KALLELSE Regionstyrelsen

Transkript

1 KALLELSE Regionstyrelsen Regionstyrelsen kallas till sammanträde för behandling av ärenden enligt bilagd förteckning. Tid: Onsdagen den 22 oktober 2014 kl ca Plats: Glasriket, Videum Science Park. PG Vejdes Väg 15, Växjö. OBS! Möjligheter för gruppöverläggningar finns mellan i anslutning till sammanträdeslokalen. Roland Gustbée Ordförande Patric Littorin Sekreterare Delges Kallas Roland Gustbée (m) Carina Bengtsson (c) Robert Olesen (s) Suzanne Frank (m) Bo Frank (m) Ann-Charlotte Wiesel (m) Britt-Louise Berndtsson (c) Bengt Germundsson (kd) Gunnar Nordmark (fp) Monica Widnemark (s) Rose-Marie Jönsson Neckö (s) Charlotta Svanberg (s) Anna Fransson (s) Carin Högstedt (v) Peter Skoog Lindman (s) För kännedom Patrick Ståhlgren (m) Gunnar Elm (c) Mikael Jeansson (s) Mats Johnsson (m) Sonja Emilsson (m) Margareta Schlee (m) Anders Jonsäng (c) Eva Johnsson (kd) Rolf Andersson (fp) Joakim Pohlman (s) Ingemar Almqvist (s) Anne Karlsson (s) Mikael Sjöö (s) Wirginia Bogatic (v) Kjell Jormfeldt (mp) Kallade ersättare Övriga kallade Sven Sunesson (c), Elizabeth Peltola (C), Åke Carlson (C) och Mats Johnsson (M). Tjänstemän Vid förhinder anmäls detta till telefon eller via e-post: patric.littorin@rfss.se 2

2 Regionstyrelsens sammanträde den 22 oktober 2014 Förteckning över regionstyrelsens ärenden Ärende Info/beslut Handling 1. Justering av protokoll (föreslås att Robert Olesen utses att jämte ordförande justera protokollet) 2. Fastställande av dagordning./. 3. Rapporter från externa uppdrag 4. Aktuella frågor för regional utveckling - Regiondirektören informerar 5. Ekonomi a. Ekonomisk rapport över budget 2014 Information./. b. Ekonomiskt läge projektmedel 2014 Information c. Teckningsrätt för plus- och bankgirokonto m.m. Beslut./. 6. Infrastruktur och kommunikation a. Öresundståg AB lägesrapport (Medverkande: Kl Gunnar Wulff, VD Öresundståg AB) b. Lobbyarbete för ny järnväg svar på skrivelse c. Trafikförsörjningsprogram för Kronobergs län förlängd samråds- och remisstid Information./. Beslut./. Information 7. Förnyelse och dynamik a. Regional utvecklingsstrategi remissutgåva Beslut./. b. Regional innovationsstrategi - remissutgåva Beslut./. c. Mot nya höjder - projektansökan Beslut./. d. Sydostleden - slutrapport Beslut./. e. Sydostleden växlar upp - projektansökan Beslut./. f. Om Sydostledens farbarhet Växjö-Ingelstad Beslut./. svar på skrivelse g. Kvinnors företagande i Kronobergs län Information 8. Livskraft a. Light, Fire, Life glasutställning i Kina Beslut./. slutrapport b. MAT 2014 rapport Information./. c. Kulturstipendiater 2014 Beslut./. d. Statskontorets utvärdering av överenskommelsen Beslut./. mellan regeringen och SKL om evidensbaserad praktik inom socialtjänsten (och angränsande hälso- och sjukvård) e. Förslag till handlingsplan barns och Beslut./. ungas uppväxtvillkor samt Förslag till länsgemensam handlingsplan med inriktning på användning av digitala verktyg i Kronobergs län yttrande f. Samråd om EU2020-strategin yttrande Beslut./. g. Regional kulturplan för Kronobergs län Beslut./. 2

3 Regionstyrelsens sammanträde den 22 oktober h. Budgetframställan till Statens Kulturråd Beslut./ i. Genomförande av offshoredirektivet Beslut./. yttrande j. Centralisering av statliga verksamheter Beslut./. svar på skrivelse k. Grannsamverkan svar på skrivelse Beslut./. 9. Regionfrågan a. Bildande av Region Kronoberg 2015 och sydsvensk region lägesrapport Information 10. Valärenden a. Nominering av ordförande och ledamöter till Beslut./. Strukturfondspartnerskapet Småland och Öarna samt deltagande i övervakningskommittén för de åtta strukturfondsprogrammen b. Val av ledamot i arbetsutskottet m.m. Beslut 11. Anmälningsärenden: a. Regiondirektörens delegationsbeslut Information b. Arbetsutskottets protokoll Information c. Delegationsbeslut Färdtjänst och Information Riksfärdtjänst 12. Övriga ärenden 3

4 Regionstyrelsen Ärende 5 a Ekonomisk rapport över budget 2014 Dnr 12/0011 Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar Att notera ekonomisk rapport över budget 2014 till protokollet. Ärendet Ekonomichef Ulf Petersson lämnar aktuell lägesrapport över budget Bifogade handlingar - Arbetsutskottets protokoll 166/14 - Tjänsteskrivelse Ekonomisk rapport

5 REGIONFÖRBUNDET södra Småland SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Regionstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida (32) 166 Ekonomisk rapport över budget 2014 Dnr 12/0011 Bakgrund Ekonomichef Ulf Petersson lämnar aktuell lägesrapport över budget Delårsrapport för januari juni 2014 skall behandlas av regionfullmäktige vid nästa sammanträde Kvartalsrapport för januari september 2014 skall behandlas av arbetsutskottet vid nästa sammanträde Löpande träffar sker med Landstinget Kronoberg beträffande anpassningar till affärssystem m.m. samt förberedelse för sammanläggningsbudget inför starten av Region Kronoberg Landstinget Kronoberg har nu översänt hemställan om skatteväxling m.m. till Finansdepartementet - Inga kända avvikelser har skett sedan delårsrapporten för januari juni upprättades. Beslutsunderlag - Tjänsteskrivelse - Ekonomisk rapport Beslut Arbetsutskottet beslutar Att notera ekonomisk rapport över budget 2014 till protokollet. Justerandes sign. Utdragsbestyrkande

6 Dnr 14/ Ulf Petersson Tel: Tjänsteskrivelse - Ekonomisk rapport Nedan anges några av de viktigaste aktuella ekonomipunkterna: Delårsrapport för januari juni 2014 skall behandlas av regionfullmäktige vid nästa sammanträde Kvartalsrapport för januari september 2014 skall behandlas av arbetsutskottet vid nästa sammanträde Löpande träffar sker med Landstinget Kronoberg beträffande anpassningar till affärssystem m.m. samt förberedelse för sammanläggningsbudget inför starten av Region Kronoberg 2015 Landstinget Kronoberg har nu översänt hemställan om skatteväxling m.m. till Finansdepartementet Inga kända avvikelser har skett sedan delårsrapporten för januari juni upprättades. Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar Att notera informationen till protokollet. 1 (1) Regionförbundet södra Småland Videum Science Park SE Växjö Telefon: Fax: E-post: info@rfss.se

7 Regionstyrelsen Ärende 5 b Ekonomiskt läge projektmedel (1:1) Dnr 14/0017 Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar Att notera Ekonomiskt läge projektmedel (1:1) till protokollet. Ärendet Föreslås att styrelsen noterar Ekonomiskt läge projektmedel (1:1) till protokollet. Bifogade handlingar: - Arbetsutskottets protokoll 168/14 - Ekonomiskt läge projektmedel (1:1)

8 REGIONFÖRBUNDET södra Småland SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Regionstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida (32) 168 Ekonomiskt läge projektmedel 2014 Dnr 14/0017 Bakgrund Föreslås att styrelsen noterar Ekonomiskt läge projektmedel (1:1) till protokollet. Beslutsunderlag - Ekonomiskt läge projektmedel (1:1) Beslut Arbetsutskottet föreslår styrelsen besluta Att notera Ekonomiskt läge projektmedel (1:1) till protokollet. Justerandes sign. Utdragsbestyrkande

9 Ekonomiskt läge projektmedel september 2014 (1:1) -ordinarie anslag (kr) Återstående innan Projekt föreslagna varav Återstående efter RUP-område beslut varav 2014 för bifall 2014 beslut varav 2014 Förnyelse och dynamik Kompetens Infrastruktur Livskraft SUMMA Inneliggande projekt för beslut RSAU / RUP-område Beslutsförslag Varav 2014 Mot nya höjder Kompetens kr kr Sydostleden växlar upp Infrastruktur kr kr

10 Regionstyrelsen Ärende 5 c Teckningsrätt för plus- och bankgirokonto m.m. Dnr 14/0015 Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar Att fastställa teckningsrätt för plus- och bankgiro m.m. för Regionförbundet södra Småland i enlighet med ekonomichefens skrivelse Tidigare fattade beslut i ärendet upphör därmed att gälla. Ärendet Arbetsutskottet beslutade , 80, att fastställa teckningsrätt för plusoch bankgirokonto m.m. Ekonomichefen har i skrivelse föreslagit revidering av tidigare beslut på grund av personalförändringar. Bifogade handlingar: - Arbetsutskottets protokoll 169/14 - Ekonomichefens skrivelse

11 REGIONFÖRBUNDET södra Småland SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Regionstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida (32) 169 Teckningsrätt för plus- och bankgirokonto m.m. Dnr 14/0015 Bakgrund Arbetsutskottet beslutade , 80, att fastställa teckningsrätt för plus- och bankgirokonto m.m. Ekonomichefen har i skrivelse föreslagit revidering av tidigare beslut på grund av personalförändringar. Beslutsunderlag - Ekonomichefens skrivelse Beslut Arbetsutskottet föreslår regionstyrelsen att besluta Att fastställa teckningsrätt för plus- och bankgiro m.m. för Regionförbundet södra Småland i enlighet med ekonomichefens skrivelse Tidigare fattade beslut i ärendet upphör därmed att gälla. Justerandes sign. Utdragsbestyrkande

12 Dnr 14/ Ulf Petersson Ekonomichef Tel: 0470/ Tjänsteskrivelse - Teckningsrätt för plus- och bankgiro m.m. för Regionförbundet södra Småland Ärendet Tidigare beslut i arbetsutskottet , 80 beträffande teckningsrätt föreslås revideras enligt nedanstående: Kvittering, signering och bemyndigande Kvittering av kontanta inbetalningar till Regionförbundet samt signering och bemyndigande av bank-, plusgiro- och bankgiro-anvisningar avseende hela Regionförbundet samt Länstrafiken Kronobergs e-handel skall tills vidare verkställas av Ulf Petersson, Lena Eriksson, Theodora Vernersson, Angelica Stallgård, Agneta Axelsson, Camilla Löfstrand, Annki König, Madeleine Parsland-L. och Christina Isacsson två i förening. Signering och bemyndigande avseende sjukreseadministrationen Signering och bemyndigande avseende sjukreseadministrationen skall tills vidare verkställas av Sandra Carranza, Susanne Löfstedt, Mari Nilsson och Lena Eriksson två i förening. Kvittering av rekommenderade paket och postförsändelser Kvittering av rek, ass, paket samt övriga postförsändelser till Regionförbundet skall göras av Ulf Petersson, Lena Eriksson, Theodora Vernersson, Mikael Söderberg, Maria Carpinisan, Annika Petersson, Eva-Lena Klang, Benny Lindell, Marita Wallisson eller Ulrika J Gustafsson. Regionförbundet södra Småland Videum Science park SE Växjö, Sweden Telefon: Fax: E-post: info@rfss.se 1 (1)

13 Regionstyrelsen Ärende 6 a Öresundståg AB - lägesrapport Dnr 14/0056 Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar Att notera lägesrapport avseende Öresundståg AB till protokollet. Ärendet Vid regionstyrelsens sammanträde 10 oktober lämnar Gunnar Wulff, VD Öresundståg AB en lägesrapport över bolagets verksamhet.

14 Regionstyrelsen Ärende 6 b Lobbyarbete för ny järnväg svar på skrivelse Dnr 14/0205 Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar Att avge svar på skrivelse Lobbyarbete för ny järnväg i enlighet med upprättad handling. Ärendet I en skrivelse från Bo Frank (M) uppmanas regionstyrelsen att ta initiativ till ett möte med Kalmar och Blekinge för att om möjligt hitta en gemensam linje när det gäller sträckningen av ny järnväg i södra Sverige. Föreslås att styrelsen avge svar på skrivelse Lobbyarbete för ny järnväg i enlighet med upprättad handling. Bifogade handlingar: - Arbetsutskottet 170/14 - Skrivelse Lobbyarbete för ny järnväg - Svar på skrivelse Lobbyarbete för ny järnväg

15 REGIONFÖRBUNDET södra Småland SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Regionstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida (32) 170 Lobbyarbete för ny järnväg svar på skrivelse Dnr 14/0205 Bakgrund I en skrivelse från Bo Frank (M) uppmanas regionstyrelsen att ta initiativ till ett möte med Kalmar och Blekinge för att om möjligt hitta en gemensam linje när det gäller sträckningen av ny järnväg i södra Sverige. Föreslås att styrelsen avge svar på skrivelse Lobbyarbete för ny järnväg i enlighet med upprättad handling. Beslutsunderlag - Skrivelse Lobbyarbete för ny järnväg - Svar på skrivelse Lobbyarbete för ny järnväg Beslut Arbetsutskottet föreslår styrelsen att besluta Att avge svar på skrivelse Lobbyarbete för ny järnväg i enlighet med upprättad handling. Justerandes sign. Utdragsbestyrkande

16

17 Dnr: 14/ Svar på skrivelse Per Hansson Lobbyarbete för ny järnväg svar på skrivelse Bakgrund I en skrivelse från Bo Frank (M) uppmanas regionförbundets styrelse att ta initiativ till ett möte med Kalmar och Blekinge för att om möjligt hitta en gemensam linje när det gäller sträckningen av ny järnväg i södra Sverige. Regionförbundets synpunkter Frågan angående höghastighetsbana genom Sverige har pågått under en längre tid. Senast den togs upp av regionförbundets styrelse var 25 november 2009 i samband med yttrande över SOU 2009:74 Höghastighetsbanor ett samhällsbygge för stärkt utveckling och konkurrenskraft. I yttrandet ställer sig Regionförbundet Södra Småland positiv till en satsning på infrastruktur för höghastighetståg i Sverige under förutsättning att denna satsning sker i särskild ordning och inte konkurrerar ut andra, minst lika välbehövliga satsningar i den befintliga transportinfrastrukturen. Vidare tydliggjordes att Regionförbundet ställde sig bakom utredningens förslag till sträckning vilket var alternativ 2, Jönköping -Värnamo - Helsingborg/Hässleholm Malmö. Under vintern 2013/14 fick Trafikverket i uppdrag att göra en fördjupad utredning dvs. en sammanställning över tidigare utredningar som berör höghastighetsjärnväg. Sammanställningen presenterades 28 februari 2014 i rapporten Nya stambanor mellan Stockholm-Göteborg/Malmö. I samband med presentationen av rapporten fick Trafikverket Region syd ett uppdrag att genom föra en Åtgärdsvalsstudier, dvs. att förutsättningslöst titta på effekter av olika sträckningar av ny järnväg samt effekterna på det befintliga järnvägsnätet. Ett arbete som Trafikverket Region syd beräknade skulle pågå under de närmaste åren och som de önskade att Regionförbundet skulle delta i. Innan Trafikverket hunnit presentera planerna för åtgärdsvalstudien lanserade regeringen i samband med Almedalsveckan 2014 det så kallade Sverigebygget. Då utsågs också två förhandlingspersoner med uppdrag att dels möjliggöra ett snabbt genomförande av nya stambanor på ett sätt som maximerar deras samhällsekonomiska lönsamhet, dels identifiera kostnadseffektiva åtgärder som leder till en förbättrad tillgänglighet och ett ökat bostadsbyggande i framför allt storstäderna med fokus på resurseffektivitet, hållbarhet och förtätning. Förhandlingspersonerna ska lämna delredovisningar senast den 1 juni 2015, den 31 december 2015 respektive den 1 juni Förhandlingspersonerna ska slutredovisa sitt uppdrag senast den 31 december De båda utredningarna Trafikverkets åtgärdsvalsstudie och förhandlarnas uppdrag är till stora delar överlappande. I början av september kommer Trafikverket och förhandlingspersonerna att mötas för att tydliggöra rollfördelningen. Regionförbundet södra Småland Videum Science Park SE Växjö Telefon: Fax: E-post: info@rfss.se

18 Regionförbundet har för avsikt att ta en aktiv roll avseende de båda utredningarna samt fortsätta att föra en dialog med länets kommuner och angränsande regioner. Växjö den 24 september 2014 REGIONFÖRBUNDET SÖDRA SMÅLAND Roland Gustbée Ordförande regionstyrelsen Peter Hogla Regiondirektör 2 (2)

19 Regionstyrelsen Ärende 6 c Trafikförsörjningsprogram - Reviderad tidplan Dnr 11/0172 Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar Att notera informationen till prorokollet Ärendet Arbetet med nästa trafikförsörjningsprogram (TFP) är inne i en intensiv fas och intressenterna visar stort intresse för innehållet och kopplingen till den regionala utvecklingsstrategin (RUS). För att få mer tid till förankring och samrådsprocess flyttas beslut om remissutgåva fram med ca en månad, dvs. till regionstyrelsens sammanträde 26 november Remisstiden blir då 27 november 2014 till 27 januari I övrigt planeras beslutsgången följa RUS. Bifogade handlingar - Arbetsutskottets protokoll 171/14

20 REGIONFÖRBUNDET södra Småland SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Regionstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida (32) 171 Trafikförsörjningsprogram för Kronobergs län förlängd remiss- och samrådstid Dnr 11/0172 Bakgrund Arbetet med nästa trafikförsörjningsprogram (TFP) är inne i en intensiv fas och intressenterna visar stort intresse för innehållet och kopplingen till den regionala utvecklingsstrategin (RUS). För att få mer tid till förankring och samrådsprocess flyttas beslut om remissutgåva fram med ca en månad, dvs. till regionstyrelsens sammanträde 26 november Remisstiden blir då 27 november 2014 till 27 januari I övrigt planeras beslutsgången följa RUS. Beslut Arbetsutskottet föreslår styrelsen besluta Att notera informationen till prorokollet Justerandes sign. Utdragsbestyrkande

21 Regionstyrelsen Ärende 7 a Regional utvecklingsstrategi (RUS), remissutgåva Dnr 13/0151 Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar Att godkänna remissutgåvan av RUS. Ärendet Ärendet gäller förslag på remissutgåva av en ny utvecklingsstrategi för Kronobergs län Arbetet löper enligt den processplan som fastlagts av regionstyrelsens AU. Kronobergs regionala utvecklingsstrategi ska beslutas av regionstyrelsen och regionfullmäktige i början av Remissperioden är 25/10-15/ Dialog kommer att föras med intressenterna kring följande frågor: 1)Hur stödjer strategin ert utvecklingsarbete? 2)På vilket sätt kommer ni att använda strategin i den fortsatta dialogen och samhandlingen? 3)Vilka aktörer ser ni som angelägna att samhandla med för att nå målen? 4)Vad saknar ni för att driva utveckling i linje med strategin? 5)Hur kan Region Kronoberg stödja er i det kommande arbetet? Information om remissen och dialogdatum publiceras på bloggen Intressenter ska kunna ge inspel via dokumentation på dialogmöten, meddelande på bloggen, via e-post eller post. Remissperioden avslutas med en remisskonferens under Regiondagarna januari Bifogade handlingar: - Arbetsutskottets protokoll 172/14 - Regional utvecklingsstrategi (RUS), remissförslag - Bilaga: Nulägesbeskrivning

22 REGIONFÖRBUNDET södra Småland SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Regionstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida (32) 172 Regional utvecklingsstrategi - remissutgåva Dnr 13/0151 Bakgrund Ärendet gäller Gröna Kronoberg 2025, förslag på remissutgåva av en ny utvecklingsstrategi för Kronobergs län Arbetet löper enligt den processplan som fastlagts av regionstyrelsens AU. Remissperioden är 25/10-15/ Målsättningen är att Kronobergs regionala utvecklingsstrategi ska beslutas av regionstyrelsen och regionfullmäktige i första kvartalet Under remissperioden kommer de samhandlingsformer som är kopplade till RUS användas för att informera och föra dialog om remissutgåvan. Intressenter ombeds att svara på följande frågor: 1) Är ställningstaganden och delstrategier relevanta? Lyfts rätt saker fram? Vad saknas? 2) Hur kan Kronobergs regionala utvecklingsstrategi fungera som ett bra underlag för den fortsatta dialogen och samhandling för Kronobergs utveckling? 3) Hur kan Kronobergs regionala utvecklingsstrategi fungera som ett stöd för ert utvecklingsarbete? Remissutgåvan kommer att läggas ut på med möjlighet att ge synpunkter via meddelande på bloggen, via e-post eller post. Remissperioden avslutas med remisskonferens januari I den efterföljande diskussionen lyfts frågor om sektorövergripande utmaningar, tillgänglighetsanpassning av produkten vad gäller fonter och kursiveringar samt lätt svenska. Vidare lyfts fråga om kommunturné för samtal om presenterade analyser och länets utmaningar. Beslutsunderlag - Regional utvecklingsstrategi (RUS), remissförslag - Bilaga: Nulägesbeskrivning Beslut Arbetsutskottet föreslår styrelsen att besluta Att godkänna förslag till remissutgåvan av RUS. Justerandes sign. Utdragsbestyrkande

23 REMISSFÖRSLAG: Regional utvecklingsstrategi för Kronobergs län Beslutsunderlag till Regionstyrelsen 22/ VERSION INNEHÅLL Remissutgåvans följebrev... 2 Syfte och bakgrund... 3 Arbetsmetod: Gröna tråden... 5 Nulägesanalys Målbild: Gröna Kronoberg Mål 2025: Vi växer i öppna och hållbara livsmiljöer Prioritering: Utveckla en komplementär region Prioritering: Utveckla ett inkluderande värdskap Prioritering: Satsa på bästa livsvillkoren för barn och unga Mål 2025: Vi växer av en cirkulär ekonomi med förnyelseförmåga Prioritering: Utveckla diversifieringen av näringslivet Prioritering: Utveckla innovationsförmågan Prioritering: Satsa på humankapitalet Bilagor ) Nulägesanalys för Kronobergs län

24 REMISSFÖRSLAG: Regional utvecklingsstrategi för Kronobergs län Beslutsunderlag till Regionstyrelsen 22/ VERSION REMISSUTGÅVANS FÖLJEBREV Detta är en remissutgåva av en ny regional utvecklingsstrategi för Kronobergs län (RUS). RUS kan beskrivas som en kompass för länets utveckling. Under ett halvår har vi talat med olika intressenter om länets utmaningar och möjligheter: Hur är det att leva i Kronoberg idag? Hur ska det vara att leva i Kronoberg 2025? Med stöd av insamlat underlag så finns nu ett remissförslag. Målbilden är Gröna Kronoberg. Den nya strategin ska stödja utveckling som är hållbar för människor, miljö och ekonomi. Det betyder att i Kronoberg 2025 ska människor kunna leva och växa i öppna och hållbara livsmiljöer. Vår regionala ekonomi och vårt näringsliv ska kunna växa av och bidra till en cirkulär ekonomi (kretsloppsekonomi) med förmåga till förnyelse. För att nå målen så behövs samsyn om utmaningar, prioriteringar och mål. Sex prioriteringar föreslås och de innebär att välja väg i riktning fram mot målen. Remissen riktar sig till alla intressenter som berörs av Gröna Kronoberg. Exempel är kommuninvånare, föreningar, statliga myndigheter, lokalt näringsliv, grannlän, akademi. Ni är potentiella aktörer i samhandlingen kring Gröna Kronoberg. Under remissperioden fortsätter samtalen. Uppmärksamma oss och andra intressenter på hur ni ser på utvecklingen, vad ni vill bidra med och hur Gröna Kronoberg kan stödja det. Fundera på: 1)Hur stödjer strategin ert utvecklingsarbete? 2)På vilket sätt kommer ni att använda strategin i den fortsatta dialogen och samhandlingen? 3)Vilka aktörer ser ni som angelägna att samhandla med för att nå målen? 4)Vad saknar ni för att driva utveckling i linje med strategin? 5)Hur kan Region Kronoberg stödja er i det kommande arbetet? Remissperioden är 25/10-15/ Information om remissen och dialogdatum publiceras på bloggen Intressenter kan ge inspel och synpunkter via dokumentation på dialogmöten, meddelande på bloggen, via e-post eller post. Remissperioden avslutas med en remisskonferens under Regiondagarna januari Välkommen att delta! Roland Gustbée (m) Carina Bengtsson (c) Robert Olesen (s) Ordförande i regionstyrelsen 1:e vice ordförande 2:e vice ordförande 2

25 REMISSFÖRSLAG: Regional utvecklingsstrategi för Kronobergs län Beslutsunderlag till Regionstyrelsen 22/ VERSION SYFTE OCH BAKGRUND Denna regionala utvecklingsstrategi för Kronoberg län (RUS) är vägledande för arbetet med hållbar regional utveckling och strategins aktualitet prövas var fjärde år. Strategin ersätter det tidigare Mötesplats södra Småland - regionalt utvecklingsprogram, en strategi för Kronobergs län (rev 2009). Utgångspunkten är att RUS är ett verktyg som ska bidra till att uppnå målen med den regionala tillväxtpolitiken genom att skapa bättre förutsättningar för hållbar regional utveckling. EU 2020 och den nationella strategin för regional tillväxt och attraktionskraft är vägledande för RUS. Samordning mellan RUS och kommunernas översiktsplanering eftersträvas särskilt. Regionförbundet södra Småland har som samverkansorgan ansvaret för det regionala tillväxtarbetet i Kronobergs län. Det övergår till det nya självstyrelseorganet Region Kronoberg från och med Ansvaret regleras i förordningen (2007:713) om regionalt tillväxtarbete. Med regionalt tillväxtarbete avses insatser för att skapa hållbar regional tillväxt och utveckling. Det innebär att: 1) utarbeta ett regionalt utvecklingsprogram och samordna genomförandet av programmet 2) löpande följa utvecklingen i länet och de funktionella analysregionerna i länet i förhållande till regionala och nationella mål, och 3) följa upp, låta utvärdera och till regeringen årligen redovisa resultaten av det regionala tillväxtarbetet. RUS omfattar utmaningar och mål kopplade till regional tillväxtpolitik och berör därför hela samhällsutvecklingen. En avgränsning som görs är att RUS inriktas på utmaningsdriven utveckling som kräver sektorsövergripande samhandling. Det betyder att RUS inte är sektorsindelad eller är en sammanfattning av alla sektorers utvecklingsarbete. DEN REGIONALA UTVECKLINGSSTRATEGIN ska utgöra en samlad strategi för ett eller flera läns regionala tillväxtarbete, binder samman planeringsprocesser med betydelse för en hållbar regional utveckling och underlättar samverkan mellan länen, ligger till grund för regionala strukturfondsprogram, territoriella program, regionala tillväxtprogram samt andra relevanta regionala program och insatser, upprättas utifrån en analys av de särskilda utvecklingsförutsättningarna i länet, ska ange mål, inriktningar och prioriteringar i arbetet, ska innehålla en plan för uppföljning och utvärdering, ska utarbetas i samråd med kommuner och landsting. Samråd bör också ske med näringsliv och organisationer. Programmet ska ligga till grund för samverkan mellan kommuner, landsting, statliga myndigheter, näringsliv och organisationer. det organ som ansvarar för programmet ska samordna insatserna för genomförandet. Samordningen ska ske i samverkan med kommuner och landsting. Samordning bör även ske med näringsliv, organisationer och statliga myndigheter. 3

26 REMISSFÖRSLAG: Regional utvecklingsstrategi för Kronobergs län Beslutsunderlag till Regionstyrelsen 22/ VERSION det organ som har ansvaret för det regionala tillväxtarbetet ska löpande följa upp det regionala utvecklingsprogrammet och se till att det utvärderas på ett ändamålsenligt sätt. när ett regionalt utvecklingsprogram har fastställts eller ändrats ska det gällande programmet ges in till regeringen. 4

27 REMISSFÖRSLAG: Regional utvecklingsstrategi för Kronobergs län Beslutsunderlag till Regionstyrelsen 22/ VERSION ARBETSMETOD: GRÖNA TRÅDEN VARFÖR SKA VI ARBETA MED EN GRÖN TRÅD? Kronoberg 2025 är en samlande strategi för utvecklingen av Kronobergs län - vad vi ska arbeta med och hur. Gröna tråden är en arbetsmetod för att nå de regionala utvecklingsmålen. Syftet är hållbar regional utveckling, att Kronobergs län ska arbeta för utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov - att flickor och pojkar, kvinnor och män ska ha samma förutsättningar att nå inflytande i det regionala tillväxtarbetet och få tillgång till tillväxtresurserna. Kommunerna och Regionförbundet Kronoberg är viktiga plattformar för samhandling mellan många olika samhällsaktörer som var och en påverkar den hållbara utvecklingens tre dimensioner den sociala, den ekonomiska och den ekologiska. För att arbetet kopplat till Kronoberg 2025 ska ske på ett hållbart sätt så lägger denna arbetsmetod grunden för ett ledningssystem som leder från mål till handling. Som vägledning används Ledningssystem för hållbarutveckling i kommuner, landsting och regioner, Svensk Standard SS :2014. Arbetsmetoden formas och utvecklas i dialog och samråd mellan Region Kronoberg och samhällets intressenter. Den regionala utvecklingsstrategins framtagande, genomförande och uppföljning integreras i de former för samhandling som finns i länet i områdesspecifika strategier, strategiska samtal, nätverksmöten och projekt- och utvecklingsprocesser. Med Gröna tråden kan samhandlingsformerna utvecklas för att bli tydligare, ändamålsenliga och ge förutsättningar för olika intressenter att påverka utvecklingen. På så sätt ska regionala utvecklingsprocesser ta hänsyn till resurserna hos olika aktörer. För en liten region som Kronoberg spelar det roll när, var och hur aktörernas möts, och om vad för att skapa ett mer hållbart upplägg. Det handlar om att skapa förutsättningar både för hur aktörerna arbetar (process) och vad de arbetar med. Arbetsmetoden består av ett antal delar som tillsammans skapar en grön tråd i det regionala utvecklingsarbetet. Region Kronoberg ansvarar för samordningen av Kronoberg 2025 i samarbete med Länsstyrelsen Kronoberg. VAD SKA VI ARBETA MED (INNEHÅLLET)? Kronoberg står liksom andra regioner inför ett antal globala och lokala samhällsutmaningar för att nå en hållbar samhällsutveckling. Utmärkande för dessa utmaningar är att de skär genom många sektoriella gränser och att de har flyttat sig högst upp på politiska agendor lokalt, regionalt och globalt. Utmaningarna kan inte lösas av en enskild aktör utan kräver en effektiv samhandling mellan politik, näringsliv, forskning och civilsamhälle. Offentliga aktörer kan ta ett tydligt ansvar genom att ställa utmanande krav på lösningar som inte finns idag och genom att skapa förutsättningar för gränsöverskridande samverkan som krävs för nya lösningar. Därför är det viktigt att ha en utblick, en omvärldsbevakning, primärt på EU-nivå för att påverka och växla upp begränsade resurser. Här kan det behövas särskild internationaliseringsförmåga (kunskap, resurser). Kronoberg 2025 prioriterar utmaningsdriven regional utveckling som ett sätt att skapa hållbarhet. Det betyder att sätta utmaningarna i centrum och prioritera ett sektorsövergripande arbetssätt 5

28 REMISSFÖRSLAG: Regional utvecklingsstrategi för Kronobergs län Beslutsunderlag till Regionstyrelsen 22/ VERSION (jämför med en självcentrerad och sektorsbunden planering). Det ska öppna upp för många olika intressenter att bidra till regional utveckling beroende av vad som är relevant för den enskilde intressenten att göra och samhandla kring. Intressenter kan då ta olika roller och ansvar i utvecklingsarbetet över tid och kliva in och kliva av utvecklingsprocesser beroende av vad utmaningen är och vilka resurser som krävs för att möta den. Det kräver ett målinriktat och processorienterat arbetssätt samt ett kompetent ledarskap. I det regionala prioriteringsarbetet används verktyg som förändringslogik, SMARTa 1 mål, intressentoch konsekvensanalyser för att pröva hur utmaningar och mål samspelar med varandra och om tänkta insatser kommer att leda till hållbar utveckling socialt, ekologiskt och ekonomiskt. Utvecklingen för var och en av hållbarhetsdimensionerna följs genom ett signalsystem av indikatorer. Exempel på indikatorer för social utveckling är: Utbildning, arbetsliv, hälsa, inkomster, delaktighet, kultur. Ekologisk utveckling: Biologisk mångfald, ekosystem, klimat, luft, mark, vatten. Ekonomisk utveckling: Produktion, produktivitet, investeringar, finansiell stabilitet, nyskapande, infrastruktur. Målvärdena för RUS syftar till att mäta långsiktiga effekter och anger en indikation på länets utveckling. Målvärdena är därför framtagna på en för länet aggregerad nivå. Program (för exempelvis trafikförsörjning, kompetensförsörjning, kultur, osv) kopplade till RUS ska innehålla indikatorer på en nivå som gör det möjligt att mäta effekter på kort och medellång sikt och ska fungera som en brygga mellan den konkreta verksamheten och RUS. Uppföljningen av indikatorer på alla nivåer ska i de fall det är relevant och möjligt göras utifrån kön, bransch, ålder, utbildning, osv. Bild 1: Förändringslogik 1 Specifika, Mätbara, Accepterade, Realistiska, Tidsbundna 6

29 REMISSFÖRSLAG: Regional utvecklingsstrategi för Kronobergs län Beslutsunderlag till Regionstyrelsen 22/ VERSION Bild 2: Gröna Kronobergs förändringslogik HUR SKA VI ARBETA (PROCESSEN)? Samhandling innebär att olika intressenter kan ta ansvar för och spela en roll i regionalt utvecklingsarbete utifrån sina förutsättningar. RUS funktion är att vägleda framåt i olika faser: 1) Samtal - vem vill göra något och varför? 2) Samsyn - vad bör göras? 3) Samarbete - vilka behövs föra att göra? 4) Samhandling - hur ska det göras och av vilka? Intressenter är de som äger, är involverade i, påverkas av eller berörs av RUS. Exempel på intressenter är kommuninvånare, föreningar, statliga myndigheter, lokalt näringsliv och akademi. Intressenterna är de främsta resurserna för att skapa utveckling och utgör regionens humankapital. En intressent kan inte ensam skapa den förändring som behövs för att nå den regionala målbilden. Då krävs samhandling och en aktiv och kontinuerlig intressentanalys. Det behövs för att inkludera och aktivera olika kompetenser, perspektiv och resurser kring utmaningarna. Det innebär också att respektera de mänskliga rättigheterna och erkänna deras betydelse och allmängiltighet. Jämställdhets- och mångfaldsintegrering är verktyg för detta och ska vara en del av hållbarhetsarbetet. Det betyder att all regional verksamhet ska bedrivas med utgångspunkt i kunskap om flickor och pojkars, kvinnor och mäns villkor och behov. Dessa villkor och behov ska genomsyra beslutsfattandet och processerna för regionalt utvecklingsarbete, från formulering av utmaningar till utformande av aktiviteter, indikatorer och mål. Ledarskap är en avgörande faktor för hållbar utveckling. Utmaningsdriven utveckling består av samhandlande processer på olika nivåer som behöver ledas för att vara målinriktade på kort och lång sikt. Det kräver ett processorienterat arbetssätt och ett kompetent ledarskap. Ledarskapet blir då ett medel för att skapa kreativitet, förnyelse och innovation. Gröna Kronoberg lägger stor vikt vid ett tydligt och kompetent ledarskap och organisationskulturer som stärker innovationsförmågan. Regionförbundet södra Småland (Region Kronoberg) har det regionala tillväxtansvaret och rollen att samordna RUS. Länsstyrelsen har rollen att bevaka statens intressen och bidra till regional utveckling. Organisationerna leder olika former av samhandling kring regional utveckling. Samhandlingsformer: Det finns flera olika samhandlingsformer på regional nivå för genomförande av RUS: Kommunalt forum (för förtroendevalda), strategiska samtal, nätverk och projekt. De ska användas som verktyg för samhandling mellan olika intressenter inom offentlig, privat och civil sektor i syfte att rikta olika resurser till gemensamma mål. Exempel på nätverk är Kompetensforum (Region Kronoberg), Kultursamverkansmodellen (Region Kronoberg) och Miljömålssystemet (Länsstyrelsen). Exempel på projekt är TvärDrag (attrahera inflyttare och kompetenser), Smart Housing Småland (skapa smart boende och hållbar byggd miljö), Studentmedarbetare (etablera kontaktnät inom arbetslivet redan under studietiden) och Fria ordet (utveckla friheten att yttra och uttrycka sig och använda Kronobergs litterära arv). 7

30 REMISSFÖRSLAG: Regional utvecklingsstrategi för Kronobergs län Beslutsunderlag till Regionstyrelsen 22/ VERSION Samhandlingsformer på regional nivå som leds av Regionförbundet södra Småland (Region Kronoberg) ska vara ändamålsenliga, bidra till målen i Kronoberg 2025 och ta hänsyn till intressenternas förutsättningar att delta. Styrdokument: RUS är ett vägledande dokument för intressenter som vill samhandla kring regionens utveckling. För Regionförbundet södra Småland (Region Kronobergs) är RUS ett styrande dokument i det regionala tillväxtarbetet och organisationen bör respektera, beakta och bemöta sina intressenters intressen. RUS genomförs med stöd av regionala program (strategier, planer) och är styrande för sakområdenas processer och projekt. Regionförbundet Kronoberg (Region Kronoberg) ansvarar för att samordnande funktioner kopplas till målarbetets genomförande och uppföljning. Andra aktörer deltar genom samhandling. Bild: Styrdokument Dialog- och lärandecykel: Syftet med en regional lärandecykel är att skapa ansvarighet, öppenhet och transparens. Ansvar i att beakta kvaliteten i beslut och uppföljningen av dem. Öppenhet och transparens kring beslutens kända och förväntade påverkan på samhället, ekonomin och miljön. Den regionala utvecklingsstrategins aktualitet ska prövas var fjärde år. Lärande och uppföljning planeras utifrån en ettårs- och fyraårscykel. Lärandecykeln ska bindas samman med de samhandlingsformer och planeringsprocesser kring styrdokument som finns kopplade till Kronoberg Den regionala utvecklingsstrategin följs upp i sin helhet i ett årligt regionalt forum och kompletteras av vår- och höstforum med tematiska fördjupningar. Lärandecykeln ska underlätta flernivåstyrning, d v s samhandling, och en ökad växelverkan mellan regional utveckling och kommunal översiktsplanering. Det ska skapa förutsättningar för att sammanbinda olika planeringsprocesser på nationell, regional och lokal nivå (att planera, införa och tillämpa, utvärdera och rapportera, analysera och förbättra). 8

31 REMISSFÖRSLAG: Regional utvecklingsstrategi för Kronobergs län Beslutsunderlag till Regionstyrelsen 22/ VERSION Bild: Fyraårscykel för den regionala utvecklingsstrategin i Kronobergs län (RUS) 9

32 REMISSFÖRSLAG: Regional utvecklingsstrategi för Kronobergs län Beslutsunderlag till Regionstyrelsen 22/ VERSION NULÄGESANALYS Texten nedan är en sammanfattning av Kronobergs nuläge, utveckling och position. Nulägesanalysen utgör en grund för målbilden och prioriteringarna. Ur ett längre perspektiv har regionen haft en, jämfört med regioner utanför storstadsregionerna, god tillväxt både sett till befolknings- och sysselsättningsutveckling. Sysselsättningsgraden i länet är en av de högsta i riket, även om skillnaderna i sysselsättningsgrad mellan olika kommuner och grupper varierar. Män har en högre sysselsättningsgrad än kvinnor, och i Kronoberg är detta särskilt framträdande. Det finns flera delförklaringar till könsskillnaderna, bland annat att kvinnor i högre utsträckning än män är föräldralediga, arbetar deltid, studerar och är sjukskrivna, samt att länet har ett mansdominerat näringsliv där löneutvecklingen tenderar att vara högre än i kvinnodominerade yrken. Ett flertal för regionen viktiga näringar har haft en, sett över tid, stabil utveckling och en hög omställningsförmåga. Framväxten av nya tillväxtnäringar har balanserat nedgången inom näringar där konkurrenskraften dalat, och länets höga exportkvot antyder en hög förmåga till att attrahera utländskt kapital till regionen. Sedan nittiotalskrisen har sysselsättningstillväxten i länet, ur ett jämförande perspektiv, varit god. Men takten har under de senaste åren avstannat och arbetslösheten har ökat, främst för grupper som redan hade en svag etablering på arbetsmarknaden. Den främsta anledningen till den avstannade sysselsättningstillväxten är att finanskrisen drabbat länet hårt, och främst är det länets omfattande industrisektor som drabbats. Både ur ett längre och kortare perspektiv visar statistiken att det sker en professionalisering på arbetsmarknaden och utbildningsnivån är en av de grundläggande faktorerna som avgör den enskildes möjlighet till anställning. Kunskapskraven ökar både inom nya och mer mogna branscher, och de förväntade pensionsavgångarna från några av länets större branscher är inom de närmsta åren stora och adekvat kompetens kommer att efterfrågas för att säkra företagens konkurrenskraft och förnyelseförmåga. Även om de som nu lämnar arbetslivet för pension i hög utsträckning haft en förgymnasial utbildning, innebär det inte att de ersätts med personer som inte har en högre utbildningsnivå, utan snarare tyder prognoser på att kompetenskraven ökar vid nyanställningar. Med ökade kompetenskrav på arbetsmarknaden ökar även behovet av tillgång till rätt kompetens hos arbetskraften. Befolkningen i Kronobergs län har idag en något lägre utbildningsnivå än riksgenomsnittet, och det finns stora skillnader mellan kommunerna och könen. Män har en lägre utbildningsnivå än kvinnor, och i Kronoberg är detta förhållande särskilt framträdande och skillnaderna mellan pojkars och flickors studieresultat ökar. För att möta de ökade kompetenskraven i framtiden är det därför viktigt att främja individers möjligheter till ett livslångt lärande, oavsett kön och hemkommun. Men det gäller även att arbeta för en mer effektiv matchning på arbetsmarknaden, så att arbetskraften innehar de kompetenser som efterfrågas av de regionala arbetsgivarna. Ett viktigt led i detta arbete är att bryta könstereotypa utbildnings- och yrkesval och stärka samverkan mellan utbildningsystemet och näringslivet. 10

33 REMISSFÖRSLAG: Regional utvecklingsstrategi för Kronobergs län Beslutsunderlag till Regionstyrelsen 22/ VERSION Den omställning som sker på arbetsmarknaden påverkar de olika geografierna inom landet och länet på skilda vis. På nationell nivå har flera mindre regioner under de senaste decennierna haft en negativ utveckling som en följd av nedlagda arbetstillfällen som inte har ersatts med nya jobb inom andra näringar. Istället har de nya arbetstillfällena växt fram i andra geografier, och då främst i storstäderna som stått för den största delen av landets sysselsättningstillväxt under de senaste åren. Detta har medfört stora omflyttningar inom landet och allt fler bor i någon av landets större regioner. Utvecklingen i Kronobergs län har följt samma mönster; allt fler bor i Växjö som sedan nittiotalet stått för länets befolkningstillväxt, och tillsammans med Älmhult för länets sysselsättningstillväxt. Växjös starka utveckling har varit viktig för regionens samlade konkurrenskraft, men genom åren har skillnader mellan stad och land uppstått. För ett glest län som Kronoberg har senare års trender med en alltmer tilltagande urbanisering medfört en allt glesare landsbygd och att flera av de mindre kommunerna haft en negativ befolkningsutveckling och en ökande medelålder som konsekvens, och inom det närmsta decenniet kommer antalet äldre fortsatt att öka. För att hela regionen ska leva och stå rustade inför omställningarna i framtiden behöver de olika kommunerna bindas samman och dra nytta av varandras styrkor. En regionförstoring med ökad rörlighet mellan de olika administrativa gränserna inom Kronoberg skulle medföra en utökad arbetsmarknad för arbetstagarna och större möjligheter för kompetensförsörjning för arbetsgivarna. För de mindre kommunerna skulle starka länkar in till större arbetsmarknader vara en stabiliserande faktor under lågkonjunkturer som ofta drabbar små ekonomier hårdare. Vidare är det viktigt att även i framtiden bejaka inflödet av extern kompetens från andra regioner genom att möjliggöra för rörlighet över länsgränserna. De glesa strukturerna i länet innebär att transportsträckorna blir långa och att kollektivtrafikens marknadsandel är lägre än i mer tätbefolkade regioner. Ur ett längre perspektiv har de klimatpåverkande utsläppen i länet minskat, främst som en följd av en omställning inom energisektorn, men för att lyckas med att utveckla en grön region behöver utsläppen från transporter minska. Givet länets förutsättningar behöver effektiva transportlösningar utvecklas och användningen av fossilfria bränslen öka. Den framtida konkurrensförmågan i länet kommer att vara avhängig dels en ökad grad av diversifiering, dels en fortsatt stark konkurrenskraft inom industrin. Nya företag inom omogna branscher är en förutsättning för att minska länets konjunkturkänslighet, och främjandet av nyföretagsamhet hos kvinnor är av stor betydelse för att stärka länets samlade konkurrenskraft. Nya företag inom turism, service och tjänster borgar för nya möjligheter även inom geografier som saknar en hög befolkningstäthet. För länets stora landsbygd har tillgång till höghastighetsbredband inneburit nya möjligheter att arbeta och driva företag hemifrån. Framväxten av nya företag, som kan komplettera den redan befintliga basen av små- och medelstora företag, är av stor betydelse för att stärka de mindre kommunernas konkurrenskraft men också för att minska länets konjunkturkänslighet. Men en förutsättning för att lyckas med den framtida omställningen av näringslivet är att människor vill bo och verka i regionen och att de som bor här får utnyttja sin fulla potential. Under det senaste decenniet har utflyttningen från länet varit relativt hög, men har kompenserats genom invandring från andra länder. Men för att frigöra tillväxtpotentialen i länet behöver arbetsmarknadsdeltagandet 11

34 REMISSFÖRSLAG: Regional utvecklingsstrategi för Kronobergs län Beslutsunderlag till Regionstyrelsen 22/ VERSION från utsatta grupper öka, och fler människor välja att bo kvar eller flytta till regionen. En alltmer åldrande befolkning kommer att medföra en ökad försörjningsbörda för befolkningen i arbetsför ålder. Därför är det av särskilt stor betydelse att den tillgängliga arbetskraften i högre utsträckning än idag ges möjlighet att inkluderas i det gemensamma utvecklingsarbetet för länets framtida konkurrenskraft. 12

35 REMISSFÖRSLAG: Regional utvecklingsstrategi för Kronobergs län Beslutsunderlag till Regionstyrelsen 22/ VERSION MÅLBILD: GRÖNA KRONOBERG Här följer en beskrivning av målbilden för Kronoberg Målbilden visar i vilken riktning regionen ska gå. Den bygger på ställningstaganden till utmaningar och möjligheter i nulägesanalysen: Hur ska det vara för nuvarande och kommande generationer att leva i och leva av Gröna Kronoberg? Ställningstagandena beskrivs under de egna målavsnitt som Vi lever i öppna och hållbara livsmiljöer och Vi lever av en cirkulär ekonomi med förnyelseförmåga. MÅLBILD 2025: KRONOBERG VÄXER I ÖPPNA OCH HÅLLBARA LIVSMILJÖER AV FÖRNYELSEFÖRMÅGA GRÖNA KRONOBERG. Gröna Kronoberg växer genom att se möjligheter i globala och lokala utmaningar. Det är regionens flickor och pojkar, kvinnor och män i olika åldrar som skapar utveckling och förnyelse inom alla sektorer - offentlig, privat och civil. De påverkas av och påverkar utvecklingen. De är Gröna Kronobergs intressenter och målgruppen för det regionala utvecklingsarbetet. Alla behövs för att skapa öppna och hållbara livsmiljöer som är attraktiva att bo, arbeta och vistas i. Samhandling kring social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet gör Gröna Kronoberg framgångsrik. Samhandling genom öppna och transparenta processer och kompetent ledarskap är vägen fram till målen i Gröna Kronoberg. Gröna Kronoberg är en växande landsbygdsregion mitt i södra Sverige mellan storstadsregionerna. Regionen är både liten och stor en liten befolkning på en relativt stor yta. Många små orter växer i en stark stråkstruktur runt tillväxtmotorn Växjö. Orterna och landsbygderna drar nytta av och kompletterar varandra över kommun- och länsgränser. I Gröna Kronoberg är skogen och sjöarna nära och närvarande. Skog och jord producerar ekologiska, sociala och ekonomiska värden. Gröna Kronoberg utvecklar det ömsesidiga beroendet mellan stad och land genom att stärka funktionella samband och genom att förvalta och utveckla landskapets natur- och kulturvärden som en grund för utvecklingen. Livsmiljöerna är öppna och hållbara. Gröna Kronoberg har en stark förnyelseförmåga. Här verkar många små och medelstora företag och näringslivet breddas från sin bas i tillverkande industri till fler tjänste- och serviceföretag. Många företagsledare ger en stor samlad erfarenhet av att leda och att arbeta entreprenöriellt. En stark idéburen sektor skapar arenor som tar vara på människors engagemang och idéer och som bidrar till en kulturell infrastruktur i både stad och land. Vilja och förmåga finns i privat, civil och offentlig sektor att möta efterfrågan av hållbara lösningar på lokala och globala utmaningar som klimat, energi, miljö, demografi, social trygghet, hälsa och utbildning. En välutvecklad högskolestruktur i regionen och närheten till Linnéuniversitet skapar grund för framgångsrika samarbeten som kombinerar kunskaper och skapar innovation. Gröna Kronoberg satsar på att bli en ledande hållbar region. Genom att återuppbygga resurser oavsett om det är socialt (mänskligt), ekologiskt (miljö) eller ekonomiskt (tillverkande) så tar Gröna Kronoberg sikte på en cirkulär ekonomi. Det betyder satsningar på livsmiljöer där människor utvecklas och mår bra. Det betyder också satsningar på ett näringsliv som möter efterfrågan på hållbara lösningar för produktion och konsumtion vilket skapar tillväxt och jobb. Gröna Kronoberg 13

36 REMISSFÖRSLAG: Regional utvecklingsstrategi för Kronobergs län Beslutsunderlag till Regionstyrelsen 22/ VERSION arbetar för att användningen av fossila bränslen upphör och att länet blir ett plusenergilän som producerar mer energi än det förbrukar. Den gröna profilen bygger således på ansvarstagande både i ett helhetstänk och i särskilda satsningar - politikens ställningstaganden och vägval i kombination med små och stora initiativ hos aktörer inom offentlig, privat och civil sektor. På så vis leder Kronoberg 2025 en hållbar utveckling i framkant - som Europas grönaste region. Här följer en sammanfattning av utmaningar - som grund för ställningstaganden och målbild. DEMOGRAFI OCH RUMSLIGA STRUKTURER: Glesa strukturer - asymmetri mellan centrum och periferi. Länet har en gles befolkningsstruktur och långa avstånd mellan arbetsmarknadsregionerna. Den låga befolkningstätheten är en utmaning då regioner med högre befolkningstäthet har haft en starkare utveckling under de senaste decennierna sambandet mellan hög densitet och tillväxt är starkt. Glesbefolkade delar av länet har under de senaste decennierna haft en svag tillväxt, och det är Växjö och Älmhult som stått för länets sysselsättningstillväxt under de senaste decennierna, och en allt större del av länets befolkning har koncentrerats till Växjö. Vidare innebär de stora rumsliga avstånden i länet att utsläppen från transportsektorn är höga. Befolkningen på landsbygden minskar. För ett glest län likt Kronoberg, med stora delar landsbygd, innebär detta en utmaning både för kulturlandskapet och de långsiktiga livsmöjligheterna på landsbygden. Det minskade befolkningsunderlaget har lett till nedläggningar av serviceinrättningar vilket på sikt är strukturförstärkande. Bostadsbrist. En allt större del av befolkningen lever i tätort har medfört en ökad bostadsbrist i flera av länets tätorter särskilt stor är bristen i de orter som har haft en befolkningstillväxt. Men bostadsproduktionen har under de senaste åren varit låg och inte motsvarat den ökande efterfrågan, särskilt vad gäller hyreslägenheter. En åldrande befolkning. Antalet äldre i länet blir allt fler, och trenden förväntas att fortsätta inom det närmsta decenniet samtidigt prognosticeras antalet i arbetsför ålder att vara konstant vilket kommer att öka försörjningsbördan för den arbetsföra delen av befolkningen. Det finns stora skillnader i ålderssammansättningen mellan centrum och periferi; både på nationell och regional nivå. Åldersstrukturerna i mindre kommuner med en historiskt sett hög utflyttning är skeva, samtidigt som centralorterna i regel har en mer gynnsam struktur som en följd av inflyttning. Utflyttningen av unga från länet förstärker utmaningen. Stora skillnader i levnadsstandard. Medianinkomsten i Kronoberg ligger under riksgenomsnittet. Därtill är skillnaderna i medianinkomst mellan kvinnor och män större än för riket. Faktorer som att kvinnor i högre utsträckning än män är föräldralediga och arbetar deltid, att kvinnor i högre grad än män är sjukskrivna och att länet har ett mansdominerat näringsliv, där löneutvecklingen tenderar att vara bättre än i kvinnodominerade yrken, är möjliga orsaker. Skillnaderna i livsinkomst får långtgående konsekvenser för människors levnadsstandard. Kronobergs län har ett ohälsotal som ligger i linje med genomsnittet för riket. Kvinnors ohälsotal ligger dock något över genomsnittet för riket och på regional nivå är skillnaderna i ohälsotal mellan kvinnor och män stora. Individens hälsotillstånd och allmänna välbefinnande sammanhänger med en rad olika socioekonomiska faktorer, så som möjligheter till försörjning, utbildningsnivå och arbetsmiljö. NÄRINGSLIV OCH REGIONAL EKONOMI: 14

37 REMISSFÖRSLAG: Regional utvecklingsstrategi för Kronobergs län Beslutsunderlag till Regionstyrelsen 22/ VERSION Svag sysselsättningstillväxt. Finanskrisen har haft stor påverkan på länet. Sysselsättningsutvecklingen och utvecklingen av daglönesumman i länet har varit en av de svagare i riket, men samtidigt har produktivitetsutvecklingen varit stark som en följd av rationaliseringar och effektiviseringar. Stort beroende av lågteknologisk industri. Länet har ett av rikets högsta industriberoende, med en hög andel av de sysselsatta inom lågteknologisk tillverkning. Den svaga sysselsättningsutvecklingen under de senaste åren beror främst på en svag tillväxt inom detta segment. Låg kunskapsintensitet i näringslivet. Näringslivets FoU-investeringar i länet är låga och under snittet för riket och regioner exklusive storstadsregionerna. En låg investeringsgrad i FoU innebär minskade möjligheter till utveckling av nya produkter och innovationer. Vidare har länet en låg andel under riksgenomsnittet men på samma nivå som snittet för gruppen övriga regioner som exkluderar storstadsregionerna som är sysselsatta inom kunskapsintensiva branscher i näringslivet. Då tillväxten under senare år primärt skett i dessa näringar, så även i Kronoberg, har det låga kunskapsinnehållet på länets arbetsmarknad hämmat den övergripande tillväxten. Hög medelålder på företagare. Mer än var tredje företagare verksam i länet är över 55 år. Inom vissa branscher som är stora i länet, exempelvis skogsbruk och tillverkning, är medelåldern särskilt hög. Skillnaderna mellan kommunerna är stora som lägst är medelåldern hos företagarna i Växjö, som högst i länets mindre kommuner. För att medelåldern ska sjunka krävs att fler vill bli företagare, exempelvis behöver fler kvinnor bli företagare, då det idag är stora skillnader mellan könen. Könsuppdelad arbetsmarknad. Länets arbetsmarknad har en tydlig könsuppdelning. Kvinnor arbetar i högre utsträckning än män inom offentlig sektor, och motsatt förhållande råder inom den privata sektorn. En förklaring är att den privata sektorn i större utsträckning än i de flesta andra regioner utgörs av tillverkningssektorn, som har en stor överrepresentation av män. Könsuppdelningen på arbetsmarknaden speglas också i ungas utbildningsval, som präglas av könsstereotypa föreställningar och normer om vad flickor och pojkar är bra på och förväntas göra. Forskning visar att en mer jämställd arbetsmarknad fungerar bättre som resursfördelningsinstrument och skapar ökade förutsättningar för innovationer, vilket i sin tur kan främja tillväxt, sysselsättning och konkurrenskraft. Låg utbildningsnivå och stora skillnader mellan kommunerna och könen. Utbildningsnivån i länet, sett till andelen av befolkningen med en förgymnasial utbildning, är lägre än riksgenomsnittet och snittet för regioner utanför storstadsregionerna. Andelen högutbildade av länets befolkning är något högre än i regioner utanför storstadsregionerna, men lägre än riksgenomsnittet. En allt mer kunskapsdriven arbetsmarknad kräver tillgång till ett högt humankapital. I länets mindre kommuner är utbildningsnivån låg, samtidigt som den är högre än riksgenomsnittet i Växjö kommun. Detta beror på att ungdomar som studerar flyttar till Växjö, men också på den lokala arbetsmarknadens utformning. På samma sätt förhåller sig Kronoberg till storstadsregionerna, och årligen flyttar fler med en hög utbildning från än till länet.. Män har en lägre utbildningsnivå än kvinnor. En delförklaring är att kvinnor i högre utsträckning än män arbetar inom offentlig sektor, som inte sällan har krav på eftergymnasial utbildning, samtidigt som män särskilt i glesbefolkade och industribetonade kommuner arbetar inom branscher som inte har motsvarande krav på utbildningsnivå. En relativt sett hög andel av männen har en förgymnasial utbildning som högsta uppnådda utbildningsnivå. Vidare finns framträdande skillnader mellan pojkars och flickors studieresultat, där trenden går mot att pojkars resultat sjunker och flickors resultat ökar. Matchningsproblematik. Från 2012 och fem år framåt förväntas personer i Kronobergs län att gå i pension. En stor andel av dem arbetar inom för länet viktiga sektorer. Under endast några år har kunskapsbehovet på arbetsmarknaden ökat, och främst råder brist på eftergymnasiala kompetenser inom 15

38 REMISSFÖRSLAG: Regional utvecklingsstrategi för Kronobergs län Beslutsunderlag till Regionstyrelsen 22/ VERSION tillverkning, vård- och omsorg samt IT samtidigt som arbetslösheten och den tillgängliga arbetskraften ökat, men arbetsgivare upplever fortsatt att det ofta är svårt att hitta rätt kompetenser. Utsatta grupper står långt från arbetsmarknaden. Under den senaste femårsperioden har långtidsarbetslösheten och antalet arbetslösa tillhörande utsatta grupper mer än fördubblats. Grupper med särskilt hög arbetslöshet är utomeuropeiskt födda och förgymnasialt utbildade. För att klara de framtida demografiska utmaningarna behöver en större del av arbetskraften inträda på arbetsmarknaden. 16

39 REMISSFÖRSLAG: Regional utvecklingsstrategi för Kronobergs län Beslutsunderlag till Regionstyrelsen 22/ VERSION MÅL 2025: VI VÄXER I ÖPPNA OCH HÅLLBARA LIVSMILJÖER I detta avsnitt beskrivs ett av två mål som tillsammans utgör målbilden Gröna Kronoberg. Målet är ett ställningstagande i förhållande till Kronobergs utmaningar. Det följs upp av prioriteringar som beskriver vilken samhandling som ska leda till målet. GRÖNA KRONOBERG SKA SKAPA FÖRÄNDRING AVSEENDE UTMANINGAR KOPPLAT TILL DEMOGRAFI OCH RUMSLIGA STRUKTURER: Kronoberg är ett landsbygdslän med glesa strukturer och asymmetri mellan centrum och periferi. På landsbygden är strukturerna glesare än i staden och det finns ett landskap att förhålla sig till. Befolkningen på landsbygden minskar samtidigt som tillväxtmotorn har växtvärk vilket skapar högt förändringstryck både i stad och i land. Brist på bostäder när fler väljer att bo i tätorter. En åldrande befolkning generellt och underrepresentation av barn och unga på landsbygden. Högt ohälsotal bland kvinnor. Skillnaderna i ohälsotal mellan kvinnor och män är stora. Utsläpp från transporter påverkar miljö och behov av omställning till förnybara resurser. LIVSMILJÖER avser boende, boendemiljö och vardag. Målet är att anpassa och utveckla livsmiljöer för att de ska vara öppna och hållbara. Det handlar om att skapa attraktivitet som omfattar hela det geografiska området och hela befolkningen de som bor, lever, driver företag eller tillfälligt besöker regionen. Det bygger på övertygelsen om att alla kan dra fördel av och bidra till att regionen är attraktiv. Varje plats, ort eller stad har en betydelse för regionens utveckling som helhet och det handlar om att mäta sig mot andra utifrån sina egna förutsättningar. I Gröna Kronoberg ska pojkar och flickor, kvinnor och män i alla åldrar ha möjlighet att kombinera bra boende, utbildning, arbete, service, omsorg och fritid. Attraktivitet är en upplevelse och därför behöver olika intressenter och intressen involveras i utvecklingen: För vem ska det vara attraktivt? Vem ska utveckla en attraktiv miljö? Attraktionskraften är mycket en fråga för den lokala nivån men det regionala sammanhanget är också viktigt. ÖPPNA LIVSMILJÖER sätter fokus på demokrati och förnyelseförmåga. I Gröna Kronoberg ska alla ha bra förutsättningar att kunna påverka och bidra till samhällets utveckling. Här spelar samhällets förnyelseförmåga en viktig roll - öppenhet för nya människor, kunskaper och idéer en roll. Öppna livsmiljöer handlar också ett samhälle med hög tillgänglighet både fysisk och digital tillgänglighet. HÅLLBARA LIVSMILJÖER handlar om en balanserad utveckling i hela regionen utifrån de tre hållbarhetsdimensionerna. Däribland att hantera tillgången och efterfrågan till bostäder, exploateringsbar mark, ökade transportbehov, utsläpp från trafik, sociala och ekonomiska skillnader, arbetslöshet eller nya omsorgs- och servicelösningar. I landsbygdsregionen Kronoberg blir relationen mellan stad och land allt viktigare eftersom de gör varandra hållbara genom att skapa olika värden. Staden är en arena för handel, kultur, möten, offentlig service och en bred arbetsmarknad. Landsbygden erbjuder mat, vatten, energi, ekosystemtjänster, arbetskraft och rekreation men fungerar också som stadens reningsorgan. 17

40 REMISSFÖRSLAG: Regional utvecklingsstrategi för Kronobergs län Beslutsunderlag till Regionstyrelsen 22/ VERSION Målet ska förverkligas genom delstrategier som prioriterar komplementaritet och regionalt samordnad planering, att utveckla entreprenöriell samverkan lokalt kring attraktivitet samt att satsa på den demografiska gruppen barn- och unga. MÅLVÄRDEN 2025: 1. BEFOLKNINGSTILLVÄXTEN I LÄNET MELLAN SKA MINST ÖVERSTIGA MEDIANEN FÖR RIKET. 2. ÅR 2025 SKA LÄNET HA EN ARBETSMARKNADSREGION. 3. DE KLIMATPÅVERKANDE UTSLÄPPEN SKA 2025 HA MINSKAT MED MINST 40 % JÄMFÖRT MED ENERGIINTENSITETEN SKA MINSKA MED 20 % MELLAN SKA MEDIANINKOMSTEN FÖR KVINNOR OCH MÄN VARA ÖVER RIKSGENOMSNITTET SKA OHÄLSOTALET VARA UNDER RIKSGENOMSNITTET FÖR KVINNOR OCH MÄN. 7. ÅR 2025 SKA ANTALET TURISTNÄTTER I KRONOBERGS LÄN HA ÖKAT MER ÄN RIKSGENOMSNITTET. 18

41 REMISSFÖRSLAG: Regional utvecklingsstrategi för Kronobergs län Beslutsunderlag till Regionstyrelsen 22/ VERSION PRIORITERING: UTVECKLA EN KOMPLEMENTÄR REGION UTMANINGAR Prioriteringen innebär vägval i förhållande till: Kronoberg är ett glest län med en tydlig stråkstruktur - 87% bor utmed stråken och 91% arbetar utmed stråken. Kronoberg är inte en sammanhållen region utan har tre funktionella delregioner med samband över länsgränsen. Kronoberg är en flerkärning region med 51 mindre orter och en större stad. Befolkningsmässigt är länet det fjärde minsta i Sverige. Befolkningstillväxten är främst koncentrerad till Växjö. MÖJLIGHETER - Genom samhandling bidrar regionens aktörer till att: UTVECKLA EN KOMPLEMENTÄR REGION. Det betyder att platser, orter, städer och regioner kompletterar, drar nytta av och förstärker varandras utveckling. Prioriteringen innebär att i högre utsträckning använda komplementaritet som en strategi, att förhålla sig till varandra på ett synergiskapande sätt och att bilda en komplementär region med flera nischade kärnor. Det ska bidra till bättre förutsättningar för attraktiva livsmiljöer i hela regionen. De olika orterna i och utanför länet kompletterar redan varandra på olika sätt. Såväl Kronobergs län som storregionen länet ligger i är redan idag flerkärnig, eller komplementär. Genom att arbeta komplementärt kan effektiviseringar och fördelar skapas i strategiska samarbeten vad gäller policyinsatser och förvaltning. På så vis kan regionen skapa en mer balanserad regional utveckling med minskad dominans och minskad koncentration. KRONOBERGSTRIANGELN är benämningen av de tre funktionella arbetsmarknadsregionerna i Kronoberg: Växjö (Alvesta, Lessebo, Uppvidinge och Tingsryd) Ljungby (Markaryd), Älmhult (Älmhult- Osby ingår också i en större delregion med kommunerna i nordöstra Skåne Kristianstad är den mest närbelägna metropolen). De har flera kompletterande tätorter inom näravstånd. Här finns funktionella samband som kan förstärkas på ett proaktivt sätt. Delregionerna kan dra nytta av och komplettera regionens starka stråkstruktur i planeringen av trafik, infrastruktur och bebyggelse. Det innebär också att dra fördel av de tillväxtförstärkande krafterna i regionen - i synnerhet med Växjö som tillväxtmotor. Strategin innebär således att både stärka sambanden i länet och inom delregionerna inklusive de delar som sträcker sig in i grannlänen. Det vill säga att utveckla länet som en komplementär region i sin helhet, men som också har tydliga delregioner. SAMORDNAD PLANERING på regional nivå behöver utvecklas för att stärka växelverkan mellan olika planeringsprocesser på regional och lokal nivå. Frågorna som pekas ut vad gäller attraktiva livsmiljöer hanteras i många fall inom ramen för kommunernas mandat och som centrala delar i kommunernas översiktsplaner och utvecklingsplaner. Här kan Regionförbundet södra Småland (Region Kronoberg)som regional tillväxtaktör bidra med en samordnande roll i arbetet som helhet. Bild: Kronobergsregionens funktionella delregioner, orts- och stråkstruktur 19

42 REMISSFÖRSLAG: Regional utvecklingsstrategi för Kronobergs län Beslutsunderlag till Regionstyrelsen 22/ VERSION Exempel på regionala program som bidrar till genomförandet av denna prioritering är Trafikförsörjningsprogrammet, Länstransportplanen och Digital agenda. 20

43 REMISSFÖRSLAG: Regional utvecklingsstrategi för Kronobergs län Beslutsunderlag till Regionstyrelsen 22/ VERSION PRIORITERING: UTVECKLA ETT INKLUDERANDE VÄRDSKAP UTMANINGAR - Prioriteringen innebär vägval i förhållande till: Krympande kommuners behov av anpassning och utveckling. Svårt att attrahera rätt kompetenser, inflyttare och att få människor att stanna. Innanförskap - svårt för utsatta grupper att inkluderas i samhällsutvecklingen. Strukturomvandlingen skapar behov av att förnya det sociala kapitalet lokalt. MÖJLIGHETER Genom samhandling bidrar regionens aktörer till att: UTVECKLA ETT INKLUDERANDE VÄRDSKAP. Det handlar om att förverkliga hela potentialen i människor, verksamheter och platser. Flickor och pojkar, kvinnor och män i olika åldrar ska känna sig välkomna till regionen som praktikanter, kunder, klienter, patienter, studenter eller kollegor, etc. Det kan handla om service, bemötande, kvalitet och gästfrihet. Genom ett välkomnande och öppet förhållningssätt kan organisationer och individer bidra till en attraktiv livsmiljö. Hur bidrar du eller din organisation till att flickor och pojkar, kvinnor och män i olika åldrar ska känna sig välkomna? Hur tar du eller din organisation vara på potentialen i mötet med människor? ALL UTVECKLING SKER LOKALT och många frågor avseende attraktiva livsmiljöer faller inom ramarna för kommunernas ansvar. Kommunerna kan inte ensamma hitta lösningarna men de kan söka former för lokal samverkan kring utvecklingsfrågor. Leader-metoden är ett exempel på hur lokal utveckling kan ledas. Formerna för samverkan mellan offentliga, privata och civila aktörer är inte givna och kan behöva utforskas och utvecklas. Därför är förutsättningarna för delaktighet och samhandling viktiga. Det kan exempelvis handla om hur väl dialogen fungerar mellan offentlig, privat och civil sektor, hur deltagardemokrati kan komplettera den representativa demokratin och hur välkomnande och öppna individer och organisationer är för nya idéer och människor. Utvärdera och utveckla förutsättningarna för deltagardemokrati och delaktigheten i politiska beslutsprocesser, exempelvis genom att använda Europarådets KOD för civila samhällets delaktighet som ett verktyg. ENTRPRENÖRIELL SAMVERKAN LOKALT handlar om förmågan och kompetensen att upptäcka eller skapa möjligheter, bedöma dem, samla resurser, och utnyttja dess möjligheter. Det handlar om Kronobergs konkurrensfördelar gentemot besökare, potentiella inflyttare och existerande invånare - en kombination av värden som svarar på önskemål och behov hos individer, företag och organisationer. Det går att tala om underskott, jämvikt eller överskott av värden. Exempelvis tillgången till varor och tjänster, service och marknader, natur och kultur. Men även mer svårfångade värden som platsens sociala kapital, som sociala nätverk och de normer, värderingar och livsstilar som finns i anslutning till dem. För att stödja hållbar utveckling kopplat till målet läggs fokus här på att individer, företag och organisationer inkluderas i arbetet med att skapa attraktiva miljöer. Ta reda på: För vem är platsen attraktiv att leva, besöka eller arbeta i? Vem ska göra den attraktiv? Exempel på regionala program som bidrar till genomförandet av denna prioritering är Regional kulturplan och Besöksnäringsstrategin. 21

44 REMISSFÖRSLAG: Regional utvecklingsstrategi för Kronobergs län Beslutsunderlag till Regionstyrelsen 22/ VERSION PRIORITERING: SATSA PÅ BÄSTA LIVSVILLKOREN FÖR BARN OCH UNGA UTMANINGAR Gröna Kronoberg sätter ett förstoringsglas på en demografisk målgrupp. Prioriteringen innebär vägval i förhållande till: Kronoberg har en åldrande befolkning och underrepresentation av barn och unga framförallt på landsbygden. Målgruppen innefattar både myndiga och omyndig som är underrepresenterade i beslutande församlingar och ges begränsade möjligheter till inflytande lokalt. De är generellt mer beroende av vuxna och offentlig verksamhet än vuxna. Det finns skillnader mellan pojkars och flickors studieresultat, där trenden går mot att pojkars resultat sjunker och flickors resultat ökar. Skillnaderna i ohälsotal mellan kvinnor och män är stora. Högt ohälsotal bland kvinnor, särskilt unga kvinnor upplever en större oro och sämre psykiskt välbefinnande. MÖJLIGHETER- genom samhandling bidrar regionens aktörer till att: UTVECKLA BÄSTA LIVSVILLKOREN FÖR BARN OCH UNGA. Det handlar om att utveckla bästa förutsättningarna för barn och ungas vardag och framtid med fokus på inflytande, egen försörjning och hälsa bodde personer i åldrarna 0-25 år i Kronobergs län, d v s 31,4 % av befolkningen 2. Barn och unga är ingen enhetlig grupp utan ska betraktas som en mångfald av individer med olika intressen, behov och förutsättningar. De utmaningar och möjligheter som individen möter kan se olika ut under olika perioder av livet. För att stödja hållbar utveckling kopplat till målet handlar strategin om att regionalt utvecklingsarbete ska bidra till de bästa livsvillkoren för barn och unga här och nu, samt i utvecklingen från ungdom till vuxen. Kommunerna och regionen är betydelsefulla aktörer eftersom en stor del av ansvaret för att genomföra insatser som påverkar ungas vardag och framtid ligger här. Men även aktörer inom privat och ideell sektor är viktiga intressenter avseende ungas vardag och framtid. STÄRK KUNSKAPEN OM BARN- OCH UNGDOMSPERSPEKTIV OCH DIALOGEN med barn och unga i frågor som rör långsiktig utveckling och samhällsplanering. Frågor som påverkar ungas levnadsvillkor inom områden som utbildning, arbete, försörjning, bostad, hälsa, inflytande, kultur och fritid, behöver behandlas sektorsövergripande. Arbeta exempelvis med konsekvensanalyser för olika ålderskategorier vid beslut och insatser i trafik- och samhällsplaneringen. ÖKA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR INFLYTANDE genom tillgång till information. När det gäller möjligheten för gruppen barn och unga att komma till tals och få inflytande är informationsfrågan 2 Vilka är barn och unga? Det finns många indelningar av målgruppen och många olika begrepp. Målgruppen för ungdomspolitiken är ungdomar mellan 13 och 25 år. För barnrättspolitiken som vilar på barnkonventionen är ålderskategorin upp till 18 år. Eurostat (EU:s statistikbyrå) definierar ungdomar som personer mellan år. Inom EUprogrammen får deltagande ungdomar mellan år delta. Inom utbildningspolitiken används begrepp relaterade till skolform och inte ålder. I den officiella statisktiken räknas ungdomar från 16 år som vuxna. I RUS använder vi begreppet barn och unga och följer utvecklingen för åldrarna upp till 25 år. 22

45 REMISSFÖRSLAG: Regional utvecklingsstrategi för Kronobergs län Beslutsunderlag till Regionstyrelsen 22/ VERSION central. Information kring vad saken gäller måste anpassas. Detsamma gäller formerna för att inhämta barns och ungas synpunkter. Exempel på ett regionalt program som bidrar till genomförandet av denna prioritering är Folkhälsopolicyn. 23

46 REMISSFÖRSLAG: Regional utvecklingsstrategi för Kronobergs län Beslutsunderlag till Regionstyrelsen 22/ VERSION MÅL 2025: VI VÄXER AV EN CIRKULÄR EKONOMI MED FÖRNYELSEFÖRMÅGA I detta avsnitt beskrivs det andra av två mål som tillsammans utgör målbilden Gröna Kronoberg. Målet är ett ställningstagande i förhållande till Kronobergs utmaningar. Det följs upp av prioriteringar som beskriver vilken samhandling som ska leda till målet. GRÖNA KRONOBERG SKA SKAPA FÖRÄNDRING AVSEENDE UTMANINGAR I NÄRINGSLIVET OCH DEN REGIONALA EKONOMIN: Svag återhämtning inom näringslivet samt lågt företagande bland kvinnor Stort beroende av lågteknologisk industri Låg kunskapsintensitet i näringslivet Hög medelålder på företagare Svårt att matcha efterfrågan på kompetens inom näringslivet Könssegregerad arbetsmarknad Låg utbildningsnivå, särskilt bland män Utsatta grupper står långt ifrån arbetsmarknaden EN CIRKULÄR EKONOMI är en ekonomi som växer samtidigt som miljöpåverkan minskar. Vi behöver gå ifrån en linjär till en cirkulär ekonomi. En linjär produktionsmodell innebär att utvinna en resurs, förädla den till en produkt, och sedan slänga den. I en cirkulär modell är produkter antingen biologiskt nedbrytbara, eller kan återinföras i det tekniska kretsloppet vilket betyder att återanvända, minimera och återvinna. Återanvändning, reparation och återvinning blir normen - konsumenter blir användare och produkter blir funktioner. En viktig del är att komma underfund med nya modeller för att underlätta övergången till den cirkulära ekonomin. Här ser vi regionens tillväxtpotential och möjligheterna i en växande global efterfråga på hållbara och resurseffektiva varor och tjänster som skapar affärsmöjligheter samtidigt som miljöpåverkan minskar. Miljödriven näringslivsutveckling har potential i alla branscher och kan därför bidra till ökat företagande, exportmöjligheter och sysselsättning. FÖRNYELSEFÖRMÅGA handlar om människor. Det är människor som bidrar med kompetens, som driver företag och investerar kapital. Kronoberg 2025 ska kunna attrahera, behålla och utveckla kompetenser, företag och kapital. Humankapitalet är avgörande Kunskap och innovation spelar en avgörande roll. Därför satsar vi Innovation handlar om att skapa nya idéer och om att omsätta dem till nytta. Därför satsar Gröna Kronoberg på förnyelseförmåga. Kvinnor och män som driver och vill starta företag tar del av det företagsfrämjande arbetet. Målet ska förverkligas genom delstrategier som prioriterar diversifiering av näringslivet, genom att utveckla innovationsförmågan inom offentlig, privat och civil sektor samt genom att satsa på humankapitalet. MÅLVÄRDEN MELLAN SKA TILLVÄXTEN I DAGLÖNESUMMAN INOM DEN PRIVATA SEKTORN I KRONOBERGS LÄN HA VARIT MINST DEN TREDJE STÖRSTA (EXKLUSIVE STORSTADSREGIONERNA). 24

47 REMISSFÖRSLAG: Regional utvecklingsstrategi för Kronobergs län Beslutsunderlag till Regionstyrelsen 22/ VERSION SKA ANTALET ARBETSSTÄLLEN INOM NÄRINGSLIVET MED MINST EN ANSTÄLLD PER 1000 INVÅNARE I KRONOBERGS LÄN MINST ÖVERSTIGA MEDIANEN FÖR RIKET 3. MELLAN SKA TILLVÄXTEN INOM FÖRETAG MED ANSTÄLLDA MINST HA VARIT DEN TREDJE HÖGSTA I RIKET (EXKLUSIVE STORSTADSREGIONERNA) 4. ÅR 2025 SKA LÄNETS FOU/BRP ÖVERSTIGA MEDIANEN FÖR RIKET. 5. MELLAN SKA PRODUKTIVITETSÖKNINGEN (BRP/SYSSELSATT) INOM LÄNETS NÄRINGSLIV HA VARIT HÖGRE ÄN RIKSGENOMSNITTET 6. ÅR 2025 SKA SYSSELSÄTTNINGSGRADEN FÖR KVINNOR OCH MÄN I KRONOBERGS LÄN MINST UPPGÅ TILL 80 %. 7. ÅR 2025 SKA BEFOLKNINGENS (30-34 ÅR) UTBILDNINGSNIVÅ VARA MINST DEN TREDJE HÖGSTA I RIKET (EXKLUSIVE STORSTADSREGIONERNA). 8. ÅR 2025 SKA KRONOBERG VARA BLAND DE FEM FRÄMSTA LÄNEN I RIKET VAD GÄLLER ANDELEN UNGA KVINNOR OCH MÄN (20-24 ÅR) SOM HAR MINST GYMNASIAL UTBILDNING. 9. ÅR 2025 SKA ANDELEN KVINNOR OCH MÄN SOM ANSER ATT HÄLSAN ÄR GOD ELLER MYCKET GOD VARA ÖVER RIKSGENOMSNITTET. PRIORITERING: UTVECKLA DIVERSIFIERINGEN AV NÄRINGSLIVET UTMANINGAR prioriteringen innebär vägval i förhållande till: Ensidig näringsstruktur med många sysselsatta inom industri och en hög konjunkturkänslighet. Svag sysselsättningsutveckling i näringslivet. Hög medelålder hos företagare och lågt nyföretagande hos kvinnor. Många underleverantörer utan egna produkter. Länets arbetsmarknad har en tydlig könsuppdelning. Kvinnor arbetar i högre utsträckning än män inom offentlig sektor, och motsatt förhållande råder inom den privata sektorn. Låg andel anställda inom kunskapsintensiva branscher. Brist på instegsjobb (inom exempelvis hotell- och restaurang och andra servicetjänster) påverkar främst ungdomar och utrikes födda. MÖJLIGHETER - Genom samhandling bidrar regionens aktörer till att: UTVECKLA DIVERSIFIERINGEN AV NÄRINGSLIVET. Det betyder breddning och handlar om att ge människor i regionen tillgång till en bred arbetsmarknad och företag möjlighet till kunskaps- och erfarenhetsutbyte inte bara med företag inom samma bransch utan även med andra branscher. Det kan göras genom att: Stödja utvecklingen av tjänste- och serviceföretag; Utveckla ett företagsfrämjande system som kvinnor och män kan ta del av på lika villkor; Utveckla landsbygdsregionens natur- och kulturtillgångar som grunden för ekonomisk diversifiering; Öka internationaliseringen inom såväl näringsliv som offentlig verksamhet, dels för att vidareutveckla arbetet mot befintliga marknader och regioner, dels för att finna nya exportmarknader; Utveckla relationerna mellan utbildningsväsendet, näringslivet och arbetsmarknaden; Utveckla nyföretagande, framförallt inom nya eller omogna branscher; Stödja processer genom hela utbildningssystemet som stärker det individuella entreprenörskapet ( ta sig förskapet ). 25

48 REMISSFÖRSLAG: Regional utvecklingsstrategi för Kronobergs län Beslutsunderlag till Regionstyrelsen 22/ VERSION Ett diversifierat näringsliv är avhängigt en hög dynamik inom regionens näringsliv och att fler företag startas och drivs av kvinnor. När företag läggs ned krävs att nya startas. En diversifiering av Kronobergs näringsliv skulle innebära en mer balanserad konjunktur och möjlighet att attrahera kompetens till regionen. I en kunskapsbaserad ekonomi innebär det att kompetensen inom industrin behöver öka, men också att nya företag inom mer omogna och kunskapsintensiva branscher behöver växa fram. INRIKTNINGEN MOT EN CIRKULÄR EKONOMI innebär en förändring längs hela värdekedjan inte bara i fråga om teknik utan även avseende organisation, samhälle, finansierings- och affärsmodeller. Det handlar om att återuppbygga kapitalet genom effektiv resursanvändning för ökad konkurrenskraft. En stor del sysselsatta i Kronoberg finns inom industrin som historiskt har varit framgångsrik och har en betydande spin-off effekt för näringar inom andra branscher. Här liksom inom andra branscher tas en rad olika initiativ för minskad miljöpåverkan. Även sambandet mellan stad och land ger möjligheter för en diversifiering. Landsbygden behöver staden som ekonomisk motor för arbetsmarknad och service och staden behöver landsbygden för bevarande av miljö- och kulturvärden samt de resurser som används i staden. Exempel på regionala program som bidrar till genomförandet av denna prioritering är Trästrategin, Besöksnäringsstrategin och Handlingsplan för jämställd tillväxt. PRIORITERING: UTVECKLA INNOVATIONSFÖRMÅGAN UTMANINGAR prioriteringen innebär vägval i förhållande till: Stora delar av länets näringsliv är i behov av att höja förädlingsvärdet i varor och tjänster genom att bygga in mer kunskap, ett starkare varumärke eller andra innovativa mervärden. Svagt profilerade innovationsmiljöer. Det finns en avsaknad av innovationsmiljöer runt om i länet som kan tjäna som arenor för innovation mellan företag och innovatörer. De som finns är ännu inte fullt utvecklade. Ingen gemensam klustermetodik och svaga klusterinitiativ. Företags- och organisationskulturer som motverkar innovativa idéer. Ledarskap och kultur är inte anpassade för innovationsorienterad verksamhet och kunskapen om innovation är ofta låg. Offentliga och privata organisationer har generellt sätt låg vana av forskning och innovation och låga FoU-utgifter. Det råder bristande erfarenhet och kultur i flera organisationer när det gäller innovationsfrämjande verksamhet och samverkan med forskning. Kronoberg är svaga på innovationsdrivande upphandlingar. Sättet att upphandla varor och tjänster inverkar på förnyelse och innovation i alla sektorer. MÖJLIGHETER - Genom samhandling bidrar regionens aktörer till att: UTVECKLA INNOVATIONSFÖRMÅGAN. Det handlar om att stärka grundförutsättningarna för innovation, vår förnyelseförmåga samt marknadsförmåga och nyttiggörande. Innovation definieras av OECD som Införandet eller genomförandet av en ny eller väsentligt förbättrad vara, tjänst eller process, nya marknadsföringsmetoder eller nya sätt att organisera affärsverksamhet, 26

49 REMISSFÖRSLAG: Regional utvecklingsstrategi för Kronobergs län Beslutsunderlag till Regionstyrelsen 22/ VERSION arbetsorganisation eller externa relationer. Det innebär att en innovation har skapats när den når ut till användare och genererar någon form av nytta. Därför blir en ökad orientering mot användares behov och krav en grundförutsättning för stärkt innovationsförmåga i regionens näringsliv, men också inom offentlig sektor och i akademin. Bland annat behöver vägar finnas för att koppla forskning och utbildning närmare det omgivande samhället. Gröna Kronoberg väljer att bredda innovationsagendan till att omfatta offentlig och civil sektor samt social innovation 3 inte bara fokus på FoU och affärsutveckling i näringslivet. Det är också avgörande att den offentliga sektorn blir mer innovativ. Dels eftersom nya arbetssätt kan öka effektiviteten och kvalitén i våra välfärdstjänster dels för att offentliga sektorn via sina inköp kan bidra till att efterfråga och därmed skapa större efterfrågan på innovativa lösningar. ÖPPEN OCH UTMANINGSDRIVEN INNOVATION är i fokus för Gröna Kronoberg. Typiskt för lokala och globala utmaningar är att de inte kan lösas av enskilda insatser utan kräver sektorsövergripande innovation. Därför behövs ett samlat regionalt ledarskap som skapar utrymme för innovation och sätter utmaningarna högt på agendan både för regional samhandling och inom sina egna organisationer. Öppen innovation och användardrivna processer innebär att innovationsarbetet inte sker bakom lyckta dörrar utan i samspel med aktörer (organisationer och individer) utanför organisationen. Ekosystem av små aktörer har visat sig kunna konkurrera med stora globala företag genom nätverksorienterad innovation där olika specialiserade småföretag eller specialister hjälps åt. Öppen innovation kan spela en roll för alla sektorer i Kronoberg och bygger på ett förtroendefullt samarbete över gränserna. Exempel på ett regionalt program som bidrar till genomförandet av denna prioritering är Innovationsstrategin. PRIORITERING: SATSA PÅ HUMANKAPITALET UTMANINGAR Prioriteringen innebär vägval i förhållande till att: Kronoberg har en låg utbildningsnivå med stora skillnader mellan kommunerna. Män har en lägre utbildningsnivå än kvinnor, och i Kronoberg är detta förhållande särskilt framträdande. Vidare finns framträdande skillnader mellan pojkars och flickors studieresultat, där trenden går mot att pojkars resultat sjunker och flickors resultat ökar. Kvinnor och män gör traditionella utbildningsval och det finns en matchningsproblematik gällande utsatta grupper som står långt ifrån arbetsmarknaden. Sysselsättningsgraden för utrikes födda är lägre än för inrikes födda samtidigt har utrikes födda stått för den reella sysselsättningstillväxten i länet då antalet inrikes födda i sysselsättning har minskat som en följd av pensionsavgångar. 3 Med social innovation menas nya varor, tjänster, metoder, arbetssätt som är sociala i sina medel och/eller mål. 27

50 REMISSFÖRSLAG: Regional utvecklingsstrategi för Kronobergs län Beslutsunderlag till Regionstyrelsen 22/ VERSION I Kronoberg är hälsan inte jämlik. Kvinnor är i högre grad än män är sjukskrivna. Kvinnors ohälsotal ligger något över genomsnittet för riket och på regional nivå är skillnaderna i ohälsotal mellan kvinnor och män stora. MÖJLIGHETER - Genom samhandling bidrar regionens aktörer till att: ÖKA HUMANKAPITALET. Det innebär att satsa på den enskilt viktigaste komponenten för regional tillväxt människor och deras kunskaper, färdigheter och hälsa sedd som en ekonomisk resurs. Ett högt humankapital kan skapa hög förnyelse- och omställningsförmåga. Prioriteringen handlar om att satsa på livslångt lärande och på hälsa på lika villkor för pojkar och flickor, kvinnor och män i alla åldrar. LIVSLÅNGT LÄRANDE vilar på två principer: Att individens lärande inte är avslutad i ungdomsåren utan fortsätter och bör fortsätta under hela livet; Att lärande inte sker bara inom olika typer av formell utbildning, utan även på arbetet och i vardagen, så kallad informellt lärande. Det innebär att ta tillvara på varje individs kapacitet att lära under hela livstiden och i alla de miljöer hen vistas i. I Kronoberg ökar kunskapskraven både inom nya och mer mogna branscher, och pensionsavgångarna från några av regionens större branscher är inom de närmsta åren stora. Kompetens kommer att efterfrågas för att säkra företagens konkurrenskraft och förnyelseförmåga. Därför behövs starka relationer mellan utbildningsväsende och omgivande samhälle, stor variation i utbud och studievillkor, möjligheter till validering av inhämtade kunskaper och färdigheter, insatser för in- och återgång till arbetslivet och kontinuerlig kompetensutveckling. FOLKHÄLSA är centralt för hållbar samhällsutveckling och människors välbefinnande. Ett högt humankapital bygger på en god folkhälsa och är en investering för Kronoberg. Hälsa påverkas av samhällsfaktorer som vård, omsorg, skola och utbildning, integration, arbetsmarknad och samhällsplanering. Dessa faktorer styrs av politiska beslut på lokal, regional och nationell nivå. Arbete med folkhälsa handlar om hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser Exempel på regionala program som bidrar till genomförandet av denna prioritering är Kompetensförsörjningsstrategin och Folkhälsopolicyn. 28

51 REMISSFÖRSLAG: Regional utvecklingsstrategi för Kronobergs län Beslutsunderlag till Regionstyrelsen 22/ VERSION BILAGOR 1) NULÄGESANALYS FÖR KRONOBERGS LÄN 29

52 Nulägesanalys RUS

53 1

54 Innehåll OECD om Kronobergs län... 3 Regional utveckling... 8 Rumsliga förutsättningar och demografi... 9 Kronobergs rumsliga förutsättningar... 9 Kronobergs demografiska förutsättningar...16 Sammanfattning av Kronobergs rumsliga och demografiska förutsättningar...22 Näringsliv och regional ekonomi...23 Kronobergs läns näringslivsförutsättningar...23 Den regionalekonomiska utvecklingen...32 Sammanfattning av näringsliv och regionalekonomisk utveckling...38 Sysselsättning och utbildning...39 Utbildning i Kronobergs län...39 Sysselsättning i Kronobergs län...44 Arbetsmarknadens utveckling och framtida kompetensbehov...49 Sammanfattning arbetsmarknad och utbildning...52 Hälsa, socioekonomi och miljö...53 Hälsa och socioekonomi...53 Miljö...57 Sammanfattning hälsa, socioekonomi och miljö...59 Sammanfattande analys...60 Källor

55 OECD om Kronobergs län I rapporten OECD Territorial Reviews, Småland-Blekinge analyseras Kronobergs läns utvecklings- och tillväxtförutsättningar. Studien resulterade i en rad olika rekommendationer och identifierade utmaningar som länet står inför inom olika områden. Nedanför följer en sammanfattning av de mest centrala slutsatserna från studien. I nulägesanalysen sker en fördjupning utifrån dessa. Blygsam ekonomisk tillväxttakt Regional ekonomi Länet har, jämfört med län utanför storstadsregionerna, haft en förhållandevis god ekonomisk tillväxt under de senaste decennierna dock under riksgenomsnittet. Vad som är iögonfallande är att länets konjunktur är ytterst konjunkturkänslig. Sedan finanskrisen, vars effekter till fullo briserade 2009, har länet haft en relativt svag återhämtning vad gäller sysselsättning och total daglönesumma. Specialisering på låg- och medellåg teknologisk industri är en utmaning för framtiden Regional ekonomi Länets industriberoende är både en fördel och ett problem. Fördel i den meningen att det är där specialiseringen finns, att det genererar mycket jobb och kapital till regionen. Nackdel i den meningen att stora delar av länets industri är förhållandevis enkel underleverantörsindustri som är ytterst känslig för konjunkturer. De yrken som försvinner i enklare industri exempelvis under lågkonjunkturer tenderar att inte komma tillbaka. Viktigt att poängtera är att länet har en stark industri inom segmentet medelhög-teknologi. Ur ett nationellt perspektiv har Kronoberg den näst högsta specialiseringen inom detta segment, och som klarat den senaste finanskrisen relativt väl, samtidigt som antalet sysselsatta inom de mer lågteknologiska industrisegmenten minskat med nästan 25 %. Däremot saknar länet, i princip, högteknologisk industri. Jämfört med övriga riket har Kronoberg under lågkonjunkturen uppvisat en mycket hög konkurrenskraft inom industrier där teknologin är medelhög. Men då länet har en av rikets högsta specialiseringar inom låg- och medellåg industri har industrisektorn som helhet resulterat i att antalet sysselsatta i länet minskat. Få kunskapsintensiva företag Regional ekonomi Länet har en förhållandevis låg andel anställda (42 % med den offentliga sektorn inräknad, vilket är näst lägst i riket, 8,9 % inom den privata sektorn vilket är något under medianen) inom kunskapsintensiva branscher vilket inte är ovanligt för mindre län. Men studier visar att dessa branscher är viktiga för den omkringliggande ekonomin, men även samhället i stort, då de anställda är högavlönade och bidrar väsentligt till den lokala ekonomin. Den låga andelen kunskapsintensiva företag i länet har hämmat sysselsättningsåterhämtningen sedan den förra krisen, då den primära tillväxten i riket skett inom dessa företag. 3

56 Brist på unga företagare Entreprenörskap Att stödja unga i deras strävanden att utveckla företag är ett sätt att investera i regionens framtida näringsliv. Ungdomar startar företag inom nya branscher och kan bidra till att diversifiera näringslivet. Vidare bidrar fler företagsstarter av ungdomar att fler av dem stannar kvar i regionen, och därmed bidrar till en demografisk balans och ökad attraktivitet. Kronoberg har en något lägre andel ungdomar som startar företag jämfört med riket. Turismen är underutvecklad Turism Turismsektorn är en av de sektorer som haft den starkaste tillväxten under de senaste decennierna. Men Kronoberg har traditionellt sett inte profilerats som ett turistlän trots att potential finns. Att öka turismen till länet innebär en god inverkan på den regionala ekonomin i form av ökad konsumtion och fler sysselsättningstillfällen. Men genom att fler besöker länet ökar också möjligheterna att de i framtiden kan bosätta sig i länet, och därmed bidra till en positiv befolkningsutveckling. Kronoberg har under den senaste femårsperioden haft den, relativt sett, största ökningen av antalet gästnätter jämfört med övriga län. För de mindre kommunerna är dessutom ägare till fritidshus ett väsentligt inslag för den lokala ekonomin. Lokala företag behöver moderniseras och diversifieras Näringsliv Kronoberg har en hög andel sysselsatta inom små- och medelstora företag vilket i grunden är en styrka då sårbarheten och beroendet till ett fåtal större arbetsgivare minskar. Men förhållandet ser inte likadant ut i alla länets kommuner, utan några av kommunerna har ett större företag som är ytterst betydande för sysselsättningen och den lokala ekonomin. Företagen i länet har traditionellt sett haft en god konkurrenskraft men behöver, för att klara ett allt mer påtagligt konkurrenstryck särskilt inom tillverkningssektorn modernisera företagen. Nya tjänster och produkter behöver utvecklas istället för att vara alltför beroende av att vara en enklare underleverantör vilket många av länets tillverkningsföretag är. Men förnyelsen handlar inte endast om att utveckla nya tjänster, utan även om att få in nya ägare. Många mindre familjeägda företag står inför ett generationsskifte; en betydande del av företagarna närmar sig pensionsålder. Därmed är det viktigt att ombesörja och möjliggöra generationsövergångar. Befintliga företag behöver utvecklas Näringsliv Det är viktigt att nya företag startar, men lika viktigt att befintliga företag är konkurrenskraftiga. Därför ska inte befintliga företag förbises, utan en gedigen stödjandefunktion måste finnas som kan bidra till att internationalisera och utveckla länets redan befintliga företag. Särskilt viktigt är detta arbete när strukturella förändringar sker. Exempelvis är det flera tillverkningsföretag som behöver utveckla sin produktion för att fortsatt vara konkurrenskraftiga i en alltmer global ekonomi; exempelvis genom att hitta nya marknader, inte minst i tillväxtekonomierna såsom Kina, Ryssland, Baltikum, Brasilien och så vidare. 4

57 Anpassning av industrin kommer att kräva ett dynamiskt utbud av högutbildad arbetskraft Kompetens För att lyckas med den stora utmaningen diversifiera näringslivet och utveckla en kunskapsintensiv industri krävs god tillgång till humankapital, vilket är den mest nödvändiga faktorn för att lyckas med en omställning. Att uppnå ett dynamiskt utbud inbegriper dock flera komponenter: attrahera barnfamiljer, anpassa universitets utbildningar till det regionala näringslivets behov, få studenter att stanna kvar i regionen och så vidare. Men utmaningen börjar redan på grundskolenivå, då en god genomströmning inom de tidiga skolåren är en förutsättning för att få tillgång till en god kompetens i framtiden. I detta finns även en sociokulturell aspekt, nämligen att barn från studieovana hem, som inte sällan är belägna i kommuner med stora industrier, tenderar att få sämre studieresultat än barn i studievana hem. Unga människor lämnar regionen Demografi Ungdomar flyttar till och från Kronoberg av flera olika anledningar. Vanligast är att en ungdom flyttar till en universitetsort för att studera, och därefter vidare till en storstadsregion för att arbeta. I Kronobergs fall innebär detta att ungdomsinflyttningarna från mindre kommuner i länet in till Växjö bidragit till att antalet ungdomar i Växjö ökat, samtidigt som de minskat i mindre kommuner. Samtidigt flyttar många ungdomar från Växjö till större städer en ortshierarki präglar flyttkedjan. För att få ungdomar att stanna kvar i regionen är det viktigt att få dem att engagera sig i lokalsamhället. Genom engagemang stärks banden till platsen, och man känner ett ansvar för att utveckla den aktuella platsen. Lika viktigt är det att kvarstannare inte utmålas som förlorare och flyttarna som vinnare. Banden mellan näringsliv och akademi bör bli starkare Arbetsmarknad En av de främsta utmaningarna för framtiden är att stärka relationen mellan näringsliv och akademi. Om det lokala universitetet erbjuder utbildningar som korrelerar med det lokala näringslivets behov ökar chanserna att behålla ungdomar i regionen även efter deras studier. Undersökningar har visat att tillgång till ett arbete efter studierna är en basal faktor för att få studenter utifrån att stanna kvar. Men för att så ska ske krävs att utbildningen är adekvat för tillgängliga jobb samt att kontakter mellan näringsliv och student knyts under studietiden. Vidare är det viktigt att skapa en klar bild över vilka kompetenser som kommer att efterfrågas i framtiden. Till exempel genom att följa pensionsavgångar; vilka yrkesgrupper som försvinner från arbetsmarknaden och hur många som förväntas tillkomma; vilka yrken som bedöms att växa och så vidare. Detta arbete faller inom ramen för kompetensplattformen. 5

58 Studenter tenderar att lämna Kompetens Linnéuniversitetet bidrar till att ungdomar söker till regionen. Samtidigt är det många av dem som efter avklarade studier väljer att flytta till en storstadsregion. Men deras kompetenser är nödvändiga för att kunna förnya näringslivet i Kronobergs län, och därför är det viktigt att utveckla relationerna mellan universitet och näringsliv men också att stödja studenterna så att de känner sig involverade i de lokala samhället. Särskilt viktigt är detta för utbytesstudenter, då dessa ofta saknar ett socialt sammanhang. Utlandsfödda står utanför arbetsmarknaden Arbetsmarknad Under 2000-talet har antalet utlandsfödda i arbete ökat samtidigt som antalet inrikes födda minskat som en följd av pensionsavgångar. Särskilt tydligt är detta förhållandet i de mindre kommunerna. Inflyttning av utlandsfödda har varit avgörande för länet för att klara denna generationsskiftning. Men samtidigt är sysselsättningsfrekvensen för utrikes födda låg, och skillnaden är stor i jämförelse med den som gäller för inrikes födda. För att klara den framtida försörjningsbördan, då allt färre ska försörja allt fler, ökar behovet av en mer effektiv matchning. Vad som är viktigt är att inte se utlandsfödda som en homogen grupp. Utbildningsnivåerna mellan utlandsfödda skiftar väldigt mycket, och främst är det graden av utbildning som förklarar skillnaderna i sysselsättningsfrekvens. Liksom för inrikes födda är det främst utlandsfödda utan gymnasial utbildning som har svårt att etablera sig på den lokala arbetsmarknaden. En könssegregerad arbetsmarknad Arbetsmarknad Kronoberg har en av rikets mest könssegregerade arbetsmarknader, främst som en följd av att det privata näringslivet är specialiserat på branscher som av tradition främst haft män i arbetskraften. Studier visar att en ökad jämställdhet inom könsmärkta branscher bidrar till innovationer och en ökad tillväxt. Vidare är det viktigt att fler kvinnor deltar i det privata näringslivet då de främst startar företag inom tjänste- och servicesektorn, vilket skulle bidra till en diversifiering av den regionala arbetsmarknaden. Regionens naturtillgångar och livskvalitet bör marknadsföras bättre Demografi Urbaniseringen har bidragit till att mer perifera delar av landet haft en svag befolkningsutveckling. Så är fallet även inom Kronoberg endast de större orterna har haft en positiv tillväxt. För att skapa en mer balanserad utveckling är det viktigt att aktivt arbeta med regionens attraktivitet. Olika livsmiljöer erbjuder olika livsalternativ som kan vara tilltalande för människor i olika livsstadier. Regionen har en stor tillgång till skog, sjöar och lugna miljöer, samtidigt som stadslivet finns representerat i Växjö. Detta förhållande är något som bör framhållas för att attrahera människor till att bosätta sig i länet. Livskvalitet är ett svårt begrepp men överlag har Kronobergare en god hälsa, förhållandevis hög medelinkomst, hög sysselsättning och tillgång till god offentlig service. 6

59 Tillgängligheten är i vissa fall bristande Infrastruktur Av de orter som växer i Sverige finns gemensamt rent generellt att de ligger nära en större arbetsmarknad, och att människor har möjlighet att ta sig dit. För att kunna möjliggöra att man ska kunna bo och verka i alla delar av länet är det därför viktigt att ansluta orter till regionens större arbetsmarknader. Detta bidrar till en ökad rörlighet på arbetsmarknaden och en minskad konjunkturkänslighet hos de mindre kommunerna som en följd av att befolkningen kan arbeta på orter utanför kommungränserna. Vidare innebär goda trafikförbindelser att regionens företag får ökade möjligheter att klara den framtida kompetensförsörjningen då upptagningsområdena ökar. Målsättningarna och ledarskapet är otydligt Regional utveckling För att den regionala utvecklingsstrategin ska få genomslag är det av stor betydelse att föreslagna prioriteringar korrelerar med en adekvat analys, stämmer överens med tillgängliga medel samt uppfattas som relevanta för länets olika delar. Att planera för lärande innebär även ökade möjligheter att utöva mjuk styrning då kommunerna på ett enklare sätt än idag kan bidra till de regionala strategierna. Att utforma en mätbar RUS är något som ökar konkretionsgraden men även kommunicerbarheten, och därmed ökar möjligheterna till att nå samsyn runt regionens centrala utmaningar. Men lika viktigt som adekvata insatser är ett tydliggörande av rollfördelningen; den regionala nivån präglas idag av en mångfald aktörer och det är inte alltid självklart vilken av alla aktörer som har ansvaret inom olika ämnesområden. Därför är det regionala ledarskapet av stor betydelse då prioriteringsansvaret tillfaller regionens ledande aktörer. 7

60 Regional utveckling Olika geografier har skiftande förutsättningar för regional utveckling. För att kunna bedriva ett ändamålsenligt utvecklingsarbete är det därför viktigt att identifiera en geografis möjligheter och hinder för tillväxt givet dess territoriella, strukturella och historiska förutsättningar. Med en alltmer globaliserad ekonomi, där den inomregionala utvecklingen i allt högre utsträckning präglas av utvecklingen utanför dess gränser, ökar också behovet av att följa utvecklingen i omvärlden och hur de drivkrafter och trender som pådriver den påverkar den egna regionen. Under endast några decennier har globaliseringen kommit att sammanlänka stora delar av världen; människor, kapital och information färdas idag i en allt högre hastighet över allt större geografiska territorium. På så vis har världen blivit mindre, samtidigt som den blivit större, och möjligheterna, men även utmaningarna, för utveckling har ökat. Stärkta utvecklingsmöjligheter i den meningen att tillgängliga marknader ökat, ökade utmaningar i den meningen att konkurrensen stegrats. Beroende på den aktuella geografins förutsättningar, som formats i ett komplext samspel mellan naturgivna och samhälleliga förutsättningar, uppstår olika möjligheter till konkurrenskraft i en globaliserad värld. Globaliseringen gör sig gällande på flera olika sätt i Kronobergs län. När finanskrisen briserade drabbades länets exportdrivna och sysselsättningsintensiva industri hårt som en följd av minskad köpkraft i viktiga avsättningsmarknader men fortsatt utgör denna industriella bas en viktig motor för regionens ekonomi, och flera är de företag inom sektorn som antingen har filialer förlagda till andra delar av världen eller ingår i en utlandsägd koncern. Men globaliseringen handlar om mer än ekonomisk aktivitet. Som en följd av oroligheter i flera delar av världen har migrationen till länet ökat och bidragit till länets positiva befolkningsutveckling och antalet utbytesstudenter på Linnéuniversitetet ökar. Även miljöfrågan har en global klangbotten. Omställningen mot ett mer hållbart samhälle sker lokalt och regionalt, men frågan är i allra högsta grad en global angelägenhet. Den grundläggande utvecklingsfrågan är vilka geografier som kan uppbringa en konkurrenskraft i en globaliserad värld och hur denna utveckling kan ske på ett hållbart sätt. Genom historien har strukturella omvandlingar resulterat i att områden avfolkats och dött ut som en följd av minskad ekonomisk aktivitet. Sådana omvälvande utmaningar kan vara förödande för en geografi, men i ett större perspektiv innebär förändringen ofta ett högre resursutnyttjande och en stärkt konkurrenskraft men kanske någon annanstans. Gamla marknader försvinner och nya växer fram, och det är inte alltid givet att den geografi som drabbas är spelplanen för nya mer konkurrenskraftiga näringar. Föreliggande nulägesanalys syftar till att på ett övergripande plan positionera Kronobergs län i relation till andra geografier och de utvecklingslinjer som varit utmärkande för den regionala utvecklingen under de senaste decennierna. Av nödvändighet är nulägesbeskrivningen, givet ämnets komplexa sammansättning, endast summarisk och högst selektiv. I fokus står ett antal centrala utvecklingstendenser som oftast framhålls som särskilt betydande för det regionala utvecklingsarbetet. För mer ingående samt mer ämnesområdes- och kommunorienterade analyser hänvisas till underlag som finns i anslutning till de genomförandestrategier som finns anslutna till den regionala utvecklingsstrategin. 8

61 Rumsliga förutsättningar och demografi En regions territoriella förutsättningar utgör en ram för regionens handlingsutrymme. Avstånd, infrastruktur, naturmiljöer, naturtillgångar och relationer till andra administrativa enheter utgör väsentliga strukturer som både möjliggör och begränsar utvecklingsarbetet; en till ytan liten och tätbefolkad region med flera städer har i allt väsentligt andra förutsättningar än en till ytan stor region med låg befolkningstäthet och endast en större stad. I föreliggande kapitel följer en, med nödvändighet, sammanfattande beskrivning av Kronobergs rumsliga förutsättningar och demografiska utveckling. Kronobergs rumsliga förutsättningar Sverige är det till ytan tredje största landet inom EU-27. Den stora ytan är glest befolkad, och år 2013 uppgick befolkningstätheten till 23,7 inv./km2. Glesheten står i stark kontrast till genomsnittet för EU-27 där befolkningstätheten under samma år uppgick till 117 inv./km2. Likt Sverige är Kronobergs län glesbefolkat, 2013 bodde det 22,2 inv./km2 och tillsammans med övriga län i Småland har länet den mest utpräglade glesheten i de södra delarna av Sverige. Länet domineras främst av skogsmark, 2013 användes 73 % av marken till skogsbruk; drygt 10 procentenheter högre än riksgenomsnittet. Skogen, och inom den insprängd odlingsmark, ger landskapet i Kronoberg en särskild rumslig karaktäristik av variation och småskalighet. Genom historien har skogsbruk och boskapsskötsel präglat landskapet, och den småskaliga strukturen gör Kronoberg till ett småbrukarlän. Än idag finns spår från när jord- och skogsbruk, tillsammans med mångsyssleri, utgjorde länets främsta försörjningsgrund. Mångfalden av bevarade röjningsoch stenrösen kring rödmålade parstugor omgivna av ladugårdar ger en sinnebild av småländsk landskaps- och byggnadskultur. Karta: Kronobergs län och huvudsakliga transportstråk Regionen består av tre arbetsmarknadsregioner och åtta kommuner. Den mest befolkningstäta arbetsmarknadsregionen i länet är Växjö, i vilken kommunerna Växjö, Tingsryd, Uppvidinge samt Lessebo ingår. Näst störst, utifrån befolkningsmängd, är Ljungby arbetsmarknadsregion som består av kommunerna Ljungby och Markaryd, och minst är Älmhults arbetsmarknadsregion som urskiljer sig från de övriga genom att utöver länskommunen Älmhult även inbegripa Osby kommun som tillhör Skåne län. En europaväg och fem riksvägar finns i regionen. Europavägen sträcker sig genom Markaryd och Ljungby, och alla riksvägar möts i Växjö. Länet är ur ett transporthänseende ett transitlän, och genomkorsas av E4, riksväg 23 och riksväg 25, södra stambanan samt Kust till kust- 9

62 banan. Bangårdsområdet i Alvesta är den största knutpunkten i länet, och i Växjö finns Småland Airport förlagd, som årligen har ungefär flygresenärer. Att regionens största stad utgör en central knutpunkt har under lång tid kännetecknat regionen. Det starkaste trafikstråket i regionen sträcker sig mellan Ljungby, Alvesta och Växjö, och över 80 % av de inomregionala pendlingsrörelserna sker i relation till Växjö. De större trafikstråken sätter sin prägel på hur befolkningen lever och verkar i regionen. Ungefär 87 % av länets befolkning bor utmed stråken Utomregional inpendling Inomregional pendling Utomregional utpendling Diagram: Utom- och inomregional pendling, , Kronobergs län Med grannlän i nord, väst, öst och syd är Kronobergs län inplacerat i ett interregionalt sammanhang med stor strategisk betydelse. Närmsta större städer är Karlskrona, Kalmar, Jönköping, Halmstad, Lund samt Malmö. Störst pendlingsrörelser, i rangordning, sker i relation till Skånes-, Jönköpings-, Kalmar-, Blekinge-, Stockholms samt Hallands län. Alla åtta kommuner i länet angränsar till ett annat län, och inpendlingen till länet är av stor betydelse för arbetsgivarnas arbetskraftsförsörjning. Kronoberg är ett av fyra län i riket som har ett positivt pendlingsnetto, relativt sett har endast Stockholm ett högre netto och sedan nittiotalet har inpendlingen från andra län nästan fördubblats, och utpendlingen till andra län ökat med 33,7 % totalt har de interregionala pendlingsrörelserna sedan 1990 ökat med nästan 58 %. 10

63 Karta: Utomregionala pendlingsförbindelser (in- och utpendling), Kronobergs län, Sex av länets åtta kommuner har ett positivt utomregionalt pendlingsnetto, endast Lessebo- och Alvesta kommun har ett negativt. Kommunerna Älmhult och Markaryd har det högsta nettot, och tillsammans med Växjö står de båda kommunerna för 83 % av länets positiva pendlingsnetto. De utomregionala förbindelserna, här förstått som totala pendlingsrörelser med kommuner utanför länet, har mellan ökat i samtliga kommuner. För några av länets kommuner är de utomregionala förbindelserna särskilt viktiga; i Markaryds kommun utgjorde de utomregionala pendlingsrörelserna 72 % av den totala pendlingen under 2012, och för Älmhults kommun uppgick motsvarande nivå till 62 %, i Ljungby kommun till 51 %, i Tingsryds kommun till 48 % och i Uppvidinge kommun till 45 %. Alvesta- och Lessebo kommun urskilde sig gentemot övriga kommuner i regionen genom att endast 29 respektive 15 % av de totala pendlingsrörelserna utgjordes av den utomregionala pendlingen. Den inomregionala pendlingen har under endast drygt ett decennium ökat med drygt 28 %. Pendlingsresorna inom regionen har en stark centrering till Växjö, och under 2012 skedde 81 % av de inomregionala pendlingsresorna i relation till Växjö kommun. Antalet pendlingsrörelser mellan Växjö och övriga kommuner i länet har mellan ökat med 29 %. Men även pendlingsrörelserna mellan övriga kommuner i länet har under samma tidsperiod ökat med 25 %. Sett till totala antalet inomregionala pendlingsrörelser har de under redovisad tidsperiod ökat mest i kommunerna Uppvidinge, Ljungby samt Älmhult. Om utpendlingen 11

64 från kommunerna Älmhult och Ljungby fortsätter att öka i samma takt som under de senaste åren kommer de att upphöra som centrum för en arbetsmarknadsregion och istället komma att uppgå i Växjö arbetsmarknadsregion. 60.0% 50.0% 40.0% 30.0% 20.0% 10.0% 0.0% Stockholms län Skåne län Uppsala län Riket Västra Götalands län Hallands län Södermanlands län Värmlands län Örebro län Dalarnas län Västmanlands län Östergötlands län Blekinge län Kalmar län Jönköpings län Kronobergs län Gävleborgs län Jämtlands län Norrbottens län Västernorrlands län Västerbottens län Gotlands län Diagram: Andel av den sysselsatta nattbefolkningen som arbetspendlar över kommungräns 2012 Totalt arbetspendlade 20,7 % av den sysselsatta nattbefolkningen i Kronobergs län under Av de som bodde i Kronobergs län och arbetspendlade till ett annat län under 2012 var 63 % män, och av de inomregionala arbetspendlarna var 55 % män. Könsförhållandet såg likadant ut vad gäller de som arbetspendlade in till Kronobergs län under 2012 även i denna grupp utgjordes 63 % av män. Av de sysselsatta kvinnorna i länet under samma år arbetspendlade 19 %, motsvarande frekvens för männen var 23 %. Pendlingsfrekvensen är högre hos yngre personer; 2012 arbetspendlade 25 % av den sysselsatta nattbefolkningen i åldersgruppen år, motsvarande siffra för åldersgruppen år var 20 %. Samma mönster återfinns sett till olika utbildningsgrupper; 2012 pendlade 24 % av den sysselsatta nattbefolkningen med en eftergymnasial utbildning, men endast 19 % av de med en gymnasial utbildning som högst uppnådda utbildningsnivå. Att kvinnor pendlar i lägre utsträckning än män har flera olika delförklaringar, men en avgörande faktor är att kvinnor i långt högre utsträckning än män arbetar deltid inom den offentliga sektorn, vars arbetsmarknad ofta finns representerad i den aktuella boendeorten. Männen i länet arbetar däremot i högre utsträckning heltid inom den privata sektorn, och rör sig oftare över kommungränser för att ta sig till jobbet. En heltidsanställning ökar incitamenten för att pendla, då restid och den påföljande tidsförlusten vägs gentemot vilka ekonomiska intäkter som arbetet genererar; och då deltid är betydligt vanligare inom kvinnodominerade branscher minskar incitamenten för att pendla. Detta sammanhör också med att kvinnor från början i högre utsträckning än män arbetar deltid och tar ett större ansvar i hemmet. För planeringen av infrastruktur innebär detta även att ett genusperspektiv kan appliceras på skötseln av vägnätet; ofta prioriteras de större stråken som främst trafikeras av män, samtidigt som de mer lokala vägnäten, som främst trafikeras av kvinnor under dagtid, har en lägre prioritet. 12

65 Trots en ökad rörlighet på länets arbetsmarknad är den aggregerade rörligheten på länets arbetsmarknad, jämfört med övriga län, låg. I regioner med en hög befolkningskoncentration är arbetspendling över kommungräns betydligt vanligare än vad som är fallet i Kronobergs län. Det råder stora skillnader i pendlingsintensiteten mellan de olika kommunerna i länet. Även om frekvensen generellt ökat är det endast två kommuner i länet, Lessebo och Alvesta, som kan benämnas pendlingskommuner, och främst har rörligheten ökat i de kommuner som ingår i Växjö arbetsmarknadsregion, däremot är intensiteten fortfarande låg i Markaryd, Älmhult och Ljungby. Andelen pendlare av den sysselsatta nattbefolkningen har mellan ökat mest i kommunerna Lessebo, Uppvidinge samt Alvesta. Karta: Pendlingsflöden i Kronobergs län och dess omnejd De starkaste stråken i regionen, utifrån pendlingsflöden, stäcker sig mellan Växjö- Alvesta, Växjö-Lessebo, Växjö-Tingsryd samt Växjö-Uppvidinge. Rörligheten mellan de tre kommuner som är centrum för en arbetsmarknadsregion i länet, Växjö, Älmhult samt Ljungby, är dock mer begränsad men ökande. Mellan har pendlingsrörelserna mellan Växjö-Ljungby ökat med 75 %, och rörelserna mellan Växjö-Älmhult med 58 %. Ljungbys respektive Älmhults pendlingsrelation till Växjö är numera den starkaste inomregionala förbindelsen för de båda kommunerna. Pendlingsrörelser mellan kommuner inom länet och som inte relaterar till Växjö är begränsade; endast fem stycken når över 200 totala rörelser. Starkast relation inom denna kategori är den mellan Ljungby-Markaryd, följt av Älmhult-Ljungby, Ljungby-Alvesta, Älmhult-Alvesta samt Markaryd-Älmhult. Det finns flera för länet betydelsefulla interregionala stråk. Mellan Älmhults kommun och Skåne län finns en stark gränsöverskridande pendlingsintensitet, och stråket Älmhult-Osby är den starkaste utomregionala förbindelsen för länet. Även Markaryds kommun har ett betydande inflöde av arbetskraft från Skånemen även Hallands län. Ljungby kommun har ett relativt stort arbetskraftsutbyte med Hallands län. Tingsryds kommun har ett stort utbyte med Blekinge län, främst med kommunerna Ronneby och Karlshamn. Uppvidinge har relativt sett 13

66 starka förbindelser med Jönköpings län och Kalmar län, och då främst med kommunerna Nybro, Vetlanda samt Högsby. Lessebo och Alvesta är de kommuner som relativt sett har den starkaste inomregionala pendlingen och något svagare förbindelser till kommuner utanför länsgränsen. Dock är relationerna mellan Alvesta-Värnamo och Lessebo-Emmaboda förhållandevis starka. Växjö kommuns starkaste utomregionala pendlingsförbindelse är med Stockholm, följt av Värnamo, Kalmar, Malmö samt Göteborg Riket Kronoberg Storstadsregioner Övriga regioner Diagram: Index: antalet nya bostäder (färdigställda lägenheter i nybyggda hus, småhus och flerbostadshus) Mellan har nybyggnationen av bostäder i Sverige minskat med 50 procent. Nittiotalskrisen bidrog till att nyproduktionen av bostäder sjönk till en, ur ett nordiskt perspektiv, låg nivå. En viss återhämtning har sedan skett, framförallt i storstäderna, men även till viss del i Kronobergs län. Den successiva återhämtningen kom dock att avstanna i samband med finanskrisen. I Kronobergs län har byggnadstakten under överstigit snittet för gruppen övriga regioner och under vissa år även riks- och storstadsgenomsnittet. Merparten av nyproduktionen av bostäder i Kronobergs län har skett i regionens största stad. Totalt har antalet bostäder i Växjö kommun mellan ökat med drygt 30 %, i länets medelstora kommuner med ungefär 4 % och i övriga kommuner har beståndet minskat som en följd av att permanentbostäder har ombildats till fritidsbostäder. Det främsta skälet till att nyproduktionen av bostäder inte är högre, trots en rapporterad brist i flera av landets stadsområden, beror på att produktionskostnaderna anges vara för höga. I Kronobergs län råder den högsta bristen på bostäder i Växjö kommun, och främst är det hyresrätter som efterfrågas, och bristen förväntas att öka. Utöver Växjö angav även Alvesta-, Uppvinge- samt Älmhults kommun att det rådde brist på bostäder under En problematik som finns för mindre kommuner och landsbygdsområden är att det inte alltid är möjligt för privatpersoner att få bolån, då marknaden bedöms som riskabel i med hänvisning till framtida marknadsvärde. Vidare menar många mindre kommuner, enligt en undersökning genomförd av SKL, att det tillgängliga bostadsbeståndet i kommunerna ofta inte motsvarar efterfrågan hos kunderna, som främst efterfrågar attraktiva boendelägen gärna vid vatten. 14

67 Karta: Prisbild för småhus, södra Sverige, Bostadspriserna har under de senaste åren, trots finanskris, haft en hög ökningstakt. Främst är det priserna för bostäder i och runt de större städerna som har ökat. Under 2000-talet har medelpriset för ett småhus i Kronobergs län ökat med 138 %, vilket är en av de högre ökningarna i riket. Främst är det runt Växjö centralort som huspriserna har ökat. Tendensen är densamma som på nationell nivå i tätbefolkade områden med stark befolkningstillväxt har huspriserna ökat som en följd av en förstärkt efterfrågan. I takt med att bostadspriserna ökar inne i centrumområdena och bostadsbrist uppstår sker även vissa spridningseffekter till ett allt vidare omland. I storstadsområdena är detta förhållande särskilt tydligt. Priserna för småhus minskar sedan, generellt sett, ju längre bort man kommer från de större städerna. I det glesa omlandet runt de större städerna i Småland- Blekinge är prisbilden, ur ett nationellt perspektiv, påfallande låg, och det är ofta från dessa delar en inflyttning in till de större städerna har skett. Värdeutvecklingen för småhus i Kronobergs län har följt samma mönster som på nationell nivå. I genomsnitt är husen dyrast i Växjö kommun, där ett sålt småhus, i medelvärde, under 2013 kostade nästan 2,2 mkr. Näst dyrast var husen i Älmhults respektive Ljungby kommun, där de i genomsnitt såldes för 1,3 mkr. Lägst var prisbilden i Uppvidinge kommun, följt av Lessebo, Markaryd samt Tingsryd. Värdeökningen för försålda småhus i länets kommuner har under tidsperioden varit högst i kommunerna Älmhult och Växjö som också är de kommuner som har haft den gynnsammaste utvecklingen sett till sysselsättning. Den tredje högsta ökningen har skett i Alvesta kommun, vilket kan vara ett tecken på att de höga priserna i Växjö kommun fått spridningseffekter även till angränsande kommuner. Ungefär 70 % av länets invånare bodde under 2012 i ett småhus, och 30 % i flerbostadshus. Av de som levde i ett småhus bodde 14 % på en lantbruksfastighet. Den boendeform som har ökat mest är boende i flerbostadshus, mellan har antalet invånare som bor i denna boendeform ökat med över 6 procent. Störst minskning (-2 %) har skett av antalet individer som bor i småhus på lantbruksfastighet, samtidigt som antalet boende i småhus på övriga fastig- 15

68 heter ökat marginellt. Under samma tidsperiod har antalet som bor i en bostadsrättsförening ökat med nästan 10 %, men störst ökning procentuellt sett (27 %) har varit antalet invånare som bor i en lägenhet ägd av ett privat företag. Totalt Tätbebyggt Glesbebyggt Uppvidinge Markaryd Tingsryd Ljungby Älmhult Lessebo Alvesta Växjö Kronoberg Riket Tabell: Andel av befolkningen med tillgång till 100 Mbit bredband, 2013 Under 2013 hade 43,5 % av länets invånare tillgång till höghastighetsbredand, vilket var ungefär 10 procentenheter lägre än riksgenomsnittet. Tillgången till höghastighetsbredband skiftar storligen mellan länets kommuner. I Växjö var tillgången under 2013 som högst, och i Uppvidinge som lägst. Tydliga skillnader finns också vad gäller täckningen i stad och land. I glesbebyggda områden hade 25,5 % av länets invånare tillgång till bredband under 2013, och i mer tätbebyggda områden uppgick andelen till 47,8 %. Skillnaden i täckningsgrad mellan stad och land är således stor, i Kronoberg län, men ändå mindre jämfört med riksgenomsnittet. Kronobergs demografiska förutsättningar Kronobergs län är det fjärde minsta länet i riket sett till folkmängd. Ur ett europeiskt perspektiv är regionen glesbefolkad och har karaktären av en landsbygdsregion med stora avstånd och stora arealer skog. Under de senaste decennierna har den demografiska utvecklingen i Kronobergs län, både inom- och utomregionalt, präglats av en stark urbaniseringsvåg och en ökad flyttintensitet. Utvecklingen har medfört regionala obalanser, och utflyttningen till större städer är hög, men det negativa inrikes flyttnettot har under 2000-talet kompenserats med ett positivt utrikes flyttnetto. Folkmängd Andel utlandsfödda Andel kvinnor Lessebo % 48.6% Markaryd % 49.5% Uppvidinge % 47.8% Alvesta % 48.9% Växjö % 49.8% Älmhult % 49.7% Ljungby % 49.4% Tingsryd % 49.3% Kronoberg % 49.5% Riket % 50.1% Tabell: Befolkningssammansättning utifrån kön och födelseland,

69 I länet finns fyra kommuner med en folkmängd som understiger invånare, tre kommuner med invånare och en större kommun med över invånare. I praktiken kan de indelas i fyra små-, tre mellanstora- och en stor kommun, i relation till hela riket är dock alla kommuner i länet förutom Växjö mindre än genomsnittskommunen i Sverige, som under 2013 hade invånare. Befolkningssammansättningen i Kronobergs län har vissa skillnader jämfört med riket: länet har både en lägre andel utlandsfödda och en lägre andel kvinnor. Andelen utlandsfödda är dock, jämfört med län utanför storstadsregionerna, högt (15,6 %) och endast strax under riksgenomsnittet. Däremot är andelen kvinnor av befolkningen (49,5 %) den tredje lägsta jämfört med övriga län. På kommunal nivå är skillnaderna stora. Hälften av kommunerna i länet hade under 2013 en högre andel utlandsfödda av befolkningen än riksgenomsnittet, men samtliga kommuner hade en lägre andel kvinnor. I Växjö var andelen kvinnor av befolkningen något högre än i övriga kommuner Utrikes flyttnetto Inrikes flyttnetto Födelsenetto Diagram: Befolkningsutvecklingens komponenter Kronobergs län Sedan andra hälften av 00-talet har länet haft en god befolkningsutveckling och i genomsnitt ökat med ungefär 1000 invånare per år. Den ökande befolkningsmängden under 2000-talet är ett trendbrott gentemot andra hälften av nittiotalet, då folkmängden i länet minskade med i genomsnitt 720 personer om året. En historiskt sett hög invandring det högsta utrikesflyttnettot av samtliga län i Sverige till länet, tillsammans med ett marginellt positivt födelsenetto, är komponenterna bakom de senaste årens befolkningsökning. Men under längre tid har länet haft ett negativt inrikes flyttnetto, då främst fler yngre flyttar från än till länet. Under 2000-talet har personer i åldersgruppen år till 70 % stått för länets negativa inrikes flyttnetto, och återflyttningen i ett senare skede har under dessa år varit begränsad och inte kompenserat ungdomsutflyttningarna. År 2011 hade länet den lägsta andelen, jämfört med samtliga län, kvarboende av de som fötts i länet. Historiskt sett har kvinnor i högre utsträckning än män flyttat från länet. Men under de senaste åren har förhållandet blivit det omvända, delvis med anledning av att fler män än kvinnor invandrat till länet, för att inom några år flytta vidare till ett annat län. 17

70 Karta: Befolkningsutveckling i kommunerna, Främst är det storstadslänen som lockar nya inflyttare. Befolkningsökningen i länet under 2000-talet är dock, efter storstadsregionerna och till dem intilliggande län relativt sett den högsta i Sverige. Sedan nittiotalet har befolkningsutvecklingen i Sverige präglats av regionala obalanser. Större förändringar på arbetsmarknaden och en ökad eftergymnasial studiefrekvens har inneburit att allt fler har sökt sig till storstäderna, och till dem näraliggande förortskommuner, som står för en allt större andel av landets befolkningstillväxt. De mer långväga flyttarna inom landet, här definierat som flyttningar över länsgräns, har sedan nittiotalet ökat med 18 %. Den ökade flyttintensiteten och de större förändringarna på arbetsmarknaden har kommit att drabba landets mer perifera delar hårt, och den svagaste befolkningsutvecklingen under denna tid har glesbygds- och varuproducerande kommuner haft. 18

71 invånare (Tingsryd, Uppvidinge, Lessebo, Markaryd) invånare (Ljungby, Älmhult, Alvesta) > (Växjö) Diagram: Befolkningsutveckling, kommunerna, , index. Den alltmer tilltagande urbaniseringen har gjort tydliga avtryck även i Kronobergs län. Länets befolkningsutveckling åren har präglats av stora asymmetrier mellan kommunerna. I de mindre kommunerna Tingsryd, Lessebo, Uppvidinge och Markaryd har befolkningsantalet minskat med 10 % eller mer. I länets mellanstora kommuner, här förstått som Alvesta, Älmhult och Ljungby, har utvecklingen varit mer stabil. Men det är i Växjö kommun som länets befolkningstillväxt har skett. Under drygt tre decennier har antalet invånare i kommunen ökat med drygt 23 %, vilket är i nivå med Linköping respektive Uppsala kommun. Tillväxten i Växjö kommun har delvis skett på bekostnad av de övriga kommunerna i länet. Under 2000-talet har kommunen haft ett positivt inomregionalt flyttnetto på drygt 320 personer om året, och kommunens positiva inrikes flyttnetto beror på denna inflyttning, då fler i kommunen flyttar till en annan kommun utanför länet än vad som flyttar in. Utvecklingen har medfört att mellan har andelen av länets befolkning som bor i Växjö kommun ökat från 39 procent till 46 procent. Om samma genomsnittliga ökningstakt håller i sig kommer över hälften av länets befolkning att bo i Växjö senare delen av 20-talet. Karta: Befolkningsutveckling i tätorter, Kronobergs län,

72 Länet består till ytan i stora delar av landsbygd, och jämfört med övriga län är andelen av länets befolkning som bort utanför tätort ungefär var femte invånare den fjärde högsta i riket. Men under de senaste decennierna lever en allt större andel av länets befolkning i tätorter, samtidigt som antalet invånare på landsbygden minskar. Mellan ökade antalet invånare i Kronobergs län boende i tätorter med 10 %, samtidigt minskade antalet boende utanför tätort med 8 %, ur ett längre perspektiv är förhållandet än mer påfallande. Främst är det Växjö tätort som växer, befolkningstillväxten i länets residensstad är den kraftigaste i sydöstra Sverige och i paritet med tillväxten som skett i städer som Uppsala och Linköping. Men även centralorterna Älmhult, Ljungby, Alvesta samt Tingsryd har haft en positiv befolkningsutveckling sedan nittiotalet. Men i flera av de mindre tätorterna i länet har befolkningsunderlaget under samma tid minskat. Under senare år har antalet tätorter med positiv befolkningstillväxt dock ökat, inte minst som en följd av spridningseffekter som följt av den kraftiga tillväxten i Växjö tätort. En mer glesbefolkad landsbygd har generellt sett inneburit en minskad tillgång till service. På nationell nivå har antalet dagligvarubutiker i landet minskat med över 25 % sedan mitten av nittiotalet. Utvecklingen i Kronobergs län har varit liknande, och under var nedläggningstakten av dagligvarubutiker hög, men har under 2000-talet bromsats. Främst är det mindre butiker på landsbygden som har försvunnit. År 2013 hade över 7000 invånare i länet längre än 10 km till närmsta dagligvarubutik. Med hänsyn till befolknings- och näringslivsmässiga förutsättningar är den generella servicetillgången i länet tillfredsställande, men enstaka nedläggningar kan i framtiden orsaka en betydande nedgång i tillgänglighet särskilt viktiga noder i sammanhanget är mindre orter med endast en dagligvarubutik. Men redan idag finns glesbefolkade områden i länet med en långt lägre servicegrad än vad som är fallet inom mer tätbefolkade områden. I dagens regionala landskap är en växande stad, en så kallad tillväxtmotor, en avgörande komponent för regionens sammanvägda konkurrenskraft. Städer, med stort utbud av konsumtion, nöjen, studier och arbetstillfällen är en magnet vad gäller attraktionskraft. Växjös starka tillväxt har haft stor betydelse för regionens sammanvägda konkurrenskraft under de senaste decennierna. I allt väsentligt har tillväxten i regionens största stad, som relativt sett varit i nivå med några av Sveriges utpräglade tillväxtstäder, varit av avgörande betydelse för länets attraktions- och framtida konkurrenskraft. Men för att landsbygden i länet fortsatt ska utgöra ett attraktivt boendeval är det viktigt med tillgång till serviceinrättningar även utanför de större orterna, och i detta avseende är de mindre orterna av stor betydelse i egenskap av centrum för privat och offentlig service till den omgivande landsbygden. Studier av mindre orter som växer har visat att grundläggande förutsättningar för expansion är att det, inom rimligt pendlingsavstånd, finns tillgång till arbete, studier samt goda kommunikationer. Flera pendlingsorter har under de senaste decennierna haft en stark tillväxt, och förortskommuner till större städer är en av de kommuntyper som har växt mest. Ur detta perspektiv utgör Växjös expansion en god utvecklingsgrund för länets landsbygd och mer glesbefolkade delar, då framväxten av en stor arbetsmarknad lägger grunden för framtida spridningseffekter. Men utöver de grundläggande tillväxtförutsättningarna framhålls även betydelsen av attraktiva bostadsmiljöer, en god offentlig service samt en stark social sammanhållning. Med attraktiva bostadsmiljöer avses bland annat boende vid vatten, och med en stark social sammanhållning att det på orten finns en utpräglad byanda som bidrar till successiv utveckling av orten. 20

73 Arbetet med att attrahera invånare omfattar en rad olika målgrupper, alla med olika behov och preferenser. Vid studier av utflyttare, återflyttare, inflyttare och kvarstannare framkommer att tillgång till arbete eller studier är en väsentlig, ofta avgörande, faktor för alla grupper. I studierna framhålls dock att vissa skillnader mellan grupperna finns. För återflyttare värderas sociala relationer med närstående något högre än vad som är fallet inom övriga grupper. I övrigt anger de olika grupperna att utöver de grundläggande förutsättningarna är tillgång till fritid och kultur och goda boendemiljöer väsentliga. Men i sammanhanget är det viktigt att inte glömma bort kvarstannarna. Undersökningar av ungas flyttvanor har visat att en stor andel av de unga tror att de ska flytta från orten, men att en lägre andel faktiskt gör det. Samma studier visar att det är viktigt att och motverka normer som utpekar kvarstannarna som förlorarna som blev kvar. Att fokusera på den nuvarande befolkningens levnadsförhållanden, och på barns och ungas uppväxtvillkor, är en viktig del för att i framtiden få människor att bo kvar eller flytta tillbaka. En annan viktig målgrupp i sammanhanget, särskilt för kommunerna i Kronobergs län, är gruppen utlandsfödda. Utan invandringen hade samtliga kommuner i länet, förutom Växjö, haft en (eller en än mer) negativ befolkningsutveckling. Men en relativt hög andel av de som invandrat till länet väljer efter några år, eller redan under samma år, att flytta vidare till en storstadsregion, och i högst utsträckning flyttar asylinvandrare % 90.0% 80.0% 70.0% 60.0% 50.0% 40.0% 30.0% 20.0% 10.0% 0.0% 27.4% 25.8% 24.0% 23.6% 22.6% 21.1% 21.0% 20.9% 19.4% 18.2% 53.0% 53.5% 53.9% 53.2% 55.8% 55.0% 55.5% 56.3% 57.9% 58.2% 19.7% 20.7% 22.0% 23.2% 21.6% 23.9% 23.4% 22.8% 22.7% 23.6% år 65 + år Diagram: Åldersstrukturer, Kronobergs län och riket, I takt med att vi blir allt äldre och en större andel av befolkningen utgörs av människor över 65 år ökar den så kallade försörjningsbördan. Enkelt sagt visar de demografiska strukturerna att inom de närmsta decennierna kommer allt färre att behöva försörja allt fler. Sedan nittiotalet har antalet äldre i Kronobergs län ökat med över 6 %, och prognoserna visar på att denna åldersgrupp kommer att öka med 12,5 % mellan , samtidigt som antalet i arbetsför ålder kommer vara förhållandevis konstant. Under 2013 hade länet en förhållandevis god åldersstruktur jämfört med län utanför storstadsområdena, främst med anledning av att invandringen till länet balanserat regionens åldersstruktur, då utlandsfödda boendes i länet har en betydligt lägre medelålder än den inrikes födda befolkningen. För kommuner som har haft en negativ befolkningsutveckling under en längre tid är andelen äldre av befolkningen relativt sett stor, då det främst är yngre som flyttat från kommunerna. När det yngre befolkningsunderlaget minskar medför detta på sikt att även födelsenettot blir negativt. I storstäderna, som under en längre tid haft en positiv befolkningsutveckling, är åldersstrukturerna betydligt 21

74 mer gynnsamma än i de län som har haft en mer negativ befolkningsutveckling. Samma förhållande återfinns i Kronobergs län kommuner och landsbygdsområden med en långvarig negativ befolkningsutveckling har en betydligt högre försörjningskvot jämfört med Växjö, då de inomregionala flyttningarna främst präglats av ungdomsutflyttningar från de mindre kommunerna till Växjö. Mellan är det endast i Växjö kommun som antalet yngre vuxna ökat, vilket är en indikation på de konsekvenser senare decenniers omflyttningsmönster genererat. Sammanfattning av Kronobergs rumsliga och demografiska förutsättningar Urbaniseringen har under de senaste decennierna varit en kraft som är svår att bortse från vid en analys av en geografis förutsättningar och framtida konkurrenskraft. Allt större delar av jordens befolkning lever i städer samtidigt som antalet boende på landsbygden minskar. För ett glest län likt Kronoberg, med stora delar landsbygd, innebär händelseförloppet en särskild utmaning, i synnerhet med tanke på att urbaniseringstakten i Sverige är en av de högsta i EU. En fortsatt avfolkning av landsbygden kan leda till nedläggningar av jord- och skogsbruksverksamhet och ett fortsatt vikande serviceutbud som på sikt kan inverka strukturförstärkande på händelseförloppet. Rörligheten på regionens arbetsmarknad är ökande men ur ett jämförande perspektiv låg. En fortsatt regionförstoring, med ökad pendling, skulle innebära ökade möjligheter för de mindre kommunerna att dra nytta av den expansion som sker i Växjö kommun. I takt med att huspriserna ökar i närområdet till Växjö ökar även de ekonomiska incitamenten för att köpa ett hus i en intilliggande kommun. De mindre kommunerna får med en ökad regionförstoring tillgång till en större arbetsmarknad, samtidigt som arbetsgivarna får ett större arbetskraftsutbud. Att kunna bo på en plats, men arbeta på en annan, skapar möjligheter för hela regionen att leva, och en vidgad arbetsmarknad för de mindre kommunerna innebär en form av stabilisator vid konjunkturnedgångar. Ett viktigt begrepp i sammanhanget är attraktivitet. Senare års studier har visat att grundförutsättningar för att orter ska växa är tillgång till större arbetsmarknader och goda kommunikationer. Men utöver grundförutsättningarna krävs även att attraktiva livsmiljöer erbjuds: attraktiva boenden (gärna vid vatten), en stark social sammanhållning, god offentlig service, ett rikt kulturutbud samt vackra naturmiljöer är komponenter som framhålls som viktiga för att skapa attraktiva livsmiljöer och därigenom attrahera inflyttare; men även få människor att bo kvar. För att klara den framtida kompetensförsörjningen, då allt färre ska försörja allt fler, är en avgörande faktor att få människor att bo och verka i regionen. Under de senaste åren har länet haft en relativt sett stark befolkningstillväxt, men samtidigt återstår stora utmaningar vad gäller att attrahera människor till att bo kvar i regionen. En förhållandevis hög andel av de som flyttat till länet från ett annat land väljer efter några år att flytta, särskilt tydligt är detta i några av de mindre kommunerna. Även högutbildade väljer i relativt hög utsträckning att flytta, och då främst till en storstadsregion. Den framtida kompetensförsörjningen kommer vara beroende av att länet är attraktivt för olika grupper, och att planeringen tar hänsyn både till den regionala och den för länet viktiga interregionala kontexten. 22

75 Näringsliv och regional ekonomi I föreliggande kapitel följer en sammanfattande framställning av Kronobergs läns näringslivsstruktur och regionalekonomiska utveckling. Länets olika delar har givet den befintliga strukturen olika förutsättningar och utvecklingen i länets olika kommuner har under de senaste decennierna uppvisat stora skillnader. Utvecklingen i länet relateras även till utvecklingen i övriga län, detta för att skapa en referenspunkt och en ökad förståelse inför utvecklingsförloppet. Kronobergs läns näringslivsförutsättningar Traditionellt sett har Kronobergs län kännetecknats av en hög andel små- och medelstora företag i kombination med ett antal större företag med hög internationell närvaro. Regionen är, likt Sverige, en liten och öppen ekonomi med stor exportverksamhet. Den höga tillgången till skog har genom åren varit grund för en rad olika näringsverksamheter; sågverk, glasbruk och husföretag. Industrin är fortsatt en stor och betydande sektor för länets ekonomi, men har under senare decennier kompletterats med bland annat en framväxande IT-sektor. Tillverkning Övriga varuproducenter Handel, transport och service Privata tjänstesektorn Offentlig verksamhet Uppvidinge 47.0 % 11.8 % 10.4 % 5.0 % 25.7 % Markaryd 42.8 % 10.8 % 16.2 % 4.9 % 25.3 % Ljungby 32.9 % 10.1 % 14.5 % 7.7 % 34.8 % Lessebo 30.7 % 7.4 % 19.5 % 7.9 % 34.5 % Alvesta 28.8 % 11.4 % 20.6 % 6.1 % 33.3 % Tingsryd 27.7 % 13.1 % 15.7 % 4.7 % 38.9 % Älmhult 18.3 % 7.6 % 29.3 % 24.8 % 20.0 % Växjö 11.0 % 8.3 % 20.9 % 17.7 % 42.1 % Kronoberg 21.4 % 9.3 % 19.7 % 13.7 % 35.9 % Riket 13.1 % 9.8 % 20.4 % 18.8 % 37.2 % Tabell: Sysselsatt dagbefolkning, år, efter bransch, Tillsammans med Jönköpings- och Västmanlands län urskiljer sig Kronobergs län från riksgenomsnittet genom att mer än var femte sysselsatt under 2012 var verksam inom tillverkningssektorn. En annan markant skillnad i länets arbetsmarknadsstruktur, jämfört med riket, är att en låg andel av de sysselsatta arbetar inom den offentliga sektorn endast Stockholms län hade en relativt sett lägre andel anställda inom denna sektor under samma år. I relation till riket arbetar färre i länet med handel, transport och service, men i relation till länen utanför storstadsregionerna hade länet den tredje högsta koncentreringen av anställda till denna sektor under Däremot är specialiseringen inom den privata tjänstesektorn låg, detta även jämfört med snittet för län utanför storstadsregionerna, och en förhållandevis liten andel arbetar inom sektorn övriga varuproducenter, som inkluderar jord- och skogsbruk, bygg, mineralbrytning och energisektorn. En viktig anmärkning är dock att länet har en, på finare branschnivå, hög specialisering inom skogsbruk. De mindre och mellanstora kommunerna i länet har, jämfört med riket, en förhållandevis ensidig näringslivsstruktur, med en hög koncentrering till framförallt 23

76 tillverkningssektorn. Älmhults kommun utgör undantaget främst med anledning av att kommunens största arbetsgivare utgörs av ett internationellt bolag vars huvudkontor är förlagt till kommunen. Men trots den stora tjänstesektorn i kommunen är tillverkningssektorn, proportionellt sett, större än i riket. I egenskap av regionens största arbetsmarknad är Växjö kommuns arbetsmarknad den mest diversifierade och minst avvikande jämfört med riket. Det relativt sett stora befolkningsunderlaget i kommunen möjliggör en större service- och tjänstesektor, och tillsammans med de i kommunen förlagda offentliga verksamheterna sjukhus, universitet, diverse myndigheter utgör de en stabiliserande grund under konjunkturnedgångar. Motsatt innebär den höga koncentreringen av varuproduktion till de små- och mellanstora kommunerna en viss sårbarhet, då sektorn i hög utsträckning är beroende av en köpstark exportmarknad. Sett till en finare branschnivå har länet ett antal framträdande specialiseringar inom näringslivet, här förstått som antalet anställda inom näringen i relation till hela ekonomin delat med motsvarande kvot för riket. Högst specialiseringskvot återfinns inom maskinindustrin, som i länet sysselsatte 6700 personer under 2012, varav en stor del arbetade med produktion av tunga fordon och värmepumpar. Näst högst specialiseringsgrad under samma år hade möbelindustrin, följt av trävaruindustrin och skogsbrukssektorn. En mer ny näring där länet förvisso har en specialiseringsgrad som under 2012 understeg rikets specialisering, men som i relation till län utanför storstadsregionerna var hög är ITsektorn, som under aktuellt år sysselsatte lika många personer som länets trävaruindustri. Det är viktigt att poängtera att industri- och tjänstesektorn är ömsesidigt beroende, och för varje sysselsättnings inom industrin genereras arbetstillfällen inom tjänstesektorn. Tjänster som tidigare var förlagda inom ett industriföretag kan nu vara outsourcade till en extern part, och med ett ökat tjänsteinnehåll i varuproduktionen har gränsdragningen mellan de båda sektorerna under årens lopp kommit att bli alltmer upplöst. Länets höga specialisering inom tillverkning innebär både möjligheter och utmaningar för framtiden; utmaningar i den mening att sektorn som helhet har kommit att utsättas för ett allt högre konkurrenstryck, möjligheter i den mening att länet historiskt sett byggt upp en stor kunskap inom sektorn, med flera lokala nätverk och klusterbildningar som utgör grunden för framtida innovationer och omställningar. Under senare år har begreppet re-industrialisering kommit att diskuteras i allt högre utsträckning; inte minst EU har utpekat en förstärkt industrisektor som en nyckelåtgärd för att stävja arbetslösheten i Europa. Grundresonemanget som omger diskussionen om re-industrialisering är att allt inte kan produceras i Kina eller andra låglöneländer som en följd av att kraven på producenterna förändrats i takt med att design, miljömedvetenhet, effektiv logistik och leverans just in time blivit allt viktigare för konsumenterna. Men för att reindustrialiseringen av Europa ska bli verklighet ställs höga krav på förnyelse och omställning samt ökat kunskapsinnehåll i den framtida produktionen. 24

77 16.0% 14.0% 12.0% 10.0% 8.0% 8.9% 7.2% 11.2% 13.4% 8.7% 6.0% 4.0% 2.0% 0.0% 1.2% 0.2% 4.2% Riket Kronobergs län Diagram: Kunskapsinnehåll i det privata näringslivet, Kronobergs län, Enligt Eurostats klassificering av branscher utifrån kunskapsinnehåll har Kronobergs län ett högt beroende till lågteknologisk industri, en låg närvaro av högteknologisk industri, men en relativt sett hög andel anställda inom medelhögteknologisk industri. En annan skillnad gentemot riket är att länet har en relativt sett låg andel anställda inom kunskapsintensiva tjänstebranscher. Den höga representationen av lågteknologisk industri i länet innebär en ökad utsatthet för det ökade globala konkurrenstrycket, då det främst är arbetstillfällen inom denna grupp som outsourcats till andra länder. På samma sätt innebär den förhållandevis låga representationen av kunskapsintensiva tjänster inom den privata sektorn en ökad konjunkturkänslighet, då det främst är inom denna kategori jobbtillväxten har skett under de senaste decennierna. Byggverksamhet Energiförsörjning Jordbruk, skogsbruk och fiske Tillverkning och utvinning Transport och magasinering Fastighetsverksamhet Information och kommunikation Företagstjänster Handel Finans- och försäkringsverksamhet Kulturella och personliga tjänster Hotell- och restaurangverksamhet Offentlig förvaltning och försvar Utbildning Vård och omsorg; sociala tjänster 0.0% 20.0% 40.0% 60.0% 80.0% 100.0% män kvinnor Diagram: Könsfördelning på arbetsmarknaden, dagbefolkning år, Kronobergs län, Det råder stora könsskillnader på länets arbetsmarknad; män arbetar, i långt högre utsträckning än kvinnor, inom mer traditionella näringar som byggverksamhet, skogsbruk och tillverkning. Gemensamt för de näringsgrenar som främst 25

78 sysselsätter män är att de finns inom den privata sektorn. Motsatta könsförhållanden råder däremot inom verksamheter som främst sker inom den offentliga sektorn. Vård och omsorg, utbildning samt offentlig förvaltning är de branscher där överrepresentationen av kvinnor är som högst. Inom de mer service- och tjänstebetonade branscherna är könsrepresentationen mer jämlik. De stora könsskillnaderna på länets arbetsmarknad innebär att länet har ett traditionellt genuskontrakt, med en privat sektor som i större utsträckning än på riksnivå utgörs av branscher med stor överrepresentation av män. Regioner med ett modernt- eller otraditionellt genuskontrakt, exempelvis storstadsregioner samt mer turistbetonade regioner, har en större representation av branscher med mer jämlik könsrepresentation. Regionens traditionella genuskontrakt är en delförklaring till att unga kvinnor, inte sällan välutbildade, söker sig till regioner som erbjuder fler karriärmöjligheter % 90.0% 80.0% 70.0% 60.0% 50.0% 40.0% 30.0% 20.0% 10.0% 0.0% 1-4 sysselsatta 5-9 sysselsatta sysselsatta sysselsatta 250 sysselsatta eller fler Diagram: Sysselsatt dagbefolkning, år, efter arbetsställets storlek (exklusive den offentliga sektorn), Arbetsmarknaden i länet skiljer sig från flera andra mindre regioners då närvaron av ett antal storföretag medför en i jämförelse hög sysselsättningskoncentration den sjunde högsta i riket till arbetsställen med fler än 250 anställda. I Kronobergs län arbetade 84,4 % (2012) av de sysselsatta inom näringslivet på ett arbetsställe med anställda, motsvarande nivå för riket var under samma år 84,6 %. Men på en mer specifik nivå finns det relativt stora skillnader mellan Kronobergs län och riket. I länet är en låg andel av de sysselsatta verksamma på ett arbetsställe med 1-9 anställda en av de lägre nivåerna i riket men en hög andel den tredje högsta i riket på ett arbetsställe med anställda. En delförklaring till kombinationen av en hög sysselsättningskoncentration till medelstoraoch stora företag är länets omfattande industrisektor, som ofta har fler anställda till skillnad från mer serviceinriktade arbetsställen, inom exempelvis turistsektorn. I länets kommuner är skillnaderna stora sett till sysselsättningskoncentration relaterat till arbetsställenas storlek. I hälften av länets kommuner är koncentrationen till storföretag högre än i riket, samtidigt som två av kommunerna i länet helt saknar representation av privata arbetsgivare med fler än 250 anställda. Totalt hade fyra kommuner under 2012 en större andel av de anställda, jämfört med riket, verksamma inom små- och medelstora företag. Arbetsmarknadsregionerna 26

79 Älmhult och Ljungby är i långt högre utsträckning än Växjö beroende av storföretag. Den höga självförsörjningsgraden i och den höga inpendlingen till Älmhults respektive Markaryds kommun är ett resultat av närvaron av två stora företag i respektive kommun. Kombinationen mellan ett antal storföretag och en hög andel medelstora företag utgör en god grund för en hög omställnings- och förnyelseförmåga inom regionens näringsliv. Större företag kan agera draglok i teknikutvecklingen och tillsammans med flexibla underleverantörer utveckla den lokala värdekedjan och effektiviteten i leverantörskedjan. Nätverk och kluster mellan större och mindre näringslivsaktörer bidrar till ett gemensamt kunskapsutbyte som i sin tur kan leda till ökad internationaliserings- och innovationsgrad hos de mindre företagen. På den subregionala nivån medför ett stort företag flera goda effekter till den lokala ekonomin, exempelvis innebär en hög inpendling möjligheter till ett lokalt tjänste- och serviceutbud som är större än det som endast nattbefolkningen medger. Men samtidigt innebär ett högt beroende till enstaka större arbetsgivare en ökad sårbarhet, särskilt i mindre ekonomier. En ökad diversifiering inom omogna näringar är ett sätt att minska den framtida sårbarheten, inte minst genom att utveckla kraftigt växande näringar som turism och upplevelser, som även har stor potential i mindre kommuner Diagram: Privata arbetsställen med minst 1 anställd per 1000 invånare, Det finns flera olika mått på ett näringslivs förnyelse- och omställningsförmåga; ett som kan användas är hur många privata arbetsställen det finns per 1000 invånare. Flera arbetsställen per invånare tyder på en hög diversifiering och god företagsamhet i förhållande till befolkningsmängden. Kronobergs län ligger, jämfört med övriga län, strax under medianen sett till detta mått. Högst antal företag i relation till befolkningen hade under 2013 länen Stockholm, Jämtland, Gotland samt Halland. Återigen får länets industriella struktur med en hög koncentration till medelstora och större företag genomslag i statistiken län med en stor turismeller servicesektor har relativt sett fler arbetsställen per invånare än län som exempelvis Blekinge som har det största beroendet i riket av större arbetsställen. På kommunal nivå är Markaryds kommun intressant, då kommunen har en hög koncentration av de sysselsatta till ett större företag men ändå ett stort antal företag i relation till befolkningen. En förklaring till detta är att kommunen har en låg representation av medelstora företag, men en hög andel småföretag. Ur ett 27

80 branschperspektiv är det även viktigt att väga in skogsnäringens betydelse för antalet privata arbetsställen i relation till befolkningen. I kommuner med en stor skogsnäring ökar antalet privata arbetsställen som en följd av att dessa företag inte sällan är fåmansföretag. Exempelvis är så fallet i Tingsryds kommun, där skogsnäringen står för en relativt sett stor andel av de mindre företagen. I Växjö kommun, där skogsnäringen inte har samma proportionella betydelse som i några av de mindre kommunerna i länet, är en delförklaring till att kommunen har flera arbetsställen i relation till invånarna (jämfört med andra kommuner i länet) att service- och handelssektorn är mer utbredd, och även inom den återfinns flertalet fåmans- och småföretag. 18.0% 16.0% 14.0% 12.0% 10.0% 8.0% 6.0% 4.0% 2.0% 0.0% Med skogsägare Utan skogsägare Diagram: Andel företagare av dagbefolkningen, år Ett annat mått som kan användas för att identifiera förnyelse- och entreprenörsförmågan inom en geografi är att se till hur stor företagarpopulationen är. I detta sammanhang får skogsnäringen stort genomslag, då även en person som äger en skogsfastighet men utan ha några anställda inräknas som en företagare; under 2012 utgjordes mer än var fjärde företagare i länet av en person verksam inom skogsbruk. Sett till andelen företagare av dagbefolkningen i de åtta kommunerna inom länet är det tydligt att företagandet i de mindre kommunerna, som inte utgör arbetsmarknadscentrum, är av stor betydelse. I kommuner med en större arbetsmarknad och hög inpendling, exempelvis Älmhult och Växjö, är den företagsamma delen av den sysselsatta dagbefolkningen lägre, vilket delvis beror på att där finns större möjligheter att erhålla en anställning i egenskap av arbetstagare. Totalt var 10,7 % av den sysselsatta dagbefolkningen i Kronobergs län, mellan år, företagare under Om urvalet endast begränsas till personer mellan år och exklusive företagare inom jord- och skogsbruk uppgick andelen företagare under samma år till 6,7 %. Mer än hälften av företagarna i länet inom åldersgruppen år var under år eller äldre. Endast sett till åldersgruppen år stod drygt var tredje företagare under samma år i begrepp att gå i pension vid en förväntad pensionsavgång vid 65 års ålder och branscher med högst andel äldre var jord- och skogsbruk, transport, verksamhet inom juridik och ekonomi, fastighetsverksamhet samt vård- och omsorg. Men redan under 2012 fanns det i regionen över 5000 företagare som var över 65 år, med jordoch skogsbruk borträknat uppgick antalet till 3702 företagare. Den höga andelen äldre bland företagarna innebär en risk att företag i regionen kommer att läggas 28

81 ned om en större generationsväxling inte lyckas. Då en hög andel av de äldre företagarna återfinns inom jord- och skogsbruk samt tillverkning vore en nedläggning av dessa företag, som inte sällan är familjeägda, en stor utmaning för regionen då dessa sektorer utgör en väsentlig del av de små- och medelstora företagen. 31.0% 30.0% 29.0% 28.0% 27.0% 26.0% 25.0% 24.0% Diagram: Andel kvinnor av företagarna, dagbefolkning, år, 2012, Kronobergs län. Färre kvinnor än män är företagare i Kronobergs län, och under 2011 låg länet, jämfört med övriga län, under medianen vad gäller andelen företag som drivs av kvinnor. Totalt drevs 21,3 % av företagen av en kvinna under 2011, vilket var procentenheter under riksgenomsnittet. Sett till företagarpopulationen, alltså hur stor andel individer av den sysselsatta dagbefolkningen som utgörs av företagare, utgjorde kvinnor i Kronobergs län 28,6 % av denna grupp under 2012, och det fanns stora variationer mellan kommunerna; högst var andelen i Älmhults- och Växjö kommun, lägst var den i Ljungby- och Tingsryds kommun. En orsak till den stora skillnaden mellan kommunerna kan hänföras till att kvinnor främst startar företag med inriktning mot service- och personliga tjänster, och dessa branscher är i länet störst i kommunerna Älmhult och Växjö. Motsatt förhållande råder däremot i flera av de mindre kommunerna, där mer mansdominerade branscher exempelvis skogsbruk, byggverksamhet och tillverkning utgör en betydande del av det privata näringslivet Riket Kronoberg Storstadsregioner Övriga regioner Diagram: Antal nystartade företag per 1000 invånare, Framväxten av nya företag är väsentlig för den regionala ekonomin. Ett ökat företagande indikerar en dynamisk ekonomi med hög omställningsförmåga, och 29

82 för en region likt Kronoberg, med en förhållandevis ensidig näringslivsstruktur, är nyföretagande en viktig del av diversifieringsarbetet. Antalet nystartade företag har under 2000-talet succesivt ökat, och frekvensen är som högst i storstadsregionerna. Sedan finanskrisen har regionen haft en högre etableringsfrekvens än gruppen övriga regioner, men under riksgenomsnittet. Överlevnadsgraden, det vill säga hur stor andel av företagen som startar och som fortfarande finns kvar efter tre år, är för företag i Kronoberg och riket 68 %. Under tidsperioden var det vanligast att nya företag på nationell nivå startade inom branscherna handel, bygg och anläggning, kultur och nöje samt personliga tjänster. Inomregionalt har Växjö kommun, under tidsperioden , haft den högsta genomsnittliga etableringsfrekvensen av nya företag per 1000 invånare, och lägst har frekvensen varit i Uppvidinge respektive Alvesta kommun. Under fyraårsperioden har den genomsnittliga etableringsfrekvensen jämfört med treårsperioden ökat i samtliga kommuner förutom Uppvidinge. Störst har ökningen varit i kommunerna Lessebo, Älmhult samt Växjö. En förklaring till att nyföretagsamheten i Växjö har varit högre än i de övriga kommunerna är att sysselsättningstillväxten under den aktuella tidsperioden, som i stor utsträckning präglats av den ekonomiska krisen, primärt har skett inom serviceoch tjänstebetonade branscher som främst är lokaliserade till geografier med ett stort befolkningsunderlag. 40.0% 38.0% 36.0% 34.0% 32.0% 30.0% 28.0% 26.0% 24.0% 22.0% 20.0% Riket Kronoberg Storstadsregioner Övriga regioner Diagram: Andel av de nystartade företagen startade av en kvinna, Kvinnor startar i lägre utsträckning än män företag, och även om andelen under det senaste decenniet har ökat kvarstår stora könsskillnader. Under 2012 startades 32,8 % av företagen i regionen av en kvinna, och året innan uppgick andelen till 39 %, vilket var en av de högsta nivåerna i riket och över snittet för samtliga jämförelsegrupper. Att kvinnor i lägre utsträckning än män startar företag innebär att länets tillväxtpotential hämmas och begränsas, och det finns flera anledningar till könsskillnaderna: normer, bemötande samt stora könsskillnader i representationen inom det privata näringslivet är några av delfaktorerna. Då kvinnor i långt högre utsträckning än män är verksamma inom den offentliga sektorn har möjligheterna till att starta företag ofta begränsats med anledning av att denna driftform är betydligt mer ovanlig inom klassiskt offentliga verksamheter, och företagsstarter sker oftast av följdriktiga skäl inom en bransch personen sedan tidigare erhållit erfarenhet av och kunskap om. Studier har även visat att den projicerade bilden av den arketypiska företagaren ofta är en man, och även om 30

83 en kvinna som är företagare framhålls bär bildspråket på stora skillnader mellan könen, då inte sällan mannen i långt högre utsträckning än kvinnan framställs som den framgångsrike och målmedvetne företagaren. Föreställningarna om vem som bör och vem som kan bli företagare påverkar sedan bemötandet, och även kunskapsnivåerna, hos det företagsstödjande systemet; kvinnor upplever i högre utsträckning än män att det är svårare att erhålla professionellt stöd och finansiella bidrag från dessa institutioner. Andel av de anställda verksamma inom ett utlandsägt företag 20.00% 18.00% 16.00% 14.00% 12.00% 10.00% 8.00% 6.00% 4.00% 2.00% 14 Västra Götalands län Riket 09 Gotlands län 13 Hallands län 23 Jämtlands län Stockholms Västmanland län 07 s län Kronobergs 25 Norrbottens län Diagram: Internationaliseringsgrad 2012 Kronobergs län är, likt Sverige i helhet, en liten och ytterst öppen ekonomi med ett högt beroende av en stark exportmarknad. Länets relativt sett begränsade befolkningsunderlag innebär att det av inhemsk konsumtion drivna näringslivet, exempelvis handel, service och privata tjänster, behöver kompletteras med en exportintensiv industri. Det externa tillflödet av kapital innebär att medel frigörs för investeringar på den inomregionala marknaden; som på sikt leder till fortsatt produktutveckling och generering av nya tjänster även inom andra branscher. Ur ett jämförande perspektiv är internationaliseringsgraden i länet hög, och under 2013 hade Kronobergs län det näst högsta varuexportvärdet per capita i hela riket; och tillsammans med Jönköpings län hade de små- och medelstora företagen i länet den högsta exportaktiviteten under Totalt bedrev nästan 17 % av de små- och medelstora företagen i länet någon form av exporthandel. Av små- och medelstora företag inom industrisektorn, som är länets mest omfattande privata näring, var drygt vart fjärde företag i länet internationaliserat. Störst avsättningsmarknad för exportprodukterna är EU, ungefär 78 % av exportföretagen i länet exporterade till EU. Ett annat mått på internationalisering och närvaro av utländsk kapital i en region är hur stor andel av de sysselsatta som arbetar inom ett utlandsägt företag. Under 2013 arbetade 14,3 % av dagbefolkningen i länet inom ett sådant företag vilket efter storstadsregionerna var en av de högre nivåerna i riket. län 06 Jönköpings län 0.00% 0.00% 5.00% 10.00% 15.00% 20.00% 25.00% 30.00% Andel små- och medelstora företag som exporterar 31

84 3.5% 3.0% 2.5% 2.0% 1.5% 1.0% 0.5% 0.0% Diagram: Näringslivets FoU-utgifter i relation till BNP/BRP Ett annat viktigt förnyelsemått är en regions innovationskapacitet. Det finns inga enkla sätt att mäta innovation, men ett vanligt mått på innovationskapaciteten är att relatera näringslivets FoU-utgifter till bruttoregionprodukten. Kronoberg har i relation till övriga jämförelsegrupper en låg investeringsgrad i FoU, och mellan sjönk andelen FoU-utgifter i relation till BRP med drygt 30 %, vilket var en större minskning än den som skedde på riksnivå och för gruppen övriga regioner. Dock finns goda förutsättningar att skapa en stark innovationskapacitet i regionen med hänvisning till mixen mellan flertal stora och mindre företag. De varuproducerande företagen i Sverige står för en betydande del av FoU-utgifterna, vilket innebär att länet har en god grund för teknikintensiv innovationsutveckling med anledning av länets höga specialiseringsgrad inom exempelvis maskinindustri. Den regionalekonomiska utvecklingen Urbana områden växer inte endast sett till folkmängd utan även mätt i ekonomisk aktivitet. Ett av de tydligare sambanden inom ämnet regional utveckling under de senaste decennierna är att en hög befolkningstäthet sammanhänger med ekonomisk tillväxt. När allt fler arbetar inom service- och tjänsteintensiva branscher, vars verksamheter primärt behöver kunskap i produktionen, ökar incitamenten för företag att vara nära kunder, arbetstagare och konkurrenter. Den täta placeringen skapar vinster, så kallade agglomerationsfördelar, i form av lärande mellan företagen, delade kostnader för lokaler samt närhet till arbetstagare och avsättningsmarknader. En viktig komponent i denna nya geografiska ekonomi är att kunskap, eller humankapital, spelar en allt viktigare roll; kunskap har nämligen enligt den endogena tillväxtteorin ingen avtagande avkastning, utan ju mer kunskap som tillförs desto större värde kan skapas ny kunskap förstärker de resurser som redan finns på plats, och stärker därigenom den samlade konkurrenskraften och den framtida förmågan att utveckla nya produkter till en lägre kostnad. Parallellt med att allt fler arbetar inom tjänste- och servicebetonade branscher har mer platsoberoende och ytkrävande näringar som arbetsintensiv tillverkningsindustri haft en mer negativ utveckling. Utvecklingen är en del av en större strukturell omvandling i kölvattnet av den alltmer tilltagande globaliseringen. Med ökad tillgång till internationella marknader har marknadspotentialen ökat, samtidigt har konkurrenstrycket, särskilt för arbetsintensiv tillverkningsindustri, stigit och produktionen har automatiserats eller flyttat utomlands. Typiska exempel på denna utveckling är nedläggningen av större bruk och varv i Sverige. Men genomgående för utvecklingsförloppet är att kunskapsinnehållet, även inom mer 32

85 traditionella näringar, succesivt ökat och i takt med effektiviseringar och automatiseringar, ökar de ställda kompetenskraven på tjänster som tidigare främst krävde manuell arbetskraft för att utföra enklare arbetsmoment Riket Kronoberg Storstadsregionerna Övriga regioner Diagram: Index, BRP-utveckling , löpande priser. Initialt hade Kronobergs län en relativt sett god återhämtningstakt de första åren efter nittiotalskrisen men takten avtog och sett till tidsperioden hamnade länet jämfört med övriga län, sett till utvecklingen av BRP, på medianen och 5 % under riksgenomsnittet. Men utvecklingen tilltog och under tidsperioden hade Kronobergs län den åttonde starkaste tillväxttakten av samtliga län i Sverige, och totalt var tillväxten under denna period 1,4 % över riksgenomsnittet. Men den starka tillväxttakten avtog i samband med den globala finanskrisen som briserade under 2008, och vars konsekvenser fick genomslag i statistiken under 2009; mellan har länet haft den sjunde svagaste tillväxttakten i riket, 2,6 % under rikets tillväxttakt, men sett till tillväxttakten under har ökningen varit en av de högsta i riket. Sett till hela den redovisade tidsperioden , har tillväxttakten i länet varit på medianen jämfört med övriga län. Sett över tid har länets ekonomiska utveckling haft stora fluktuationer. Ekonomiska kriser har historiskt sett haft stor påverkan på länet, på samma sätt som starka exportmarknader har bidragit till en hög konjunktur, vilket inte minst var fallet under 2007, då volymutvecklingen av BRP i länet var en av de högre i hela riket, främst som en följd av hög orderingång till maskinindustrin. Men med krisen föll exporten drastiskt och har sedan dess inte återhämtat sig utan åtföljts av en långdragen lågkonjunktur, delvis som en följd av en stark krona och en omfattande eurokris som sänkt köpkraften i för länet viktiga avsättningsmarknader. Men trots den ekonomiska nedgången har varuproduktionens förädlingsvärde i regionen mellan ökat mer än riksgenomsnittet, däremot har ökningen inom den tjänsteproducerande sektorn, jämfört med riket och övriga län, varit mer begränsad men procentuellt sett högre än den som skett inom den varuproducerande sektorn. Lönesumman utgör ca två tredjedelar av Sveriges BNP och är därmed ett bra och tillförlitligt mått av regional tillväxt. Statistiken baseras på de kontrolluppgifter över kontant bruttolön som arbetsgivare är skyldiga att lämna till anställda och skattemyndigheter. Sett till denna indikator har den ekonomiska utvecklingen i Kronobergs län, sedan finanskrisen, varit en av de svagare i riket, men mellan varit över medianen jämfört med övriga län i riket. Sett till BRP-utvecklingen under tidsperioden uppvisar den en betydligt högre tillväxt 33

86 än den som skett i daglönesumman, vilket rimligen kan förklaras med att kraftiga rationaliseringar har skett under denna tidsperiod, som å ena sidan har bidragit till en ökad produktivitet men å andra sidan resulterat i en nedgång av antalet sysselsatta. Särskilt tydligt har detta varit inom den varuproducerande sektorn, där ett lika stort värde skapades under 2011 som under högkonjunkturåret 2007 (i fasta priser) men med betydligt färre anställda. Karta: Sysselsättningsutveckling , år. Sysselsättningsutvecklingen i riket uppvisar stora regionala obalanser. De södra, mer tätbefolkade, delarna av Sverige har generellt sett haft en starkare sysselsättningsutveckling, och tillsammans med Jönköpings län har Kronobergs län, efter storstadsregionerna, haft den starkaste återhämtningsförmågan sedan nittiotalskrisen. Antalet sysselsatta (20-64 år) har ökat med 1,6 %, vilket är under riksgenomsnittet och snittet för storstadsregionerna, men en starkare utveckling än för övriga län. Sysselsättningsutvecklingstakten har för länet under hela denna tid varit högre jämfört med gruppen övriga regioner, men sedan slutet av nittiotalet lägre än snittet för storstadsregionerna. Mellan hade Kronobergs län den tredje högsta sysselsättningstillväxten i riket, men återhämtningen sedan krisen har varit en av de svagare, och under tidsperioden har antalet sysselsatta i länet minskat med 2,3 %, vilket i faktiska tal innebär drygt 2000 tjänster. 34

87 Uppvidinge 0761 Lessebo 0763 Tingsryd 0764 Alvesta 0765 Älmhult 0767 Markaryd 0780 Växjö 0781 Ljungby Kronoberg Diagram: Sysselsättningsutvecklingen i Kronobergs län, dagbefolkning, år, Den inomregionala sysselsättningsutvecklingen i Kronobergs län uppvisar under tidsperioden stora variationer mellan de ingående kommunerna; tillväxten har skett i Växjö respektive Älmhults kommun, samtidigt som övriga kommuner, i varierande utsträckning, haft en negativ utveckling. Men innan den senaste finanskrisen var återhämtningen i flera av de mindre kommunerna stark; i Uppvidinge ökade sysselsättningen med 8 % mellan och i övriga kommuner, exklusive Lessebo, hade stora delar av sysselsättningstappet som skedde under nittiotalskrisen till stora delar återhämtats. Men när finanskrisen slog till drabbades samtliga av länets kommuner, förutom Växjö, hårt. Under tidsperioden har endast Växjö kommun haft en positiv sysselsättningstillväxt, störst har nedgången under denna period varit i Uppvidinge kommun, följt av Lessebo och Älmhult. Ur ett längre perspektiv är det dock endast Lessebo kommun som under 2012 hade färre sysselsättningstillfällen än 1993 då sysselsättningen efter nittiotalskrisen var som lägst Industrin Offentlig verksamhet Privata tjänster Övriga varuproducenter Diagram: Branschutveckling Kronobergs län , dagbefolkning år. 35

88 De relativt omvälvande förändringar som skett på arbetsmarknaden under de senaste decennierna åskådliggörs till viss del av diagrammet ovan. Även om aggregeringen är på en grov nivå framkommer att en form av strukturomvandling har skett inom länet; antalet sysselsatta inom industrin har minskat, samtidigt som antalet sysselsatta inom främst privata tjänster, service och handel har ökat. Men det finns vissa svårigheter behäftat med branschindelningen flertalet yrken som tidigare fanns inom industrisektorn har istället kommit att inrymmas under andra sektorer som en följd av outsourcing/renodling av produktionsverksamheten. Vidare har gränsen mellan tillverkning och tjänster kommit att bli allt mer upplöst, och det råder inte alltid vattentäta skott mellan sektorerna. Men i stora drag speglar dock diagrammet den utveckling som ibland benämns som från industritill tjänstesamhälle och som i varierande utsträckning manifesterats i stora delar av Europa. Förändringen som har skett i Kronobergs län är att sysselsättningstillfällena inom industrisektorn, mellan , minskat med drygt 20 %, samtidigt som antalet tjänster inom den privata tjänstesektorn, handel och service i motsvarande grad ökat, sett till faktiskt antal,. En viktig anmärkning är att även om industrisektorn haft en negativ utveckling, så har den haft en starkare konkurrenskraft, sett till antalet anställda, än vad som varit fallet på riksnivå. Men trots att industrijobben i regionen har blivit färre har de totala antalet sysselsättningar ökat, vilket indikerar att länet haft en historiskt sett god omställningsförmåga. Arbetskraft som friställts inom industrin och övriga branscher har kunnat ta arbete inom nya framväxande branscher. Sysselsättningstillväxten i länet inom privata tjänster, service och handel har under tidsperioden varit något svagare än riksgenomsnittet, vilket även gäller för gruppen övriga varuproducenter som inkluderar jord- och skogsbruk, byggverksamhet samt energisektorn. Antalet anställda inom offentlig sektor har under aktuell tidsperiod ökat i motsvarande grad som på riksnivå. 25.0% 20.0% 15.0% 10.0% 5.0% 0.0% -5.0% -10.0% -15.0% -20.0% Tillverkning Jord- och skogsbruk Finans Totalt Transport Fastighetstjänster Utbildning Handel Företagstjänster Vård och omsorg Energi och miljö Offentlig sektor Byggverksamhet Kulturella och personliga Kommunikation Hotell och restaurang Kronoberg Riket Diagram: Branschutveckling, antal sysselsatta, , dagbefolkning år, Kronobergs län. Under den senaste femårsperioden har totalt antal sysselsatta i länet mellan år minskat, främst som en följd av nedgången inom industrisektorn. Men parallellt har ett antal näringar haft en stark tillväxt, och mest iögonfallande är den kraftiga tillväxt som har skett inom länets IT-sektor, som under aktuell tidsperiod växt med nästan 18 %. Främst är det programvaruutgivning och datakonsulter 36

89 samt företag för datordriftstjänster som ökat. Även hotell- och restaurangsektorn har haft en god tillväxt under den aktuella tidsperioden, och ökat med över 21 %. Ökningen inom kulturella och personliga tjänster uppgår under tidsperioden till 7,8 %, vilket är mer än två procentenheter högre ökning än den som skett på riksnivå. Inom övriga branscher har dock sysselsättningstillväxten i länet varit lägre än riksgenomsnittet, och särskilt stor är skillnaden i tillväxt inom företagstjänster, som växt kraftigt på nationell nivå men inte i motsvarande grad i länet. Men sektorn som främst påverkat länets totala sysselsättningsutveckling under dessa år är tillverkningssektorn, som minskat med 16,3 %, vilket i faktiska tjänster innebär drygt 3500 sysselsättningar, och under 2012 avbröts den återhämtning som påbörjats inom sektorn under med anledning av den varselvåg som inträffade 2012 och det året var antalet anställda nästan på samma nivå som Det finns dock stora variationer i hur sysselsättningen har utvecklats inom industrisektorn under den senaste femårsperioden. Enligt Eurostats indelning av tillverkningssektorn efter kunskapsinnehåll är det främst den del av sektorn som klassificeras som lågteknologisk som har minskat. Metallvaruindustrin, träindustrin, tranportmedelsindustrin och övrig tillverkning har haft den kraftigaste nedgången, och inom dessa branscher finns en stor indirekt export då ett flertal företag inom dem utgörs av underleverantörer. Samtidigt har under samma tidsperiod plast-, maskin- och livsmedelsindustrin i princip haft en nolltillväxt sett till antalet sysselsatta. Relativt sett utgör maskinindustrin den viktigaste industrinäringen i länet, då drygt 40 % av de som arbetar inom industrin i länet är verksamma inom denna näring. Ur ett rumsligt perspektiv innebär den starka tillväxten inom sektorer med betoning på service och tjänster att primärt glesare geografier tappar i tillväxttakt, då dessa i regel är mer beroende av ytkrävande och arbetsintensiva näringar inom den varuproducerande sektorn. Att detta förhållande har bäring även i vårt län framkommer inte minst genom att Växjö kommun är den enda kommun i länet som har haft en positiv sysselsättningstillväxt under femårsperioden ; detta med anledning av en tillväxt bland annat inom personliga tjänster, handel, restaurang och företagstjänster. Det större befolkningsunderlaget i Växjö möjliggör en bredare näringsflora med fler anställda inom sektorer som i högre utsträckning än industrin drivs av den inhemska konsumtionen. Men det är viktigt att poängtera att de olika geografierna inom länet är ömsesidigt beroende av varandra. I takt med att befolkningen och sysselsättningstillväxten ökar i Växjö inom näringar utanför den varuproducerande sektorn stiger även tomtpriser för mer ytkrävande näringar, vilket på sikt ökar incitamenten för näringsidkare inom denna sektor att förlägga produktionen utanför de mest befolkningstäta delarna av länet. Konjunktursvängningarna under de senaste åren indikerar också betydelsen av en sammanbunden region, där sammankopplingen mellan de mindre kommunerna och de större arbetsmarknaderna, både innanför och utanför länet, är viktiga för att mildra temporära nedgångar på de lokala arbetsmarknaderna. Möjligheten att bo kvar i den mindre kommunen men ta ett arbete i en annan utgör en stabiliserande faktor, oavsett om nedgången är temporär eller konstant. Men samtidigt finns stor utvecklingspotential för de mindre kommuner att utveckla näringar inom mer omogna branscher som turism, upplevelser, restaurang och tjänsteinriktade fåmansföretag; en tillväxt inom dessa näringar skulle bidra till en minskad sårbarhet. Det finns flera unika natur- och kulturmiljöer i de mindre kommunerna som ur en turismsynpunkt är attraktiva, exempelvis har Lessebo kommun haft en starkare tillväxt än Växjö i hotell- och restaurangbranschen mellan , och under de senaste åren har Kronobergs län haft en av rikets 37

90 högsta ökningar vad gäller antalet turistnätter. Ett ökat företagande inom tjänsteinriktade fåmansföretag är även det en möjlighet för landsbygden, inte minst med anledning av att tillgången till höghastighetsbredband på landsbygden har ökat. Sammanfattning av näringsliv och regionalekonomisk utveckling Kronobergs län har haft en, ur ett jämförande perspektiv, god utveckling under de senaste 25 åren. Två större ekonomiska kriser har passerat under tidsperioden , men genom nya tillväxtbranscher och en förhållandevis stark konkurrenskraft inom mer traditionella branscher har länet, efter storstadsregionerna, haft en av rikets mer stabila regionalekonomiska utvecklingar. Men den senaste finanskrisen drabbade länet hårt och återhämningen har varit en av de svagare i riket, främst med anledning av en svag konjunkturutveckling inom den varuproducerande sektorn. En allt större del av rikets tillväxt sker i storstadsregionerna. Tätbefolkade geografier har premierats av senare decenniers utveckling främst med anledning av att service- och tjänstesektorn är mer dominerande näringar där. Liknande tendenser syns även i den inomregionala utvecklingen, då Växjö, men även Älmhult, har haft den starkaste tillväxten av länets kommuner sett över en längre tid. Ur ett jämförande perspektiv har även flera av länets övriga kommuner, som har ett större industriberoende, haft en god konkurrenskraft inom nämnd näring, men däremot har tillväxten inom mer omogna näringar varit mer begränsad och sammantaget har detta inneburit att den totala tillväxten hämmats. För länet innebär den ökande globala konkurrensen att betydelsen av innovationer och nya produktionslösningar är av stor vikt för att bevara konkurrenskraften inom för länet betydande industrinäringar som maskin- och träindustri. Men lika viktigt är att diversifiera näringslivet genom att utveckla mer omogna näringar och därmed mildra länets konjunkturkänslighet. Under de senaste åren har hotelloch restaurang, turism och IT-sektorn i länet haft en god tillväxt, men inte tillräckligt stark för att balansera nedgången inom den varuproducerande sektorn. Men för att lyckas med en diversifiering av näringslivet är det av stor betydelse att nya företag växer fram; dagens företagare i länet har en hög medelålder, och för att behålla länets företagsamhet är det viktigt med ett gott företagsklimat där nya entreprenörer kan växa fram. 38

91 Sysselsättning och utbildning Med anledning av arbetslivets alltmer tilltagande professionalisering har medelåldern för arbetsmarknadsinträdet succesivt ökat. När utbildningsbehovet ökar stiger även incitamenten till att genomgå längre utbildningar och under de senaste decennierna har det blivit betydligt vanligare att studera på eftergymnasial nivå. Sambandet mellan sysselsättningsgrad och utbildningsnivå har aldrig varit så starkt som dagens arbetsmarknad uppvisar. En hög grad av humankapital brukar därför ses som intäkt på en regions förnyelseförmåga och framtida försörjningsmöjligheter. I föreliggande kapitel följer en redogörelse för humankapitalets och arbetsmarknadens sammansättning i Kronobergs län. Kapitlet avslutas med en genomgång av hur den regionala arbetsmarknaden har utvecklats under de senaste åren. Utbildning i Kronobergs län I takt med att arbetslivet blivit alltmer föränderligt och kunskapsdrivet har kraven på individens omställningsförmåga i livets olika skeden kommit att öka. En god utbildningsinfrastruktur och en stark koppling mellan skola och näringsliv är en betydande faktor för att säkra en regions långsiktiga kompetensförsörjning och arbetsgivarnas behov av kompetens. Undersökningar har visat att en stor andel av arbetsgivarna i regionen upplever att det är svårt att rekrytera den kompetens som behövs, samtidigt som antalet personer som står utanför arbetsmarknaden har ökat. Relationen indikerar att det finns ett matchningsglapp på arbetsmarknaden, där den tillgängliga arbetskraften och efterfrågan hos arbetsgivarna inte alltid stämmer överens. Det finns tre huvudsakliga vägar för en region att säkra dess kompetensförsörjning: 1) få människor att flytta till regionen, 2) få människor att pendla till regionen, 3) vidareutbilda den nuvarande och blivande arbetskraften. Respektive strategi har stor bäring på det regionala utvecklingsuppdraget. Att få människor att flytta till regionen handlar om att skapa en attraktiv region med möjlighet till sysselsättning, goda bostadsmiljöer och tillgång till vård, skola, fritid, nöje och kultur. För att människor ska vilja pendla till regionen krävs först och främst en god arbetsmarknad men också att kommunikationslänkarna är tillräckligt effektiva för att det för individen ska vara motiverat att resa till jobbet. Den tredje strategin, som är i fokus i detta avsnitt, handlar om det livslånga lärandet från grundskola till universitet. Det livslånga lärandet, själva begreppet, betonar att utbildning inte endast är något som sker under ungdomsåren. Utbildning och lärande är något som fortgår och bör fortgå under hela livet, både i och utanför de formella utbildningsinstitutionerna. Lärandet behöver med andra ord inte vara formellt i den meningen att det sker på en utbildningsinstitution, men utifrån ett statistiskt perspektiv är det den formella delen av lärandet som fångas upp, och det är denna del som är i fokus i detta avsnitt. 39

92 Riket,pojkar Riket, flickor Kronoberg, flickor Kronoberg, pojkar Kronoberg, totalt Riket, totalt Diagram: Genomsnittligt meritvärde, årskurs 9, flickor och pojkar, Det genomsnittliga meritvärdet för en elev i årskurs Kronobergs län var under 2013 lägre än riksgenomsnittet, och gapet har under senare år ökat. Den främsta anledningen till det uppkomna gapet är att pojkarna i länet har fått ett allt lägre meritvärde jämfört med pojkar på nationell nivå. En motsvarande skillnad har under senare år även funnits mellan flickor i Kronobergs län och flickor på nationell nivå, men det gapet minskade till att endast vara marginellt under Utvecklingen har inneburit att ett från början relativt stort gap mellan pojkar och flickor i länet har blivit än större under de senaste åren. Totalt saknade 13 % av länets niondeklassare under 2013 gymnasiebehörighet till ett yrkesprogram, vilket var 0.6 procentenheter under riksgenomsnittet. Detta innebar att länet hamnade strax under medianen jämfört med övriga län i riket Samtliga Flickor Pojkar Diagram: Genomsnittligt meritvärde, årskurs 9, flickor och pojkar, På kommunal nivå är skillnaderna i niondeklassarnas genomsnittliga meritvärde stora och över tid högst varierande. I samtliga kommuner var det genomsnittliga meritvärdet för pojkar under 2013 under riksgenomsnittet för samma grupp. Däremot hade flickorna i Ljungby respektive Älmhults kommun ett högre snitt än flickor i riket som helhet skillnaderna mellan pojkar och flickor var också 40

93 som störst i de båda kommunerna. Totalt sett hade endast eleverna i Älmhults kommun ett högre meritvärde än riksgenomsnittet. Näst högst meritvärde hade eleverna i Ljungby följt av Växjö kommun. Under den senaste femårsperioden har meritvärdet för eleverna i årskurs nio ökat i fem av åtta kommuner. Störst ökning har skett i Markaryds respektive Uppvidinge kommun, och störst minskning har skett i Lessebo respektive Tingsryds kommun åringar, folkbokförda i kommunen och som fullföljt gymnasieutbildning Fullföljd gymnasieutbildning inom 4 år (av nybörjare, exkl. IV) 87 Grundläggande behörighet till univ. Och högskola, av elever i huvudmansskola Övergångsfrekvens Kronobergs län Riket totalt Diagram: Indikatorer för gymnasieskolan, 2013 Sett till den gymnasiala nivån hade elever i Kronobergs län under 2013 en genomströmningsfrekvens som översteg riksgenomsnittet, men en något lägre andel av eleverna som efter avklarad utbildning innehade grundläggande behörighet till högskola. Även övergångsfrekvensen, som mäter hur stor andel av de som utexaminerades för tre år sedan som övergått till eftergymnasiala studier, var lägre i Kronobergs län jämfört med riksgenomsnittet. I relation till övriga län har gymnasieeleverna under haft en av de högsta genomströmningsfrekvenserna i riket. Men under samma tidsperiod har samma grupp haft ett av de lägsta värdena i riket sett till hur stor andel av dem som har haft grundläggande behörighet till eftergymnasiala studier; däremot har länsgenomsnittet sett till övergångsfrekvens till högskolan under samma tidsperiod varit över medianen jämfört med övriga län i riket. För den enskilde är skolresultaten från grund- och gymnasieskolan väsentliga i den meningen att avsaknad av betyg och behörigheter innebär minskade valmöjligheter både vad gäller yrke och framtida utbildningar. En hög genomströmning i skolan innebär minskade samhällskostnader för samhället och större möjligheter för den enskilde. Enligt Arbetsförmedlingen har antalet yrken där en förgymnasial utbildning är tillräcklig minskat drastiskt under de senaste decennierna, vilket än mer understryker betydelsen av en gymnasial utbildning. Så kallade dropouts, det vill säga elever som väljer att hoppa av gymnasieskolan, innebär på sikt höga kostnader både för samhället och den enskilde, och gruppen har utpekats som en särskilt viktig målgrupp i arbetet för att säkra den framtida kompetensförsörjningen inom EU. En av de viktigaste åtgärderna för att förhindra avhopp är att redan i ett tidigt skede, helst under grundskolan, förebygga framtida avhopp, då studier visat att det finns starka samband mellan grundskoleresultat och senare genomströmningsfrekvens på gymnasial nivå. 41

94 Men även om baskunskaper är en viktig faktor för att förklara varierande skolresultat och senare avhopp finns en mängd olika bakgrundsförhållanden att ta hänsyn till. Inom utbildningsområdet har socioekonomiska förhållanden en stor inverkan på betyg, genomströmningsfrekvens och senare vilja till att studera på eftergymnasial nivå. Barn med föräldrar som innehar en eftergymnasial utbildning har generellt sett högre betyg än barn från studieovana hem, vilket inte minst syns i den kommunala utbildningsstatistiken; elever i kommuner med en hög andel högutbildade och goda socioekonomiska förhållanden har generellt sett högre betyg än riksgenomsnittet. Skillnaderna i resultaten mellan olika socioekonomiska grupper kan hänföras till en mängd olika faktorer, men vanliga delfaktorer som ofta framhålls är; varierande möjligheter till läxhjälp, varierande studiemotivation och varierande kunskap om framtida studie- och karriärmöjligheter. Karta: Andel av befolkningen med eftergymnasial utbildning, år, 2013 Utbildningsskillnaderna inom Sverige är stora, och generellt sett gäller att ju yngre befolkning desto högre utbildningsnivå. Generationsskillnaderna vad gäller utbildningsnivå är höga, och det är idag betydligt vanligare att studera vidare än vad det var för några decennier sedan. Orsakerna till att allt fler studerar på eftergymnasial nivå är flera, men ökade kompetenskrav på arbetsmarknaden tillsammans med en omfattande utbyggnad av högskolesystemet är två huvudfaktorer bakom skeendet. Urbaniseringen har pådrivits av den ökade studiebenägenheten, 42

95 och under längre tid har en omfattande inflyttning av yngre högutbildade personer in till storstäder och regionala centrumstäder medfört att befolkningens utbildningsnivå, här definierat som andelen av befolkningen med en eftergymnasial utbildning, är som högst i mer tätbefolkade regioner. Den lokala arbetsmarknadens utformning har stor betydelse för befolkningens utbildningsnivå. Småland och öarna hade under 2013 den högsta andelen av befolkningen med en förgymnasial utbildning och den högsta andelen av den sysselsatta befolkningen verksamma inom tillverkningssektorn som traditionellt sett har erbjudit flertalet arbetstillfällen utan krav på eftergymnasial utbildning. Men skillnaderna mellan Smålandslänen och Gotland är stora, och under 2013 hade 35,9 % av Kronobergs läns befolkning mellan år en eftergymnasial utbildning, vilket placerade länet strax ovanför medianen jämfört med övriga län, men i förhållande till riksgenomsnittet var andelen 4.5 procentenheter under. Ett annat mått på befolkningens utbildningsnivå är hur stor andel som innehar en förgymnasial utbildning som högst uppnådda utbildningsnivå. Under 2013 hade 14,2 % av länets befolkning mellan år en förgymnasial utbildning, vilket var den sjätte högsta andelen jämfört med övriga län. Bakom den totala utbildningsnivån i länet finns stora skillnader mellan könen; 41,7 % av kvinnorna i länet hade under 2013 en eftergymnasial utbildning, bland männen var motsvarande nivå 30,5 %. Bakomliggande faktorer till de stora skillnaderna är bland annat att män i långt högre utsträckning än kvinnor är verksamma inom branscher med andra kompetenskrav än den offentliga sektorn. En stor andel av yrkena inom den offentliga sektorn kräver eftergymnasial utbildning exempelvis är detta ett krav för stora yrkesgrupper som sjuksköterskor och lärare. Motsvarande utbildningskrav har traditionellt sett inte ställts inom branscher där män är överrepresenterade, branscher som i länet utgör en relativt sett stor andel av den privata sektorn. Att kvinnor och män i hög utsträckning arbetar inom olika branscher grundläggs redan vid gymnasievalet och senare även i anslutning till studieval på universitetsnivå. Kvinnor väljer i långt högre utsträckning än män att läsa inriktning mot vård- och omsorg eller pedagogik, och männen väljer främst att studera mer tekniska inriktningar. Av de i Kronobergs län som innehade en eftergymnasial utbildning inom teknik och industri under 2013 var 85 % av dem män. En liknande representation fanns även hos dem med en eftergymnasial utbildning inom IT, där 75 % utgjordes av män. Motsatt könsförhållande gällde för befolkningen som hade en eftergymnasial utbildning inom pedagogik eller vård och omsorg % 90.0% 80.0% 70.0% 60.0% 50.0% 40.0% 30.0% 20.0% 10.0% 0.0% 45.7% 33.0% 29.2% 27.6% 26.2% 25.2% 22.6% 21.2% 42.1% 48.4% 55.2% 52.7% 51.4% 56.2% 53.4% 55.8% 10.8% 15.2% 13.9% 17.8% 20.5% 16.9% 21.2% 21.2% Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Diagram: Befolkningens utbildningsnivå, kommunerna, år,

96 De inomregionala utbildningsförhållandena följer samma mönster som på riksnivå; befolkningens utbildningsnivå är lägre i de mindre kommunerna, som inte sällan har en stor och arbetsintensiv industrisektor, och högre i de större kommunerna som i större utsträckning har en arbetsmarknad som efterfrågar eftergymnasial utbildning. Det var endast i Växjö kommun som andelen av befolkningen mellan år med en eftergymnasial utbildning översteg riksgenomsnittet under En delfaktor till den höga utbildningsnivån är Växjö är förstås universitetets och även andra större offentliga institutioner så som sjukhuset placering på orten, och då både med anledning av att många studenter bor i staden men också att universitet som arbetsplats utgör en stor arbetsgivare för gruppen med eftergymnasial utbildning. Ur ett kompetensförsörjningsperspektiv är det med andra ord naturligt att befolkningens utbildningsnivå skiftar mellan de olika kommunerna. Om det lokala arbetslivet främst efterfrågat gymnasial kompetens får detta genomslag i kompetensförsörjningsstrukturen inom den lokala ekonomin. Svårigheterna som kan uppstå är dock om det lokala näringslivet som en följd av ökad konkurrens utsätts för ett stort förändringstryck. Konsekvensen kan då bli att de nya kompetenskraven som är nödvändiga för att ställa om det lokala näringslivet inte finns att rekrytera, och att arbetsgivarna därför blir tvungna att söka sig till andra geografier där möjligheterna till kompetensförsörjning, som motsvarar de nya kraven, är högre. Lokala studiekulturer kan därför på sikt vara hämmande för den framtida förnyelseförmågan, och i allt väsentligt tyder utvecklingen på att kunskapskraven fortsatt kommer att öka. Exempelvis har andelen eftergymnasialt utbildade inom länets tillverkningssektor ökat med drygt 14 % under de senaste fem åren. Sysselsättning i Kronobergs län En hög sysselsättningsgrad och en låg arbetslöshet är en grundläggande indikation på en regions tillväxt- och kompetensförsörjningsförmåga. För att nya arbetstillfällen ska skapas krävs entreprenörer och ständig förnyelse inom näringslivet, men för att så ska ske krävs god tillgång till adekvat kompetens; risken är annars att expansionsmöjligheterna hämmas och på sikt att regionala obalanser uppstår. Men arbetsmarknaden idag präglas av stora olikheter mellan olika grupper, och den långdragna lågkonjunkturen har inneburit att arbetslösheten har ökat. Kvinnor och män Män Kvinnor Kronoberg Riket Inrikes födda % % Utrikes födda % % Totalt % % Inrikes födda % % Utrikes födda % % Totalt % % Inrikes födda % % Utrikes födda % % Totalt % % Tabell: Sysselsättningsfrekvens i Kronobergs län, andel av den arbetsföra nattbefolkningen (20-64 år) i sysselsättning, Kronobergs län har en av de högsta sysselsättningsfrekvenserna i riket, och ur ett längre perspektiv har regionen haft en hög självförsörjningsgrad i den meningen 44

97 att den sysselsatta dagbefolkningen har varit större än den sysselsatta nattbefolkningen. Under 2012 hade 79 % av regionens befolkning i arbetsför ålder en sysselsättning, vilket var nästan två procentenheter över riksgenomsnittet, och den femte högsta frekvensen i riket. Men skillnaderna mellan olika grupper i länet är stora, och särskilt framträdande i Kronobergs län jämfört med riksgenomsnittet. Under 2012 uppgick skillnaden mellan inrikes födda och utrikes födda sysselsättningsfrekvens i Kronobergs län till 22,8 procentenheter, och skillnaden mellan kvinnor och män till 3,7 procentenheter, jämfört med riket var skillnaderna i Kronobergs län större mellan dessa grupper. Det finns, ur ett statistiskt perspektiv, flera delförklaringar till könsskillnaderna i Kronobergs län vad gäller sysselsättningsgraden: 1) kvinnor är i högre utsträckning än män föräldralediga, 2) kvinnor är i högre utsträckning än män studerande, 3) kvinnor är i högre utsträckning än män sjukskrivna. Då sysselsättningsmåttet relaterar till hela befolkningen och inte endast till den tillgängliga arbetskraften i arbetsför ålder innebär det låga uttaget av föräldraledighet från män, som är särskilt lågt i Kronobergs län, att detta får genomslag i sysselsättningsstatistiken för kvinnor. Vidare är det betydligt vanligare att kvinnor i länet studerar längre än män, vilket gör att de under studietiden inte inräknas som sysselsatta. Kvinnor är också i högre utsträckning än män sjukskrivna, och könsskillnaderna i länet vad gäller denna faktor är högre än på riksnivå. 84.0% 82.0% 80.0% 78.0% 76.0% 74.0% 72.0% 70.0% 40.0% 35.0% 30.0% 25.0% 20.0% 15.0% 10.0% 5.0% 0.0% Totalt Differens inrikes och utrikes födda Differens kvinnor och män Diagram: Sysselsättningsgrad 2012, Kronobergs län I fyra av länets åtta kommuner uppgick under 2011 den totala sysselsättningsfrekvensen för människor i arbetsför ålder till över 80 %, och frekvensen var högre än riksgenomsnittet i sex av åtta kommuner. Högst var den i Älmhults kommun följt av Ljungby, Tingsryd samt Alvesta, och lägst var frekvensen i Lessebo, Markaryd samt Växjö. Skillnaderna mellan kommunerna är stora men än större är skillnaderna mellan olika grupper på arbetsmarknaden. I kommunerna Lessebo, Uppvidinge och Alvesta uppgick skillnaden i sysselsättningsfrekvens mellan inrikes och utrikes födda till över 35 procentenheter, och i samtliga kommuner förutom Växjö var sysselsättningsgapet mellan kvinnor och män större än det som var på riksnivå. Som högst var gapet mellan kvinnor och män i Markaryds kommun, följt av Lessebo och Uppvidinge. Att sysselsättningsgraden är lägre i Växjö följer något av ett nationellt mönster; större regionstäder har ofta en något lägre sysselsättningsgrad som en följd av en hög andel studenter som bor i staden. 45

98 år Kvinnor Män år år Inrikes födda Utrikes födda Förgymnasial utb Gymnasial utb Eftergymnasial utb Totalt Utbildning Kronobergs län Riket Diagram: Andel (%) inskrivna arbetslösa (öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd), av den registerbaserade arbetskraften, genomsnitt kv kv Den totala arbetslösheten i Kronobergs län var i genomsnitt under sista kvartalet av 2013 och första kvartalet procentenheter högre än riksgenomsnittet. Även ungdomsarbetslösheten i länet uppgick under samma tidsperiod till en nivå något över riksgenomsnittet. Att arbetslösheten i länet var högre än riksgenomsnittet trots att sysselsättningsgraden i länet är en av de högre i riket beror på att arbetslöshetsnivån mäts i relation till den tillgängliga arbetskraften, det vill säga de som står till arbetsmarknadens förfogande, sysselsättningsfrekvensen mäts däremot i relation till befolkningen i arbetsför ålder, oavsett om de är tillgängliga för arbetsmarknaden eller inte. Måtten kan med andra ord utvecklas åt två olika håll. Tidigare relaterade arbetslöshetsmåttet till hela befolkningen, men det resulterade i att exempelvis ungdomsarbetslösheten underskattades då en stor del av denna grupp är i studier. Om exempelvis 30 ungdomar studerar, 10 är sjukskrivna, 50 arbetar och 10 är arbetslösa blir arbetslösheten i relation till hela befolkningen 10 %, men i relation till den tillgängliga arbetskraften 16,7 %. Arbetslösheten är i både länet och riket som högst hos de grupper som Arbetsförmedlingen benämner som särskilt utsatta grupper. I denna grupp ingår personer med förgymnasial utbildning, personer med funktionsnedsättning som medför arbetsnedsättning, arbetslösa i åldern år samt utomeuropeiskt födda. Under maj månad 2014 utgjorde denna grupp drygt 68 % av de arbetslösa i Kronobergs län, och högst var arbetslösheten inom gruppen med förgymnasial utbildning samt utrikes födda. Arbetslösheten i länet under kv kv var något lägre för kvinnor än män. En anledning till detta är att det främst är branscher som traditionellt sysselsätter män som drabbats hårdast av lågkonjunkturen. 46

99 16-64 år år Inrikes födda Utrikes födda Förgymnasial utb. Lessebo Uppvidinge Alvesta Växjö Markaryd Tingsryd Ljungby Älmhult Kronoberg Riket Tabell: Andel (%) inskrivna arbetslösa (öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd), av den registerbaserade arbetskraften, genomsnitt kv kv Det råder stora skillnader mellan kommunerna i länet vad gäller arbetslöshetsnivåer. Älmhults- och Ljungby kommun har över längre tid haft en låg arbetslöshet och relativt sett låga nivåer på ungdomsarbetslösheten. I fem av länets åtta kommuner var den totala arbetslösheten över riksgenomsnittet sett till genomsnittet för tidsperioden kv kv Arbetslöshetsnivåerna var under aktuell tidsperiod som högst för utrikes födda samt hos personer med förgymnasial utbildning som högst uppnådda utbildningsnivå. Ungdomsarbetslösheten var under riksgenomsnittet i tre av länets åtta kommuner, men var i några kommuner relativt sett hög. En anledning till den höga ungdomsarbetslösheten är att den stora nittiotalskullen nu står i begrepp att inträda på arbetsmarknaden, detta samtidigt som en omfattande lågkonjunktur drabbat regionen, och främst är det ungdomar och utsatta grupper som drabbas vid ekonomiska nedgångar. Skillnaden mellan utrikes- och inrikes födda vad gäller sysselsättningsfrekvens och arbetslöshet har flera olika orsaker. Invandringen till länet har under de senaste åren varit (historiskt jämfört) hög och i regel föreligger som dock varierar storligen mellan individer beroende på tidigare utbildning- och arbetslivserfarenheter något års etableringstid innan man som utlandsfödd inträder på arbetsmarknaden, detta med anledning av exempelvis språkinlärning, validering eller kompletterande studier. Av de som invandrade till länet under år 2000, och fortfarande bodde kvar 2011 och befann sig mellan år, och då hade en gymnasial eller eftergymnasial utbildning, innehade 70 % en sysselsättning. Men det är viktigt att inte se de utlandsfödda i länet som en enhetlig grupp, utan det finns stora skillnader både mellan ursprungsland och individerna inom gruppen sett till både utbildningsnivåer och sysselsättningsfrekvenser. För utlandsfödda med en eftergymnasial utbildning är ett problem att matchningen i flera fall är bristande, och att man innehar ett arbete som inte motsvarar ens utbildningsnivå. Men för utlandsfödda med en förgymnasial utbildning som högst uppnådda utbildningsnivå föreligger andra typer av hinder som även är närvarande för inrikes födda som inte har avklarat en gymnasial utbildning. En annan faktor som påverkar sysselsättningsgraden för utlandsfödda är att de ofta i lägre utsträckning än inrikes födda innehar personliga kontakter som kan underlätta ett arbetsmarknadsinträde. Under lågkonjunktur har studier visat att just personliga kontakter och starka sociala nätverk är särskilt viktigt för att erhålla ett arbete. En annan faktor som bör vägas in vad gäller skillnaden i sysselsättnings- 47

100 grad mellan inrikes- och utrikes födda är, som flertalet studier påvisat, en diskrimineringsfaktor som inverkar negativt på utlandsföddas möjligheter att erhålla ett arbete på den svenska arbetsmarknaden. Matchningsproblematiken på arbetsmarknaden är en grundläggande utmaning för att länets näringsliv ska kunna ställa om till att bli mer kunskapsdrivet. Dels behöver kontakten mellan universitet och näringsliv stärkas, dels behöver individerna välja utbildningar som det finns en efterfrågan på hos den regionala arbetsmarknaden. En väg för att nå bättre matchning för utrikes födda är att utveckla valideringsverktyg som kan underlätta informationen mellan arbetsgivare och arbetstagare. Ett annat verktyg är att möjliggöra för studier på Yrkeshögskolan, vars avgångselever i Kronobergs län i hög utsträckning har erhållit ett arbete efter avklarade studier; under 2012 hade 85,3 % av den arbetsföra delen av befolkningen i länet som innehade en yrkeshögskoleexamen ett arbete Blekinge Västerbotten Värmland Norrbotten Östergötland Örebro Skåne Västmanland Västernorrland Uppsala Halland Jämtland Riket Västra Götaland Kronoberg Kalmar Dalarna Jönköping Gävleborg Stockholm Gotland Södermanland Diagram: Andel av de sysselsatta med ett yrke motsv. individens utbildningsinriktning, Men även om man har ett arbete är det inte självklart att arbetet motsvarar ens formella kompetenser. Det finns inga enkla sätt att avgöra matchningsgraden på arbetsmarknaden, men ett sätt som kan användas är att relatera den sysselsattes utbildningsinriktning till dennes yrkesinriktning. Utifrån en sådan jämförelse hade 72 % av de sysselsatta i Kronobergs län under 2012 ett yrke som motsvarade deras utbildningsinriktning. Men skillnaderna mellan olika utbildningsgrupper och mellan inrikes och utrikes födda var stora. För utomeuropeiskt födda var matchningsgraden i länet under samma år 59 %, och för inrikes födda 72 %. Kvinnorna i länet hade en något högre matchningsgrad än männen, vilket kan bero på att de i högre utsträckning arbetar inom offentlig sektor där utbildningskraven, exempelvis inom vården, har tydliga kravspecifikationer. Sett till olika utbildningsgrupper var matchningsgraden, i Kronobergs län, som högst för personer som genomgått en polis-, sjuksköterske-, lärarutbildning samt någon form av ingenjörsutbildning med teknisk inriktning. Som lägst var den för de personer som hade en utbildning inom samhällsvetenskap eller en humanistisk utbildning. För att matchningen på länets arbetsmarknad ska vara dynamisk och effektiv är pendlingen ytterst viktig. Ett sätt att mäta hur viktig inpendlingen till länet är för olika branschers kompetensförsörjningsförmåga är att relatera storleken på dagbefolkningen till storleken på nattbefolkningen; om dagbefolkningen är större indikerar detta att ett externt inflöde av kompetens är nödvändigt för att tillgodose branschens kompetensbehov. Under 2012 var dagbefolkningen 3,8 % större än den sysselsatta nattbefolkningen. Länets industrisektor var mest beroende av inpendling, och särskilt tydligt var detta i Markaryds respektive Uppvid- 48

101 inge kommun, där dagbefolkningens storlek inom denna sektor var 51 % respektive 21 % större än nattbefolkningen. En annan sektor i länet som uppvisade ett stort beroende av utomregional inpendling var information- och kommunikationssektorn, vars dagbefolkning var 8,5 % större än nattbefolkningen, och främst var Älmhults respektive Växjö kommun beroende av ett externt inflöde av arbetskraft till denna bransch. På en grov branschnivå, omfattande 15 olika branscher, var den sysselsatta nattbefolkningen större än den sysselsatta dagbefolkningen inom endast tre. Arbetsmarknadens utveckling och framtida kompetensbehov I samband med nittiotalskrisen sjönk sysselsättningsfrekvensen i riket drastiskt, och fallet har aldrig återhämtats. Rationaliseringar, outsourcing, minskat antal enklare instegsyrken och en ny penningpolitik är alla delförklaringar till nedgången. Ur ett europeiskt perspektiv har Sverige dock haft en god tillväxt sedan nittiotalet, och landet hade även en relativt sett hög konkurrenskraft under den senaste krisen. Många av de nya jobben har växt fram inom kunskapsintensiva branscher som inte sällan är koncentrerade till städer. För den enskilde har utvecklingen inneburit ökade kompetenskrav på arbetsmarknaden och för arbetsgivarna uppstår ibland svårigheter att finna de kompetenser som behövs, i förlängningen innebär denna typ av matchningsproblematik att tillväxtförmågan hämmas. Förändring antal sysselsättningar Yrken inom byggverksamhet och tillverkning Yrken inom administration och kundtjänst Yrken med krav på fördjupad högskolekompetens Yrken inom maskinell tillverkning och transport Yrken med krav på kortare utbildning eller introduktion (service) Chefsyrken Service- omsorgs och försäljningsarbete Yrken med krav på högskolekompetens % -10.0% -5.0% 0.0% 5.0% 10.0% Förändring i % (antal sysselsättningar ) Diagram: Förändring av antalet anställda efter yrkets kunskapsinnehåll, , Kronobergs län Arbetsmarknadens professionalisering kan beskrivas på flera sätt. Men en stor skillnad mellan nittiotalet och nutida situation är att andelen yngre i Kronobergs län (20-24 år) som innehar en sysselsättning har minskat från 79 % till drygt 60 %, och andelen sysselsatta i åldersgruppen år har under samma tidsperiod halverats. En av de främsta anledningarna till minskningen är att allt fler befinner sig allt längre i utbildningssystemet som en följd av de ökade kompetenskraven på arbetsmarknaden. Diagrammet ovan visar endast ett fragment av den succesiva kunskapsstegring som präglar den regionala arbetsmarknaden. Mellan

102 2012 har yrken med krav på särskild högskolekompetens haft den största tillväxten, samtidigt som antalet yrken inom administration och tillverkning minskat. Även om antalet yrkesverksamma inom maskinell tillverkning och transport minskat har antalet anställda ingenjörer med teknisk inriktning ökat en viss kunskapsstegring sker således även inom tillverkningssektorn, inte endast mellan branscher. De utbildningsgrupper i länet som har haft störst jobbinflöde på arbetsmarknaden, det vill säga nya förvärvsarbetande, under de senaste åren är personer med omsorgsutbildning, yrkesinriktad utbildning mot handel samt restaurangutbildning. Men även personer med gymnasial- eller eftergymnasial utbildning med inriktning teknik har haft ett relativt sett stort inflöde. 90.0% 85.0% 80.0% 75.0% 70.0% Kronobergs län Övriga Regioner Storstadsregioner Riket Diagram: Sysselsättningsfrekvens (andel av nattbefolkning mellan år med sysselsättning), Även över tid har Kronobergs län haft en hög sysselsättningsnivå, även om den har, liksom i övriga redovisade geografier, sjunkit sedan nittiotalskrisen. Vid tiden för nittiotalskrisen minskade sysselsättningsgraden i länet med mer än 10 procentenheter. En succesiv återhämtning skedde sedan fram till 2007 men sedan finanskrisen, vars negativa effekter fick genomslag 2009, har tillväxttakten avtagit och det av två anledningar; antalet i arbetsför ålder har ökat, och antalet sysselsatta har minskat. Totalt har sysselsättningsfrekvensen sjunkit som mest dock från en relativt sett hög nivå i Kronobergs län av samtliga län i riket under tidsperioden , och återhämtningstakten sedan 2009 har varit den svagaste. Sysselsättningsfrekvensen utvecklades negativt i samtliga av länets kommuner under , störst har nedgången varit i kommunerna Uppvidinge och Lessebo. Att sysselsättningsfrekvensen i länet har minskat under de senaste åren beror på en ihållande lågkonjunktur parallellt med att befolkningen i arbetsför ålder det vill säga arbetskraften under samma tidsperiod, har ökat. Totalt minskade antalet sysselsatta i nattbefolkningen med drygt 1800 personer mellan , samtidigt som antalet i arbetsför ålder ökade med drygt 1500 personer. 50

103 Uppsala län Hallands län Stockholms län Jönköpings län Dalarnas län Västerbottens län Västra Götalands län Kalmar län Jämtlands län Riket Norrbottens län Gotlands län Kronobergs län Värmlands län Örebro län Östergötlands län Västernorrlands län Västmanlands län Skåne län Södermanlands län Blekinge län Gävleborgs län Diagram: Total arbetslöshet av den registerbaserade arbetskraften (16-64 år), Med anledning av lågkonjunkturen och en utökad arbetskraft har länet haft den högsta arbetslöshetsökningen i riket under tidsperioden Innan krisen hade länet rikets näst lägsta arbetslöshetsnivå, men år 2013 låg nivån något över riksgenomsnittet. Störst har ökningen varit i kommunerna Uppvidinge, Lessebo samt Alvesta. Ungdomsarbetslösheten i länet ökade under från 7,4 % till 18,7 % av den registerbaserade arbetskraften. Den stora ökningen i arbetslöshet tillsammans med en svag konjunktur och tillväxt främst inom yrken med krav på hög utbildning har under de senaste åren främst drabbat den population som arbetsförmedlingen benämner som tillhörande särskilt utsatta grupper. Antalet inskrivna arbetslösa tillhörande denna grupp har sedan 2007 mer än fördubblats. Att fler personer har hamnat utanför arbetsmarknaden under de fem senaste åren indikerar att konjunkturen i länet har varit svag, men också att matchningen mellan tillgänglig arbetskraft och arbetsgivarnas efterfrågan är bristande. En något bättre konjunktur har präglat länets arbetsmarknad under 2014; antalet lediga platser har ökat och arbetslösheten minskat, men fortsatt är arbetslösheten hos utsatta grupper hög främst är det personer som inte har varit i arbetslöshet under en längre tid som har kommit in på arbetsmarknaden under det senaste året. Med tanke på den demografiska utvecklingen i länet, där allt fler kommer tillhöra den äldre delen av befolkningen inom det närmsta decenniet, är det dock av stor betydelse att öka arbetsdeltagandet från samtliga grupper som befinner sig i arbetsför ålder för att på sikt klara den framtida kompetensförsörjningen. Under tidsperioden förväntas nästan åldersavgångar från länets arbetsmarknad, och mellan uppgår antalet till Utbildningsgrupper som förväntas avträda är främst de med folkskole- eller grundskoleutbildning, följt av omvårdnadsutbildade, handelsutbildade samt personer med en teknisk utbildning. Drygt 3600 personer inom tillverkningsindustrin förväntas att avträda på grund av ålder under tidsperioden , och inom vården uppgår motsvarande siffra till drygt 3800 personer. Men det är viktigt att poängtera att det inte är givet att en yrkesaktiv ersätts med en person med liknande kompetenser eller motsvarande utbildningsnivå. Rationaliseringar och nya omställningskrav medför ofta en succesiv kunskapsstegring vid nyrekryteringar, vilket innebär att behovet av utbildning ökar. Exempelvis bedöms de yrken där det förväntas vara störst brist på i länet inom de närmsta åren vara läkare, barnsjuksköterskor, IT-arkitekter, civilingenjörer inom maskin, VVS-ingenjörer, samt mjukvaru- och systemutvecklare. 51

104 För att klara den framtida kompetensförsörjningen, omställningen av näringslivet, och bemöta ökande vårdbehov är den grundläggande faktorn en god tillgång till humankapital. Flera av länets kommuner har under de senaste decennierna haft en hög utflyttning, så även Kronoberg som helhet, och det är endast i Växjö kommun som antalet yngre mellan år har ökat sedan nittiotalet. Den framtida kompetensförsörjningen står därför inför stora utmaningar, både vad gäller regionens förmåga att attrahera människor att flytta hit och att ta tillvara på befintlig arbetskraft. Sammanfattning arbetsmarknad och utbildning Befolkningens utbildningsnivå i Kronobergs län är i jämförelse med riket låg, men över medianen jämfört med länen i riket. Utbildningsskillnaderna mellan kvinnor och män är stora, och skillnaderna syns redan på grundskolenivå. Pojkarna i grundskolan har sämre betyg än flickorna; och en långt högre andel av kvinnorna, jämfört med männen, har en eftergymnasial utbildningsnivå. Utbildningsvalen på eftergymnasial nivå är i hög utsträckning präglad av könsnormer; män väljer tekniska utbildningar och kvinnor inriktningar mot vård och omsorg. Den ekonomiska finanskrisen och påföljande lågkonjunktur har haft stor påverkan på Kronobergs län. Under endast några år har arbetslösheten ökat markant en av de högsta ökningarna i riket och främst är det särskilt utsatta grupper som har drabbats. Men skillnaderna mellan olika grupper är stora; arbetslösheten är högre för utrikes födda än för inrikes födda och personer med en förgymnasial utbildning är i långt högre utsträckning än övriga utbildningsgrupper arbetslösa. Vidare har kvinnor en lägre sysselsättningsgrad än män, och skillnaden i Kronobergs län är större än på riksnivå. Flera av länets kommuner har under de senaste decennierna haft en negativ befolkningsutveckling och en allt större del av befolkningen väntas gå i pension. Sedan nittiotalet har antalet unga endast ökat i Växjö kommun, och ofta är det personer som studerar vidare som flyttar från de mindre orterna. På sikt innebär de stora pensionsavgångarna att kompetensförsörjningsbrist kan uppstå om inte nuvarande arbetskraft matchas med efterfrågan på arbetsmarknaden eller om inte kommunerna lyckas attrahera människor att flytta dit. Pensionsavgångarna förväntas vara särskilt stora inom vård-, omsorgs- och tillverkningssektorn. Men det är inte givet att alla avgångar ersätts, inte heller att nyrekryteringar ska inneha samma utbildnings som de som lämnar arbetslivet. Snarare tyder utvecklingen på att kompetenskraven på den regionala arbetsmarknaden ökar, och störst brist råder på förhållandevis högkvalificerade tjänster, samtidigt som antalet yrken som bara kräver högst förgymnasial utbildning minskar. För att klara den framtida kompetensförsörjningen är det därför viktigt att förstärka matchningen mellan den tillgängliga arbetskraften och arbetsmarknadens behov. 52

105 Hälsa, socioekonomi och miljö Individens hälsotillstånd sammanhänger med utbildningsnivå, sysselsättningsstatus och försörjningsmöjligheter. Folkhälsan är därmed inget avskilt medicinskt område, utan är tätt sammanbundet med den övriga samhällsutvecklingen. I en region där en hög andel av befolkningen har sysselsättning och en god utbildningsnivå är i regel det allmänna hälsotillståndet högre än i geografier med lägre sysselsättning och där befolkningen har lägre utbildningsnivå. Under senare år har sambandet mellan befolkningens hälsa och den omgivande miljön kommit att belysas allt mer. Tillgång till vackra, friska naturmiljöer och en giftfri omgivning utgör grundläggande faktorer för den enskildas välmående och en regions attraktionskraft. Hälsa och socioekonomi Män och kvinnor i Kronobergs län har en lång medellivslängd jämfört med övriga län i riket. Den beräknade medellivslängden i länet var vid senaste mätningen (2013) 80,6 år för män och 84,3 år för kvinnor. Tillsammans med Hallands- och Uppsala län hade männen i länet den högsta förväntade medellivslängden i riket, och kvinnorna i länet hade, efter Hallands län, den högsta förväntade medellivslängden i hela riket. Ur ett folkhälsoperspektiv är skillnaden mellan män och kvinnors medellivslängd fortfarande stor; redan under 80-talet uppnådde kvinnorna den medelålder som idag råder för män Riket, kvinnor Kronobergs län, kvinnor Riket, män Kronobergs län, män Diagram: Ohälsotal (ohälsodagar per person och år), kvinnor och män, Ohälsotalet är ett generellt hälsomått som mäter antal utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning samt sjukersättning/ aktivitetsersättning (före år 2003 förtidspension/sjukbidrag) från socialförsäkringen relaterat till antal registrerade försäkrade (befolkningen) år. Ohälsotalet har under de senaste åren minskat avsevärt. På nationell nivå har antalet ohälsodagar per person under tidsperioden minskat med 27,1 % för kvinnor och 29,5 % för män. Minskningen i Kronobergs län har inte varit lika omfattande, men utgångsvärdet var också långt under riksgenomsnittet. Dock har gapet mellan Kronobergs län och riket kommit att minska, och under 2013 hade kvinnorna i länet en halv ohälsodag mer än riksgenomsnittet. Männen i länet hade dock fortsatt färre antal ohälsodagar, per person jämfört med riket. Totalt hade männen i länet, under 2013, 12.4 färre ohälsodagar per person jämfört med kvinnorna. På kommunal nivå var ohälsotalet för kvinnor högre än för män i samtliga av länets kommuner, och störst var könsskillnaderna i kommunerna 53

106 Ljungby, Lessebo och Tingsryd. Kvinnorna i Markaryds respektive Tingsryds kommun hade under 2013 det högsta ohälsotalet bland länets kommuner, och lägst var det för kvinnor i Växjö respektive Älmhults kommun motsvarande förhållande gällde under detta år även för männen. Sett till utbildningsnivå och ohälsodagar per person framgår med tydlighet att utbildning är en av de viktigaste faktorerna för en persons hälsotillstånd. Av invånarna i länet under 2012 (20-64 år) som hade förgymnasial utbildning som högst uppnådda utbildningsnivå, uppgick det genomsnittliga ohälsotalet till 59 dagar per person. Motsvarande nivå för personer med en gymnasial utbildning var 27 dagar, och för befolkningen med en eftergymnasial utbildning uppgick antal ohälsodagar i genomsnitt till 13 dagar. För utrikes födda i länet uppgick ohälsotalet, under samma år, till 30 dagar per person, vilket i genomsnitt var tre fler dagar än för inrikes födda. Det finns även flera andra hälsoindikatorer att använda för att ge en indikation av det allmänna hälsotillståndet i en region. Vid den senaste mätningen av den självskattade i hälsan i regionen uppgav 73 procent av männen och 68 procent av kvinnorna att det hade en god eller mycket god hälsa. Jämfört med föregående mätning var detta en marginell ökning. En tendens i samma mätning är dock att kvinnor i lägre utsträckning än män upplever ett allmänt psykiskt välbefinnande särskilt sett till yngre åldersgrupper. Kvinnor angav vidare att de i större utsträckning än män upplevde sömnsvårigheter, ångest, oro samt ängslan. Men sett till fysiska levnadsvanor är könsförhållandet omvänt; männen i Kronobergs län är i högre utsträckning än kvinnorna överviktiga och konsumerar mer alkohol, tobak samt narkotika. Levnadsvanorna har stor betydelse för hur vi mår och vilka eventuella sjukdomar som kan drabba oss. En individs livsstil och levnadsvanor påverkas också av psykosociala omständigheter samt av andra livsvillkor som boende, arbete, ekonomisk situation och utbildningsnivå. Att alla dessa faktorer påverkar individernas hälsoläge framkommer relativt tydligt sett till skillnaderna mellan kommunerna, men också sett till skillnaderna mellan könen. I kommuner med en lägre generell utbildningsnivå är ohälsotalet högre än i Älmhult och Växjö där befolkningens utbildningsnivå är högre. Detta i sin tur sammanhänger med utformningen på den lokala arbetsmarknaden och den demografiska utvecklingen. Skillnaderna mellan könen har komplexa orsaker; kvinnor arbetar i högre utsträckning än män inom sektorer med hög stress och arbetsbelastning och inte sällan deltid, vilket ofta medför att kvinnorna får ta ett större ansvar i hemmet. Under de senaste åren beror ökningen av ohälsotalet hos kvinnor primärt på att fler upplever psykisk ohälsa. 54

107 Medianlön 2012 Förändring Kvinnors andel av männens medianlön Älmhult 292, % 77.1 % Uppvidinge 279, % 73.9 % Ljungby % 76.4 % Växjö 275, % 78.9 % Alvesta 273, % 76.4 % Tingsryd 264, % 76.2 % Lessebo 264, % 74.5 % Markaryd 259, % 72.3 % Riket % 79.9 % Kronoberg 275, % 77.1 % Tabell: Medianlön, år, kommunerna, Medianinkomsten i Kronobergs län låg under 2012 drygt 2800 kronor under riksgenomsnittet, vilket är en försämring jämfört med 2007 då medianinkomsten i länet var något över riksnivån. Under denna tidsperiod har skillnaderna mellan kvinnor och män kommit att utjämnas något; under 2007 uppgick kvinnornas medianlön i riket till 77,7 % av männens, denna andel har fram till 2012 ökat till 79,9 %. Skillnaderna mellan könen är större i Kronobergs län. Under 2007 tjänade kvinnor i Kronobergs län 73,9 % av männens medianlön, en andel som under 2012 hade ökat till 77,1 %. Dock har medianinkomsten för kvinnor i länet ökat med 16 % mellan , vilket var en ökning som översteg männens med drygt 4,8 procentenheter. Invånarna i två av länets åtta kommuner hade under 2012 en högre medianinkomst än riksgenomsnittet. Högst var medianinkomsten i Älmhults respektive Uppvidinge kommun. Som lägst var medianinkomsten för invånarna i kommunerna Tingsryd, Lessebo och Markaryd. Könsskillnaderna inom de olika kommunerna är stora. Minst var skillnaderna mellan könen i Älmhults och Växjö, och som störst var de i Markaryd och Uppvidinge. Den högsta ökningen av medianinkomsten har under skett i Älmhult följt av Växjö och Tingsryd. Den svagaste inkomstutvecklingen har under tidsperioden varit i kommunerna Lessebo och Markaryd. Utrikes födda tjänar mindre än inrikes födda. Under 2012 uppgick medianlönen för utlandsfödda (20-64 år) boendes i Kronobergs län till kr, för inrikes födda till kr. Skillnaderna var även stora mellan olika utbildningsgrupper. Personer med en förgymnasial utbildning tjänade kr, vilket var nästan 16 % mindre än för gruppen med en gymnasial utbildning. Högst medianlön hade personer med en eftergymnasial utbildning, som hade kr. 55

108 Andel barn i ekonomiskt Förändring i procen- utsatta hushåll tenheter Alvesta Lessebo Uppvidinge Växjö Markaryd Tingsryd Ljungby Älmhult Riket Kronoberg Diagram: Andel barn som finns i ekonomisk utsatta hushåll, Barnfattigdom mäts här genom att identifiera hur stor andel barn, mellan 0-17 år, som bor i ekonomiskt utsatta hushåll. Med låg inkomst menas lägsta utgiftsnivå baserad på den socialbidragsnorm som fastställdes på 1980-talet (med inflationsuppräkningar) och en norm för boendeutgifter. Om inkomsterna understiger normen för dessa utgifter definieras detta som låg inkomst. Med socialbidrag menas att sådant erhållits minst en gång under året. Måttet är ett absolut mått till skillnad från det relativa mått som också används ibland. Utifrån detta mått har barnfattigdomen i Kronobergs län ökat med tre procentenheter mellan , vilket är en betydligt större ökning än den som har skett på riksnivå. Totalt bodde 11.7 % av barnen i Kronobergs i åldrarna 0-17 år i ett ekonomiskt utsatt hushåll. Lägst barnfattigdom fanns i Älmhults- och Ljungby kommun, och den högsta i Alvesta- och Lessebo kommun. Störst har ökningen varit i Alvesta kommun, där andelen barn som bor i ekonomiskt utsatta hushåll under har ökat med 5,8 procentenheter. Det finns stora socioekonomiska skillnader inom länet, och de manifesteras på olika sätt. Den ökade barnfattigdomen beror främst på att andelen barn med utländsk bakgrund som lever i hushåll med en utsatt ekonomisk situation har ökat. Skillnaderna i sysselsättningsnivåer mellan inrikes och utrikes födda i Kronobergs län, som är större i länet än på riksnivå, får således utslag vad gäller barn och ungas levnadsvillkor. På en finare geografisk nivå framkommer att de inomregionala skillnaderna vad gäller socioekonomisk status är stora, och särskilt tydligt är detta i Växjö kommun, där den socioekonomiska nivån i vissa utsatta områden relativt sett är låg jämfört med andra stadsdelar. En viktig bakgrundsfaktor till skillnaderna är utbildningsnivå. Personer med en gymnasial- och eftergymnasial utbildning, oavsett härkomst, har en långt högre sysselsättningsfrekvens och medelinkomst än personer med en förgymnasial utbildning som högst uppnådda utbildningsnivå. Att kvinnor har lägre lön än män brukar förklaras genom att hänföra skillnaden till flera olika anledningar. En primär anledning är att kvinnor i högre utsträckning än män arbetar deltid och tar ett större uttag av föräldraledigheten, som på sikt innebär att kvinnor får en eftersatt löneutveckling jämfört med männen. En annan viktig faktor till skillnaden är att kvinnor i högre utsträckning än män arbetar inom offentlig sektor; löneläget inom kvinnodominerade yrken är oftast lägre jämfört med mansdominerade yrken inom privat sektor. Men även det ökade sjukskrivningstalet för kvinnor inverkar negativt på den totala löneutvecklingen. Enligt vissa undersökningar kan dock löneskillnaderna mellan könen inte till fullo förklaras genom ovan faktorer, utan viss andel av gapet tillskrivs då orsaker som hänförs till diskriminering. 56

109 Miljö En hållbar tillväxt förutsätter att ekonomisk tillväxt kombineras med minskade utsläpp och mindre påverkan på miljön och klimatet. En mer energieffektiv produktion, framställan av förnybar energi och hållbara transportlösningar samt ett klimatsmart byggande är nyckelfaktorer för att nå en mer hållbar tillväxt och de miljömål som satts upp inom ramen för EU2020-strategin. Miljön har ett intrinsikalt värde, alltså ett egenvärde, i sig; bevarandet och främjandet av en ekologisk mångfald och en frisk luft är ett gemensamt ansvar som skrider över generationerna. Men balansgången är komplex i tider av lågkonjunktur minskar miljöpåverkan i och med en minskad produktion, och byggandet av bostäder i attraktiva lägen kan ha påverkan på det biologiska ekosystemet % -5.00% % % % % % % Ton per invånare Förändring 1990 Diagram: Klimatpåverkande utsläpp per ton 2011 och förändring sedan 1990 Kronobergs län har ett lägre utsläpp av klimatgaser per invånare än riksgenomsnittet och gruppen övriga regioner, men något högre än nivån för storstadsregionerna. Totalt har utsläppsmängden i länet minskat med 29 % sedan 1990, vilket är en kraftigare nedgång än den som har skett inom övriga jämförelsegrupper. Utifrån EU2020-strategin är det nationella målet att utsläppen mellan ska ha minskat med 40 %. Att utsläppen i länet minskat beror främst på att en omställning av länets energisektor har skett; allt mer energi i länet framställs genom bioenergi, och den rika tillgången till och den stora kunskapen om skog har i detta sammanhang varit en viktig del av omställningen. Under 2010 uppgick andelen förnyelsebar energi av den totala energianvändningen i Kronobergs län till 55 %. Sedan år 2000 har andelen ökat med drygt 22 %. Däremot har inte utsläppsnivåerna från industri- och transportsektorn sjunkit i motsvarande takt, utan endast med 4 %, och utsläppen från transporter och arbetsmaskiner stod under 2011 för mer än hälften av de klimatpåverkande utsläppen i länet, vilket var en högre andel än i samtliga övriga jämförelsegrupper. 57

110 Körsträcka per invånare Gotlands län Västernorrlands län Blekinge län Kronobergs län Norrbottens län Dalarnas län Kalmar län Västmanlands län Västerbottens län Värmlands län Södermanlands län Örebro län Jönköpings län Hallands län Gävleborgs län Uppsala län Skåne län Västra Götalands län Stockholms län 60.0% 50.0% 40.0% 30.0% 20.0% 10.0% 0.0% Kollektivtrafikens marknadsandel 2013 Körsträckor Marknadsandel kollektivtrafik Diagram: Körsträckor per invånare och kollektivtrafikens andel Länets glesa struktur tillsammans med ett stort skogsbruk och sysselsättningsintensiv industri skapar relativt sett stora utsläpp från transporter och arbetsmaskiner. Under 2012 hade invånarna i Kronobergs län tillsammans med Kalmar län den högsta genomsnittliga körsträckan per invånare i södra Sverige. Kollektivtrafikens marknadsandel korrelerar med en geografis tätortsgrad, då en majoritet av alla resor som företas medelst kollektivt färdmedel utgörs av resor inom tätort. Under 2013 hade kollektivtrafiken i Kronobergs län, tillsammans med Blekinge, den lägsta marknadsandelen i södra Sverige. För att sänka de totala klimatgasutsläppen i länet kommer en sänkning av utsläppen från transportsektorn vara nödvändig. Men givet länets glesa struktur, långa avstånd och stora befolkning på landsbygden är det svårt att till fullo nå detta mål genom effektivisering av kollektivtrafiken, vars effektiviseringspotential till stor del är beroende av en geografis boendestruktur. Därför kommer ett viktigt arbete vara att ersätta dagens fossildrivna person- och lastbilstrafik med förnyelsebara bränslen. Ett sådant arbete har redan inletts, och antalet nyregistrerade miljöbilar i länet har ökat dock från en låg nivå men för att omställningen ska få tillräckligt genomslag krävs i framtiden en ökad intensitet Diagram: Energiintensitet (MWh/BRP) Kronobergs län I EU2020-strategin stipuleras att energiintensiteten, det vill säga hur mycket energi som krävs för att framställa ett visst värde, ska minska med 20 % mellan I Kronobergs län har energiintensiteten (MWh/BRP) minskat utifrån fasta priser med 15,8 % mellan , dock har utvecklingen åren 58

111 varit stillastående. Anledningen till minskningen som skett på längre sikt är att regionens BRP har ökat energiförbrukningen har under samma tidsperiod ökat med drygt 6 %. Främsta anledning till ökningen av energiförbrukningen är att förbrukningen från industrisektorn ökat med nästan 10 % och att förbrukningen inom transportsektorn endast minskat med knappt 3 %. Dessa två sektorer stod under 2011 för över hälften av länets totala energiförbrukning. Måttet energiintensitet har ur ett miljöperspektiv vissa brister, då det skulle kunna sjunka trots att energiförbrukningen ökat. Men måttet är ur ett längre perspektiv intressant då det relaterar både till miljö- och ekonomidimensionen. I sammanhanget är innovationer och en utvecklad teknik inom tillverknings- och transportsektorn väsentliga komponenter för att i framtiden generera en mer energieffektiv och värdeskapande produktion. Sammanfattning hälsa, socioekonomi och miljö Hälsotillståndet och socioekonomisk status har ett starkt samband med individers utbildningsnivå och strukturen på det omgivande samhället personen lever i. En låg utbildningsnivå innebär en ökad risk för en låg lön och ett försämrat hälsoläge motsatt förhållande gäller för personer med en eftergymnasial utbildning. Givet detta är skillnaderna mellan olika geografier och grupper i länet stora. Men det finns skillnader som inte endast kan hänföras till olika utbildningsnivåer. Exempelvis tjänar kvinnor och utlandsfödda, även med hänsyn till utbildningsnivåer, mindre än genomsnittet i länet, och även ohälsotalet är högre för dessa grupper. Ohälsotalet har under längre tid sjunkit, men kvinnor i länet har sedan 2013 fler ohälsodagar än kvinnor i riket, och långt fler ohälsodagar än männen i länet som under samma år hade färre dagar jämfört med riket. De stora skillnaderna mellan könen kan hänföras till att kvinnor arbetar inom sektorer med hög belastning och höga stressnivåer samt tar ett stort ansvar i hemmet. Detta sammanhänger med att kvinnor har en lägre medianlön än män; arbeten inom vård och omsorg ger i regel mindre betalt än inom privata branscher som i länet främst sysselsätter män och dessutom tar kvinnor i högre utsträckning än män ut en större andel av föräldraledigheten, vilket på sikt bidrar till en försämrad löneutveckling. Kvinnor upplever även i högre utsträckning än män stress, ängslan och oro, och har en sämre självuppskattad hälsa, samtidigt som män konsumerar alkohol, tobak och narkotika i högre utsträckning. Att utlandsfödda i länet har en lägre sysselsättningsfrekvens än inrikes födda får genomslag i den socioekonomiska statistiken. Utlandsfödda har en lägre medianlön jämfört med genomsnittet och en betydande andel av barnen som bor i ekonomiskt utsatta hushåll har utländsk bakgrund. Det finns även stora skillnader mellan inrikes och utrikes födda sett till olika stadsdelar, och i Växjö kommun finns särskilt utsatta områden där en stor del av befolkningen har utländsk bakgrund samt både låg sysselsättningsnivå och låg medianinkomst. En viktig aspekt av människors upplevda välbefinnande är att den omgivande miljön är tillfredsställande. De klimatpåverkande utsläppen i Kronobergs län har mellan minskat med 29 %. Minskningen är större än den som skett på riksnivå, och kan främst hänföras till en omställning av regionens energisektor. Under 2010 uppgick andelen förnyelsebar energi av den totala energianvändningen i Kronobergs län till 55 %, och sedan år 2000 har andelen ökat med drygt 22 %. Men stora utmaningar återstår, och främst är det transportsektorn som står för utsläppen i länet. Givet länets glesa struktur och begränsade möjligheter till effektiviseringar via kollektivtrafik är det viktigt att arbetet med att fler fordon ska gå på fossilfria bränslen fortsätter. 59

112 Sammanfattande analys Sett ur ett längre perspektiv har Kronoberg haft en (jämfört med regioner utanför storstadsregionerna) god tillväxt sett till både befolknings- och sysselsättningsutveckling. Sysselsättningsgraden i länet är en av de högsta i riket, även om skillnaderna i sysselsättningsgrad mellan olika kommuner och grupper varierar. Män har en högre sysselsättningsgrad än kvinnor, och i Kronoberg är detta särskilt framträdande. Det finns flera delförklaringar till könsskillnaderna, bland annat att kvinnor i högre utsträckning än män är föräldralediga, arbetar deltid, studerar och är sjukskrivna, samt att länet har ett mansdominerat näringsliv där löneutvecklingen tenderar att vara högre än i kvinnodominerade yrken. Ett flertal för regionen viktiga näringar har haft en, sett över tid, stabil utveckling och en hög omställningsförmåga. Framväxten av nya tillväxtnäringar har balanserat nedgången inom näringar där konkurrenskraften dalat, och länets höga exportkvot antyder en hög förmåga till att attrahera utländskt kapital till regionen. Åren efter nittiotalskrisen hade länet en stark tillväxttakt. Men takten har under de senaste åren avstannat, inte minst som en följd av finanskrisen, och huvudsakligen har tillväxten skett i storstadsregionerna. Den för länet viktiga exportindustrin har drabbats hårt av konjunkturnedgången som hämmat viktiga avsättningsmarknaders köpkraft främst har den europeiska marknaden under flera år haft en svag återhämtning. Länets omfattande industrisektor, där en betydande del av regionens små- och medelstora företag ingår, har därför haft en relativt sett svag utveckling under de senaste åren vilket medfört att regionen jämfört med övriga riket haft en svag återhämtningsförmåga. Både ur ett längre och kortare perspektiv visar statistiken att det sker en professionalisering på arbetsmarknaden och utbildningsnivån är en av de grundläggande faktorerna som avgör den enskildas möjlighet till anställning. Kunskapskraven ökar både inom nya och mer mogna branscher, och de förväntade pensionsavgångarna från några av länets större branscher är inom de närmsta åren stora adekvat kompetens kommer att efterfrågas för att säkra företagens konkurrenskraft och förnyelseförmåga. Även om de som nu lämnar arbetslivet för pension i hög utsträckning haft en förgymnasial utbildning, innebär detta inte att de kan ersättas med personer med likvärdig utbildningsnivå, utan snarare tyder prognoser på att kompetenskraven ökar vid nyanställningar. Med ökade kompetenskrav på arbetsmarknaden ökar även behovet av tillgång till rätt kompetens hos arbetskraften. Under de senaste åren har arbetskraften i regionen växt, men samtidigt har antalet människor som står utanför arbetsmarknaden ökat, vilket är ett tecken på svag matchning mellan arbetstagare och arbetsgivare. Befolkningen i Kronobergs län har idag en något lägre utbildningsnivå än riksgenomsnittet, och det finns stora skillnader mellan kommunerna och könen. Män har en lägre utbildningsnivå än kvinnor, och i Kronoberg är detta förhållande särskilt framträdande, och skillnaderna mellan pojkars och flickors studieresultat ökar. För att möta de ökade kompetenskraven i framtiden är det därför viktigt att främja individers möjligheter till ett livslångt lärande, oavsett kön och hemkommun. Men det gäller även att arbeta för en mer effektiv matchning på arbetsmarknaden, så att arbetskraften innehar de kompetenser som efterfrågas av de regionala arbetsgivarna. Ett viktigt led i detta arbete är att bryta könstereotypa utbildnings- och yrkesval samt stärka samverkan mellan utbildningsystemet och näringslivet. Den omställning som sker på arbetsmarknaden påverkar de olika geografierna inom landet och länet på skilda vis. På nationell nivå har flera mindre regioner under de senaste decennierna haft en negativ utveckling som en följd av nedlagda 60

113 arbetstillfällen som inte har ersatts med nya jobb inom andra näringar. Istället har de nya arbetstillfällena växt fram i andra geografier, och då främst i storstäderna som stått för den största delen av landets sysselsättningstillväxt under de senaste åren. Detta har medfört stora omflyttningar inom landet och allt fler bor i någon av landets större regioner. Utvecklingen i Kronoberg har varit liknande; allt fler bor i Växjö som sedan nittiotalet stått för länets befolkningstillväxt, och tillsammans med Älmhult för länets sysselsättningstillväxt. Växjös starka utveckling har varit viktig för regionens samlade konkurrenskraft, men genom åren har skillnader mellan stad och land uppstått. För ett glest län som Kronoberg har senare års trender med en alltmer tilltagande urbanisering medfört en allt glesare landsbygd och att flera av de mindre kommunerna haft en negativ befolkningsutveckling och en ökande medelålder som konsekvens, och i framtiden visar prognoserna att en allt större andel av länets befolkning kommer att vara äldre. För att hela regionen ska leva behöver de olika kommunerna bindas samman, och dra nytta av varandras styrkor. En regionförstoring med ökad rörlighet mellan de olika administrativa gränserna inom Kronoberg skulle medföra en utökad arbetsmarknad för arbetstagarna och större möjligheter för kompetensförsörjning för arbetsgivarna. För de mindre kommunerna skulle starka länkar in till större arbetsmarknader vara en stabiliserande faktor under lågkonjunkturer som ofta drabbar små ekonomier hårdare. Vidare är det viktigt att även i framtiden bejaka inflödet av extern kompetens från andra regioner genom att möjliggöra för rörlighet över länsgränserna. Den framtida konkurrensförmågan i länet kommer att vara avhängig dels en ökad grad av diversifiering, dels en fortsatt stark konkurrenskraft inom industrin. Nya företag inom omogna branscher är en förutsättning för att minska länets konjunkturkänslighet, och främjandet av nyföretagsamhet hos kvinnor är av stor betydelse för att stärka länets samlade konkurrenskraft. Nya företag inom turism, service och tjänster borgar för nya möjligheter även inom geografier som saknar en hög befolkningstäthet. För länets stora landsbygdsområden har tillgång till höghastighetsbredband inneburit nya möjligheter att arbeta och driva företag hemifrån. Framväxten av nya företag, som kan komplettera den redan befintliga basen av små- och medelstora företag som främst verkar inom industrisektorn, är av stor betydelse för att stärka de mindre kommunernas konkurrenskraft men också för att minska länets konjunkturkänslighet. Sedan finanskrisen har antalet personer i långtidsarbetslöshet ökat och arbetslösheten för personer som ingår i grupper som av Arbetsförmedlingen benämns som särskilt utsatta har fördubblats. I takt med en ökad professionalisering på arbetsmarknaden och en alltmer åldrande befolkning är det av stor betydelse att främja ett ökat arbetsdeltagande från samtliga grupper i arbetsför ålder. Idag är skillnaden i sysselsättningsgrad mellan olika grupper, exempelvis låg- och högutbildade, inrikes- och utrikes födda, stora och för att frigöra regionens framtida tillväxtpotential och bemöta den framtida arbetsmarknadens kompetensbehov är det av stor betydelse att främja alla gruppers möjligheter till att aktivt delta i regionens fortsatta utveckling. 61

114 Källor Ansvarskommittén. Färre kommuner? Om små kommuners problem och utmaningar. URL: Arbetsförmedlingen Insatser för förhindra långvarig arbetslöshet. URL: Arbetsmiljöverket Kvinnors arbetsmiljö Tillsynsaktivitet 2012 inom regeringsuppdraget om kvinnors arbetsmiljö. URL: Framtidskommissionens slutrapport: Svenska framtidsutmaningar. URL: Framtidskommissionen Försörjningskvoten i olika delar av Sverige scenarier till år URL: Framtidskommissionen Somalier på arbetsmarknaden Har Sverige något att lära?. URL: Glesbygdsverket. Kartläggning av strategier för att öka befolkningen i kommuner och regioner. URL: Globaliseringsrådets slutrapport. Bortom krisen - Om ett framgångsrikt Sverige i den nya globala ekonomin, URL: Globaliseringsrådets kansli. Utvecklingskraft och omställningsförmåga. En globaliserad svensk ekonomi. URL: Högskoleverket Kvinnor och män i högskolan. URL: Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering Utrikes föddas etablering på arbetsmarknaden URL: Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering Sociala kontakter och ungdomars inträde på arbetsmarknaden. URL: Jordbruksverket Allt om landet en sammanfattning. URL: 62

115 Konjunkturinstitutet Små steg mot bättre tider. URL: Landstinget Kronoberg, Hälsa på lika villkor? URL: Långtidsutredningen. En åldrande befolkning Konsekvenser för svensk ekonomi. URL: Långtidsutredningen. Permanent förändring Globalisering, strukturomvandling och sysselsättningsdynamik. URL: Långtidsutredningen. Utrikes födda på den svenska arbetsmarknaden. URL: Länsstyrelsen Kronoberg, Kronobergs län och klimatförändringarna En kartläggning av klimateffekter, hot och möjligheter. URL: Länsstyrelsen Kronoberg, Regionala bilder. URL: Länsstyrelsen Kronoberg, Regionalt serviceprogram för landsbygden i Kronobergs län URL: OECD Territorial Reviews Småland-Blekinge. URL: PwC Föreställningar om landsbygden mer myter än faktiska fakta. Öhrlings Pricewaterhouse Coopers AB Reglab, Medelstora städers växtkraft. URL: Sveriges kommuner och landsting, Från hopplöshet till hetluft? Förutsättningar för bostadsbyggande på landsbygden. URL: SOU 2006:102, Generationsväxlingens problem och möjligheter. URL: SOU 2009:64, Flickor och pojkar i skolan hur jämställt är det? URL: Statistiska Centralbyrån Långtidsarbetslöshet bland personer i åldern URL: f 63

116 Statistiska Centralbyrån Ungdomar stannar i stora städer. URL: Statistiska Centralbyrån Invandrares flyttmönster. URL: Statistiska Centralbyrån Invandrare som fått asyl flyttar mest. URL: Statistiska Centralbyrån Fler pendlar till jobbet. URL: Statistiska Centralbyrån Glesbygden Första stopp för flyktingar. URL: Statistiska Centralbyrån Svensken flyttar i snitt elva gånger. URL: Statistiska Centralbyrån Högskolenybörjare 2011/12. URL: Statistiska Centralbyrån Studenter mer benägna att lämna högskolan i goda tider. URL: aspx Statistiska Centralbyrån Statistik över orderingång ger bild av krisen. URL: Statistiska Centralbyrån. Integration Ett regionalt perspektiv. URL: ViewInfo aspx?publobjid=11988 Tillväxtanalys Regionernas arbetskraftsförsörjning. URL: NUTEK:s årsbok Strukturomvandling. URL: Tillväxtfakta Så växer Sverige och dess regioner. URL: Tillväxtfakta Från Arjeplog till Heilongjiang. URL: Tillväxtfakta Regional attraktivitet - tillväxtmotor i en global verklighet. URL: Tillväxtanalys Orter med befolkningstillväxt URL: 64

117 Tillväxtanalys Destinationsutveckling Turismens betydelse för regional och nationell tillväxt. URL: Tillväxtanalys Strategier för regional kompetensförsörjning. URL: Tillväxtanalys Regional tillväxt 2013 en rapport om regional tillväxt och utveckling. URL: Tillväxtanalys Lokalt näringslivsarbete förutsättningar och begränsningar. URL: Tillväxtanalys Regional Tillväxt 2011 en rapport om tillstånd och utveckling i Sveriges FA-regioner. URL: Tillväxtanalys Varför är vissa platser mer attraktiva för boende än andra? URL: %B6r+%C3%A4r+vissa+platser+mer+attraktiva+f%C3%B6r+boende+%C3%A4n+andra.pdf Tillväxtverket Kvinnors och mäns företagande URL: Trafikanalys Arbetspendling i storstadsregioner en nulägesanalys. URL: _en_nulaegesanalys.pdf Trafikverket Bygg om eller bygg nytt. URL: Trafikverket Den attraktiva regionen, en antologi om tillgänglighet och regional utveckling. URL: Transportforskningsenheten Regionförstoring i glesa områden Kollektivtrafikens möjligheter och betydelse. URL: WSP Regional systemanalys Region Blekinge, Regionförbundet i Kalmar län, Regionförbundet i Jönköpings län, Regionförbundet södra Småland och Region Östsam. WSP Stråkanalys i Kronobergs län. 65

118 66