KALLELSE Regionstyrelsen

Transkript

1 KALLELSE Regionstyrelsen Regionstyrelsen kallas till sammanträde för behandling av ärenden enligt bilagd förteckning. Tid: Onsdagen den 27 augusti 2014 kl ca Plats: Glasriket, Videum Science Park. PG Vejdes Väg 15, Växjö. OBS! Möjligheter för gruppöverläggningar finns mellan i anslutning till sammanträdeslokalen. Roland Gustbée Ordförande Patric Littorin Sekreterare Delges Kallas Roland Gustbée (m) Carina Bengtsson (c) Monica Haider (s) Suzanne Frank (m) Bo Frank (m) Ann-Charlotte Wiesel (m) Britt-Louise Berndtsson (c) Bengt Germundsson (kd) Gunnar Nordmark (fp) Monica Widnemark (s) Robert Olesen (s) Charlotta Svanberg (s) Anna Fransson (s) Carin Högstedt (v) Peter Skoog Lindman (s) För kännedom Patrick Ståhlgren (m) Gunnar Elm (c) Mikael Jeansson (s) Mats Johnsson (m) Sonja Emilsson (m) Margareta Schlee (m) Anders Jonsäng (c) Eva Johnsson (kd) Rolf Andersson (fp) Joakim Pohlman (s) Ingemar Almqvist (s) Anne Karlsson (s) Rose-Marie Jönsson Neckö (s) Wirginia Bogatic (v) Kjell Jormfeldt (mp) Kallade ersättare Övriga kallade Sven Sunesson (c), Elizabeth Peltola (C), Åke Carlson (C), Mats Johnsson (M), Mikael Jeansson (S) Tjänstemän Peter Hogla, Ulf Petersson, Joao Minelmio, Elsa Anderman, Robin Rickardsson, Therese Magnusson, Anders Unger, Annika Magnerot och Linda Carlsson. Vid förhinder anmäls detta till telefon eller via e-post: patric.littorin@rfss.se 2

2 Regionstyrelsens sammanträde den 27 augusti 2014 Förteckning över regionstyrelsens ärenden Ärende Info/beslut Handling 1. Justering av protokoll (föreslås att Monica Haider utses att jämte ordförande justera protokollet) 2. Fastställande av dagordning./. 3. Rapporter från externa uppdrag Information 4. Aktuella frågor för regional utveckling - Regiondirektören informerar Information 5. Ekonomi a. Ekonomisk rapport över budget 2014 Information./. b. Ekonomiskt läge projektmedel 2014 Information./. 6. Infrastruktur och kommunikation a. Förslag Nationell strategi och handlingsplan för användning av intelligenta transportsystem yttrande 7. Förnyelse och dynamik a. Handlingsplan för jämställd regional tillväxt i södra Småland halvtidsutvärdering Beslut./. Information./. 8. Livskraft a. Regionalt miljöövervakningsprogram för Beslut./. Kronobergs län yttrande b. Södra Östersjöprogrammet yttrande över Beslut./. programförslag c. Kartläggning för förbättrade stöd- och Beslut./. behandlingsinsatser för berusade personer ansökan d. Trygga gatan skrivelse angående medel Beslut./. e. Landsbygdsriksdag 2018 i Kronobergs län Beslut./. förfrågan f. Euroregion Baltic styrelsemöte juni 2014 Information./. g. ICLDs beslut om reviderade riktlinjer för Information./. kommunala partnerskap, samt uppförandekod h. Lednings- och samordningsprojekt för Information./. Sydafrikasamarbetet beviljad ansökan i. Manifesta 2018 avslag på ansökan Information./. 9. Regionfrågan a. Bildande av Region Kronoberg 2015 och sydsvensk region lägesrapport b. Region Kronoberg anslag till kommunikation och information 10. Kompetensförsörjning a. Tylösandsveckan 2014 resultat och datum för 2015 Information Beslut./. Beslut 2

3 Regionstyrelsens sammanträde den 27 augusti Anmälningsärenden: a. Regiondirektörens delegationsbeslut Information./. b. Arbetsutskottets protokoll och Information./. Trafiknämndens protokoll c. Delegationsbeslut Färdtjänst och Information./. riksfärdtjänst d. Europakorridoren protokoll från Information./. föreningsstämma och bolagsstämma 2014 e. SKLs Cirkulär 14:30 Information./. f. Sideum Innovation AB protokoll från bolagsstämma Information./. 12. Övriga ärenden 3

4 Regionstyrelsen Ärende 5 a Ekonomisk rapport över budget 2014 Dnr 12/0011 Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar Att notera ekonomisk rapport över budget 2014 till protokollet. Ärendet Ekonomichef Ulf Petersson lämnar aktuell lägesrapport över budget Bifogade handlingar: - Arbetsutskottets protokoll 125/14 - Tjänsteskrivelse ekonomisk rapport

5 REGIONFÖRBUNDET södra Småland SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Regionstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida (24) 125 Ekonomisk rapport över budget 2014 Dnr 12/0011 Bakgrund Ekonomichef Ulf Petersson lämnar aktuell lägesrapport över budget Rapporten lämnas muntligt vid sammanträdet den 13 augusti. - Delårsrapport januari-juni färdigställs och presenteras vid arbetsutskottets kommande sammanträde. - Försäljning av Smartpak Sverige AB är avslutad. Beslut Arbetsutskottet beslutar Att notera ekonomisk rapport över budget 2014 till protokollet. Justerandes sign. Utdragsbestyrkande

6 Dnr 12/ Ulf Petersson Tel: Tjänsteskrivelse - Ekonomisk rapport Nedan anges några av de viktigaste aktuella ekonomipunkterna: Delårsrapport bereds inför arbetsutskottets sammanträde den 10 september, styrelsen den 24 september och fullmäktige den 10 oktober. Smartpak AB försäljning (information lämnas vid styrelsens sammanträde) Redundant Sydnet datum är satta för domstolsförhandlingar i november Vid styrelsens sammanträde lämnas information om hur strejken påverkade resultatet för Öresundstågtrafiken. 1 (1) Regionförbundet södra Småland Videum Science Park SE Växjö Telefon: Fax: E-post: info@rfss.se

7 Regionstyrelsen Ärende 5 b Ekonomiskt läge projektmedel (1:1) Dnr 14/0017 Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar Att notera Ekonomiskt läge projektmedel (1:1) till protokollet. Ärendet Föreslås att styrelsen noterar Ekonomiskt läge projektmedel (1:1) till protokollet. Bifogade handlingar: - Arbetsutskottets protokoll 127/14 - Ekonomiskt läge projektmedel (1:1)

8 REGIONFÖRBUNDET södra Småland SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Regionstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida (24) 127 Ekonomiskt läge projektmedel 2104 Dnr 14/0017 Bakgrund Föreslås att styrelsen noterar Ekonomiskt läge projektmedel (1:1) till protokollet. Beslutsunderlag - Ekonomiskt läge projektmedel (1:1) Beslut Arbetsutskottet föreslår styrelsen besluta Att notera Ekonomiskt läge projektmedel (1:1) till protokollet. Justerandes sign. Utdragsbestyrkande

9 Ekonomiskt läge projektmedel juni 2014 (1:1) -ordinarie anslag (kr) Återstående innan Projekt föreslagna varav Återstående efter RUP-område beslut varav 2014 för bifall 2014 beslut varav 2014 Förnyelse och dynamik Kompetens Infrastruktur Livskraft SUMMA Inneliggande projekt för beslut RSAU / RUP-område Beslutsförslag Varav 2014 Inga nya ansökningar föreslagna för beslut

10 Regionstyrelsen Ärende 6 a Nationell strategi för användandet av ITS Dnr 14/0191 Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar Att avge yttrande över Nationell strategi för användandet av ITS, i enlighet med upprättad handling. Ärendet Regionförbundet södra Småland har beretts möjlighet att avge ett yttrande över ny Nationell strategi för användandet av intelligenta transportsystem, ITS. Remisstiden är satt till den 15 september Intelligenta transportsystem, ITS, är ett av flera verktyg som ingår i det kontinuerliga arbetet med att lösa trafiksystemets utmaningar. Intelligenta transportsystem, ITS, bidrar i hög grad till att möta dagens krav på mobilitet för människor och gods. Regeringen har ansett att det finns skäl att revidera den befintliga strategin och handlingsplanen. Trafikverket och Transportstyrelsen har haft uppdrag att revidera den nationella strategin och handlingsplanen för användningen av Intelligenta transportsystem, ITS, vilken nu är på remiss. Bifogade handlingar: - Arbetsutskottets protokoll 128/14 - Nationell strategi för användandet av ITS kortversion - Förslag till yttrande över Nationell strategi för användandet av ITS

11 REGIONFÖRBUNDET södra Småland SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Regionstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida (24) 128 Förslag Nationell strategi och handlingsplan för användning av intelligenta transportsystem - yttrande Dnr 14/0191 Bakgrund Regionförbundet södra Småland har beretts möjlighet att avge ett yttrande över ny Nationell strategi för användandet av intelligenta transportsystem, ITS. Remisstiden är satt till den 15 september Intelligenta transportsystem, ITS, är ett av flera verktyg som ingår i det kontinuerliga arbetet med att lösa trafiksystemets utmaningar. Intelligenta transportsystem, ITS, bidrar i hög grad till att möta dagens krav på mobilitet för människor och gods. Regeringen har ansett att det finns skäl att revidera den befintliga strategin och handlingsplanen. Trafikverket och Transportstyrelsen har haft uppdrag att revidera den nationella strategin och handlingsplanen för användningen av Intelligenta transportsystem, ITS, vilken nu är på remiss. Beslutsunderlag - Nationell strategi för användandet av ITS kortversion - Förslag till yttrande över Nationell strategi för användandet av ITS Beslut Arbetsutskottet föreslår styrelsen besluta Att avge yttrande över Nationell strategi för användandet av ITS, i enlighet med upprättad handling. Justerandes sign. Utdragsbestyrkande

12 Dnr: 14/ Remissvar Per Hansson Samordnare infrastruktur Näringsdepartementet Diarienummer (N2013/4071/TE) Stockholm Nationell strategi för användandet av ITS - yttrande Ärende Regionförbundet södra Småland har beretts möjlighet att avge ett yttrande över ny Nationell strategi för användandet av intelligenta transportsystem, ITS. Bakgrund Informations- och kommunikationsteknologi är idag en förutsättning för ett fungerande transportsystem. Intelligenta transportsystem, ITS, är ett av flera verktyg som ingår i det kontinuerliga arbetet med att lösa trafiksystemets utmaningar. Intelligenta transportsystem, ITS, bidrar i hög grad till att möta dagens krav på mobilitet för människor och gods. Det kan handla om att rädda liv, minska miljöpåverkan eller öka effektiviteten. Sedan den tidigare handlingsplanen togs fram har ITS-direktivet publicerats och införts i svensk lagstiftning och flera andra relaterade regeringsuppdrag har genomförts. Regeringen har därför ansett att det finns skäl att revidera den befintliga strategin och handlingsplanen. Trafikverket och Transportstyrelsen fick den 6 september 2013 i uppdrag att revidera den nationella strategin och handlingsplanen för användningen av Intelligenta transportsystem, ITS, vilken nu är på remiss. Regionförbundets synpunkter I Regionförbundet södra Småland har tagit del av den nya strategin för användandet av intelligenta transportsystem, ITS, och har inget att erinra mot strategin. Växjö den 27 augusti 2014 REGIONFÖRBUNDET SÖDRA SMÅLAND Roland Gustbée Ordförande regionstyrelsen Peter Hogla Regiondirektör Regionförbundet södra Småland Videum Science Park SE Växjö Telefon: Fax: E-post: info@rfss.se

13 Nationell strategi för användandet av ITS Kortversion

14 Intelligenta transportsystem (ITS) Informations- och kommunikationsteknologi är idag en förutsättning för ett fungerande transportsystem. Intelligenta transportsystem (ITS) har i många avseenden passerat forsknings och pilotstadiet och är ett av flera verktyg som ingår i det kontinuerliga arbetet med att lösa trafiksystemets utmaningar. Intelligenta transportsystem bidrar i hög grad till att möta dagens krav på mobilitet för människor och gods. Det kan handla om att rädda liv, minska miljöpåverkan eller öka effektiviteten. Genom den stora användningen av mobila plattformar växer nu antalet transportrelaterade IT-tjänster snabbt och gränsen mellan mobil IT och ITS har på senare år blivit alltmer flytande. Sedan den tidigare handlingsplanen togs fram har ITS-direktivet publicerats och införts i svensk lagstiftning och flera andra relaterade regeringsuppdrag har genomförts. Regeringen har därför ansett att det finns skäl att revidera den befintliga strategin och handlingsplanen. Trafikverket och Transportstyrelsen fick den 6 september 2013 i uppdrag att revidera den nationella strategin och handlingsplanen för användningen av Intelligenta transportsystem, ITS. Införande av ITS-lösningar styrs dels via ITSdirektiv och delegerade akter på EU-nivå, dels genom de planer, åtgärdsval och investeringar som sker i det svenska transportsystemet. Eftersom uppdraget är inriktat på att nå ut med och använda ITS i transportsektorn har arbetet fokuserats på centrala processer för infrastrukturplanering och investering. Även forskning och utveckling är ett viktigt område, men det måste tydligt kopplas till pågående verksamhet inom Trafikverk och kommuner likväl som transportoch fordonsindustri jämte det övriga samhällets behov. Under arbetets gång har tre områden av särskild strukturell betydelse utkristalliserats ; processer kopplade till EU:s ITS-direktiv, processer och nätverk kopplade till forskning och innovation av ITS, samt processer kopplade till införandet och användandet av ITS. För att med hjälp av ITS nå upp till framtidens högt ställda krav på framtidens transportsystem i Sverige krävs att följande fem strategiska mål är uppfyllda: 1. ITS ska vara en självklar del av planeringsoch investeringsprocessen 2. Ta initiativ inom internationellt policyarbete 3. Samordna ITS-relaterad FoI nationellt och internationellt 4. Regelgivningsprocesserna anpassas till den snabba teknikutvecklingen 5. ITS ska i första hand utvecklas genom att utnyttja befintlig digital infrastruktur och lösningar nationellt och internationellt. Strategin och handlingsplanen förutsätter ett fortsatt arbete för att utveckla processer och arbetssätt för att på ett strukturerat sätt införa ITS som en naturlig komponent i utvecklingen av transportsystemet. Flertalet åtgärderna i handlingsplanen har Trafikverket som ägare, men i de allra flesta fall är ett nära samarbete med andra myndigheter organisationer en förutsättning för att förverkliga strategins målsättningar. Vad är ITS? En bred definition av Intelligenta Transportsystem är informations- och kommunikationsteknologi applicerat för att uppnå mål på individuell, organisatorisk eller samhällelig nivå inom transportsystemet. 2

15 Strategiskt delmål 1 ITS ska vara en självklar del av planerings- och investeringsprocessen samt uppföljning Följ upp implementation och efterlevnad av ITS direktivet men också nationell strategi och handlingsplan. Säkerställ kontinuerlig kompetensförsörjning och -utveckling inom ITS för den ordinarie planeringsverksamheten inom Trafikverket, och andra myndigheter, samt kommuner och näringsliv så att ITS-lösningar beaktas som alternativ eller komplement till fysiska åtgärder. Åtgärd 1.1 Resurssätt och inför kontinuerlig process för att kontinuerligt följa upp och utveckla den nationella strategin och handlingsplanen. Trafikverket ansvarar. Samverkan med berörda myndigheter, akademi och institut samt industri av stor vikt. Status: Ska implementeras efter strategin och handlingsplanens färdigställande. Åtgärd 1.2 Säkerställ svenska processer för hantering av ITS-direktivet samt dess uppföljning Denna åtgärd delas in i ett antal nyckelaktiviteter: Relevanta delegerade akter kopplade till ITSdirektivet ska implementeras snabbt i verksamhetsplaner Implementeringen i verksamheten enligt Åtgärd 1.4 följs upp med nyckeltal för ITS enligt EU-kommissionens krav på uppföljning. Infoga diskuterade nyckeltal ITS i planerings- och investeringsprocessen följs upp enligt ITS-direktivet och dess delegerade akter. Trafikverket har tidigare fått detta ansvar och ska koordinera en process tillsammans med kommuner, industri och andra berörda myndigheter. Trafikverket ansvarar för uppföljning. Samverkan med andra berörda myndigheter där så krävs. MSB har en roll i ecall. Status: Genomförande 2014 och framåt allt eftersom specifikationer beslutas och tjänster i SE ska införas. Åtgärd 1.3 Utveckla och inför effektbeskrivningar av ITS anpassade till den övergripande planeringsprocessen Arbete inom detta område pågår och resultatet av detta behöver utvärderas för att säkerställa att de möter de behov som finns uttalade. Sannolikt behöver ytterligare åtgärder vidtas för att underlätta inkluderingen av ITS i tidiga planeringsfaser. Trafikverket ansvarar. Status: Pågående. Åtgärd 1.4 Följ upp och utveckla kunskap kring ITS-implementationer kontinuerligt för att förbättra kunskap om fallgropar vid införande och förväntade effekter. Ska kopplas till åtgärd 1.1 så att effektbeskrivningar i allt högre grad kommer att utgå från empiriska data från ett växande antal implementationer. En process ska säkerställa att så sker. Trafikverket ansvarar. Status: Att beslutas. Åtgärd 1.5 Etablera projekt så att medel till investering och pilotprojekt inom ITS-området söks ur TEN-T: budget för ITS Det är framför allt viktigt att säkerställa en strukturerad svensk närvaro i ansökningar till TEN-T CEF utlysningar. Trafikverket ansvarar. Status: Utlysningen öppnar 1 sept 2014 med deadline feb Presentation av beredningen i juni/juli 2015 med beslut i slutet av Åtgärd 1.6 Säkerställ tillgång till ITS-kompetens i planeringsoch investeringsprocessen Undersök hur upplevda brister i tillgång till ITSexpertis kan hanteras i till exempel åtgärdsvalsstudier genom personalresurser/utbildning eller digitala verktyg. Skapa nationell samverkan och ensade strukturer för att implementera resultaten. Trafikverket ansvarar. Samverkan med kommuner och andra parter är av stor vikt. Status: Att beslutas. 3

16 Strategiskt delmål 2 Ta initiativ inom internationellt policyarbete Det finns mycket att vinna på ett proaktivt arbetssätt gentemot internationella arenor inom och bortom EU, arenor som till exempel UNECE, EU, CEDR, PIARC, CEN, CEN- ELEC, och ISO. En synkroniserad nationell strategi bör syfta till att uppnå kontinuerlig påverkan av styrmedel som exempelvis lagar, regler och ekonomiska incitament. Den nationella strategin bör även på ett tidigt stadium förbereda för införande av dessa. Åtgärd 2.1 Identifiera vilka internationella fora som är lämpliga samt säkerställ deltagande från svensk sida. Medverkan från tidiga skeden och på strategisk nivå kring policy och strategier till genomförandearbete med exempelvis specifikationer och standarder. Projektet Nationell påverkansplattform har initierat arbete inom detta område. Deltagande i internationella fora bör vägas utifrån vad som ger mest utväxling för insatsen. Trafikverket ansvarar och ska samverka med relevanta parter inom Nationell påverkansplattform. Status: Att beslutas. Åtgärd 2.3 Skapa och kommunicera synkroniserat arbetssätt för olika typer av experter inom EU Det är viktigt att på sikt skapa, och framförallt kommunicera en transparent struktur och process för detta arbete. Näringsdepartementet. Status: Att beslutas. Åtgärd 2.2 Internationellt arbete på EU-nivå ska vara en självklar utgångspunkt för myndigheters arbete. Täta samråd med Näringsdepartementet samt upprätta och enas om gemensamma nationella processer för fortsatt proaktivt arbete. Transportstyrelsen ansvarar och samverkar med berörda myndigheter. Status: Att beslutas. 4

17 Strategiskt delmål 3 Samordna ITS-relaterad forskning och innovation nationellt och internationellt Genom att samordna ITS-relaterad FoI kan nationella forskningsresurser utnyttjas effektivt och påverka utformning av finansieringsmöjligheter inom t.ex. Horizon En övergripande struktur gör det också lättare att koppla genomförd forskning till användning inom till exempel åtgärdsvalsstudier och val av styrmedel. Åtgärd 3.1 Stärk kopplingen mellan FoI och planerings- och investeringsprocesserna. Säkerställ att planeringsprocessen och åtgärdsvalsstudier, men även investeringsprocessen reflekterar pågående ITS-FoI. Trafikverket ansvarar. Status: Att beslutas. Åtgärd 3.2 Säkerställ synkronisering av långsiktig planering mot pågående FoI-aktiviteter. Säkerställ att långsiktig planering är fullt synkroniserad med pågående FoI, både inom och utom Trafikverket. Behov upptäckta i planering ska kanaliseras till FoI då tillräcklig kunskap för införande saknas, eller till innovationsvänlig upphandling då incitament och effekter är osäkra. Trafikverket ansvarar. Status: Att beslutas. Åtgärd 3.3 FoI ska samordnas mot EU: Skapa förutsättningar för att påverka utformningen av Horizon 2020 utifrån gemensamma svenska förutsättningar och behov. Åtgärden kommer att adresseras av projektet Nationell påverkansplattform för ökat deltagande i Horisont Initieras nu och löper till Forum för Innovation inom transportsektorn, Näringsdepartementet, Closer, m.fl. inom Nationell påverkansplattform. Status: Pågående till

18 Strategiskt delmål 4 Regelgivningsprocesserna anpassas till den snabba teknikutvecklingen Arbetet med utformning av regelverk ska beakta ny teknik som gynnar utvecklingen inom transportområdet och följa den snabba utvecklingen så att regelverken är ändamålsenliga, begripliga och väl avvägda. Åtgärd 4.1 Följ och delta i relevant testverksamhet för att utveckla regelverken nationellt och internationellt. Säkerställ regelbunden kommunikation av pågående arbete till berörda industrier och myndigheter. Transportstyrelsen ansvarar. Status: Pågående. Start Q Åtgärd 4.2 Bidra till harmonisering av komplexa och säkerhetskritiska fordonsburna system med fokus på att kravställa funktionaliteten i dessa system. Genom studier och utvärdering av alternativa lösningar för kravställande, exempelvis hur andra trafikslag säkerställer liknande säkerhetskritiska funktioner. Transportstyrelsen ansvarar. Status: Initierad, fortlöpande. Åtgärd 4.3 Säkerställa att erfarenheterna från Transportstyrelsens förstudie Autonom körning tas om hand och implementeras i den fortsatta verksamheten. Utöka Transportstyrelsens verksamhetsprocesser att omfatta området, intensifiera omvärldsbevakning. Utveckling av styrmedel blir viktigt. Transportstyrelsen ansvarar. Status: Åtgärd 4.4 Etablera direkt koppling mellan FoI och regelgivningsprocesserna inom ITS-området För att möta den snabba teknikutvecklingen krävs ny kunskap, ny regelgivning och åtgärder i vägtransportsystemet. Bevaka FoI och initiera forskning kring regelgivning. Transportstyrelsen ansvarar. Status: Att beslutas. 6

19 Strategiskt delmål 5 ITS ska i första hand utvecklas genom att utnyttja befintlig digital infrastruktur och lösningar ITS är en delmängd av IT-sektorn, applicerad på transportindustrin. Stora fördelar uppnås genom att ta rygg på generiska standarder och komponenter snarare än att utveckla ITS-specifika lösningar. I vissa fall kan nuvarande ITS-baserade processer ersättas av ny användningsområden för mobila plattformar och sensordata. Åtgärd 5.1 Säkerställ användande av i första hand nationellt och internationellt beprövade, om möjligt standardiserade, ITS-lösningar. Undvik parallella utvecklingsspår. Säkerställ att fyrstegsprincipen eller annan mer tillämplig metod (såsom Trafikverkets 5-stegsprincip för FoI) nyttjas då ny ITS planeras så att redundans undviks på alla plan; data, digital infrastruktur likväl som informationstjänster. Stöd integration och kravställning utifrån befintliga standarder, frivilliga standarder, vedertagna lösningar, direktiv och delegerade akter och ge rekommendationer till t.ex. kommuner. Säkerställ myndigheternas kravställan vid upp handling genom befintliga standarder, frivilliga standarder, vedertagna lösningar, direktiv och delegerade akter Trafikverket ansvarar. Samverkan med kommuner, industri och andra myndigheter av stor vikt. Status: Att beslutas. Åtgärd 5.2 Utveckling av den fysiska infrastrukturen mot ett uppkopplat transportsystem Samverkan med industrin t.ex. med utgång i färdplaner framtagna i Forum för innovation inom transportsektorn och FFI Upprätta en gemensam kravbild/behovsbild Åtgärd 5.3 Uppmuntra och skapa förutsättningar för nya kostnadseffektiva affärsmodeller för ITS tillämpningar Exempel: ersätt sensorriggar med data från uppkopplade privata vägfordon via ett affärs upplägg. Komplettera underhållsinformation med utökade kanaler baserade på mobila applikationer riktade till allmänheten. Stöd med FoI/pilotprojekt där så är lämpligt Nya kostnadseffektiva affärsmodeller integreras i investerings-processen via innovationsvänlig upphandling Trafikverket ansvarar. Samverkan med kommuner och industriparter av stor vikt. Status: Förhandlingar pågår inom utvalda applikationer Åtgärd 5.4 Säkerställ väl strukturerad tillgång till öppen transportrelaterad data för att uppmuntra så bred flora av ITS tillämpningar som möjligt på befintligt material. Säkerställ en strukturerad process för att tillgängliggöra offentlig trafikrelaterad data av olika typer och för olika användningsområden med olika villkor mellan olika typer av parter. Säkerställ att PSI-direktiv, Inspire och delegerade akter uppfylls. Trafikverket initierar. Samverkan med kommuner, andra myndigheter och industri av stor vikt. Status: Projekt kring t.ex. API-hantering och effektstudier initierade på Trafikverket. Integrera gemensam kravbild/behovsbild i utvecklings- och investeringsplaner Trafikverket ansvarar. Samverkan med andra berörda myndigheter och industriparter av stor vikt. Status: Att beslutas. 7

20 Trafikverket, Borlänge. Besöksadress: Röda vägen 1 Telefon: , Texttelefon: TRAFIKVERKET. Maj PRODUKTION:TRAFIKVERKET, GRAFISK FORM. TRYCKERI:INEKO. FOTO: MOSTPHOTOS (MICHAEL ERHARDSSON, KARIN LAu), KERSTIN ERICSSIN, GöRAN Fält, ELIN GåRDESTIG, Ulf PALM.

21 Regionstyrelsen Ärende 7 a Handlingsplan för jämställd regional tillväxt i södra Småland halvtidsutvärdering Dnr 12/0200 Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar Att notera halvtidsutvärdering för Handlingsplan för jämställd regional tillväxt i södra Småland till protokollet. Ärendet Regionstyrelsen beslöt 43/13 att godkänna handlingsplan för Jämställd regional tillväxt. Regionförbundet har genomfört en halvtidsutvärdering av handlingsplanen. Vid styrelsens sammanträde den 27 augusti lämnas en redogörelse över utvärderingen. Bifogade handlingar: - Arbetsutskottets protokoll 130/14 - Handlingsplan för jämställd regional tillväxt i södra Småland halvtidsutvärdering

22 REGIONFÖRBUNDET södra Småland SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Regionstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida (24) 130 Handlingsplan för jämställd regional tillväxt i södra Småland halvtidsutvärdering Dnr 12/0200 Bakgrund Regionstyrelsen beslöt 43/13 att godkänna handlingsplan för Jämställd regional tillväxt. Regionförbundet har genomfört en halvtidsutvärdering av handlingsplanen. Vid styrelsens sammanträde den 27 augusti lämnas en redogörelse över utvärderingen. Beslutsunderlag - Handlingsplan för jämställd regional tillväxt i södra Småland halvtidsutvärdering Beslut Arbetsutskottet föreslår styrelsen att besluta Att notera halvtidsutvärdering för Handlingsplan för jämställd regional tillväxt i södra Småland till protokollet. Justerandes sign. Utdragsbestyrkande

23 Halvtidsutvärdering av handlingsplanen för jämställd regional tillväxt i södra Småland Utvärderare: Robin Rikardsson

24 Innehåll Bakgrund och uppdrag... 2 Utvärderingens frågeställning... 2 Metodologiska utgångspunkter... 2 Rekonstruktion och analys av handlingsplanens insatslogiker... 4 Övergripande insatser... 4 Entreprenörskap... 6 Kultur... 7 Kompetens... 9 Rekommendationer angående handlingsplanens programlogik...11 Resultat Övergripande insatser...13 Aktiviteter...13 Resultat och analys...14 Bedömning och rekommendationer...16 Entreprenörskap...18 Aktiviteter...19 Resultat och analys...20 Bedömning och rekommendationer...21 Kompetensförsörjning...22 Aktiviteter...24 Resultat och analys...24 Bedömning och rekommendationer...25 Kultur...26 Aktiviteter...26 Resultat och analys...27 Bedömning och rekommendationer...28 Avslutande analys och rekommendationer Det framtida lärandet...30 Förankring och integrering...30 Integrering...32 Arbetsmetoder...32 Sammanfattande reflektioner...33 Intervjuer

25 Bakgrund och uppdrag Målet med den regionala handlingsplanen för jämställd tillväxt är att kvinnor och män ska ha samma förutsättningar att nå inflytande i det regionala tillväxtarbetet och få samma tillgång till tillväxtresurser. Det regionala tillväxtarbetet ska därför främst bidra till att jämställdhetspolitikens delmål om en jämn fördelning av makt och inflytande samt mål om ekonomisk jämställdhet uppnås 1. Den regionala handlingsplanen för jämställd tillväxt i södra Småland, som är ämnet för denna uppföljning, ska implementeras under tidsperioden Föreliggande halvtidsutvärdering har som främsta syfte att bidra till att öka möjligheterna för den regionala handlingsplanen att nå måluppfyllelse. Detta innebär att utvärderingen fokuserar på att identifiera vad i processerna som kan förbättras för att öka målstyrningen och därmed möjligheterna att uppnå måluppfyllelse vid handlingsplanens avslutande. Utvärderingens frågeställning Den regionala handslingsplanen för jämställd tillväxt innehåller fyra prioriterade områden; övergripande insatser, entreprenörskap, kompetensförsörjning samt kultur. Under respektive område anges i planen vilka insatser som ska genomföras för att uppnå en jämställd regional tillväxt. Till respektive aktivitet finns aktivitetsindikatorer kopplade och varje område har även ett eller ett par övergripande mål med tillhörande målindikatorer. Detta innehåll är ämnet för föreliggande halvtidsutvärdering. Utvärderingen syftar till att besvara fyra frågeställningar som har utformats i samförstånd med beställaren: - Har de aktiviteter som beskrivs i handlingsplanen genomförts? Har aktiviteterna bidragit till måluppfyllelse? - Är handlingsplanens logik intakt i den meningen att genomförda aktiviteter kan förväntas att resultera i de uppsatta målen? - Hur kan de resultat som uppnåtts hittilldags bedömas utifrån handlingsplanens mål? - Hur bör arbetet fortsätta för att målen i handlingsplanen ska uppnås? Metodologiska utgångspunkter Föreliggande utvärdering kombinerar process- och måluppfyllelseanalys. Enkelt sagt innebär detta att resultaten, i form av genomförda aktiviteter och eventuella effekter som följt av dem identifieras. För att sätta resultaten i en kontext, eller skapa en större förståelse inför varför resultaten ser ut som de gör, har anslaget kombinerats med en processuell infallsvinkel. Processanslaget syftar till att spåra vad i processen som kan förklara utfallet och därmed bidra till ett lärande och en förståelse inför de resultat som har åstadkommits. Huvudfokus för denna delutvärdering är således att presentera hur det fortsatta arbetet bör utformas för att säkra resultat och lärande av handlingsplanen. 1 Regeringen, Handlingsplan för Jämställd tillväxt. URL: a2e9d3a83ce/ /HandlingsplanJa mstalldregtillvaxt.pdf 2

26 Datainsamling har skett genom en rad olika metoder. För att följa upp statusen på de aktiviteter som anges i handlingsplanen har de ämnesområdesansvariga intervjuats både skriftligen och muntligen. Intervjuerna har utgått från ett halvstrukturerat upplägg som säkrar metodologisk följsamhet under intervjuerna men ändå stadgar jämförbarhet i den meningen att huvudämnena för intervjuerna har varit desamma för alla intervjuade. Vid sidan om samtalsintervjuerna har en enkätundersökning genomförts. Enkätundersökningen skickades ut till anställda på Regionförbundet södra Småland (RFSS) och syftade till att följa upp hur arbetet med de övergripande insatserna fortlöpt under tidsperioden och vilken effekt det har haft. Viss materialinsamling har även skett genom dokumentstudier och avläsning av enkätundersökningar som har genomförts inom ramen för handlingsprogrammet. En reservation som bör göras är att alla målindikatorer inte har kunnat följas upp med anledning av att detta saknat tidslig relevans i den meningen att mycket av statistiken som ska användas för att identifiera de långsiktiga effekterna endast finns för år 2012, vilket är samma år som aktiviteterna i handlingsplanen påbörjades. Att avläsa statusvärdet på indikatorerna under 2012 skulle innebära att aktiviteterna inte skulle kunna haft någon reell inverkan på dem, utan snarare skulle de peka på baselinevärdet. Därför kommer en sådan avläsning ske först i samband med slututvärderingen. 3

27 Rekonstruktion och analys av handlingsplanens insatslogiker I detta avsnitt följer en kortare genomgång av de olika områdenas som ingår i handlingsplanen insatslogiker. Det är viktigt att anmärka att en sådan genomgång är teoretisk och inte empirisk i den meningen att det endast är områdenas insatslogiker som bedöms. En sådan analys utgår från antagandet om alla de aktiviteter som finns med i handlingsplanen kommer att genomföras, är det då rimligt att förvänta sig en måluppfyllelse?. I följande analys är därför utgångspunkten att aktiviteterna som är planerade kommer att genomföras. Analysresultatet används sedan som en grund för tolkning av utvärderingens empiriska resultatuppföljning. Genom att kunna hänvisa till insatsernas grundläggande förändringsteori finns en form av analysram att tillgå vid bedömningen och förklaringen av det empiriska utfallet. Denna grund är nödvändig för att kunna lämna relevanta rekommendationer om hur det fortsatta arbetet bör fortskrida. De frågor som har ställts för att identifiera respektive områdes insatslogiker är följande: Är det tänkbart att insatserna, givet deras omfattning och innehåll, kommer at resultera i de mål som eftersträvas? Är det möjligt att mäta effekterna av de olika insatserna? Kan utvärderingsbarheten förbättras genom förändrade eller kompletterande mål? Framkommer det i handlingsplanen och områdenas insatslogiker hur aktiviteterna ska leda till målen? Eller finns det glapp i förändringsteorin? Övergripande insatser Bild 1: Övergripande insatser 4

28 Insatslogiken för området Övergripande insatser bedöms till stora delar vara intakt. De planerade aktiviteterna kan förväntas att leda till det mål som eftersträvas, men det finns vissa glapp att ta hänsyn till där det i dagsläget inte beskriv hur målet ska nås. Ett av målen för området är att personalen på RFSS ska få ökade kunskaper om jämställdhet och dess betydelse för regional tillväxt. Detta ska ske dels genom att ta fram ett grundläggande kunskapsmaterial om jämställdhet om projektmedel och allmän statistik med avseende på jämställdhet och dels genom olika spridningsinsatser där personalen på RFSS är målgrupp. Med personalen avses här den personal som arbetar med de regionala utvecklingsfrågorna. De planerade insatserna bedöms kunna leda till ett ökat kunskapsläge om jämställdhet inom organisationen givet frekvensen på de insatser som planeras och dess innehåll. Exempelvis är logiken tydlig i den meningen att det beskrivs hur kunskapsmaterial ska tas fram och hur det sedan ska spridas till den aktuella målgruppen under olika tillfällen. Den logiska följden av detta blir att målgruppens kunskap om området bör öka om de tillförskansar sig den framtagna informationen. Insatslogiken är dock något otydligare när det gäller en jämställd representation i de utvecklingsprocesser som bedrivs inom organisationen. Här anges inte hur en jämställd representation ska uppnås exempelvis att metoder ska utvecklas för att säkra detta utan endast att representationen ska vara jämställd inom de framtagningsprocesser som ska föranleda skapandet av strukturfondsprogrammen. Vidare är kopplingen till det övergripande målet om att jämställdhetsarbetet inom organisationen ska präglas av en medvetenhet om jämställdhetens betydelse inte särskilt tydlig. De outtalade antagandena synes vara att en jämställd representation inom framtagningsprocesserna i sig ska resultera i program som belyser jämställdhetsaspekter och att detta ska visa på att regionförbundets tillväxtarbete präglas av en medvetenhet över jämställdhetens betydelse för regionval tillväxt. Detta adresserar endast en kvantitativ aspekt av jämställdhet och är inte tillräcklig för att uppnå jämställdhet. Indikatorerna som valts för att signalera att målet Regionförbundets tillväxtarbete ska präglas av en medvetenhet över jämställdhetens betydelse uppfyllts är ett ökat kunskapsläge (hos personalen som arbetar med dessa frågor) gällande den könsmässiga fördelningen av tillväxtmedel och en jämställd representation mellan könen vid framtagning av regionala tillväxtstrategier ; tillväxtstrategier har i programmet operationaliserats som framtagningen av strukturfondsprogrammen och båda målen är mätbara. Däremot kan ett resonemang föras huruvida dessa indikatorer ska kompletteras med någon extra indikator för att förbättra täckningsgraden för det övergripande målet. Exempelvis skulle en utveckling kunna ske vad gäller konkreta utfall av vad präglas av en medvetenhet skulle kunna innebära för organisationen på ett mer praktiskt plan vad gäller framtida åtgärder för att säkra ett jämställt regionalt tillväxtarbete. Innebär målet, som det idag är formulerat, att det är tillräckligt att aktörerna som arbetar med regional tillväxt är medvetna om jämställdhetens betydelse för regional utveckling, eller innebär det också att denna ökade medevetenhet om jämställdhetens betydelse ska få konkreta följder så som styrdokument och checklistor som syftar till att jämställdhetsintegrera verksamhetens dagliga arbete? En diskussion vad detta mål innebär och hur det kan konkretiseras skulle kunna fokusera arbetet och öka förståelsen inför vad det är som ska åstadkommas inom området. 5

29 Entreprenörskap Insatslogiken för entreprenörskapsområdet är förhållandevis stringent och insatserna korrelerar med det övergripande målet. Betoningen i slutmålet är att individer oavsett kön ska ges möjlighet att förverkliga sina företagsidéer. Detta innebär att det företagsrådgivande systemet och andra aktörer som arbetar med företagsfrämjande måste få kunskap om skillnaderna mellan könens företagande och vilka olika förutsättningar som idag är hindrande respektive främjande för dem med hänsyn till könstillhörighet. Att individer ska få samma möjligheter till att starta företag mäts genom andelen kvinnor som startar företag och andelen kvinnor och män som startar företag inom en bransch som för dem inte är könstypisk. Indikatorerna som mäter utfallet vilar på antagandet att om kvinnor och män ges samma möjligheter att starta företag kommer fler kvinnor att starta företag än vad som är fallet i dagsläget. Exempel på faktorer som idag är hindrande, i den meningen att könen inte ges samma möjligheter att starta företag, är att regionens näringsliv i stor utsträckning präglas av mansdominerade branscher där det kan finnas normer som utestänger kvinnor som är företagsledare. Vidare är det viktigt att det finns tillräcklig rådgivningskompetens inom de branscher som flest kvinnor väljer att verka inom. Sett till insatslogiken för entreprenörskapsområdet har insatserna två olika huvudmålgrupper; systemaktörer och individuella aktörer. Med det förra avses exempelvis aktörer inom det företagsrådgivande systemet och med det senare menas i detta fall kvinnor som redan är företagare eller kan komma att bli företagare. Insatserna som riktas till systemaktörerna syftar i förlängningen till att få effekt hos slutmottagarna, det vill säga kvinnor som är företagare eller som står i begrepp att bli företagare. Genom att utbilda systemaktörerna som i sin dagliga verksamhet arbetar med att främja kvinnors företagande är den tänkta effekten att fler kvinnor ska starta företag som en följd av att de får en mer effektiv handledning av systemaktörerna. Vidare syftar några av insatserna till att visa att en företagare med nödvändighet inte är en man vilket har varit den klassiska sinnebilden utan även kan vara en kvinna. Denna insats är normförändrande och ett sätt att bryta ned normer som idag hindrar kvinnor från att starta företag och därmed ge dem samma normmässiga möjligheter att bli företagare. Insatserna som planeras inom området har en logisk sammanknytning med de förväntade effekterna. Detta är särskilt tydligt vad gäller målet om att fler kvinnor ska starta företag; företagsrådgivare ska utbildas för att på ett mer effektivt 6

30 sätt bemöta kvinnor som vill starta företag och kvinnor som är företagare ska synliggöras och därmed visa kvinnor som inte än startat företag men är intresserade av att göra så att detta är möjligt. Däremot är det något tveksamt om insatserna kommer att bidra till att företagsstarterna kommer att ske inom branscher som inte är könstypiska för kvinnor, då en majoritet av insatserna främst syftar till att få kvinnor att starta företag och inte innehåller något som kan tänkas få dem att starta företag inom för dem okonventionella branscher. Vad gäller framtagningen av innovationsstrategin är den underförstådda logiken att en jämställd könsrepresentation under framtagningsprocessen ska resultera i att jämställdhetsperspektivet integreras i den färdiga strategin. I förläningen ska detta resultera i att fler kvinnor startar företag. Kultur Ett övergripande problem med de insatser som planerats inom kulturområdet är att det saknas mätetal för målindikatorerna. Vid tiden för programmets igångsättning fanns ingen data över jämställdheten så som den definieras här inom kulturverksamheterna vilket innebär att framtagandet av denna information är väsentligt för att kunna utforma och följa upp de jämställdhetsinsatser som ska genomföras inom programmet. Denna utmaning, själva kunskapsframtagningen, anges i programmet vara den främsta utmaningen för området och utifrån ett resonemang om insatslogikens bärighet är det värt att understryka detta. Vidare innebär avsaknaden av kunskapsunderlag att antagandena som insatslogiken vilar på inte är särskilt tydliggjorda, då omfattningen och dess spridning inom olika verksamheter av den potentiella problematiken inte kan åskådliggöras. Insatslogiken föreskriver att den första delen av programperioden, inom området, ska präglas av framtagandet av olika kunskapsunderlag. Dessa ska sedan utgöra grunden för det fortsatta arbetet. Exempelvis anges i programmet att en rapport med könsuppdelad statistik ska tas fram. Men detta kräver först och främst upprättandet av en statistikdatabas över områdets olika verksamheter. I programmet saknas uttalade spridningsstrategier över hur rapportens resultat sedan ska förmedlas till olika aktörer och vilka effekter denna rapport förväntas att få. Men antagandet är att rapportens resultat ska identifiera inom vilka kulturverksamheter som insatser behöver genomföras och på så vis skapa en grund för handling för de mer operativa insatserna som finns i programmet samtidigt som aktörerna som delges rapporten får en ökad kunskap och insikt 7

31 om frågan och därmed görs mer benägna och förmögna till handling. En sådan rapport kan även utgöra ett påverkansverktyg i arbetet med att skapa samsyn hos de berörda aktörerna över vilka åtgärder som behöver genomföras. Vidare kan en rapport av detta slag även bidra till att sätta frågan på agendan. Då tidigare kunskap om jämställdhetsförhållandena inom kulturverksamheterna saknas vore det lämpligt att införa ett mål som handlar om att de olika adressaterna ökar sina kunskaper om frågan. En sådan målsättning skulle sätta fokus på de steg som måste föregå de mer långsiktiga effekterna som nu finns uppsatta inom programmets ram och samtidigt skulle kunskapsspridningen av den statistik som tas fram få ett mer logiskt och riktat sammanhang. Allt detta är beroende av att antagandet om att kulturområdet de facto präglas av ojämställdhet stämmer. Först när ett kunskapsunderlag är framtaget är det möjligt att uttala sig om vilken proportionalitet insatserna bör få inom respektive område då detta är avhängigt hur stor exempelvis underrepresentationen för kvinnor eller män är inom något av målområdena. Desto tydligare är att de operativa insatserna som syftar till att styra- och informera de olika verksamheterna korrelerar med de angivna målen. Främst är det utvecklandet av en arbetsmodell som kan komma att få inverkan på de olika målindikatorerna. Denna insats kommer att bli varaktig och integrerad i kulturområdets ordinarie arbete vilket möjliggör ett långsiktigt arbete med att åstadkomma förändring i de valda målindikatorerna. Logiken bakom denna insats är att kulturkansliet i kontakten med uppdragstagare och projektledare, exempelvis när medel ska fördelas, kan ställa som krav att verksamheterna ska implementera modellen i deras respektive verksamheter och på sikt få dem att internalisera ett pågående jämställdhetsarbete inom deras organisationer. Men även de kunskapsspridningsinsatser som planerats av goda exempel på hur uppdragsgivare har arbetat med jämställdhet har ett innehåll som kan förväntas att leda i riktning mot målen. Logiken för denna insats är att inspirera aktörer att vidta åtgärder som beprövats vara gångbara inom andra verksamheter och på så vis lyfts frågan till agendan samtidigt som metodkunskapen hos aktörerna utvecklas. Anslaget har dessutom ett bottom-up-perspektiv vilket kan bädda för en större vilja till implementering hos målgruppen. Denna insats är inte heller avhängig framtagandet av ett kunskapsunderlag, utan är gångbar oaktat hur jämställdheten faktiskt förhåller sig inom de olika verksamheterna då den främst syftar till att informera om vilka metoder som är relevanta för att säkra jämställdhet och denna kunskap är viktig för aktörerna för det framtida arbetet även om de idag inte bedömer att frågan behöver resurser inom deras respektive verksamheter. 8

32 Kompetens Insatserna inom kompetensområdet syftar till att få fler kvinnor och män att välja en utbildning och i ett senare skede yrke inom ett för dem otraditionellt studieområde. Exempelvis är målet att fler män ska välja att studera vårdoch omsorg och att fler kvinnor ska välja att studera teknik. Genom att få gymnasieelever att välja otraditionella studieområden är en logisk följd att de i ett senare skede kommer att ta anställning inom en för dem otraditionell bransch och därmed kommer regionens arbetsmarknad att på sikt bli mer jämställd. Grundantagandet för områdets logik är att den stora diskrepans som i dagsläget råder mellan könens studie- och yrkesval kan förklaras med könsnormer och strukturer som leder individen till att välja i enlighet med det könskontrakt som finns istället för att välja efter egenvilja och intresse. Bedömningen är att de antaganden som insatslogiken vilar på är rimliga och relevanta. En viktig del av områdets insatslogik är framtagandet av en enkätundersökning; det är på detta kunskapsunderlag en stor del av de planerade insatserna vilar på. Antagandet är att enkätundersökningens resultat ska utmejsla hur könsnormer präglar ungdomar gymnasieval, och utifrån den kunskapen ska sedan ett antal informationsinsatser genomföras för att blottlägga dessa normer och på sikt förändra individernas valbeteende. De mer operativa insatserna som riktas till systemaktörer och elever workshops och konferenser om enkätundersökningen och yrkesambassadörer har en direkt och tydlig korrelation med målet i den meningen att kunskapen som förmedlas från enkätundersökningen är tänkt att förändra systemaktörernas kunskap så att de kan införliva den i sin dagliga verksamhet när de sedan vägleder elever till att välja utbildningsinriktning. Informationsinsatserna som riktas direkt till eleverna har samma syfte att förändra deras attityder till gymnasievalet och frigöra det från könsnormer men insatserna som riktas mot systemaktörerna kommer på sikt att vara mer varaktiga och bestående. En tänkbar förbättring inom området vore att sätta upp kontrollpunkter för hur budskapet och arbetet med dessa frågor tas emot av de olika målgrupperna då sluteffekten kommer att falla ut först efter en längre tid. Ett tänkbart scenario vore att systemaktörerna inte ser det som ett problem att könsnormer präglar elevernas studieval och att implementeringen av förändringsmetoder därför av- 9

33 stannar. En enkätundersökning som delas ut till de olika mottagarna av informationsinsatserna och som undersöker om de finner kunskaperna viktiga och om de kommer leda till en förändring i deras arbetssätt vore därför en relevant delkontroll av måluppfyllelsen. En diskussion om hur systemaktörerna exempelvis SYV:are, lärare m.fl. ska kunna omförvandla kunskaperna och om de kommer att göra så om studieval och de normer som omger fenomenet till konkreta styrverktyg för att åtgärda problematiken skulle medföra en mer sammanhållen insatslogik som beaktar hela implementeringskedjan; från kunskapsspridning till utförande. I ljuset av detta är den planerade insatsen att tillgängligöra yrkesambassadörer en viktig del av insatslogiken då detta är ett konkret verktyg systemaktörerna kan använda för att bemöta de utmaningar som identifierats i enkätundersökningen. Dock är en förutsättning att systemaktörerna faktiskt känner att frågan är tillräckligt relevant för att de ska använda yrkesambassadörerna i ett senare skede. Ambassadörerna syftar till att fungera som förebilder för eleverna och visa dem att det går att bryta normer. Detta är en beprövad metod framhållandet av normbrytande förebilder och bedöms därför korrelera väl med det uppsatta målet. Insatsen som syftar till att redovisa könsuppdelad statistik har ingen tydlig slutmottagare men tanken med denna insats är att synliggöra de strukturer som finns inom kompetensområdet och som kan förstås utifrån ett jämställdhetsperspektiv. På sikt innebär en sådan redovisning att frågan ständigt hålls aktuell och inte osynliggörs, vilket är en förutsättning för att frågan ska ha en plats på agendan. Vidare är synliggörandet av statistik som visar på omjämnställda förhållanden mellan kvinnor och män en förutsättning för att framtida insatser ska kunna utformas och riktas mot områden som är relevanta. 10

34 Rekommendationer angående handlingsplanens programlogik I feedback från konsultföretaget Kontigo, som ansvarar för att följa upp handlingsplanerna i samtliga regioner, uttrycks att några av målindikatorerna i södra Smålands handlingsprogram står långt från de aktiviteter som finns med i handlingsplanen. Detta betyder att aktiviteterna saknar mer närliggande effektindikatorer; de som nu finns uppsatta är samhälleliga effekter på lång sikt, vilket gör att insatsernas betydelse för en eventuell förändring i dessa indikatorer kan vara svåra att uppskatta. Kontigo menar således att en brist i handlingsprogrammet är att det inte innehåller effektindikatorer på kort- och medellång sikt, vilket medför att de direkta resultaten av aktiviteterna inte fångas upp. Utifrån rekonstruktionen av områdenas respektive insatslogiker bedöms denna anmärkning vara fullt giltig. I sig är inte de uppsatta effektvariablerna fel eller ologiska då de syftar till att uppfånga de effekter som aktiviteterna inom området ytterst strävar efter. Däremot vore det en klar förbättring av handlingsplanens standard om områdena specificerade vad aktiviteterna ska leda till på kort- och medellång sikt och även förtydliga den förändringsteori som ligger bakom valet av aktiviteterna och de långsiktiga effektindikatorerna. Exempelvis kan den kortare rekonstruktion som på intet vis är fulländad som har gjorts av insatslogikerna i denna utvärdering användas som avstamp för att utveckla antagandena och de olika implementeringsstegen som föreligger det fortsatta arbetet med handlingsplanen inom de olika områdena. De glapp som finns i dagens program beror i de flesta fall inte på en bristande insatslogik utan snarare på att logiken är outtalad och inte till fullo tydliggjord. De aktiviteter som stipulerats att genomföras inom programmet kan i stort förväntas leda till de effekter som eftersträvas på lång sikt; även om det kommer att vara svårbedömt i vilken utsträckning aktiviteterna bidragit till utvecklingen. Det är inte så att aktiviteterna och uppsatta målindikatorer saknar logiska samband, däremot är det så att de mellanliggande effektleden kan förtydligas. Effekter på kort sikt Effekter på kort sikt ska fånga upp de direkta effekterna av en genomförd insats. Exempelvis kan en konferens eller förleäsning syfta till att; öka kunskap hos deltagare, öka insikten om ett visst ämne eller viljan till förändring. Effekter på medellång sikt Effekter på medellång sikt innebär ofta ett förändrat beteende/praktik som slutligen ska resultera i effekter på lång sikt. Exempelvis kan en medellång effekt vara att en deltagare i en föreläsning efter ökad insikt väljer att agera annorlunda, exempelvis utformar nya arbetsrutiner. Effekter på lång sikt Effekter på lång sikt är ofta "samhälleliga" och det yttersta målet och mäts inte sällan genom kvantitativa indikatorer, exempelvis: Att andelen kvinnor som startar företag ökar, att en högre andel män väljer otraditionella studieval. Förändringsteori En presenterad teori om hur de genomförda insatserna ska bidra till de långsiktiga effekterna. Figur 1: Schematisk bild över effektkedja Vad som är viktigt att beakta är att ett ökat fokus på uppföljning av kort- och medellånga effekter kräver en ökad uppföljningsplanering, då data för kort- och medellånga effekter sällan finns tillgänglig i några databaser. Exempelvis kom- 11