UTREDNING AV MUDDERMASSOR

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "UTREDNING AV MUDDERMASSOR"

Transkript

1 Stockholms Hamn AB UTREDNING AV MUDDERMASSOR Stockholm Nynäshamn, Norvikudden Stockholm Uppdragsnummer Melissa Feldtmann, SWECO VIAK ra02s SWECO VIAK Gjörwellsgatan 22 Box 34044, Stockholm Telefon Telefax Uppdrag ; megf/ p:\1173\ norviks hamn\10 arbetsmtrl - dok\underkonsulter\sweco- sediment\10 arbetsmtrl - dok\hamnen\ra utredning av muddermassor slutversion.doc

2 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund och syfte Befintligt underlag Inledande utredning Avgränsning Urval analysparametrar Nuvarande bottenförhållanden Geologi Geoteknik 10 2 Undersökningsförfarandet Beskrivning av delområden Utterviken Södra utsidan av Norvikudden Lilla Viken Norra utsidan av Norvikudden Norra Norvikudden mot Norviksfjärden 16 3 Bedömningsgrunder av föroreningshalter och riskklassning Naturliga bakgrundshalter Jämförelse med den nutida föroreningssituation Jämförelse med framtagna ekotoxikologiska data Jämförelse med generella riktvärden för förorenad mark 18 4 Riskbedömning av föroreningssituationen Föroreningshalter i delområden och nivåer Metalliska föroreningar Organiska föroreningar Näringsämnen Spädningsfaktorer Jämförelse av förhållanden vid tipplatserna Diskussion om grumlingsegenskaper hos muddermassorna 23 5 Slutsatser och rekommendationer 26 6 Ordlista 28 7 Referenser 30 ra02s Stockholms Hamn AB Stockholm Nynäshamn, Norvikudden Uppdrag ; megf/ p:\1173\ norviks hamn\10 arbetsmtrl - dok\underkonsulter\sweco- sediment\10 arbetsmtrl - dok\hamnen\ra utredning av muddermassor slutversion.doc

3 Bilagor Bilaga 1 Sammanställning av recenta bakgrundshalter från SGU och andra undersökningar inom regionen och närområdet. Bilaga 2 Sammanställning av föroreningshalter i sediment vid Norvikudden från undersökning utförd maj Bilaga 3 Sammanställning av föroreningshalter vid de tänkbara tipplatserna Bilaga 4 Kopior av originalprotokoll av analyser ra02s Stockholms Hamn AB Stockholm Nynäshamn, Norvikudden Uppdrag ; megf/ p:\1173\ norviks hamn\10 arbetsmtrl - dok\underkonsulter\sweco- sediment\10 arbetsmtrl - dok\hamnen\ra utredning av muddermassor slutversion.doc

4 1 Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Stockholms Hamn AB planerar att anlägga en container- och rorohamn vid Norvikudden med planerad byggstart under 2007, se figur 1. Figur 1 Översiktsbild av framtida hamnområde. Hamnen beräknas ta cirka 10 år att färdigställa. Vid anläggandet av hamnen beräknas till ca m 3 finmaterial (till största delen glaciala leror) behövs muddras bort. Beroende av muddrings- och tippningstekniker beräknas muddermassorna svälla i omfång till ca m3 (ref 2). ra02s Denna rapport är en sammanställning av en miljöteknisk sedimentutredning av muddermassorna utförd under maj 2006 och Stockholms Hamn AB Stockholm Nynäshamn, Norvikudden 1 (30) Uppdrag ; megf/ p:\1173\ norviks hamn\10 arbetsmtrl - dok\underkonsulter\sweco- sediment\10 arbetsmtrl - dok\hamnen\ra utredning av muddermassor slutversion.doc

5 utgör ett underlag för tillståndsansökan. Utredningen omfattar en inledande inventering av befintliga maringeologiska underlag och generella föroreningshalter för området. Denna inventering har sedan övergått i praktiska moment där de specifika muddermassornas sammansättning och föroreningssituation har undersökts. Provtagningsplan och analysparametrar har tagits fram och fältarbete har utförts i samråd mellan Melissa Feldtmann, SWECO VIAK, och Per Jonsson, JP Sedimentkonsult. En bedömning har gjorts av hur massorna kan komma att påverka bottenmiljön på tipplatserna. En kortare diskussion finns också om grumlingsegenskaperna utifrån materialsammansättning hos muddermassorna. Analyser av föroreningsnivåer i förhållande till befintliga halter inom närområdet och regionalt har skett i samråd med Per Jonsson. Diskussioner om grumling har skett med oceanograf Mats Ivarsson, SWECO VIAK. En ordlista återfinns i avsnitt 6 som närmare beskriver facktermer och definitioner. Orden är markerade med * i texten. 1.2 Befintligt underlag SGU (myndigheten Sveriges Geologiska Undersökning) karterade Nynäshamnområdet med relativt stor noggrannhet under SGU har levererat den maringeologiska kartan för området i digitalt format (ArcGIS). Förutom den tolkade kartan har tillhörande underlag till deras tolkning levererats digitalt och i pappersformat. I dessa underlag ingår en bildmosaik från ett flertal side-scan sonar linjer, råa och tolkade bottenprofiler från sedimentekolod och seismik, bottenobservationer utförda med video/kamera, geologiska beskrivningar av sedimentkärnor, avsättningshastigheter för området samt analysdata av metalliska grundämnen och organiska föroreningar från ytliga sediment. Undersökningar har utförts i ett par delområden vid en tidigare utredning utförd av VBB VIAK, 1999 (Ref 1). De analyser som utfördes då skedde med rådande detektionsgränser på konventionella analyslaboratorier för den perioden. En del av dessa detektionsgränser ligger för högt i förhållande till jämförvärden och bakgrundsvärden varför dessa endast använts som stöd i planeringen av arbetet. ra02s De planerade anläggnings- och muddringsteknikerna beskrivs i en teknisk beskrivning (Ref 2) framtagen av SWECO VBB, Stockholms Hamn AB Stockholm Nynäshamn, Norvikudden 2 (30) Uppdrag ; megf/ p:\1173\ norviks hamn\10 arbetsmtrl - dok\underkonsulter\sweco- sediment\10 arbetsmtrl - dok\hamnen\ra utredning av muddermassor slutversion.doc

6 1.3 Inledande utredning Avgränsning I ett första skede har en avgränsning av fördelning och omfattning av muddermassor gjorts. Om man utgår från djupgåendet för de dimensionerande fartygen samt behov av djupmarginal mellan fartygen och havsbottnen blir behovet av vattendjupet vid de olika kajerna som följer, se figur 2: Planerat slutligt vattendjup vid kaj, ca (m) Kaj 1 4: 16 m Kaj 5 6: 14 m Kaj 7 9: 10 m ra02s Figur 2. Bilden ovan visar layouten för hamnen. Hamnen kommer att byggas i etapper. Mer utförlig information återfinns i den tekniska beskrivningen (Ref 2). Stockholms Hamn AB Stockholm Nynäshamn, Norvikudden 3 (30) Uppdrag ; megf/ p:\1173\ norviks hamn\10 arbetsmtrl - dok\underkonsulter\sweco- sediment\10 arbetsmtrl - dok\hamnen\ra utredning av muddermassor slutversion.doc

7 Vattendjupet inom området för planerade muddringar och utfyllnader varierar mellan 1 m och m. Sedimentprofilen utgörs av 2 20 m lera och därunder ett tunt lager morän ovanpå berg. Utifrån tidigare geotekniska undersökningar utförda under 1980-talet och de planerade vattendjup för hamnområdet har underlag framtagits som beskriver fördelningen av muddermassorna indelat i områden A till F, se figur 3. Figur 3 Utfyllnads- och schaktningsområden under vatte. Mer utförlig information finns i tekniska beskrivningen (Ref 2). ra02s Stockholms Hamn AB Stockholm Nynäshamn, Norvikudden 4 (30) Uppdrag ; megf/ p:\1173\ norviks hamn\10 arbetsmtrl - dok\underkonsulter\sweco- sediment\10 arbetsmtrl - dok\hamnen\ra utredning av muddermassor slutversion.doc

8 Område A: I viken som ska fyllas ut bakom kaj 3, Lilla Viken, är vattendjupet mindre än 5 m. Bottnen består av lera med en mäktighet som varierar mellan 0 och ca 15 m. På sträckan för kaj 1 och 2 samt södra delen av kaj 3 avtar vattendjupet från ca m i söder till 0 m i norr. Bottenlera förekommer med varierande mäktighet, som mest ca 20 m. Lokalt i området för kaj 1 förekommer bergbotten på ca 10 m vattendjup. Område B: I viken som ska fyllas ut i områdets sydligaste del, Utterviken, varierar vattendjupet mellan ca 1 m och 10 m. Bottnen består av lera med en mäktighet av typiskt ca 4 6 m och lokalt ca m. Område C: På sträckan för kaj 8 och 9 är vattendjupet ca m. Uppgifter saknas om bottnens beskaffenhet. Bedömningsmässigt kan bottnen bestå av lera med en mäktighet av ca 2-10 m. Område D: På sträckan för kaj 5 och 6 är området redan utfyllt med sprängsten, dock inte till slutlig kajlinje. Vattendjupet utanför slänten varierar mellan ca 10 m och 20 m. Under de utfyllda massorna i slänten finns ställvis lera med ca 2 3 m mäktighet. Bottnen utanför slänten består ställvis av lera med stor mäktighet, drygt ca 20 m som mest lokalt i norra delen. I området för kaj 5 och 6 förekommer lokalt bergbotten på ca 5 m vattendjup. Område E: På sträckan för norra delen av kaj 3 och hela kaj 4 finns berg i dagen. Bottnen består av berg som till viss del kan vara överlagrad av lera. Område F: På huvuddelen av sträckan för kaj 7 finns berg i dagen. Uppgifter saknas om havsbottnens beskaffenhet, men bedöms bestå av berg som till viss del kan vara överlagrad av lera. ra02s Stockholms Hamn AB Stockholm Nynäshamn, Norvikudden 5 (30) Uppdrag ; megf/ p:\1173\ norviks hamn\10 arbetsmtrl - dok\underkonsulter\sweco- sediment\10 arbetsmtrl - dok\hamnen\ra utredning av muddermassor slutversion.doc

9 De muddermassor som ska muddras indelas i två olika föroreningsnivåer med en vertikal avgränsning: 1. De ytliga sedimenten har avsatts eller omblandats under industriell era och kan därför innehålla diffusa föroreningar och föroreningar från punktkällor från närområdet. Punktkällor kan t ex bestå av spridning av föroreningar från industriell verksamhet med lokal anknytning eller illegal tippning. Diffusa föroreningar är de som ingår i regionens eller Östersjöns generella belastning. Den diffusa föroreningen motsvarar den recenta bakgrundshalten. 2. De djupare sedimenten avspeglar pre-industriella halter. Sediment avsatta före industriell tid motsvarar den normala geokemiska sammansättningen av bottensediment och halterna i dessa sediment betecknas som naturliga bakgrundshalter*. Avgränsning mellan ytliga och djupare sediment bedömdes preliminärt utifrån en tidigare utredning (Ref 1) och underlagsmaterial från SGUs tidigare maringeologiska kartering utförd 1995 till Fältarbetet verifierade gränsen mellan sentida sediment och prehistoriskt opåverkat sediment till mellan ca cm beroende på läge och vattendjup Urval analysparametrar De tänkbara föroreningskällorna inom närområdet består av fartygstrafik, ett raffinaderi, marina militära hamnanläggningar, tidigare tippade sprängstensmassor utmed strandlinjer och Grönviksvarvet i Uttervikens södra del. ra02s SGU har utfört punktvisa provtagningar med analyser av ett stort antal föroreningsparametrar inom närområdet (Bilaga 1). Deras analyser har inte påvisat några markanta punktkällor inom Norvikområdet. Halterna tycks sammanfalla med de recenta bakgrundshalterna inom regionen (Bilaga 1). Baserat på den information som finns om föroreningssituationen inom närområdet och regionen (Bilaga 1) har analysparametrar valts ut för att kunna påvisa om där finns några avvikelser i halterna i muddermassorna. Utifrån den diffusa belastningen som framgår av SGUs tidigare analyser och från övriga undersökningar (bilaga 1) utförda i regionen Stockholms Hamn AB Stockholm Nynäshamn, Norvikudden 6 (30) Uppdrag ; megf/ p:\1173\ norviks hamn\10 arbetsmtrl - dok\underkonsulter\sweco- sediment\10 arbetsmtrl - dok\hamnen\ra utredning av muddermassor slutversion.doc

10 har analysparametrar valts ut för att jämföras med föroreningsinnehåll i muddermassorna. Följande parametrar har valts ut: Metallerna bly, kadmium, krom, koppar, kobolt, nickel, zink samt arsenik och kvicksilver Polycykliska aromatiska kolväten (PAH), polyklorerade bifenyler (PCB) Tributyltenn (TBT) och dess nedbrytningsprodukter Alifater och aromater (oljeprodukter) och BTEX (lättflyktiga aromater). Glödrest, torrsubstans, totalt organiskt kol (TOC) och totalfosfor För att kunna urskilja lokala trender har metaller och glödrest analyserats enskilt för varje provpunkt medan övriga analyser har analyserats områdesvis. Vid provtagningen har det sentida sedimentet också avgränsats i djupled. Djupare prover har analyserats separat med tonvikt på metaller och glödförlust men även i viss mån organiska föroreningar för att kunna verifiera den okulära bedömningen. 1.4 Nuvarande bottenförhållanden Geologi Området såväl över och under vattnet är kuperat med ibland markanta bergsluttningar och dalgångar. Bottenytan inom närområdet domineras enligt maringeologiska kartan och side-scan sonar bilden av avsättning av postglaciala leror, se figur 4 och 5. En skarp nordsydlig sprickdal löper under vattnet mellan Norvikudden och Låsudden med branta bergsväggar på respektive sidor. I dalgången har meter glacial och postglacial lera successivt fyllt igen de djupaste delarna till ett nuvarande vattendjup av ca 35 meter. ra02s Stockholms Hamn AB Stockholm Nynäshamn, Norvikudden 7 (30) Uppdrag ; megf/ p:\1173\ norviks hamn\10 arbetsmtrl - dok\underkonsulter\sweco- sediment\10 arbetsmtrl - dok\hamnen\ra utredning av muddermassor slutversion.doc

11 Figur 4 Utsnitt ur SGUs maringeologiska karta 9i Nynäshamn med omfattande undersökningsområdet inritat. ra02s Figur 5 Side-scan sonar bild (SGU Nynäshamn 9i) avgränsad av detaljer från sjökort 616 Dalarö-Nynäshamn från Sjöfartsverket tillstånd nr Stockholms Hamn AB Stockholm Nynäshamn, Norvikudden 8 (30) Uppdrag ; megf/ p:\1173\ norviks hamn\10 arbetsmtrl - dok\underkonsulter\sweco- sediment\10 arbetsmtrl - dok\hamnen\ra utredning av muddermassor slutversion.doc

12 Invid land och i vikarna har landhöjningen och vågerosion successivt skalat av den postglaciala leran varför den tidigare underliggande glacialleran numera ligger ytligt, figur 6 och 7. Ytligaste skiktet (15-30 cm) av glacialleran är svallad varvid glacialleran blivit omblandad med sentida postglacial lera. Större partiklar såsom sand, grus och sten, som tidigare legat inbäddat i den redan borteroderade glacialleran, har ackumulerat inom detta omblandade skikt. Fältundersökningen visade att den pågående erosionen påverkar botten ned till vattendjup om åtminstone meter och i utsatta lägen ned till 20 meter. Kortfattat innebär detta att bottnarna i vikarna och utmed Norvikuddens yttersida domineras till största delen av glaciallera med en eroderad överyta. Den eroderade överytan bestående av antingen sorterad sand eller grus och sten med påväxt av hårdbottenstrata i en lerig matris. Figur 6 Sedimentekolodsprofil 91_291 (SGU) som passerar rakt utanför planerad kaj 3 och 4 i höjd med markering Djupangivelser är beroende av ljudets hastighet genom vatten och sediment. I denna figur är djupangivelser anpassade till ra02s ljudets hastighet genom vattnet varför de inte är relevanta att mäta sedimentmäktigheter utifrån. 9 (30) Stockholms Hamn AB Stockholm Nynäshamn, Norvikudden Uppdrag ; megf/ p:\1173\ norviks hamn\10 arbetsmtrl dok\underkonsulter\sweco- sediment\10 arbetsmtrl dok\hamnen\ra utredning av muddermassor slutversion.doc

13 Figur 7 Sedimentekolodsprofil 91_460 (SGU) som passerar över det djupaste området direkt öster om Norvikudden. Djupangivelser är beroende av ljudets hastighet genom vatten och sediment. I denna figur är djupangivelser anpassade till ljudets hastighet genom vattnet varför de inte är relevanta att mäta sedimentmäktigheter utifrån Geoteknik Muddermassorna bedöms i huvudsak utgöras av lös lera och gyttja, men vid muddring i anslutning till redan utfyllda områden och framför utfyllnadsfronter där successiv muddring ska göras kommer muddermassorna även att innehålla sprängsten helt eller delvis. I de områden där bergsprängning ska göras består muddermassorna så gott som uteslutande av sprängsten. Strandlinjen utgörs av berg och fyllnadsmassor som under vattenlinjen stupar brant ned till stora vattendjup. På ett flertal ställen utmed den östra sidan av Norvikudden där botten lutar mycket brant mot öst har det uppstått sedimentskred av överlasten. Inom dessa områden ökar halten grus och sten i det sedimentet även en bit ut från stranden. ra02s Innan nuvarande utfyllnad genomfördes utfördes en omfattande akustisk profilering i området år 1978 (Ref 3). Den akustiska profileringen visar sjöbottnens nivå och nivån för gränsen mellan lerbotten och fast botten. Geotekniska undersökningar genomfördes Stockholms Hamn AB Stockholm Nynäshamn, Norvikudden 10 (30) Uppdrag ; megf/ p:\1173\ norviks hamn\10 arbetsmtrl - dok\underkonsulter\sweco- sediment\10 arbetsmtrl - dok\hamnen\ra utredning av muddermassor slutversion.doc

14 under 1980-talet inom det vattenområde som senare fylldes ut samt inom det nuvarande vattenområdet i nordost (Ref 2). Geotekniska undersökningar genomfördes år 1999 i områdets södra del för bestämning av lermäktigheter i 13 punkter och bergnivåer i 4 punkter. Ostörda prover togs på flera nivåer i 3 punkter för analys i laboratorium. 2 Undersökningsförfarandet Området har indelats i fem sedimentområden, se figur 8, utifrån närhetsprincipen och de geologiska faktorerna som styr erosions- och sedimentationsprocesserna för att se om det finns specifika trender i sedimentsammansättning eller föroreningshalter. Figur 8 Provpunkter inom i sedimenten vid Norvikudden utlagda på maringeologiska kartan 9i Nynäshamn. ra02s Provtagning av sedimenten har syftat till att penetrera det ytliga sentida erosionsskiktet och ned till det underliggande äldre ostörda sedimentskiktet. Uttag av prover har skett på motsvarande två djupnivåer: Stockholms Hamn AB Stockholm Nynäshamn, Norvikudden 11 (30) Uppdrag ; megf/ p:\1173\ norviks hamn\10 arbetsmtrl - dok\underkonsulter\sweco- sediment\10 arbetsmtrl - dok\hamnen\ra utredning av muddermassor slutversion.doc

15 ett övre sedimentskikt som bedömdes som recent eller med recent belastning och ett undre skikt innehållande naturliga bakgrundshalter* från förhistorisk tid som representerar halterna i muddermassorna hela vägen ned till berg. Provtagningsutrustningen har anpassats till bottentyp. I de fall där det varit möjligt har Geminihämtare använts. Geminihämtaren möjliggör provtagning av relativt ostörda sedimentkärnor när bottenytan är mjuk nog för att låta sig penetreras bara av tyngda rör. Där bottenytan varit alltför hård har man alternerat mellan Ponarhämtare, figur 9 och 11, eller Livingstoneprovtagare som är en typ av rörprovtagare med kolv. Uttag av prover har skett omgående på båten och prover lagts ned i för varje provtyp lämpliga provkärl. För avgränsningar i djupled se analysintervallen i bilaga 2. Det recenta omblandade ytlagret var endast 5 10 cm tjockt inom hela det södra området. Det omblandade lagret tilltog till en mäktighet av ca 30 cm (punkterna 13-16) i det norra flacka området mot Norviksfjärden i norr vilket tyder på aningen lugnare sedimentationsförhållanden där. 2.1 Beskrivning av delområden Utterviken Utterviken begränsas mot öppet hav av ett flertal mindre grynnor och skär genomskuret av ett trångt sund med ca meters vattendjup rakt söderut. Inom Utterviken har provpunkterna 1 4 inom utfyllnads- och schaktområde B, figur 3, tagits. Lersedimentet inom det ytliga lagret var mycket grusigt och stenigt vilket svårgjorde djupare penetration av sedimentet. Proverna i viken kunde inte tas med rörprovtagare pga den steniga överytan varför en Ponarhämtare, se figur 9, användes. I enstaka prover kunde man precis urskilja den diffusa gränsen ned mot den underliggande glacialleran. ra02s Stockholms Hamn AB Stockholm Nynäshamn, Norvikudden 12 (30) Uppdrag ; megf/ p:\1173\ norviks hamn\10 arbetsmtrl - dok\underkonsulter\sweco- sediment\10 arbetsmtrl - dok\hamnen\ra utredning av muddermassor slutversion.doc

16 Figur 9 Foto på gillrad ponarhämtare på väg ned vid provtagning vid södra Norvikudden Södra utsidan av Norvikudden På utsidan av södra Norvikudden togs provpunkterna 5 7 som framförallt sammanfaller med utfyllnads- och schakt område A, se figur 3, där mycket stora volymer sediment ska muddras ned till relativt stora djup. Botten domineras av en successivt ökande sedimentmäktighet ut mot djupområdena. Ett flertal bottenhugg gjordes på olika djup utmed den branta sluttningen för att en helhetsuppfattning av sedimenten skulle kunna skapas. Proverna uppvisade liknande färg, konsistens och utseende som sedimenten i Utterviken. Pågående erosion av sedimentytan var påtaglig inom vattendjup ned till ca meter och provtagning skedde i ett flertal punkter innan det övre grövre lagret kunde penetreras. Botten dominerades av ca cm av uppblandad och eroderad glaciallera i det övre skiktet med ett stort innehåll av grus och småsten, se figur 10. Därunder återfanns en varvig glaciallera med siltiga skikt. ra02s Stockholms Hamn AB Stockholm Nynäshamn, Norvikudden 13 (30) Uppdrag ; megf/ p:\1173\ norviks hamn\10 arbetsmtrl - dok\underkonsulter\sweco- sediment\10 arbetsmtrl - dok\hamnen\ra utredning av muddermassor slutversion.doc

17 Figur 10 Prov taget med Geminihämtare på 16 meters djup vid provpunkt 5 utanför södra Norvikudden. I bakgrunden ses delar av den sprängstensvall som lades ut på 1980-talet och i norr den norra Norvikudden. Grovmaterialet inom området söder om Norvikudden är delvis en rest från den eroderade glacialleran men hänger också samman med ett flertal undervattenskred som skett dels då vallar av sprängsten lagts ut ovanpå leran utmed landkonturen under 1980-talet, se bakgrunden i figur 10. Vid större djup tilltar den moderna avsättningen av postglacial lera, se figur 11. ra02s Figur 11 Bild på överytan av eroderad glaciallera i provpunkt 5, 20 meters vattendjup, med inblandning av postglacial lera i muddermassorna utanför den södra delen av Norvikudden. Stockholms Hamn AB Stockholm Nynäshamn, Norvikudden 14 (30) Uppdrag ; megf/ p:\1173\ norviks hamn\10 arbetsmtrl - dok\underkonsulter\sweco- sediment\10 arbetsmtrl - dok\hamnen\ra utredning av muddermassor slutversion.doc

18 2.1.3 Lilla Viken I norra delen av utfyllnads- och schaktområde A, se figur 3, i Lilla viken togs provpunkt 8 och 9. Hela viken dominerades av en sandig och siltig överyta utan några tecken på ackumulationsbottnar. Sanden var delvis mycket tjock och svårpenetrerad varför endast en punkt kunde tas upp i sin helhet. Sedimentprovet i Lilla viken (punkt 8) styrkte att viken är underlagrad av varviga glacialleror direkt under den sorterade sanden, se figur 12. Ett prov uttogs för metallanalys (ca cm) för att kunna identifiera den naturliga bakgrundshalten för området utan kontakt med modern eller historisk industribelastning. Punkt 9 var lokaliserad nära den eroderade tröskeln till viken. Tröskeln bestod av grov sten på berg varför inget prov kunde upptas. Figur 12 Foto på sedimentkärna 8 i Lilla viken som är tagen från liten båt med Livingstoneprovtagare Norra utsidan av Norvikudden Utmed den norra utsidan av Norvikudden inom områdena D och F, se figur 3, togs provpunkterna I norra delen av området hittades endast ett tunt lager postglaciala avsättningar direkt på vad som bedömdes vara berg. I punkterna 10 och 12 kunde endast 15 cm sediment tas upp. I punkt 11, se figur 13, kunde ett prov tas med en Geminihämtare ned till ett sedimentdjup av 36 cm. Detta prov uppvisade ett tunt lager brun postglacial lera ovanpå grå siltig glaciallera. ra02s Stockholms Hamn AB Stockholm Nynäshamn, Norvikudden 15 (30) Uppdrag ; megf/ p:\1173\ norviks hamn\10 arbetsmtrl - dok\underkonsulter\sweco- sediment\10 arbetsmtrl - dok\hamnen\ra utredning av muddermassor slutversion.doc

19 Figur 13 Prov taget med Geminihämtare på 18 meters djup i provpunkt 11. I ytan finns ett tunt lager av bioturberad brun postglacial lera ovanpå en grå siltig glaciallera Norra Norvikudden mot Norviksfjärden Utmed norra delen av Norvikudden inom utfyllnads- och schaktområde C, se figur 3, sluttar botten betydligt flackare i nordlig riktning mot Norviksfjärden där provpunkter togs. Proverna i den norra delen kunde alla upptas med Geminihämtaren ned till ett maximalt sedimentdjup av 38 cm. Glaciallera påträffades först vid ett djup av 30 cm. Det omblandade övre skiktet är mer gröngult till färgen glacialleran är avsatta i en syrerik miljö med tydliga tecken på bioturbation av grävande bottendjur. 3 Bedömningsgrunder av föroreningshalter och riskklassning ra02s I Sverige finns inga framtagna riktvärden för sediment i havet. Det finns dock jämförvärden som är baserade på en statistisk bearbetning av ett stort antal provtagningar utförda runtom Sveriges kuster fram till 1999 (Ref 4). Denna statistiska bearbetning har tagit fram ett klassningssystem med femgradig skala från 1 till 5. Klass 1 är helt rent och klass 5 ligger inom det översta intervallet. Utifrån detta använder Naturvårdsverket jämförvärden som består av två delar. Ett jämförvärde för metaller som är baserat på analyser på sediment på 55 cm djup från vad som bedöms som opåverkade sediment avsatta i förindustriell tid. Därutöver har Naturvårdsverket också tagit fram jämförvärden för såväl metaller och organiska föroreningar som motsvarar gränsen mellan klass 4 och 5 (Ref 5). Om halterna i ett sediment är högre än klass 4 har de också tagit fram bedömningsgrunder för att bedöma huruvida det undersökta området är påverkat av en lokal punktkälla, se tabell 4.1. Stockholms Hamn AB Stockholm Nynäshamn, Norvikudden 16 (30) Uppdrag ; megf/ p:\1173\ norviks hamn\10 arbetsmtrl - dok\underkonsulter\sweco- sediment\10 arbetsmtrl - dok\hamnen\ra utredning av muddermassor slutversion.doc

20 Tabell 4.1 Huvudprincip för bedömning av avvikelse från jämförvärde Uppmätt värde Bedömning / jämförvärde Ingen eller liten påverkan av punktkälla < 1 Trolig påverkan av punktkälla 1-5 Stor påverkan av punktkälla 5-25 Mycket stor påverkan av punktkälla > 25 Jämförvärdena är inte anpassade till effektnivåer i sediment varför en jämförelse också görs gentemot framtagna effektnivåer från i första hand Kanada (Ref 6) men för t ex TBT görs jämförelser med nya forskningsrön från Sverige (kommunikation Åke Granmo och Ingmar Cato, SGU), Norge och inom övriga Europa. De analyserade halterna i de provtagna sedimenten finns redovisade i tabeller i bilaga 2 tillsammans med jämförelser med avvikelseklasser och tillståndsklasser (Ref 4). Kopior av originalprotokollen som återfinns i bilaga Naturliga bakgrundshalter ra02s Glaciallera som avsatts före historisk tid och som inte har utsatts för diffusa föroreningar används för framtagande av naturliga bakgrundshalter* inom utredningen. Inom området har den successiva landhöjningen inneburit en successiv erosion och borttransport av eventuella ovanpåliggande postglaciala leror från årtusenden efter istiden. I dagsläget ligger därför glaciallerorna ytligt i de grunda områdena med en överyta bestående av en blandning av glaciallera och recent (nutida) lera med en ansamling av grövre uteroderat material. Glacialleran har kunnat verifieras i tre av provpunkterna (punkterna 8, 11 och 15) där man kunnat penetrera det övre skiktet och kunnat verifiera den varviga glacialleran. Glaciallera betecknas som nollprov i denna utredning då de avspeglar den naturliga lakningen från berggrunden och moränen inom regionen utan inslag av mänsklig föroreningspåverkan. Organiska föroreningar ska inte förekomma naturligt i glaciala leror såvida det inte finns sprickbildningar i leran som kan leda förorenat porvatten ned genom glacialleran eller via diffusion. I leror sker diffusion mycket långsamt och påverkanszonen från ovanliggande förorenade massor blir i allmänhet mycket liten. De glaciala lerorna som har hittats på plats var varviga och ostörda utan sprickbildning Stockholms Hamn AB Stockholm Nynäshamn, Norvikudden 17 (30) Uppdrag ; megf/ p:\1173\ norviks hamn\10 arbetsmtrl - dok\underkonsulter\sweco- sediment\10 arbetsmtrl - dok\hamnen\ra utredning av muddermassor slutversion.doc

21 varför de bedömdes som opåverkade inom vattenområdet. Nollprov har hanterats med extra försiktighet för att säkerställa att ingen kontaminering skett i hanteringen av proverna. 3.2 Jämförelse med den nutida föroreningssituation Föroreningssituationen av metaller och organiska föroreningar i sedimenten bedöms i denna utredning i relation till Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för Kust och Hav (Ref 4) i klass 1 till 5 varav klass 1 är helt rena sediment utan diffus påverkan, klass 3 är Gränsen mellan klass 4 och 5 utgörs av 95-percentilen av insamlade data. vilket också används som jämförvärde för varje delämne (Ref 5). En bedömning har också gjorts i förhållande till recenta bakgrundsdata från SGUs provtagningar inom Nynäshamnsområdet utförda under 1995 till 1996 (bilaga 1) samt ett antal andra forskningsprojekt och utredningar från Nynäshamnsområdet och Egentliga Östersjön (utsjön) sammanställda av Per Jonsson som finns i bilaga Jämförelse med framtagna ekotoxikologiska data Då Naturvårdsverkets bedömningsgrunder inte främst är baserade på en riskbedömning eller ekotoxikologiska effekter görs även en bedömning av föroreningshalterna utifrån Canadian Environmental Quality Guidelines, 2003 (Ref 6) för att fastställa eventuella miljörisker. Gällande TBT pågår forskning ännu inom området men flera länder i Europa och Nordamerika har utifrån senaste forskningsrönen (Ref 7) framtagit ett tillfälligt förslag på ett gränsvärde på ca µg/kg som är baserat på ekotoxikologiska risker hos känsliga arter. 3.4 Jämförelse med generella riktvärden för förorenad mark ra02s Muddermassorna bedöms i bilaga 2 i förhållande till generella riktvärden för känslig och mindre känslig markanvändning (Ref 8) för en eventuell återanvändning av massorna på land istället. Dessa generella riktvärden framtogs 1996 av Naturvårdsverket utifrån modifierad en riskbedömning från Holland där man väger in såväl ekotoxikologiska och humantoxikologiska aspekter. Riktvärden för känslig markanvändning omfattar att jorden inte ska utgöra en risk Stockholms Hamn AB Stockholm Nynäshamn, Norvikudden 18 (30) Uppdrag ; megf/ p:\1173\ norviks hamn\10 arbetsmtrl - dok\underkonsulter\sweco- sediment\10 arbetsmtrl - dok\hamnen\ra utredning av muddermassor slutversion.doc

22 människor bl a för grönsaksodling, damning, oralt intag och hudkontakt och tillämpas främst inom bostadsområden. Mindre känslig markanvändning används främst inom industriområden där man kan utesluta bl a grönsaksodling. 4 Riskbedömning av föroreningssituationen 4.1 Föroreningshalter i delområden och nivåer Vid provtagningen av muddermassorna delades området initialt upp i fem delområden som avgränsades baserat på framförallt läge. Även grundläggande skillnader i sedimentationsmiljö beaktades så som exponering mot havet, naturliga avgränsningar så som vikar och lutning av underliggande berggrund. Proverna inom varje delområde analyserades i två skilda nivåer med en tydlig vertikal avgränsning. Separationen mellan dessa två nivåer gjordes utifrån den geologiska bedömningen i samband med fältarbetet. Det undre lagret kännetecknar sediment som avsatts i förindustriell tid och bör därför inte vara märkbart påverkat av människan. Det översta ytliga lagret är relativt tunt (ca cm) pga av pågående erosion och utgör en bioturberad* blandning av erosionsmaterial från det undre sedimentet och sediment avsatt under industriell period. Det undre materialet utgör en god grund för jämförelser med naturliga bakgrundshalter* medan det ytliga också bör jämföras med risker för miljöeffekter och har därför klassats i förhållande till recenta bakgrundshalter och relevanta jämförvärden. Det ytliga sedimentet utgör endast 4% av den totala mängden muddermassor. Resterande muddermassor (de djupare) är avsatta utan mänsklig påverkan och är generellt oförorenade i förhållande till vad som återfinns på Östersjöns och skärgårdens ackumulationsbottnar som avsatts i modern tid Metalliska föroreningar ra02s Vid jämförelse med ackumulationsområdena runtomkring är metallhalterna i de ytliga sedimenten vid Norvikudden lägre eller jämförbara med recenta bakgrundshalter, jämför bilaga 1. I förhållande till metallhalterna på botten på de utredda tipplatserna är Stockholms Hamn AB Stockholm Nynäshamn, Norvikudden 19 (30) Uppdrag ; megf/ p:\1173\ norviks hamn\10 arbetsmtrl - dok\underkonsulter\sweco- sediment\10 arbetsmtrl - dok\hamnen\ra utredning av muddermassor slutversion.doc

23 metallhalterna i de ytliga sedimenten likvärdiga eller lägre. Glacialerorna bedöms som rena från föroreningar då de reflekterar naturliga metallhalter för regionen utan mänsklig miljöpåverkan. Analyserna av de direkt underliggande glaciallerorna (Bilaga 2) invid Norvikudden påvisar att halter av metallerna zink, koppar och krom är naturligt förhöjda till klass 3 inom Norvikområdet. Denna naturliga avvikelse följer med upp i de ytliga mer recenta sedimenten. Övriga metalliska grundämnen ligger inom avvikelseklass 1 och 2 (ingen till liten avvikelse, Ref 4). Gällande metallhalterna har proverna inte delats in i delområden utan varje prov har analyserats separat. Utifrån analyserna konstaterades det att halterna i sedimenten uppvisar en stor homogenitet för området med undantag i tre punkter (2, 3 och 5, se karta i figur 3) som beskrivs nedan. Halterna bly i de ytliga sedimenten i Utterviken påvisade en existerande punktkälla av metallen bly. Halten bly i de ytliga sedimenten varierade från 44 till 160 mg/kg (avvikelseklass 4 och 5, se bilaga 2) med högst halter i närområdet till Grönviksvarvet i södra delen av viken. Halten bly i punkt 3 låg ca 1,5 över jämförelsevärdet (Ref 4) för bly vilket innebär ska tolkas som att Grönviksvarvet är en trolig punktkälla. Vid jämförelse med ekotoxikologiska effektnivåer (PEL*, probable effect level) framtagna i Kanada var medelhalten i Utterviken i ytan under effektnivåer (Pb sed mg/kg) medan den högsta nivån i södra delen ligger något över de lägsta effektnivåerna. De ytliga blyhaltiga massorna kommer att vara alltför tunna för att teknikmässigt kunna separeras ut från de underliggande glaciala lerorna vid muddring. Belastningen av bly bör därför bedömas som liten vid ett muddringsförfarande. Halterna bly bedöms därmed också som låga vid jämförelse med recenta bakgrundshalter i närområdet och regionen (bilaga 1). I det södra området utanför Norvikudden finns en punkt (5) med förhöjda blyhalter på upp till 120 mg/kg (avvikelseklass 3, se bilaga 2). Provet i punkt 5 ligger inom en sedimentmassa som kan ha skredat ned från det tidigare utfyllda området (1980-talet) varför man kan misstänka att delar av massorna i utfyllnadsområdet inte är helt fria från föroreningar. Dock tycks detta vara en isolerad avvikelse och inte en trend varför utfyllnaden troligen inte är generellt förorenad. ra02s De icke-eroderade glaciallerorna under ytskiktet (96% av den totala volymen muddermassor) bedöms vara helt rena med avseende på miljöbelastande ämnen. Halter av metaller som återfinns inom Stockholms Hamn AB Stockholm Nynäshamn, Norvikudden 20 (30) Uppdrag ; megf/ p:\1173\ norviks hamn\10 arbetsmtrl - dok\underkonsulter\sweco- sediment\10 arbetsmtrl - dok\hamnen\ra utredning av muddermassor slutversion.doc

24 området reflekterar den outspädda naturliga bakgrundsbelastningen från berggrunden inom avrinningsområdet Organiska föroreningar De organiska analyserna har utförts på samlingsprov från samtliga delområden för att kunna urskilja trender. I provpunkter där det varit möjligt att penetrera till de underliggande sedimenten har verifierande analyser utförts för att kunna uppvisa att halterna avtar eller är obefintliga i de underliggande sedimenten, se analysresultat i bilaga 2. I sedimenten utanför de norra delarna av Norvikudden är halterna av organiska föroreningar låga eller obefintliga i såväl djupa som ytliga sediment. PAH uppvisar en liten ökning i de ytliga sedimenten till låga halter (tillståndsklass 2) inom utmed södra utsidan av Norvikudden och i Utterviken. Halterna av PAH i samtliga delområden är mycket låga i jämförelse med kanadensiska ekotoxikologiska effektvärden (PEL*, probable effekt level) för sediment (Ref 6). En jämförelse med omgivningshalter PAH i den närmast belägna ackumulationsbottnarna mellan Låsudden och Norvikudden (se SGUs analyser i bilaga 1) och tipplatserna är halterna PAH i de ytliga sedimenten som ska muddras på mindre än 1/5. I jämförelse med regionen inom Nynäshamnsområdet och Mysingen ligger halterna mellan 3-6 gånger lägre och i förhållande till halterna på undersökta tipplatser (bilaga 3 och Ref 9) ligger halterna på mellan 2-6 gånger lägre. En förekomst av tunga alifatiska oljeprodukter inom Utterviken härrör sig troligen från Grönviksvarvet i den södra delen av området. Halterna är låga (<10 52 mg/kg, Bilaga 2 och Ref 1). I jämförelse mellan halterna alifater vid Norvikudden och de på tipplatserna är halterna betydligt lägre eller likvärdiga i muddermassorna. ra02s TBT (organiskt bundet tenn i formen tributyltenn) är ett bekämpningsmedel mot påväxt av bl a havstulpaner i båtbottenfärg som har använts mycket under senare halvan av 1900-talet och är förbjuden i Sverige sedan TBT hittas oftast ytligt i sedimenten och inte alls i sediment avsatt före modern tid. I sedimenten vid Norvikudden var halterna betydligt under dessa effektnivåer, som högst 3,7 µg/kg och i samtliga övriga prover under detektionsgränsen, dvs < 1 µg/kg. Halterna av TBT i de ytliga muddermassorna är mycket låga såväl i förhållande till halter inom regionen, på de Stockholms Hamn AB Stockholm Nynäshamn, Norvikudden 21 (30) Uppdrag ; megf/ p:\1173\ norviks hamn\10 arbetsmtrl - dok\underkonsulter\sweco- sediment\10 arbetsmtrl - dok\hamnen\ra utredning av muddermassor slutversion.doc

25 tänkbara tipplatserna, och under ekotoxikologiska effekter. TBT förekommer inte överhuvudtaget i den underliggande glacialleran. Detektionsgränserna för PCB är inte jämförbara med tillståndsklassningens lägre klasser (Ref 4). Vid jämförelse med recenta bakgrundshalter från SGUs analysdatabas (se bilaga 1) för regionen så tangerar detektionsgränsen de recenta bakgrundshalterna. Lokala halter PCB7 i sedimentackumulationsområdet direkt öster om Norvikudden ligger inom intervallet 0,0046 0,0077 mg/kg och inom regionen ligger de inom intervallet 0,0037 0,0116 mg/kg. Analyserna i sedimenten från denna undersökning påvisar inga halter över detektionsgränsen 0,005 mg/kg. Analysresultaten indikerar att det inte finns någon punktkälla för PCB i sedimenten som ska muddras och heller inte inom närområdet. Sannolikt följer PCB samma trend som PAH vilket innebär att de ligger betydligt under detektionsgränsen och sannolikt inom tillståndsklass 1 eller 2 (Ref 4) Näringsämnen Fosfor Halterna av totalfosfor är låga i muddermassorna. varför fosfor inte kan frigöras i någon nämnvärd omfattning när de vid en tippning läggs på vid tipplatserna även under syrefria eller -fattiga ackumulationsbottnen. 4.2 Spädningsfaktorer Geoteknikgruppen vid SWECO VBB har utifrån tidigare geotekniska undersökningar (Ref 3) gjort sammanställningar i sina arbetsunderlag med preliminära beräkningen av volymer muddermassor från det tilltänkta hamnområdet. Vid arbetsberäkningarna har området delats i ett rutnät och sedan har volymer beräknats för hela området som använts som underlag för att bedöma volymen ytliga sediment i förhållande till djupare sediment. ra02s För att kunna beräkna mängden ytliga leror med nutida diffusa- eller punktpåverkade föroreningarna har en överslagsberäkning gjorts med utgångspunkt från det rutnät som SWECO VBB använt. Genomsnittsmäktighet för de ytliga sedimenten i området har bedömts till 2 dm. Underliggande massor har bedömts som en sammanhängande volym av muddermassor fria från föroreningar. Resultatet av överslagsräkningen gav att den totala volymen muddermassor som innehåller diffusa föroreningar utgör ca m 3 vilket motsvarar mindre än 4 % av den totala volymen Stockholms Hamn AB Stockholm Nynäshamn, Norvikudden 22 (30) Uppdrag ; megf/ p:\1173\ norviks hamn\10 arbetsmtrl - dok\underkonsulter\sweco- sediment\10 arbetsmtrl - dok\hamnen\ra utredning av muddermassor slutversion.doc

26 muddermassan. Resterande volym muddermassor (drygt m 3 före svällning) bedöms vara fria från föroreningar. Baserat på ovanstående beräkning kan det konstateras att utspädningen blir stor för de planerade vattenarbetena vilket har betydelse när man bedömer miljöpåverkan och risker vid muddring och tippning i havet. Vid själva muddringen kan de översta ca två decimetrarna inte separeras ut varför även muddring i endast de ytliga sedimenten kommer att innebära en spädning på 3-4 gånger. Detta innebär att muddermassorna bör bedömas som rena eller obetydligt förorenade i samband med en muddring eller tippning av sedimentmassorna. 4.3 Jämförelse av förhållanden vid tipplatserna I rapporten om tippningsplatserna (Ref 9) beskrivs föroreningssituationen på fem olika tipplatser. En sammanställning av de recenta bakgrundshalterna inom regionen och inom tippområdena finns redovisade i sammanställningen i bilaga 1. Vid jämförelse med samtliga tipplatser (bilaga 3) är halterna med avseende på tungmetaller och organiska föroreningar högre eller likvärdiga på samtliga de tänkbara tipplatserna i jämförelse med sedimenten som ska muddras. Den nya sedimentytan som bildas av muddermassorna från Norvikudden kommer därmed att vara oförorenad och därmed uppvisa halter som är lägre omgivningshalterna i anslutning till tipplatsen. De tippade muddermassorna överlagras av den pågående ackumulationen av sediment varför de ytliga halterna redan snart återgår till normala diffusa bakgrundshalter för området motsvarande de nu befintliga på tipplatserna (Ref 9). 4.4 Diskussion om grumlingsegenskaper hos muddermassorna Den dominerande delen av muddermassorna kommer att bestå av glaciallera. Glacialleran är avsatt i färskvatten och har heller inte utsatts för bioturbation efter att det avsattes. Detta innebär att glaciallerans mikrostruktur inte tidigare har klumpat ihop sig genom flockulering* eller fecalbildning*. Konsekvensen av detta är att en grumling från glacialleran som uppstår i samband med en muddring får en långsammare initial avsättningshastighet än de vanliga postglaciala finsedimenten. ra02s Lerorna är konsoliderade och håller väl samman varför endast en liten andel av leran i varje skoptag kommer i kontakt med vattnet. När Stockholms Hamn AB Stockholm Nynäshamn, Norvikudden 23 (30) Uppdrag ; megf/ p:\1173\ norviks hamn\10 arbetsmtrl - dok\underkonsulter\sweco- sediment\10 arbetsmtrl - dok\hamnen\ra utredning av muddermassor slutversion.doc

27 större sammanhängande klumpar av glaciallera rör sig genom vattnet kan de separera utmed de grövre skikten varvid silt och sand frigörs. Vid en sugmuddring behöver glacialleran troligen luckras upp innan den kan sugmuddras. Vattnet vid själva muddringszonen utsätts för ett undertryck och grumling avlägsnas från vattnet utan vidare spridning. Om man försöker avvattna de sugmuddrade sedimenten får man dock problem med att vattnet kommer att innehålla höga halter suspenderade lerpartiklar. Vid val av muddringsteknik bör hänsyn tas till i årstiden och vilka områden som kan komma att belastas negativt. Miljöpåverkan från grumling bedöms utifrån mängden suspenderat material i vattnet, vattnets ljusgenomsläpplighet och genomskinlighet och hur lång tid påverkan sker. Vid grävmuddringen bildas en tyngre densitetsström som rinner utmed botten och ned i djupområden. Endast en liten andel av de grumlande partiklarna brukar spridas i det ytliga vattnet såvida entreprenören inte är ovarsam. Entreprenören bör undvika att göra snabba rörelser som ger strömmar i vertikalled från propellern eller från skopan. Den stora andelen suspension som ligger kvar vid botten är obenägen att blanda sig med den ovanliggande vattenmassa pga av den stora densitetsskillnaden (Ref 10). Efter utfört arbete kvarstår dock en stark grumling närmast bottenytan under några veckors eller månaders tid som blir allt tunnare allteftersom sedimentpartiklarna faller ut (Ref 10). Om det finns en fallande bottengradient inom området rinner grumlingen iväg till djupare belägna områden där de sedan sedimenterar istället. Den grumling som bildas nära vattenytan befinner sig inom ett skikt med turbulent vattendynamik vilket gör att grumlingspartiklarna får en längre uppehållstid i vattnet. Ytlig grumling kan därför spridas utanför närområdet med vind och vågor. En sammanfattning av ett flertal grumlingsstudier vid muddringar och tippningar påvisar att grumlingen till mycket stor andel (95 99 %) sjunker till botten som en densitetsström om man undviker avsättning i mycket strömt eller turbulent vatten. Grumling vid ytan kan till stor del avhjälpas genom att man använder nedströms avskärmning i det övre vattenskiktet som tvingar grumlingen nedåt i vattenkolumnen (Ref 10 ), se figur 14 nedan. ra02s Stockholms Hamn AB Stockholm Nynäshamn, Norvikudden 24 (30) Uppdrag ; megf/ p:\1173\ norviks hamn\10 arbetsmtrl - dok\underkonsulter\sweco- sediment\10 arbetsmtrl - dok\hamnen\ra utredning av muddermassor slutversion.doc

28 Figur 14. Placering av siltgardin nedströms grumlingskälla för att undvida spridning av grumling i det ytliga vattenlagret. Källa Saucier, et al, Vid bedömning av eventuella riktvärden för grumling bör en bedömning göras av vad som är acceptabel grumlingsnivå inom de känsliga närområdet och också under vilka årstider. US Army Corps of Engineering har sammanställt (Ref 11) påverkan på såväl ägg och larvstadiet, juvenila och vuxna fiskar och filtrerande bentisk fauna såsom ostron och musslor. Effekter från grumling är mest påtaglig för äggstadiet för fiskar och skaldjur då även en tunn övertäckning stoppar äggen från att utvecklas medan de mer utvecklade stadierna är betydligt tåligare. Fysiska men icke-dödliga effekter på musslor kunde skönjas vid suspensionshalter* omkring mg/l för mjukbottenlevande musslan Mya arenaria. Sikten för fiskar påverkades negativt vid höga turbiditetsvärden, omkring 120 NTU*, då typiska kustnära estuariefiskar inte längre kunde urskilja den planktiska födan. Funktionsnedsättning av gälar och lungorgan hos fisk krävde dock suspensionshalter* uppemot 650 mg/l under en 5- dagarsperiod för att ge tydliga effekter. ra02s De kringliggande djupbottnarna, som skulle vara mottagare av de grumliga densitetsströmmarna, inom närområdet innehåller högre halter förorenande ämnen än vad muddermassorna vid Norvikudden gör varför bottenmiljön inom närområdet inte skulle påverkas långsiktigt negativt. En tillfällig stark grumling bildas dock lokalt inom djupområdet till dess att grumlingen lagt sig vilket kan ta veckor till månader. Hårdbottnar inom området hålls naturligt rena av vågor och strömmar varför störningen främst utgörs av reducerad sikt i vattnet. Stockholms Hamn AB Stockholm Nynäshamn, Norvikudden 25 (30) Uppdrag ; megf/ p:\1173\ norviks hamn\10 arbetsmtrl - dok\underkonsulter\sweco- sediment\10 arbetsmtrl - dok\hamnen\ra utredning av muddermassor slutversion.doc

29 5 Slutsatser och rekommendationer Muddermassorna vid Norvikudden domineras av glaciallera inom större delen av området och bedöms som rena massor med avseende på såväl tungmetaller och organiska föroreningar. De översta ca cm av sedimentet innehåller diffusa föroreningar upp till nivåer som är låga i jämförelse med halterna i närliggande havs- och utsjöområden. De ytliga massorna motsvarar endast ca 4% av den totala volymen muddermassor och bedöms som svåra att separera ut från övriga underliggande sediment vid en muddring. Spädning blir därför en påtaglig faktor vid bedömning av föroreningsinnehållet och den högsta halten som kan komma ifråga i någon enskild punkt kommer att vara betydligt lägre. Vid en haltjämförelse kan konstateras att de muddrade sedimenten har betydligt lägre halter i jämförelse med tipplatserna och även i jämförelse med uppmätta omgivningshalter från ett flertal undersökningar utförda inom Nynäshamnsområdet, Musköområdet och utsjön. Miljötekniskt utgör därför tippning av dessa muddermassor på de samtliga undersökta tipplatserna ingen negativ förändring av föroreningssituationen på bottnen. Bottnarna vid tipplatserna utgörs av ackumulationsbottnar och kommer inom en kort tid efter tippning ha överlagrats av den pågående sedimentationen varvid tillgången till organiskt material för eventuell bottenlevande fauna återställs. Den grumling som kan komma att uppstå vid muddringsarbetena är till stor del beroende av val av muddringsmetod. Då större delen av muddermassorna består av rena glacialleror kommer grumlingsproblematiken att styras främst av mängden suspenderat material i vattnet. En beprövad metod för att undvika turbulent grumling inom ytvattnet är att placera en närliggande siltgardin, se figur 14, nedströms eller omkring arbetsområdet som avgränsar spridning i de övre metrarna inom vattnet. Stor del av grumlingen faller då ned mot botten som en sammanhängande tyngre vattenmassa. Densitetsströmmen av grumlat vatten rinner ned längs bottengradienten och ned i närliggande djuphålor där grumlingen successivt tunnas ut inom några veckor till månader. Den grumling som sprids vid ytan utgör framförallt ett problem under äggkläckningsstadiet hos den marin fauna varför grumlande aktiviteter bör minimeras eller undvikas strax före och under dessa kritiska perioder. ra02s Det finns risk att man påträffar mindre oljefläckar på botten vid vattenarbetena inne i Utterviken varför det bör finnas beredskap för Stockholms Hamn AB Stockholm Nynäshamn, Norvikudden 26 (30) Uppdrag ; megf/ p:\1173\ norviks hamn\10 arbetsmtrl - dok\underkonsulter\sweco- sediment\10 arbetsmtrl - dok\hamnen\ra utredning av muddermassor slutversion.doc

Djupnivåer för ackumulations- och transportbottnar i tippområdet mellan Limön och Lövgrund

Djupnivåer för ackumulations- och transportbottnar i tippområdet mellan Limön och Lövgrund Djupnivåer för ackumulations- och transportbottnar i tippområdet mellan Limön och Lövgrund av Johan Nyberg Rapport maringeologi nr: SGUmaringeologi 2010:07 SGU Dnr: 08-1364/2010 Uppdragsgivare: Gävle Hamn

Läs mer

Sedimentprovtagning vid huvudvattenledningen mellan Ra dan och Kaninholmen

Sedimentprovtagning vid huvudvattenledningen mellan Ra dan och Kaninholmen Uppdragsnummer Sweco 1146009000 Projektnummer: 957 Diarienummer Norrvatten: 2013-03-04_0210 Sedimentprovtagning vid huvudvattenledningen mellan Ra dan och Kaninholmen Sweco Environment AB Rev. 2014-03-19

Läs mer

Sedimentkonsult HB. Sediment- och vattenprovtagning längs Gävleborgskusten SLUTRAPPORT. avseende

Sedimentkonsult HB. Sediment- och vattenprovtagning längs Gävleborgskusten SLUTRAPPORT. avseende Sedimentkonsult HB SLUTRAPPORT avseende Sediment- och vattenprovtagning längs Gävleborgskusten Mottagare: Länsstyrelsen Gävleborg Miljöanalysenheten Att.: Lijana Gottby 801 70 Gävle Sollenkroka den 1 november

Läs mer

Geo och miljö för 7 delområden Härnösands kommun

Geo och miljö för 7 delområden Härnösands kommun HÄRNÖSANDS KOMMUN Geo och miljö för 7 delområden Härnösands kommun FÖRHANDSKOPIA Sundsvall 2012-12-21 8. Lövudden 8.1 Allmän områdesbeskrivning, tidigare bebyggelse Det undersökta området är beläget längs

Läs mer

BILAGA 5:6 FÖRORENINGSHALTER I SEDIMENT

BILAGA 5:6 FÖRORENINGSHALTER I SEDIMENT Uppdragsnr: 183246 1 (7) BILAGA 5:6 FÖRORENINGSHALTER I SEDIMENT Föroreningshalten i sediment i Söderhamnsfjärden har undersökts i flera omgångar i syfte att identifiera starkt förorenade områden och med

Läs mer

NACKA KOMMUN NACKA PIR FISKSÄTRA. PM Geoteknik 2011-12-19. Upprättat av: Jakob Vall Granskad av: Jonas Jonsson Godkänd av: Jakob Vall

NACKA KOMMUN NACKA PIR FISKSÄTRA. PM Geoteknik 2011-12-19. Upprättat av: Jakob Vall Granskad av: Jonas Jonsson Godkänd av: Jakob Vall NACKA KOMMUN NACKA PIR FISKSÄTRA PM Geoteknik 2011-12-19 Upprättat av: Jakob Vall Granskad av: Jonas Jonsson Godkänd av: Jakob Vall Fisksätra, Nacka kommun/nacka pir PM Geoteknik 2011-12-19 Kund Nacka

Läs mer

Undersökning av förekomst av metallförorening i ytlig jord, bostadsrättsföreningarna Hejaren 2 och Hejaren 3 i Sundbybergs kommun.

Undersökning av förekomst av metallförorening i ytlig jord, bostadsrättsföreningarna Hejaren 2 och Hejaren 3 i Sundbybergs kommun. PM UPPDRAG Markundersökning Hejaren UPPDRAGSNUMMER 1155638 UPPDRAGSLEDARE Leo Mille UPPRÄTTAD AV Leo Mille DATUM 2010-11-25 Undersökning av förekomst av metallförorening i ytlig jord, bostadsrättsföreningarna

Läs mer

2009-06-08 Samrådsunderlag

2009-06-08 Samrådsunderlag Vårt datum Vår beteckning 2009-06-08 Samrådsunderlag Tjänsteställe/handläggare Thomas Örnberg 0123-191 00 thomas.ornberg@valdemarsvik.se Valdemarsviks kommun Miljöprojekt Valdemarsviken KOMPLETTERANDE

Läs mer

Kompletterande miljöteknisk markundersökning vid Djursholms f.d. Elverk, Danderyds kommun

Kompletterande miljöteknisk markundersökning vid Djursholms f.d. Elverk, Danderyds kommun Kompletterande miljöteknisk markundersökning vid Djursholms f.d. Elverk, Danderyds kommun Upprättat: Mikael Pyyny, Hifab AB Granskat: Åsa Sand, Hifab AB Datum: 2006-08-21 Uppdragsnummer: 310 893 Envipro

Läs mer

Modul 3: Ekologi 7.1. 17.1.2016. Deadline: fre 15.1

Modul 3: Ekologi 7.1. 17.1.2016. Deadline: fre 15.1 Modul 3: Ekologi 7.1. 17.1.2016. Deadline: fre 15.1 Den här modulen tangerar Ekologi, d.v.s. slutet av kurs BI1 och hela BI3. Börja på samma sätt som i föregående modul: återkalla i minnet vad du kommer

Läs mer

Tillfälligt färjeläge Tyska Botten

Tillfälligt färjeläge Tyska Botten Anmälan om vattenverksamhet Tillfälligt färjeläge Tyska Botten Stockholms kommun, Stockholms län Komplettering 2010-10-13 Projektnummer: 883850 Dokumenttitel: Tillfälligt färjeläge Tyska Botten Skapat

Läs mer

FÖRSTUDIE SOM UNDERLAG INFÖR SKATTNING AV ÅL I GRUNDVIKEN, KARLSTADS KOMMUN, VÄRMLANDS LÄN

FÖRSTUDIE SOM UNDERLAG INFÖR SKATTNING AV ÅL I GRUNDVIKEN, KARLSTADS KOMMUN, VÄRMLANDS LÄN Karlstads kommun KARLSTADS KOMMUN, VÄRMLANDS LÄN UPPDRAGSNUMMER 1331177000 KARLSTAD Sweco Environment AB Martin Stenqvist 1 (8) Sweco Kanikenäsbanken 10 Box 385, 651 09 Karlstad Telefon 054-14 17 00 Telefax

Läs mer

UTVÄRDERING AV FÖRSÖK MED FLOAT ABSORB

UTVÄRDERING AV FÖRSÖK MED FLOAT ABSORB UTVÄRDERING AV FÖRSÖK MED FLOAT ABSORB Göteborg SWECO VIAK AB Miljö- och grundvattengruppen Uppdragsnummer 2342395.000 SWECO VIAK VATTEN & MILJÖ Gullbergs Strandgata 3 Box 2203, 403 14 Göteborg Telefon

Läs mer

PM Bedömning av föroreningssituationen för programområdet Fredrikstrandsvägen, Ekerö kommun

PM Bedömning av föroreningssituationen för programområdet Fredrikstrandsvägen, Ekerö kommun Affärsområde Vårt datum Vår beteckning Miljö och Vatten 2014-03-11 603361 Handläggare Ert datum Er beteckning Kristoffer Gokall-Norman PM Bedömning av föroreningssituationen för programområdet Fredrikstrandsvägen,

Läs mer

BERGBADET OCH BARNBADET, ÄLGÖ MILJÖTEKNISK PROVTAGNING AV SEDIMENT OCH YTVATTEN producerad av WSP (uppdrag 10182642)

BERGBADET OCH BARNBADET, ÄLGÖ MILJÖTEKNISK PROVTAGNING AV SEDIMENT OCH YTVATTEN producerad av WSP (uppdrag 10182642) 2013-06-14 BERGBADET OCH BARNBADET, ÄLGÖ MILJÖTEKNISK PROVTAGNING AV SEDIMENT OCH YTVATTEN producerad av WSP (uppdrag 10182642) Rapport Bergbadet och Barnbadet, Älgö Nacka kommun Miljöteknisk provtagning

Läs mer

Projekt Slussen: Kontrollprogram vattenverksamhet - ytvatten

Projekt Slussen: Kontrollprogram vattenverksamhet - ytvatten Uppdragsnr: 10133309 1 (6) PM Projekt Slussen: Kontrollprogram vattenverksamhet - ytvatten John Sternbeck, WSP Inledning Slussen i Stockholm är uttjänt och behöver byggas om. Den nuvarande avtappningskapaciteten

Läs mer

Sedimentkonsult HB. Projekt

Sedimentkonsult HB. Projekt Sedimentkonsult HB Projekt Sedan 1995 har JP Sedimentkonsult genomfört konsultuppdrag åt olika myndigheter, länsstyrelser och kommuner, Försvarsmakten, SGU, miljökonsultföretag och andra organisationer.

Läs mer

Kanaludden Härnösand Geoteknisk undersökning

Kanaludden Härnösand Geoteknisk undersökning PM Geoteknik och Miljö Projektledare Sören Westberg AB Kanaludden Härnösand Geoteknisk undersökning Sundsvall 2016-03-02 Kanaludden Härnösand Geoteknisk undersökning Datum 2016-03-02 Uppdragsnummer 1320018771

Läs mer

Sedimentprovtagning i småbåtshamnar i Stenungsund

Sedimentprovtagning i småbåtshamnar i Stenungsund Sedimentprovtagning i småbåtshamnar i Stenungsund Anna Zeffer Per-Olof Samuelsson Stenungsunds kommun 2011 Sedimentprovtagning i småbåtshamnar i Stenungsund Provtagningen stöds av Naturvårdsverkets (nuvarande

Läs mer

Sjön saneras från kvicksilver

Sjön saneras från kvicksilver Sjön saneras från kvicksilver 2 Arbeten vid åmynningen Området vid åmynningen innehåller en stor del av det kvicksilver som finns i Turingens sediment. När vattnet virvlas upp av åns vågrörelser och strömmar

Läs mer

HYDROLOGISKA FÖRHÅLLANDEN Bakgrund

HYDROLOGISKA FÖRHÅLLANDEN Bakgrund 2009-06-09 Täby kommun Gripsvall HYROLOGISKA FÖRHÅLLANEN Bakgrund Täby kommun arbetar med en fördjupad översiktsplan gällande bebyggelse i Gripsvallsområdet (Figur 1). Inom ramen för detta arbete tar Conec

Läs mer

YTTRE FJÄRDEN GÄVLE HAMN

YTTRE FJÄRDEN GÄVLE HAMN YTTRE FJÄRDEN GÄVLE HAMN Översiktlig miljöteknisk sedimentundersökning längs planerad farledsyta WSP Sverige AB Gävle 2010-11-05 Uppdragsnummer: 10124632-05 Handläggare: Lisa Bergquist Granskning: Annika

Läs mer

Fältundersökning för att avgränsa föroreningen genomfördes den 30 april 2013. Provgropar grävdes i totalt 19 punkter med grävmaskin (Fig. 2).

Fältundersökning för att avgränsa föroreningen genomfördes den 30 april 2013. Provgropar grävdes i totalt 19 punkter med grävmaskin (Fig. 2). Motala kommun, Motala Datum: Bakgrund I området Hällalund/Olivehult i Borensberg, Motala kommun, håller Stadsbyggnadsenheten på att ta fram ett planförslag för nytt bostadsområde. Vid de geotekniska borrningar

Läs mer

Olli-Matti Kärnä: Arbetsplan. Uppföljning av vattenkvaliteten. Svensk översättning (O-M K): Ola Österbacka

Olli-Matti Kärnä: Arbetsplan. Uppföljning av vattenkvaliteten. Svensk översättning (O-M K): Ola Österbacka sida 1 (5) Olli-Matti Kärnä: Arbetsplan Svensk översättning (O-M K): Ola Österbacka Uppföljning av vattenkvaliteten Uppföljningen av vattenkvaliteten koncentreras till fem punkter i Iskmo sund och Skatasund

Läs mer

Muddring och andra åtgärder i Köpingsviken

Muddring och andra åtgärder i Köpingsviken Muddring och andra åtgärder i Köpingsviken Samrådsredogörelse Uppdragsnummer: 6612-001 Muddring och andra åtgärder i Köpingsviken PM - Samrådsredogörelse 1 Inledning Köpings kommun har för avsikt att utföra

Läs mer

Miljöteknisk markundersökning av Geten 2 i Falköping

Miljöteknisk markundersökning av Geten 2 i Falköping Sida 1 (12) Miljöteknisk markundersökning av Geten 2 i Falköping Författare: Helena Westin, Structor Nyköping AB Granskad av: Mats Dorell, Structor Nyköping AB Sida 2 (12) Sammanfattning Structor Nyköping

Läs mer

ÖSTERSUNDS KOMMUN STORSJÖSTRAND MILJÖTEKNISK M ARKUND ERSÖKNING. Undersökningsområde. Östersund 2008-01-10 SWECO VIAK.

ÖSTERSUNDS KOMMUN STORSJÖSTRAND MILJÖTEKNISK M ARKUND ERSÖKNING. Undersökningsområde. Östersund 2008-01-10 SWECO VIAK. ÖSTERSUNDS KOMMUN STORSJÖSTRAND MILJÖTEKNISK M ARKUND ERSÖKNING Undersökningsområde Östersund 2008-01-10 SWECO VIAK AB Norra regionen Uppdragsnummer 1644249000 ra02s 2000-03-30 SWECO VIAK Ringvägen 2,

Läs mer

Bullervall och terrass, Norra Älvstranden, Göteborg

Bullervall och terrass, Norra Älvstranden, Göteborg Bullervall och terrass, Norra Älvstranden, Göteborg Varvsområde Förorenat område Blomstrande stadsdel Marie Börnell, Sweco 1 Utveckling av den goda staden Sannegården Eriksberg Lindholmen/ Lundbystrand

Läs mer

TORSTÄVA 9:43, KARLSKRONA KOMMUN Avgränsning av deponi. 2016-02-26 Upprättad av: Anna Nilsson Granskad av: Magnus Runesson

TORSTÄVA 9:43, KARLSKRONA KOMMUN Avgränsning av deponi. 2016-02-26 Upprättad av: Anna Nilsson Granskad av: Magnus Runesson TORSTÄVA 9:43, KARLSKRONA KOMMUN PM 2016-02-26 Upprättad av: Anna Nilsson Granskad av: Magnus Runesson KUND Bysnickaren FV AB KONSULT WSP Environmental Box 34 371 21 Karlskrona Tel: +46 10 7225000 WSP

Läs mer

Mätningar av tungmetaller i. fallande stoft i Landskrona

Mätningar av tungmetaller i. fallande stoft i Landskrona Miljöförvaltningen Mätningar av tungmetaller i fallande stoft i Landskrona 2012 Victoria Karlstedt Rapport 2013:4 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona Sammanfattning Sedan 1988 har kontinuerliga luftmätningar

Läs mer

ÖSTRA HAMNEN. Bilaga 1

ÖSTRA HAMNEN. Bilaga 1 ÖSTRA HAMNEN Bilaga 1 Bilaga 2 KVARTER BRÄNSLET Kollagring ca. 1940-1970. Från 1970-talet har verksamheten bestått i Järn, plåt- och stålhantering. Färg- och lösningsmedelshantering inomhus. Dieseltankanläggning.

Läs mer

Informationsblad. Lockstafältet 2007-08-30

Informationsblad. Lockstafältet 2007-08-30 2007-08-30 Lockstafältet Inom Lockstafältet förekommer många formationer av isälvsediment som bildats över, vid eller strax utanför iskanten vid högsta kustlinjen. Även spår av erosion från smältvatten

Läs mer

Vilka regler styr hanteringen av förorenade sediment?

Vilka regler styr hanteringen av förorenade sediment? Vilka regler styr hanteringen av förorenade sediment? Nätverket Renare Marks vårmöte Malmö den 19-21 mars 2013 Advokat Maria Paijkull Klassificering av muddermassor Muddermassor är avfall Finns inga kriterier

Läs mer

PM Planeringsunderlag Geoteknik. Detaljplan för Kv Eol 2, Uddevalla 2014-08-13. Upprättad av: Charlotte Andersson Granskad av: Ulrika Isacsson

PM Planeringsunderlag Geoteknik. Detaljplan för Kv Eol 2, Uddevalla 2014-08-13. Upprättad av: Charlotte Andersson Granskad av: Ulrika Isacsson Geoteknik Detaljplan för Kv Eol 2, Uddevalla 2014-08-13 Upprättad av: Charlotte Andersson Granskad av: Ulrika Isacsson Geoteknik Detaljplan för Kv Eol 2, Uddevalla Kund Länsförsäkringar i Göteborg och

Läs mer

Oskarshamns kommun. 2010:5 Resultatrapport. Metaller och dioxiner i hamnbassängens vatten vid fartygstrafik. Per Björinger 2010-12-15

Oskarshamns kommun. 2010:5 Resultatrapport. Metaller och dioxiner i hamnbassängens vatten vid fartygstrafik. Per Björinger 2010-12-15 Oskarshamns kommun 21:5 Resultatrapport. Metaller och dioxiner i hamnbassängens vatten vid fartygstrafik Per Björinger 21-12-15 NIRAS Johan Helldén AB Teknikringen 1E 583 3 Linköping Tel: 13 21 2 94 www.niras.se

Läs mer

Göteborg 2014-08-26. Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl.

Göteborg 2014-08-26. Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl. Göteborg 2014-08-26 Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl. Linda Andersson och Cecilia Nilsson 2014 Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl. Rapport

Läs mer

Miljöaspekter inför och under saneringen. Ale kommun, Västra Götalands län

Miljöaspekter inför och under saneringen. Ale kommun, Västra Götalands län Miljöaspekter inför och under saneringen Ale kommun, Västra Götalands län Orientering Nationella miljökvalitetsmålen innebär att områden som hotar betydelsefulla vattentäkter skall vara utredda och vid

Läs mer

Institutet för miljömedicin Karolinska Institutet

Institutet för miljömedicin Karolinska Institutet Institutet för miljömedicin Karolinska Institutet Yttrande över WSP Environmental rapport Gåshaga brygga, Lidingö stad. Fördjupad miljö- och hälsoriskbedömning inklusive kompletterande miljöteknisk markundersökning

Läs mer

2013-08-09. Sandstugan, Uttran. Objektnr: 114978. Tekniskt PM, Geoteknik

2013-08-09. Sandstugan, Uttran. Objektnr: 114978. Tekniskt PM, Geoteknik Objektnr: 114978 Tekniskt PM, Geoteknik Innehåll 1 Allmänt... 3 1.1 Uppdrag och syfte... 3 1.2 Områdesbeskrivning... 3 2 Utförda undersökningar... 3 3 Bedömning av geotekniska förhållanden... 4 3.1 Topografi...

Läs mer

G-PM MILJÖTEKNISK PROVTAGNING. Tingstorget, Botkyrka kommun

G-PM MILJÖTEKNISK PROVTAGNING. Tingstorget, Botkyrka kommun G-PM MILJÖTEKNISK PROVTAGNING Tingstorget, Botkyrka kommun 2015-04-29 Upprättad av: Sanna Uimonen Granskad av: Inger Johansson Godkänd av: Maria Lindberg G-PM MILJÖTEKNISK PROVTAGNING, TINGSTORGET, BOTKYRKA

Läs mer

Förtydliganden och rekommendationer avseende risker kring förorenat berggrundvatten inom fastigheten Falkenbäck 25, Varbergs kommun

Förtydliganden och rekommendationer avseende risker kring förorenat berggrundvatten inom fastigheten Falkenbäck 25, Varbergs kommun Handläggare Ann-Sofie Östlund Telefon +46 10 505 32 32 Mobil +46 0 32 6 395 E-post ann-sofie.ostlund@afconsult.com Till Varbergs kommun Att: Fredrik Olausson Samhällsutvecklingskontoret 432 80 Varberg

Läs mer

Metaller i Vallgravsfisk 2011. Ett samarbete mellan Göteborgs Naturhistoriska museum och Göteborgs Stads miljöförvaltning. Miljöförvaltningen R 2012:9

Metaller i Vallgravsfisk 2011. Ett samarbete mellan Göteborgs Naturhistoriska museum och Göteborgs Stads miljöförvaltning. Miljöförvaltningen R 2012:9 ISBN nr: 1401-2448 R 2012:9 Foto: Peter Svenson Metaller i Vallgravsfisk 2011 Ett samarbete mellan Göteborgs Naturhistoriska museum och Göteborgs Stads miljöförvaltning Miljöförvaltningen Karl Johansgatan

Läs mer

Miljösituationen i Malmö

Miljösituationen i Malmö Hav i balans samt levande kust och skärgård Malmös havsområde når ut till danska gränsen och omfattar ca 18 000 hektar, vilket motsvarar något mer än hälften av kommunens totala areal. Havsområdet är relativt

Läs mer

Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008

Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008 Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008 EM LAB Strömsund 1 Förord Denna rapport är sammanställd av EM LAB (Laboratoriet för Energi och Miljöanalyser) på uppdrag av Indalsälvens Vattenvårdsförbund.

Läs mer

Svenska Kraftnät. PM Markundersökning och massbalans, del av Misterhult 4:5, Oskarshamn. Göteborg, 2011-11-23 Uppdragsnummer: 231431

Svenska Kraftnät. PM Markundersökning och massbalans, del av Misterhult 4:5, Oskarshamn. Göteborg, 2011-11-23 Uppdragsnummer: 231431 Svenska Kraftnät PM Markundersökning och massbalans, del av Misterhult 4:5, Oskarshamn Göteborg, 2011-11-23 Uppdragsnummer: 231431 2(7) Organisation Uppdrag Markundersökning och massbalans, del av Misterhult

Läs mer

Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015

Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015 1/18 13.11.2015 Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015 2/18 INNEHÅLL RECIPIENPFÖRHÅLLANDENA OCH KLASSIFICERINGSMETOD.3 RECIPIENTENS UTBREDNING... 5 MÄTPUNKTER... 6 LOTSBROVERKETS

Läs mer

VÄG 25, KALMAR-HALMSTAD, ÖSTERLEDEN, TRAFIKPLATS FAGRABÄCK, VÄXJÖ Översiktlig miljöteknisk markundersökning

VÄG 25, KALMAR-HALMSTAD, ÖSTERLEDEN, TRAFIKPLATS FAGRABÄCK, VÄXJÖ Översiktlig miljöteknisk markundersökning VÄG 25, KALMAR-HALMSTAD, ÖSTERLEDEN, TRAFIKPLATS FAGRABÄCK, VÄXJÖ Översiktlig miljöteknisk markundersökning PM 2016-03-03 Upprättad av Granskad av: Matti Envall, Trafikverket Godkänd av ver 1.0 Uppdragsnr:

Läs mer

2.14 Grundvatten, grus och berg

2.14 Grundvatten, grus och berg 2.14 Grundvatten, grus och berg Allmänt Grundvattenresurser Sveriges riksdag har formulerat 16 miljökvalitetsmål med tillhörande delmål. Däri sägs att grundvattenförande geologiska formationer av vikt

Läs mer

Arkeologisk utredning Svalsta, Grödinge socken Stockholms län December 2004

Arkeologisk utredning Svalsta, Grödinge socken Stockholms län December 2004 Arkeologisk utredning Svalsta, Grödinge socken Stockholms län December 2004 ArkeoDok Rapport 2005:2 Visby 2005-01-24 Arkeologisk utredning över Svalsta, Grödinge socken, Botkyrka kommun, Stockholms län

Läs mer

Brista i Norrsunda socken

Brista i Norrsunda socken ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2011:24 FÖRUNDERSÖKNING Brista i Norrsunda socken Uppland, Norrsunda socken, Sigtuna kommun, RAÄ Norrsunda 3:1 och 194:1 Leif Karlenby ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2011:24 FÖRUNDERSÖKNING

Läs mer

Behovsbedömning. Detaljplan för Alby Gård och Gula Villan. Del av Alby 15:32 i Botkyrka kommun. Bild på Alby gård, mars 2015.

Behovsbedömning. Detaljplan för Alby Gård och Gula Villan. Del av Alby 15:32 i Botkyrka kommun. Bild på Alby gård, mars 2015. Behovsbedömning Detaljplan för Alby Gård och Gula Villan Del av Alby 15:32 i Botkyrka kommun Bild på Alby gård, mars 2015. Behovsbedömningen av detaljplan för Alby Gård, del av Alby 15:32, är framtagen

Läs mer

PM Miljö SKANSKA NYA HEM AB. Ekerö Strand. Stockholm 2011-06-20

PM Miljö SKANSKA NYA HEM AB. Ekerö Strand. Stockholm 2011-06-20 SKANSKA NYA HEM AB Stockholm 2011-06-20 Datum 2011-06-20 Uppdragsnummer 61151145372 Utgåva/Status Utredning Joakim Persson Uppdragsledare Jeanette Winter Granskare Ramböll Sverige AB Box 17009, Krukmakargatan

Läs mer

Omholmens reningsverk

Omholmens reningsverk Sotenäs kommun Göteborg 2010-03-25 Datum 2010-03-25 Uppdragsnummer 61461038379 Tomas Trapp Tomas Trapp Jimmy Aradi Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Box 5343, Vädursgatan 6 402 27

Läs mer

Saneringsmuddring av Mjösund fritidsbåthamn

Saneringsmuddring av Mjösund fritidsbåthamn Saneringsmuddring av Mjösund fritidsbåthamn Larssons Gräv och Transport Orust AB Projektorganisation Inledande sedimentprovtagning 11 lokaler provtogs från Källsnäs i söder till Kolhättan i norr. Inledande

Läs mer

Arkeologisk undersökning. Fornlämning nr 88 Ullbolsta 2:6 Jumkils socken Uppsala kommun Uppland. Hans Göthberg 2002:13

Arkeologisk undersökning. Fornlämning nr 88 Ullbolsta 2:6 Jumkils socken Uppsala kommun Uppland. Hans Göthberg 2002:13 Arkeologisk undersökning Fornlämning nr 88 Ullbolsta 2:6 Jumkils socken Uppsala kommun Uppland Hans Göthberg 2002:13 Arkeologisk undersökning Fornlämning nr 88 Ullbolsta 2:6 Jumkils socken Uppsala kommun

Läs mer

RAPPORT. Båtbottenfärger i Sörmländska natur- och småbåtshamnar. Organiska tennföreningar, koppar, zink, zinkpyrition och irgarol i ytsediment

RAPPORT. Båtbottenfärger i Sörmländska natur- och småbåtshamnar. Organiska tennföreningar, koppar, zink, zinkpyrition och irgarol i ytsediment RAPPORT ISSN 1400-0792 Nr 2007:11 Båtbottenfärger i Sörmländska natur- och småbåtshamnar Organiska tennföreningar, koppar, zink, zinkpyrition och irgarol i ytsediment Regional miljöövervakning, 2006 Titel:

Läs mer

Särö centrum, Kungsbacka kommun Översiktlig miljöteknisk markundersökning

Särö centrum, Kungsbacka kommun Översiktlig miljöteknisk markundersökning Särö centrum, Kungsbacka kommun Översiktlig miljöteknisk markundersökning 2015-01-30 Särö centrum, Kungsbacka kommun Översiktlig miljöteknisk markundersökning 2015-01-30 Beställare: Kungsbacka Kommun 434

Läs mer

Bilaga 4.1 Uppskattning av antalet erforderliga provpunkter och analyser vid detaljundersökningen. Bakgrund. Metod. Konfidensintervallens utveckling

Bilaga 4.1 Uppskattning av antalet erforderliga provpunkter och analyser vid detaljundersökningen. Bakgrund. Metod. Konfidensintervallens utveckling 1 (17) Bilaga 4.1 Uppskattning av antalet erforderliga provpunkter och analyser vid detaljundersökningen Nedanstående material utgick från resultatet av förundersökningen och har legat till grund för dimensioneringen

Läs mer

Litostratigrafisk dokumentation av tre sedimentkärnor upptagna i Yttre fjärden utanför Gävle

Litostratigrafisk dokumentation av tre sedimentkärnor upptagna i Yttre fjärden utanför Gävle Litostratigrafisk dokumentation av tre sedimentkärnor upptagna i Yttre fjärden utanför Gävle Litostratigrafisk dokumentation av tre sedimentkärnor upptagna i Yttre fjärden utanför Gävle Ingemar Cato &

Läs mer

Haganäs Bostadsområde PM Miljö

Haganäs Bostadsområde PM Miljö Älmhults kommun Haganäs Bostadsområde PM Miljö Göteborg 2013-10-07 Haganäs Bostadsområde PM Miljö Datum 2013-10-07 Uppdragsnummer 1320002808 Utgåva/Status Katarina Wallinder Anna Fälth/Louise Larborn Katarina

Läs mer

ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING PM

ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING PM Uppdr. nr. 10171536 MARIESTADS KOMMUN TJÖRNUDDEN, BROMMÖSUND DETALJPLAN ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING PM Örebro 2013-01-11 WSP Samhällsbyggnad Box 8094 700 08 Örebro Lars O Johansson Uppdr. nr. 10171536

Läs mer

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Bakgrundsrapport Rapport 2006:3 Omslagsfoto: Jeanette Wadman Rapport 2006:3 ISSN 1403-1051 Miljöförvaltningen, Trollhättans Stad 461 83 Trollhättan

Läs mer

Bilaga D: Lakvattnets karaktär

Bilaga D: Lakvattnets karaktär Bilaga D: Lakvattnets karaktär Bakgrund I deldomen avses med lakvatten allt vatten som samlas upp inom avfallsanläggningen. Då uppsamlat vatten har olika karaktär, och därmed olika behandlingsbarhet, har

Läs mer

Miljöteknisk markundersökning

Miljöteknisk markundersökning P&E Förvaltning AB kv Posse 18, Karlskrona Miljöteknisk markundersökning Uppdragsnummer: 313 667 Innehållsförteckning 1 BAKGRUND OCH SYFTE... 3 2 TIDIGARE UTFÖRDA UNDERSÖKNINGAR... 3 3 OMRÅDESBESKRIVNING...

Läs mer

PM Dagvattenföroreningar

PM Dagvattenföroreningar o:\sto2\svg\2014\1320008697\3_tnik\r\dagvatten\pm dagvattenföroreningar_rev.docx Tomteboda bussdepå Datum 2015-01-29 Ramböll Sverige AB Box 17009 104 62 Stockholm T: 010-615 60 000 www.ramboll.se Handläggare:

Läs mer

2007-01-04 10083754. Rev. A 2007-06-20. Stugsund, fd impregnering Söderhamns kommun. Geoteknisk undersökning. PM. Handläggare: Mats Granström

2007-01-04 10083754. Rev. A 2007-06-20. Stugsund, fd impregnering Söderhamns kommun. Geoteknisk undersökning. PM. Handläggare: Mats Granström Stugsund, fd impregnering Söderhamns kommun Geoteknisk undersökning. PM Handläggare: Mats Granström WSP Samhällsbyggnad Norra Skeppargatan 11 803 20 Gävle Tel: 026-66 35 50 Fax: 026-66 35 60 WSP Sverige

Läs mer

F D BOHUS VARV, HUVUDSTUDIE

F D BOHUS VARV, HUVUDSTUDIE F D BOHUS VARV, HUVUDSTUDIE Del 2 Åtgärdsutredning 232 137 161 2065 783 125 2061 104 2021615 507 1028 1655 223 233 960 4212 456 1309 3582 5448 6555 826 3932 6075 6473 3775 2013 15258 9150 6160 17479 10120

Läs mer

Analys av miljöfarliga ämnen på land och i sediment vid båtuppläggningsplatser

Analys av miljöfarliga ämnen på land och i sediment vid båtuppläggningsplatser Britta Eklund Institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM Stockholm Universitet Analys av miljöfarliga ämnen på land och i sediment vid båtuppläggningsplatser Ca 700 000 båtar totalt i Sverige Varav

Läs mer

KILSTRÖMSKAJEN, KARLSKRONA. Översiktlig miljöteknisk markundersökning

KILSTRÖMSKAJEN, KARLSKRONA. Översiktlig miljöteknisk markundersökning KILSTRÖMSKAJEN, KARLSKRONA Översiktlig miljöteknisk markundersökning PM 2015-02-04 Upprättad av: Danielle Wiberg och Jerry Forsberg Granskad av: Jerry Forsberg Uppdragsnr: 10208095 Daterad: 2015-02-04

Läs mer

RAPPORT. Redovisning av miljökontroll och utförda efterbehandlingsåtgärder på fastigheten Nöbble 3:8 i Kvillinge.

RAPPORT. Redovisning av miljökontroll och utförda efterbehandlingsåtgärder på fastigheten Nöbble 3:8 i Kvillinge. NORRKÖPINGS KOMMUN Redovisning av miljökontroll och utförda efterbehandlingsåtgärder på fastigheten Nöbble 3:8 i Kvillinge. UPPDRAGSNUMMER 1181099100 2016-04-25 SWECO ENVIRONMENT AB MILJÖ NYKÖPING/NORRKÖPING

Läs mer

Kapacitetsförbättrande åtgärder för Mölndalsån från Rådasjön till Kvarnbyfallen Geoteknisk undersökning PM Geoteknik

Kapacitetsförbättrande åtgärder för Mölndalsån från Rådasjön till Kvarnbyfallen Geoteknisk undersökning PM Geoteknik Mölndals Kvarnby Kapacitetsförbättrande åtgärder för Mölndalsån från Rådasjön till Kvarnbyfallen Göteborg 2012-12-15, Rev. 2013-01-25 SWECO Geoteknik, Göteborg ra01s, 1321, 2002-09-01 Uppdragsnummer 2305

Läs mer

TBT i Västerås Anna Kruger, Västerås stad anna.kruger@vasteras.se

TBT i Västerås Anna Kruger, Västerås stad anna.kruger@vasteras.se TBT i Västerås Anna Kruger, Västerås stad anna.kruger@vasteras.se Västerås - Insjöhamn Mälarhamnen AB - Flera småbåtshamnar 4000 båtplatser inom kommungränsen i Mälaren 3100 båtplatser kommunala 4 båttvättar

Läs mer

Inventering av fem nedlagda deponier i Ängelholms kommun. - En inventering enligt Naturvårdsverkets MIFO-metod, fas 1.

Inventering av fem nedlagda deponier i Ängelholms kommun. - En inventering enligt Naturvårdsverkets MIFO-metod, fas 1. Inventering av fem nedlagda deponier i Ängelholms kommun - En inventering enligt Naturvårdsverkets MIFO-metod, fas 1 Nina Heinesson 2013 Bilagor Bilaga 1. Analysprotokoll nedströms och uppströms Tåstarps

Läs mer

Redovisning av åtgärder i Silverån, Forserumsdammen Östergötland 2008 Foto: Urban Hjälte

Redovisning av åtgärder i Silverån, Forserumsdammen Östergötland 2008 Foto: Urban Hjälte Naturvårdsenheten Redovisning av åtgärder i Silverån, Forserumsdammen Östergötland 2008 Inledning och bakgrund Rapporten redovisar den avsänkning som gjordes av Forserumsdammen samt de biotopvårdsåtgärder

Läs mer

PM: Sluttäckning av Toverumsdeponin

PM: Sluttäckning av Toverumsdeponin 2014-01-16 PM: Sluttäckning av Toverumsdeponin Information om sluttäckningsarbeten av Toverum Toverumsdeponin har varit aktiv sedan slutet av 60-talet fram till 2005. Avfall som deponerats är bland annat

Läs mer

Gifter från båtverksamhet

Gifter från båtverksamhet Gifter från båtverksamhet Dagens kunskap, möjligheter till åtgärder? Britta Eklund Institutionen för tillämpad miljövetenskap (ITM) Stockholms universitet Britta.eklund@itm.su.se Problemet Vem/vilka är

Läs mer

MARINE MONITORING AB Effektövervakning av TBT Åtgärder ger resultat!

MARINE MONITORING AB Effektövervakning av TBT Åtgärder ger resultat! MARINE MONITORING AB Effektövervakning av TBT Åtgärder ger resultat! Marina Magnusson Upplägg Vad är TBT? Molekylstruktur Användning Var finns det? Spridning/ nytillskott Hur farligt? Halveringstid Påverkan

Läs mer

Sedimentkonsult HB. Sedimentprovtagning längs Upplandskusten SLUTRAPPORT. avseende

Sedimentkonsult HB. Sedimentprovtagning längs Upplandskusten SLUTRAPPORT. avseende Sedimentkonsult HB SLUTRAPPORT avseende Sedimentprovtagning längs Upplandskusten Mottagare: Länsstyrelsen i Uppsala län Naturmiljöenheten Att.: Linnéa Vemhäll Hamnesplanaden 3 751 86 Uppsala Sollenkroka

Läs mer

UPPDRAGSLEDARE. Fredrik Wettemark. Johanna Lindeskog

UPPDRAGSLEDARE. Fredrik Wettemark. Johanna Lindeskog UPPDRAG Modellering av översvämning i Höje å UPPDRAGSNUMMER UPPDRAGSLEDARE Fredrik Wettemark UPPRÄTTAD AV Johanna Lindeskog DATUM INLEDNING Höje å flyter genom de tre kommunerna Lomma, Lund och Staffanstorp

Läs mer

E4 Stockholm Uppsala, Trafikplats Måby

E4 Stockholm Uppsala, Trafikplats Måby TEKNISKT PM GEOTEKNIK E4 Stockholm Uppsala, Trafikplats Måby Sigtuna Kommun, Stockholms Län Arbetsplan, Utställelsehandling 2011-11-18 Projektnummer: 8447022 Dokumenttitel: Tekniskt PM Geoteknik Skapat

Läs mer

SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG

SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG Sanering av hamnbassängen i Oskarshamn SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG Beräkning av frigörelse av metaller och dioxiner i inre hamnen vid fartygsrörelser Rapport nr Oskarshamns hamn 2010:7 Oskarshamns

Läs mer

Sammanställning fältnoteringar och analyser

Sammanställning fältnoteringar och analyser Bilaga 1.1 Sammanställning fältnoteringar och analyser Kommentarer: Analyser: Uppdragsnr: 10200511 1. Preliminär geoteknisk benämning enligt SGF:s beteckningssystem. ORGNV=BTEX, fraktionerade alifter,

Läs mer

Teknisk PM Miljö och Geoteknik. Staffanstorps kommun. Åttevägen Hjärup. Malmö 2011-12-02

Teknisk PM Miljö och Geoteknik. Staffanstorps kommun. Åttevägen Hjärup. Malmö 2011-12-02 Staffanstorps kommun Malmö 2011-12-02 Datum 2011-12-02 Uppdragsnummer 61671148440 Anna Fjelkestam Sofia Bergström (Miljö) Anna Fjelkestam Anders Dahlberg (Geo) Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll

Läs mer

Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013

Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013 2013-12-13 Rapport Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013 Aquanord AB Bakgrund och syfte Skarvsjön har till skillnad från de flesta andra sjöar två utlopp, ett i sjöns norra

Läs mer

I5 KASERNOMRÅDE, MARKMILJÖBEDÖMNING

I5 KASERNOMRÅDE, MARKMILJÖBEDÖMNING Fältjägaren Fastigheter AB I5 KASERNOMRÅDE, MARKMILJÖBEDÖMNING 2007-03-05 SWECO VIAK AB Norra regionen Bild från www.ostersund.se ra01s 2005-11-11 Uppdragsnummer 1644211000 SWECO VIAK Ringvägen 2, 831

Läs mer

PM DAGVATTENUTREDNING GROSTORP

PM DAGVATTENUTREDNING GROSTORP RAPPORT PM DAGVATTENUTREDNING GROSTORP SLUTRAPPORT 2014-05-19 Uppdrag: 250825, Dp Grostorp i Finspång Titel på rapport: PM Dagvattenutredning Grostorp Status: Datum: 2014-05-19 Medverkande Beställare:

Läs mer

Nibbla och Älvnäs. Ekerö socken, Uppland. Arkeologisk utredning, etapp 1 och 2. Rapporter från Arkeologikonsult 2009:2352/2353

Nibbla och Älvnäs. Ekerö socken, Uppland. Arkeologisk utredning, etapp 1 och 2. Rapporter från Arkeologikonsult 2009:2352/2353 Nibbla och Älvnäs Ekerö socken, Uppland Arkeologisk utredning, etapp 1 och 2 Rapporter från Arkeologikonsult 2009:2352/2353 Kenneth Svensson Allmänt kartmaterial: Lantmäteriet Gävle 2009. Medgivande I

Läs mer

VÄSJÖOMRÅDET (DP l + ll)

VÄSJÖOMRÅDET (DP l + ll) DAGVATTENUTREDNING INFÖR UTBYGGNAD AV VÄSJÖOMRÅDET (DP l + ll) OKT 2010 2 (8) 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 2 Dagvattenhantering vid Väsjöområdet 3 2.1 Väsjön 3 2.2 Förslag till dagvattenhantering 3 2.3 Reningsbehov

Läs mer

Kvarteret Tegelbruket, lokalt omhändertagande av dagvatten i perkolationsmagasin

Kvarteret Tegelbruket, lokalt omhändertagande av dagvatten i perkolationsmagasin C B A Tillrinningsområde till magasin D Tillrinningsområde till provtagningspunkt Takbrunn respektive Rännstensbrunn Provtagningspunkter: A Rännstensbrunn B Takvattenbrunn C Bräddvattenbrunn D Grundvattenrör

Läs mer

Bostäder vid Vällkullevägen inom Kullbäckstorp 2:2 mfl. Bahatin Gündüz 010 505 47 81 bahatin.gunduz@afconsult.com

Bostäder vid Vällkullevägen inom Kullbäckstorp 2:2 mfl. Bahatin Gündüz 010 505 47 81 bahatin.gunduz@afconsult.com Härryda kommun Bostäder vid Vällkullevägen inom Kullbäckstorp 2:2 mfl. Teknisk PM Geoteknik Underlag för detaljplan 2012-06-29 Handläggare: i samråd med: Bahatin Gündüz 010 505 47 81 bahatin.gunduz@afconsult.com

Läs mer

Kv. Nithammaren 8. Munktellstaden. Eskilstuna kommun. Håkan Bohm Granskare

Kv. Nithammaren 8. Munktellstaden. Eskilstuna kommun. Håkan Bohm Granskare Eskilstuna kommun Munktellstaden Eskilstuna kommun Teknisk PM Geoteknik PLANERINGSUNDERLAG Geoteknik 004-M Tekniskt PM Geoteknik Utgåva 2, 2014-04-24 Uppdragsnummer: 10014644 Stockholm, 2014-12-12 Grontmij

Läs mer

Metaller i vallgravsfisk 2012

Metaller i vallgravsfisk 2012 ISBN nr: 1401-2448 R 2013:4 Foto: Klara Eklund Metaller i vallgravsfisk 2012 Miljöförvaltningen Box 7012, 402 31 Göteborg Tel vx: 031-368 37 00 Epost: miljoforvaltningen@miljo.goteborg.se www.goteborg.se/miljo

Läs mer

Yttrande i miljömål nr M 30102-04 avseende sluttäckning av hushållsdeponi.

Yttrande i miljömål nr M 30102-04 avseende sluttäckning av hushållsdeponi. Yttrande i miljömål nr M 30102-04 avseende sluttäckning av hushållsdeponi. Undertecknade är och företräder närboende runt den aktuella deponin. Vi är också ledamöter i den nybildade föreningen Telge närmiljö.

Läs mer

Fritidsbåtlivet under lupp

Fritidsbåtlivet under lupp Fritidsbåtlivet under lupp Förorenade sediment Muddring och andra saneringsåtgärder Per-Olof Samuelsson Miljöinspektör Stenungsunds kommun per-olof.samuelsson@stenungsund.se Sanera förorenade sediment

Läs mer

Toftenäs 1:15, 1:17, 1:31 samt del av 1:32 och Tubberöd 1:488, Malaga-området i Skärhamn, Tjörns kommun Detaljplan PM Geoteknik

Toftenäs 1:15, 1:17, 1:31 samt del av 1:32 och Tubberöd 1:488, Malaga-området i Skärhamn, Tjörns kommun Detaljplan PM Geoteknik Toftenäs 1:15, 1:17, 1:31 samt del av 1:32 och Tubberöd 1:488, Malaga-området i Skärhamn, Tjörns kommun Detaljplan PM Geoteknik 2010-01-18 Upprättad av: Lennart Svensson Uppdragsnummer: 10104456 Toftenäs

Läs mer

2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING

2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING 2 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING... 3 2.1 Befintlig anläggning... 3 2.2 Ny anläggning... 4 2.3 Recipient... 6 3 TEKNISK FÖRSÖRJNING... 7 4 GEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN...

Läs mer

Anneröd 2:3 Raä 1009

Anneröd 2:3 Raä 1009 Arkeologisk förundersökning Anneröd 2:3 Raä 1009 Skee socken Strömstads kommun Bohusläns museum 2005:5 Robert Hernek Arkeologisk förundersökning, Anneröd 2:3 Raä 1009 Skee socken Strömslads kommun Ur allmsnt

Läs mer

RAPPORT. Kil, Södra Hannäs 1:46 SBK VÄRMLAND AB SWECO CIVIL AB KARLSTAD GEOTEKNIK GEOTEKNISK UNDERSÖKNING INFÖR UPPRÄTTANDE AV DETALJPLAN

RAPPORT. Kil, Södra Hannäs 1:46 SBK VÄRMLAND AB SWECO CIVIL AB KARLSTAD GEOTEKNIK GEOTEKNISK UNDERSÖKNING INFÖR UPPRÄTTANDE AV DETALJPLAN RAPPORT SBK VÄRMLAND AB Kil, Södra Hannäs 1:46 UPPDRAGSNUMMER 2335882000 GEOTEKNISK UNDERSÖKNING INFÖR UPPRÄTTANDE AV DETALJPLAN 2015-06-17 SWECO CIVIL AB KARLSTAD GEOTEKNIK EVA-LENA ERIKSSON repo002.docx

Läs mer

Bilaga 2, Sedimentprovtagning

Bilaga 2, Sedimentprovtagning Uppdragsnr: 10151375 1 (9) Bilaga 2, Sedimentprovtagning Val av plats för provpunkter Provpunkternas läge valdes utifrån kommunens uppgifter om placering och utformning av kommande pir och bryggor. Även

Läs mer

Ledningsarbeten i Svista

Ledningsarbeten i Svista UV RAPPORT 2013:20 ARKEOLOGISK FÖRUNERSÖKNING I FORM AV SCHAKTÖVERVAKNING Ledningsarbeten i Svista Södermanland; Eskilstuna socken; Grönsta 2:2 2:5 och 2:6; Eskilstuna 519:1 3 Louise Evanni UV RAPPORT

Läs mer