[mworks-ett mobilt stöd tillbaka till arbetet]

Transkript

1 [mworks-ett mobilt stöd tillbaka till arbetet] Region Skåne Lunds universitet Centrum för Evidensbaserade Psykosociala Insatser (CEPI)

2 Projektgrupp Jan Sundquist, professor (PI, RS) Ulrika Bejerholm, professor (PI, LU) Ulf Gerdtham, professor, LU Göran Petersson, professor, LnU Lars Hansson, senior professor, LU Sigrid Stjernswärd, docent/annika Lexén, bitr forskare, LU Petra Svedberg, professor, HH Clara Axelsson, LnU Patrik Engdahl, administrativ projektassistent, LU CEPI: Centrum för Evidensbaserade Psykosociala Insatser

3 Kerstin Lindell (RS) Bo Lindholm (RS) Karin Melander (RS) Anja Nyberg (RS) Jan Sundquist, professor (RS) Clara Axelsson (LnU) Ulrika Bejerholm (LU) Patrik Engdahl, adm (LU) Ulf Gerdtham (LU) Annika Lexén (LU) Styrgrupp

4 INTRODUKTION

5 Psykisk ohälsa och sjukskrivning Psykisk ohälsa är den vanligaste anledningen till sjukskrivning, och smärta (OECD, 2014) Nya insatser är nödvändiga (Vingård, 2015; Joyce, et al 2015) Kunskapslucka finns om tillgängliga, användbara och kostnadseffektiva insatser som ger stöd till egenmakt och delaktighet i arbetsåtergångsprocessen och på arbetsplatsen (Vingård, 2015; Joyce, et al 2015)

6 Mobilanvändning och psykisk ohälsa Mobilanvändning förväntas göra arbetslivet mer tillgängligt (Proudfoot, 2012) Utveckling av hälsoappar ökar konstant men utan koppling till forskning m(obile) health kommer att spela en stor roll för att förebygga och vidmakthålla psykisk hälsa Smarta telefoner används i samma utsträckning av de som har eller inte har psykisk ohälsa (Tourus et al, 2014)

7 Individnivå Låg tilltro till egen förmåga (self-efficacy) (Andersén et al, 2017; Johanson et al, 2017; Lövvik et al, 2017) Låg tilltro till vård, rehabiliteringsaktörer och arbetsgivare (Porter et al, in press) Svagt hopp och egenmakt i arbetsåtergångsprocessen (RTW) (Johanson & Bejerholm, 2017; Porter et al, in press) Ingen överblick om hur vård och andra rehabiliteringsaktörer arbetar tillsammans (Bejerholm et al, 2011; Bergmark et al, 2017) Självstigmatisering (Henderson, 2013) Erfarenhet av att misslyckas i arbetet (Porter et al, in press) Längre sjukskrivning Minskad hälsa Minskad återgång till arbete

8 Utförarnivå Vården har liten resurs för att ge stöd i arbetsåtergång Intyg och behandling Stöd erbjuds för sent och det finns generellt inget smidigt samarbete mellan vård, AF, FK och arbetsgivare (Bejerholm, Larsson, Hofgren, 2011; Eriksson och Bjurström) Rehabiliteringsaktörer och arbetsgivare har låg litteracitet om psykisk hälsa (Lexén et al, submitted; Porter et al, in press) Kunskap och åsikter om psykisk ohälsa och hur det i sin tur bidrar till att identifiera, hantera och förebygga psykisk ohälsa (Jorm et al, 1997) Minskar tillgängligheten på arbetsplatsen

9 Människor som har en psykisk sjukdom bemöts oftare av rädsla, fientlighet och missförstånd hellre än stöd, medkänsla och förståelse. Det kan leda till isolering och depression men även till att de inte får vård och rehabilitering som andra (Hansson et al, ) Stigmatisering (Brohan et al, 2013)

10 Organisationsnivå Finansiering, styrning och ledning sker inom ramen för respektive myndighet Ingen gemensam policy, process finns mellan vård, fk och af.

11 Endast behandling och vård leder inte till arbetsåtergång Behandling inom vård ger ofta ökad psykisk hälsa MEN UTAN koppling till arbetsåtergång, arbete och arbetsgivare (Johanson & Bejerholm, 2016; Joyce et al 2016) Det finns ett stort glapp i rehabiliteringskedjan (Johanson & Bejerholm, 2016; Joyce et al 2016)

12 Att kombinera metoder är bättre! Personcentrerad insatser fungerar bättre än organisationsstyrda och stegvisa insatser från olika aktörer med skilda regelverk (Bond et al 2012; Bejerholm et al 2017) Att kombinera och integrera olika metoder i samma tjänst ger ett bättre och mer hållbart resultat (Joyce et al. 2016) SE+KBT=SANT (Bejerholm et al 2017; Johanson et al, 2017; Reme et al, 2016) De med affektiv problematik vill inte ha med en person som ger stöd på jobbet! (Lone et al, submitted; Johanson et al, 2017)

13 VARFÖR? Varför vill vi utveckla mworks Varför vill den sjukskrivne använda mworks? Varför vill vården använda mworks?

14 Varför vill vi utveckla mworks? VI TROR ATT mworks KAN Facilitera arbetsåtergång Minska sjukskrivningsdagar Öka egenmakt och delaktighet Öka resurser och strategier Utveckla ett hållbart arbetsliv Samordna rehabiliteringskedjan Synliggöra rehabiliteringsprocessen

15 Varför vill den sjukskrivne använda Stödet finns i fickan Kan fatta beslut och vara delaktig Kan identifiera resurser och förmågor Kan planera återgång i arbete Kan besluta om att berätta om psykisk ohälsa Kan överblicka processen och samordna aktörer Kan använda egna kognitiva strategier på arbetsplatsen mworks?

16 Varför vill vården använda mworks? Underlättar samtal om psykisk ohälsa och arbete Utgör ett underlag för sjukintyget Underlättar planeringen av arbetsåtergång Underlättar vårdens samverkan med andra rehabiliteringsaktörer Byråkrati och sekretess Minskar på sikt återbesök och behov av vård Kan bli billigare

17 Syftet Att utveckla och utvärdera ett digitalt hjälpmedel mworks för att underlätta arbetsåtergång för personer med psykisk ohälsa kartläggningsfas (studie 1: 2017) utvecklingsfas (studie 1: 2018) processutvärderingsfas (studie 2:2019) effektstudiefas (studie 3: ).

18 mworks Resurs, planeringsoch samordningsdel (SE-stöd) Egenmonitorering- och egenhanteringdel (KBT-stöd) Månader

19 mworks, som en del av mig

20 INNOVATION KOMMUNIKATION UTVECKLING