument: loscil En sample-spelare instr 106 ar loscil 10000, 440, 4 out ar Vågtabellen inläst från ljudfil f "sing.aif" i Fler instrument: rand Helt slumpmässiga samples, ger vitt brus instr 1111 abrus rand out abrus Behöver ingen vågtabell i score-filen! i

6 Exempel färdigt instrument: shaker Just detta instrument behöver ingen vågtabell, en del andra är helt beroende av dem instr 2222 a1 shaker 10000, 440, 8, 0.99, 7 out a1 Ingen vågtabell behövs i score-filen i Vågtabeller Vågtabeller används av instrumenten, men genereras i score-filer med f-satser funktionerna som genererar dem kallas traditionellt för GEN vilken GEN som används ges som fjärde parameter i f-satserna exempel GEN10 användes för sinus, GEN1 användes för ifyllnad från fil oftast bäst att titta på exempel 6

7 Parametrar från score-filen: p-fields Instrumentens parametrar kan ges värden från score-filen hittills har parametrarna varit statiska, samma hela tiden varje rad i score-filen numrerar sina kolumner i ; p1 p2 p3 p4 p5 p1, p2 och p3 har fast betydelse: instrument, starttid respektive duration, p4 och uppåt har fria betydelser, t ex kan p4 betyda tonhöjd Användning av p-fält i instrument Hur ett visst p-fält (p4 och uppåt) används måste man ta reda på genom att studera instrumentet p5 styr tonhöjd här p4 styr amplitud här instr 101 a1 oscil p5, p4, 1 out a1 7

8 Envelop Ett instrument har nästan alltid en envelop, dynamisk variation. instr 113 ; SIMPLE OSCIL WITH ENVELOPE k1 linen p4, p7, p3, p8 ; p3=dur, p4=amp, p7=attack, p8=release a1 oscil k1, p5, p6 ; p5=freq, p6=waveshape out a1 linen genererar en envelop som styr ljudstyrkan genom k1 till oscils amplitudingång i Envelopstyrning: linen linen är en enkel styrsignalgenerator k1 linen p4, p7, p3, p8 p4 p7 p3 p8 8

9 k- och a-signaler Signaler som börjar på a beräknas med ljudsamplefrekvens (oftast Hz) Styrsignaler (k-signaler) beräknas inte så ofta eftersom det är onödigt (ofta 4410 Hz) Det finns även i-signaler, beräknas endast vid varje tons start bra sätt att ge vettigare namn på parametrar Flera oscillatorer 120.orc 9

10 120.orc instr 120 idur = p3 iamp = ampdb(p4) ifrq = cpspch(p5) ifun = p6 iatk = p7 irel = p8 iatkfun= p9 kenv envlpx iamp, iatk, idur, irel, iatkfun,.7,.01 asig3 oscil kenv, ifrq*.99, ifun asig2 oscil kenv, ifrq*1.01, ifun asig1 oscil kenv, ifrq, ifun amix = asig1+asig2+asig3 out amix display kenv, p3 120.sco ;Function 2 uses the GEN10 subroutine to compute the first sixteen partials of ;a sawtooth wave ;Function 9 uses the GEN05 subroutine to compute an exponential Attack for use ;with envlpx ;Function 10 uses the GEN05 subroutine to compute an exponential Attack for use ;with envlpx f f f ;ins strt dur amp frq fn atk rel atkfn ;================================================== i i i i i i i i

11 Hjälpfunktioner ampdb(decibel) konverterar från decibel till amplitudstyrka i Csound cpspch(not) omvandlar skalans noter till frekvens i Hz formater är oktav.halvtonsteg ettstrukna oktaven är nr 8, tonen C är 00 alltså är ettstrukna C = 8.00, ettstrukna C = 8.09 (=440 Hz) Filter Många opcodes handlar om att modifiera ljud: filtrera Exempel: skära bort/förstärka vissa frekvenser fördröjning rumseko 11

12 Filtrerat brus 128.orc Filtrera frekvenser 133.orc 12

13 Efterklang - enkelt eko Fördröj en signal och återkoppla den Eko-filter - comb 135.orc 13

14 Eko, med olika fördröjningar 135.orc instr 135 idur = p3 iamp = p4 igain = p5 iloopt = p6 kenv linen iamp,.01, idur,.01 ain diskin "hellorcb.aif", 1.1 acomb comb ain*kenv, igain, iloopt, 0 out ain+acomb Eko, med olika fördröjningar 135.sco ; ins st dur amp gain looptime resonant frq i ; 1/.5 = 2 Hz i ; 1/.25 = 4 Hz i ; 1/.125 = 8 Hz i ; 1/.0625 = 16 Hz i ; 1/ = 32 Hz i ; 1/ = 64 Hz i ; 1/.001 = 1000Hz 14

15 Rumsklang (reverb) En rumsklang skall normalt inte gälla inom instrumentet låt reverbet vara ett eget instrument som lyssnar på de andra instrumenten instrument kan skicka signaler mellan sig via globala signalnamn, börjar gå ga- gk- Rumsklang 137.orc 15

16 och hur jobbar man nu då? Låna och modifiera andras instrument Gör bara delar av ljud eller kompositioner i Csound Låt program generera score-filer enligt nåt system Använd front-end program, leta på nätet Nästa avdelning - PD rita och kombinera ljudobjekt och operationer, i stället för att skriva dem i text bekvämt på ett sätt, men lite mindre generellt ändra i realtid kort smakprovsdemo 16

Datormusik - idéer och verktyg

Datormusik - idéer och verktyg Datormusik - idéer och verktyg Musik är organiserat ljud (vem var det nu som sa så?) men jobbet måste ju göras datormusik, musik som skapats med hjälp av datorer och där datoranvändningen haft väsentligt

Läs mer

Digital Signalbehandling i Audio/Video

Digital Signalbehandling i Audio/Video Digital Signalbehandling i Audio/Video Institutionen för Elektrovetenskap Laboration 1 (del 2) Stefan Dinges Lund 25 2 Kapitel 1 Digitala audioeffekter Den här delen av laborationen handlar om olika digitala

Läs mer

Grundläggande signalbehandling

Grundläggande signalbehandling Beskrivning av en enkel signal Sinussignal (Alla andra typer av signaler och ljud kan skapas genom att sätta samman sinussignaler med olika frekvens, Amplitud och fasvridning) Periodtid T y t U Amplitud

Läs mer

Laboration 3: Musikbibliotek

Laboration 3: Musikbibliotek Laboration 3: Musikbibliotek Objektorienterad programmering, Z1 Syfte I denna laboration ska ni definiera ett litet bibliotek för att generera musik som kan avlyssnas med vanliga musikprogram. Tiden medger

Läs mer

Lab skapades Ove (Orator Verbis Electris) av Gunnar Fant, KTH.

Lab skapades Ove (Orator Verbis Electris) av Gunnar Fant, KTH. Lab 2 1953 skapades Ove (Orator Verbis Electris) av Gunnar Fant, KTH. Ove var en talsyntesmaskin som kunde göra vokalljud. Ganska bra sådana dessutom, i alla fall med tanke på dåtidens teknik. Här finns

Läs mer

RealSimPLE: Pipor. Laborationsanvisningar till SimPLEKs pipa

RealSimPLE: Pipor. Laborationsanvisningar till SimPLEKs pipa RealSimPLE: Pipor Laborationsanvisningar till SimPLEKs pipa Vad händer när ljudvågor färdas genom ett rör? Hur kan man härma ljudet av en flöjt? I detta experiment får du lära dig mer om detta! RealSimPLE

Läs mer

Laborationsprojekt i digital ljudsyntes

Laborationsprojekt i digital ljudsyntes Laborationsprojekt i digital ljudsyntes A. Målsättning Att studenten skall få fördjupade kunskaper i digital signalbehandling genom att lära sig de grundläggande principerna för digital ljudsyntes av stränginstrumentliknande

Läs mer

Lab lanserade R.A. Moog Inc. en ny synt: Minimoog. Den var designad av Bill Hemsath och Robert Moog och kom att revolutionera musikhistorien.

Lab lanserade R.A. Moog Inc. en ny synt: Minimoog. Den var designad av Bill Hemsath och Robert Moog och kom att revolutionera musikhistorien. Lab 1 1970 lanserade R.A. Moog Inc. en ny synt: Minimoog. Den var designad av Bill Hemsath och Robert Moog och kom att revolutionera musikhistorien. Minimoogen var egentligen en ganska enkel synt. Den

Läs mer

Grundläggande ljud- och musikteori

Grundläggande ljud- och musikteori Grundläggande ljud- och musikteori Jan Thim Magnus Eriksson Lektionens syfte Syftet med denna lektion är är att att ge ge förståelse för för decibelbegreppet, spektrum, digitalisering och och olika olika

Läs mer

Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Signalteori, 7,5 hp Kurskod: HÖ1007 Tentamenstillfälle

Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Signalteori, 7,5 hp Kurskod: HÖ1007 Tentamenstillfälle Institutionen för hälsovetenskap och medicin Kod: Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Signalteori, 7,5 hp Kurskod: HÖ1007 Tentamenstillfälle Datum 2013-08-19 Tid 4 timmar Kursansvarig Susanne Köbler Tillåtna

Läs mer

Ljudteknik 5p tch Hz from Scra

Ljudteknik 5p tch Hz from Scra tch Hz from Scra Ljudteknik 5p Effekter Innehåll Dynamisk nivå justering Gate (Nivågrind) Kompressor, limiter Expander Tidsrelaterade justeringar Delay (Fördröjning) Reverb (Rumsklang) Flanger, chorus

Läs mer

Attila Szabo Niclas Larson Gunilla Viklund Mikael Marklund Daniel Dufåker. GeoGebraexempel

Attila Szabo Niclas Larson Gunilla Viklund Mikael Marklund Daniel Dufåker. GeoGebraexempel matematik Attila Szabo Niclas Larson Gunilla Viklund Mikael Marklund Daniel Dufåker 4 GeoGebraexempel Till läsaren I elevböckerna i serien Matematik Origo finns uppgifter där vi rekommenderar användning

Läs mer

Idag. Tillägg i schemat. Segmenteringsproblemet. Transkription

Idag. Tillägg i schemat. Segmenteringsproblemet. Transkription Tillägg i schemat 21/9 slutar 16.00 ist f 15.00 5/10 slutar 16.00 ist f 15.00 Idag talkommunikationskedjan ljudvågor, enkla och sammansatta vågrörelser frekvens och amplitud ljudtryck, decibel källa-filter-modellen

Läs mer

Digital signalbehandling Digitalt Ljud

Digital signalbehandling Digitalt Ljud Signalbehandling Digital signalbehandling Digitalt Ljud Bengt Mandersson Hur låter signalbehandling Institutionen för elektro- och informationsteknik 2008-10-06 Elektronik - digital signalbehandling 1

Läs mer

Introduktion och övningar

Introduktion och övningar Introduktion och övningar 1. Inspelning av ljud Denna övning kommer att visa dig hur ljudinspelning fungerar i Sound Studio. Övningen visar hur man ändrar bitdjup och samplingsfrekvens vid ljudinspelning

Läs mer

Tentamen i TMA 982 Linjära System och Transformer VV-salar, 27 aug 2013, kl

Tentamen i TMA 982 Linjära System och Transformer VV-salar, 27 aug 2013, kl Tentamen i TMA 982 Linjära System och Transformer VV-salar, 27 aug 2013, kl 8.30-12.30 Examinatorer: Lars Hammarstrand och Thomas Wernstål Tentamen består av två delar (Del I och Del II) på sammanlagt

Läs mer

Laboration - Va xelstro mskretsar

Laboration - Va xelstro mskretsar Laboration - Va xelstro mskretsar 1 Introduktion och redovisning I denna laboration simuleras spänning och ström i enkla växelströmskretsar bestående av komponenter som motstånd, kondensator, och spole.

Läs mer

SIMULINK. En kort introduktion till. Polplacerad regulator sid 8 Appendix Symboler/block sid 10. Institutionen för Tillämpad Fysik och elektronik

SIMULINK. En kort introduktion till. Polplacerad regulator sid 8 Appendix Symboler/block sid 10. Institutionen för Tillämpad Fysik och elektronik Institutionen för Tillämpad Fysik och elektronik Umeå Universitet BE, BT Version: 5/ -09 DMR En kort introduktion till SIMULINK Polplacerad regulator sid 8 Appendix Symboler/block sid 0 Introduktion till

Läs mer

Språkljudens akustik. Akustik, akustiska elementa och talanalys

Språkljudens akustik. Akustik, akustiska elementa och talanalys Akustik, akustiska elementa och talanalys Språkljudens akustik Mattias Heldner KTH Tal, musik och hörsel heldner@kth.se Talsignalen mer lättåtkomlig än andra delar av talkommunikationskedjan Det finns

Läs mer

Signalbehandling Röstigenkänning

Signalbehandling Röstigenkänning L A B O R A T I O N S R A P P O R T Kurs: Klass: Datum: I ämnet Signalbehandling ISI019 Enk3 011211 Signalbehandling Röstigenkänning Jonas Lindström Martin Bergström INSTITUTIONEN I SKELLEFTEÅ Sida: 1

Läs mer

TNMK054 - LJUDTEKNIK 1 FILTER OCH VCF

TNMK054 - LJUDTEKNIK 1 FILTER OCH VCF TNMK054 - LJUDTEKNIK 1 FILTER OCH VCF NÅGRA FREKVENSER Bastrumma Kropp 60-80Hz, snärt 2,5kHz Virveltrumma Kropp 240Hz, krispighet 5kHz HiHat & cymbaler Gongljud 200Hz, briljans 7,5-12kHz Hängpuka Kropp

Läs mer

Lab 1 Analog modulation

Lab 1 Analog modulation 2 Lab-PM för TSEI67 Telekommunikation Lab 1 Analog modulation Med Simulink kan man som sagt bygga upp ett kommunikationssystem som ett blockschema, och simulera det. Ni ska i denna laboration inledningsvis

Läs mer

Analys/syntes-kodning

Analys/syntes-kodning Analys/syntes-kodning Många talkodare bygger på en princip som kallas analys/syntes-kodning. Istället för att koda en vågform, som man normalt gör i generella ljudkodare och i bildkodare, så har man parametrisk

Läs mer

Tjoho. Applikationsutvecklarens handledning. Maj 2003

Tjoho. Applikationsutvecklarens handledning. Maj 2003 Tjoho Applikationsutvecklarens handledning Maj 2003 Uppdragsgivare: Ylva Dalén, KI Starthus Projektmedlemmar: Sophia Demnert, Elina Eriksson, Kamilla Johansson Per-Jonny Käck, Ingela Linered, Åsa Moum,

Läs mer

Fouriermetoder MVE295 - bonusuppgifter

Fouriermetoder MVE295 - bonusuppgifter Fouriermetoder MVE295 - bonusuppgifter Edvin Listo Zec 920625-2976 edvinli@student.chalmers.se Sofia Toivonen 910917-4566 sofiato@student.chalmers.se Emma Ekberg 930729-0867 emmaek@student.chalmers.se

Läs mer

Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ1015 Tentamenstillfälle 1

Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ1015 Tentamenstillfälle 1 Hälsoakademin Kod: Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ115 Tentamenstillfälle 1 Datum 211 11 3 Tid 4 timmar Kursansvarig Susanne Köbler Tillåtna hjälpmedel Miniräknare

Läs mer

Signalanalys med snabb Fouriertransform

Signalanalys med snabb Fouriertransform Laboration i Fourieranalys, MVE030 Signalanalys med snabb Fouriertransform Den här laborationen har två syften: dels att visa lite på hur den snabba Fouriertransformen fungerar, och lite om vad man bör

Läs mer

Laboration 3. Redovisning. Snabbkurs i digitalt ljud. Objektorienterad programmering

Laboration 3. Redovisning. Snabbkurs i digitalt ljud. Objektorienterad programmering Laboration 3 Objektorienterad programmering Syfte I denna laboration ska ni definiera ett litet bibliotek för att generera musik som kan avlyssnas med vanliga musikprogram. Tiden medger inte något omfattande

Läs mer

Elektronik. Viktor Öwall, Digital ASIC Group, Dept. of Electroscience, Lund University, Sweden-

Elektronik. Viktor Öwall, Digital ASIC Group, Dept. of Electroscience, Lund University, Sweden- Analogt och Digital Bertil Larsson Viktor Öwall Analoga och Digitala Signaler Analogt Digitalt 001100101010100000111110000100101010001011100010001000100 t Analogt kontra Digitalt Analogt få komponenter

Läs mer

Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ1015 Tentamenstillfälle 4

Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ1015 Tentamenstillfälle 4 IHM Kod: Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ115 Tentamenstillfälle 4 Datum 213-11-7 Tid 4 timmar Kursansvarig Susanne Köbler Tillåtna hjälpmedel Miniräknare Linjal

Läs mer

Laboration i Fourieranalys, TMA132 Signalanalys med snabb Fouriertransform

Laboration i Fourieranalys, TMA132 Signalanalys med snabb Fouriertransform Laboration i Fourieranalys, TMA132 Signalanalys med snabb Fouriertransform Den laborationen har syften: dels att visa lite hur den snabba Fouriertransformen fungerar, och lite om vad man den an dels att

Läs mer

Faltningsreverb i realtidsimplementering

Faltningsreverb i realtidsimplementering Faltningsreverb i realtidsimplementering SMS45 Lp1 26 DSP-system i praktiken Jörgen Anderton - jorand-3@student.ltu.se Henrik Wikner - henwik-1@student.ltu.se Introduktion Digitala reverb kan delas upp

Läs mer

Flerdimensionell signalbehandling SMS022

Flerdimensionell signalbehandling SMS022 Luleå tekniska universitet Avd för signalbehandling Frank Sjöberg Flerdimensionell signalbehandling SMS022 Laboration 4 Array Processing Syfte: Syftet med den här laborationen är att få grundläggande förståelese

Läs mer

Ljudinteraktion. Kirsten Rassmus-Gröhn, Avd. för Rehabiliteringsteknik, Inst. för Designvetenskaper

Ljudinteraktion. Kirsten Rassmus-Gröhn, Avd. för Rehabiliteringsteknik, Inst. för Designvetenskaper Ljudinteraktion Innehåll och mål Om ljudinteraktion Lite om virtuellt 3D-ljud Tips och trix Mål: att ni ska få verktyg att resonera om ljudinteraktion, samt få lite exempel Vad är ljud? Ljud är kombinationen

Läs mer

Ulrik Söderström 20 Jan Signaler & Signalanalys

Ulrik Söderström 20 Jan Signaler & Signalanalys Ulrik Söderström ulrik.soderstrom@tfe.umu.se 20 Jan 2009 Signaler & Signalanalys Sinusspänning Sinus och cosinus samma form men fasförskjutna Fasförskjutning tidsfördröjning Sinus och cosinus är väldigt

Läs mer

Ulrik Söderström 19 Jan Signalanalys

Ulrik Söderström 19 Jan Signalanalys Ulrik Söderström ulrik.soderstrom@tfe.umu.se 9 Jan 200 Signaler & Signalanalys l Sinusspänning Sinus och cosinus samma form men fasförskjutna Fasförskjutning tidsfördröjning Sinus och cosinus är väldigt

Läs mer

Överföringsfunktioner, blockscheman och analys av reglersystem

Överföringsfunktioner, blockscheman och analys av reglersystem Övning 3 i Mät- & Reglerteknik 2 (M112602, 3sp), MT-3, 2013. Överföringsfunktioner, blockscheman och analys av reglersystem Som ett led i att utveckla en autopilot för ett flygplan har man bestämt följande

Läs mer

G(s) = 5s + 1 s(10s + 1)

G(s) = 5s + 1 s(10s + 1) Projektuppgift 1: Integratoruppvridning I kursen behandlas ett antal olika typer av olinjäriteter som är mer eller mindre vanligt förekommande i reglersystem. En olinjäritet som dock alltid förekommer

Läs mer

Hambley avsnitt 12.7 (7.3 för den som vill läsa lite mer om grindar) sann 1 falsk 0

Hambley avsnitt 12.7 (7.3 för den som vill läsa lite mer om grindar) sann 1 falsk 0 1 Föreläsning 2 ht2 Hambley avsnitt 12.7 (7.3 för den som vill läsa lite mer om grindar) Lite om logiska operationer Logiska variabler är storheter som kan anta två värden; sann 1 falsk 0 De logiska variabler

Läs mer

F5 Introduktion till digitalteknik

F5 Introduktion till digitalteknik Exklusiv eller XOR F5 Introduktion till digitalteknik EDAA05 Roger Henriksson Jonas Wisbrant På övning 2 stötte ni på uttrycket x = (a b) ( a b) som kan utläsas antingen a eller b, men inte både a och

Läs mer

Elektronik 2018 EITA35

Elektronik 2018 EITA35 Elektronik 218 EITA35 Föreläsning 1 Filter Lågpassfilter Högpassfilter (Allpassfilter) Bodediagram Hambley 296-32 218-1-2 Föreläsning 1, Elektronik 218 1 Laboration 2 Förberedelseuppgifter! (Ingen anmälan

Läs mer

Upp gifter. c. Hjälp Bengt att förklara varför det uppstår en stående våg.

Upp gifter. c. Hjälp Bengt att förklara varför det uppstår en stående våg. 1. Bengt ska just demonstrera stående vågor för sin bror genom att skaka en slinkyfjäder. Han lägger fjädern på golvet och ber sin bror hålla i andra änden. Sen spänner han fjädern genom att backa lite

Läs mer

Frekvensplanet och Bode-diagram. Frekvensanalys

Frekvensplanet och Bode-diagram. Frekvensanalys Frekvensplanet och Bode-diagram Frekvensanalys Signaler Allt inom elektronik går ut på att manipulera signaler genom signalbehandling (Signal Processing). Analog signalbehandling Kretsteori: Nod-analys,

Läs mer

Ljud i rum. Akustik. Reverb. Modell över rumsklang. Reverb är samlingsnamnet

Ljud i rum. Akustik. Reverb. Modell över rumsklang. Reverb är samlingsnamnet Akustik Ljud i rum Väggar och andra ytor i ett rum absorberar, samt reflekterar ljud Om avståndet mellan ljudkälla och reflekterande yta är >20 m hörs det reflekterade ljudet som ett separat eko. (ca 1/10

Läs mer

Effekter och ljudprocessorer

Effekter och ljudprocessorer 2008-09-22 Effekter och ljudprocessorer Mixern är ljudteknikerns främsta elektriska redskap för att påverka ljudet. Den ger möjlighet att justera nivå och klangfärg (med EQ). Men det kan behövas fler möjligheter

Läs mer

Tentamen i Signaler och kommunikation, ETT080

Tentamen i Signaler och kommunikation, ETT080 Inst. för informationsteknologi Tentamen i Signaler och kommunikation, ETT080 2 juni 2006, kl 14 19 Skriv namn och årskurs på alla papper. Börja en ny lösning på ett nytt papper. Använd bara en sida av

Läs mer

Laboration i Fourieranalys för F2, TM2, Kf2 2011/12 Signalanalys med snabb Fouriertransform (FFT)

Laboration i Fourieranalys för F2, TM2, Kf2 2011/12 Signalanalys med snabb Fouriertransform (FFT) Laboration i Fourieranalys för F2, TM2, Kf2 2011/12 Signalanalys med snabb Fouriertransform (FFT) Den här laborationen har två syften: dels att visa hur den snabba Fouriertransformen fungerar och vad man

Läs mer

DT1130 Spektrala transformer Tentamen

DT1130 Spektrala transformer Tentamen DT3 Spektrala transformer Tentamen 5 Tentamen består av fem uppgifter där varje uppgift maximalt ger p. Normalt gäller följande betygsgränser: E: 9 p, D:.5 p, C: p, B: 6 p, A: 8 p Tillåtna hjälpmedel:

Läs mer

Tema - Matematik och musik

Tema - Matematik och musik Tema - Matematik och musik Författarna och Bokförlaget Borken, 2011 Allt vi uppfattar som ljud, från den nästan smärtsamma upplevelsen på en rockkonsert till insekternas surr en sommardag, består av mer

Läs mer

Vocoding och frekvensskiftningsexperiment inom det audiologiska forskningsfältet Av Morgan Karlsson

Vocoding och frekvensskiftningsexperiment inom det audiologiska forskningsfältet Av Morgan Karlsson Vocoding och frekvensskiftningsexperiment inom det audiologiska forskningsfältet Av Morgan Karlsson Vocoding Några av de första försöken att återskapa tal elektroniskt gjordes på 30-talet av fysikern Homer

Läs mer

Laboration 1: Aktiva Filter ( tid: ca 4 tim)

Laboration 1: Aktiva Filter ( tid: ca 4 tim) 091129/Thomas Munther IDE-sektionen/Högskolan Halmstad Uppgift 1) Laboration 1: Aktiva Filter ( tid: ca 4 tim) Vi skall använda en krets UAF42AP. Det är är ett universellt aktivt filter som kan konfigureras

Läs mer

MEDIESIGNALER INTRODUKTION

MEDIESIGNALER INTRODUKTION Rev. 150119 US MEDIESIGNALER INTRODUKTION 1 VILKA PROBLEM LÖSER VI MED SIGNAL- BEHANDLING? Akustik. Inspelning av sorl från fikarummet vid TFE. Varför pratar alla så högt? Varför hör man inte vad någon

Läs mer

Ljud. Låt det svänga. Arbetshäfte

Ljud. Låt det svänga. Arbetshäfte Ljud Låt det svänga Arbetshäfte Ljud När ljudvågorna träffar örat börjar trumhinnan svänga i takt vi hör ett ljud! Trumhinnan Ljud är en svängningsrörelse. När ett föremål börjar vibrera packas luftens

Läs mer

GRUNDLÄGGANDE MUSIKTEORI

GRUNDLÄGGANDE MUSIKTEORI GRUNDLÄGGANDE MUSIKTEORI Puls All musik utgår från en grundpuls. När man spelar tillsammans måste alla känna samma puls om det ska funka. Puls är en serie slag som återkommer med jämna mellanrum. Det är

Läs mer

ANN fk. Örjan Ekeberg. Framåtkopplade Nät. återkopplade nät. Olika arkitekturer. BackPropagation through Time. Kalman-Filter tekniker

ANN fk. Örjan Ekeberg. Framåtkopplade Nät. återkopplade nät. Olika arkitekturer. BackPropagation through Time. Kalman-Filter tekniker Hantering av Tid Återkopplade Återkopplade Återkopplade t Återkopplade Återkopplade Temporala signaler är svåra Gör om temporal signal till spatial t 1 t 2 t 3 t 4 Återkopplade t Enklaste formen Neuronal

Läs mer

Institutionen för Tillämpad Fysik och elektronik Umeå Universitet BE. Introduktion till verktyget SIMULINK. Grunderna...2

Institutionen för Tillämpad Fysik och elektronik Umeå Universitet BE. Introduktion till verktyget SIMULINK. Grunderna...2 Institutionen för Tillämpad Fysik och elektronik Umeå Universitet BE Version: 09-0-23 StyrRegM,E Introduktion till verktyget SIMULINK Grunderna.....2 Tidskontinuerliga Reglersystem.... 7 Övningsuppgift...9

Läs mer

Elektro och Informationsteknik LTH Laboration 4 Tidsplan, frekvensplan och impedanser

Elektro och Informationsteknik LTH Laboration 4 Tidsplan, frekvensplan och impedanser Elektro och Informationsteknik LTH Laboration 4 Tidsplan, frekvensplan och impedanser Elektronik för D ETIA01 Andrés Alayon Glasunov Palmi Thor Thorbergsson Anders J Johansson Lund Mars 2009 Laboration

Läs mer

Läsinstruktioner. Materiel

Läsinstruktioner. Materiel Läsinstruktioner Häftet om AD- och DA-omvandlare skrivet av Bertil Larsson Appendix till denna laborationshandledning. Läs igenom resten av handledningen så att ni vet vilka uppgifter som kommer. Gör förberedelseuppgifter

Läs mer

Elektronisk ljudalstring. Synthesizers. Workstations, arbetsstationer & MIDI

Elektronisk ljudalstring. Synthesizers. Workstations, arbetsstationer & MIDI Elektronisk ljudalstring & MIDI Synthesizers (Roland, Korg, ARP, Yamaha, Emu, Kawai, Alesis, Prophet, Moog, Ensoniq) Kan syntetisera/skapa olika (elektroniska) ljud Innehåller ofta olika digitala effekter

Läs mer

Information om antagningsprocessen för MUHE68, Musikproducentutbildningen

Information om antagningsprocessen för MUHE68, Musikproducentutbildningen Mars 2016 Information om antagningsprocessen för MUHE68, Musikproducentutbildningen Förutsättning för att gå vidare till urval är först och främst att man kan styrka sin grundläggande behörighet. Har du

Läs mer

Tillbehör EDM Turbinflödesmätare A1 & A2

Tillbehör EDM Turbinflödesmätare A1 & A2 Tillbehör EDM Turbinflödesmätare A1 & A2 Datablad 1 (10) EDM Turbinflödesmätare kan kombineras med ett stort antal moduler. Med dessa kan mätaren byggas ut med t ex pulsutgång, analogutgång och extern

Läs mer

INTRODUKTION TILL OrCAD

INTRODUKTION TILL OrCAD UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Agneta Bränberg 23-3-27 INTRODUKTION TILL OrCAD Laboration E1 ELEKTRO Personalia: Namn: Kurs: Datum: Återlämnad (ej godkänd): Rättningsdatum Kommentarer

Läs mer

Lab 4: Digital transmission Redigerad av Niclas Wadströmer. Mål. Uppstart. Genomförande. TSEI67 Telekommunikation

Lab 4: Digital transmission Redigerad av Niclas Wadströmer. Mål. Uppstart. Genomförande. TSEI67 Telekommunikation TSEI67 Telekommunikation Lab 4: Digital transmission Redigerad av Niclas Wadströmer Mål Målet med laborationen är att bekanta sig med transmission av binära signaler. Det innebär att du efter laborationen

Läs mer

REGLERTEKNIK Laboration 5

REGLERTEKNIK Laboration 5 6 SAMPLADE SYSTEM 6. Sampling av signaler När man använder en dator som regulator, kan man endast behandla signaler i diskreta tidpunkter. T.ex. mäts systemets utsignal i tidpunkter med visst mellanrum,

Läs mer

Hambley avsnitt

Hambley avsnitt Föreläsning 0 Hambley avsnitt 6.6.8 Filter [6.2, 6.5 6.8] Vid kommunikation används tidsharmoniska signaler. Dessa har ett visst frekvensband centrerad kring en bärfrekvens. Som exempel kan en sändare

Läs mer

Hörselkontroll Bullerskydd med öronproppar

Hörselkontroll Bullerskydd med öronproppar Laborationer i miljöfysik Hörselkontroll Bullerskydd med öronproppar Målet med övningen är att ta upp ett audiogram för en person, samt att undersöka hur mycket ljudet dämpas i olika frekvensområden med

Läs mer

Op-förstärkarens grundkopplingar. Del 2, växelspänningsförstärkning.

Op-förstärkarens grundkopplingar. Del 2, växelspänningsförstärkning. Op-förstärkarens grundkopplingar. Del 2, växelspänningsförstärkning. I del 1 bekantade vi oss med op-förstärkaren som likspänningsförstärkare. För att kunna arbeta med op-förstärkaren vill vi kunna mäta

Läs mer

Apparater på labbet. UMEÅ UNIVERSITET 2004-04-06 Tillämpad fysik och elektronik Elektronik/JH. Personalia: Namn: Kurs: Datum:

Apparater på labbet. UMEÅ UNIVERSITET 2004-04-06 Tillämpad fysik och elektronik Elektronik/JH. Personalia: Namn: Kurs: Datum: UMEÅ UNIVERSITET 2004-04-06 Tillämpad fysik och elektronik Elektronik/JH Apparater på labbet Personalia: Namn: Kurs: Datum: Återlämnad (ej godkänd): Rättningsdatum Kommentarer Godkänd: Rättningsdatum Signatur

Läs mer

Tillämpad digital signalbehandling Laboration 1 Signalbehandling i Matlab och LabVIEW

Tillämpad digital signalbehandling Laboration 1 Signalbehandling i Matlab och LabVIEW Institutionen för data- och elektroteknik 004-03-15 Signalbehandling i Matlab och LabVIEW 1 Introduktion Vi skall i denna laboration bekanta oss med hur vi kan använda programmen Matlab och LabVIEW för

Läs mer

Frekvensbeskrivning, Bodediagram

Frekvensbeskrivning, Bodediagram Innehåll föreläsning 5 Reglerteknik I: Föreläsning 5 Frekvensbeskrivning, Bodediagram Fredrik Lindsten fredrik.lindsten@it.uu.se Kontor 2236, ITC Hus 2, Systemteknik Institutionen för informationsteknologi

Läs mer

Reglerteknik Z / Bt/I/Kf/F

Reglerteknik Z / Bt/I/Kf/F Reglerteknik Z / Bt/I/Kf/F Kurskod: SSY 050, ERE 080, ERE 091 Tentamen 2007-05-29 Tid: 8:30-12:30, Lokal: M-huset Lärare: Knut Åkesson tel 3717, 0701-74 95 25 Tentamen omfattar 25 poäng, där betyg tre

Läs mer

A/D- och D/A- omvandlare

A/D- och D/A- omvandlare A/D- och D/A- omvandlare Jan Carlsson 1 Inledning Om vi tänker oss att vi skall reglera en process så ställer vi in ett börvärde, det är det värde som man vill processen skall åstadkomma. Sedan har vi

Läs mer

Elektronik grundkurs Laboration 6: Logikkretsar

Elektronik grundkurs Laboration 6: Logikkretsar Elektronik grundkurs Laboration 6: Logikkretsar Förberedelseuppgifter: 1. Förklara vad som menas med logiskt sving. 2. Förklara vad som menas med störmarginal. 3. Förklara vad som menas med stegfördröjning.

Läs mer

Hambley avsnitt

Hambley avsnitt Föreläsning Hambley avsnitt 6.6.8 Filter [6.2, 6.5 6.8] Nästan all trådlös och trådbunden kommunikation är baserad på tidsharmoniska signaler. Signalerna utnyttjar ett frekvensband centrerad kring en bärfrekvens.

Läs mer

2E1112 Elektrisk mätteknik

2E1112 Elektrisk mätteknik 2E1112 Elektrisk mätteknik Mikrosystemteknik Osquldas väg 10, 100 44 Stockholm Tentamen för fd E3 2007-12-21 kl 8 12 Tentan består av: 1 uppgift med 6 kortsvarsfrågor som vardera ger 1 p. 5 uppgifter med

Läs mer

Föreläsning 10, Egenskaper hos tidsdiskreta system

Föreläsning 10, Egenskaper hos tidsdiskreta system Föreläsning 10, Egenskaper hos tidsdiskreta system Reglerteknik, IE1304 1 / 26 Innehåll Kapitel 18.1. Skillnad mellan analog och digital reglering 1 Kapitel 18.1. Skillnad mellan analog och digital reglering

Läs mer

Ljud och interaktion. Kirsten Rassmus-Gröhn, Avd. för Rehabiliteringsteknik, Inst. för Designvetenskaper

Ljud och interaktion. Kirsten Rassmus-Gröhn, Avd. för Rehabiliteringsteknik, Inst. för Designvetenskaper Ljud och interaktion Innehåll och mål Om ljud och hörsel Om ljudinteraktion Lite om virtuellt 3D-ljud Tips och trix Mål: att ni ska få verktyg att resonera om ljudinteraktion, samt få lite exempel Ljudet

Läs mer

Formelsamling finns sist i tentamensformuläret. Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7,5hp Kurskod: HÖ1004 Tentamenstillfälle 1

Formelsamling finns sist i tentamensformuläret. Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7,5hp Kurskod: HÖ1004 Tentamenstillfälle 1 Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7,5hp Kurskod: HÖ1004 Tentamenstillfälle 1 Datum 2011-06-01 Tid 4 timmar Kursansvarig Åsa Skagerstrand Tillåtna hjälpmedel Övrig information Resultat:

Läs mer

Lösningsförslag till tentamen i Reglerteknik fk M (TSRT06)

Lösningsförslag till tentamen i Reglerteknik fk M (TSRT06) Lösningsförslag till tentamen i Reglerteknik fk M (TSRT6) 216-1-15 1. (a) Känslighetsfunktionen S(iω) beskriver hur systemstörningar och modellfel påverkar utsignalen från det återkopplade systemet. Oftast

Läs mer

OLOP II Obligatorisk LAB operationsförstärkare Analog elektronik 2

OLOP II Obligatorisk LAB operationsförstärkare Analog elektronik 2 OLOP II Obligatorisk LAB operationsförstärkare Analog elektronik 2 Namn Datum Åtgärda Godkänd Målsättning: Denna laboration syftar till att ge studenten: Kunskaper om operationsförstärkaren i teori och

Läs mer

Digitalteknik F4. NOR-labben. Digitalteknik F1b bild 1

Digitalteknik F4. NOR-labben. Digitalteknik F1b bild 1 Digitalteknik F4 NOR-labben Digitalteknik F1b bild 1 Att implementera en funktion Utgångsläge: En funktion: A B C ƒ 0 0 0 0 0 0 1 0 0 1 0 1 0 1 1 1 1 0 0 0 1 0 1 1 1 1 0 0 1 1 1 0 ƒ(abc) = A BC + A BC

Läs mer

Programmerbar logik (PLD) Programmeringsspråket VHDL Kombinatoriska funktioner i VHDL för PLD Sekvensfunktioner i VHDL för PLD

Programmerbar logik (PLD) Programmeringsspråket VHDL Kombinatoriska funktioner i VHDL för PLD Sekvensfunktioner i VHDL för PLD UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Digitalteknik Håkan Joëlson 2003-09-15 v 2.1 DIGITALTEKNIK Laboration D163 Programmerbar logik (PLD) Programmeringsspråket VHDL Kombinatoriska funktioner

Läs mer

Bilaga till laborationen i TSKS09 Linjära System

Bilaga till laborationen i TSKS09 Linjära System Bilaga till laborationen i TSKS09 Linjära System Hårdvaruenheten Den utrustning som vi använder oss av i laborationen går under namnet NI ELVIS II (från företaget National Instruments, NI). Utrustningen

Läs mer

Lösningar till tentamen i styr- och reglerteknik (Med fet stil!)

Lösningar till tentamen i styr- och reglerteknik (Med fet stil!) Lösningar till tentamen i styr- och reglerteknik (Med fet stil!) Uppgift 1 (4p) Figuren nedan visar ett reglersystem för nivån i en tank.utflödet från tanken styrs av en pump och har storleken V (m 3 /s).

Läs mer

Till flera av ovanstående finns det dessutom varianter, vilka kommer att presenteras i de olika avsnitten.

Till flera av ovanstående finns det dessutom varianter, vilka kommer att presenteras i de olika avsnitten. LINGUS32 Handledning Anne Börjesson Introduktion Lingus32 är ett program som främst är avsett att användas för att göra multimedia-baserade språkövningar. Programmet är skrivet för PC. Det finns möjlighet

Läs mer

DT1120 Spektrala transformer för Media Tentamen

DT1120 Spektrala transformer för Media Tentamen DT Spektrala transformer för Media Tentamen 77 Tentamen består av fem uppgifter där varje uppgift maximalt ger 4 p. Normalt gäller följande betygsgränser: 3:9 p, 4: 3 p, 5: 7 p Tillåtna hjälpmedel: räknare,

Läs mer

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 6 mars 2006 SVAR

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 6 mars 2006 SVAR Tekniska Högskolan i Lund Institutionen för Elektrovetenskap Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 6 mars 2006 SVAR 1 Bandbredd anger maximal frekvens som oscilloskopet kan visa. Signaler nära denna

Läs mer

Andra ordningens kretsar

Andra ordningens kretsar Andra ordningens kretsar Svängningskretsar LCR-seriekrets U L (t) U s U c (t) U R (t) L di(t) dt + Ri(t) + 1 C R t0 i(t)dt + u c (0) = U s LCR-seriekrets För att undvika integralen i ekvationen, så deriverar

Läs mer

Flerdimensionella signaler och system

Flerdimensionella signaler och system Luleå tekniska universitet Avd för signalbehandling Magnus Sandell (reviderad av Frank Sjöberg) Flerdimensionell signalbehandling SMS033 Laboration 1 Flerdimensionella signaler och system Syfte: Den här

Läs mer

Radioprojekt våren 2002 Antennförstärkare Jimmy Johansson e98 Fredrik Åhfeldt e98 Handledare: Göran Jönsson

Radioprojekt våren 2002 Antennförstärkare Jimmy Johansson e98 Fredrik Åhfeldt e98 Handledare: Göran Jönsson Radioprojekt våren 2002 Antennförstärkare av Jimmy Johansson e98 Fredrik Åhfeldt e98 Handledare: Göran Jönsson Referat Denna rapport beskriver tillvägagångssättet för design av en bredbandig antennförstärkare

Läs mer

PLL KRETS. 2.4 GHz MIC INBYGGD LCD TFT VID-TRANS300 VID-TRANS310 VID-TRANS320 SVENSKA PAN & TILT MÖRKER SEENDE IR LED MANUAL KANALER ENHET

PLL KRETS. 2.4 GHz MIC INBYGGD LCD TFT VID-TRANS300 VID-TRANS310 VID-TRANS320 SVENSKA PAN & TILT MÖRKER SEENDE IR LED MANUAL KANALER ENHET VID-TRANS300 VID-TRANS310 VID-TRANS320 2.4 GHz LCD TFT RC ENHET PAN & TILT MÖRKER SEENDE IR LED 3 KANALER PLL KRETS MIC INBYGGD ÖVERVAKNING & SÄKERHET MANUAL SVENSKA System: VID-TRANS300 1x Pan/Tilt kamera

Läs mer

Laboration i tidsdiskreta system

Laboration i tidsdiskreta system Laboration i tidsdiskreta system A. Tips Användbara MATLAB-funktioner: conv Faltning square Skapa en fyrkantvåg wavread Läs in en ljudfil soundsc Spela upp ett ljud ones Skapa en vektor med godtyckligt

Läs mer

42.MST 1/D (E4210405)

42.MST 1/D (E4210405) BRUKSANVISNING Fältstyrkemätare 42.MST 1/D (E4210405) Råsundavägen 15 169 67 Solna, Tel. 08-705 65 95 Fax. 08-705 65 99 info@elmanet.se www.elmanet.se Innehållsförteckning 1 INFORMATION... 3 2 INTRODUKTION...

Läs mer

DIGITAL ELEKTRONIK. Laboration DE3 VHDL 1. Namn... Personnummer... Epost-adress... Datum för inlämning...

DIGITAL ELEKTRONIK. Laboration DE3 VHDL 1. Namn... Personnummer... Epost-adress... Datum för inlämning... UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik 2014 John Berge et al. DIGITAL ELEKTRONIK Laboration DE3 VHDL 1 Namn... Personnummer... Epost-adress... Datum för inlämning... Introduktion Syftet med denna

Läs mer

KALKYLATOR LABORATION4. Laborationens syfte

KALKYLATOR LABORATION4. Laborationens syfte LABORATION4 KALKYLATOR Laborationens syfte I denna laboration ska en enkel kalkylator konstrueras med hjälp av VHDL och utvecklingsverktyget Vivado från Xilinx. Hårdvaran realiseras på det redan bekanta

Läs mer

Lab Tema 2 Ingenjörens verktyg

Lab Tema 2 Ingenjörens verktyg Lab Tema 2 Ingenjörens verktyg Agneta Bränberg, Ville Jalkanen Syftet med denna laboration är att alla i gruppen ska kunna handskas med de instrument som finns på labbet på ett professionellt sätt. Och

Läs mer

programmerbar mätomvandlare B Handhavandebeskrivning Detta är ett komplement till den tyska och engelska bruksanvisningen 2003.

programmerbar mätomvandlare B Handhavandebeskrivning Detta är ett komplement till den tyska och engelska bruksanvisningen 2003. JdTRANS T02 PCP programmerbar mätomvandlare B 95.6521 Handhavandebeskrivning Detta är ett komplement till den tyska och engelska bruksanvisningen 2003.06 Handhavandeöversikt JUMO dtrans T02 Standard tillbehör

Läs mer

Signalbehandling, förstärkare och filter F9, MF1016

Signalbehandling, förstärkare och filter F9, MF1016 Signalbehandling, förstärkare och filter F9, MF1016 Signalbehandling, inledning Förstärkning o Varför förstärkning. o Modell för en förstärkare. Inresistans och utresistans o Modell för operationsförstärkaren

Läs mer

Digital signalbehandling fk Adaptiv filtrering

Digital signalbehandling fk Adaptiv filtrering Institutionen för data- och elektroteknik 1999-11-16 Inledning Det finns många sammanhang då parametrarna inte är bekanta i förväg utan vårt måste anpassa sig till situationen. Några exempel bortfiltrering

Läs mer

Liten MATLAB introduktion

Liten MATLAB introduktion Liten MATLAB introduktion Denna manual ger en kort sammanfattning av de viktigaste Matlab kommandon som behövs för att definiera överföringsfunktioner, bygga komplexa system och analysera dessa. Det förutsätts

Läs mer