Hur kan FHV samarbeta med arbetsgivarna? Öl Berndt Karlsson Arbets- o Miljömedicinska kliniken NUS Umeå
|
|
- Astrid Falk
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Rehabilitering i av skiftesarbetare? t motverka hälsoriskerna Hur kan FHV samarbeta med arbetsgivarna? Öl Berndt Karlsson Arbets- o Miljömedicinska kliniken NUS Umeå
2 Min bakgrund Allmän medicin Geriatrik och rehabilitering Företagshälsovård Arbets- o Miljömedicin PhD, Avhandling: Metabolt syndrom hos skiftarbetare, 2004 Försäkringsmedicin (Tidigare försäkringsläkare, f.n. undervisning på Läkarlinjen vid Umeå universitet samt försäkringsjuridisk forskning)
3 Mina erfarenheter IDAG från: Försäkringskassan Inbyggd FHV inom privat sektor från processindustrin, i stora företag Offentlig sektor som kommun och landsting Arbets- o Miljömedicinsk klinik
4 AGENDA IDAG? FHV uppdraget*? Är och hur är sjukdomen skiftrelaterad*? Finns en solid kunskap*? Kan vi förbjuda någon att jobba skift*? Pedagogisk påverkan*? Om skiftproblemet uppstår i offentlig eller privat sektor* Dokumentationens värde*? Landstingens agerande gentemot FHV? Regeringens önskemål och möjliga styrmedel?
5 FHV uppdragets natur Finns någon allmän generalisering?
6 Exempel på kända medicinska problem som finns med skiftarbete!
7 Pek 1 Metabolic disturbances in shiftworkers Postprandial responses of glucose, insulin and triglycerides: influence of timing of meal intake during night work Intervention study in night working PEK 2 Västerbotten Intervention Program (VIP) Is there an association between working in shift and having a metabolic syndrome? Karlsson Berndt Knutsson Anders Occupational Medicine, Department of Public Health and Clinical Medicine nurses in NUS Umeå. Lindahl Bernt Behavioural Medicine Universityof Umeå Pek 3 Pek 4 Metabolic disturbances in shiftworkers. Results of the WOLF-study. Tvärsnittsstudie baserat på 665 dagtidsgående och 659 skiftgående individer i två fabriker som tillverkar pappersmassa och papper Geografisk ort Örnsköldsvik/Domsjö - Husum Total mortality and cause specific mortaity in pulp and paper industry
8 Exposure Effects SHIFT WORK Food intake during night Obesity Liver Increased levels of free fatty acids Impaired insulin sensitivity VLDL High triglycerides Low HDL Long oge term effects ecs Figure 4 Type II DIABETES CHD STROKE?
9 Är/När är dessa medicinska sjukdomar tillräckliga skäl för att avstå från skiftarbete? Övervikt Patologiska lipider Hypertoni Diabetes mellitus Hjärtinfarkt Claudicatio intermittens Stroke
10 AFS 2005:6 Medicinska kontroller i arbetslivet Vägledning?
11 Analogt vibrationsdirektivet AFS 2005:15 Hur följs det upp? Om exponering krävs en läkarundersökning: Före arbetet Vart tredje år Samt vid besvär
12 Vibrationsdirektivet Gravida skall ej utsättas för helkroppsvibrationer utan omplaceras Individer med grava vibrationsskador Individer med Raynauds fenomen Om cirkulationsstörningar finns Om nervskador finns Bör ej exponeras för vibrationer Hur följs det upp? Sker omställning till annat arbete?
13 Medicinska kontroller? Vad säger AFS 2005:6 Nattarbete Före arbetet Vart sjätte år Över 50 år vart tredje år Vad man följer upp avgörs av undersökande läkare!!!!!!!!!! Anamnes för sjukdomar, försämring? Kroppsmått, lipider, glukos Arbetsgivaren måste erbjuda medicinska kontroller Arbetsgivaren måste erbjuda medicinska kontroller, tjänstbarhetsbedömning krävs ej
14 Finns rimliga och konkreta råd? För individer med problem!!!!
15 Individ med problem Finns additiva negativa effekter för individen som har samtidig exponering av: Skift, mycket buller och fysiskt tungt arbete samt BT påverkan? Virkkunen et al 2007 Skift, fetma, stillasittande livsstil och aktuell rökning? Tenkanen et al 1998 Ett ökat motiv till att intervenera mot en eller flera exponeringar samtidigt!!!!!!!!!!
16 Joint effect of shift work and smoking From Tenkanen et al. Scand J Work Environ Health 1998;24: ,5 2 1,5 Not smoker Smoker 1 0,5 0 Day Shift
17 Joint effect of shift work and obesity From Tenkanen et al. Scand J Work Environ Health 1998;24: , ,5 1 BMI<28 BMI>=28 0,5 0 Day Shift
18 Individ med problem VARFÖR KOMMER INDIVIDEN TILL FHV JUST NU? Kartlägga individens egna drivkrafter för att avstå från skift Om ej skift, mindre pengar Om ej skift, mindre sammanhängande ledigheter Om ej skift, förändrade personliga och sociala strukturer
19 Individ med problem Utreda om sjukdomarna är specifikt skiftrelaterade Optimera medicineringen för grundsjukdomarna Använda tillåtna motmedel mot negativa skifteffekter Vad är tillåtna motmedel? Är dagens mediciner för effektiva?
20 Individ med problem Medvetandegöra d omgivningen i i flera steg Närmaste chef, chefer Skapa en rak dialog mellan chef och individ Personalavdelningen kopplas in i syfte att reda ut: Vad händer med mig om jag inte kan gå kvar på skiftet? Alternativa befattningar att pröva, dagtid mm..? Finns personliga lösningar för mig i relation till annan specifik person där vi kan dela på problemet - skiftet som en gemensam lösning?
21 Individ med kommande problem Använda en övertydlig eller förenklad pedagogik Ung frivillig skiftarbetare utan företagshälsovård???
22 Blodsockerkurvor under två LAN-nätter Man 18 år Gluko sko ncentratio n mmol/l 13 Blodsockerkurvor LAN 2 LAN /h
23 Mat LAN nätter Tid Mat Tid Mat Spaghetti, bacon 145g Pizza, Choklad chips Chips g Paj, Cola Coca Cola, chips Gorbys Gorbys Totalt: 300g chips 0.5l Coca Cola Choklad Punchrulle Billys, choklad, Coca Cola Totalt: 200g choklad 1.5l Coca Cola
24 Blodsockerkurvor under två nätter utan LAN med normal sömntid Gluko sko ncentratio n mmol/l 13 Blodsockerkurvor NATT2 NATT /h
25 Matintag icke LAN nätter Tid Mat Kyckling, potatis, sallad och bröd Tid Mat Spaghetti, Korv, ketchup och senap
26 Finns systematiska skillnader mellan FHV uppdrag från olika arbetsgivare? Offentlig FHV köp? Kartläggning? Köp av konsult för vård? Alternativa jobb? Arbetsrättsliga möjligheter? Uppsägning/Utköp? Privat FHV köp? Kartläggning Köp av konsult för vård? Alternativa jobb Arbetsrättsliga möjligheter? Uppsägning/Utköp?
27 Rehabiliteringskedjan, fungerar den på olika sätt för anställd i privat eller offentlig sektor? Återgång till vanliga arbetsuppgifter eller andra arbetsuppgifter hos arbetsgivaren. Arbetsuppgifter sökes även på hela arbetsmarknaden med hjälp och stöd från arbetsgivare och Arbetsförmedlingen.* Kontaktmöte med AF sker Fortsatt hjälp och stöd från arbetsgivaren och Arbetsförmedlingen för återgång i någon form av arbete. Överlämningsmöte kan krävas Sjukpenning betalas ut om man inte kan återgå till de vanliga arbetsuppgifterna.* Sjukpenning betalas ut om man inte kan återgå till någon arbetsuppgift hos nuvarande arbetsgivare.** Sjukpenning betalas ut om man inte kan utföra något arbete alls på arbetsmarknaden.*** Vid nedsatt arbetsförmåga efter 12 månaders sjukskrivning kan förlängd sjukpenning beviljas efter ansökan månader *** * Den sjukskrivne har rätt till ledighet för att söka och pröva annat arbete (Prop 2007/08:151) ** Vid särskilda skäl kan detta gälla längre än 6 månader. *** Vid allvarliga sjukdomar betalas sjukpenning ut längre än 12 månader.
28 Stödja noggrann kartläggning Medicinska och arbetsrehabiliterande åtgärder under de olika tidsperioderna Skapa underlag för att FK kan använda hela arsenalen av möjligheter jg i sitt beslutssystem under individens vandring i rehabiliteringskedjan Skapa en noggrann medicinsk dokumentation och bidra till en arbetsrättslig dokumentation som kan ha ett juridiskt värde i morgon
29 Informationsexempel! Förbättra och tillgodose enskildas behov av specifika hjälpmedel som ex hörselskyddens roll och aktuella begränsningar trots hörselskydd? 12 h skift personal för trött för att motionera med samma regelbundenhet? Trötthet pga ex. sömnapne syndrom är kanske vanligare än vi vetat om och interfererar med skiftgång? De som jobbar 12 h skift verkar ha mer fot problem (hårda golv under längre tid)?
30 Forskningsprojekt kt Bengt Järvholm och Berndt Karlsson Arbetsförmåga ur rättsligt och medicinskt perspektiv Ruth Mannelqvist Juridiska institutionen Bengt Järvholm och Berndt Karlsson Bengt Järvholm och Berndt Karlsson Arbets - och miljömedicin, Umeå universitet
31 Hur eller med hjälp av vad uttalar medicinsk i utlåtande läkarutlåtande om hälsotillstånd särskilt läkarutlåtande försäkringsmedicinska utredningar bifogade journalanteckningar särskilda intyg upprättade av läkare (ofta som komplettering till tidigare medicinskt utlåtande) sig läkaren?
32 Avgränsningarna utgörs av; Sjukpenning och sjukersättning Tillämpningen av steg-för-steg-modellen under åren , med en jämförelse med den s.k. rehab.kedjan i slutskedet av projektet Sjukdomar i rörelseorganen samt Sjukdomar i rörelseorganen samt hjärtinfarkter
33 Intyg som bevis i domstolar 250 domar studerade d över hela landet (förvaltningsdomstolar) 45 fall studerades från Försäkringskassans akter med sammanlagt 342 olika intyg 1. Intygen kvalitet? 2. Skillnader mellan aktörer? 3. Domstolarnas bedömning och värdering av intygen?
34 Intygens kvalitet sjukersättning? Tre kriterier: - Funktionsnedsättning - Arbetets innehåll eller krav - Samband mellan arbete och funktion Kriterier i intygen sjukersättning al intyg Ant Funktionsnedsättning Arbetets innehåll Samband nedsättning
35 Skillnader mellan aktörer? Distriktsläkare sjukersättning Intyg av god eller mycket god kvalitet; 17% Intyg av mindre god eller dålig kvalitet; 83% Kvalitet teambedömningar sjukersättning 5% 95% God eller mycket god kvalitet Mindre god eller dålig kvalitet
36 Intyg med samtliga kriterier för sjukpenning Totalt 156 intyg 27 intyg innehåller samtliga kriterier Sjukpenning
37 Hur bra dokumentation kan en FHV organisation ge??
38 Hur ser de studerade intygen ut avseende sjukpenning? 0% 11% 3% Intyg med god eller mycket god kvalitet 5% Distriktsläkare Specialist Företagshäslovård 49% Psyk. Sjukgym,/arb.tera. 32% Team Intyg mindre god eller dålig kvalitet 3% 0% 1% 13% 0% Distriktsläkare Specialist Företagshäslovård Psyk. Sjukgym,/arb.tera. 83% Team
39 Summering FHV uppdraget*? Är och hur är sjukdomen skiftrelaterad*? Finns en solid kunskap*? Kan vi förbjuda någon att jobba skift*? Pedagogisk påverkan*? Om skiftproblemet uppstår i offentlig eller privat sektor* Dokumentationens värde*? Landstingens agerande gentemot FHV? Regeringens önskemål och möjliga styrmedel? Tack för uppmärksamheten!
Rätt i sjukförsäkringen 20110824 Medicinska underlag vid rättslig prövning
Rätt i sjukförsäkringen 20110824 Medicinska underlag vid rättslig prövning Bengt Järvholm Berndt Karlsson Ruth Mannelqvist Sidfot Målsättning Datum Del 1: Studie av domar Beskriva hur domstolen i domen
Läs merArbetsförmåga i sjukförsäkringen ett möte mellan juridik och medicin
Arbetsförmåga i sjukförsäkringen ett möte mellan juridik och medicin Ruth Mannelqvist Juridiska institutionen Umeå universitet 2012-09-05 Mötet mellan juridik och medicin Allmän och offentlig sjukförsäkring
Läs merHur arbetar Arbetsförmedlingen Samverkan? Marie Brederfält 010-487 12 42
Hur arbetar Arbetsförmedlingen Samverkan? Marie Brederfält 010-487 12 42 Arbetsförmedlingen i Göteborg 5 stadsdelskontor som ger service till arbetssökande och arbetsgivare inom sitt geografiska område.
Läs merLäkaren, smärtan och sjukintyget. Allm Med Fortbildn Nov 2015 Monika Engblom Med dr, Specialist i allmänmedicin
Läkaren, smärtan och sjukintyget Allm Med Fortbildn Nov 2015 Monika Engblom Med dr, Specialist i allmänmedicin Lärandemål läkarprogrammet T5 Att känna till grunderna för sjukförsäkringen i Sverige Att
Läs merHälsoproblem. Graviditetsstörning 2014-02-24. Hälsoproblem hos skiftarbetare
Hälsoproblem hos skiftarbetare Anders Knutsson Arbets- och miljömedicin, Sundsvall Umeå 17 februari 2014 Hälsoproblem Sömnproblem, trötthet, olycksfall Graviditetsstörning Magtarmbesvär Hjärt-kärl sjukdom
Läs merHögsta förvaltningsdomstolen meddelade den 16 februari 2016 följande dom (mål nr 3136-14 och 3137-14).
HFD 2016 ref. 10 Fråga om det efter 180 dagar förelegat särskilda skäl att inte pröva en persons arbetsförmåga mot normalt förekommande arbeten. Denna prövning kan grundas på en läkarundersökning som genomförts
Läs merFriska verksamheter - vilka leder oss dit?
Friska verksamheter - vilka leder oss dit? Professor Magnus Svartengren Institutionen Medicinska Vetenskaper 3 Hälsa / högt välbefinnande Sjuk disease Frisk Ohälsa / lågt välbefinnande illness 2016-01-12
Läs merMassmedieseminarium: Regeländringar i sjukförsäkringen juni 2008 Sida 1. Välkomna!
Massmedieseminarium: Regeländringar i sjukförsäkringen juni 2008 Sida 1 Välkomna! Regeringen vill effektivisera sjukskrivningsprocessen och öka möjligheterna för sjukskrivna att återgå i arbete. Proposition
Läs merFörsäkringskassan - roll och uppdrag
Försäkringskassan - roll och uppdrag Försäkringskassan Åsa Smedberg Samverkansansvarig Småland Nordväst asa.smedberg@forsakringskassan.se Snabbfakta Statlig myndighet Betalar ut omkring 217 miljarder kronor
Läs merFörsämras upplevd arbetsförmåga vid ökad ålder bland anställda vid Umeå Universitet
Försämras upplevd arbetsförmåga vid ökad ålder bland anställda vid Umeå Universitet Ulf Hägglund, Esculapen företagshälsovård AB, Umeå ulf.arne@esculapen.se Handledare Bernt Karlsson ABCentrum NUS Projektarbete
Läs merMetodstöd för kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg i sjukpenningärenden
Slutrapport Datum: 2003-12-08 1(10) Metodstöd för kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg i sjukpenningärenden Rätt förmån Rätt ersättning 2003-12-08 Projektledare: Kristina Hylén Bengtsson och
Läs merArbete och hälsa. Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet
Arbete och hälsa Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet Healthy organizations are not created by accident! Grawitch et al, 2006 Faktorer associerade med
Läs merRehabiliteringsrutin Fastställd av rektor
Rehabiliteringsrutin Fastställd av rektor 2015-11-24 Dnr 15/802 Personalenheten Karin Åhman Rehabiliteringsrutin Mål och arbetsgivarens ansvar Målet med rehabilitering är att så fort som möjligt få tillbaka
Läs merDialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa
Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa Therese Eskilsson 1 & Marine Sturesson 2 1 Universitetslektor, Umeå universitet och Stressrehabilitering, Region Västerbotten 2 Verksamhetsutvecklare,
Läs merÖverenskommelse mellan Försäkringskassan och Tryggingastofnun om administrativa rutiner för arbetslivsinriktad rehabilitering i gränsöverskridande
Överenskommelse mellan Försäkringskassan och Tryggingastofnun om administrativa rutiner för arbetslivsinriktad rehabilitering i gränsöverskridande situationer. Inledning Denna överenskommelse omfattar
Läs merArbetsmiljölagstiftningens krav på arbetsgivare och arbetstagare. www.av.se
på arbetsgivare och arbetstagare www.av.se Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar Huvudansvaret för den arbetslivsinriktade rehabiliteringen ligger på arbetsgivaren. Den rättsliga regleringen för detta ansvar
Läs merEtt hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp 2002-12-18
Ett hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp 2002-12-18 Inledning Tillväxt och välfärd är kommunicerande kärl. Tillväxt skapar förutsättningar för en utbyggd välfärd och en möjlighet
Läs merFÖRBUNDSINFO. En reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete. Bilaga: Skiss över rehabiliteringskedjan i det utarbetade förslaget.
Kopiera gärna FÖRBUNDSINFO FÖRBUNDSINFO Nr 13 juni 2008 En reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete En reformerad sjukskrivningsprocess för att främja ökad återgång i arbete träder i
Läs merFÖRBUNDSINFO. Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar ur ett rättsligt perspektiv
Kopiera gärna FÖRBUNDSINFO FÖRBUNDSINFO Nr 3 januari 2009 Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar ur ett rättsligt perspektiv När en arbetstagare drabbas av sjukdom har arbetsgivarens rehabiliteringsskyldighet.
Läs merArbetsledares inställning till och kännedom om Arbetsmiljöverkets föreskrifter om vibrationer Enkät- och intervjuundersökning
Arbetsledares inställning till och kännedom om Arbetsmiljöverkets föreskrifter om vibrationer Enkät- och intervjuundersökning Bernadetta Nordlinder Leg.läkare, spec allmän medicin Handledare: Tohr Nilsson
Läs merSjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd. Läkarintyg
Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas. Ordlista
Läs merArbetsplatsDialog för arbetsåtergång (ADA + ) vid multimodal rehabilitering
ArbetsplatsDialog för arbetsåtergång (ADA + ) vid multimodal rehabilitering Therese Eskilsson Universitetslektor, Umeå universitet & Stressrehabilitering, Region Västerbotten BRISTER I ARBETSMILJÖN KAN
Läs merLönepolicy. Landskrona stad
Sida 1 (7) Lönepolicy Landskrona stad Sida 2 (7) Lönepolicyns syfte och roll Lönepolicyn är ett centralt arbetsgivardokument, och det är därför särskilt viktigt att chefer med ansvar för lönesättning är
Läs merNr 15 Juni 2008. En reformerad sjukskrivningsprocess Rehabiliteringskedja och ny ledighetslag
Arbetsgivarfrågor Nr 15 Juni 2008 En reformerad sjukskrivningsprocess Rehabiliteringskedja och ny ledighetslag Riksdagen har fattat beslut om en rad åtgärder i syfte att effektivisera sjukskrivningsprocessen
Läs merRehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?
Rehabiliteringsgarantin 2011 vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabilitering som sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp
Läs merFramtidens arbetstider för och nackdelar med roterande skiftgång, permanenta skift och önskescheman
Framtidens arbetstider för och nackdelar med roterande skiftgång, permanenta skift och önskescheman Göran Kecklund, stf föreståndare Stressforskningsinstitutet 1 4 av 6 studier visar samband med Typ 2
Läs merEn sjukförsäkring i förändring
En sjukförsäkring i förändring Per Lytsy Per.lytsy@pubcare.uu.se Socialmedicin, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala Universitet Socialmedicin, Akademiska sjukhuset Ohälsan skiftar karaktär
Läs merAllmänhetens förtroende för sjukförsäkringen 2011-03-31
Allmänhetens förtroende för sjukförsäkringen 2011-03-31 Om undersökningen Undersökningen genomfördes i Novus riksrepresentativa webbpanel 17-22 mars 2011. Tre kompletterande frågor om försäkringskassans
Läs mer1. Nedsatt arbetsförmåga pga sjukdom/ohälsa. 3A. Behov finns troligen av samordning av rehabilitering mot arbete. Kontakta FK
pga mot arbete. Kontakta FK av en 8A. Hel eller 8B.Saknar pga 1: Nedsatt medicinskt pga. underlag. Socialsekreteraren (handläggaren) har kontakt med en individ som socialsekreteraren bedömer har sin nedsatt
Läs merHand-arm vibrationsskadesyndrom (HAVS) Medicinskt utredning av Vibrationsskador i händer och armar.
Hand-arm vibrationsskadesyndrom (HAVS) Medicinskt utredning av Vibrationsskador i händer och armar. ARBETS- OCH MILJÖMEDICINSKA KLINIKEN US I LINKÖPING Medicinsk bedömning av vibrationsskador i händer
Läs merRIKTLINJER FÖR LÖNEBILDNING
2011-01-26 Sid 1 (9) RIKTLINJER FÖR LÖNEBILDNING i Gävle kommunkoncern P E R S O N A L A V D E L N I N G E N Gävle Kommun, Drottninggatan 22, 801 84 Gävle Besöksadress Stadshuset, Drottninggatan 22 Tfn
Läs merVibrationer - föreskrifter
Vibrationer - föreskrifter FTF Bräcke 20 november 2007 Bengt Johansson Enheten för Maskiner och Personlig Skyddsutrustning 1 Föreskrifter om vibrationer (AFS 2005:15) Föreskrifterna riktar sig till arbetsgivare
Läs merVar står vi och vart går vi?
Var står vi och vart går vi? Socialförsäkringsminister Ulf Kristersson 35 Sjukfall år 1973-29 6 Förtidspensioner 196-21 Antal förtidspensioner (196-22), Sjuk- och aktivitetsersättningar 23-21 3 5 25 4
Läs merMegatrender. Grön rehab i Skåne varför och hur. Problem i jordbrukssamhället. Megatrender 2010-01-23
2--23 Megatrender Antal i produktionen Grön rehab i Skåne varför och hur Ulf Hallgårde Projektledare Sjukskrivningsprojektet Jordbruk Överleva Jord Mat Bonde Patron Socken 2 Problem i jordbrukssamhället
Läs merGraviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv
Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Ingrid Östlund Kvinnokliniken USÖ SFOG 2010-08-30 Graviditetsdiabetes (GDM) asymptomatiskt tillstånd av glucosintolerans upptäckt
Läs merJämförande studie av två hälsoundersökningar hos nattarbetare. Maud Uggla Handledare Jonas Brisman
Jämförande studie av två hälsoundersökningar hos nattarbetare Maud Uggla Handledare Jonas Brisman Projektarbete vid företagsläkarkursen, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs Universitet 2004/2006 INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merLäkare och Förälder. observera att regelverk och siffror gäller 2016. Avtal gäller landstingskommunal sektor och pacta
Läkare och Förälder observera att regelverk och siffror gäller 2016. Avtal gäller landstingskommunal sektor och pacta Upplägg Vad gäller? Hur gör man? Vad ska man tänka på? DU som gravid MVC-besök, föräldrautbildning
Läs merArbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning
Arbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning En vetenskaplig kunskapssammanställning om sambanden Eva Vingård professor em Arbets- och miljömedicin Uppsala Universitet Arbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning
Läs merArbetstider, hälsa och säkerhet: en litteraturöversikt
Arbetstider, hälsa och säkerhet: en litteraturöversikt Göran Kecklund, docent goran.kecklund@stressforskning.su.se 1 Frågeställningar/områden Hälsorisker vid natt- och skiftarbete Patientsäkerhetsrisker
Läs merA aktiv sjukskrivning sjukskrivning under vilken läkaren ordinerar den sjukskrivne att under sjukskrivningstiden utföra bestämda aktiviteter för att förbättra förutsättningarna att kunna återgå till arbetet
Läs merMetodstöd. Handläggning när sjukpenning inte ska betalas ut. Rätt förmån - rätt ersättning 2007-05-24. Enheten för processer för sjukförmåner
Metodstöd Handläggning när sjukpenning inte ska betalas ut Rätt förmån - rätt ersättning 2007-05-24 Filnamn: metodstöd 1.5 Mall: 0rapport.dot, 1999-05-01 Datum: 2007-05-24 2(36) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förkortningar
Läs merGränslandet mellan sjukdom och arbete SOU 2009:89
2010-10-25 Socialdepartementet 103 33 Stockholm REMISSVAR Gränslandet mellan sjukdom och arbete SOU 2009:89 Saco lämnar följande synpunkter på den s k Arbetsförmågeutredningens förslag. Enligt direktiven
Läs merArbetsförmedlingen Arbetsförmedlingen rehabilitering. Ann-Christine Kalén Samverkanssamordnare NV Götaland
2016 Arbetsförmedlingen Arbetsförmedlingen rehabilitering Ann-Christine Kalén Samverkanssamordnare NV Götaland Uppdraget Vårt uppdrag kommer från riksdag och regering. Vi ska förbättra arbetsmarknaden
Läs merLÄNGRE LIV, LÄNGRE ARBETSLIV. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH HINDER FÖR ÄLDRE ATT ARBETA LÄNGRE Delbetänkande av Pensionsåldersutredningen (SOU 2012:28)
Dokument Sida YTTRANDE 1 (5) Datum Referens: Samhällspolitik och analys/åsa Forsell 2012-10-01 Direkttel: 08-782 91 74 E-post: åsa.forsell@tco.se Socialdepartementet 103 33 STOCKHOL LÄNGRE LIV, LÄNGRE
Läs merTommy Fröberg 2009-09-14 Ert Dnr S2009/4468/SF. Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM
1 Tommy Fröberg 2009-09-14 Ert Dnr S2009/4468/SF Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM YTTRANDE ÖVER DELBETÄNKANDET BÄTTRE SAMVERKAN Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring. Handikappförbundens
Läs merFörsäkringskassans uppföljning av sjukförsäkringsreformen Delredovisning juni 2011
1 (44) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Försäkringskassans uppföljning av sjukförsäkringsreformen Delredovisning juni 2011 2 (44) Sammanfattning I juli 2008 ändrades reglerna inom sjukförsäkringen.
Läs merUtredning av barnomsorg på obekväm arbetstid samt förslag till lösning i Upplands Väsby kommun
Utbildningsavdelningen 2014-05-21 Haina Berndtsson 08-590 971 47 Dnr UBN/2014:26 Haina.Berndtsson@upplandsvasby.se Utbildningsnämnden Utredning av omsorg på obekväm arbetstid samt förslag till lösning
Läs merHur hör högstadielärare?
Hur hör högstadielärare? Författare: Anna-Marta Stjernberg, specialist i allmänmedicin. Handledare: Karin Lisspers, med.dr., specialist i allmänmedicin. Projektarbete vid Uppsala universitets företagsläkarutbildning
Läs merVerksamhetsplan 2007 GRUS 1 (10)
Verksamhetsplan 2007 GRUS 1 (10) Verksamhetsplan 2007 GRUS 1. SAMMANFATTNING FINSAM - Finansiella samordningsförbundet Den 1 januari 2004 antogs en lag om finansiell samordning (Lag 2003:1210) som möjliggör
Läs merVÄLKOMNA till KONFERENSEN. Hälsopåverkan av oregelbundna arbetstider Örnsköldsvik 2014 10 21. Varför detta är ett viktigt arbetsområde?
VÄLKOMNA till KONFERENSEN Hälsopåverkan av oregelbundna arbetstider Örnsköldsvik 2014 10 21 Varför detta är ett viktigt arbetsområde? Vad är önsvärt för en konferens? Idé Tid, lite pengar, lokal, planering
Läs merHälsoeffekter av motion?
Fysisk aktivitet vid typ 2-diabetes Olika typer av aktivitet och effekter Tomas Fritz dl Sickla Hälsocenter Vem tror att regelbunden motion har positiva hälsoeffekter för människor? FARs Dag 21 September
Läs merBILANPASSNINGAR. Samlade kriterier för 12 12 04, 12 12 07, 12 12 12, 12 12 15, 12 12 18 och 12 12 21
Samlade kriterier för 04, 07, 12, 15, 18 och 21 Bilanpassning beviljas endast till brukare som inte ingår i det statliga bilstödets bidragsgrupper. Har brukare, som tillhör det statliga bilstödets bidragsgrupper,
Läs merÄr det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk?
Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk? En undersökning om attityder till sjukskrivning bland 2.000 anställda och arbetsgivare inom privat och offentlig sektor Arne Modig Kristina Boberg T22785
Läs merÖverenskommelse mellan Tryggingastofnun och NAV om administrativa rutiner för arbetslivsinriktad rehabilitering i gränsöverskridande situationer.
Överenskommelse mellan Tryggingastofnun och NAV om administrativa rutiner för arbetslivsinriktad rehabilitering i gränsöverskridande situationer. Inledning Denna överenskommelse omfattar personer som har
Läs merRiktlinje och rutin för delegering av läkemedelshantering
Riktlinje och rutin för delegering av läkemedelshantering 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Riktlinje och rutin för delegering av läkemedelshantering 3 Grundutbildning läkemedelshantering och diabetes 4 Delegering
Läs merARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 1997:8 MEDICINSK KONTROLL AV NATTARBETANDE
ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 1997:8 MEDICINSK KONTROLL AV NATTARBETANDE MEDICINSK KONTROLLAV NATTARBETANDE Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om medicinsk kontroll av nattarbetande
Läs merSjukpenning. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan
Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas.
Läs merBilaga 3. Förslag på regelförenklingar lämnade av Försäkringskassan
Bilaga 3. Förslag på regelförenklingar lämnade av Försäkringskassan RiR 2016:11 Felaktiga utbetalningar inom socialförsäkringen RIKSREVISIONEN 1 BILAGA 3. FÖRSLAG PÅ REGELFÖRENKLINGAR LÄMNADE AV FÖRSÄKRINGSKASSAN
Läs merRiktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom
Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom Giltighet 2013-08-16 2014-08-16 Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp
Läs merFörsäkringskassan IKEM. Sid 1 November 2016 IKEM
Försäkringskassan IKEM Sid 1 November 2016 IKEM Regeringen har gett Försäkringskassan uppdraget att bidra till att nå ett sjukpenningtal på högst nio dagar vid utgången av år 2020 bidra till att sjukskrivningarna
Läs merÖverenskommelse mellan Försäkringskassan och NAV om administrativa rutiner för arbetslivsinriktad rehabilitering i gränsöverskridande situationer
Wimi 2005 FK90010_003_G Överenskommelse mellan Försäkringskassan och NAV om administrativa rutiner för arbetslivsinriktad rehabilitering i gränsöverskridande situationer Inledning Denna överenskommelse
Läs merDetta gäller när jag blir sjukskriven
Detta gäller när jag blir sjukskriven Detta gäller när jag blir sjukskriven I den här broschyren har vi samlat några kortfattade råd till dig som blivit sjukskriven. När det gäller sjukskrivning och ersättning
Läs merChefer till nationella avdelningar
Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chefer till nationella avdelningar till Polismyndigheten Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten som ersätter dagens 21
Läs merArbetsförmåga i sjukförsäkringen ett möte mellan juridik och medicin
Arbetsförmåga i sjukförsäkringen ett möte mellan juridik och medicin Ruth Mannelqvist Juridiska institutionen Umeå universitet Konferens Rätt i sjukförsäkringen 2011-08-24 Mötet i regleringen En försäkrad
Läs merLagrum: 7 kap. 1, 2, 3 och 3 b lagen (1962:381) om allmän försäkring
HFD 2013 ref 60 Fråga om rätt till sjukersättning. Lagrum: 7 kap. 1, 2, 3 och 3 b lagen (1962:381) om allmän försäkring Försäkringskassan beslutade den 28 april 2010 att avslå en ansökan från L.J. om tre
Läs merADA+ Dialogmodell för hållbar arbetsåtergång. Maud Steneberg Leg Sjukgymnast/rehabkoordinator Stressrehabiliteringen
ADA+ Dialogmodell för hållbar arbetsåtergång Maud Steneberg Leg Sjukgymnast/rehabkoordinator Stressrehabiliteringen Arbets- och beteendemedicinskt centrum Verksamhetschef, avdelningschefer, verksamhetsutvecklare,
Läs merDialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa
Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa Therese Eskilsson Universitetslektor, leg sjukgymnast Inst. samhällsmedicin och rehabilitering, Umeå universitet Stressrehabilitering,
Läs merInsulinpump med integrerad CGM. Peter Adolfsson Överläkare Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus
Insulinpump med integrerad CGM Peter Adolfsson Överläkare Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Glukosmätning - SMBG Ett extra mätvärde per dag är associerat till ett lägre HbA1c Haller MJ, Stalvey
Läs merFörsäkringsmedicin Om socialförsäkringen
Om socialförsäkringen Ansvar i Rehabiliteringsarbetet Försäkringskassan har samordningsansvar Individen har ansvar att medverka i rekommenderad Rehabilitering Arbetsgivaren för Anpassning och Rehabilitering
Läs merKort introduktion till. Psykisk ohälsa
Kort introduktion till Psykisk ohälsa Sekretariatet/KS, jan 2002 Inledning Programberedningen ska tillsammans med verksamheten ta fram underlag till programöverenskommelse över psykisk ohälsa. Detta arbete
Läs merSkräddarsydd kostbehandling vid övervikt och fetma hos vuxna
Skräddarsydd kostbehandling vid övervikt och fetma hos vuxna Anna Hägg Leg.Dietist Överviktscentrum Finns en kost som passar alla? 1 Skräddarsydd kostbehandling Område som behöver utvecklas, fler studier
Läs merAvdelningen för arbetsgivarpolitik
Cirkulärnr: 08:40 Diarienr: 08/2257 Arbetsgivarpolitik: 08-2:18 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Eva Thulin Skantze Avdelningen för arbetsgivarpolitik Arbetslivssektionen Datum: 2008-05-28 Mottagare:
Läs mer1(9) Lönepolicy. Styrdokument
1(9) Styrdokument 2(9) Styrdokument Dokumenttyp Policy Beslutad av Kommunstyrelsen 2016-01-12 11 Dokumentansvarig Kommunchefen Reviderad av 3(9) Innehållsförteckning 1 Inledning...4 1.1 Mål...4 1.2 Allmänt...4
Läs merR E H A B I L I T E R I N G
GÖTEBORGS UNIVERSITET R E H A B I L I T E R I N G Mål och rutiner Gäller fr. o. m. 1 januari 1992 Uppdaterad 2005-04-28 Innehåll Sid Arbetsgivarens ansvar 1 Mål för arbetslivsinriktad rehabilitering 1
Läs merRehabkoordinatorer. Socialförsäkringen. Filippa Hillman Specialist sjukförsäkring
Rehabkoordinatorer Socialförsäkringen Filippa Hillman Specialist sjukförsäkring Innehåll Fakta Ansvar i rehabiliteringsarbetet Försäkringskassans uppdrag Rehabilitering Utredningstid och negativa beslut
Läs merArbetsdomstolens dom 2006 nr 11 angående fråga om kommun haft saklig grund att säga upp ett vårdbiträde på grund av sjukdom
Cirkulärnr: 2006:46 Diarienr: 2006/1734 P-cirknr: 2006-2:17 Nyckelord: Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: AD, LAS, omplacering, rehabilitering, uppsägning Johanna Read Hilmarsdottir, Hedda Mann Datum:
Läs merGenusperspektiv på socialförsäkringen - kvinnors och mäns sjukfrånvaro
Genusperspektiv på socialförsäkringen - kvinnors och mäns sjukfrånvaro Gunnel Hensing Professor i Socialmedicin Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet Kumulativ incidens (%) sjukfrånvaro med psykiatriska
Läs merFÖRBUNDSINFO. Sjuklön vid indragen sjukpenning AB 28 moment 9
Kopiera gärna FÖRBUNDSINFO FÖRBUNDSINFO Nr 2 januari 2010 Sjuklön vid indragen sjukpenning AB 28 moment 9 Arbetsgivaren är enligt Kyrkans AB 08 27 mom. 9 skyldig att i vissa fall betala sjuklön i max 180
Läs merHur gör man på friska arbetsplatser?
Hur gör man på friska arbetsplatser? Magnus Svartengren Professor i yrkes- och miljömedicin Uppsala Universitet De höga ohälsotalen är ett stort och uppmärksammat problem i Sverige i dag. Föreningen Svenskt
Läs merFysisk aktivitet utifrån ett personcentrerat förhållningsätt
Fysisk aktivitet utifrån ett personcentrerat förhållningsätt Fysisk aktivitet ger bättre hälsa och längre liv Världens bästa medicin (gratis) hjärtinfarkt, stroke, fönstertittarsjuka, typ 2 diabetes, höga
Läs merArbetsmiljöplan för Bollebygds kommun
Arbetsmiljöplan för Bollebygds kommun INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID 1. Inledning 2 2. Målsättning 2 2.1 Fysisk, psykisk och social arbetsmiljö 2.2 Anpassning 2.3 Alkohol och droger 2.4 Rökning 3. Definition
Läs mer2013-11-13. Vad innebär rehabilitering av multisjuka äldre? Hur går det till? Hur gör vi i Landstinget Dalarna och Falu kommun?
Vad innebär rehabilitering av multisjuka äldre? Björn Lennhed Överläkare, Kliniken för Geriatrik och Rehabmedicin Falu Lasarett Vad gör vi i Falun? Hur går det till? Hur gör vi i Landstinget Dalarna och
Läs mer6. Farmakologisk behandling vid debut
6. Farmakologisk behandling vid debut Fundera först över diagnos Typ 1- diabetes är ganska väl definierad som en ren insulinbristsjukdom där behandlingen består i att tillföra insulin i relation till födointag,
Läs merInformation AT-läkare 24 Augusti Anette Svenningsson
Information AT-läkare 24 Augusti 2016 Anette Svenningsson Arbetsförmedling! Delar av uppdraget! Prioritera dem som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden (vanligt med samarbete med vården) Bidra till
Läs merMeddelandeblad. Medicinskt ansvarig sjuksköterska och medicinskt ansvarig för rehabilitering
Meddelandeblad Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg, medicinskt ansvariga sjuksköterskor, medicinskt ansvariga för rehabilitering, huvudmän i enskild verksamhet
Läs merRutiner gällande remissförfarande, utprovning samt förskrivning av boll-tyngd-kedjetäcke
Rutiner gällande remissförfarande, utprovning samt förskrivning av boll-tyngd-kedjetäcke Regler gällande hjälpmedel i allmänhet För samtliga hjälpmedel som förskrivs på betalningsförbindelse via ÅHS gäller
Läs mer10 Vad är ett bra HbA1c?
10 Vad är ett bra HbA1c? HbA1c och blodsocker HbA1c är ett mått på medelblodsockret de senaste 6-8 veckorna. Observera att HbA1c inte anger medelblodsockret utan måste översättas enligt: Det finns en hel
Läs merHögt blodtryck. Åderlåtning i Landeryd/Hylte
Högt blodtryck Åderlåtning i Landeryd/Hylte 2 Bra källor att läsa om hypertoni Läkemedelskommitténs Terapirekommendationer 2014 Nya riktlinjer från Läkemedelsverket 2014 som kommer senast i början av hösten,
Läs merRiktlinjer för psykisk ohälsa på arbetsplatsen
Riktlinjer för psykisk ohälsa på arbetsplatsen Utredning och åtgärder vid etablerad psykisk ohälsa Företagshälsans riktlinjegrupp Ergonom vid AMM Med dr, ergonom/leg fysioterapeut Patientutredningar, kunskapsspridning,
Läs merFysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv
Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges
Läs merHemvårdsenheten och Mobila Hembesöksteamet
Hemvårdsenheten och Mobila Hembesöksteamet Ett gemensamt arbete mellan landstinget i Uppsala län och Uppsala kommun Christina Mörk Hemvårdsenheten Läkarvård i hemmet till äldre multisjuka patienter Svårt
Läs merEkonomiska drivkrafter eller selektion i sjukfrånvaron?
REDOVISAR 2001:10 Ekonomiska drivkrafter eller selektion i sjukfrånvaron? Utredningsenheten 2001-09-28 Upplysningar: Peter Skogman Thoursie 08-16 30 47 peter.thoursie@ne.su.se Sammanfattning Allt fler
Läs merMedicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering
Larsson et al Accepterad för publicering den 3 mars 2000 Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering Bengt Larsson, Nils Bäckman och Anna-Karin Holm I en tidigare publicerad studie undersöktes
Läs merADA + En dialogmodell för hållbar arbetsåtergång
ADA + En dialogmodell för hållbar arbetsåtergång Agenda Bakgrund ADA Metoden ADA + Anpassningar på arbetet Skriftlig plan, uppföljning och samverkan Preliminära resultat från utvärdering av ADA + 1 Bakgrund
Läs merADA + En dialogmodell för hållbar arbetsåtergång
ADA + En dialogmodell för hållbar arbetsåtergång Agenda Metoden ADA+ och dess användbarhet Anpassning av arbetet Skriftlig plan, uppföljning och samverkan 1 Bakgrund ADA (Arbetsplatsdialog för arbetsåtergång)
Läs merBästa hälsning, Johannes Andersson
På övriga sidor finner ni tre sidor med läkarjournaler, ifrån mitt besök på Östras Psykiatriska avdelning. Jag gick med på denna utredning, bland annat för att bevisa en gång för alla att jag har rätt
Läs merFysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv
Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges
Läs merAtt köpa arbetsmiljö- och hälsotjänster Fördjupning
Att köpa arbetsmiljö- och hälsotjänster Fördjupning I den här delen finns fördjupningsfrågor och fakta som kan göra det enklare att genomföra en behovsanalys och förbereda möten med olika leverantörer.
Läs merGemensam rehabiliteringsprocess i Stockholms stad
Bilaga 1 Gemensam rehabiliteringsprocess i Stockholms stad Stadens mål för arbetsmiljön är att förena en väl fungerande verksamhet med ett långsiktigt hållbart arbetsliv. Det innebär att staden ska förebygga
Läs merInformation ST-läkare 29 September Anette Svenningsson
Information ST-läkare 29 September 2016 Anette Svenningsson Arbetsförmedling! Delar av uppdraget! Prioritera dem som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden (vanligt med samarbete med vården) Bidra till
Läs mer