Litostratigrafisk dokumentation av tre sedimentkärnor upptagna i Yttre fjärden utanför Gävle
|
|
- Alf Håkansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Litostratigrafisk dokumentation av tre sedimentkärnor upptagna i Yttre fjärden utanför Gävle Litostratigrafisk dokumentation av tre sedimentkärnor upptagna i Yttre fjärden utanför Gävle Ingemar Cato & Pär Nordgren SGU-rapport 2007:2 SGU-rapport 2007:2
2 SGU Rapport 2007:2 Litostratigrafisk dokumentation av tre sedimentkärnor upptagna i Yttre fjärden utanför Gävle av Ingemar Cato & Pär Nordgren SGU, Uppsala Referens: Cato, I. & Nordgren, P., 2007: Litostratigrafisk dokumentation av tre sedimentkärnor upptagna i Yttre fjärden utanför Gävle. Sveriges geologiska undersökning, SGU-rapport 2007:2, 32 sid. Uppsala. Framsida: Penetrometer för test av leror. Foto: I. Cato ( ). 1
3 Litostratigrafisk dokumentation av tre sedimentkärnor upptagna i Yttre fjärden utanför Gävle av Ingemar Cato & Pär Nordgren Uppdragsområde: Uppdrag Miljö och energi Rapport maringeologi nr: SGUmaringeologi 2007:2 SGU Dnr: /2006 SGU projektkod: SGU projektdirektory: /prj/gav06_2 Datum offert: Datum beställning: Datum rapport: Uppdragsgivare: Adress uppdragsgivare: Telefon uppdragsgivare: Beställare: Referens uppdragsgivare: Referens/Projektledare SGU: Projektgrupp SGU: Adress SGU: Telefon SGU: Gävle hamn Lagerhus AB Gävle hamn Lagerhus AB Fredriksskans GÄVLE Vx Per Hedlund Thomas Åhsberg, SjöV Per Hedlund, Gävle hamn Ingemar Cato Ingemar Cato Pär Nordgren Sveriges geologiska undersökning Box UPPSALA (huvudkontor) (SGUs fartyg) (SGUs fartyg) SGU organisationsnummer:
4 Innehållsförteckning sid. 1. Sammanfattning 4 2. Uppdraget 5 3. Bakgrund 5 4. Undersökningsområde 5 5. Metodik och utrustning Fartyg, positionering och bestämning av vattendjup Sedimentprovtagningning Penetrometertest 8 6. Resultat Sedimentekolodsprofilering Litostratigrafisk beskrivning av sedimentkärnor Beskrivning av sedimentkärna 06_ Beskrivning av sedimentkärna 06_ Beskrivning av sedimentkärna 06_ Penetrometertest av lerans tryckhållfasthet Referenser 14 Bilaga 1. Dokumentationsprotokoll för sedimentkärnor 15 Bilaga 2. Fotografisk dokumentation av sedimentkärna 06_ Bilaga 3. Fotografisk dokumentation av sedimentkärna 06_ Bilaga 4. Fotografisk dokumentation av sedimentkärna 06_
5 1. Sammanfattning Sveriges geologiska undersökning (SGU) har av Sjöfartsverket och Gävle hamn Lagerhus AB fått i uppdrag att genomföra en litostratigrafisk beskrivning och dokumentation av tre, ca 5 m långa, sedimentkärnor upptagna i augusti 2006 i tre punkter utmed den planerade farledsfördjupningen i Yttre fjärden utanför Gävle. Syftet med projektet är klarlägga mäktigheten och typ av sediment som täcker farledskorridoren som löper genom Yttre fjärden och vidare in till Gävle hamn. Dokumentationen har även omfattat en fotografisk dokumentation och uppskattning av grävbarheten i sedimenten. Det senare har gjorts med hjälp av penetrometertest. Samtliga tre sedimentkärnor bekräftar den geologiska bild som redovisats inom ramen för SGUs regionala kartläggning av Gävlebukten 2002, dvs att Yttre fjärdens botten utmed den planerade farledsfördjupningen består av svart reducerad postglacial gyttjelera som successivt övergår i diffust till tydligt laminerad grågrön postglacial gyttjelera/lergyttja. Den postglaciala lerans mäktighet uppgår till mer än 529 cm på den norra stationen (06_0344) medan den uppgår till 305 cm på station 06_0345 och till 345 cm på station 06_0346, dvs mäktigheten minskar in mot Gävle hamn. Den nordligaste sedimentkärnan (06_0344) nådde således inte ned i den underliggande glacialleran. Detta gjorde däremot de två sydligare sedimentkärnorna (06_0345 och 06_0346), vilka uppvisade mellan ca 1,5 2 m glaciallera i botten. Tryckhållfastheten vid s.k. enaxliga tryckförsök (penetrometertest) som funktion av sedimentdjupet visar på en ökad tryckhållfasthet och därmed ökad skjuvhållfasthet med ökat djup för den postglaciala gyttjeleran, men en avtagande tryckhållfasthet och skjuvhållfasthet med ökat djup för den glaciala leran (kärnorna 06_0345 och 06_0346). Det kan dock inte uteslutas att långtidsförvaringen (drygt 5 månader i kylrum) kan ha lett till att tryckhållfastheten hos glacialleran förändrats till följd av sekundärt vattenupptag så att denna är betydligt lägre än i naturligt tillstånd. Resultaten visar dock sammantaget att de översta 6 metrarna av sedimentbädden i Yttre fjärden består av leror med mycket god grävbarhet. I den planerade farleden, invid och norr om station 06_0344, sticker dock den underliggande moränen/bergrunden (hårdbotten) bitvis upp över gränsen för planerat maximalt farledsdjup på 14 m. I dessa områden måste grävning/sprängningar bli aktuellt för att erhålla önskat farledsdjup. 4
6 2. Uppdraget Sveriges geologiska undersökning (SGU) har av Sjöfartsverket och Gävle hamn Lagerhus AB fått i uppdrag att genomföra en litostratigrafisk beskrivning och dokumentation av tre, ca 5 m långa, sedimentkärnor upptagna 2006 i tre punkter utmed den planerade farledsfördjupningen i Yttre fjärden utanför Gävle. Syftet med projektet är klarlägga mäktigheten och typ av sediment som täcker farledskorridoren som löper genom Yttre fjärden och vidare in till Gävle hamn. Dokumentationen skall även omfatta en fotografisk dokumentation och uppskattning av grävbarheten i sedimenten. 3. Bakgrund Gävle hamn Lagerhus AB och Sjöfartsverket planerar en uppgradering av farleden in till Gävle Hamn. Avsnitt av den nuvarande farleden behöver fördjupas genom muddring. De muddermassor som genereras måste deponeras på ett betryggande sätt. För att säkerställa att alla aspekter av projektets påverkan på naturmiljön uppmärksammas och hanteras på ett lämpligt sätt, skall en miljökonsekvensbeskrivning upprättas. Som underlag för denna miljökonsekvensbeskrivning erfordras speciell information om vissa av de geologiska formationer som kommer att utsättas för muddring. Information om såväl formationernas naturliga uppbyggnad, sammansättning och funktion i naturmiljön, som deras innehåll av antropogena miljöföroreningar erfordras. SGU har tidigare utrett flera av dessa aspekter (Cato et al. 2006). Föreliggande rapport avser dokumentation av litostratigrafin i tre punkter utmed den planerade farledsfördjupningen i Yttre fjärden. 4. Undersökningsområde Undersökningsområdet, Yttre fjärden, är beläget i havsområdet mellan Gävle och Limön i innersta delen av Gävlebukten (fig. 1). Yttre fjärden är ett relativt grunt område med vattendjup upp till 15 meter. Av SGUs kartläggning av Gävlebukten 2002 framgår att sedimenten i Yttre fjärden domineras av postglacial gyttjeleror och lergyttjor avsatta under nuvarande Östersjöstadium. Dessa leror underlagras av glaciallera som avsatts under ett tidigare Östersjöstadium (Ancylussjön) vid en tidpunkt när inlandsisen (den senaste nedisningen, Weichsel) smälte bort från området för ca år sedan (t.ex. Strömberg 1989). Inom Yttre fjärdens grunda områden utmed öar och land överlagras morän och glacialleror av sand och silt. Gyttjeleror och lergyttjor är något elastiska och uppvisar ofta en grynig karaktär i färska brottytor. Inom kartbladsområdet varierar färgen från grå till grågrön, men i områden med syrebrist och hög organisk halt går färgen mot svart till följd av bildade järnmonosulfider. De ytligaste sedimentlagren är mycket lösa och håller normalt en vattenhalt som överstiger 80 %. Något djupare ned är konsistensen geléartad. Inom mäktigare avlagringar kan halten av metangas vara betydande. De postglaciala lerorna uppvisar normalt en jämn och strukturlös yta i havsbotten. Bärigheten är låg till mycket låg (klass 4-5) medan grävbarheten är god (klass 1-2). Erosionskänsligheten är mycket hög i okonsoliderade avsnitt, dvs med hög vattenhalt och pågående sedimentation, men till följd av kohesiva krafter betydligt lägre i konsoliderade avsnitt. 5
7 Fig. 1. Översiktskarta utvisande den planerade farledsfördjupningen (markerad med begränsningslinjer), och linjesträckningen för SGUs sedimentekolodmätning (röd linje) samt dominerande ytsediment i havsbotten i Yttre fjärden utanför Gävle. Gult markerar postglaciala lergyttjor och gyttjeleror, medan orange markerar hårdbotten. De postglaciala lerorna kan vara laminerade, d.v.s. innehålla mer eller mindre regelbundna strukturer och skikt. I vissa fall kan lamineringen sammankopplas med årstidsvariationer i materialtillförseln, i andra fall med variationer i bottenvattnets syresättning (växlingar mellan oxiderade och reducerade förhållanden). Perioder av laminerade finkorniga sediment har förekommit under hela den postglaciala perioden. I svenska havsområden är dessa mest frekventa i Östersjön och Bottenhavet och återfinns främst i slutna bäcken, vikar och fjärdar med begränsad vattenomsättning. 5. Metodik och utrustning 5.1 Fartyg, positionering och bestämning av vattendjup Provtagningen utfördes från SGU:s undersökningsfartyg, S/V Ocean Surveyor, den 23 augusti Provtagningsplatserna positionerades med två stycken differential GPSmottagare (Global positioning system) kopplade till fartygets surveydatorsystem (Na- 6
8 vipac), där korrektionerna erhölls från EPOS Premium systemet. Uppskattningsvis ger DGPS en positionsnoggrannhet av 1-2 meter. Alla positioner loggades i Rikets Nät koordinatsystem RT38/RT90. Ekolodning av vattendjup utfördes med hjälp av ett SIMRAD enkelstråleekolod. 5.2 Sedimentprovtagning På basis av ett, av Sjöfartsverket tillhandahållet kartunderlag över den planerade farledssträckningen och vid SGU tillgängligt material, kompletterat med en sedimentekolodslinje i farledssträckningen (se vidare Cato et al. 2006), valdes tre provtagningsstationer ut Samtliga stationer hade placerats på farledsavsnitt där vattendjupet var mindre än 14 meter och där bottenytan inte var påverkad av tidigare muddringar samt där förekomst av mäktiga unga leror kunde förväntas. Enligt önskemål från uppdragsgivaren hade två av stationerna placerats på hamnsidan av den punkt i centrala Yttre Fjärden där den planerade farleden kommer att byta riktning (se, fig. 4). Den tredje provtagningsstationen placerades i enlighet med önskemålen på havssidan om brytpunkten. På var och en av de tre stationerna inleddes arbetet med en fotografisk inspektion av bottenytan. För ändamålet användes en digital undervattenskamera med en upplösning på 3,2 megapixel försedd med en aktiv länk till en dator ombord på fartyget. Bilderna sparades i jpg-format. Resultaten finns redovisade i Cato et al. (2006). Bottenytans dokumentation åtföljdes av en provtagning med ett 1-meter långt gravitationslod på respektive station. Den erhållna kärnan öppnades, inspekterades och dokumenterades i syfte att klarlägga stationens lämplighet. Då stationen bedömts som lämplig förflyttades fartyget med hjälp av DP-systemet 1 meter varvid två, cm långa, sedimentkärnor upphämtades med hjälp av ett Geminilod (Niemistö 1974) som till skillnad från den först använda provtagaren ger ostörda prover. Den vidare hanteringen och analysresultaten av dessa prover samt dokumentationen av dessa ytliga korta sedimentkärnor finns redovisade i Cato et al. (2006). Inför den slutliga provtagningen av en 6 meter lång sedimentkärna på respektive station förflyttades fartyget åter 1 meter så att ingen risk skulle finnas för att provtagningen skulle kunna ske i samma hål där den tidigare sedimentkärnan upphämtats. De långa sedimentkärnorna upphämtades ( ) med hjälp av ett kolvlod (Kullenberg 1947) där sedimentkärnan med hjälp av undertryck vid provtagningen glider in i ett inre rör av polyeten. De senare röret delades sedan upp, ombord på fartyget, i 1 meter långa sektioner som förslöts i ändarna. Kärnsektionerna transporterades till SGU laboratorium i Uppsala för uttag av prover för kemisk analys (Cato et al. 2006). Därefter har sedimentkärnorna fram till föreliggande dokumentation ( ) förvarats i kylrum. Positioner, vattendjup, m.m. för respektive provtagningsstation anges i tabell 1. Eftersom de översta decimetrarna vid en kolvlodsprovtagning i mjuka sediment alltid blir störda bör föreliggande dokumentation av de ytligaste sedimentlagret (2-5 dm) 7
9 kompletteras med dokumentationen från de tidigare redovisade Geminikärnorna (Cato et al. 2006). Erhållna kärnlängder för respektive sedimentkärna och provtagningsmetod redovisas i tabell 2. Tabell 1. Positioner, vattendjup och observerad sediment/bottentyp på provtagningsstationerna i Yttre fjärden. pg.gyl = postglacial gyttjelera, gl.l = glaciallera, AB = ackumulationsbotten. Station/ /Prov Datum för provtagning N (RT90) E (RT90) Vattendjup (m) Observerad bottentyp 06_ , ,1 12,6 pg.gyl /AB 06_ , ,1 12,6 pg.gyl / AB 06_ , ,1 12,6 pg.gyl / AB Tabell 2. Erhållna kärnlängder från respektive provtagningsmetod. Station/ /Prov Kärnlängd Gemini (cm) Kärnlängd Kolvlod (cm) 06_ _ _ Penetrometertest Lerornas tryckhållfasthet vid enaxligt tryckförsök (unconfined compression strength) uttryckt i kg/cm 2 bestämdes med hjälp av en Pocket penetrometer (typ Geotester). Approximativt anses skjuvhållfastheten motsvara hälften av detta värde (gäller leror). Testerna utfördes på var 50 cm i sedimentkärnorna och bör snarare betraktas som en serie relativa värden och inte som absolutvärden. Mätningarna utfördes ca 5 månader efter det att sedimentkärnorna tagits upp i Yttre fjärden. Trots den väl förslutna förvaringen i kylrum kan sekundära förändringar i sedimentkärnornas egenskaper inte uteslutas, vilket kan påverka resultaten. 6. Resultat 6.1 Sedimentekolodsprofilering På basis av data insamlade under SGUs maringeologiska kartering av havsområdet i Gävlebukten 2002 valdes mer exakta lägen för de tre stationerna. För att säkerställa att de valda stationerna var lämpliga för ändamålet genomfördes profilering med sedimentekolod längs mittlinjen av den planerade farleden, igenom de preliminärt utlagda stationerna (fig. 1). Baserat på mätresultatet justerades och fastställdes läget för de tre provtagningsstationerna. De fastställda lägena i sedimentekolodsprofilen redovisas i figurerna 2 och 3. I profilen har också en linje för planerat farledsdjup om 14 m lagts in. Detta visar hur mycket sediment som i vertikalled behöver muddras bort för att uppnå planerat farledsdjup. 8
10 Av sedimentekolodsprofilen (figur 3) framgår också att från provtagningsstation 06_0344 och vidare norrut i den planerade farledssträckningen sticker morän alternativt berggrunden upp över gränsen för det planerade farledsdjupet om 14 m. I figur 4 redovisas provtagningsstationernas respektive geografiska lägen och i profilerna (figurerna 2 och 3) redovisas med måttstock (röd symbol) hur mycket av sedimentbädden som de upptagna sedimentkärnorna omfattar. Figur 2. Utsnitt ur sedimentekolodsprofil från farledsavsnittet mellan hamnen och knäet i farleden. Symbolen I markerar valt läge för en provtagningsstation. Symbolens höjd motsvarar ca 6 meter i profilen och visar hur mycket sedimentkärnorna 06_0345 och 06_0346 omfattar av sedimentbädden. Horisontell röd linje markerar planerat farledsdjup om 14 m. Bilden visar således hur mycket av sedimentbädden som behöver muddras bort i vertikalled. Figur 3. Utsnitt ur sedimentekolodsprofil från farledsavsnittet mellan knäet i farleden och Holmudden. Symbolen I markerar valt läge för en provtagningsstation. Symbolens höjd motsvarar ca 6 meter i profilen och visar hur mycket sedimentkärna 06_0344 omfattar av sedimentbädden. Horisontell röd linje markerar planerat farledsdjup om 14 m. Bilden visar således hur mycket av sedimentbädden som behöver muddras bort i vertikalled. Observera de över denna linje uppstickande områdena av morän/berg. 9
11 Fig. 4. Översiktskarta utvisande den planerade farledsfördjupningen (markerad med begränsningslinjer), samt slutligt utvalda provtagningspunkter (röda punkter) i Yttre fjärden utanför Gävle. 6.2 Litostratigrafisk beskrivning av sedimentkärnor Den litostratigrafiska beskrivningen av sedimentkärnorna 06_344, 06_345 och 06_346 redovisas nedan först översiktligt och sedan detaljerat samt i observationsprotokoll i bilaga 1. Den fotografiska dokumentationen återfinns i bilagorna 2 till 4. Sedimentfärgen har dokumenterats med hjälp av Muncell Soil Color Charts och anges parentetiskt efter färgbeskrivningen. Samtliga tre sedimentkärnor bekräftar den geologiska bild som redovisats inom ramen för SGUs regionala kartläggning av Gävlebukten 2002 (se ovan avsnitt 4), dvs att Yttre fjärdens botten utmed den planerade farledsfördjupningen består av svart reducerad postglacial gyttjelera som successivt övergår i diffust till tydligt laminerad grågrön postglacial gyttjelera. Den postglaciala lerans mäktighet uppgår till mer än 529 cm på den norra stationen (06_0344) medan den uppgår till 305 cm på station 06_0345 och till 345 cm på station 06_0346, dvs mäktigheten minskar in mot Gävle hamn. 10
12 6.2.1 Beskrivning av sedimentkärna 06_0344 Nivå Beskrivning av sedimentkärna 06_ cm Svart (2,5/5B) reducerad, underkonsoliderad, postglacial gyttjelera, recent sedimentation cm Grågrön (5Y 2,5/2) oxiderad, normalkonsoliderad, svagt laminerad postglacial gyttjelera cm Grågrönsvart (5Y 2,5/1) reducerad, normalkonsoliderad, laminerad postglacial gyttjelera. Lamineringen successivt tydligare med ökat sedimentdjup. Helt skal av Macoma baltica (Östersjömussla) på nivåerna 175 cm och 183 cm Beskrivning av sedimentkärna 06_0345 Nivå Beskrivning av sedimentkärna 06_ cm Svart (2,5/10B) reducerad, underkonsoliderad, svagt laminerad postglacial gyttjelera, recent sedimentation cm Grågrön (5Y 2,5/2) oxiderad, normalkonsoliderad, diffust laminerad postglacial gyttjelera cm Grågrön (5Y 2,5/2) oxiderad, normalkonsoliderad, siltig postglacial lera (skikt) cm Grågrön (5Y 2,5/2) oxiderad, normalkonsoliderad, tydligt laminerad postglacial gyttjelera cm Ljusgrå (3/10Y), homogen glacial finlera (Ancyluslera) med svarta 11
13 (2,5/10B) reducerade sulfidband ( cm) och helt reducerad mellan cm cm Grå (4/N) mellan cm respektive gråbrun (2,5Y 5/2 växelvis med 2,5Y 4/2) varvig glaciallera med ökad varvstjocklek nedåt cm Gråbrun (2,5Y 5/2) glacial lerig sandig silt (eventuellt skikt eller bottenvarv i glacialleran) innehållande en grovgruspartikel av Jotnisk sandsten Beskrivning av sedimentkärna 06_0346 Nivå Beskrivning av sedimentkärna 06_ cm Svart (2,5/10B), reducerad, postglacial gyttjelera, recent sedimentation. Successiv färgövergång till underliggande lager mellan cm. På tre nivåer mellan cm förekommer oregelbundna klumpar/linser av brunaktig (2,5Y 3/3) oxiderad lera. Troligen spår av ankring alt. tidigare muddringar cm Grågrön (5Y 2,5/2), diffust laminerad postglacial gyttjelera. Tydlig laminering mellan cm cm Grå (4/N) glacial finlera (Ancyluslera) med svarta (2,5/10B) sulfidskikt mellan cm cm Gråbrun (2,5 Y 5/2 växelvis med 2,5Y 4/2) varvig glaciallera med rikligt inslag av kalkstensfragment/korn mellan cm. Den nordligaste sedimentkärnan (06_0344) nådde således inte ned i den underliggande glacialleran. Detta gjorde däremot de två sydligare sedimentkärnorna (06_0345 och 06_0346), vilka uppvisade mellan ca 1,5 2 m glaciallera i botten. Den övre delen av glacialleran består av ca 1 m glacial finlera som innehåller avsnitt med för Ancylusleran typiska svarta sulfidskikt. Denna finlera vilar på en varvig glacialler som i sina understa delar uppvisar siltskikt. I sedimentkärna 06_0346 innehåller den varviga glacialleran för Gävleorådet typiska ljusa gulvita kalkstensfragment/korn av Ordoviciskt ursprung (se bl.a. Strömberg 1989). 12
14 6.3 Penetrometertest av lerans tryckhållfasthet Med hjälp av en Pocket penetrometer (Geotester) undersöktes lerornas tryckhållfasthet (unconfined compressive strength) eller ungefärliga kohesiva styrka (C) uttryckt i kg/cm 2 på var 50 cm i sedimentkärnorna. I allmänhet är halva värdet av tryckhållfastheten lika med lerans skjuvhållfasthet (gäller leror). Resultaten som presenteras i figur 5 och tabell 3 bör betraktas som en serie relativa värden och inte som absolutvärden. De ger dock en god bild av grävbarheten. Tryckhållfastheten vid dessa s.k. enaxliga tryckförsök som funktion av sedimentdjupet visar på en ökad tryckhållfasthet och därmed ökad skjuvhållfasthet med ökat djup för den postglaciala gyttjeleran, men en avtagande tryckhållfasthet och skjuvhållfasthet med ökat djup för den glaciala leran (kärnorna 06_0345 och 06_0346). I sedimentkärna 06_345 uppvisar det leriga sandiga siltlagret hög resistans mot penetration alltså hög tryckhållfasthet. Unconfined compressive strength versus sediment depth in three piston cores kg/cm² 100 Depth (cm) Figur 5. Diagram utvisande sedimentets motståndkraft mot kompression som funktion av sedimentdjupet i tre sedimentkärnor från Yttre fjärden utanför Gävle. Mätningarna har utförts med jordpenetrometer. Resultaten är en approximativ mätning av skjuvhållfastheten. 13
15 Tabell 3. Kompressibiliteten på olika sedimentdjup i tre sedimentkärnor från Yttre fjärden utanför Gävle. Sed.djup cm kg/cm² kg/cm² kg/cm² 0 0,03 0,03 0, ,3 0,03 0, ,6 0,2 0, ,67 0,3 0, ,8 0,55 0, ,6 0, ,2 0,65 0, ,3 0,8 1, ,25 0,7 0, ,37 0,4 0, ,4 0,15 0, ,4 2,8 0,25 Resultaten av penetrationstesten är förväntade och normala vad gäller den postglaciala leran och det leriga sandiga siltskiktet, men överraskande vad gäller glacialleran. Det kan inte uteslutas att långtidsförvaringen (drygt 5 månader i kylrum) lett till att det minskade trycket på sedimentet resulterat i att glacialleran sugit upp vatten från omkringliggande sedimentlager och vatten i skiktet mellan polyetenröret och sedimentkärnan. Effekten kan då ha resulterat i en blöt och betydligt lösare glaciallera jämfört med om en motsvarande penetrometertest utförts i omedelbar anslutning till provtagningen av sedimentkärnorna. Resultaten visar dock sammantaget att de översta 6 metrarna av sedimentbädden i Yttre fjärden består av leror med mycket god grävbarhet. I den planerade farleden, invid och norr om station 06_0344, sticker dock den underliggande moränen/bergrunden (hårdbotten) bitvis upp över gränsen för planerat maximalt farledsdjup på 14 m. I dessa områden måste grävning/sprängningar bli aktuellt för att erhålla önskat farledsdjup. 7. Referenser Cato, I., Kjellin, B., Elhammer, A. & Nordgren, P., 2006: Bestämning av nedre gränsen för industriell påverkan i sedimenten utmed farleden i Yttre fjärden, Gävle. Sveriges geologiska undersökning, SGU-rapport 2006:20, 30 sid. Uppsala. Kullenberg, B., 1947: The piston core sampler. Svensk Hydrografisk Biologisk Komm. Skr. Tredje Ser.: Hydrogr. 11, 46 sid. Niemistö, L., 1974: A gravity corer for studies of soft sediments. Merentutkimuslait. Julk./Havsforskningsinst. Skr. 238, Strömberg, B., 1989: Late Weichselian deglaciation and clay varve chronology in eastcentral Sweden. Sveriges geologiska undersökning Ser Ca 73, 70 sid. 14
16 Bilaga 1a. Besiktningsprotokoll av sedimentkärna 06_
17 Bilaga 1b. Besiktningsprotokoll av sedimentkärna 06_
18 Bilaga 1c. Besiktningsprotokoll av sedimentkärna 06_
19 Bilaga 2a Fotografisk dokumentation av sedimentkärna 06_0344. Mellan varje bild finns ett visst överlapp som kan identifieras med hjälp av måttbandet/måttstocken. 0 cm Ovan: Reducerad, diffust laminerad, homogen, postglacial gyttjelera. Ovan: Diffust laminerad, homogen, postglacial gyttjelera. Ovan: Diffust laminerad, homogen, postglacial gyttjelera. Ovan: Diffust laminerad, homogen, postglacial gyttjelera. 18
20 Bilaga 2b Forts. Fotografisk dokumentation av sedimentkärna 06_0344. Mellan varje bild finns ett visst överlapp som kan identifieras med hjälp av måttbandet/måttstocken. Ovan: Diffust laminerad, homogen, postglacial gyttjelera. Ovan: Tydligt laminerad, homogen, postglacial gyttjelera. Ovan: Tydligt laminerad, homogen, postglacial gyttjelera. Ovan: Tydligt laminerad, homogen, postglacial gyttjelera. 19
21 Bilaga 2c Forts. Fotografisk dokumentation av sedimentkärna 06_0344. Mellan varje bild finns ett visst överlapp som kan identifieras med hjälp av måttbandet/måttstocken. Ovan: Tydligt laminerad, homogen, postglacial gyttjelera. Ovan: Tydligt laminerad, homogen, postglacial gyttjelera. Ovan: Tydligt laminerad, homogen, postglacial gyttjelera. Ovan: Tydligt laminerad, homogen, postglacial gyttjelera. 20
22 Bilaga 2d Forts. Fotografisk dokumentation av sedimentkärna 06_0344. Mellan varje bild finns ett visst överlapp som kan identifieras med hjälp av måttbandet/måttstocken. Ovan: Tydligt laminerad, homogen, postglacial gyttjelera. Ovan: Tydligt laminerad, homogen, postglacial gyttjelera. Ovan: Tydligt laminerad, homogen, postglacial gyttjelera. Ovan: Tydligt laminerad, homogen, postglacial gyttjelera. 21
23 Bilaga 3a Fotografisk dokumentation av sedimentkärna 06_0345. Mellan varje bild finns ett visst överlapp som kan identifieras med hjälp av måttbandet/måttstocken. 0 cm Ovan: Reducerad, homogen postglacial gyttjelera. Ovan: Reducerad, homogen postglacial gyttjelera. Ovan: Reducerad, homogen postglacial gyttjelera. Ovan: Reducerad, homogen postglacial gyttjelera. 22
24 Bilaga 3b Forts. Fotografisk dokumentation av sedimentkärna 06_0345. Mellan varje bild finns ett visst överlapp som kan identifieras med hjälp av måttbandet/måttstocken. Ovan: Homogen, reducerad, diffust laminerad postglacial gyttjelera som successivt övergår i oxiderad sådan. Ovan: Homogen, diffust laminerad postglacial gyttjelera. Ovan: Homogen, diffust laminerad postglacial gyttjelera. Ovan: Homogen, diffust laminerad postglacial gyttjelera. 23
25 Bilaga 3c Forts. Fotografisk dokumentation av sedimentkärna 06_0345. Mellan varje bild finns ett visst överlapp som kan identifieras med hjälp av måttbandet/måttstocken. Ovan: Tydligt laminerad, homogen, postglacial gyttjelera. Ovan. Övergångszonen mellan postglacial lera och glaciallera (se detalj nästa sida). Ovan: Typisk sulfidbandning av delar i den övre glacialleran (Ancyluslera). Ovan: Typisk sulfidbandning av delar i den övre glacialleran (Ancyluslera). 24
26 Bilaga 3d Forts. Fotografisk dokumentation av sedimentkärna 06_0345 utvisande detaljer från föregående bilder. Ovan: Detalj utvisande övergångszonen mellan postglacial lera och glaciallera Ovan: Typisk sulfidbandning av delar i den övre glacialleran (Ancyluslera). 25
27 Bilaga 3e Forts. Fotografisk dokumentation av sedimentkärna 06_0345. Mellan varje bild finns ett visst överlapp som kan identifieras med hjälp av måttbandet/måttstocken. Översta bilden är en detalj från föregående sida. Ovan: Övergången mellan den sulfidfärgade glacialleran (eller Ancyluslera) till den finvarviga glacialleran. Ovan: Glaciallerans typiska fläckzon som består av små kalkstensfragment. Ovan: Glaciallera som nedåt övergår i typisk varvig glaciallera 26
28 Bilaga 3f Forts. Fotografisk dokumentation av sedimentkärna 06_0345. Mellan varje bild finns ett visst överlapp som kan identifieras med hjälp av måttbandet/måttstocken. Understa bilden visar en detalj av övergången mellan glaciallera och moränlera. Ovan: Varvig glaciallera med störningar av vissa varv efter avsättningen för ca år sedan. Ovan: Detalj utvisande gruspartikel av Jotnisk sandsten i moränlerans övre del. 27
29 Bilaga 4a Fotografisk dokumentation av sedimentkärna 06_0346. Mellan varje bild finns ett visst överlapp som kan identifieras med hjälp av måttbandet/måttstocken. 0 cm Ovan: Recent, reducerad, homogen, postglacial gyttjelera. Ovan: Recent, reducerad, homogen, postglacial gyttjelera. Ovan: Reducerad, homogen, postglacial gyttjelera. Ovan: Reducerad, homogen, postglacial gyttjelera. 28
30 Bilaga 4b Forts. Fotografisk dokumentation av sedimentkärna 06_0346. Mellan varje bild finns ett visst överlapp som kan identifieras med hjälp av måttbandet/måttstocken. Ovan: Reducerad, homogen, postglacial gyttjelera. Ovan: Något reducerad, homogen, diffust laminerad postglacial gyttjelera. Ovan: Homogen, diffust laminerad postglacial gyttjelera. Ovan: Homogen, diffust laminerad postglacial gyttjelera. 29
31 Bilaga 4c Forts. Fotografisk dokumentation av sedimentkärna 06_0346. Mellan varje bild finns ett visst överlapp som kan identifieras med hjälp av måttbandet/måttstocken. Ovan: Homogen, diffust laminerad postglacial gyttjelera. Ovan: Homogen, diffust laminerad postglacial gyttjelera. Ovan: Homogen, diffust laminerad postglacial gyttjelera. Ovan: Övergången (345 cm) mellan laminerad postglacial lera och glaciallera. 30
32 Bilaga 4d Forts. Fotografisk dokumentation av sedimentkärna 06_0346. Mellan varje bild finns ett visst överlapp som kan identifieras med hjälp av måttbandet/måttstocken. Ovan: Typisk sulfidskiktning i glaciallerans övre del. Ovan: Glaciallera med enstaka färgskikt i övergångszonen till varvig glaciallera. Ovan: Varvig glaciallera från fläckzonen orsakad av kalkstensfragment, se detaljbilder nästa sida. Ovan: Varvig glaciallera som i nedre delen uppvisar störningar i varvigheten. 31
33 Bilaga 4e Forts. Fotografisk dokumentation av sedimentkärna 06_0346 utvisande detaljer från den glaciala lerans fläckzon orsakad av Ordoviciska kalstensfragment avsatta ca f.kr. (jfr. Strömberg 1989). Understa bilden visar störningar i glaciala lerans varvighet. 32
Djupnivåer för ackumulations- och transportbottnar i tippområdet mellan Limön och Lövgrund
Djupnivåer för ackumulations- och transportbottnar i tippområdet mellan Limön och Lövgrund av Johan Nyberg Rapport maringeologi nr: SGUmaringeologi 2010:07 SGU Dnr: 08-1364/2010 Uppdragsgivare: Gävle Hamn
Läs merSGU Rapport 2004:8. Bottenundersökning av Valdemarsviken 2004. Bernt Kjellin, Ingemar Cato, Pär Nordgren & Emma Sellén.
SGU Rapport 2004:8 Bottenundersökning av Valdemarsviken 2004 av Bernt Kjellin, Ingemar Cato, Pär Nordgren & Emma Sellén SGU, Uppsala Referens: Kjellin, B., Cato, I., Nordgren, P. & Sellén, E., 2004: Bottenundersökningar
Läs merSedimentkonsult HB. Sediment- och vattenprovtagning längs Gävleborgskusten SLUTRAPPORT. avseende
Sedimentkonsult HB SLUTRAPPORT avseende Sediment- och vattenprovtagning längs Gävleborgskusten Mottagare: Länsstyrelsen Gävleborg Miljöanalysenheten Att.: Lijana Gottby 801 70 Gävle Sollenkroka den 1 november
Läs merResultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken, 23 september 1999
Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken, 23 september 1999 - Lägesrapport januari 2000 Stefan Tobiasson, Högskolan i Kalmar Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken
Läs merOmbyggnad av lågspänningsnät vid Sandby
Rapport 2009:30 Arkeologisk utredning etapp 2 Ombyggnad av lågspänningsnät vid Sandby RAÄ 78 Hagebyhöga-Hässleby 1:2 Hagebyhöga-Sandby 2:4 Hagebyhöga socken Vadstena kommun Östergötlands län Petter Nyberg
Läs merBrista i Norrsunda socken
ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2011:24 FÖRUNDERSÖKNING Brista i Norrsunda socken Uppland, Norrsunda socken, Sigtuna kommun, RAÄ Norrsunda 3:1 och 194:1 Leif Karlenby ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2011:24 FÖRUNDERSÖKNING
Läs merSedimentkonsult HB. Sedimentprovtagning längs Upplandskusten SLUTRAPPORT. avseende
Sedimentkonsult HB SLUTRAPPORT avseende Sedimentprovtagning längs Upplandskusten Mottagare: Länsstyrelsen i Uppsala län Naturmiljöenheten Att.: Linnéa Vemhäll Hamnesplanaden 3 751 86 Uppsala Sollenkroka
Läs merStenåldersboplats längs Västerhaningevägen i Tullinge
UV MITT, RAPPORT 2006:24 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Stenåldersboplats längs Västerhaningevägen i Tullinge Södermanland, Botkyrka socken, Tullinge 21:223, RAÄ 505:1 Cecilia Grusmark UV MITT, RAPPORT 2006:24
Läs meruv mitt, rapport 2009:17 arkeologisk utredning, etapp 2 Skårdal Södermanland, Botkyrka socken, Lindhov 15:24 Karin Neander
uv mitt, rapport 2009:17 arkeologisk utredning, etapp 2 Skårdal Södermanland, Botkyrka socken, Lindhov 15:24 Karin Neander uv mitt, rapport 2009:17 arkeologisk utredning, etapp 2 Skårdal Södermanland,
Läs merArkeologisk förundersökning vid Varbergs stad
UV VÄST RAPPORT 2005:8 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Arkeologisk förundersökning vid Varbergs stad Halland, Träslöv socken och Varbergs stad, Träslöv 2:14, 3:2, 37:1, RAÄ 100 Jörgen Streiffert UV VÄST RAPPORT
Läs merÄlgesta. Kjell Andersson Rapport 2002:21. Bronsålder i
Bronsålder i Älgesta Arkeologisk undersökning av en härdgrop i Älgesta, RAÄ 202, Älgesta 1:2, Husby-Ärlinghundra socken, Sigtuna kommun, Uppland Kjell Andersson Rapport 2002:21 Bronsålder i Älgesta Arkeologisk
Läs merOmholmens reningsverk
Sotenäs kommun Göteborg 2010-03-25 Datum 2010-03-25 Uppdragsnummer 61461038379 Tomas Trapp Tomas Trapp Jimmy Aradi Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Box 5343, Vädursgatan 6 402 27
Läs merInformationsblad. Lockstafältet 2007-08-30
2007-08-30 Lockstafältet Inom Lockstafältet förekommer många formationer av isälvsediment som bildats över, vid eller strax utanför iskanten vid högsta kustlinjen. Även spår av erosion från smältvatten
Läs merKompletterande sedimentprovtagning i Västerås hamn
Sedimentkonsult HB Kompletterande sedimentprovtagning i Västerås hamn Mottagare: Västerås Stad Anna Kruger Sollenkroka den 30 augusti 2013 JP Sedimentkonsult Rapport 2013:5 Adress Telefon Postgiro Bankgiro
Läs merLedningsarbeten i Svista
UV RAPPORT 2013:20 ARKEOLOGISK FÖRUNERSÖKNING I FORM AV SCHAKTÖVERVAKNING Ledningsarbeten i Svista Södermanland; Eskilstuna socken; Grönsta 2:2 2:5 och 2:6; Eskilstuna 519:1 3 Louise Evanni UV RAPPORT
Läs merNy gatubelysning i centrala Skänninge
Rapport 2013:40 Arkeologisk förundersökning Ny gatubelysning i centrala Skänninge RAÄ 5 Strandgatan, Gullringsgatan, Vistenagatan, Tvärgränd, Gröngatan, Västra Kyrkogatan och Follingegatan Skänninge stad
Läs merBottentypsklassificering
Bottentypsklassificering SGUs klassificering Mätmetoder och underlag Exempel Johan Nyberg Geologisk terminologi redovisar: sedimentens (jordarternas) och berggrundens bildningsmiljö kornstorleksfördelning
Läs merRAPPORT 2014:11 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING
PDF-format: www.stockholmslansmuseum.se RAPPORT 2014:11 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING LINGSBERG Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning, RAÄ 272:2 och 481:1, Lingsberg 1:22 m.fl, Vallentuna
Läs merNy gatubelysning framför Skänninge station
Rapport 2008:81 Arkeologisk förundersökning/schaktövervakning Ny gatubelysning framför Skänninge station Invid RAÄ 5 Järnvägsgatan - Borgmästaregatan Skänninge stad Mjölby kommun Östergötlands län Mats
Läs merHällestad - Lämneå bruk Schaktning för bredband
Rapport 2007:63 Arkeologisk förundersökning/antikvarisk kontroll Hällestad - Lämneå bruk Schaktning för bredband Hällestad och Tjällmo socknar Finspångs kommun Östergötlands län Mats Magnusson Ö S T E
Läs merSedimentkonsult HB. Projekt
Sedimentkonsult HB Projekt Sedan 1995 har JP Sedimentkonsult genomfört konsultuppdrag åt olika myndigheter, länsstyrelser och kommuner, Försvarsmakten, SGU, miljökonsultföretag och andra organisationer.
Läs merRAPPORT. Kil, Södra Hannäs 1:46 SBK VÄRMLAND AB SWECO CIVIL AB KARLSTAD GEOTEKNIK GEOTEKNISK UNDERSÖKNING INFÖR UPPRÄTTANDE AV DETALJPLAN
RAPPORT SBK VÄRMLAND AB Kil, Södra Hannäs 1:46 UPPDRAGSNUMMER 2335882000 GEOTEKNISK UNDERSÖKNING INFÖR UPPRÄTTANDE AV DETALJPLAN 2015-06-17 SWECO CIVIL AB KARLSTAD GEOTEKNIK EVA-LENA ERIKSSON repo002.docx
Läs merTvå vindkraftverk vid Runnestad
Rapport 2007:83 Arkeologisk förundersökning Två vindkraftverk vid Runnestad Invid RAÄ 37 och 139 Runnestad 1:1 Rök socken Ödeshögs kommun Östergötlands län Mats Magnusson Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä
Läs merArkeologisk undersökning. Fornlämning nr 88 Ullbolsta 2:6 Jumkils socken Uppsala kommun Uppland. Hans Göthberg 2002:13
Arkeologisk undersökning Fornlämning nr 88 Ullbolsta 2:6 Jumkils socken Uppsala kommun Uppland Hans Göthberg 2002:13 Arkeologisk undersökning Fornlämning nr 88 Ullbolsta 2:6 Jumkils socken Uppsala kommun
Läs merKrokogsundet. Föreningen vatten- och luftvård för Östra Nyland och Borgå å r.f. Itä-Uudenmaan ja Porvoonjoen vesien- ja ilmansuojeluyhdistys r.y.
Itä-Uudenmaan ja Porvoonjoen vesien- ja ilmansuojeluyhdistys r.y. Runeberginkatu 17, 06100 PORVOO Föreningen vatten- och luftvård för Östra Nyland och Borgå å r.f. Runebergsgatan 17, 06100 BORGÅ Hur påverkar
Läs merKvalitetsdeklaration för delprogrammet Pesticider i nederbörd
1(7) Kvalitetsdeklaration för delprogrammet Pesticider i nederbörd 1. Beskrivning av delprogrammet, förutsättningar m.m. 1.1 Kort beskrivning av delprogrammet Miljöövervakningen i Sverige är indelad i
Läs merYTTRE FJÄRDEN GÄVLE HAMN
YTTRE FJÄRDEN GÄVLE HAMN Översiktlig miljöteknisk sedimentundersökning längs planerad farledsyta WSP Sverige AB Gävle 2010-11-05 Uppdragsnummer: 10124632-05 Handläggare: Lisa Bergquist Granskning: Annika
Läs mer1. Kontaktuppgifter till sökande. 2. Ombud (fullmakt ska bifogas) 3. Entreprenör som utför dumpningen. Ansökan om dispens från förbud mot dumpning
Ansökan om dispens från förbud mot dumpning 562 Skicka ansökan till vastragotaland@lansstyrelsen.se 1. Kontaktuppgifter till sökande Namn: Organisationsnummer: Privatperson Företag Annat: 2. Ombud (fullmakt
Läs merarkivrapport Inledning
Rapport nr: 2015:06 Projekt nr:1518 1(2) arkivrapport till. Sörmlands museum att; Kjell Taawo Box 314 611 37 Nyköping från. Sörmlands Arkeologi AB, Patrik Gustafsson Gillbrand datum. 2015-09-29 förenklad
Läs merNACKA KOMMUN NACKA PIR FISKSÄTRA. PM Geoteknik 2011-12-19. Upprättat av: Jakob Vall Granskad av: Jonas Jonsson Godkänd av: Jakob Vall
NACKA KOMMUN NACKA PIR FISKSÄTRA PM Geoteknik 2011-12-19 Upprättat av: Jakob Vall Granskad av: Jonas Jonsson Godkänd av: Jakob Vall Fisksätra, Nacka kommun/nacka pir PM Geoteknik 2011-12-19 Kund Nacka
Läs merSTENHÖGA 1 LEDNINGSOMLÄGGNING
MUR (Markteknisk undersökningsrapport)/geoteknik STENHÖGA 1 LEDNINGSOMLÄGGNING 2013-10-21 Uppdrag: 246422, Processledning kv Stenhöga, Ny detaljplan Titel på rapport: MUR (Markteknisk undersökningsrapport)/geoteknik
Läs merMuddring och andra åtgärder i Köpingsviken
Muddring och andra åtgärder i Köpingsviken Samrådsredogörelse Uppdragsnummer: 6612-001 Muddring och andra åtgärder i Köpingsviken PM - Samrådsredogörelse 1 Inledning Köpings kommun har för avsikt att utföra
Läs merFÖRSTUDIE SOM UNDERLAG INFÖR SKATTNING AV ÅL I GRUNDVIKEN, KARLSTADS KOMMUN, VÄRMLANDS LÄN
Karlstads kommun KARLSTADS KOMMUN, VÄRMLANDS LÄN UPPDRAGSNUMMER 1331177000 KARLSTAD Sweco Environment AB Martin Stenqvist 1 (8) Sweco Kanikenäsbanken 10 Box 385, 651 09 Karlstad Telefon 054-14 17 00 Telefax
Läs merSaltvattenavsatta leror i Sverige med potential för att bilda kvicklera
Saltvattenavsatta leror i Sverige med potential för att bilda kvicklera Kristian Schoning SGU-rapport 2016:08 juni 2016 Omslagsbild: Varvig glaciallera avsatt under Yoldiahavets brackvattenfas. Fotograf:
Läs merFörtydliganden och rekommendationer avseende risker kring förorenat berggrundvatten inom fastigheten Falkenbäck 25, Varbergs kommun
Handläggare Ann-Sofie Östlund Telefon +46 10 505 32 32 Mobil +46 0 32 6 395 E-post ann-sofie.ostlund@afconsult.com Till Varbergs kommun Att: Fredrik Olausson Samhällsutvecklingskontoret 432 80 Varberg
Läs mer2009-06-08 Samrådsunderlag
Vårt datum Vår beteckning 2009-06-08 Samrådsunderlag Tjänsteställe/handläggare Thomas Örnberg 0123-191 00 thomas.ornberg@valdemarsvik.se Valdemarsviks kommun Miljöprojekt Valdemarsviken KOMPLETTERANDE
Läs merRekrytering av fastsittande växter och djur på farledernas prickar och bojar längs svenska Östersjökusten
Rekrytering av fastsittande växter och djur på farledernas prickar och bojar längs svenska Östersjökusten av Hans Kautsky och Susanne Qvarfordt Systemekologiska Institutionen Stockholms Universitet 9 Stockholm
Läs merSjön saneras från kvicksilver
Sjön saneras från kvicksilver 2 Arbeten vid åmynningen Området vid åmynningen innehåller en stor del av det kvicksilver som finns i Turingens sediment. När vattnet virvlas upp av åns vågrörelser och strömmar
Läs merAnmälan muddring i Hårte Fiskehamn
Anmälan muddring i Hårte Fiskehamn 2013-04-14 Hårte fiskehamnsförening upa /Staffan Berg, ordförande Anmälan vattenverksamhet Reviderad 2012-04-05 Länsstyrelsen i Gävleborgs län 801 70 Gävle Anmälan, muddring
Läs merVÄRMLAND VÄSTER- GÖTLAND. HALLAND Blackeberg
Figurbilaga till UV Väst, Dokumentation av fältarbetsfasen 004:1 Arkeologisk undersökning. Intrasisprojekt V003:. Dnr 43-1383-003 NORGE VÄRMLAND DALSLAND BOHUSLÄN VÄSTER- GÖTEBORG GÖTLAND HALLAND Blackeberg
Läs merDräneringsarbeten på Motalagatan 20 i Skänninge
Rapport 2008:100 Arkeologisk förundersökning Dräneringsarbeten på Motalagatan 20 i Skänninge RAÄ 5 Motalagatan 20, kv Vadet Skänninge stad Mjölby kommun Östergötlands län Mats Magnusson Ö S T E R G Ö T
Läs merEn el-ledning i Åkers Styckebruk
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2013:28 En el-ledning i Åkers Styckebruk Schaktning vid ett järnåldersgravfält Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning Fornlämning Åker 10:1 Åkers
Läs merFILIPSTADS KOMMUN KALHYTTAN 1:96 NYBYGGNATION AV FRITIDSHUS ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING PM GEOTEKNIK. Örebro 2011-10-17
FILIPSTADS KOMMUN KALHYTTAN 1:96 NYBYGGNATION AV FRITIDSHUS ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING PM GEOTEKNIK Örebro WSP Samhällsbyggnad Box 8094 700 08 Örebro Lars O Johansson tfn; 019/17 89 50 2 FILIPSTADS
Läs merGeotekniskt PM 1. Översiktlig geoteknisk undersökning för detaljplan. Gullbranna 1:13 mfl, Halmstads kommun 2014-04-04
Geotekniskt PM 1 2014-04-04 Upprättad av: Sayle Shamun Granskad av: Sven-Åke Öhman Godkänd av: Fredrik Stenfeldt GEOTEKNISKT PM 1 Kund Sindeman Byggnads AB Att: Jon E Sindeman Propellervägen 4 B 183 62
Läs merOskarshamns kommun. 2010:5 Resultatrapport. Metaller och dioxiner i hamnbassängens vatten vid fartygstrafik. Per Björinger 2010-12-15
Oskarshamns kommun 21:5 Resultatrapport. Metaller och dioxiner i hamnbassängens vatten vid fartygstrafik Per Björinger 21-12-15 NIRAS Johan Helldén AB Teknikringen 1E 583 3 Linköping Tel: 13 21 2 94 www.niras.se
Läs merVÄG E18 Busshållplatser, norr om trafikplats Danderyds kyrka
Tekniskt PM Geoteknik VÄG E18 Busshållplatser, norr om trafikplats Danderyds kyrka Danderyds Kommun, Stockholms Län UTSTÄLLELSEHANDLING 2012-04-01 Uppdragsnummer: 107294 Dokumenttitel: Projekterings PM
Läs merGöteborg 2014-08-26. Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl.
Göteborg 2014-08-26 Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl. Linda Andersson och Cecilia Nilsson 2014 Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl. Rapport
Läs merPassiv provtagning av PCB-halter i Väsbyån
NR U 5115 FEBRUARI 2015 RAPPORT Passiv provtagning av PCB-halter i Väsbyån För Upplands Väsby kommun Magnus Karlsson, IVL Svenska Miljöinstitutet & Niklas Johansson, Melica Biologkonsult Författare: Magnus
Läs merSANDFICKA PÅ SOFIEDALS GRIFTEGÅRD
Rapport Länsmuseet Gävleborg 2016:11 SANDFICKA PÅ SOFIEDALS GRIFTEGÅRD Arkeologisk förundersökning Sofiedal 8:19 RAÄ 23:1 Hudiksvalls stad Hudiksvalls kommun Hälsingland 2015 Inga Blennå SANDFICKA PÅ
Läs merLingonskogen. Arkeologisk utredning. Särskild arkeologisk utredning, del av fastigheten Sundbyberg 2:26, Sundbybergs stad och socken, Uppland
Arkeologisk utredning Lingonskogen Särskild arkeologisk utredning, del av fastigheten Sundbyberg 2:, Sundbybergs stad och socken, Uppland Rapport :56 Kjell Andersson Arkeologisk utredning Lingonskogen
Läs merGeoteknisk utredning inför nyetablering av bostäder i Norsborg, Botkyrka kommun.
Grap Geoteknisk utredning inför nyetablering av bostäder i Norsborg, Teknisk PM, Geoteknik Geosigma AB Göteborg 2011-11-04 Åsa Bergh Uppdragsnr SYSTEM FÖR KVALITETSLEDNING Uppdragsledare: Lars Nilsson
Läs merPM GEOTEKNIK PÄR AXELSSON TOMAS NORDLANDER PLANERINGSUNDERLAG BJC GROUP AB GEOTEKNIK KV. GASKLOCKAN 2 SWECO CIVIL AB ÖREBRO INFRA
PLANERINGSUNDERLAG BJC GROUP AB UPPDRAGSNUMMER 2175 480 GEOTEKNISK UNDERSÖKNING ÖREBRO 2016-04-26 SWECO CIVIL AB ÖREBRO INFRA PÄR AXELSSON HANDLÄGGARE TOMAS NORDLANDER GRANSKARE 1 (5) S w e co S we c o
Läs mer2.14 Grundvatten, grus och berg
2.14 Grundvatten, grus och berg Allmänt Grundvattenresurser Sveriges riksdag har formulerat 16 miljökvalitetsmål med tillhörande delmål. Däri sägs att grundvattenförande geologiska formationer av vikt
Läs merSödertil, Sigtuna. Arkeologisk utredning. Södertil 1:6 och 1:178 Sigtuna stad Sigtuna kommun Uppland. Jan Ählström
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2014:33 Södertil, Sigtuna Arkeologisk utredning Södertil 1:6 och 1:178 Sigtuna stad Sigtuna kommun Uppland Jan Ählström Södertil, Sigtuna Arkeologisk utredning Södertil
Läs merPD Startboxen, Solna. Granskningshandling 2014-11-14 Rev. 141210. Översiktlig geoteknisk undersökning. Uppdragsnummer: 7178418-5000
PD Startboxen, Solna Granskningshandling 2014-11-14 Rev. 141210 PD Startboxen, Solna Översiktlig geoteknisk undersökning Uppdragsnummer: 7178418-5000 PM Uppgifter om dokumentet: Beställare, Slutkund Objekt
Läs merGUSTAVSBERG 40:1 RAPPORT 2014:29. Anna Östling. PDF: www.stockholmslansmuseum.se
RAPPORT 2014:29 PDF: www.stockholmslansmuseum.se GUSTAVSBERG 40:1 Arkeologisk förundersökning i avgränsande syfte vid RAÄ 40:1, Gustavsbergs socken, Värmdö kommun, Uppland Anna Östling Undersökningens
Läs merUPPDRAGSLEDARE. Fredrik Wettemark. Johanna Lindeskog
UPPDRAG Modellering av översvämning i Höje å UPPDRAGSNUMMER UPPDRAGSLEDARE Fredrik Wettemark UPPRÄTTAD AV Johanna Lindeskog DATUM INLEDNING Höje å flyter genom de tre kommunerna Lomma, Lund och Staffanstorp
Läs merProvgropar intill Arbogaåns stenskodda åbrink
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2012:100 Provgropar intill Arbogaåns stenskodda åbrink Arkeologisk antikvarisk kontroll Fornlämning Arboga 34:1 Kv. Herrgården Arboga stadsförsamling Arboga kommun Västmanlands
Läs merUV MITT, RAPPORT 2006:1 ARKEOLOGISK UTREDNING. Talja. Södermanland, Mellösa socken, Talja 1:5 Karin Neander
UV MITT, RAPPORT 2006:1 ARKEOLOGISK UTREDNING Talja Södermanland, Mellösa socken, Talja 1:5 Karin Neander UV MITT, RAPPORT 2006:1 ARKEOLOGISK UTREDNING Talja Södermanland, Mellösa socken, Talja 1:5 Dnr
Läs merGrönsöö trädgård Ledningsdragning i f.d. kabinett-trädgården
Arkeologisk schaktningsövervakning Grönsöö trädgård Ledningsdragning i f.d. kabinett-trädgården Grönsöö slott Raä 89:1 Kungs- Husby socken Uppland Joakim Kjellberg och Katarina Frost 2 Arkeologisk schaktningsövervakning
Läs merDrottninggatan Klostergatan Hamngatan
Rapport 2012:30 Arkeologisk förundersökning Drottninggatan Klostergatan Hamngatan RAÄ 153 Drottninggatan Linköpings stad och kommun Östergötlands län Marie Ohlsén Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M
Läs merArkeologisk utredning för Tulebo Villastad
UV RAPPORT 2014:17 ARKEOLOGISK UTREDNING Arkeologisk utredning för Tulebo Villastad Västra Götalands län, Västergötland, Mölndals kommun, Kållereds socken, Stretered 1:1 Gundela Lindman UV RAPPORT 2014:17
Läs merUpplands-Bro kommun Örnäs 1:1, Kungsängen Golf och Rekreation
Upplands-Bro kommun Örnäs 1:1, Kungsängen Golf och Rekreation PM Geoteknik PROJEKTERINGSUNDERLAG Upprättad 2010-05-28, reviderad 2010-05-31 Upprättad av: Mats Tidlund PM Geoteknik Kund Kungsängen Golf
Läs merUppdrag nr. 54125. PM Geoteknik. Til, Sigtuna kommun Utredningsområde för bostäder o förskola. www.bjerking.se
PM Geoteknik Til, Sigtuna kommun Utredningsområde för bostäder o förskola www.bjerking.se Sida 2 (5) PM Geoteknik Uppdragsnamn Til, Sigtuna Sigtuna kommun Nytt område för bostäder mm Sigtuna Kommun Thomas
Läs merUndersökning inför VA-ledning mellan Väröbacka och Stråvalla
UV VÄST RAPPORT 2000:6 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Undersökning inför VA-ledning mellan Väröbacka och Stråvalla samt utredning av del av sträckan. Halland, Värö socken, Nordvära 7:16, RAÄ 267 Ewa Ryberg
Läs merFossilt odlingslager vid Kimme storhög
UV RAPPORT 2013:6 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV SCHAKTNINGSÖVERVAKNING Fossilt odlingslager vid Kimme storhög Östergötland Boxholms kommun Rinna socken Kimme 2:2 RAÄ 261:5, fossil åker Dnr 422-01656-2012
Läs merÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING PM
Uppdr. nr. 10171536 MARIESTADS KOMMUN TJÖRNUDDEN, BROMMÖSUND DETALJPLAN ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING PM Örebro 2013-01-11 WSP Samhällsbyggnad Box 8094 700 08 Örebro Lars O Johansson Uppdr. nr. 10171536
Läs merNibbla och Älvnäs. Ekerö socken, Uppland. Arkeologisk utredning, etapp 1 och 2. Rapporter från Arkeologikonsult 2009:2352/2353
Nibbla och Älvnäs Ekerö socken, Uppland Arkeologisk utredning, etapp 1 och 2 Rapporter från Arkeologikonsult 2009:2352/2353 Kenneth Svensson Allmänt kartmaterial: Lantmäteriet Gävle 2009. Medgivande I
Läs merUTREDNING AV MUDDERMASSOR
Stockholms Hamn AB UTREDNING AV MUDDERMASSOR Stockholm Nynäshamn, Norvikudden Stockholm 2006-10-16 Uppdragsnummer 1150483000 Melissa Feldtmann, SWECO VIAK ra02s 2005-11-11 SWECO VIAK Gjörwellsgatan 22
Läs merFjärrvärmeledning och järnålderskeramik på Malma Hed
uv rapport 2011:58 arkeologisk förundersökning Fjärrvärmeledning och järnålderskeramik på Malma Hed Södermanland; Lilla Malma socken; Malmköping 2:16; Lilla Malma 191 Cecilia Grusmark uv rapport 2011:58
Läs merArkeologisk förundersökning. RAÄ 88 Dragarbrunn 7:2-4 Kv Atle Uppsala stad Uppland. Bent Syse 2002:12
Arkeologisk förundersökning RAÄ 88 Dragarbrunn 7:2-4 Kv Atle Uppsala stad Uppland Bent Syse 2002:12 Arkeologisk förundersökning RAÄ 88 Dragarbrunn 7:2-4 Kv Atle Uppsala stad Uppland Bent Syse 1 Rapport
Läs merBehovsbedömning. Detaljplan för Alby Gård och Gula Villan. Del av Alby 15:32 i Botkyrka kommun. Bild på Alby gård, mars 2015.
Behovsbedömning Detaljplan för Alby Gård och Gula Villan Del av Alby 15:32 i Botkyrka kommun Bild på Alby gård, mars 2015. Behovsbedömningen av detaljplan för Alby Gård, del av Alby 15:32, är framtagen
Läs merÅlerydsvägen-Kärnmakaregatan-Söderleden
Rapport 2006:42 Arkeologisk utredning etapp 1 och 2 Ålerydsvägen-Kärnmakaregatan-Söderleden Linköpings stad och kommun Östergötlands län Marie Ohlsén Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M K U L
Läs merAgrara lämningar i Görla
UV RAPPORT 2012:198 ARKEOLOGISK UTREDNING Agrara ar i Görla Uppland; Frötuna socken; Görla 9:2 Cecilia Grusmark UV RAPPORT 2012:198 ARKEOLOGISK UTREDNING Agrara ar i Görla Uppland; Frötuna socken; Görla
Läs merUTVIDGAD VERKSAMHET FÖR BJÄLBO TRÄDGÅRD AB
RAPPORT 2014:9 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 2 UTVIDGAD VERKSAMHET FÖR BJÄLBO TRÄDGÅRD AB BJÄLBO 3:5 BJÄLBO SOCKEN MJÖLBY KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN RICKARD LINDBERG ANDERS LUNDBERG Utvidgad verksamhet för
Läs merKanaludden Härnösand Geoteknisk undersökning
PM Geoteknik och Miljö Projektledare Sören Westberg AB Kanaludden Härnösand Geoteknisk undersökning Sundsvall 2016-03-02 Kanaludden Härnösand Geoteknisk undersökning Datum 2016-03-02 Uppdragsnummer 1320018771
Läs merRunnaby. VA-ledning genom en boplats. Förundersökning i form av schaktningsövervakning. Örebro 415 Eker 14:153, 14:161, 14:178 Örebro stad Närke
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2013:27 Runnaby VA-ledning genom en boplats Förundersökning i form av schaktningsövervakning Örebro 415 Eker 14:153, 14:161, 14:178 Örebro stad Närke Jenny Holm Innehåll
Läs merVäg E22 yta invid Vramsån
RAPPORT 2015:67 ARKEOLOGISK UTREDNING STEG 2, 2015 Väg E22 yta invid Vramsån Skåne, Kristianstad kommun, Västra Vram socken, Skättilljunga 62:1 Bo Friman RAPPORT 2015:67 ARKEOLOGISK UTREDNING STEG 2,
Läs merFigur 1 Översiktskarta. Undersökningsområdet markerat med rött raster.
Bilaga 4 Uppdragsnr: 10140247 1 (7) PM Geofysisk undersökning för ny deponi vid Kistinge, Halmstads kommun Bakgrund I samband med undersökningar för en ny deponi vid Kistinge (se Figur 1), Halmstads kommun,
Läs merSökschakt vid Pilgrimen 14
UV RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV SCHAKTNINGSÖVERVAKNING Sökschakt vid Pilgrimen 14 Östergötland Mjölby kommun Skänninge stad Pilgrimen 14 RAÄ 5 Dnr 422-03622-2012 Christina Helander
Läs merTillståndet i kustvattnet
Tillståndet i kustvattnet resultat från förbundets mätprogram Jakob Walve & Carl Rolff, Miljöanalysfunktionen vid Stockholms universitet I Stockholms innerskärgård var det under 15 ovanligt låga närings-
Läs merFörundersökning inför biotopåtgärder i Tullstorpsån 2009
Förundersökning inför biotopåtgärder i Tullstorpsån 2009 Tullstorpsån Ekonomiska förening Lund 2009-06-15 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Sid 1 (9) INNEHÅLL 1 SAMMANFATTNING 3 2 INLEDNING 4 3 FÖRUNDERSÖKNINGAR
Läs merEn ny miljöstation vid Köping
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2007:41 En ny miljöstation vid Köping Särskild utredning Kalltorp 2:2 och Strö 4:1 Köpings socken Västmanland Jan Ählström Innehållsförteckning Inledning... 1 Målsättning
Läs merKvarteret Valsen 4 ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2015:38 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 1 OCH 2
ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2015:38 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 1 OCH 2 Kvarteret Valsen 4 Kvarteret Valsen 4, Sankt Johannes socken, Norrköpings kommun, Östergötland Anne Naumanen ARKEOLOGGRUPPEN AB,
Läs merGenomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun
Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Bakgrundsrapport Rapport 2006:3 Omslagsfoto: Jeanette Wadman Rapport 2006:3 ISSN 1403-1051 Miljöförvaltningen, Trollhättans Stad 461 83 Trollhättan
Läs merFjärrvärme utefter Vallgatan och Boregatan i Borensberg
Rapport 2009:35 Arkeologisk förundersökning i form av antikvarisk kontroll Fjärrvärme utefter Vallgatan och Boregatan i Borensberg Boregatan - Vallgatan Brunneby socken Motala kommun Östergötlands län
Läs merStrukturtillståndet i marken efter ekologisk vall och spannmål på olika jordarter.
Strukturtillståndet i marken efter ekologisk vall och spannmål på olika jordarter. Undersökningen är finansierad med hjälp av KULM-medel inom det svenska miljöprogrammet för jordbruk och bekostas gemensamt
Läs merBrandspår och belysning på Sunds kyrkogård
Rapport 2006:80 Arkeologisk förundersökning/antikvarisk kontroll Brandspår och belysning på Sunds kyrkogård Invid RAÄ 172 Sunds socken Ydre kommun Östergötlands län Ann-Charlott Feldt Ö S T E R G Ö T L
Läs mer. M Uppdragsarkeologi AB B. Arkeologisk utredning 2012. Falsterbo 4:178 m fl, RAÄ 15 Falsterbo socken Vellinge kommun i Skåne
Rapport 2012:57 Arkeologisk utredning 2012 Falsterbo 4:178 m fl, RAÄ 15 Falsterbo socken Vellinge kommun i Skåne Caroline Hulting Lindgren C. M Uppdragsarkeologi AB B C. M Uppdragsarkeologi AB B Box 44
Läs merRapport 2007:30 Arkeologisk förundersökning. Brokind 1:111. RAÄ 298 Brokind 1:111 Vårdnäs socken Linköping kommun Östergötlands län.
Rapport 2007:30 Arkeologisk förundersökning Brokind 1:111 RAÄ 298 Brokind 1:111 Vårdnäs socken Linköping kommun Östergötlands län Rickard Lindberg Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M K U L T
Läs merBiomoduler. Läggningsanvisningar, drift och skötsel. Baga Water Technology AB. www.baga.se. Utg:1105
Biomoduler Läggningsanvisningar, drift och skötsel Utg:1105 Baga Water Technology AB Fiskhamnen 3 371 37 Karlskrona Tel: 0455-616150 E-mail: info@baga.se Lyckogatan 7 431 69 Mölndal Tel: 031-7607655 E-mail:
Läs merFallet, riksväg 56. Sträckan Stingtorpet Tärnsjö Uppland; Huddunge socken; Björnarbo 2:1; Huddunge 56:1 Karl-Fredrik Lindberg. uv rapport 2012:53
uv rapport 2012:53 arkeologisk utredning, etapp 2 Fallet, riksväg 56 Sträckan Stingtorpet Tärnsjö Uppland; Huddunge socken; Björnarbo 2:1; Huddunge 56:1 Karl-Fredrik Lindberg uv rapport 2012:53 arkeologisk
Läs merNy villa i Hässelstad
Rapport 2009:40 Arkeologisk förundersökning Ny villa i Hässelstad Intill RAÄ 141 Hässelstad 1:2 Skärkind socken Norrköpings kommun Östergötlands län Erika Räf Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E
Läs merPM Geoteknik. Planerad anläggning av flerbostadshus. Södergården, Näsby 4:311 mfl. Tyresö kommun. Upprättad av: Maykel Birhane
Planerad anläggning av flerbostadshus AB Abacus Bostad Tyresö kommun Uppdragsnummer: 10220819 Upprättad av: Maykel Birhane Granskad av: Joakim Alström Kund AB Acabus Bostad Konsult WSP Samhällsbyggnad
Läs merBerga lekplats A V D E L N I N G E N F Ö R A R K E O L O G I. Rapport 2007:77. Arkeologisk utredning etapp 1 och 2
Rapport 2007:77 Arkeologisk utredning etapp 1 och 2 Berga lekplats Berga, Tinnerbäcksparken Linköpings stad och kommun Östergötlands län Kjell Svarvar Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M A V
Läs merKonsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana
PM Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana Jonas Stenström Naturcentrum AB 2014-06-23 1 (5) Ängar Allmän bedömning Visserligen kan man konstatera att det verkar som att
Läs merSweco Infrastructure AB. Org.nr säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen
RAPPORT Karlstads kommun SEDIMENTPROVTAGNING, GRUNDVIKEN UPPDRAGSNUMMER 1331177100 Miljöteknisk markprovtagning av sediment i Grundviken KARLSTAD 2010-06-16 Sweco Infrastructure AB Sara Häller 1 (11) ra04s
Läs merKaxberg. Arkeologisk utredning vid. Arkeologisk utredning inom del av fastigheten Lina 4:1, Södertälje socken och kommun, Södermanland.
Arkeologisk utredning vid Kaxberg Arkeologisk utredning inom del av fastigheten Lina 4:1, Södertälje socken och kommun, Södermanland. Rapport 2010:37 Kjell Andersson Arkeologisk utredning vid Kaxberg
Läs merPM/GEOTEKNISK KARTERING
PM/GEOTEKNISK KARTERING NORRKÖPINGS KOMMUN FASTIGHETEN MANHEM 2:1 MM I DAGSBERGS SOCKEN, NORRKÖPINGS KOMMUN SAMT DEL AV FASTIGHETERNA SIDUS 1:7 OCH SIDUS 6:7 MED NÄROMRÅDE INOM DAGSBERG, NORRKÖPINGS KOMMUN
Läs merSweco Environment AB. Org.nr 556346-0327 säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen
Tyresö Kommun Hantering av BDT-vatten i Östra Tyresö Uppdragsnummer 1141230000 Leverans Stockholm 2011-08-15 Sweco Environment AB Denis van Moeffaert 1 (15) Sweco Vatten & Miljö Gjörwellsgatan 22 Box 34044,
Läs mer