Tillfälligt färjeläge Tyska Botten

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tillfälligt färjeläge Tyska Botten"

Transkript

1 Anmälan om vattenverksamhet Tillfälligt färjeläge Tyska Botten Stockholms kommun, Stockholms län Komplettering Projektnummer:

2 Dokumenttitel: Tillfälligt färjeläge Tyska Botten Skapat av: Ingrid Håstad, SWECO Environment AB Dokumentdatum: Dokumenttyp: Komplettering av anmälan Projektnummer: Kontaktperson: Anna Krafft Uppdragsansvarig: Torbjörn Lundbom Konsultens uppdragsnummer:

3 Innehåll Komplettering av anmälan rev Förstärkning av strandkanten pålad betongbrygga som alternativ till spont... 4 Dykdalb eller mooring... 4 Minskad muddringsvolym... 4 Avvattning av muddermassor... 4 Allmänt om avvattning... 4 Ändrat behov av bottengående skärm/oljeabsorberande läns... 5 Nytt förslag till kontrollprogram Allmänna krav Mätning av turbiditet... 7 Bilaga 1: Principskiss för förstärkt strandlinje med pålad betongbrygga 3 TDOK 2010:239 Mall_Rapport generell v.1.0

4 Komplettering av anmälan rev.1 Avvattning av avfall som uppkommit på platsen är anmälningspliktigt enl. punkt i bilagan till förordningen för miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Enligt överenskommelse med Länsstyrelsen kan den i detta fall handläggas tillsammans med anmälan för vattenverksamhet, med hänvisning till 21 kap. 3 miljöbalken och 19 kap. 3 Miljöbalken. Denna komplettering innehåller kompletterande uppgifter om avvattningen samt ett alternativt tekniskt utförande. Förstärkning av strandkanten pålad betongbrygga som alternativ till spont Strandkanten kommer att behöva förstärkas. En teknisk lösning på detta har presenterats i Anmälan för vattenverksamhet, Tillfälligt färjeläge vid Tyska botten. En alternativ lösning som Trafikverket nu överväger är att bygga en betongbrygga på pålar ut över befintlig slänt efter muddring och när slänten försetts med erosionsskydd, se bilaga 1. Dykdalb eller mooring En stöddykdalb eller mooring kan bli aktuell att bygga eller anlägga ute i vattnet för att styra färjan in mot färjerampen vid ankomst och ut vid avgång, samt stabilisera den vid lastning och lossning. I dagsläget bedöms varken dykdalb eller mooring att behövas, men detta kan komma att omprövas under arbetets gång. Dykdalben byggs upp på 3-4 stålrörspålar, som drivs ner under botten till fast botten. Om jorddjupet under sjöbotten inte är tillräckligt för att hålla fast pålarna för sidobelastningen kommer borrning att utföras innuti stålröret och ner i berg för att gjuta fast dragstag. Minskad muddringsvolym Muddringsvolymen blir mindre jämfört med i spontalternativet. I övrigt bedöms inte alternativet innebära andra miljökonsekvenser än de som redovisas för alternativet spont. Avvattning av muddermassor Allmänt om avvattning Friktionsmaterial (grus, sand och morän) som muddrats behöver som regel inte avvattnas eftersom sådant material lätt släpper igenom vatten. Friktionsmaterial kan vanligen direkt lastas upp på en lastbil för borttransport. Finsediment såsom leror är däremot inte genomsläppliga och kan därför behöva avvattnas före borttransport och slutligt omhändertagande. Det finns flera skäl för att avvattna finsediment före borttransport: 4 TDOK 2010: 239 Mall_Rapport generell v.1.0

5 Minskat transportbehov och därmed minskad miljöpåverkan från transporterna; Väl avvattnade muddermassor kräver inte specialfordon såsom slamsugningsbilar eller lastflak, täta i botten, med överrinningsskydd som hindrar blöta massor att rinna över kanten bakåt samt över förarhytten; Överskottsvatten kan direkt återföras till recipienten. Avvattning av sediment vid Tyska Botten Den totala mängden massor som behöver muddras i Tyska Botten beräknas bli under 1000 kubikmeter. De sediment som skall muddras bedöms bestå till största delen av friktionsmaterial, dock med vissa inslag av lera. Muddringen kommer att ske med grävmaskin med stor skopa för att minska grumlingen och vatteninblandningen. Vid muddringen kommer största försiktighet att iakttas, varje skopa kommer att föras långsamt upp genom vattenkolumnen för att minimera spill och därmed grumling. Innan materialet lyfts upp på land kommer så mycket överskottvatten som möjligt att få rinna av för att minska behovet av avvattning. I princip bedöms inte avvattning komma behövas annat än undantagsvis. Grövre material kommer att kunna lastas direkt på lastbil. En bedömning kommer att göras under arbetets gång om det finns behov av avvattning. Om avvattning blir nödvändig kommer ett enkelt system för avvattning att anordnas som t.ex. betongskärmar eller dylikt runt ett mindre område på land där massorna kan läggas upp något dygn för att överskottsvatten ska kunna rinna av tillbaka till recipienten. Avrinning kommer att ske till recipienten, den eventuella grumling som kan uppstå bedöms dock inte som betydande. Ett kontrollprogram kommer att upprättas för hela projektet som innefattar kontroll av grumling från avvattningen. Ändrat behov av bottengående skärm/oljeabsorberande läns I Anmälan för vattenverksamhet, Tillfälligt färjeläge vid Tyska botten har aviserats att bottengående skärm samt oljeabsorberande läns kommer att läggas ut. Länsar och siltskärmar läggs ibland ut med syfte att försöka förhindra grumling att spridas vid muddring, men den positiva effekten av en skärm vid muddringsarbeten kan ibland ifrågasättas. Däremot kan skärmar göra mer nytta om syftet är att skydda ett känsligt område, t.ex. ett vattenintag. Rent tekniskt innebär det ofta stora svårigheter att både förankra skärmarna men också att hålla dem på plats under arbetets gång. Dessutom visar erfarenhet att den påfrestning som siltskärmar utsätts för kan orsaka att de släpper förankringen och går sönder p.g.a. t.ex. propellerströmmar, hård vind och vågor. Det kan därför vara svårt att nyttja siltskärmar vid muddring i väderutsatta områden såsom hamnar och i farleder där det förekommer båttrafik. Detta framgår av flera miljödomar, se t.ex. miljödomen för Projekt Biobränsle Värtan. 5 TDOK 2010:239 Mall_Rapport generell v.1.0

6 Under projekteringens gång i föreliggande projekt har framkommit att stora svårigheter föreligger för att både förankra en skärm på ett tillförlitligt sätt och för att det rent tekniskt bedöms svårt att få det att fungera tillfredsställande under arbetets gång främst på grund av fartygstrafiken från och till Jehanders grustag. Skärmen kommer då att utsättas för propellerströmmar som uppkommer vid fartygsrörelserna med risk för att den går sönder eller sliter sig och därmed kan utgöra en fara för fartygstrafiken. Utan skärm kan arbetet utföras snabbt med begränsad risk för försening och störning mot omgivning. Mot denna bakgrund avser Trafikverket att avstå från skärm och i stället se till att grumlingen totalt sett minimeras vid muddringsprocessen. Det bedöms ur miljösynpunkt att arbetena kan utföras utan skärm p.g.a. följande skäl: De sediment som ska muddras är i huvudsak friktionsmaterial med begränsad grumlingsbenägenhet och dessa har överlag befunnits innehålla låga halter av föroreningar. Oljelänsar läggs i vattnet runt arbetsområdet som skydd vid ett eventuellt läckage av olja. Vid grävmuddring finns stora möjligheter att med en något större skopa begränsa grumlingen genom att skopan förs långsamt upp genom vattenkolumnen varvid spill och sedimentflykt minimeras. Med den nya konstruktionslösningen begränsas muddringsvolymen till 800 m 3 muddermassor på en bottenyta av ca 400 m 2. Såväl muddringsarbetet som utläggning av erosionsskydd kan utföras under december månad, d.v.s. vid den tidpunkt på året när den biologiska aktiviteten i vattnet är låg, t.ex. pågår ingen fisklek under denna period. Då en skärm tas bort kan det material som sedimenterat längs botten inom skärmen orsaka en kortvarig kraftigare grumling, då färjetrafiken kommer igång. Risken för en sådan sedimentspridning visavi omgivningen kan undvikas om arbetet utförs utan siltskärm, eftersom suspenderat material i små mängder flyttar sig från området av vågor och strömmar på samma sätt som annat befintligt material vid stränderna. Sökanden presenterar nedan ett nytt förslag till kontrollprogram utan skärm runt arbetsområdet. Nytt förslag till kontrollprogram De krav på skärm och läns som beskrivits i anmälan kan tas bort och ersättas med följande. 1. Allmänna krav Grumlande arbeten får inte utföras under perioden 1 maj till 31 augusti. 6 TDOK 2010: 239 Mall_Rapport generell v.1.0

7 Vid muddringen ska skopan föras långsamt upp genom vattnet för att minimera spill och flykt av partiklar. 2. Mätning av turbiditet Innan arbetena påbörjas ska Beställaren ha godkänt föreslagna referenspunkter och mätpunkter. Dessa ska presenteras i miljöplanen. Innan arbeten i vatten påbörjas ska 3 referensmätningar göras på arbetsplatsen, med 1 dags mellanrum för att fastställa bakgrundsvärden för halten suspenderad substans samt turbiditeten i vattenområdet Turbiditetsmätning ska ske dagligen om grumlande arbeten pågår. Antalet mätpunkter väljs i olika ritningar från muddringsområdet och mätning skall alltid utföras i grumlingsplymens ritning. Turbiditetsmätning ska ske ca 1 m över botten, ca 50 cm under vattenytan, samt 1 mätning mitt emellan. Turbiditetsmätningen ska ske under ca 2 min för varje mätpunkt, varefter ett medelvärde beräknas. All mätning och mätvärden skall dokumenteras. Valda mätplatser och för referenspunkterna ska dokumenteras på karta. Arbetet måste avbrytas om halten suspenderad substans i vattenområdet 300 m från muddringsplatsen överskrider 50 mg/liter som ett medelvärde på vattenprov från 1 m under ytan, ett prov 1 m ovan botten och ett prov däremellan. Arbetet måste avbrytas om någon av mätpunkterna överstiger 100 mg/liter tills halten suspenderad substans vid provstationerna understiger 25 mg/liter eller är max 20 mg/liter över uppmätta medelhalter för uppmätt bakgrundsvärden innan muddringen påbörjades. I samråd med tillsynsmyndigheten kan bestämning av halten suspenderad substans ersättas med optisk turbiditetsmätning (FTU eller FNU) för att snabbt kunna vidta åtgärder vid förhöjda halter halten suspenderad substans. Relationen mellan FTU/FNU och halten suspenderad substans får bestämmas vid arbetes början. 7 TDOK 2010:239 Mall_Rapport generell v.1.0

8 Bilaga 1

9 Trafikverket, Sundbyberg. Besöksadress: Sundbybergsvägen 1. Telefon: , Texttelefon: