SMS047 Mediakodning. Introduktion. Frank Sjöberg. Introduktion. Introduktion
|
|
|
- Lucas Danielsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 SMS047 Mediakodning Frank Sjöberg Rum A3207 Kursen behandlar kodning av fyra olika typer av media Text & annan data Bild Ljud (ej tal) Video Vi kommer i första hand att studera de grundläggande teorierna som de vanligast kodningsmetoderna bygger på. Detta inkluderar informationsteori, kvantisering, rate-distortion teori, prediktiva metoder, transformer och filterbankar. I viss mån kommer vi titta lite närmare på existerande standarder. SMS047 - #1 Frank Sjöberg - Signalbehandling 1 SMS047 - #1 Frank Sjöberg - Signalbehandling 2 Kursen består av 15 föreläsningar och 4 obligatoriska laborationer. Som alternativ examinationsform finns möjligheten att göra ett miniprojekt i slutet av kursen. Miniprojektet görs helst i grupper om två personer, och redovisas både skriftligt och muntlig. Den muntliga presentation skall vara ca 20 minuter, och rapporten böra inte vara längre än 10 sidor. Lämpligt projektområde och litteratur väljs i samråd med läraren. Några frågor man kan ställa sig: Vad innebär kodning? Varför kodar man media/information/data? Vad skall man tänka på vid kodning av media? Finns det gränser för hur mycket man kan komprimera data? SMS047 - #1 Frank Sjöberg - Signalbehandling 3 SMS047 - #1 Frank Sjöberg - Signalbehandling 4
2 Kodning Källkodning Källkodning innebär komprimering av data, dvs att hitta en så bra datarepresentation som möjligt av informationen från en källa. Kanalkodning handlar om hur man kodar informationen för att skydda den mot fel som kan uppstå vid överföring eller lagring av data. Felkorrigerande och feldetekterande koder hör till detta område. Källkodning och Kanalkodning tillhör informationsteorin som Shannon lade grunden till I den här kursen kommer vi bara studera källkodning. Man brukar dela upp kodningsmetoder i två fundamentalt olika klasser: Förlustfri kodning (non lossy) - kallas ofta entropikodning Icke förlustfri kodning (lossy). Detta hör samman med huruvida man kodar digitala eller analoga källor. Andra parametrar som är av intresse när jämför olika kodningsmetoder: Prestanda - komprimeringsgraden. Komplexitet - beräkningskomplexitet, minnesåtgång, parallellism, etc Robusthet - feltolerans, hur olika typer av källor kan hanteras, etc Användbarhet, flexibilitet - Progressiv kodning, Multi-resolution, etc SMS047 - #1 Frank Sjöberg - Signalbehandling 5 SMS047 - #1 Frank Sjöberg - Signalbehandling 6 Förlustfri kodning Icke förlustfri kodning Med förlustfri kodning kan det ursprungliga datat kan återskapas exakt. Hur mycket man kan komprimera datat begränsas av entropin i datat/källan. Några olika metoder Huffman-kodning. Lempel-Ziv kodning. Aritmetisk kodning Olika applikationer ZIP/RAR/ACE etc. GIF/TIFF/(JPEG). WMA-förlustfri Med icke förlustfri kodning kan det ursprundliga datat inte kan återskapas exakt. Lite information kommer att förloras i kodningsprocessen. Genom att tolerera en viss informationsförlust kan komprimeringsgraden förbättras. Det finns ingen undre gräns för komprimeringsgraden - hårdare komprimering ger mer informationsförlust/ mer distortionen. Icke förlusfri kodning är starkt kopplat till perceptiva modeller. Målet är att distortionen som uppstår inte skall kunna uppfattas av ögat eller örat. Trivialt exempel: Om vi har samplat ljud med 32 bitars upplösning så går det, utan att örat kan upptäcka det, kasta hälften av bitarna och bara spara de 16 mest signifikanta. SMS047 - #1 Frank Sjöberg - Signalbehandling 7 SMS047 - #1 Frank Sjöberg - Signalbehandling 8
3 Icke förlustfri kodning Några olika metoder DPCM, ADPCM. Transformkodning. Fraktal kodning Olika applikationer JPEG/JPEG2000. MP3, AAC, RA, WMA. GSM, CELP MPEG-1/2/4, ITU-263. Name that picture i frekvensdomänen Dela in bilden i block om 16x16 pixlar. Tranformera varje block med cosinustransformen Behåll bara 1 av 256 koefficienter. SMS047 - #1 Frank Sjöberg - Signalbehandling 9 SMS047 - #1 Frank Sjöberg - Signalbehandling 10 3(256) koefficienter 10(256) koefficienter SMS047 - #1 Frank Sjöberg - Signalbehandling 11 SMS047 - #1 Frank Sjöberg - Signalbehandling 12
4 Originalbild 1(256) koefficienter SMS047 - #1 Frank Sjöberg - Signalbehandling 13 SMS047 - #1 Frank Sjöberg - Signalbehandling 14 3(256) koefficienter 10(256) koefficienter SMS047 - #1 Frank Sjöberg - Signalbehandling 15 SMS047 - #1 Frank Sjöberg - Signalbehandling 16
5 Originalbild SMS047 - #1 Frank Sjöberg - Signalbehandling 17
Föreläsning 7: Bild- och videokodning
Föreläsning 7: Bild- och videokodning Inledning - varför bildkodning - tillämpningar - grundprinciper Förlustfri kodning - Variabellängdskodning - Skurländskodning - Huffmankodning Irreversibla kodningsmetoder
Föreläsning 1: Bild- och ljudkodning
Föreläsning 1: Bild- och ljudkodning 1. Kursöversikt 2. Introduktion till bild- och ljudkodning - syfte - historik - antal bitar per bildpunkter/sampel 3. Två principiella klasser : distorsionsfri och
4/27/12. Fönstring i MDCT. Föreläsning 10: Ljudkodning ( Audio Coding ) 1. Inledning PCM, standardmetoder, MDCT, psykoakustik, ljudtryck
Föreläsning 10: Ljudkodning ( Audio Coding ) 1. Inledning PCM, standardmetoder, MDCT, psykoakustik, ljudtryck 2. Hörselsinnet Hörnivåkurvor, hörseltröskel, maskeringseffekter, Barkskalan 3. Ljudkodning
Föreläsning 10: Ljudkodning ( Audio Coding )
Föreläsning 10: Ljudkodning ( Audio Coding ) 1. Inledning PCM, standardmetoder, MDCT, psykoakustik, ljudtryck 2. Hörselsinnet Hörnivåkurvor, hörseltröskel, maskeringseffekter, Barkskalan 1. Ljudkodning
F3 Datarepresentation teckenkodning och datakompression EDAA05 Datorer i system! Roger Henriksson!
Teckenkodning historik F3 Datarepresentation teckenkodning och datakompression EDAA05 Roger Henriksson Baudotkod 5-bitars kod för fjärrskrivare (teletype tty). Baudot 1874, Murray 1901 2 EBCDIC ASCII Extended
F3 Datarepresentation teckenkodning och datakompression
Teckenkodning historik F3 Datarepresentation teckenkodning och datakompression Baudotkod 5-bitars kod för fjärrskrivare (teletype tty). EDAA05 Roger Henriksson Jonas Wisbrant Baudot 1874, Murray 1901 2
Kurslitteratur. Kompression av ljud och bild. Föreläsningar, preliminärt program. Laborationer. Khalid Sayood, Introduction to Data Compression
TSBK35 fö 1 p.3 TSBK35 fö 1 p.4 Kurslitteratur Kompression av ljud och bild Harald Nautsch harna@isy.liu.se http://www.icg.isy.liu.se/courses/tsbk35/ ISY Bildkodning, Linköpings universitet Khalid Sayood,
-med fokus på robusthet
Datavetenskap Hannes Persson Redovisning av JPEG2000 -med fokus på robusthet Magisteruppsats 2001:05 Redovisning av JPEG2000 -med fokus på Robusthet Hannes Persson 2001 Hannes Persson och Karlstads universitet
Föreläsning 17 - Komprimering
DD1343 Datalogi och numeriska metoder del 1 Föreläsning 17 - Komprimering Komprimering Följdlängdskodning (run-length encoding) Huffmankodning Lempel-Ziv-kodning Entropi Komprimering av bilder Komprimering
Analys/syntes-kodning
Analys/syntes-kodning Många talkodare bygger på en princip som kallas analys/syntes-kodning. Istället för att koda en vågform, som man normalt gör i generella ljudkodare och i bildkodare, så har man parametrisk
Digital signalbehandling Digitalt Ljud
Signalbehandling Digital signalbehandling Digitalt Ljud Bengt Mandersson Hur låter signalbehandling Institutionen för elektro- och informationsteknik 2008-10-06 Elektronik - digital signalbehandling 1
Psykoakustik. Ljudtrycksnivå. Hörselns omfång. Hörnivå(loudness) Människans hörsel är ganska väl studerad och det finns bra modeller för den.
Psykoakustik Ljudtrycksnivå Människans hörsel är ganska väl studerad och det finns bra modeller för den. Detta kan utnyttjas vid ljudkodning för att placera distorsionen (kvantiseringsbruset) så att det
Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Jens A Andersson
Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk Jens A Andersson Att sända information mellan datorer värd 11001000101 värd Två datorer som skall kommunicera. Datorer förstår endast
Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Att sända information mellan datorer. Information och binärdata
Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk Jens A Andersson (Maria Kihl) Att sända information mellan datorer värd 11001000101 värd Två datorer som skall kommunicera. Datorer förstår
Källkodning. Egenskaper hos koder. Några exempel
Källkodning Källkodning innebär att vi avbildar sekvenser av symboler ur en källas alfabet på binära sekvenser (kallade kodord). Mängden av alla kodord kalls för en kod. (Man kan förstås tänka sig att
Profilansvarig: Lasse Alfredsson lasse@isy.liu.se. www.isy.liu.se/edu/profiler/kommunikation. se även länk från programmets profilwebbsida:
Profilen för Y, D & IT Kommunikation Profilansvarig: Lasse Alfredsson lasse@isy.liu.se www.isy.liu.se/edu/profiler/kommunikation se även länk från programmets profilwebbsida: LiU > LiTH > Civilingenjörsutbildning
Kapitel 2 o 3. Att skicka signaler på en länk. (Maria Kihl)
Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk Jens A Andersson (Maria Kihl) Att sända information mellan datorer värd äd 11001000101 värd äd Tåd Två datorer som skall kllkommunicera.
Profilen Kommunikation
Profilen Kommunikation för Y, D & IT Profilansvarig: Lasse Alfredsson lasse@isy.liu.se www.isy.liu.se/edu/profiler/kommunikation 1 Kommunikation =? Sändare Information Mottagare Telekommunikation (telekom)
INT 3 F4. Bildkomprimering. Run Length Encoding. Medieteknik Del2. Komprimering, ljud och rörliga bilder. Olika algoritmer för bildkomprimering:
INT 3 F4 Medieteknik Del2 Komprimering, ljud och rörliga bilder DSV Peter Mozelius Bildkomprimering Olika algoritmer för bildkomprimering: Icke-förstörande komprimering RLE Run Length Encoding Huffman-kodning
Alla presentationstekniker har olika behov; bandbredd, lagring samt bildkvalitet
Alla presentationstekniker har olika behov; bandbredd, lagring samt bildkvalitet 1. Multimedia för persondator distribuerad via Internet 2. Multimedia för persondator lagrad på CD-ROM 3. Digital distribuerad
Projekt 2 (P2) Problembeskrivning och uppdragsspecifikation
Projekt 2 (P2) Problembeskrivning och uppdragsspecifikation Projekt 2 Möjligheter/Problem med 2-dimensionella mätdata Uppstart: Se planen (kursens hemsida) Etapp 1 Mätdata i 2 dimensioner behöver utredas/signalbehandlas
Dagens agenda. Lagring & berarbetning av data. Filer och filformat Metadata Komprimering Kryptering Olika typer av data Filsystem Databaser
Lagring & berarbetning av data 1IK426 Introduktion till informationsteknik Patrik Brandt Filer och filformat Metadata Komprimering Kryptering Olika typer av data Filsystem Databaser Dagens agenda Filer
Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Jens A Andersson
Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk Jens A Andersson Att göra Kursombud Williams bok???? Kolla schemat: Övningar flyttade Labanmälan ska funka nu 2 Att sända information
Inledning. Kapitel 1. 1.1 Signaler och system
Kapitel 1 Inledning 1.1 Signaler och system Temat för denna kurs är signaler och system. En kvantitativ behandling av signaler och system och deras växelverkan utgör grunden för den del av informationstekniken
Profilen Kommunikation för Y, Yi, D & IT. Profilansvarig: Erik G. Larsson Professor, ISY/Kommunikationssystem
Profilen Kommunikation för Y, Yi, D & IT Profilansvarig: Erik G. Larsson Professor, ISY/Kommunikationssystem www.commsys.isy.liu.se Kommunikation - vardagstillämpningar Mobilt bredband/telefoni - världens
Föreläsning 2. Transmissionslänk. Repetition: Internetprotokollens skikt. Mål
Föreläsning Mål Behandla utbredningsmedium Förstå störningar som kan påverka signalen Förstå hur man digitaliserar information Förse exempel av digitala dataformat Förstå varför källkodning är nyttigt
repetitionskoder blockkoder Felrättande koder
Antag att en följd av nollor och ettor ska skickas genom en kanal: 0 0 0 0 0 0... Om det finns en viss risk (sannolikhet) för fel kanske vi får ut: 0 0 0 0 0 0... Hur kan man rätta till felen med så lite
Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Jens A Andersson
Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk Jens A Andersson Att sända information mellan datorer värd 11001000101 värd Två datorer som skall kommunicera. Datorer förstår endast
Profilen Kommunikation för Y, Yi, D & IT
Profilen Kommunikation för Y, Yi, D & IT Mikael Olofsson Profilansvarig: Erik G. Larsson Professor, ISY/Kommunikationssystem www.commsys.isy.liu.se Kommunikation - vardagstillämpningar Mobilt bredband/telefoni
Signaler och system, IT3
Signaler och system, IT3 Vad är signalbehandling? 1 Detta dokument utgör introduktionsföreläsningen för kursen Signaler och system för IT3 period 2. Kursen utvecklades år 2002 av Mathias Johansson. 1 Vad
Aritmetisk kodning. F (0) = 0 Exempel: A = {1, 2, 3} k=1. Källkodning fö 5 p.1/12
Aritmetisk kodning Vi identifierar varje sekvens av källsymboler med ett tal i intervallet [0, 1). Vi gör det med hjälp av fördelningsfunktionen (cumulative distribution function) F. För enkelhets skull
Lab 3 Kodningsmetoder
Lab 3. Kodningsmetoder 15 Lab 3 Kodningsmetoder Starta Matlab och ladda ner följande filer från kurswebben till er lab-katalog: lab3blocks.mdl okodat.mdl repetitionskod.mdl hammingkod.mdl planet.mat Denna
Profilen Kommunikation för Y, Yi, D & IT
Profilen Kommunikation för Y, Yi, D & IT Profilansvarig: Emil Björnson Docent, ISY/Kommunikationssystem www.commsys.isy.liu.se Profilansvarig: Emil Björnson Civilingenjör i Teknisk matematik, LTH, 2007
Teori... SME118 - Mätteknik & Signalbehandling SME118. Johan Carlson 2. Teori... Dagens meny
Tidigare har vi gått igenom Fourierserierepresentation av periodiska signaler och Fouriertransform av icke-periodiska signaler. Fourierserierepresentationen av x(t) ges av: där a k = 1 T + T a k e jkω
Analoga och Digitala Signaler. Analogt och Digitalt. Analogt. Digitalt. Analogt få komponenter låg effektförbrukning
Analoga och Digitala Signaler Analogt och Digitalt Analogt 00000000000000000000000000000000000 t Digitalt Analogt kontra Digitalt Analogt å komponenter låg eektörbrukning verkliga signaler Digitalt Hög
Shannon-Fano-Elias-kodning
Datakompression fö 5 p.1 Shannon-Fano-Elias-kodning Antag att vi har en minnesfri källa X i som tar värden i {1, 2,...,L}. Antag att sannolikheterna för alla symboler är strikt positiva: p(i) > 0, i. Fördelningsfunktionen
Kursplan Webbutveckling 2, 100p Läsår 2013-2014
Kursplan Webbutveckling 2, 100p Läsår 2013-2014 Kurswebb: www.creativerooms.se/edu, välj Webbutveckling 2 Lärare: Aino-Maria Kumpulainen, aino-maria.kumpulainen@it-gymnasiet.se Hösttermin 2013 Vecka Tema
BILDKODNING TEORI. Källkodning. Analogt - och samplat
BILDKODNING TEORI Källkodning Analogt - och samplat Temporalt Vertikalt Horisontalt o-o-o-o-o-oo-o-o-o o-o-o- 1 Två oberoende processer Sampling Tre dimensioner: horisontell, vertikal och tid Kvantisering
Transformkodning Idé: 1. Tag datasekvensen och dela in den i block av storlek N (eller N N om signalen är tvνadimensionell). Transformera dessa block
Transformkodning Idé:. Tag datasekvensen och dela in den i block av storlek N (eller N N om signalen är tvνadimensionell). Transformera dessa block med en lämplig, reversibel transform till en ny sekvens.
Enchipsdatorns gränssnitt mot den analoga omvärlden
Agenda Enchipsdatorns gränssnitt mot den analoga omvärlden Erik Larsson Analog/Digital (AD) omvandling Digital/Analog (DA) omvandling Sampling, upplösning och noggrannhet Laborationsuppgift.5 Motivation.5.5
Torstens Digitalbildguide
Thor Stone Education Torstens Digitalbildguide 1 Det finns två huvudtyper av digital bild, vektorbaserad och pixelbaserad. - Vektorbaserade bilder bygger på en matematisk formel och kan storlekförändras
Kihl & Andersson: , 3.1-2, (ej CDM) Stallings: 3.1-4, 5.1, 5.2, 5.3, 8.1, 8.2
Kihl & Andersson: 2.1-2.3, 3.1-2, 3.5-6 (ej CDM) Stallings: 3.1-4, 5.1, 5.2, 5.3, 8.1, 8.2 Hej Hej Vad är klockan? 14.00 Hej då New connection Connection approved Request for data Data transfer End connection
Digital- och datorteknik
Digital- och datorteknik Föreläsning #7 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Aritmetik i digitala system Speciella egenskaper: Systemet
Digital- och datorteknik
Digital- och datorteknik Föreläsning #7 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Speciella egenskaper: Systemet arbetar med kodord (s k
I. Talkodning. Kodning av tal Kodning av musik MPEG-4 Audio toolbox. Talkodning Historik. Talgenerering. Talsignalen - vokaler
Kodning av bild och ljud bygger på modeller (Fö.1) S(t) t Kodning av tal Kodning av musik MPEG-4 Audio toolbox Genereringsmodeller 3D-objekt belysning kameraprojektion ljudgenerering Modellbaserade kodningsmetoder
Kodning av tal Kodning av musik MPEG-4 Audio toolbox
Kodning av tal Kodning av musik MPEG-4 Audio toolbox Kodning av bild och ljud bygger på modeller (Fö.1) S(t) t Genereringsmodeller 3D-objekt belysning kameraprojektion ljudgenerering Modellbaserade kodningsmetoder
Data och Information. Dr. Johan Hagelbäck.
Data och Information Dr. Johan Hagelbäck johan.hagelback@lnu.se http://aiguy.org Data eller information? I den verkliga världen har vi information, till exempel en bok eller ett stycke musik Denna information
EXEMPEL 1: ARTVARIATION FÖRELÄSNING 1. EEG frekvensanalys EXEMPEL 2: EEG
FÖRELÄSNING EXEMPEL : ARTVARIATION Kurs- och transform-översikt. Kursintroduktion med typiska signalbehandlingsproblem och kapitelöversikt. Rep av transformer 3. Rep av aliaseffekten Givet: data med antal
2 Vad händer när man ringer? 2 Vad händer när man ringer?
41 GSM-boken 2.1 Blockschema Bilden här intill visar ficktelefonen så som våra ögon ser den, ett hölje med antenn. I höljet finns ett hål att prata i, där sitter mikrofonen, och en massa småhål att lyssna
Videosignalen består av en sekvens av bilder, typiskt 24, 25 eller 30 bilder i sekunden.
Videokodning Begrepp och beteckningar Videosignalen består av en sekvens av bilder, typiskt 24, 25 eller 30 bilder i sekunden. Bilderna skickas antingen progressivt (hela bilden på en gång) eller med interlace
Digital Signalbehandling i Audio/Video
Digital Signalbehandling i Audio/Video Institutionen för Elektrovetenskap Laboration 1 (del 1) Martin Stridh Lund 2005 2 Kapitel 1 Musikkompression Denna laboration handlar om kompression av ljud och musik
Digital kommunikation. Maria Kihl
Digital kommunikation Maria Kihl Läsanvisningar Kihl & Andersson: 2.1-2.3, 3.1-2, 3.5-6 (ej CDM) Stallings: 3.1-4, 5.1, 5.2, 5.3, 8.1, 8.2 2 Protokoll När människor kommunicerar använder vi ett språk.
Elektronik. Viktor Öwall, Digital ASIC Group, Dept. of Electroscience, Lund University, Sweden-
Analogt och Digital Bertil Larsson Viktor Öwall Analoga och Digitala Signaler Analogt Digitalt 001100101010100000111110000100101010001011100010001000100 t Analogt kontra Digitalt Analogt få komponenter
Föreläsninsanteckningar till föreläsning 3: Entropi
Föreläsninsanteckningar till föreläsning 3: Entropi Johan Håstad, transkriberat av Pehr Söderman 2006-01-20 1 Entropi Entropi är, inom kryptografin, ett mått på informationsinnehållet i en slumpvariabel.
Datorkommunikation. Examination Översikt. Kurslitteratur. Datorkommunikation. Kursens hemsida
Datorkommunikation ETS 302 Datorkommunikation Lärare: Christian Nyberg Föreläsningar: 12 st Övningar: 4 st Laborationer: 4 st Examination Översikt Betyg: godkänd eller underkänd För godkänd krävs: Godkänd
FLAC (Free Lossless Audio Coding)
Datakompression fö 9 p.1 FLAC (Free Lossless Audio Coding) Distorsionsfri kodning av ljud Ljudsignalen delas in i block (typiskt några tusen sampel). Koda summa/skillnad av de två stereokanalerna om det
Projekt 3: Diskret fouriertransform
Projekt 3: Diskret fouriertransform Diskreta fouriertransformer har stor praktisk användning inom en mängd olika områden, från analys av mätdata till behandling av digital information som ljud och bildfiler.
Ljudteknik. Digital representation. Vad är ljud?
Ljudteknik Digital representation Vad är ljud? 1 3 grundstenar för ljud» Alstring» Överföring» Mottagning Örat Hörseln» Lufttrycksvariationer ger mekaniska vibrationer i trumhinnan» Hörselbenet växlar
Kodning av ansiktstextur med oberoende komponenter
Kodning av ansiktstextur med oberoende komponenter Jörgen Ahlberg Report no. LiTH-ISY-R-2297 ISSN 1400-3902 Avdelning, Institution Division, department Datum Date Image Coding Group 2000-10-02 Department
Profilen Kommunikation för Y, Yi, D & IT. Profilansvarig: Erik G. Larsson Professor, ISY/Kommunikationssystem
Profilen Kommunikation för Y, Yi, D & IT Profilansvarig: Erik G. Larsson Professor, ISY/Kommunikationssystem www.commsys.isy.liu.se Mobiltelefoni: Världens största maskin Tekniska utmaningar: Bandbredd
Elektronik Dataomvandlare
Elektronik Översikt Analoga och digitala signaler Dataomvandlare Pietro Andreani Institutionen för elektro- och informationsteknik Lunds universitet Nyquistteorem Kvantiseringsfel i analog-till-digital
Videokomprimering och distribution
Videokomprimering och distribution Digital video representerar flera olika codecs, d. v. s. kompressionsalgoritmer. Upprinnelsen till detta beror på att enormt stora dataflöden skall hanteras på kort tid.
MEDIESIGNALER INTRODUKTION
Rev. 150119 US MEDIESIGNALER INTRODUKTION 1 VILKA PROBLEM LÖSER VI MED SIGNAL- BEHANDLING? Akustik. Inspelning av sorl från fikarummet vid TFE. Varför pratar alla så högt? Varför hör man inte vad någon
En generell prediktiv kodare utnyttjar signalens utseende N steg tillbaka i tiden för kodningen, dvs vi kodar efter den betingade fördelningen
Prediktiv kodning Närliggande sampel i en signal är oftast starkt korrelerade med varandra, det kan därför vara en bra ide att försöka utnyttja denna korrelation (minnet) innan kvantiseringen för att få
Psykoakustik. Ljudtrycksnivå. Hörselns omfång. Hörnivå (loudness) Människans hörsel är ganska väl studerad och det finns bra modeller för den.
Psykoakustik TSBK35 fö 10 p.3 Ljudtrycksnivå TSBK35 fö 10 p.4 Människans hörsel är ganska väl studerad och det finns bra modeller för den. Detta kan utnyttjas vid ljudkodning för att placera distorsionen
Linjär prediktion. Prediktiv kodning. Linjär prediktion. Prediktiv kodare och avkodare
Prediktiv kodning Linjär prediktion Närliggande sampel i en signal är oftast starkt korrelerade med varandra, det kan därför vara en bra ide att försöka utnyttja denna korrelation (minnet) innan kvantiseringen
Digital kommunikation. Maria Kihl
Digital kommunikation Maria Kihl Läsanvisningar Kihl & Andersson: 2.1-2.3, 3.1-2, 3.5-6 (ej CDM) Stallings: 3.1-4, 5.1, 5.2, 8.1, 8.2 Forouzan 5th: 3.1-3.4, 3.6, 4.1-4.2, 5.1, 6.1.1, 6.1.3 2 Protokoll
A/D- och D/A- omvandlare
A/D- och D/A- omvandlare Jan Carlsson 1 Inledning Om vi tänker oss att vi skall reglera en process så ställer vi in ett börvärde, det är det värde som man vill processen skall åstadkomma. Sedan har vi
Människans hörsel är ganska väl studerad och det finns bra modeller för den.
Psykoakustik Människans hörsel är ganska väl studerad och det finns bra modeller för den. Detta kan utnyttjas vid ljudkodning för att placera distorsionen (kvantiseringsbruset) så att det ska märkas så
Distansutbildning. av Anders Andersson. Västanvik Resurs- och Utvecklingscenter
Distansutbildning av Anders Andersson Västanvik Resurs- och Utvecklingscenter VRC är en ek. förening bildad av: Sveriges Dövas Riksförbund Sveriges Dövas Ungdomsförbund Västanviks folkhögskola Dalarnas
Det finns två sätt att generera ljus på. Ge exempel på dessa och förklara vad som skiljer dem åt.
DEL 1 Bild Vi har alla sett en solnedgång färga himlen röd, men vad är det egentligen som händer? Förklara varför himlen är blå om dagen och går mot rött på kvällen. (Vi förutsätter att det är molnfritt)
Paper or screen. Systemlagret. Vision technology. Audio technology. Current loudspeakers and sound equipment is good enough?
Paper or screen Systemlagret Vision technology Audio technology Current loudspeakers and sound equipment is good enough? 3D? Ljudlandskap? Stämningsbakgrund? 1 Systemlagret I PC, Router, Switch HW Grafikkort,
DIGITALA TAL OCH BOOLESK ALGEBRA
DIGITALA TAL OCH BOOLESK ALGEBRA Innehåll Talsystem och koder Aritmetik för inära tal Grundläggande logiska operationer Logiska grindar Definitioner i Boolesk algera Räknelagar BINÄRA TALSYSTEMET Binärt
Skurlängdskodning. aaaabbbbbbbccbbbbaaaa. Man beskriver alltså sekvensen med ett annat alfabet än det ursprungliga.
Datakompression fö 4 p1 Skurlängdskodning Ibland har man källor som producerar långa delsekvenser av samma symbol Det kan då vara praktiskt att istället för att beskriva sekvensen som en följd av enstaka
Datateknik GR (A), Flash, Photoshop och Datakunskap, 7,5 hp
1 (5) Kursplan för: Datateknik GR (A), Flash, Photoshop och Datakunskap, 7,5 hp Computer Engineering BA (A), Flash, Photoshop, and Computer Science, 7.5 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde
UPPSALA UNIVERSITET Uppsala Institutionen för Signaler och system Kristin Schoug, Wavelets. -teori och tillämpningar
Uppsala 2002-12-10 Institutionen för Signaler och system Kristin Schoug, 790422-0048 Kurs: Signaler och System, Ht02 Daniel Svensson,801108-1471 Elin Olsson, 780105-5901 Wavelets -teori och tillämpningar
Spektrala transformer Laboration: JPEG-kodning
Spektrala transformer Laboration: JPEG-kodning 1 Introduktion I denna laboration kommer du att få experimentera med transfom-baserad bildkompression enligt JPEG-metoden. Du kommer att implementera en förenklad
Spektrala transformer Laboration: JPEG-kodning
Spektrala transformer Laboration: JPEG-kodning 1 Introduktion I denna laboration kommer du att få experimentera med transfom-baserad bildkompression enligt JPEG-metoden. Du kommer att implementera en förenklad
Digital bildhantering
Digital bildhantering En analog bild blir digital när den scannas. Bilden delas upp i småbitar, fyrkanter, pixlar. En pixel = den digitala bildens minsta byggsten. Hur detaljrik bilden blir beror på upplösningen
AD-/DA-omvandlare. Digitala signaler, Sampling och Sample-Hold
AD-/DA-omvandlare Digitala signaler, Sampling och Sample-Hold Analoga och Digitala Signaler Analogt Digitalt 001100101010100000111110000100101010001011100010001000100 t Analogt - Digitalt Analogt få komponenter
Undervisningsspråk: Svenska Moment på andra skandinaviska språk och engelska kan förekomma.
Samhällsvetenskapliga fakulteten KOMC16, Strategisk kommunikation: Projektledning i digitala miljöer, 15 högskolepoäng Strategic Communication: Project Management in Digital Environments, 15 credits Grundnivå
Analogt och Digital. Viktor Öwall. Elektronik
Analogt och Digital Viktor Öwall Analoga och Digitala Signaler Analogt Digitalt 001100101010100000111110000100101010001011100010001000100 t Analogt kontra Digitalt Analogt få komponenter låg effektförbrukning
Kurs PM för KTH-CSC. Kursens upplägg Nivå: C Betyg: A F Språk: Svenska Föreläsningar 48h Seminarier 9h Laborationer 28h
KTH-CSC Kurs PM för DM1576 Bild- och videoteknik I, 9hpied Kursansvarig: Trille Fellstenius, 08-790 60 75, trille@csc.kth.se Kurswebb: http://www.csc.kth.se/utbildning/kth/kurser/dm1576/ Den digitala teknikutvecklingen
TENTAMEN. Kurs: Kursnummer: Audio&Videoteknik, 2D2021. Program: Åk: HME02 Åk 2. Datum: Tid: :00. Omfattning och betygsgränser:
TENTAMEN Kurs: Kursnummer: Moment: Program: Åk: Examinator: Rättande lärare: Datum: Tid: Hjälpmedel: Audio&Videoteknik, 2D2021 Tentamen HME02 Åk 2 Trille Fellstenius Trille Fellstenius 2003-12-17 08.00
Programvaruteknik, hp
1 (6) Utbildningsplan för: Programvaruteknik, 120-180 hp Software Engineering, 120-180 Credits Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå Diarienummer TPVAG Grundnivå MIUN 2010/1734 Högskolepoäng
Föreläsning 2. Transmissionslänk. Störningar (1/2) T Introduktion till modern telekommunikation Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 1
Föreläsning 2 Mål Behandla utbredningsmedium Förstå störningar som kan påverka signalen Förstå hur man digitaliserar information Förse exempel av digitala dataformat Förstå varför källkodning är nyttigt
Digital- och datorteknik
Digital- och datorteknik Föreläsning #2 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Talomvandling Principer för omvandling mellan olika talsystem:
A/D D/A omvandling. Lars Wallman. Lunds Universitet / LTH / Institutionen för Mätteknik och Industriell Elektroteknik
A/D D/A omvandling Lars Wallman Innehåll Repetition binära tal Operationsförstärkare Principer för A/D omvandling Parallellomvandlare (Flash) Integrerande (Integrating Dual Slope) Deltapulsmodulation (Delta
Kursplan Gränssnittsdesign och Webbutveckling 1 Vårtermin 2014
Kursplan Gränssnittsdesign och Webbutveckling 1 Vårtermin 2014 Kurswebb: www.creativerooms.se/edu, välj Gränssnittsdesign eller Webbutveckling 1 Lärare: Aino-Maria Kumpulainen, aino-maria.kumpulainen@it-gymnasiet.se
Profilen Kommunikation för Y, Yi, D & IT. Profilansvarig: Erik G. Larsson Professor, ISY/Kommunikationssystem
Profilen Kommunikation för Y, Yi, D & IT Profilansvarig: Erik G. Larsson Professor, ISY/Kommunikationssystem www.commsys.isy.liu.se Mobiltelefoni: Världens största maskin Tekniska utmaningar: Bandbredd
Val av format för elektroniska handlingar - ArkivE. Nora Liljeholm / Riksarkivet /
Val av format för elektroniska handlingar - ArkivE Nora Liljeholm / Riksarkivet / 2014-10-16 Vad är ArkivE? Arkiv i e-förvaltningen Ett utvecklingsprojekt som under 2013/2014 hade/har fokus på val av format
Övningar modul 1 - Dataöverföring & fysisk infrastruktur
1. Dataöverföring Övningar modul 1 - Dataöverföring & fysisk infrastruktur Syfte: Förstå begreppen dämpning och förstärkning av en signal. Kunna räkna i db och kunna använda det till beräkning av effektbudget.
Kapitel 3 o 4. Tillförlitlig dataöverföring. (Maria Kihl)
Kapitel 3 o 4 Att skicka signaler på en länk Tillförlitlig dataöverföring Jens A Andersson (Maria Kihl) Att sända information mellan datorer 11001000101 värd värd Två datorer som skall kommunicera. Datorer
Faltningsreverb i realtidsimplementering
Faltningsreverb i realtidsimplementering SMS45 Lp1 26 DSP-system i praktiken Jörgen Anderton - jorand-3@student.ltu.se Henrik Wikner - henwik-1@student.ltu.se Introduktion Digitala reverb kan delas upp
Kvalitetsaspekter på videostreaming till mobiltelefoner E R I K O T T E R B E R G
Kvalitetsaspekter på videostreaming till mobiltelefoner E R I K O T T E R B E R G Examensarbete Stockholm, Sverige 2007 Kvalitetsaspekter på videostreaming till mobiltelefoner E R I K O T T E R B E R G
ATT FRAMSTÄLLA OCH LAGRA ELEKTRONISKA HANDLINGAR
ATT FRAMSTÄLLA OCH LAGRA ELEKTRONISKA HANDLINGAR en handledning för myndigheter i Göteborgs Stad & Västra Götalandsregionen Version 1, 2013-02-08 INNEHÅLL Inledning... 3 Kontorsdokument... 3 E-postmeddelanden...
Profilen Kommunikation för Y, Yi, D & IT
Profilen Kommunikation för Y, Yi, D & IT Mikael Olofsson Profilansvarig: Erik G. Larsson Professor, ISY/Kommunikationssystem www.commsys.isy.liu.se Kommunikation - vardagstillämpningar Mobilt bredband/telefoni
Föreläsning: Digitalt Ljud. signalbehandling. Elektronik - digital signalbehandling. Signal och spektrum. PC-ljud. Ton från telefonen.
Elektronik - digital signalbehandling Föreläsning: Digitalt Ljud Bengt Mandersson Hur låter signalbehandling Institutionen för elektro- och informationsteknik 2010-10-01 1 2008-10-06 Elektronik - digital
Kommunikationssystem grundkurs, 2G1501 Övningar modul 1 Dataöverföring & fysisk infrastruktur 1 Dataöverföring
1 Dataöverföring Syfte: Förstå begreppen dämpning och förstärkning av en signal. Kunna räkna i db och kunna använda det till beräkning av effektbudget. Ha en känsla för sambandet mellan bandbredd (Hz)
Kurslitteratur. Kompression av ljud och bild. Föreläsningar, preliminärt program. Laborationer
TSBK35 källkodning p.3/89 TSBK35 källkodning p.4/89 Kurslitteratur Kompression av ljud och bild Harald Nautsch harna@isy.liu.se http://www.icg.isy.liu.se/courses/tsbk35/ ISY Informationskodning, Linköpings