Megatrender. Grön rehab i Skåne varför och hur. Problem i jordbrukssamhället. Megatrender
|
|
- Berit Lundgren
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 2--23 Megatrender Antal i produktionen Grön rehab i Skåne varför och hur Ulf Hallgårde Projektledare Sjukskrivningsprojektet Jordbruk Överleva Jord Mat Bonde Patron Socken 2 Problem i jordbrukssamhället Megatrender Missväxt svält - död Låg materiell och kulturell standard för stora grupper Politisk kamp om makten över jorden Många och långa krig om jorden Antal i produktionen Jordbruk Överleva Jord Mat Bonde Patron Socken Industri Hög standard Kapital Saker Arbetare Fabrikör Koncern 3 4
2 2--23 Problem i industrisamhället Trångboddhet Alkoholism Kroppsliga skador och yrkessjukdomar Politisk kamp om makten över kapitalet Krig om råvaror och marknader Megatrender Antal i produktionen Jordbruk Industri Tekno-service Överleva Jord Mat Bonde Hög standard Kapital Saker Arbetare Kvalitet Kompetens Koncept Aktörer Patron Socken Fabrikör Koncern Visionär pedagog Nätverk 6 Problem idag Kurativ Livsräddande Utslagning från arbetsmarknaden Utbrändhet Politisk kamp om själarna Kriget mot terrorismen n Funktio
3 Symtomatisk/kurativ Funktion Palliativ Funktion Kurativ/Rehabiliterande Funktion Kronisk Funktion
4 2--23 Två Regeringsuppdrag olika styrning Rehabiliteringskedjan Förbättrad Sjukskrivningsprocess i Skåne- Styrgrupp, Sören Olofssons LG Återgång till vanliga arbetsuppgifter eller andra arbetsuppgifter hos arbetsgivaren. Arbetsuppgifter sökes även på hela arbetsmarknaden med hjälp och stöd från arbetsgivare och Arbetsförmedlingen.* Fortsatt hjälp och stöd från arbetsgivaren och Arbetsförmedlingen för återgång i någon form av arbete. Rehabiliteringsgarantin i Skåne Styrgrupp, HSN Sjukpenning betalas ut om man inte kan återgå till de vanliga arbetsuppgifterna.* Sjukpenning betalas ut om man inte kan återgå till någon arbetsuppgift hos nuvarande arbetsgivare.** Sjukpenning betalas ut om man inte kan utföra något arbete alls på arbetsmarknaden.*** Vid nedsatt arbetsförmåga efter 2 månaders sjukskrivning kan förlängd sjukpenning beviljas efter ansökan månader *** * Den sjukskrivne har rätt till ledighet för att söka och pröva annat arbete (Prop 27/8:) ** Vid särskilda skäl kan detta gälla längre än 6 månader. *** Vid allvarliga sjukdomar betalas sjukpenning ut längre än 2 månader. 3 4 Rehabiliteringskedjan 6 Ohälsotalet i Sverige, i Värmlands län och i övriga län sedan januari 2 Riket Återgång till vanliga arbetsuppgifter eller andra arbetsuppgifter hos arbetsgivaren. Arbetsuppgifter sökes även på hela arbetsmarknaden med hjälp och stöd från arbetsgivare och Arbetsförmedlingen.* Fortsatt hjälp och stöd från arbetsgivaren och Arbetsförmedlingen för återgång i någon form av arbete. Värmlands län Sjukpenning betalas ut om man inte kan återgå till de vanliga arbetsuppgifterna.* Sjukpenning betalas ut om man inte kan återgå till någon arbetsuppgift hos nuvarande arbetsgivare.** Sjukpenning betalas ut om man inte kan utföra något arbete alls på arbetsmarknaden.*** Vid nedsatt arbetsförmåga efter 2 månaders sjukskrivning kan förlängd sjukpenning beviljas efter ansökan månader *** * Den sjukskrivne har rätt till ledighet för att söka och pröva annat arbete (Prop 27/8:) ** Vid särskilda skäl kan detta gälla längre än 6 månader. *** Vid allvarliga sjukdomar betalas sjukpenning ut längre än 2 månader. 6 4
5 2--23 Konsekvenser för vården Rehabiliteringsfönstret Krav på snabbare handläggning Ingen får tappas bort Fokus på funktion och funktionsbedömningar Bäst effekt av rehabilitering som startar ca 2-4 månader efter sjukperiodens början igare: dålig insikt / motivation? Senare : erfarenhetsmässigt sämre prognos på grund av uppgivenhet? 7 8 Rehabkedja och rehabgaranti Sjukskrivningar per vårdcentral Öriga medicinska utredningar behandlingar och rehabilitering Rehabgaranti? Psykisk ohälsa Smärta KBT? MMTB? 9 2
6 2--23 Utskrivbar rapport per vårdgivare Diagnos icd Åtgärd (KVÅ) Medicinskt status ICF Nytt fokus i intyg ICF Arbetsgivaren Ab Arbetets t krav ICF Arbetsgivarens möjligheter 2 22 Rehabkedja och rehabgaranti Öriga medicinska utredningar behandlingar och rehabilitering Förslag till modell Rehabgaranti? Psykisk ohälsa Smärta KBT? MMTB? BVC Funktionsstatus Försäkringskassan Arbetsförmedling Hälsovalsuppdrag Rehabgaranti M K M B T T MMT = Multi modal teambehandlimg av smärta KBT = Kognitiv beteende terapi vid lättare psykisk ohälsa Faktureringsunderlag via kvalitetsregister RACKS/PASIS
7 Vad i Rehabiliteringsgarantin följer vi upp? Företagsprofil Behandlare Patientdata/inskrivningsdatum/datum för bedömning/vilken remittent/första sjukskrivningsdag. Behandlare vid varje behandlingstillfälle. ICF och KVÅ koder 2 26 Följer upp Tre uppföljningvaiabler Vid första och sista besöket samt tre månader efter sista besöket. Sjukskrivningsstatus ICF EQ d 27 T. Olofsson, M. Englund, T. Saxne, A. Jöud, L. T. H. Jacobsson, P. Geborek, S. Allaire, I. F. Petersson During the year before initiation of anti-tnf treatment there was a steep increase in SL point prevalence reaching 38.6% at treatment start. Following treatment start a significant decrease was seen already after one month, the share dropping to 28.% at 6 months (a decrease by 26.2 %). This level remained fairly stable throughout the study period being 29.6% at 2 months. Changes in SL point prevalence were highly significant (p>.) for both the year before treatment and the year after that. In contrast, the SL point prevalence for controls was almost unchanged during the same periods, the minor changes being insignificant. 28 7
8 2--23 T. Olofsson, M. Englund, T. Saxne, A. Jöud, L. T. H. Jacobsson, P. Geborek, S. Allaire, I. F. Petersson Regarding DP there was a steady, continuous increase in the point prevalence for both patients and controls during the study period (figure 2). The point prevalence for patients was 3.% one year before starting treatment, 34.2% at treatment start and 38.4% one year after this. The corresponding figures for controls were 9.3%,.% and.8 %. Verksamhetsstyrning kräver ett system som utgår från klinisk verklighet. kan hantera enskilda patienter t och relevanta grupper. är anpassat till aktuell specialitet. bygger på säkra grunddata. ger tydligt underlag för beslut. ger möjlighet till kontroll av utfall av beslut Verksamhetsstyrning kräver ett system som gör det möjligt att jämföra med andra. är lättåtk åtkomligt tför behöriga. höi känns relevant och ger utdelning för dem som skapar underlaget. är begripligt för alla. inte innebär avsevärt merarbete. kan integreras i dagliga rutiner. 3 8
Massmedieseminarium: Regeländringar i sjukförsäkringen juni 2008 Sida 1. Välkomna!
Massmedieseminarium: Regeländringar i sjukförsäkringen juni 2008 Sida 1 Välkomna! Regeringen vill effektivisera sjukskrivningsprocessen och öka möjligheterna för sjukskrivna att återgå i arbete. Proposition
Läs merRehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?
Rehabiliteringsgarantin 2011 vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabilitering som sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp
Läs merställa sig bakom Försäkringsmedicinska kommitténs rekommendationer
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015 09 09 1 (5) HSN 1506-0788 Handläggare: Britt Arrelöv Hälso- och sjukvårdsnämnden 2015-11-03, p 8 Försäkringsmedicinska kommitténs rekommendationer
Läs merNr 15 Juni 2008. En reformerad sjukskrivningsprocess Rehabiliteringskedja och ny ledighetslag
Arbetsgivarfrågor Nr 15 Juni 2008 En reformerad sjukskrivningsprocess Rehabiliteringskedja och ny ledighetslag Riksdagen har fattat beslut om en rad åtgärder i syfte att effektivisera sjukskrivningsprocessen
Läs merMetodstöd för kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg i sjukpenningärenden
Slutrapport Datum: 2003-12-08 1(10) Metodstöd för kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg i sjukpenningärenden Rätt förmån Rätt ersättning 2003-12-08 Projektledare: Kristina Hylén Bengtsson och
Läs merHögsta förvaltningsdomstolen meddelade den 16 februari 2016 följande dom (mål nr 3136-14 och 3137-14).
HFD 2016 ref. 10 Fråga om det efter 180 dagar förelegat särskilda skäl att inte pröva en persons arbetsförmåga mot normalt förekommande arbeten. Denna prövning kan grundas på en läkarundersökning som genomförts
Läs merEn sjukförsäkring i förändring
En sjukförsäkring i förändring Per Lytsy Per.lytsy@pubcare.uu.se Socialmedicin, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala Universitet Socialmedicin, Akademiska sjukhuset Ohälsan skiftar karaktär
Läs merDe framtida läkarintygens betydelse som underlag för uppföljning, utvärdering och forskning
De framtida läkarintygens betydelse som underlag för uppföljning, utvärdering och forskning Ingemar Petersson, professor Enhetschef och överläkare ERC Syd (Epidemiologi och Registercentrum Syd) Skånes
Läs merLäkaren, smärtan och sjukintyget. Allm Med Fortbildn Nov 2015 Monika Engblom Med dr, Specialist i allmänmedicin
Läkaren, smärtan och sjukintyget Allm Med Fortbildn Nov 2015 Monika Engblom Med dr, Specialist i allmänmedicin Lärandemål läkarprogrammet T5 Att känna till grunderna för sjukförsäkringen i Sverige Att
Läs merFÖRBUNDSINFO. En reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete. Bilaga: Skiss över rehabiliteringskedjan i det utarbetade förslaget.
Kopiera gärna FÖRBUNDSINFO FÖRBUNDSINFO Nr 13 juni 2008 En reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete En reformerad sjukskrivningsprocess för att främja ökad återgång i arbete träder i
Läs merRehabiliteringsrutin Fastställd av rektor
Rehabiliteringsrutin Fastställd av rektor 2015-11-24 Dnr 15/802 Personalenheten Karin Åhman Rehabiliteringsrutin Mål och arbetsgivarens ansvar Målet med rehabilitering är att så fort som möjligt få tillbaka
Läs merUtbildning i försäkringsmedicin för ST-läkare och specialister
Utbildning i försäkringsmedicin för ST-läkare och specialister Förutsättningar: Detta förslag är framtaget på uppdrag av försäkringsmedicinskt ansvarig och regional processledare för Sjukskrivningsmiljarden
Läs merDetta gäller när jag blir sjukskriven
Detta gäller när jag blir sjukskriven Detta gäller när jag blir sjukskriven I den här broschyren har vi samlat några kortfattade råd till dig som blivit sjukskriven. När det gäller sjukskrivning och ersättning
Läs merSjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd. Läkarintyg
Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas. Ordlista
Läs merRehabiliteringsgarantin
Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp till patienter med psykiska besvär eller långvarig
Läs merLedning och styrning av sjukskrivningsprocessen
Landstingets kansli 2010-01-11 Planeringsavdelningen Ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen Kvalitén inom hälso- och sjukvården ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras samt vara
Läs merFörsäkringskassan - roll och uppdrag
Försäkringskassan - roll och uppdrag Försäkringskassan Åsa Smedberg Samverkansansvarig Småland Nordväst asa.smedberg@forsakringskassan.se Snabbfakta Statlig myndighet Betalar ut omkring 217 miljarder kronor
Läs merAvdelningen för arbetsgivarpolitik
Cirkulärnr: 08:40 Diarienr: 08/2257 Arbetsgivarpolitik: 08-2:18 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Eva Thulin Skantze Avdelningen för arbetsgivarpolitik Arbetslivssektionen Datum: 2008-05-28 Mottagare:
Läs merNaturunderstödd rehabilitering. Ulf Hallgårde Överläkare Projektledare i sjukskrivningsprojektet Region Skåne Ulf.hallgarde@skane.
Naturunderstödd rehabilitering Ulf Hallgårde Överläkare Projektledare i sjukskrivningsprojektet Region Skåne Ulf.hallgarde@skane.se Rehabkedja och rehabgaranti Övriga medicinska utredningar behandlingar
Läs merhandlar ytterst om vilket samhälle vi ska ha och vilken människosyn politiken ska utgå ifrån för den regering som ska leda vårt land in i framtiden.
Valet 2010 handlar ytterst om vilket samhälle vi ska ha och vilken människosyn politiken ska utgå ifrån för den regering som ska leda vårt land in i framtiden. Våra tre partier har nu enats om hur vi vill
Läs merProjektet Bra Sjukskrivning
Projektet Bra Sjukskrivning Miljarden Stimulansmedel från Staten för att minska ohälsotalen ersättning årsvis med olika krav på åtgärder. Rehabgarantin. Riktade insatser mot två stora sjukdomsgrupper:
Läs merLäkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014
Läkaren och sjukintyget Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014 Dagordning Ramar och regelverk Klinisk tillämpning Plats för frågor Seminarium med patientfall Sjukskrivningsuppdraget är komplext
Läs merFörsäkringskassans uppföljning av sjukförsäkringsreformen Delredovisning juni 2011
1 (44) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Försäkringskassans uppföljning av sjukförsäkringsreformen Delredovisning juni 2011 2 (44) Sammanfattning I juli 2008 ändrades reglerna inom sjukförsäkringen.
Läs merSjukpenning. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan
Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas.
Läs merAllmänhetens förtroende för sjukförsäkringen 2011-03-31
Allmänhetens förtroende för sjukförsäkringen 2011-03-31 Om undersökningen Undersökningen genomfördes i Novus riksrepresentativa webbpanel 17-22 mars 2011. Tre kompletterande frågor om försäkringskassans
Läs merArbetsförmåga i sjukförsäkringen ett möte mellan juridik och medicin
Arbetsförmåga i sjukförsäkringen ett möte mellan juridik och medicin Ruth Mannelqvist Juridiska institutionen Umeå universitet 2012-09-05 Mötet mellan juridik och medicin Allmän och offentlig sjukförsäkring
Läs merVägledning vid framtagandet av lokal handläggningsrutin för verksamhetens arbete med sjukskrivningsprocessen
1 Vägledning vid framtagandet av lokal handläggningsrutin för verksamhetens arbete med sjukskrivningsprocessen En gemensamt överenskommen lokal rutin för sjukskrivningsprocessen är enhetens kvalitetsinstrument
Läs merAktivitetsförmågeutredningen. Ökad rättssäkerhet och delaktighet för den sjukskrivne
Aktivitetsförmågeutredningen Ökad rättssäkerhet och delaktighet för den sjukskrivne Brister resulterade i uppdrag Skillnader i bedömning Inga gemensamma bedömningsverktyg Bristande delaktighet från den
Läs merSjukfrånvarons utveckling
Sjukfrånvarons utveckling Ann-Marie Begler Generaldirektör Försäkringskassan Sid 1 19 januari 216 AFA jan- nov- sep-1 jul-2 maj-3 mar-4 jan-5 nov-5 sep-6 jul-7 maj-8 mar-9 jan-1 nov-1 sep-11 jul-12 maj-13
Läs merHur arbetar Arbetsförmedlingen Samverkan? Marie Brederfält 010-487 12 42
Hur arbetar Arbetsförmedlingen Samverkan? Marie Brederfält 010-487 12 42 Arbetsförmedlingen i Göteborg 5 stadsdelskontor som ger service till arbetssökande och arbetsgivare inom sitt geografiska område.
Läs merför en säker sjukskrivningsprocess
Sjukskrivningsmiljarden 2014 2015 för en säker sjukskrivningsprocess Fortsatt mål att förbättra sjukskrivningsprocessen Sjukskrivningsmiljarden är en överenskommelse mellan Sveriges Kommuner och Landsting
Läs merInsatser mot långtidssjukskrivning. Konferens 2011-11-29
Insatser mot långtidssjukskrivning Konferens 2011-11-29 Presentation Vem gör vad i sjukskrivningsprocessen? Vilken är Försäkringskassans roll? Profilering och tidigt agerande Vilka är förutsättningarna?
Läs merVägen in ett motivations och rehabiliterande projekt
Projektledare Catrin Nilsson, 010-119 21 46 2011-06-09 Vägen in ett motivations och rehabiliterande projekt Delrapport juni 2011 Sammanfattning Vägen in är ett kognitivt motiverande projekt som vilar på
Läs merLedningssystem för sjukskrivningsprocessen i Landstinget Blekinge
Ledningssystem för sjukskrivningsprocessen i Landstinget Blekinge 1. Bakgrund och syfte Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges
Läs merReflections from the perspective of Head of Research Skåne University Hospital. Professor Ingemar Petersson. Stab forskning och utbildning SUS
Reflections from the perspective of Head of Research Skåne University Hospital Professor Ingemar Petersson Stab forskning och utbildning SUS Lessons from the past and visions for the future Systematic
Läs merStörsta förändringen i sjukförsäkringen på 15 år
Största förändringen i sjukförsäkringen på 15 år Träder i kraft den 1 juli 2008 respektive den 1 jan 2009 Jan Regeringen vill effektivisera sjuk-skrivningsprocessen och öka möjligheterna för sjukskrivna
Läs merÖkad hälsa och minskad sjukfrånvaro
Få ihop text och bild Regeringens åtgärdsprogram Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Försäkringskassans uppdrag och roll Information arbetsgivarverket 1 hösten 2016 Att förebygga sjukfrånvaro Sjukpenningtalet
Läs merRehabilitering. Specialist i medicinsk rehabilitering. Överläkare på rehabavd för individer med kombinerad smärt-och psykiatrisk problematik 2,5
Diagnosfördelning för antalet pågående sjukfall juni 2006, respektive juni 2009 nationell nivå Antal sjukfall per 1000 st försäkrade, både män och kvinnor. Källa Försäkringskassan DOA-register 12 11 10,6
Läs merLagrum: 7 kap. 1, 2, 3 och 3 b lagen (1962:381) om allmän försäkring
HFD 2013 ref 60 Fråga om rätt till sjukersättning. Lagrum: 7 kap. 1, 2, 3 och 3 b lagen (1962:381) om allmän försäkring Försäkringskassan beslutade den 28 april 2010 att avslå en ansökan från L.J. om tre
Läs merSvenska Försäkringsföreningen (SFF) 21/9-2009
Svenska Försäkringsföreningen (SFF) 21/9-2009 Jonas Krantz, Områdeschef LFC Sollentuna SSF September 2009 Sida 1 Största förändringen i sjukförsäkringen på 17 år Trädde i kraft den 1 juli 2008 respektive
Läs merArbete och hälsa. Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet
Arbete och hälsa Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet Healthy organizations are not created by accident! Grawitch et al, 2006 Faktorer associerade med
Läs merDin väg tillbaka. så fördelas ansvaret vid din sjukskrivning
Din väg tillbaka så fördelas ansvaret vid din sjukskrivning Allmänt Det är Försäkringskassan som bedömer om du har rätt till sjukpenning Att vara sjukskriven är en aktiv behandling. Det ska finnas en plan
Läs merSjukersättning - de bakomliggande skälen till ställningstagande
SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 1 (21) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Sjukersättning - de bakomliggande skälen till ställningstagande SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 2 (21) Innehållsförteckning Sjukersättning
Läs mer1 års-uppföljning av Försäkringsmedicinska utredningar utförda inom företagshälsovården 2007.
1 års-uppföljning av Försäkringsmedicinska utredningar utförda inom företagshälsovården 2007. Författare: Marie-Louise Östensson Handledare: Hans Erik Norbeck, med.dr., Previa Stockholm Projektarbete vid
Läs merEtt hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp 2002-12-18
Ett hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp 2002-12-18 Inledning Tillväxt och välfärd är kommunicerande kärl. Tillväxt skapar förutsättningar för en utbyggd välfärd och en möjlighet
Läs merSjukskrivningsperioder och kvalitet i information i läkarintyg före respektive efter införandet av det försäkringsmedicinska beslutsstödet
Sjukskrivningsperioder och kvalitet i information i läkarintyg före respektive efter införandet av det försäkringsmedicinska beslutsstödet Elsy Söderberg Maud Smeds Karin Festin Sjukskrivningsperioder
Läs merVad tillför ett hälsofrämjande förhållningssätt
Vad tillför ett hälsofrämjande förhållningssätt Margareta Kristenson, Nationell koordinator för nätverket hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS), professor i socialmedicin, Linköpings Universitet Anna
Läs merFÖRBUNDSINFO. Sjuklön vid indragen sjukpenning AB 28 moment 9
Kopiera gärna FÖRBUNDSINFO FÖRBUNDSINFO Nr 2 januari 2010 Sjuklön vid indragen sjukpenning AB 28 moment 9 Arbetsgivaren är enligt Kyrkans AB 08 27 mom. 9 skyldig att i vissa fall betala sjuklön i max 180
Läs merVar står vi och vart går vi?
Var står vi och vart går vi? Socialförsäkringsminister Ulf Kristersson 35 Sjukfall år 1973-29 6 Förtidspensioner 196-21 Antal förtidspensioner (196-22), Sjuk- och aktivitetsersättningar 23-21 3 5 25 4
Läs merFörsäkringsmedicin Om socialförsäkringen
Om socialförsäkringen Ansvar i Rehabiliteringsarbetet Försäkringskassan har samordningsansvar Individen har ansvar att medverka i rekommenderad Rehabilitering Arbetsgivaren för Anpassning och Rehabilitering
Läs merStörsta förändringen i sjukförsäkringen på 15 år
Största förändringen i sjukförsäkringen på 15 år Träder i kraft den 1 juli 2008 respektive den 1 jan 2009 Jan Regeringen vill effektivisera sjuk-skrivningsprocessen och öka möjligheterna för sjukskrivna
Läs merVälkomna! Information om nya regler i sjukförsäkringen. PDF created with pdffactory trial version www.pdffactory.com
Välkomna! Information om nya regler i sjukförsäkringen För mer information och rådgivning, kontakta Din medlemsorganisation inom Svenskt Näringsliv Svenskt Näringsliv Försäkringsinformation Tel vx 040-35
Läs merStatsbidrag för en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess 2012. Miljarden
1(7) TJÄNSTEUTLÅTANDE Hälso- och sjukvårdsavdelningen Christina Möller/Mats Swanberg 2012-02-10 Dnr RS 690-2011 Till Hälso- och sjukvårdsutskottet Statsbidrag för en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess
Läs merFÖRBUNDSINFO. Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar ur ett rättsligt perspektiv
Kopiera gärna FÖRBUNDSINFO FÖRBUNDSINFO Nr 3 januari 2009 Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar ur ett rättsligt perspektiv När en arbetstagare drabbas av sjukdom har arbetsgivarens rehabiliteringsskyldighet.
Läs merSjukskrivningsprocessen
Sjukskrivningsprocessen - En process med många aktörer Gunilla Westerlund Samverkansansvarig gunilla.westerlund@forsakringskassan.se Förmåner inom socialförsäkringen exklusive pension som administreras
Läs merHÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 16 februari 2016 KLAGANDE AA Ombud: Förbundsjurist Linda Wallin LO-TCO Rättsskydd AB Box 1155 111 81 Stockholm MOTPART Försäkringskassan
Läs merTidig samverkan med arbetsgivare/arbetsförmedling
Tidig samverkan med arbetsgivare/arbetsförmedling Metod för tidiga insatser Gå igenom nya sjukskrivningar regelbundet. Prioritera patienter med psykisk ohälsa och/eller icke specifik smärta eller andra
Läs mer1. Nedsatt arbetsförmåga pga sjukdom/ohälsa. 3A. Behov finns troligen av samordning av rehabilitering mot arbete. Kontakta FK
pga mot arbete. Kontakta FK av en 8A. Hel eller 8B.Saknar pga 1: Nedsatt medicinskt pga. underlag. Socialsekreteraren (handläggaren) har kontakt med en individ som socialsekreteraren bedömer har sin nedsatt
Läs merÖverenskommelse mellan Försäkringskassan och Tryggingastofnun om administrativa rutiner för arbetslivsinriktad rehabilitering i gränsöverskridande
Överenskommelse mellan Försäkringskassan och Tryggingastofnun om administrativa rutiner för arbetslivsinriktad rehabilitering i gränsöverskridande situationer. Inledning Denna överenskommelse omfattar
Läs merDe nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare
De nya riktlinjerna för sjukskrivning Michael McKeogh Företagsläkare Nationellt beslutsstöd för sjukskrivning Regeringsuppdrag Socialstyrelsen och Försäkringskassan Kvalitetssäkrad, enhetlig, rättssäker
Läs merBasutbildning november Försäkringskassan och TRISAM
Försäkringskassan och TRISAM Vår etiska kod Den statliga värdegrunden är utgångspunkt för vår etiska kod: Vi är sakliga och opartiska Vi skyddar förtroendet för Försäkringskassan Vi är medvetna om att
Läs merRehabkoordinatorer. Socialförsäkringen. Filippa Hillman Specialist sjukförsäkring
Rehabkoordinatorer Socialförsäkringen Filippa Hillman Specialist sjukförsäkring Innehåll Fakta Ansvar i rehabiliteringsarbetet Försäkringskassans uppdrag Rehabilitering Utredningstid och negativa beslut
Läs merSJUKSKRIVNING OCH STRESSRELATERAD OHÄLSA
1 (8) SJUKSKRIVNING OCH STRESSRELATERAD OHÄLSA Roberto Eid, AB Previa, Örebro Handledare: Karin Lidblom, arbetspsykolog, Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset i Örebro. Efter handledaromdömets
Läs merA aktiv sjukskrivning sjukskrivning under vilken läkaren ordinerar den sjukskrivne att under sjukskrivningstiden utföra bestämda aktiviteter för att förbättra förutsättningarna att kunna återgå till arbetet
Läs merUppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första och andra kvartalet 2011
Dnr: 2010/436389 Dnr: 016315-2011 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första och andra kvartalet 2011 Återrapportering enligt regleringsbrevet
Läs merDepression hos äldre i Primärvården
Depression hos äldre i Primärvården Maria Magnil-Molinder Specialist i allmänmedicin Brämaregårdens Vårdcentral Göteborg Doktorand vid Enheten för allmänmedicin Göteborgs Universitet Är det viktigt att
Läs merProblem: För stor ungdomsarbetslöshet
Problem: 1. Brist på arbetstillfällen Lågkonjunktur Dåligt företagsklimat Ensidigt utbud 2. Ungdomarna inte anställningsbara Låg eller fel kompetens hos ungdomarna Ungdomarna inte friska nog att 3. Dålig
Läs merKvalitetsregister i internationellt perspektiv
Kvalitetsregister i internationellt perspektiv Ingemar Petersson, professor Enhetschef och överläkare ERC Syd (Epidemiologi och Registercentrum Syd) SUS, Lund (E)RC Syd + RCC Syd RCO Syd RegisterCentrumOrganisation
Läs merSjukskrivningsstudien i Sydvästra Stockholm
Sjukskrivningsstudien i Sydvästra Stockholm 27 vårdcentraler deltog 356 000 Listade personer Ca 448 000 läkarbesök utfördes 2006 2007-05-25 Pierre Bergensand Ek gruppen i Sydvästra Stockholm CeFam 1 Undersökningstid
Läs merBeslut om sjukpenning
RiR 2009:07 Beslut om sjukpenning har Försäkringskassan tillräckliga underlag? ISBN 978 91 7086 178-9 RiR 2009:07 Tryck: Riksdagstryckeriet, Stockholm 2009 Till regeringen Socialdepartementet Datum: 2009-05-18
Läs merSjukskrivning och rehabilitering ÖVERENSKOMMELSE - EN KVALITETSSÄKER OCH EFFEKTIV PROCESS 2016
Sjukskrivning och rehabilitering ÖVERENSKOMMELSE - EN KVALITETSSÄKER OCH EFFEKTIV PROCESS 2016 2 En effektiv och kvalitetssäker process för återgång i arbete Den nya överenskommelsen mellan Sveriges Kommuner
Läs merRätt bedömning Rätt beslut
Rätt bedömning Rätt beslut Ett samarbetsprojekt mellan Försäkringskassan och Psykiatri Affektiva II 2011-2012 Christina Andersson, Med dr, leg. Arbetsterapeut Eva Hellquist, Verksamhetssamordnare, leg.
Läs merI särskola eller grundskola?
I särskola eller grundskola? Gränsproblematiken och vikten av ingående utredningar och välgrundade beslut! Seminarieledare Verica Stojanovic. Resultat- handläggningen kan bli bättre Tydliga rutiner men
Läs merVad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla.
Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla. Läkarens försäkringsmedicinska uppdrag I arbetet med sjukskrivning
Läs merArbetsgivarfrågor. Nr 6 Januari 2010. Utförsäkrades rätt till sjuklön m.m.
Arbetsgivarfrågor Nr 6 Januari 2010 Utförsäkrades rätt till sjuklön m.m. Vi har tidigare, i Arbetsgivarnytt nr 1 2010 (se Li:s hemsida: www.li.se /Arbetsgivarfrågor/Arbetsgivarnytt), redogjort för de nya
Läs mer[mworks-ett mobilt stöd tillbaka till arbetet]
2017-2019 [mworks-ett mobilt stöd tillbaka till arbetet] Region Skåne Lunds universitet Centrum för Evidensbaserade Psykosociala Insatser (CEPI) Projektgrupp Jan Sundquist, professor (PI, RS) Ulrika Bejerholm,
Läs merRehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?
Rehabiliteringsgarantin 2013 vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabilitering för att återgå i arbete Rehabiliteringsgarantin ökar tillgången på KBTbehandlingar och multimodal rehabilitering
Läs merSTRESS OCH REHABILITERING. Bemötande och samverkan
STRESS OCH REHABILITERING Bemötande och samverkan Beteende ABC Aktiverare 20% Beteende, förändring Konsekvens 80% Förstärkning Positiv Lön Negativ Undvika kritik Försvagning Positiv Kritik, ökad belastning
Läs merERC Syd (Epidemiologi och Registercentrum Syd)
Nya lagar, regler och samarbeten av betydelse för epidemiologisk forskning Samverkan mellan akademi och sjukvårdshuvudman Ingemar Petersson, professor ERC Syd (Epidemiologi och Registercentrum Syd) SUS
Läs merNya situationsanpassade intyg förenklar hanteringen av sjukskrivning
Nya situationsanpassade intyg förenklar hanteringen av sjukskrivning Peter Lindgren, projektledare, Inera AB Catarina Asplund, projektledare, Försäkringskassan Framtidens intyg Nationella ehälsodagen 2013-10-24
Läs merPatientenkät. Det här formuläret avser Din situation vid utskrivning och uppföljning efter rehabiliteringen
Patientenkät Det här formuläret avser Din situation vid utskrivning och uppföljning efter rehabiliteringen Vi följer upp vården för att vara säkra på att Du får en vård med hög kvalitet. För att kunna
Läs merhttps://www.youtube.com/watch?v=r9yuidnmcsw&feature=youtu.be Om du blir sjuk och inte kan arbeta Försäkringskassan Småland Nordväst Mona Ericsson mona.ericsson@forsakringskassan.se Sjuklön Sjukpenning
Läs merFörsäkringskassan IKEM. Sid 1 November 2016 IKEM
Försäkringskassan IKEM Sid 1 November 2016 IKEM Regeringen har gett Försäkringskassan uppdraget att bidra till att nå ett sjukpenningtal på högst nio dagar vid utgången av år 2020 bidra till att sjukskrivningarna
Läs merSAMMANTRÄDETS ART Sammanträde med samordningsförbundsstyrelsen för Samordningsförbundet för rehabilitering i Södertälje
Samordningsförbundet för PROTOKOLL rehabilitering i Södertälje Sammanträdesdatum 2005-12-13 SAMMANTRÄDETS ART Sammanträde med samordningsförbundsstyrelsen för Samordningsförbundet för rehabilitering i
Läs merÖvertagande av patient från annan enhet
Övertagande av patient från annan enhet Formulär för manuell registrering Version 6.3 Formulär C Ifyllande enhet: Gäller from Revideras senast 150201 Ersätter version 6.2 160201 Inledning Formuläret består
Läs merFriska verksamheter - vilka leder oss dit?
Friska verksamheter - vilka leder oss dit? Professor Magnus Svartengren Institutionen Medicinska Vetenskaper 3 Hälsa / högt välbefinnande Sjuk disease Frisk Ohälsa / lågt välbefinnande illness 2016-01-12
Läs merRehabilitering och uppsägning i samband med sjukdom
Rehabilitering och uppsägning i samband med sjukdom Innehållsförteckning Förkortningar...4 Sammanfattning...16 Inledning... 5 Bakgrund... 6 Introduktion till regelverket...6 Arbetsmiljölagen...6 Socialförsäkringsbalken...6
Läs merTILLÄGGSAVTAL REHABILITERING VID LÅNGVARIG OSPECIFIK SMÄRTA
HSN xxxx-xxxx Sid 1 (9) 1.1 Mellan Stockholms läns landsting, organisationsnummer 232100-0016, genom och xxx organisationsnummer xxxxxx-xxxx har slutits följande Definitioner TILLÄGGSAVTAL REHABILITERING
Läs merUpprop för ett friskare Tidaholm
Upprop för ett friskare Tidaholm Delrapport från projektets första år april 2014 augusti 2015 Fotograf: Siewert Andersson Foto framsidan: Konsthallen under sommaren på Turbinhusön. Fotograf: Siewert Andersson
Läs merHÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 19 oktober 2011 KLAGANDE AA Ombud: Förbundsjurist Phillip Eldon LO-TCO Rättsskydd AB Box 1155 111 81 Stockholm MOTPART Försäkringskassan
Läs merRätt i sjukförsäkringen 20110824 Medicinska underlag vid rättslig prövning
Rätt i sjukförsäkringen 20110824 Medicinska underlag vid rättslig prövning Bengt Järvholm Berndt Karlsson Ruth Mannelqvist Sidfot Målsättning Datum Del 1: Studie av domar Beskriva hur domstolen i domen
Läs merStockholms läns landsting LOV Vårdval Läkarinsatser i särskild boende rapporteringsanvisning gällande underlag för utbetalning av ersättning
Avdelningen för Närsjukvård Geriatrik Stockholms läns landsting rapporteringsanvisning gällande underlag för utbetalning av ersättning Gäller fr.o.m. 2016-01-01 Revisionshistorik Datum Utförd av Kommentar
Läs merLOKALT SAMVERKANSPROGRAM KRING PERSONER MED DEMENSSJUKDOM ELLER KOGNITIV SVIKT I BROMMA I KORTFORM
LOKALT SAMVERKANSPROGRAM KRING PERSONER MED DEMENSSJUKDOM ELLER KOGNITIV SVIKT I BROMMA I KORTFORM SAMARBETE MELLAN PRIMÄRVÅRDEN, PRIMÄRVÅRDSREHAB, BROMMA STADSDELSFÖRVALTNING, LÄKARE I SÄRSKILT BOENDE
Läs merSMÄRTANALYS OCH INDIKATION FÖR MULTIMODAL REHABILITERING Annica Sundberg
SMÄRTANALYS OCH INDIKATION FÖR MULTIMODAL REHABILITERING Annica Sundberg 20 % av befolkningen har måttlig till svår långvarig smärta. 20-40 % av besöken i primärvärden är föranledda av smärta, hälften
Läs merBeslutsunderlag och beslut i sjukersättningsärenden
Beslutsunderlag och beslut i sjukersättningsärenden Rättslig kvalitetsuppföljning Utgivare: Upplysningar: Webbplats: Försäkringskassan Rättsavdelningen Pernilla Keinestam Lindell 010-116 97 33 pernilla.keinestam@forsakringskassan.se
Läs merPsykosocial onkologi och cancerrehabilitering
Psykosocial onkologi och cancerrehabilitering Maria Hellbom Leg psykolog, fil dr Enheten för rehabilitering och stöd Skånes Onkologiska klinik 1 Cancer berör oss alla 2 Varför ska vi tänka på rehabilitering?
Läs merVälkommen! Informationsmöten Regeländringar i sjukförsäkringen Arbetsgivare. PDF created with pdffactory trial version
Välkommen! Dagens möte Regeländringar i sjukförsäkringen hur påverkar det dig som arbetsgivare Nya effektiva samverkansformer mellan Försäkringskassan och dig som är arbetsgivare presentation av nya kontaktvägar
Läs merSpecifik uppföljning. 1 Uppföljning
Specifik uppföljning 1 Uppföljning LS 1112-166 HSN 122-252 1.1 Beställarens uppföljning I Allmänna villkor beskrivs uppföljningen. Den innebär att Beställaren löpande följer att Vårdgivare uppfyller sitt
Läs merMetodstöd. Handläggning när sjukpenning inte ska betalas ut. Rätt förmån - rätt ersättning 2007-05-24. Enheten för processer för sjukförmåner
Metodstöd Handläggning när sjukpenning inte ska betalas ut Rätt förmån - rätt ersättning 2007-05-24 Filnamn: metodstöd 1.5 Mall: 0rapport.dot, 1999-05-01 Datum: 2007-05-24 2(36) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förkortningar
Läs merHur kan man lyssna på den komplexa patienten?
Hur kan man lyssna på den komplexa patienten? (och förstå vad hon behöver..) Statens medicinsk-etiska råds konferens Patientautonomi till varje pris?, Tema: Patientautonomi, vackra ord eller verklighet?
Läs mer