Datum Årsrapport för Beteendemedicinska sektionen
|
|
- Bernt Fredriksson
- för 4 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Beteendemedicinska sektionen Yrkes- och miljömedicinska kliniken Lund Telefon: , fax: Datum Årsrapport för 2005 Beteendemedicinska sektionen Det gångna årets aktiviteter sammanfattas nedan översiktligt under rubriker som täcker in verksamhetens huvudinriktningar. Syftet är dels att internt skaffa en överblick och dokumentation över vad vi gjort, dels att kunna utgöra en grund inför kommande rapporter till landstingen i Södra sjukvårdsregionen. Gruppundersökningar Vissa av nedanstående undersökningar påbörjades under 2004 och sträcker sig in i 2005, liksom vissa har påbörjats i år och sträcker sig in i Rexam (Malmö) o Uppföljning av stressbelastning och trötthetsreaktioner vid en tillverkningsindustri med ett ansträngande tre-skiftschema som förändrades i förväntad positiv riktning ur hälsosynpunkt efter en första mätning som gjordes i mars Denna initierades efter systeminspektion från Arbetsmiljöinspektionen. Uppföljningen riktade sig till cirka 300 anställda. Ängelholms sjukhus o En undersökning av en avdelning inom medicinkliniken genomfördes som en del av ett forsknings- och metodutvecklingsprojekt kring årstidsvariationer i självskattningar och salivkortisol. Återkoppling ges till arbetsplatsen om skattningar av arbetsmiljö och subjektiv ohälsa mm. Amcor Flexibles (Lund) o En enkät- och intervjuundersökning påbörjades i slutet av 2004 och avslutades under De som undersöktes var en mindre grupp arbetare med ett skiftschema som innebar att man arbetade 12-timmarspass i cykler om 5 skift i rad. Bakgrunden till det speciella skiftschemat var att produktionen vid den aktuella avdelningen krävde kontinuerlig drift som bäst bedömdes kunna lösas med detta schema. Det fanns dock en fråga från företaget om välbefinnande, tillfredsställelse med arbetstiderna mm hos dem som arbetade detta schema. Vårt intresse var därtill att i explorativt syfte öka vår egen kunskap om upplevelse av och hanterande av följder av skiftarbetstider. Resultaten återfördes till deltagarna och företagsledning och hälsovård. Arbetsplatskonsultationer Amcor Flexibles (Lund) o Efter den första mindre gruppundersökningen önskades från personalavdelningen hjälp med rådgivning kring ytterligare frågeställningar kring arbetstidsscheman, och en eventuell större gruppundersökning. Arbetstidsfrågan var dock konfliktladdad och flera personer från sektionen har
2 under året medverkat vid ett flertal konsultationstillfällen kring problem som fokuserats kring arbetstidsscheman, men där konflikten kring dessa sannolikt även har annan bakgrund. Förberedelser gjordes också för att genomföra en gruppundersökning med uppföljning senare efter genomförd förändring av arbetstidsschema. Av olika skäl ville man från företaget sedan avvakta med denna undersökning. Stadex (Malmö) o Konsultation kring arbetstider, skiftscheman mm och relaterade hälsoeffekter inför planerad förändring av arbetstidsschema. Patienter Förutom alla de generella Yrkesmedicinska patienter som läkarna träffat vid filialmottagningar har vi under året tagit emot patienter som kunnat betraktas ha en problematik specifik för sektionens kompetensområde. Bl a har vår läkare samt en timanställd läkare träffat alla de patienter som deltagit i vårt utvecklingsprojekt kring stress- och utmattningsproblematik. Vi har vidare påbörjat utveckling av handläggningsmodeller för olika patientkategorier och dokumentation av sådana. Några av dessa patientkategorier har ökat kraftigt i omfattning medan andra minskat eller legat på konstant nivå. På grund av bristfällig registrering av och tillgång till besöksstatistik kan frekvensen av olika typer av besök och kontakter för olika personal- och patientkategorier under året inte närmare preciseras. Något om de patientkategorier vi träffat: Toxisk encephalopati o Bedöms ha legat på en relativt konstant nivå jämfört med de senaste åren. Elkänslighet o Har minskat i omfattning. Endast ett fåtal har bedömts och/eller erhållit konsultation inom sektionen under året. Multipel kemisk överkänslighet o Har minskat i omfattning. Endast ett fåtal har bedömts och/eller erhållit konsultation inom sektionen under året. Vi tog tidigare ffa emot dessa patienter i forskningssyfte där de genomgick omfattande undersökningar inklusive testkammarprovokation. Numer har vi inte teskammaren kvar och har inga specifika metoder för utredning av dessa då det inte finns några metoder för positiv differentialdiagnostik. Stress- och utmattningsreaktioner o Denna patientgrupp har vi ägnat mycket tid under året som ett metodutvecklingsprojekt omfattande utredning av individ och arbetsplats och mismatch mellan dessa. Syfte har varit att fokusera på vad som kan förbättras i passformen mellan individ och arbete för att underlätta arbetsåtergång eller öka en hållbar arbetsförmåga. Jämfört med tidigare ökade således patientgruppen från och med förra året. Under 2005 träffade vi dock färre av dessa patienter än vad som varit avsett. Detta hänger helt samman med Försäkringskassans omorganisation som har pågått från tidig vår och fram till en bit in på hösten. Det har dröjt längre än förväntat att få igång patientflödet igen, men det har mot slutet av året börjat fungera och därtill på ett smidigare och mer välkontrollerat sätt än tidigare.
3 o Därtill har tillkommit ett antal remisser med begäran om hjälp liknande den som bedrivs i projektet men som ändå legat utanför detta. Arbetsskadeärenden kring kränkande särbehandling och psykosocial överbelastning/kronisk stressreaktion och liknande o Denna patientkategori ökade påtagligt under förra året men har avtagit något under Vi har en handläggningsmodell för dessa grupper och tog oss tidigare an klinikens ärenden av denna typ inom sektionen då vi hade bedömt att en god kvalitet i dessa utredningar som regel kräver en teamhandläggning där flera yrkeskategorier behöver involveras. Denna modell har nu övergivits till förmån för den traditionella patientfördelningen och handläggningen inom kliniken, där sektionerna inte tar specifikt ansvar för de patientgrupper som tillhör deras primära kunskapsområde. Ofta kommer nya remisser numer först till sektionen för preliminärt påseende, varefter mottagningschefen fördelar patienten till någon av klinikens läkare. Som regel är dock kurator central i utredningen och ofta medverkar även psykolog. Utredningarna är mycket tidskrävande, sträcker sig ofta över flera år med återkommande kontakter och omfattar som regel en diger dokumentation att värdera. Utredningen av vissa av de nyinkomna kommer likaså att sträcka sig in i nästa år. Forsknings- och utvecklingsprojekt El- och luktkänslighet o Forskningsprogram som bedrivits med stöd av FAS sedan 2001 avslutades formellt 2004 men fortsatt publikation från projektet pågår. Fortsatt publikation från projektet pågår. Det har under året resulterat i avhandling av Frida Carlsson som disputerade Interventionsprojekt kring stress- och utmattningsreaktioner o Påbörjades i slutet av 2003 och har fortlöpt med patient- och arbetsplatsutredningar under 2005, med beräknad fortsatt datainsamling t o m Uppföljning med enkät och salivkortisol av effekter av arbetsmiljöinspektioner. o Efter de initiala undersökningarna av ett antal arbetsplatser har ett par följts upp med liknande metodik. Arbetsmiljöverket har bidragit finansiellt till kortisolanalyser. Projektet avslutades i slutet av året med en slutrapport. Prospektiv studie av förlopp, prediktorer mm av arbetsrelaterad stress. o Undersökningen pågår genom uppföljning av individer tidigare undersökta på sina arbetsplatser. En första publikation är under författande. Projektet har fått begränsat FAS-anslag tom 2007 men kommer att fortgå ytterligare flera år. Kortisolmetodstudier o Projektet syftar till att undersöka betydelsen av ett antal icke- arbetsrelaterade faktorers betydelse för salivkortisol. Likaså undersöks eventuella årstidsvariationer i självskattningar och kortisol. Projektet har pågått under 2004 och 2005 då datainsamlingen i slutet av året avslutats. Bearbetning och avrapportering kommer att ske under Stressbelastning i samband med narkosläkares jourtjänstgöring o Data är insamlade och bearbetning och avrapportering fortgår. En svensk rapport har släppts i slutet av året.
4 Skiftarbete kortisoldygnsrytm och återhämtning, samt effekter av förändrat skiftschema. o Studien syftade till att mäta effekter på sömn, trötthet, subjektiv hälsa och kortisoldygnsrytm i samband med skiftarbete inkluderande nattarbete, samt effekter på motsvarande effektmått efter en förändring av skiftschemat. Vid ett tillverkningsföretag gjordes mätningar under en arbetsdag under ett dagtidsskift cirka en vecka efter senaste nattskift, samt en ledig dag. Efter ett förändrat arbetstidsschema mättes effekter i motsvarande avseenden. Två manuskript från projektet har skickats in för publikationer under året. Långtidseffekter av toluenexponering o Studien syftar till att detektera eventuella långtidseffekter av tidigare yrkesmässig toluenexponering. Den genomförs i samarbete med Yrkesmedicin i Göteborg. Medicinska och neuropsykologiska undersökningar genomfördes förra året av vid f d Yrkesmedicinska enheten MAS undersökta toluenexponerade personer. Bearbetning pågår. Nya anslag under året Två regionala forskningsmånader för två olika projekt. Kunskapsförmedling Inom regionen Medverkan i specialistutbildning för företagssköterskor i form av föreläsningar, gruppövningar och många uppsatshandledningar (cirka hälften av alla uppsatser). Medverkan i specialistutbildning för företagsläkare, ffa i form av uppsatshandledningar. Medverkan i läkarutbildning på termin 6 och 10, i form av föreläsningar och seminarier. Arrangemang av en studiedag för beteendevetare vid företagshälsovårder i Södra sjukvårdsregionen. Ett antal halvdagsutbildningar för grupper av patienter med stress- och utmattningsreaktioner. Ett antal halvdagsutbildningar för grupper av arbetsledare för patienter sjukskrivna för stress- och utmattningsreaktioner. Föreläsningsdag vid Volvo i Olofström för huvudskyddsombud vid Volvo från hela landet om arbetsrelaterad stress. Presentationer för politiker och tjänstemän i Växjö. Rapportering om sektionens verksamhet, ffa om interventionsprojekt för utmattade. Utom regionen Deltagande och medverkan med presentationer vid ett antal konferenser och andra möten: o Läkarstämman två presentationer (interventionsprojekt samt reliabilitet av kortisol uppvaknanderespons).
5 o Yrkesmedicinskt vårmöte presentation av vårt interventionsprojekt vid stress- utmattningsrelaterad sjukskrivning. o Nationell stressforskningskonferens deltagande i konferens av flera sektionsmedarbetare, samt medverkan i planering av konferensen genom styrgruppen för stressforskningsnätverket. o 17 internationella symposiet om skiftarbete och arbetstider i Hoofddorp, Holland deltagande. o Nationell ArbetsMiljökonferens (NAM) i Ängelholm. Sektionen och dess samarbetspartner AMI, Köpenhamn, höll i ett symposium om kortisolmätning, vilket inkluderade ett flertal presentationer av pågående projekt. o Interventionsforskningskonferens i Umeå anordnad av FAS för inbjudna forskare inom området. Vårt interventionsprojekt vid stressutmattningsrelaterad sjukskrivning presenterades. o NIVA-konferens Return to work i Helsinki deltagande. o Öresundsklubben presentation av interventionsprojekt för sjukskrivna med stress-/utmattningsreaktioner. o Århus, Danmark presentation av aktuellt kunskapsläge kring Idiopathic Environmental Illness baserat på egna och internationella studier. o The 10th Meeting of the International Neurotoxicology Association, Porvoo, Finland - medverkan med föredrag. o Seminarium för ISM:s (Institutet för StressMedicin) Preventions- och behandlarnätverk, Göteborg om vårt interventionsprojekt vid stressutmattningsrelaterad sjukskrivning. Övriga aktiviteter Medverkan i arbetsgrupp vid Distriktsnämnden för sydvästra sjukvårdsdistriktet (SVS) för framtagande av förslag till Stressforum Sydväst, vilket i maj beslutades om som en försöksverksamhet t o m Medverkan i styrgrupp för Stressforum Sydväst Medverkan i styrgrupp för nationellt stressforskningsnätverk och i planering av och medverkan i nationell konferens som genomfördes i Linköping juni -05. Telefonrådgivning om frågor inom sektionens kompetensområde. Medverkan i referensgrupp och som konsult avseende intervjumetodik åt företaget WSP, Malmö i projekt finansierat av Naturvårdsverket om riskkommunikation i samband med kemiskt förorenade områden. Publikationer under året Publicerade 1. Persson R, Österberg K, Karlson B, Ørbæk P. The meta-contrast technique: Relationships with personality traits and cognitive abilities in healthy women. Scand J Psychol, 2005;46:
6 2. Ørbæk P, Persson R, Österberg K. Impact of trait anxiety and social conformity on responses to experimental chemical challenge. Environ Toxicol Pharmacol 2005;19(3): Carlsson F, Karlson B, Ørbæk P, Österberg K, Östergren PO. Prevalence of annoyance attributed to electrical equipment and smells in a Swedish population, and relationship with subjective health and daily functioning. Public Health 2005;119(7): Carlsson F. Subjective annoyance attributed to electricity and smells epidemiology and stress physiology [dissertation]. (ISBN ). Lund, Sweden: Lund University, Åbjörnsson G, Pålsson B, Karlson B Ørbæk P, Österberg K. Psychological distress and coping in women married to men with a diagnosis of solvent-induced chronic encephalopathy. Brain Injury 2005;19(6): Åbjörnsson G, Karlson B, Ørbæk P. Education for men with solvent-induced chronic toxic encephalopathy and their spouses. Patient Education and Counseling 2005;58: In press 1. Carlsson F, Merlo J, Gerdtham U, Lindström M., Lithman T, Östergren, P-O. Representativity of a Postal Public Health Questionnaire Survey in Sweden, with Special Reference to Ethnic Differences in Participation. Scandinavian Journal of Public Health, in press. 2. Hansen ÅM, Høgh A, Persson R, Karlson B, Garde AH, & Ørbæk P. Bullying, health outcomes, and physiological stress response. Psychosomatic Research, in press. Submitted 1. Hansen AM, Persson R, Garde AH, Karlson B, Ørbæk P. Diurnal profiles of salivary cortisol during workdays - construction workers versus white-collar workers. Scand J Work Env Health. Re-submitted. 2. Carlsson F, Persson R, Österberg K, Karlson B, Hansen Å M, Garde A H, Ørbæk P. Salivary Cortisol and Self-Reported Stress Among Persons with Environmental Annoyance. Re-submitted Carlsson F, Garde AH, Hansen AM, Persson R, Ørbæk P, Karlson B. The Cortisol Awakening Response an exploration of intra- and interindividual variation. Scand J Work Env Health. Submitted Karlson B, Carlsson F, Hansen AM, Garde AH, Österberg K, Ørbæk P. Diurnal cortisol pattern on a workday and a day off in shift workers. Scand J Work Env Health. Submitted Pålsson B, Norlund A, Ohlsson K, and Skerfving S Economic consequences of occupational disorders among workers in the Swedish fish-processing industry. Submitted. 6. Persson R, Carlsson F, Österberg K, Ørbæk P, Karlson B. A Two-Week Monitoring of Self-Reported Arousal, Worry and Attribution Among Persons with Annoyance Attributed to Electrical Equipment and Smells. Submitted 2005.
7 7. Link K, Moëll C, Österberg K, Persson R, Ørbæk P, Garwicz S, Cavallin-Ståhl E, Erfurth E-M. Adults with GH-deficiency (GHD) after childhood acute lymphoblastic leukemia (ALL) have neuropsychological dysfunction but normal mental well-being, social interaction and network. Submitted Österberg K, Persson R, Karlson B, Carlsson F, Ørbæk P. Personality, mental distress, and subjective health complaints in three groups of environmentally intolerant subjects. Submitted Kolstad, HA, Silberschmidt, M, Nielsen JB, Österberg K, Hviid Andersen J, Bonde JP, Fink P. Multiple Chemical Sensitivity, en veldefineret lidelse? Submitted Lindgren M, Karlson B, Österberg P, Ørbæk P, Rosén I. Habituation to noxious stimuli in cases of idiopathic environmental intolerance an electrophysiological study. Submitted. 11. Carlsson F, Merlo J, Gerdtham U, Lithman T. Health Care Utlilization in Subjects Reporting Environmental Annoyance From Electricity and Chemicals. Submitted 12. Hansen ÅM, Høgh A, Persson R, Karlson B, Garde AH, & Ørbæk P. Bullying, health outcomes, and physiological stress response. Submitted Carlsson F, Merlo J, Gerdtham U, Lindström M., Lithman T, Östergren, P-O. Representativity of a Postal Public Health Questionnaire Survey in Sweden, with Special Reference to Ethnic Differences in Participation. Submitted. 14. Persson R, Carlsson F, Österberg K, Karlson B, Ørbæk P. Monitoring of everyday stress and health complaints, attributions, expectations, and self-reported avoidance behaviors among persons with environmental annoyance. Submitted. 15. Nordander C, Ohlsson K, Balogh I, Hansson G-Å, Axmon A, Persson R, & Skervfing S. Gender differences in musculoskeletal disorders and physical exposure, in spite of identical repetitive tasks. Submitted Manuscripts 1. Karlson B, Ørbæk P, Bergendorf U, Risberg J. Relationship between cognitive dysfunction and reduced cerebral blood flow in organic solvent exposed subjects. Manuscript. 2. Karlson B, Ørbæk P, Åbjörnsson G, Karlsson J-E, Lindgren Å. The prospective course and predictors of distress and everyday functioning in patients reporting hypersensitivity to electricity. Manuscript. 3. Karlson B, Carlsson F, Ørbæk P, Österberg K. Effects on self-reported health and sleep related problems after a change of shift schedule. Manuscript. 4. Karlson B, Persson R. Repressive Coping Style Estimation of Prevalence and Prospective Outcome in Subjects Associating Complaints with Electricity Exposure. Manuscript. 5. Persson R, Garde AH, Schibye B, Ørbæk P. Building-Site Camps and Extended Work Hours: Two-Weeks of Consecutive Real-Time Assessment of Self-Reported Fatigue, Sleepiness, Physical Exertion and Mood (under bearbetning). 6. Lindeberg S I, Carlsson F, Lindbergh E, Östergren P-O, Karlson B. Exhaustion is associated with flattened cortisol day profile. Manuscript.
8 7. Persson R, Åbjörnsson G, Pålsson B, Ørbæk P, Karlson B. Work and family conflict among high school teachers. Manuscript. Konferenspresentationer 1. Österberg K. Utredningsmodell och intervention vid stressrelaterad ohälsa. Föredrag vid yrkes- och miljömedicinskt vårmöte, Örebro, april Book of abstracts, s (ISBN ). 2. Österberg K. Multiple chemical sensitivity en psykologisk förklaringsmodell. Föredrag vid mötet Multiple chemical sensitivity (MCS), en veldefiniert lidelse?, Dansk selskap for Arbejds- og miljømedicin, Arbejdsmedicinsk klinik i Århus, 3 juni Österberg K. Experiences and conclusions from odor provocation studies of subjects with chronic toxic encephalopathy and multiple chemical sensitivity. Föredrag vid The 10th Meeting of the International Neurotoxicology Association, Porvoo, Finland, 27 juni Book of abstracts, p Carlsson F, Garde AH, Hansen AM, Persson R, Ørbæk P, Karlson B. The Cortisol Awakening response: a reliable measure?. Nordiskt Arbetsmiljömöte, NAM. Ängelholm, 30 augusti Karlson B, Carlsson F, Hansen Å M, Garde A H, Ørbæk P. Subjective health and cortisol in relation to specific shift schedules. Nordiskt Arbetsmiljömöte, NAM. Ängelholm, 30 augusti Lundberg I, Glise K, Hallsten L, Karlson B, Slunga Birgander L, Åsberg M. Arbete och psykisk ohälsa. Symposium vid Svenska Läkarsällskapets Riksstämma Bokkapitel 1. Persson R, Orbaek P. Trait anxiety and social desirability as determinants of self-ratings and glycated hemoglobin. In: Shohov S, editor. Advances in psychology research, volume 29. New York: Nova; (pp ). 2. Karlson B, Söderberg S. Psykologi. In: Agardh C-D, Berne C, Östman J, editors. Diabetes. 3 rd ed. Stockholm: Liber AB;2005. p Rapporter och populärvetenskapliga publikationer 1. Karlson B, Carlsson F, Hansen Å-M, Garde A-H, Pålsson B, Persson R, Ørbæk P. Slutrapport av projekt avseende arbetsplatsuppföljning efter arbetsmiljöinspektion mätning av salivkortisol tillsammans med självrapportdata. Rapport från Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset i Lund i samarbete med Arbejdsmiljøinstituttet, København, till Arbetsmiljöverket, Persson R, Hansen Å-M, Garde A-H, Ørbæk P, Karlson B. Lägesrapport 2 metodstudier av icke arbetsrelaterade faktorers inverkan på salivkortisol. Rapport från Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset i Lund i samarbete med Arbejdsmiljøinstituttet, København, till Arbetsmiljöverket, Malmberg B, Persson R, Jönsson B, Carlsson F, Karlson B, Ørbæk P. Jourtjänstgöring: påverkan på katabola processer och återhämtning en fältstudie av läkare inom anestesi, öron-näsa-hals och barnsjukvård. Rapport från Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset i Lund i samarbete med Arbejdsmiljøinstituttet, København, 2005.
9 4. Carlsson F. Känslighet för dofter och elektricitet mer generell miljökänslighet hos långvarigt el- och luktkänsliga personer. Medikament, nr Carlsson F. Subjektiva el- och kemikalierelaterade besvär Epidemiologi och stressfysiologi. Svepet (Medlemsblad för svensk epidemiologisk förening), Persson R. Kortisol som mått på stress i arbetslivet vilken betydelse har årstiderna? Bulletin 2005;23(1): Karlson B. Arbetsplatsinriktad utredning och intervention vid arbetsrelaterad stress och utmattning. Bulletin 2005;23(3):6. 8. Havewald L. Utbildning för patienter och arbetsledare. Bulletin 2005;23(3):6. 9. Österberg K, Persson R. Personer med känslighet för flera miljöfaktorer hade mest besvär vid kontrollerad exponering för kemikalielukter. Bulletin 2005;23(4):5.
Datum 2006 12 18. Årsrapport för 2006. Beteendemedicinska sektionen
Beteendemedicinska sektionen Yrkes- och miljömedicinska kliniken 221 85 Lund Telefon: 046-177291, fax: 046-177285 Datum 2006 12 18 Årsrapport för 2006 Beteendemedicinska sektionen Det gångna årets aktiviteter
Läs merArbets- och miljömedicin Lund
AMM Rapport nr 23/2011 Arbets- och miljömedicin Lund Effekter på sömn och självrapporterad hälsa efter en förändring av skiftschema Björn Karlson Frida Eek Palle Ørbæk Kai Österberg Bakgrund Skiftarbete
Läs merDatum Årsrapport för Beteendemedicinska sektionen
Beteendemedicinska sektionen Yrkes- och miljömedicinska kliniken 221 85 Lund Telefon: 046-177291, fax: 046-177285 Datum 2007 12 19 Årsrapport för 2007 Beteendemedicinska sektionen Det gångna årets aktiviteter
Läs merArbets- och miljömedicin Lund
AMM Rapport nr 19/2011 Arbets- och miljömedicin Lund ArbetsplatsDialog för Arbetsåtergång (ADA) en metod för att underlätta återgång i arbete för patienter sjukskrivna för utmattning Björn Karlson Peter
Läs merDatum Årsrapport för Beteendemedicinska sektionen
Beteendemedicinska sektionen Yrkes- och miljömedicinska kliniken 221 85 Lund Telefon: 046-177291, fax: 046-177285 Datum 2008 12 22 Årsrapport för 2008 Beteendemedicinska sektionen Det gångna årets aktiviteter
Läs merDatum Årsrapport för Beteendemedicinska sektionen
Beteendemedicinska sektionen Arbets- och miljömedicin 221 85 Lund Telefon: 046-177291, fax: 046-177285 Datum 2009 12 22 Årsrapport för 2009 Beteendemedicinska sektionen Det gångna årets aktiviteter sammanfattas
Läs merDatum 2010 12 16. Årsrapport för 2010. Beteendemedicinska sektionen
Beteendemedicinska sektionen Arbets- och miljömedicin 221 85 Lund Telefon: 046-177291, fax: 046-177285 Datum 2010 12 16 Årsrapport för 2010 Beteendemedicinska sektionen Det gångna årets aktiviteter sammanfattas
Läs merFysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv
Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges
Läs merFysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv
Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges
Läs merMuskelaktivering i nacke/skuldra vid truckkörning
Institutionen för Folkhälsovetenskap Företagshälsovård för sjukgymnaster och ergonomer Folkhälsovetenskap Projektarbete, 7,5 hp 2008 Muskelaktivering i nacke/skuldra vid truckkörning Ann-Louise Fransson
Läs merUtmattningssyndrom hos unga i arbete, var finns stressen? Kristina Glise Med dr, överläkare Institutet för stressmedicin Göteborg
Utmattningssyndrom hos unga i arbete, var finns stressen? 2016 07 05 Kristina Glise Med dr, överläkare Institutet för stressmedicin Göteborg Utmattningssyndrom hos unga Innehåll: Om Institutet för stressmedicin
Läs merFrån ord till klinisk handling Praktisk användning av LUQSUS-K på individ-, grupp- och organisationsnivå inom Företagshälsovården
Från ord till klinisk handling Praktisk användning av LUQSUS-K på individ-, grupp- och organisationsnivå inom Företagshälsovården Finns det instrument? Kan de användas kliniskt? Har FHV, individen, chefen
Läs merVåra studier. Den friska stressfysiologin. UMS-patienters stressfysiologi. ISM Institutet för stressmedicin
Stressfysiologi Våra studier Den friska stressfysiologin UMS-patienters stressfysiologi Stresshormoner Hypotalamus CRH Vad händer vid akut stress? Prolaktin Hypofysen ACTH LH & FSH Trier Social Stress
Läs merVad har vi lärt under 10 år av utredning, behandling/rehabilitering om patienter med UMS?
Vad har vi lärt under 10 år av utredning, behandling/rehabilitering om patienter med UMS? Kristina Glise Överläkare, enhetschef behandling Institutet för stressmedicin Ökande sjukskrivningar för psykisk
Läs merFrån ord till klinisk handling Praktisk användning av LUQSUS-K på individ-, grupp- och organisationsnivå inom Företagshälsovården.
Från ord till klinisk handling Praktisk användning av LUQSUS-K på individ-, grupp- och organisationsnivå inom Företagshälsovården Artur Tenenbaum Artur Tenenbaum. Företagsläkare vid Hälsan & Arbetslivet,
Läs merFrån ord till handling. Artur Tenenbaum
Från ord till handling Artur Tenenbaum Enhetschef för Hälsan & Arbetslivet i Skaraborg Doktorand vid Institutionen för Medicin vid Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet Specialist i allmän- och ortopedisk
Läs merVad är Arbets- och miljömedicin?
Vad är Arbets- och miljömedicin? Forskning, utbildning och patientverksamhet Teresia Nyman, Med Dr, Leg. sjukgymnast, Ergonom Verksamhetschef teresia.nyman@medsci.uu.se teresia.nyman@akademiska.se Fysioterapeuter
Läs merKvinnors och mäns sjukfrånvaro. Gunnel Hensing Professor i socialmedicin Göteborgs universitet
Kvinnors och mäns sjukfrånvaro Gunnel Hensing Professor i socialmedicin Göteborgs universitet Huvudbudskap Svårt att jämföra kvinnor och mäns sjukfrånvaro på grund av selektion Få studier, stor variation
Läs merArtur Tenenbaum INRIKTNING
Parallella sessioner/workshops Screeningverktyg för tidiga tecken på utmattning och metoder för rehabiliteringsplanering Praktiskt stöd i rehabiliteringsarbete. (När?) (Björn Karlson, professor, Lunds
Läs merUtmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom
Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom Kristina Glise, med dr, överläkare, enhetschef behandling Institutet för stressmedicin
Läs merPatientstatistik 2015
Patientstatistik 2015 Arbets- och miljömedicinska mottagningen Författare: Carolina Bigert Överläkare, Med Dr, CAMM Stockholm Alkistis Nalbanti Statistiker, CAMM Stockholm Rapport 2016:05 ISBN: 978-91-88361-06-6
Läs merVälkommen till. Rom, 30 November 2012
Välkommen till 2 nd A. Menarini Diagnostics International Conference on Challenges and opportunities of diabetic ketoacidosis management and 21 st century approaches to prevention Rom, 30 November 2012
Läs merStressrelaterad ohälsa
Stressrelaterad ohälsa Utmattningssyndrom, Grön rehabilitering, Stress i primärvården Hög energi Forskning om Utmattningssyndrom Akut belastning Biologiska och psykologiska reaktioner? Balanserad energinivå
Läs merPatientstatistik 2014
Patientstatistik 2014 Arbets- och miljömedicinska mottagningen Författare: Carolina Bigert Alkistis Nalbanti Rapport 2015 : 06 ISBN: 978-91-88361-00-4 Sammanfattning 1 Titel: Patientstatistik 2014, Arbets-
Läs merForskande personal på arbetsterapeutprogrammet ÖU - vi ryms flera
Forskande personal på arbetsterapeutprogrammet ÖU - vi ryms flera. Ann-Britt Ivarsson Professor i arbetsterapi Occupational performance in individuals with severe mental disorders (doktorsavhandling) Forskningsområden
Läs merHört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics
Ergonomisektionen/LSR Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics Frukostseminarie I samverkan med Mousetrapper 2 oktober, 2012 08.30-09.30 Susanne Glimne Leg. Optiker/Universitetsadjunkt Optikerprogrammet
Läs merPatientstatistik 2016
Patientstatistik 2016 Arbets- och miljömedicinska mottagningen Författare: Carolina Bigert, Överläkare, Med Dr, CAMM Stockholm Alkistis Nalbanti, Statistiker, CAMM Stockholm Rapport 2017:07 ISBN: 978-91-88361-13-4
Läs merInstitutet för stressmedicin ISM vid Botaniska Trädgården
Institutet för stressmedicin ISM vid Botaniska Trädgården ISM skall verka för att stress och stressrelaterad ohälsa minskar genom att bedriva forskning samt föra ut erfarenheter och kunskaper inom det
Läs merInstitutionen för klinisk neurovetenskap. Sektionen för försäkringsmedicin
Uppdaterad 2014-06-05 Sid 1 / 5 Institutionen för klinisk neurovetenskap Sektionen för försäkringsmedicin Livssituation och återgång i arbete efter bröstcanceroperation en prospektiv kohortstudie Syftet
Läs merPatientstatistik Arbets- och miljömedicinska mottagningen
Xxxxxxxxxxxx Patientstatistik 2017. Arbets- och miljömedicinska mottagningen Författare: Carolina Bigert Överläkare, Med Dr, CAMM Stockholm Alkistis Nalbanti Statistiker, CAMM Stockholm Rapport 2018: 02
Läs merÅter i arbete efter stress
Åter i arbete efter stress Lisa Björk Institutet för stressmedicin, Västra Götalandsregionen Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap Stress Exponering? Upplevelse? Reaktion? Symtom? Diagnos? Stress
Läs merDifferentiell psykologi
Differentiell psykologi Tisdag 2 oktober 2012 Momentintroduktion Det differentialpsykologiska perspektivet Petter Gustavsson 1 oktober 2012 2 Differentiell Psykologi the branch of psychology that studies
Läs merUtmaningar och möjligheter vid planering, genomförande och utvärdering av förändringsarbete i organisationer
www.uea.ac.uk/eco Utmaningar och möjligheter vid planering, genomförande och utvärdering av förändringsarbete i organisationer Arbets- och miljömedicinskt vårmöte, Göteborg, 2019-05-17, kl 12.30-14.00
Läs merUpplevelse av bemötande i samband med aktivitetsförmågeutredning
Upplevelse av bemötande i samband med aktivitetsförmågeutredning Första arbetsrapport, mars 2014 Emilie Friberg Kristina Alexanderson Sektionen för försäkringsmedicin Karolinska Institutet Bakgrund Regeringen
Läs merStartsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar
1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under
Läs merSLUTRAPPORT. Projekttitel
SLUTRAPPORT Projekttitel Skiftarbete i vården: kan besvär med sömn och hälsa minskas med rekommendationer gällande schemaläggning, sömnplanering och livsstil? Dnr 150138 Projektledare Göran Kecklund Innehåll:
Läs merHållbart arbetsliv- konkreta insatser för friska arbetsplatser
Hållbart arbetsliv- konkreta insatser för friska arbetsplatser Professor Magnus Svartengren Institutionen Medicinska Vetenskaper Namn Efternamn 28 oktober 2015 2 1 Hälsa / högt välbefinnande Sjuk disease
Läs merEPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman
EPIPAIN Den vidunderliga generaliserade smärtan Stefan Bergman 1993 läste jag en ar/kel The prevalence of chronic widespread pain in the general popula5on Cro7 P, Rigby AS, Boswell R, Schollum J, Silman
Läs merFrån epidemiologi till klinik SpAScania
Från epidemiologi till klinik SpAScania Ann Bremander, PT, PhD Docent vid Lunds Universitet Institutionen för kliniska vetenskaper Avdelningen för reumatologi SpAScania 2007 The impact of SpA on the individual
Läs merKommunala aktivitetscentra för personer med allvarlig psykisk sjukdom - en interventionsstudie (dnr 6104/ )
1 Department of Clinical Neuroscience Division of Occupational Therapy and Gerontology Mona Eklund Slutredovisning av projekt Kommunala aktivitetscentra för personer med allvarlig psykisk sjukdom - en
Läs merMuskuloskeletal smärtrehabilitering
Muskuloskeletal smärtrehabilitering ETTÅRSUPPFÖLJNING AV AKTIVITETSFÖRMÅGA, PSYKOSOCIAL FUNKTION OCH FYSISK AKTIVITETSBEGRÄNSNING Elisabeth Persson Leg Arbetsterapeut, Dr Med vet Skånes Universitetssjukhus
Läs merREHABILITERING TILL ARBETE ADA + ArbetsplatsDialog för Arbetsåtergång
REHABILITERING TILL ARBETE ADA + ArbetsplatsDialog för Arbetsåtergång Sundsvall 2018-01-24 Östersund 2018-01-25 NorBet (Arbetsmedicin Norr), Stressrehabilitering Umeå Arbets- och Beteendemedicinskt Centrum
Läs merSjukfrånvaro parternas arbete inom privat sektor
Partsgemensamt arbete: Rapporten Hur använder företag arbetsmiljö- och hälsotjänster för att förebygga och åtgärda arbetsrelaterad ohälsa? (2017) en enkätundersökning om hur och i vilken omfattning företag
Läs merPatientstatistik 2013
Patientstatistik 2013 Arbets- och miljömedicinska mottagningen Författare: Carolina Bigert Alkistis Nalbanti Natalja Balliu Rapport 2014 : 03 ISBN: 978-91-982104-2-2 Sammanfattning 1 Titel: Patientstatistik
Läs merArbets- och organisationspsykologi, vad är det?
Arbets- och organisationspsykologi, vad är det? Psykologisk forskning om människan i arbetslivet (fokus på individen): urval, arbetstider, belastning, motivation etc. Studiet av människors beteende och
Läs merArbets- och miljömedicin Lund. Arbetsställningar för huvud, nacke och armar hos byggnadselektriker. Rapport nr 10/2013
Arbets- och miljömedicin Lund Rapport nr 10/2013 Arbetsställningar för huvud, nacke och armar hos byggnadselektriker Gert-Åke Hansson Docent, yrkeshygieniker Arbets- och miljömedicin 2013-03-28 Arbetsställningar
Läs merArbets- och miljömedicin Lund
Rapport nr 36/2013 Arbets- och miljömedicin Lund Arbets- och miljömedicins aktiviteter i södra Halland Kristina Jakobsson Verksamhetschef Arbets- och miljömedicin KJ/2013 2 INLEDNING Arbets- och miljömedicin
Läs merSTÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25]
STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25] 1 I slutet av 1990-talet fick jag möjlighet att samordna ett projekt för personer
Läs merVardagsteknik i hem och samhälle. en möjlighet eller hinder för personer med kognitiva nedsättningar?
Vardagsteknik i hem och samhälle en möjlighet eller hinder för personer med kognitiva nedsättningar? Anders Kottorp, dekan och professor, leg arb ter Malmö Universitet, Malmö, Sverige Tillgänglighet Inte
Läs merFertilitet efter cancer. Gabriela Armuand, ssk, med dr Postdoktor Linköpings universitet
Fertilitet efter cancer Gabriela Armuand, ssk, med dr Postdoktor Linköpings universitet Gabriela Armuand 2017-08-30 Inga intressekonflikter Lärandemål KUNSKAP OM Risken för infertilitet Barnönskan och
Läs merFriska verksamheter - vilka leder oss dit?
Friska verksamheter - vilka leder oss dit? Professor Magnus Svartengren Institutionen Medicinska Vetenskaper 3 Hälsa / högt välbefinnande Sjuk disease Frisk Ohälsa / lågt välbefinnande illness 2016-02-09
Läs merEffektiva metoder för att förebygga psykisk ohälsa i arbetslivet
Effektiva metoder för att förebygga psykisk ohälsa i arbetslivet Gunnar Bergström,, docent, beteendevetare 2015-09-25 1 Stress och psykisk ohälsa Arbetsrelaterad stress är det näst vanligaste problemet
Läs merNär en vardagsförändring är en förutsättning för återgång i arbete. Lena-Karin Erlandsson Arbetsterapeut, Docent
När en vardagsförändring är en förutsättning för återgång i arbete Lena-Karin Erlandsson Arbetsterapeut, Docent ReDO Redesigning Daily Occupations Manualstyrd arbetsterapeutisk gruppintervention VAD HUR
Läs merPatientstatistik 2011
Patientstatistik 2011 Arbets- och miljömedicinska mottagningen Centrum för arbets- och miljömedicin, Stockholms läns landsting Carolina Bigert, Överläkare, Med Dr, CAMM Stockholm Alkistis Nalbanti, Statistiker,
Läs merHur mår personer som överlevt hjärtstopp?
Hur mår personer som överlevt hjärtstopp? Johan Israelsson, Arbetsgruppen vård efter hjärtstopp Svenska rådet för HLR johan.israelsson@regionkalmar.se Inga ekonomiska intressekonflikter Svenska rådet för
Läs mer1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 Kontorsarbetsplatsernas miljö och utformning är under ständig omprövning. Historiskt ser vi fem pendelsvängningar som gett upphov till varsin kontorstyp. Med start från förrförra
Läs merAtt (in)se innan det går för långt
Att (in)se innan det går för långt Främjande av psykisk hälsa på arbetsplatsen Conventum 20 september 2017 Matilda Skogsberg, arbetsmiljökonsult och leg. psykolog Regionhälsan, Region Örebro län Vad är
Läs merDet går att få tillbaka individer i arbete vid stressrelaterad psykisk ohälsa!
Det går att få tillbaka individer i arbete vid stressrelaterad psykisk ohälsa! Kristina Glise, med dr, överläkare Institutet för stressmedicin Göteborg Utmattningssyndrom Generaliserad smärta Gråzon UTMATTNINGSSYNDROM
Läs merSTODS: the Swedish Twin project Of Disability pension and Sickness absence
Uppdaterad 2015-11-06 1 / 6 Institutionen för klinisk neurovetenskap Sektionen för försäkringsmedicin STODS: the Swedish Twin project Of Disability pension and Sickness absence I projektet STODS är syftet
Läs merINTERNATIONAL SPINAL CORD INJURY DATA SETS - QUALITY OF LIFE BASIC DATA SET Swedish version
INTERNATIONAL SPINAL CORD INJURY DATA SETS - QUALITY OF LIFE BASIC DATA SET Swedish version 1.0 2017-12-06 The translation of the Swedish version of the International Spinal Cord Injury Data Set Quality
Läs merRiskfaktorer för och konsekvenser av sjukskrivning/aktivitets- och sjukersättning: en prospektiv tvillingstudie (STODS)
Uppdaterad 2015-08-27 1 / 5 Institutionen för klinisk neurovetenskap Sektionen för försäkringsmedicin Riskfaktorer för och konsekvenser av sjukskrivning/aktivitets- och sjukersättning: en prospektiv tvillingstudie
Läs merFörsämras upplevd arbetsförmåga vid ökad ålder bland anställda vid Umeå Universitet
Försämras upplevd arbetsförmåga vid ökad ålder bland anställda vid Umeå Universitet Ulf Hägglund, Esculapen företagshälsovård AB, Umeå ulf.arne@esculapen.se Handledare Bernt Karlsson ABCentrum NUS Projektarbete
Läs merPrata om arbetet! KJERSTIN STIGMAR
Prata om arbetet! KJERSTIN STIGMAR Tidiga symtom Korta sjukskrivning Sjukskrivning 180 dagar Prata om arbetet! Williams-Whitt et al, 2016 Hellman et al 2014 Carroll et al 2010
Läs merArbetslivets betydelse för hälsan
Arbetslivets betydelse för hälsan Annika Härenstam Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap, Göteborgs universitet Seminarium: Socialförsäkringsforskning: då, nu och i framtiden, 30 augusti 2012
Läs merVardagen. Ett aktivitetsperspektiv på vardag och hälsa Om hur vi gör och hur vi mår. Lena-Karin Erlandsson; Lunds universitet
LLE Lena-Karin Erlandsson; Lunds Ett aktivitetsperspektiv på vardag och hälsa Om hur vi gör och hur vi mår LENA-KARIN ERLANDSSON DOCENT, LUNDS UNIVERSITET lena-karin.erlandsson@med.lu.se Vardagen 1 Vardag
Läs merAtt mäta är att veta...
Du är inbjuden till symposium Att mäta är att veta... arrangerat av Syftet med symposiet är att belysa möjligheterna och fördelarna med att följa upp hypoventilerade patienter. 1000-tals patienter behandlas
Läs merUtmattade åter i arbete efter arbetsplatsintervention
Utmattade åter i arbete efter arbetsplatsintervention ADA ArbetsplatsDialog för Arbetsåtergång Björn Karlson, Peter Jönsson, Birgitta Pålsson, Gunnel Åbjörnsson, Britt Larsson, Birgitta Malmberg, Kai Österberg
Läs merLivsgnista som en del av det goda åldrandet: fokus på svensk- och finskspråkiga äldre
Livsgnista som en del av det goda åldrandet: fokus på svensk- och finskspråkiga äldre Marina Näsman, Doktorand i socialpolitik vid Åbo Akademi och forskare i samhällsvetenskaper vid Svenska Litteratursällskapet
Läs merPsykosociala arbetsmiljöfaktorer och depressiva symtom över arbetslivet -trajektorier, samband och livsstadier
Psykosociala arbetsmiljöfaktorer och depressiva symtom över arbetslivet -trajektorier, samband och livsstadier Linda Magnusson Hanson Med dr, Docent, Forskare Enheten för epidemiologi, Stressforskningsinstitutet,
Läs merMULTIMODAL REHABILITERING VAD ÄR DET OCH VARFÖR?
MULTIMODAL REHABILITERING VAD ÄR DET OCH VARFÖR? Iréne Linddahl Hälsohögskolan Jönköping MULTIMODAL REHABILITERING Ett bio-psyko-socialt synsätt Ett antal välplanerade och synkroniserade åtgärder under
Läs merRiktlinjegruppen Psykisk ohälsa
Riktlinjegruppen Psykisk ohälsa Namn Tillhörighet Profession Ebba Nordrup Landstingshälsan i Örebro Beteendevetare Bodil Carlstedt-Duke Avonova Företagsläkare. Med Dr Emma Cedstrand Karolinska Institutet
Läs merRisk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi
Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Hur väcktes idén till ditt projekt? Varför bestämde du dig för att börja forska? Vad är smärta?
Läs merMöte med FTFHV. 2011-10-19 Annika Nordin-Johansson, verksamhetschef annika.nordin.johansson@vll.se
Möte med FTFHV 2011-10-19 Annika Nordin-Johansson, verksamhetschef annika.nordin.johansson@vll.se ARBETS- OCH BETEENDEMEDICINSKT CENTRUM (AB-centrum) Utreda, förebygga, behandla och rehabilitera ohälsa
Läs merMEBA Medicinsk kontroll vid Ergonomiskt Belastande Arbete
MEBA Medicinsk kontroll vid Ergonomiskt Belastande Arbete Bakgrund Arbets- och miljömedicin i Lund utarbetade i slutet av 1980-talet en standardmetod för klinisk undersökning av nacke och övre extremiteter
Läs merHur blev det? Hagfors Ekshärads vårdcentral
Hur blev det? 2018 Hagfors Ekshärads vårdcentral Idah Storm, kurator. utb. Socionom, grundläggande psykoterapi, PDT Marie Igelström, behandlare. utb. Beteendevetare, grundläggande psykoterapi, KBT Susanne
Läs merGDQ Associates lanseringsmingel. 21 mars 2017 i Stockholm
GDQ Associates lanseringsmingel 21 mars 2017 i Stockholm Program Maria Åkerlund hälsar välkomna Christian Jacobsson berättar om senaste forskningen om och med GDQ. Björn Pehrson från Lightweb och Nishteman
Läs merOrganisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4
November 2016 Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4 Hur kan man arbeta med den nya föreskriften och få strategi och kultur att samverka? Frida Norrman & Johanna Rådeström Organisationspsykologer,
Läs merHur kan FHV samarbeta med arbetsgivarna? Öl Berndt Karlsson Arbets- o Miljömedicinska kliniken NUS Umeå
Rehabilitering i av skiftesarbetare? t motverka hälsoriskerna Hur kan FHV samarbeta med arbetsgivarna? Öl Berndt Karlsson Arbets- o Miljömedicinska kliniken NUS Umeå Min bakgrund Allmän medicin Geriatrik
Läs merGrön rehabilitering. Pilotverksamhet på Tenhults naturbruksgymnasium och Stora Segerstad och Värnamo naturbruksgymnasium
Grön rehabilitering Pilotverksamhet på Tenhults naturbruksgymnasium och Stora Segerstad och Värnamo naturbruksgymnasium Typ av sjukskrivningar 50% Mer än hälften av de som är sjukskrivna lider av långvarig
Läs merNärståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Maja Holm, Leg SSK, Med dr. Post doc, Sophiahemmet högskola
Närståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Maja Holm, Leg SSK, Med dr. Post doc, Sophiahemmet högskola maja.holm@shh.se Närståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Vad betyder egentligen
Läs merDialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa
Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa Therese Eskilsson 1 & Marine Sturesson 2 1 Universitetslektor, Umeå universitet och Stressrehabilitering, Region Västerbotten 2 Verksamhetsutvecklare,
Läs merFÖRETAGSHÄLSOVÅRD Profil och verksamhetsfält Samverkan inom och utom hälso- och sjukvårdssystemet
FÖRETAGSHÄLSOVÅRD I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Företagshälsovårdens kärnverksamhet ligger inom områdena fysisk och psykosocial arbetsmiljö samt hälsa och arbetslivsinriktad
Läs merThe CPF. A collaboration between Region Skåne and Lund University
www.cpf.se The CPF A collaboration between Region Skåne and Lund University Research on the front line Two primary study areas: Cardiovascular diseases: Lifestyle, migration, heredity and environment Mental
Läs merDetta är Innehållsförteckningsrubrik, Times New Roman 19 pt (genereras automatiskt). Markera innehållsförteckningen
Detta är Innehållsförteckningsrubrik, Times New Roman 19 pt (genereras automatiskt). Markera innehållsförteckningen och tryck F9 för att uppdatera innehållet Detta är Innehåll 1 Times New Roman 10,5 pt
Läs merLUCIE Lund University Checklist for Incipient Exhaustion. ett instrument för f r screening av tidiga tecken påp utmattningsreaktion
LUCIE Lund University Checklist for Incipient Exhaustion ett instrument för f r screening av tidiga tecken påp utmattningsreaktion LUCIE är r en del i verktygslåda för f r FHV Samarbete AMM Göteborg G
Läs merStress > störd sömn > trötthet Stress > störd sjukdomsupplevlse> sjukfrånvaro. sjukfrånvaro
Stress > störd sömn > trötthet Stress > störd sjukdomsupplevlse> sömn > trötthet > sjukfrånvaro sjukfrånvaro Torbjörn Åkerstedt Stressforskningsinstitutet, Torbjörn Åkerstedt Stockholms universitet Stockholm
Läs merStillasittande & ohälsa
Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa
Läs merPRATAMERA SVERIGE AB VI HJÄLPER FÖRETAG ATT MÅ BÄTTRE
PRATAMERA SVERIGE AB VI HJÄLPER FÖRETAG ATT MÅ BÄTTRE VAD KAN VI GÖRA FÖR ERT FÖRETAG? Psykisk ohälsa är ett växande problem. Psykisk ohälsa är ett stort problem på många arbetsplatser och medför höga
Läs merPatientstatistik 2012
Patientstatistik 2012 Arbets- och miljömedicinska mottagningen Centrum för arbets- och miljömedicin, Stockholms läns landsting Carolina Bigert, Överläkare, Med Dr, CAMM Stockholm Alkistis Nalbanti, Statistiker,
Läs merFaR-nätverk VC. 9 oktober
FaR-nätverk VC 9 oktober 13.30-16.00 Dagens träff Information från oss Material Nytt om FaR-mottagningarna Utbildningar hösten Ny forskning Presentation av flödesschema FaR-rutin på VC med fokus på uppföljning
Läs merRiktlinjegruppen Psykisk ohälsa
Riktlinjegruppen Psykisk ohälsa Namn Tillhörighet Profession Ebba Nordrup Landstingshälsan i Örebro Beteendevetare Bodil Carlstedt-Duke Avonova Företagsläkare. Med Dr Emma Cedstrand Karolinska Institutet
Läs merEn arbetsplats för både kropp och knopp Kontorsmiljöns betydelse för prestation och hälsa
En arbetsplats för både kropp och knopp Kontorsmiljöns betydelse för prestation och hälsa Helena Jahncke Docent arbetshälsovetenskap 2018-10-16 1 Bättre kommunikation? Medarbetare i öppna kontorslandskap
Läs merMED101, Behörighetsutbildning i försäkringsmedicin, 22,5 högskolepoäng Certificate course in Insurance medicine, 22.5 higher education credits
SAHLGRENSKA AKADEMIN MED101, Behörighetsutbildning i försäkringsmedicin, 22,5 högskolepoäng Certificate course in Insurance medicine, 22.5 higher education credits Avancerad nivå/second Cycle 1. Fastställande
Läs merMetoder för primärprevention och tidig återgång i arbete vid arbetsrelaterad psykisk ohälsa
Metoder för primärprevention och tidig återgång i arbete vid arbetsrelaterad psykisk ohälsa Gunnar Bergström, docent 2017-10-20 Namn Efternamn 1 Systematisk litteraturgenomgång Riktlinjer Arbetshälsoekonomiskt
Läs merStöd och Behandling Regionalt införandestöd Västra Götalandsregionen Bedömningsguide. Inför uppstart av KBT på nätet
Stöd och Behandling Regionalt införandestöd Västra Götalandsregionen 2019-04-03 Bedömningsguide Inför uppstart av KBT på nätet 2 Innehåll Bedömning av patienter inför uppstart... 3 Förutsättningar för
Läs merRiktlinjer för psykisk ohälsa på arbetsplatsen
Riktlinjer för psykisk ohälsa på arbetsplatsen Utredning och åtgärder vid etablerad psykisk ohälsa Företagshälsans riktlinjegrupp Ergonom vid AMM Med dr, ergonom/leg fysioterapeut Patientutredningar, kunskapsspridning,
Läs merSkolbarns hälsovanor: Självskattad hälsa och allmänt välbefinnande bland 15-åringar i Sverige,
Skolbarns hälsovanor: Självskattad hälsa och allmänt välbefinnande bland 15-åringar i Sverige, 1985-2009 I Sverige genomförs sedan 1985/1986 det internationella forskningsprojektet Skolbarns hälsovanor,
Läs merHälsofrämjande faktorer av betydelse för ett hållbart arbetsliv inom vård, omsorg och socialt arbete
Hälsofrämjande faktorer av betydelse för ett hållbart arbetsliv inom vård, omsorg och socialt arbete Projektgrupp ViS (Vårdforskning i samverkan): Borås, Göteborg, Halmstad, HHJ, Högskolan väst, Skövde
Läs merFriska verksamheter - vilka leder oss dit?
Friska verksamheter - vilka leder oss dit? Professor Magnus Svartengren Institutionen Medicinska Vetenskaper 3 Hälsa / högt välbefinnande Sjuk disease Frisk Ohälsa / lågt välbefinnande illness 2016-01-12
Läs mer