5. Sammanträdestider 2016 KS/2015:338 Kommunfullmäktige fastställer fullmäktiges sammanträdesdagar för 2016 enligt skrivelse, daterad

Transkript

1 KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Upprättad Kommunfullmäktige Sammanträde 10 november 2015 klockan18 i kommunfullmäktigesalen Observera: Fullmäktige inleder med grupparbete. Allmänheten hälsas välkomna till överläggningarna som startar Ärende Beteckning Förslag 1. Val av justerare och tid för justering 2. Dialog mellan revisonen och kommunfullmäktige om revisionens granskningsområden under 2016 Ulrika Jörgensen (M) och Maria Andersson (C) respektive Mikaela Zackrisson (KB) och Renée Sylvan (S), ersättare. Torsdag 19 november klockan 17. Klockan Interpellationer och frågor besvarande 3. Svar på fråga om mottagande av flyktingar 4. Interpellation om byggande av små hyresrätter KS/2015:409 KF , 151; Frågan får ställas och besvaras på nästa sammanträde. KS/2015:413 Beslutsärenden 5. Sammanträdestider 2016 KS/2015:338 Kommunfullmäktige fastställer fullmäktiges sammanträdesdagar för 2016 enligt skrivelse, daterad Maria Svenningsson Kommunstyrelsens förvaltning Direkt: maria.svenningsson@kungsbacka.se Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon:

2 KUNGSBACKA KOMMUN 2 (5) Ärende Beteckning Förslag 6. Annonsering av kommunfullmäktiges sammanträden Omorganisation av kommunstyrelsens förvaltning och förvaltningen för Service KS/2015:396 Kommunfullmäktiges sammanträden ska införas i Norra Halland, Göteborgs-Posten (Hallandsannonser), Kungsbacka Nytt och Hallands Nyheter. I annonserna i Norra Halland, Göteborgs-Posten och Kungsbacka Nytt publiceras även väsentliga ärenden i föredragningslistan. KS , 245 förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att omorganisera kommunstyrelsens förvaltning och förvaltningen för Service samt överföra delar av dessa förvaltningar till stöd i övriga förvaltningar, enligt intentionerna i tjänsteskrivelse Ovanstående förändringar ska ske med befintliga budgetramar som får flyttas mellan nämnderna. Kommunfullmäktige uppdrar åt kommunstyrelsen och nämnden för Service att genomföra omorganisationen. Kommunfullmäktige uppdrar åt kommunstyrelsen samt nämnden för Service att se över reglemente, övriga regelverk och övrigt som kan komma att påverkas och kräver fullmäktiges beslut samt återkomma till kommunfullmäktige senast under andra kvartalet 2016.

3 KUNGSBACKA KOMMUN 3 (5) Ärende Beteckning Förslag 8. Förslag till avtal om genomförande och marköverlåtelse av bostäder med mera i Aranäs stadsdel etapp 3 KS/2015:354 KS , 252 förslag till beslut Kommunfullmäktige godkänner förslag till avtal om Genomförande och Marköverlåtelse, daterat , varigenom kommunen överlåter tre kvarter i Aranäs stadsdel etapp 3 för en ersättning om kronor till Lindbäcks Boende AB eller annat helägt bolag eller förening. Kommunstyrelsens ordförande och kommundirektören eller deras respektive ställföreträdare utses att för kommunens räkning underteckna samtliga i ärendet nödvändiga handlingar. Kommunstyrelsen hemställer att byggnadsnämnden upprättar detaljplan för Aranäs stadsdel etapp VA-taxa 2016 KS/2015:216 KS , 254 förslag till beslut Kommunfullmäktige godkänner att brukningsavgiften i taxan för vatten och avloppstjänster höjs med 4 procent från och med Renhållningstjänster taxa 2016 KS/2015:169 KS , 255 förslag till beslut Kommunfullmäktige fastställer tillägg och justeringar av taxor för renhållningstjänster enligt förslag till tillägg och justeringar av taxor för renhållningstjänster 2016, daterat Förändring av taxor och avgifter för Kungsbacka Bredbandsnät KS/2014:490 KS , 256 förslag till beslut Kommunfullmäktige godkänner ändring av avgifterna i Taxor för kapacitetstjänster för Kungsbacka Bredbandsnät, enligt tjänsteskrivelse daterad Avgifterna gäller från och med

4 KUNGSBACKA KOMMUN 4 (5) Ärende Beteckning Förslag 12. Utökning av borgensramen till Eksta AB 13. Rapporteringsskyldighet enligt socialtjänstlagen nämnden för Individ & Familjeomsorg Beslutsärenden; motionssvar 14. Svar på motion - Motion om husen på Kungsbacka torg (KB) 15. Svar på motion - Motion om den bruna serveringskiosken på Kungsbacka torg (KB) Beslutsärenden; val 16. Entledigande och fyllnadsval till kommunalt uppdrag Övrigt KS/2015:368 KS/2015:376 KS/2013:107 KS/2015:348 KS/2015:438 KS , 257 förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar, att såsom för egen skuld ingå borgen för Eksta Bostads ABs låneförpliktelser upp till ett högsta lånebelopp om miljoner kronor jämte därpå löpande ränta och kostnader. Den utökade borgensramen gäller från det datum som beslutet vunnit laga kraft. Kommunstyrelsens ordförande tillsammans med ekonomichefen, eller deras respektive ställföreträdare, utses att för kommunen räkning fortlöpande underteckna erforderliga borgenshandlingar inom angiven borgensram. KS , 258 förslag till beslut Rapport från nämnden för Individ & Familjeomsorg enligt 16 kap 6 f socialtjänstlagen noteras till protokollet. KS , 259 förslag till beslut Motionen anses besvarad i och med beslut som nämnden för Teknik fattat , 81. KS , 260 förslag till beslut Motionen anses besvarad i och med beslut som nämnden för Teknik fattat , 81.

5 KUNGSBACKA KOMMUN 5 (5) Ärende Beteckning Förslag 17. Eventuellt nya interpellationer, frågor och/eller motioner 18. Redovisning av inkomna skrivelser KS/2015:10, KS/2015:35, KS/2015:431, KS/2014:369 Kungsbacka 2 november 2015 Per Ödman (M) Ordförande Anna Rehnberg Sekreterare Kommunfullmäktiges sammanträden är offentliga. Välkomna att lyssna på överläggningarna! Hela dagordningen och handlingarna till mötet finns att läsa på Utsändning av kommunfullmäktiges sammanträde sker över Närradion, 95,2 MHz.

6 Enkel fråga till Ulrika Landegren Situationen för flyktingar är svår. I vår kommun har vi inte tagit emot så många genom åren. Vi utgår från att de flesta, inte bara miljöpartister, har förmåga att se människor som resurser och inte bara som problem och kostnader. När kommer Kungsbacka att ta emot det antal flyktingar som motsvarar vår andel jämfört andra kommuner i landet? Miljöpartiet de gröna Maria Losman

7 Interpellation till Hans Forsberg Det är idag svårt att få en lägenhet i Kungsbacka kommun.det står närmare 5300 i kommunens bostadskö men endast 174 lägenheter har förmedlats under året.det innebär många års väntan på att få ett förstahandskontrakt på en lägenhet. Många ungdomar som önskar bo kvar i kommunen när det är dags att flytta hemifrån tvingas flytta till andra kommuner pga av att det inte finns bostäder. För ungdomar och ensamstående som inte har möjlighet att köpa en bostadsrätt eller villa och för pensionärer som kanske sålt sin villa och önskar få ett mindre och billigare boende måste det finnas alternativ. Så gott som alla partier i Kungsbacka har propagerat för att man måste bygga fler små hyresrätter. Då det är svårt att få lönsamhet i byggandet av smålägenheter är det inte lätt att finna byggherrar som vill uppföra dessa. Aranäs har dock tagit fram ett förslag på att bygga 140 st lägenheter i form av ettor och tvåor på Östanvindsgatan i Kungsbacka för att tillgodose detta uttalade behov. Kommunen vill dock banta ned projektet till 70 st lägenheter. Då antalet lägenheter är avgörande för om byggnationen kan genomföras så har Aranäs därför meddelat att man lägger dessa byggplaner åt sidan. Bara hos Aranäs står det 1500 i kö för en mindre bostad. Det vore mycket dumt av Kungsbacka kommun att missa ett tillfälle att kunna erbjuda billiga smålägenheter som det råder mycket stort behov av. Med anledning av ovan önskar Sverigedemokraterna i Kungsbacka svar på följande frågor. Varför är man inte mer tillmötesgående så att byggnationen kan genomföras när bostadsbristen är så akut? Vill man inte att Kungsbacka ska vara en stad för alla? Carita Boulwén Sverigedemokraterna Kungsbacka

8 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer KS/2015:338 Sammanträdesdagar 2016 för kommunfullmäktige Förslag till beslut Kommunfullmäktige fastställer fullmäktiges sammanträdesdagar för 2016 enligt skrivelse, Sammanfattning Kommunfullmäktige beslutar om sammanträdestider för 2016; 9 februari 16 augusti 8 mars 13 september 5 april 11 oktober 10 maj 8 november 16 juni 6 december Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Sammanträdestider 2016, Beslutet skickas till Samtliga nämnder Kristin Löfgren Nämndsekretare Kommunstyrelsens förvaltning Kristin Löfgren kristin.lofgren@kungsbacka.se 1 (1) Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon

9 SAMMANTRÄDESDAGAR KOMMUNSTYRELSEN JANUARI FEBRUARI MARS APRIL MAJ JUNI AUGUSTI SEPTEMBER OKTOBER NOVEMBER DECEMBER 1F 1M v5 1T AU, 1F 1S 1O Årsredovisning 1M v31 1T 1L 1T AU 1T 2L 2T AU 2O 2L 2M v18 2T AU 29 mars 2T 2F 2S 2O 2F 3S 3O 3T 3S 3T AU 3F KS 12 april 3O 3L 3M v40 3T 3L 4M v1 4T 4F 4M v14 4O 4L KF 10 maj 4T 4S 4T AU 4F 4S 5T 5F 5L 5T AU, KF 5T 5S 5F 5M v36 5O 5L 5M v49 6O 6L 6S 6O 6F 6M v 23 April-uppföljning 6L 6T AU 6T 6S 6T AU, KF (delår 1) 7T 7S 7M v10 7T 7L 7T AU AU 17 maj 7S 7O 7F 7M v45 7O 8F 8M v6 8T AU,KF 8F 8S 8O KS 24 maj 8M v32 8 T 8L 8T AU, KF 8T 9L 9T KF AU 9O 9L 9M v19 9T 9T 9F 9S 9O 9F 10S 10O 10T 10S 10T AU, KF 10F 10O 10L 10M v41 10T 10L 11M v2 11T 11F 11M v15 11O 11L Budget 11T 11S 11T AU, KF 11F 11S 12T AU 12F 12L 12T KS 12T 12S AU 17 maj 12F 12M v37 12O 12L 12M v50 13O 13L 13S 13O 13F 13M v24 KS 24 maj 13L 13T AU, KF 13T 13S 13T KS 14T 14S 14M v11 14T 14L 14T KF 16 juni 14S 14O 14F 14M v46 14O 15F 15M v7 15T KS 15F 15S 15O 15M v33 15T 15L 15T KS 15T 16L 16T 16O 16L 16M v20 16T KF Delår 16T AU, KF 16F 16S 16O 16F (delår 2) 17S 17O 17T 17S 17T AU 17F AU 20 sept 17O 17L 17M v42 17T 17L 18M v3 18T 18F 18M v16 18O 18L KS 27sept 18T 18S 18T KS 18F 18S 19T KS 19F 19L 19T AU 19T 19S KF 11 okt 19F 19M v38 19O 19L 19M v51 20O 20L 20S 20O 20F 20M v25 20L 20T AU 20T 20S 20T AU 21T 21S 21M v12 21T 21L 21T KS 21S 21O 21F 21M v47 21O 22F 22M v8 22T AU 22F 22S 22O 22M v34 22T 22L 22T AU 22T 23L 23T KS 23O 23L 23M v21 23T 23T KS 23F 23S 23O 23F 24S 24O 24T 24S 24T KS 24F 24O 24L 24M v43 24T 24L 25M v4 25T 25F 25M v17 25O 25L 25T 25S 25T AU, 25F 25S 26T AU 26F 26L 26T AU 26T 26S 26F 26M v39 26O 26L 26M v52 27O 27L 27S 27O 27F 27M v26 27L 27T KS 27T 27S 27T 28T 28S 28M v13 28T 28L 28T AU 28S 28O 28F 28M v48 28O 29F 29M v9 29T AU 29F 29S 29O 29M v35 29T 29L 29T AU 29T 30L 30O 30L 30M v22 30T 30T AU 30F 30S 30O 30F 31S 31T 31T AU 31O 31M v44 31L Kommunstyrelsens förvaltning Kommunstyrelsen Kungsbacka Besöksadress: Stadshuset Postadress: Kungsbacka kommun Kungsbacka Tel Fax 34704

10 Reviderad tjänsteskrivelse Som underlag för beslut i KF Omorganisation av kommunstyrelsens förvaltning och förvaltningen för Service Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att omorganisera kommunstyrelsens förvaltning och förvaltningen för Service samt överföra delar av dessa förvaltningar till stöd i övriga förvaltningar, enligt intentionerna i reviderad tjänsteskrivelse Ovanstående förändringar ska ske med befintliga budgetramar som får flyttas mellan nämnderna. Kommunfullmäktige uppdrar åt Kommunstyrelsen och nämnden för Service att genomföra omorganisationen. Kommunfullmäktige uppdrar åt kommunstyrelsen samt nämnden för Service att se över reglemente, övriga regelverk och övrigt som kan komma att påverkas och kräver fullmäktiges beslut samt återkomma till kommunfullmäktige senast under andra kvartalet De nya organisationerna ska träda i kraft Bakgrund och sammanfattning Kungsbacka är en kvalitetskommun med höga ambitioner. Vi har en bra verksamhet vilket visar sig i många av de mätningar v genomför. Vi är en attraktiv kommun att arbeta i men vi ser idag svårigheter med att rekrytera olika personalgrupper. Vi har självklart förbättringsområden som vi behöver arbeta med både nu och i framtiden. För att fortsätta att sträva mot kommunfullmäktiges vision och för att möta omvärldens utmaningar och krav så har vi skapat en målbild som strävar mot Vi ska fortsätta att vara en kvalitetskommun även 2020 och framåt - Vi ska skapa mesta möjliga nytta med våra resurser - Vi känner alla att vi har viktiga och roliga jobb - Vi har tillit till varandra Hela den offentliga sektorn, och så även Kungsbacka kommun, står inför stora utmaningar. Dessa finns formulerade både i Kungsbacka kommuns budgetdokument, avsnitt omvärldsanalys och i andra publikationer, till exempel från SKL (Sveriges kommuner och landsting). En sammanfattning av de utmaningar vi ser är: - Högre krav och förväntningar både från invånare, företag och andra intressenter som till exempel staten - Fler blir äldre och färre jobbar vilket innebär en minskad finansiering av offentlig sektor - Vi måste minska vår påverkan på miljön och bygga en hållbar välfärd - Våra uppdrag och arbetsuppgifter blir mer komplexa - Ökad konkurrens om kompetent arbetskraft - Konkurrens från privata aktörer inom sektorn - Teknikutvecklingen kräver och ger oss möjlighet att nyttja digitaliseringen För att möta utmaningarna och kommuninvånarnas behov behöver vi leda, samordna och utveckla de kommungemensamma frågorna på ett tydligare sätt. Vi ska öka samarbetet över

11 förvaltningsgränserna och skapa arbetsformer som bryter gamla tankemönster och invanda rutiner för att öka nyttan av våra insatta resurser på ett ännu bättre sätt. Vi har samlat de satsningar och initiativ som vi identifierat i ett förändringsarbete som vi kallar Ett Kungsbacka. Ett Kungsbacka innehåller många delar till exempel organisationsöversyn, kommunledningssystem, framtidens arbetssätt och lokaler, Kungsbacka 2020 (att bli en e-kommun), kundcentret Kungsbacka direkt, arbetet med politikernas nya vision, vårt ledarutvecklingsprogram Kungsbackaledaren och arbete med kultur, värderingar och värdskap. Ett av initiativen inom området organisationsöversyn är en förändring av kommunstyrelsens förvaltning och förvaltningen för Service. Tidigare initiativ tagna inom organisationsöversyn är besluten om att slå samman Individ- och familjeomsorg och Funktionsstöd till en förvaltning och Fritid och Folkhälsa med Kultur och Turism samt Kulturskolan till en förvaltning. (Beslutade i KF ). Kommunstyrelsens förvaltning utvecklas till ett kommunledningskontor Utifrån behovet av att leda, samordna och utveckla kommungemensamma frågor samt att stödja kommunstyrelsen i dess uppsiktsplikt utvecklas kommunstyrelsens förvaltning till ett kommunledningskontor med fokus på Utveckling av kommungemensamma frågor Styrning Stöd Kommunstyrelsens uppsiktsplikt Förvaltningen för Service utvecklas enligt principerna i Service Management Med förvaltningarnas behov av stöd och service i fokus bygger Service sin verksamhet på principerna i Service management som innebär att styra, samordna, leverera och utveckla de tjänster och den service som stödjer kommunens kärnverksamhet. Utvecklat verksamhetsnära stöd Då beställar-utförarmodellen har upplevts som begränsande för det stöd inom HR, Ekonomi och kommunikation som är viktigt för förvaltningarna, ska verksamheten flyttas ut till förvaltningarna. Med ökad närhet, kunskap och förståelse kommer kärnverksamheternas stöd blir mer optimalt. Förvaltningscheferna och deras ledningsfunktioner kan fördela ansvaret på ett bredare sätt och därmed frigöra resurser för att arbeta tillsammans med kommundirektionen och kommunledningskontoret med de kommungemensamma utmaningarna. För att säkerställa kommungemensamma förhållningssätt inom dessa tre områden är kommunledningskontorets roll att leda, samordna och följa upp. Finansiering av föreslagen omorganisation hanteras inom befintliga ramar med omfördelning mellan nämnderna. Beskrivning av ärendet

12 Kommunstyrelsens förvaltning, förvaltningen för Service och organisering av det verksamhetsnära stödet föreslås utvecklas och anpassas till dagens förutsättningar Kommunstyrelsens förvaltning Utifrån behovet av att leda, samordna och utveckla kommungemensamma frågor samt att stödja kommunstyrelsen i dess uppsiktsplikt utvecklas kommunstyrelsens förvaltning till ett kommunledningskontor med fokus på Utveckling av kommungemensamma frågor Styrning Stöd Kommunstyrelsens uppsiktsplikt Arbetet på kommunledningskontoret ska vara inriktat på kommungemensamma frågor och processer. Kontoret ska samordna resurser från hela kommunens verksamheter för att ta fram modeller, lösningar på frågor och utmaningar på uppdrag av kommundirektionen eller från kommunstyrelsen. Vi strävar efter att hitta nya arbetsformer där vi nyttjar våra resurser på bästa sätt. Vi ska till exempel inte sitta med liknande resurser eller liknande problem och uppfinna hjulet på flera ställen utan arbeta samordnat. Ett antal exempel på frågor som behöver lösas och utvecklas är arbetet med integration, den fortsatta digitaliseringsutvecklingen, social hållbarhet, infrastruktur, miljöfrågan, komplicerade upphandlingar av entreprenörer/andra utförare, kompetensförsörjning (den är gemensam för alla), hur vi ska arbeta med innovation, utveckla vårt arbete med forskning/akademi, säkerhet och beredskap. Styrning handlar om att utveckla Kungsbackas styrmodell. Hur kan vi implementera den nya visionen 2016 så att den blir verklighet. Hur säkerställer vi att kommunfullmäktiges mål och styrdokument uppfylls på ett bra sätt. Här finns policys och program för många olika områden, till exempel konkurrenspolicy, mål för bostadsbyggande eller näringslivsprogram. Hur skapar vi ett kommunledningssystem där vi arbetar tillsammans, i olika forum politiker och tjänstemän, för att lösa våra utmaningar. Hur får vi ihop alla kommunens styrdokument och policys till en helhet. Här ligger även utveckling av kvalitet, uppföljning och internkontroll. Stöd handlar om att styra de stödprocesser som kommunen och dess förvaltningar behöver för att stödja kärnverksamheterna. Kommunledningskontoret ansvarar för processerna och leder nätverk inom varje stödprocess. Här finns HR, Ekonomi och kommunikation och administration. Kommunledningskontoret har både ett internt och ett externt fokus.

13 Bild 1. Kommunledningskontorets olika fokusområden Kommunledningskontorets kompetenser och roller ska vara organiserade i fem områden. HR och Kommunikation Ekonomi Styrning Utveckling Samhällsplanering Kommunstyrelsens förvaltning byter namn till kommunledningskontoret, KLK. Bild 2. Kommunledningskontorets organisatoriska områden. Det blir viktigt att hitta nya arbetsformer där man arbetar tillsammans både inom Kommunledningskontoret och tillsammans med Serviceförvaltningen och övriga förvaltningar. Med det menas att oavsett vilken organisatorisk ring man tillhör så ska man arbeta över gränserna med många olika enheter i kommunledningskontoret och i hela kommunen.

14 Förvaltningen för Service Förvaltning för Service kommer att bygga sin verksamhet på principerna i Service management som innebär att styra, samordna, leverera och utveckla de tjänster och den service som stödjer kommunens kärnverksamhet. Förvaltningen för Service behåller sitt namn. Förvaltningens uppdrag bygger på nämndens uppdrag om att utveckla och leverera tjänster med hög servicegrad till nytta för förvaltningarna och kommunen som helhet. Bärande principer för verksamheten är att stödja den bärande idén om Ett Kungsbacka. Ha ett service magangementperspektiv, inte ha för stora enheter, stort inflytande för medarbetare, skapa förutsättningar för enkla, effektiva och efterfrågade tjänster samt att ha en organisation som främjar utveckling. Serviceförvaltingens kompetenser och roller kommer att vara organiserade i fem affärsområden: Personalförsörjning (tex löneadministration) Infrastruktur (tex IT) Inköp (upphandling och e-handel) Produktion (tex måltid) Kundstöd (Kungsbacka direkt och Service direkt) Samt en central stab och utvecklingsenhet. Bild 3. Illustration över Serviceförvaltningens affärsområden och hur de stödjer kommunens andra förvaltningar

15 Bild 4. Serviceförvaltningens organisatoriska områden Verksamhetsnära stödet Då beställar-utförarmodellen har upplevts som begränsande för det stöd inom HR, Ekonomi och kommunikation som är viktigt för förvaltningarna, ska verksamheten flyttas ut till alla förvaltningar. Med ökad närhet kunskap och förståelse kommer kärnverksamheternas stöd blir mer optimal På varje förvaltning ska det finnas ansvariga för varje process som har mandat att driva processen på sin förvaltning, utifrån uppställda krav och riktlinjer. Förvaltningscheferna och deras ledningsfunktioner kan fördela ansvaret på ett bredare sätt och därmed frigöra resurser för att arbeta tillsammans med kommundirektionen och kommunledningskontoret med de kommungemensamma utmaningarna. För att säkerställa kommungemensamma förhållningssätt inom dessa tre områden är kommunledningskontorets roll att leda, samordna och följa upp. Kommunledningskontoret leder nätverk med ansvariga inom områdena på varje förvaltning, se nedanstående illustration. Bild 5. Nätverk som leds av processägaren på kommunledningskontoret ut i förvaltningarna där det finns processledare som har mandat att driva processen inom egen förvaltning. Om förvaltningarna önskar kan de arbeta tillsammans i kluster inom

16 stödprocesserna, för att uppmuntra till samarbete och för att minska sårbarheten. Finansiering av föreslagen omorganisation Hanteras inom befintliga ramar med omfördelning mellan nämnderna. För de tjänster som flyttas ut till nämnderna från Service får nämnderna en ram som motsvarar kostnaden för lön, semesterersättning, arbetsgivaravgifter samt ett administrationspåslag på fyra procent. För de tjänster som Service behåller och som inte förändras gäller nuvarande regler för finansiering under Inför kommunbudget för 2017 fattas nya beslut om hur priserna får justeras. Facklig samverkan Förslaget har samverkats med de fackliga organisationerna på central nivå 7 oktober Synpunkter redovisas i bifogat protokoll. Risk- och sårbarhetsanalys har genomförts för HR, ekonomi och för helheten. Ann-Charlotte Järnström Kommundirektör Handlingar i ärendet Reviderad tjänsteskrivelse daterad Reviderade Powerpointbilder daterade Protokoll från Samverkan med risk- och sårbarhetsanalyser Protokoll från Extra samverkan 2015-xx-xx utifrån reviderad tjänsteskrivelse Länk till material på SKL.se

17 Organisationsöversyn KSF och Service Kompletterande bilder till reviderad Tjänsteskrivelse

18 Vår målbild Kvalitetskommun även 2020 Skapa nytta med våra resurser Viktiga och roliga jobb Tillit till varandra

19 Våra utmaningar

20 Högre krav och förväntningar Ökad komplexitet Hållbar tillväxt Kompetensförsörjning Konkurrens från privata aktörer Minskad miljöpåverkan Mindre pengar när färre jobbar Digitalisering

21 Ett Kungsbacka Vårt sätt att möta utmaningarna

22 Satsningar och initiativ Organisationsöversyn Kommunledningssystem Framtidens arbetssätt och lokaler Kungsbacka 2020 Kundcentret Kungsbacka direkt Politikernas nya vision Kungsbackaledaren Kultur och värderingar

23 Kommunledningssystem under utveckling

24 Organisationsöversyn olika delar Individ och familjeomsorg och Funktionsstöd blir en gemensam förvaltning med namnet Individ och familje-omsorg Kultur och Turism, Fritid och Folkhälsa samt Kulturskolan blir en gemensam förvaltning med namnet Kultur och Fritid Hållbar process för samhällsplanering. En samordning av KSF, Plan och Bygg Utveckla kommunstyrelsens förvaltning till ett Kommunledningskontor Utveckla förvaltningen för Service till Service Management nya regler för servicekonceptet Förbättrat verksamhetsnära stöd & styrning till alla förvaltningar

25 Det verksamhetsnära stödet

26 Det verksamhetsnära stödet HR, ekonomi och kommunikation: Ska tillhöra förvaltningarna Ska ha tydligt mandat att leda och driva sina processer i förvaltningarna HR och Ekonomi ska ingå i ledningsgruppen

27 Varför? Får närhet till, bättre kunskap om och större förståelse för kärnverksamheten. I kärnverksamheterna finns våra huvuduppdrag, deras stöd måste vara optimalt. Beställar-utförarmodellen har upplevts som begränsande för det stöd som är så viktigt och centralt för förvaltningarna.

28 Kommunledningskontorets roll Leder, samordnar och följer upp de kommungemensamma processerna inom HR, ekonomi och kommunikation Leder nätverk och andra samarbetsformer inom sina kompetensområden Säkerställer kompetensförsörjning tillsammans med förvaltningarna

29 Processägare Varje förvaltning äger sina resurser för HR, ekonomi och kommunikation Nätverk Mandat att leda och driva, som processledare Process -ledare Process -ledare Process -ledare Möjlighet till samarbetskluster mellan förvaltningar Kluster

30 Hittills Förvaltningarna är idag i stort nöjda med de volymer som köps från Service Hela tjänster anställs vid förvaltningarna. Vi tittar närmare på decimaltjänster. I vissa undantag kan tjänster komma att delas mellan förvaltningar. Vid de förvaltningar där det anställs fler personer inom en funktion, ska rollerna innehålla ett chefsskap där man leder all personal inom förvaltningen i sin process, till exempel ekonomichef eller personalchef.

31 Nytt kommunledningskontor

32 Vad behöver vi hitta lösningar på? Oförmåga att ta sig an de kommunövergripande strategiska frågorna Ovana vid att leda kommunövergripande frågor från ax till limpa Oklara ledningsroller och mandat Kultur som inte främjar eget ansvar, innovation, samverkan och ETT Kungsbacka Otydlighet och tröghet i processerna Avsaknad av legitimitet och förtroende i förvaltningarna

33 Uppdrag Övergripande nivå Vara den verksamhet som; ansvarar för och leder arbetet med kommungemensamma strategiska frågor ansvarar för kommunstyrelsens uppsiktsplikt gentemot övriga nämnder Vara ambassadörer för ETT Kungsbacka där samverkan, ansvarstagande, tillit samt effektiva, innovativa och flexibla arbetssätt står i fokus

34 Uppdrag Styra, utveckla och stödja Ansvara för drift och utveckling av kommunens kommunledningssystem Ansvara för och utveckla kommunens styrverktyg och modeller Ansvara för omvärldsanalys inom kommunstyrelsens ämnesområden och transformeringen till kunskap och analyser och aktiviteter relevanta för Kungsbacka kommun Utreda och bereda ärenden inom kommunstyrelsens ämnesområden och i samband med uppdrag Ansvara för förvaltningen av kommunens utvecklingsportfölj och föreslå prioriteringar på kort och lång sikt Identifiera, planera och driva gemensamma utvecklingsinitiativ inom kommunstyrelsens ämnesområden Ta emot de uppdrag som beslutas inom ramen för Kungsbackas kommunledningssystem och leverera resultat Vara processägare för HR, Ekonomi och Kommunikation

35 Internt och externt fokus Utveckling Externt och internt fokus Kommunövergripande strategiska frågor Styr Internt och externt fokus Kommunledningssystemet och våra styrverktyg Stöd Internt fokus Kommunövergripande interna stödprocesser

36 Utveckling Strukturspecialisterna Med fokus på att kunna leda och stödja uppdrag, projekt och program Projektledaren Processkartläggaren Controllern HR-konsulten Kommunikatören Administratören Innovatörerna Med fokus på att fånga upp och utvärdera innovativa idéer och leverera utifrån dessa Uppfinnaren Testaren Konstruktören Designern Samhällsplanerarna Framtidsplaneraren Koordinatorn Markägarspecialisten Näringslivsservice Servicespecialisten Portföljspecialisterna Teamspecialisten Koordinatorn Förvaltaren Ämnesspecialisterna Med fokus på omvärld, analys, utredning, utveckling och leverans in i uppdrag, projekt och program Miljö Infrastruktur Säkerhet och beredskap IT Näringsliv Kommunikation Humaniora Administration Ekonomi Juridik

37 Stöd Ämnesspecialisterna Med fokus på omvärld, analys, utredning, utveckling och leverans in i uppdrag, projekt och program Miljö Infrastruktur Säkerhet och beredskap IT Näringsliv Kommunikation Humaniora Administration Ekonomi Juridik Portföljspecialisterna Teamspecialisten Koordinatorn Förvaltaren Ekonomi Redovisning Budget Finans Processägare HR Kungsbackaakademin Kompetensförsörjning Ledarutveckling Medarbetarutveckling Kultur Arbetsgivarspecialister Arbetsmiljö Personal och lönestrategi Arbetsrätt Processägare Kommunikation Press- och mediaspecialisten Kommunikationsutvecklaren Varumärkesspecialisten Processägare Service till politiker Kanslifunktion Administration

38 Styr Ämnesspecialisterna Med fokus på omvärld, analys, utredning, utveckling och leverans in i uppdrag, projekt och program Miljö Infrastruktur Säkerhet och beredskap IT Näringsliv Kommunikation Humaniora Administration Ekonomi Juridik Portföljspecialisterna Teamspecialisten Koordinatorn Förvaltaren Ansvarar för, utvecklar, planerar och genomför arbetet med: Kommunledningssystemet (dockningen mellan tjänstemän och politik samt KS och nämnder) Vision Definition och prioritering av kommunövergripande strategiska frågor Styrmodellen (inkluderar riktlinjer, policyer och värdegrund) Kvalitet Uppföljning Internkontroll

39 Organisations- och chefsstruktur Område Styrning Område HR & Kommunikatio n Område Ekonomi Område Utveckling Område Samhällsplanering Kommunledningskontor

40 Arbetssätt viktigare än organisation Område Styrning Område HR & Kommunikatio n Område Ekonomi Område Utveckling Område Samhällsplanering Utveckling Kommunlednin gs-kontor Stöd Styr

41 Nya Service

42 Nämndens uppdrag 2016 Nämnden för Service ska utveckla och leverera tjänster med hög servicegrad till nytta för förvaltningarna och för kommunen som helhet

43 Bärande principer Stödja den bärande idén om ETT Kungsbacka Ett Servicemanagmentperspektiv Inte för stora enheter Stort inflytande för medarbetare, Kasam, utifrån ett hälsofrämjande perspektiv Skapa förutsättningar för enkla, effektiva och efterfrågade tjänster En organisation som främjar utveckling

44 Grundläggande förutsättningar Kundens behov av samordning i första ledet Behov av specialistkompetens och utveckling i andra ledet

45 Vi löser fler uppdrag tillsammans Service Management innebär styrning, samordning, leverans och utveckling av de tjänster och den service som stödjer förvaltningarnas organisations kärnverksamhet.

46

47 Personalförsörjning Affärsområde Affärsområde Produktion Infrastruktur Förvaltning Service direkt FC & Stab Affärsområde Kundstöd Affärsområde Affärsområde Inköp

48 Organisations- och chefsstruktur Affärsområde Inköp Affärsområde Kundstöd Affärsområde Personalförsörjning Affärsområde Produktion Affärsområde Infrastruktur Stöd & Styrning Utveckling Förvaltningen för Service

49 Arbetssätt före organisation Affärsområde Personalförsörjning Affärsområde Inköp Affärsområde Affärsområde Produktion Kundstöd Affärsområde Personalförsörjning Affärsområde Affärsområde Produktion Infrastruktur Affärsområde Infrastruktur Förvaltning Stöd & Styrning Service direkt Utveckling FC & Stab Affärsområde Affärsområde Kundstöd Förvaltningen för Service Inköp

50 Samtliga på KSF berörs Roller som kan upphöra eller förändras i sitt innehåll och sina kompetenskrav Verksamhetschefer Strateger Administratörer Utvecklare Systemförvaltare Kommunarkivarie Utvecklingsledare Nämndsekreterare Ekonomichef Kommunjurist Näringslivschef Exploateringsingenjörer Exploateringshandläggare Funktioner som kan upphöra, flyttas i sin helhet, eller delas upp Näringsliv Strategisk utveckling samhällsbyggnad Strategisk utveckling interna processer Kansli HR Ekonomi Samtliga roller och funktioner, kvarstående och nya, kan komma att få en ny chef

51 Vissa på Service berörs Roller som kan upphöra eller förändras i sitt innehåll och sina kompetenskrav Chefer för Ekonomi, Personal, Medborgarservice Administratörer HR-konsulter Kommunikatörer Ekonomer Utvecklare/utvecklingsledare Funktioner som kan upphöra, flyttas i sin helhet, eller delas upp Bostadsanpassning HR Ekonomi Kommunikation Projektkontor Samtliga roller och funktioner, kvarstående och nya, kan komma att få en ny chef

52 Förändrad tidplan 10/11 Politiskbeslutsgång Ny org. Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Utforma verksamhetsnära stödet Förberedelser och mottagande Utforma KLK Utforma SE Utveckla arbetsformer och organisationsförberedelser 10/11 7/12 11/1 31/3 Bemanning Bemanning

53

54 PROTOKOLL FRÅN MBL 11, CSG, FSG SERVICE OCH KOMMUNSTYRELSENS FÖRV, ÖVRIGA FACKLIGA ORGANISATIONER Närvarande: Anette Dahlberg, Ordförande Julia Wilholm, expert arbetsgivarfrågor Ann-Charlotte Järnström, Kommundirektör Leif Söderhagen, Kungsbacka Irené Börjesson, Kungsbacka Jessica Karlsson, Kungsbacka Karin Månsson, Kungsbacka Eva Malmgren Thörnblom, Skolledarförbundet Ann-Louise Lundqvist, Kommunal Thomas Bengtsson, DIK Mathias Schwarz, DIK Katarina Strandberg, DIK Claes Neuman, Sveriges Ingenjörer Lena Ärlebo, Ledarna Helena Jonason, Kommunal Dennis Ström, Kommunal Annika Gunnarsson, Sveriges arbetsterapeuter Linda Johansson, Vårdförbundet Caroline Wermäng, HR-strateg Pernilla Eriksson, HR-strateg Ulrika Borg, förhandlingschef Ulrika Haij, projektledare 1 (5) Datum Övriga närvarande: 1 Mariana Westholm KUB1002, v2.0, Kommunstyrelsens förvaltning Kommunstyrelsens kansli Eva Böhnke Direkt eva.bohnke@kungsbacka.se Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon Fax kommun@kungsbacka.se

55 KUNGSBACKA KOMMUN 2 (5) Sekreterare: Eva Böhnke Plats och tid: Kungsbackarummet, 7 oktober 2015, klockan Förhandling enligt MBL 11 gällande förslag inför beslut om ny organisation för kommunstyrelsens förvaltning, ny organisation för förvaltningen för Service och en flyttning av det verksamhetsnära stödet till förvaltningarna i Kungsbacka. Biträdande kommundirektör Mariana Westholm redogör för förslaget om den nya organisationen enligt den i förväg utskickade informationen. Till protokollet bifogas bilder, riskanalyser och tjänsteskrivelse daterad I korthet innebär förslaget att det verksamhetsnära stödet i form av HR, ekonomi och kommunikation flyttas från Service till förvaltningarna. Förslaget om ny organisation för kommunstyrelsens förvaltning (med nya namnet Kommunledningskontor) syftar till att hitta lösningar på de stora kommunövergripande frågorna samt bland annat till att förtydliga ledningsroller och mandat. Kommunledningskontorets roll blir att styra och samordna. Kommunledningskontoret ska arbeta med tre fokus: utveckling, styrning och stöd. Organisations- och chefsstruktur på kommunledningskontoret och Service framgår av utskickat material. Vilka roller och funktioner som berörs av omorganisationen framgår också det av bifogat bildmaterial. DIK undrar över hur bemanningsprocessen i den föreslagna organisationen ser ut. - Utifrån att de politiska besluten inte är tagna kan arbetsgivaren inte svara på detta i dagsläget. Det politiska beslutet förväntas i Kommunfullmäktige 10 november, först efter det kan organisationen fastställas och arbetsgivaren kommer då att återkomma med information om bemanningsprocessen. DIK har också frågor rörande visstidsanställningar och chefsförordnanden. - Även dessa frågor är i dagsläget frågor som inte kan besvaras och kommer att tydliggöras i bemanningsprocessen när den är klar. De medarbetare som har tjänster på andra förvaltningar inom HR ekonomi eller kommunikation berörs inte av omorganisationen på Service och KSF. Sveriges Ingenjörer frågar hur arbetsgivaren kommer att hantera de medarbetare vars tjänster upphör. - Arbetsgivaren svarar att man är angelägen om att ta tillvara all god kompetens och hitta bra lösningar för samtliga. Vision efterfrågar bemanningspolicyn som Mariana Westholm refererade till på informationsmötet för berörd personal på KSF och Se i aug. - På CSG i våras samverkades grundprinciperna för bemanningsprocessen. Detaljerna är ännu inte utformade. Arbetsgivaren återkommer med ett mer detaljerat svar när information om bemanningsprocessen kommer.

56 KUNGSBACKA KOMMUN 3 (5) Vision har också frågor om varför det är just processerna för HR, ekonomi och kommunikation lyfts ut och ska tillhöra förvaltningarna. - Arbetsgivaren hänvisar till den utredning som tidigare är gjord om det verksamhetsnära stödet där det framgår att de aktuella processerna inte fungerar idag och behöver förändras. Ledarna undrar om det kommer att uppstå en övertalighet, om antalet anställda kommer att påverkas. - Biträdande kommundirektör svarar att det handlar om vilka kompetenser vi behöver. Det kan skilja sig ifrån idag. Kommundirektören tillägger att omorganisationen ska göras inom befintliga budgetramar och att det inte finns några effektiviseringskrav. FSA lyfter risken med att kompetens försvinner ut genom omorganisationen. - Arbetsgivaren är medveten om risken men att det nya arbetssättet samtidigt kan attrahera nya medarbetare. Vision påtalar att den tjänsteskrivelse som gått ut till CSG inte är identisk med den som gått till politiskt beslut. Man menar att förslaget till beslut i KSAU 6/10 kan lämna utrymme för tolkningar; Citat kommunfullmäktige beslutar att omorganisera kommunstyrelsens förvaltning och förvaltningen för Service samt överföra delar av dessa förvaltningar till stöd i övriga förvaltningar, enligt intentionerna i tjänsteskrivelse Arbetsgivaren svarar att skillnaden mellan skrivningarna är att till KSAU är det formulerat ett politiskt beslut vilket inte var med i CSG skrivelse. Det är också några redaktionella ändringar som skiljer. Arbetsgivaren menar att det inte är någon skillnad i andemeningen mellan de olika skrivningarna. Meningen som Vision påtalar kan tolkas, handlar om det verksamhetsnära stödet. Oavsett om man flyttar verksamhet eller om medarbetare söker sig till anställning på annan förvaltning så räknas detta som överflyttning. DIK reflekterar över att vissa förvaltningar, som är längre framme när det gäller det verksamhetsnära stödet, nu börjar knyta medarbetare till sig. - Arbetsgivaren svarar att ingen ska föregripa omorganisationen. Vision har också en del funderingar kring området samhällsplanering. - Kommundirektören redogör för projektet för fördjupad samverkan som förvaltningschef på Plan och Bygg och verksamhetschef på Planering & Exploatering har drivit. Resultatet av det är bland annat gemensamma satsningar vid rekrytering. Vision har också frågor om riskanalyser för övriga grupper är planerade. I sammanhanget undrar även Vision om vissa roller kommer att vara kvar och om samma medarbetare i så fall kommer att vara kvar i rollerna. Arbetsgivaren svarar att riskanalyser kommer att göras, och att om en viss enhet inte berörs av omorganisationen alls kommer inte dessa tjänster att omförhandlas. Vision reflekterar även över att det framstod mer klart i våras att arbetsgivaren avsåg att behålla och utveckla kompetens. Nu finns det en oro och otrygghet bland medarbetarna eftersom det kommit information om att roller kommer att upphöra. En risk med detta är att medarbetare söker andra anställningar.

57 KUNGSBACKA KOMMUN 4 (5) - Kommundirektören tar med sig detta och menar att det är viktigt att förtydliga i kommunikationen. Kommunal poängterar att det är viktigt att kommunicera att omorganisationen inte är en besparingsåtgärd avseende antalet medarbetare. Det är arbetssätten som ska effektiviseras. - Biträdande kommundirektör konstaterar att tydlighet och transparens är viktigt. Det är en fördel att kommunicera trots att alla svaren inte finns ännu även om detta kan leda till oro. Vision påtalar vikten av att det är viktigt att särskilja roll, funktion och anställning. Vision påtalar vidare att det finns en oro bland medlemmar som haft sin nuvarande tjänst i många år att inte passa i de nya kravprofilerna. - Arbetsgivaren konstaterar att man måste agera klokt i detta och ta vara på den erfarenhet som finns. Vision förstår varför och välkomnar Ett Kungsbacka. Bilden av det nya Service och KLK är dock inte tillräckligt tydlig för att Vision skall kunna säga att Det här blir bra. Ett Kungsbacka kommer att kräva ett stort internt arbete med organisation, kultur, värderingar och arbetssätt. Därför vill Vision att medarbetarna skall ges möjlighet att medverka i utformningen av sin egen arbetssituation samt i det fortsatta förändrings- och utvecklingsarbete som rör hens eget arbete. Parterna är eniga om förslag om ny organisation för kommunstyrelsens förvaltning, ny organisation för förvaltningen för Service och en flyttning av det verksamhetsnära stödet till förvaltningarna i Kungsbacka kommun enligt tjänsteskrivelse daterad Förhandlingen avslutades. Eva Böhnke Sekreterare Justeras: Anette Dahlberg Ordförande Leif Söderhagen för Kungsbacka Claes Neuman för Sveriges Ingenjörer

58 KUNGSBACKA KOMMUN 5 (5) Linda Johansson för Vårdförbundet Annika Gunnarsson för Sveriges arbetsterapeuter Eva Malmgren Thörnblom för Skolledarförbundet Ann-Louise Lundqvist för Kommunal Thomas Bengtsson för DIK Mathias Schwarz för DIK Lena Ärlebo för Ledarna

59 ABC för riskbedömning inför ändring i verksamheten nytt kommunledningskontor-nytt Service A Precisera den planerade ändringen Vad består ändringarna av? Nuvarande förvaltningar för Kommunstyrelsen och för Service kommer att omorganiseras till två ändamålsenliga organisationer i form av ett nytt kommunledningskontor och ett nytt Service. Det verksamhetsnära stödet (HR, ekonomi och kommunikation) kommer, från att ha varit samlade i kommuncentrala funktioner, flyttas till de förvaltningsorganisationer som de idag stödjer. Berörda chefer och medarbetare kan komma att få nytt uppdrag, byta arbetsplats, få en ny grupptillhörighet samt få en ny chef och komma att tillhöra ny förvaltning. Roller och uppdrag i de båda nya förvaltningarna ska tydliggöras inför tillsättning. Var ska ändringarna genomföras? Ändringarna genomförs inom Kommunstyrelsens förvaltning och i förvaltningen för Service. Eventuellt kan andra förvaltningar komma att beröras. Vilka arbetstagare eller grupper av arbetstagare berörs? Samtliga medarbetare på Kommunstyrelsens förvaltning samt vissa chefer och medarbetare på Serviceförvaltningen B Gör riskbedömningen Vilka risker innebär ändringarna? Ny roll Ny arbetsplats Nytt uppdrag Ny chef Ny förvaltning Nya arbetsgrupper Nya samarbetsformer Är riskerna allvarliga eller inte? I dagsläget går inte detta att bedöma Medarbetare och chefer i berörda förvaltningar berörs i olika grad. En fördjupad riskbedömning ska därför, efter att detaljerade organisationsplaner tagits fram, göras på respektive förvaltning med medverkan av berörda medarbetare och skyddsombud. Utifrån ovan identifierade risker ska handlingsplan upprättas för de risker som behöver åtgärdas/följas upp. Den fördjupade riskbedömningen genomförs förvaltningsvis och ska vara klar senast 21 december Riskbedömning att det verksamhetsnära stödet ska flytas ut i förvaltningsorganisationen är genomförd. C Åtgärda Vilka åtgärder ska genomföras? När ny organisation är beslutad ska förvaltning genomföra en fördjupad riskbedömning enligt ovan. När ska åtgärderna vara genomförda? Första halvåret efter genomförd organisatorisk förändring Vem ser till att åtgärderna genomförs? Förvaltningscheferna på kommunledningskontoret och Service äger dessa processer i den nya organisationen på uppdrag av kommundirektören.

60 Riskanalys vid förändring av verksamheten överföring av det verksamhetsnära stödet Serviceområde Personal 1. Precisera den planerade ändringen Vad består ändringarna av? Det verksamhetsnära stödet (HR, ekonomi och kommunikation) kommer, från att ha varit samlade i kommuncentrala funktioner, att föras över till de förvaltningsorganisationer som de idag stödjer. Berörda chefer och medarbetare kan därmed komma att få nytt uppdrag, byta arbetsplats, få en ny grupptillhörighet och chef samt komma att tillhöra en ny förvaltning. Var ska ändringarna genomföras? Förändringen genomförs på Kommunstyrelsens förvaltning och på förvaltningen för Service. Samtliga förvaltningar kommer att påverkas av överföringen av det verksamhetsnära stödet. Vilka arbetstagare eller grupper av arbetstagare berörs? Medarbetare inom Serviceområde Ekonomi, Serviceområde Personal samt Kommunikation och Service. 2. Vilka möjligheter ser vi med förändringen? Se punkt 3 3. Vad har vi idag som fungerar bra och som vi vill bevara? (Vilka möjligheter ser berörda medarbetare i den föreslagna organisationsförändringen) Det här vill vi bevara Känsla av tillhörighet En i gruppen, tillhörighet HR, naturlig del av förvaltningen Hur kan vi beakta det i samband med/efter förändringen? Verksamhetskunskap Fånga upp det som händer på förvaltningen Ökad verksamhetskännedom, kunskap Mer inblick i den verksamhet man stödjer Lättare och närmare dialog med verksamheten Bättre förståelse för HR frågorna på förvaltningarna Nystart för HR Ett omtag, nytänkande, ny kultur, nytt arbetssätt Tänka nytt, tänka kreativt. Mer fokus, mer effektivt En nystart med bättre verksamhetsperspektiv och mer anpassade arbetssätt och verktyg.

61 Mötesforum Fler tvärprofessionella samarbetsforum Bra nätverk är en möjlighet Samarbete Bättre samordning Ökat samarbete över förvaltningsgränser Tydligt mandat Mer mandat till HR, större verksamhetsförståelse Tydligare mandat Bättre meningsförståelse Bättre helhetsförståelse och meningsskapande Nya karriärvägar Möjlighet till ökad intern rörlighet Nya karriärvägar Möjlighet att söka ett nytt jobb Rätt person på rätt plats Kompetensutveckling för HR Tydligare styrningsprocess Större tydlighet avseende roller och ansvar Bryter upp förvaltningens egna öar. Ett Kungsbacka. Tydlig inriktning Tydlighet om funktionen är styrande eller stödjande 4. Vilka risker kan uppstå i samband med förändringen? Inventera eventuella risker. Om det utgör en arbetsmiljörisk, bedöm hur allvarlig den är samt upprätta handlingsplan. Använd bilagan. 5. Åtgärda Vilka åtgärder ska genomföras? När ska åtgärderna vara genomförda? Vem ser till att åtgärderna genomförs? Använd bilagan.

62 Bilaga: Riskbedömning och handlingsplan RISKBEDÖMNING HANDLINGSPLAN Risk-bedömning Riskkällor och risker Utgör detta en arbetsmiljörisk? Beskriv på vilket sätt 1. Liten 2. Måttlig Åtgärder Ansvarig Klart när Uppföljning/ kontroll 3. Stor Förändringsprocessen Tidspress under förändringar Ökad arbetsbelastning då förändringsledning tillkommer 2 Extra resurser samt hjälp prioriteringar i vad som behöver göras. VC Hösten 2015 December 2015 Tungt att stödja andra när själva är mitt i förändring. Psykisk belastning då vi själva befinner oss i en förändringsprocess. 2 Stödsamtal eller coaching på individnivå vid behov. Utbildning i förändringsledning. VC Hösten 2015 December 2015 Samarbete inom HR Inflation i mötesforum Utflytt till förvaltning försvårar kommunikation Svårigheter att få till samarbete över organisationsgränserna Fler möten ger en ökad arbetsbelastning Svårighet att fråga någon inom HR vid osäkerhet i någon fråga. Ej naturligt med snabb avstämning. Kan leda till stress av att inte räcka till i yrkeskompetens. Se ovan 1 Planera för vilka möten som verkligen behövs. Årsplan för HR möten. 2 Planera för kommunikationsvägar inom HR, se över hur våra kluster ska fungera vad gäller vem som ska fördjupad kompetens inom olika områden, utnyttja våra befintliga informationsvägar för information, insidan m.m. HR chef / HR konsulter / Strateger VC/ HR chef Våren 2016 Våren 2016 Hösten 2016 Hösten 2016

63 Var finns vardaglig stöttning / rådgivning specialiststöd för HR konsulterna Se ovan Nya samarbetsformer måste hittas inom ny förvaltningen Viss HR verksamhet finns redan inom förvaltningarna. Vi måste förhålla oss till detta. 1 Tydliggöra HR konsultens roll och förankra detta hos Komdir / FC. HR chef Våren 2016 Våren 2016 Kompetensförsörjning Kompetensförlust om medarbetare inom HR slutar. (HR konsulter, administratörer, HR strateger) Svårt att få nätverk mellan medarbetare inom HR att fungera, större arbetsbelastning för medarbetare inom HR. 1 Tydlighet i information kring förändringsprocess, erbjudande av stöd till medarbetare, tydliggöra rollerna i den nya organisationen, tydliggöra blivande arbetsuppgifter. Komdir/ HR chef / VC Våren 2016 Våren 2016 Sämre möjlighet till daglig kompetensutveckling. Lärandet inom HR-området i det dagliga arbetet försämras då kontakter med vissa HR kollegor saknas på förvaltningen, 1 Nätverksbyggande, klustersamarbete, interna utbildningar inom HR, ex från strateger. HR chef Löpande Hösten 2016 Arbetsprocesser Dubbelarbete då hjulet uppfinns fler gånger än nödvändigt. Risk att vi kommer hantera frågor olika då det ej finns processbeskrivningar Arbetsbelastningen ökar 2 Strateger sätter upp gemensamma tydliga riktlinjer för hur HR ska arbeta inom olika arbetsområden samt kommunicerar dessa. Kvalitetsaspekt på Ej arbetsmiljörisk arbetsresultat. HR chef / strateger Våren 2016 Hösten 2016

64 Det verksamhetsnära stödet Sårbart speciellt på mindre förvaltningar vid sjukdom och semester m.m. Ökad arbetsbelastning vid återkomst efter ledighet och sjukdom. 2 Säkerställa backup system för HR funktionen på förvaltningarna. HR chef Våren 2016 Hösten 2016 Verksamheten blir personberoende då det finns få HR resurser på förvaltningen Se ovan Ökad sårbarhet i det verksamhetsnära stödet om det finns ute på förvaltningarna Se ovan Risk för motstånd ute på förvaltningarna vid förändrat arbetssätt Förvaltningen är van vid sitt arbetssätt inom HR området vilket kan skapa konflikt när det blir nya arbetssätt. Verksamheterna tycker i vissa fall att det har fungerat bra som det är nu. 2 Tydlig förankring i kommundirektionen om att det verksamhetsnära stödet ska finnas på förvaltning samt vad stödet innebär. HR chef Våren 2016 Hösten 2016 Lojalitetskonflikter Förvaltningens behov står mot kommunens övergripande behov (ett Kungsbacka) HR konsult kan komma i kläm mellan HR chef och förvaltningschef 2 Förankring i kommundirektion om HR roll och mandat. HR chef Våren 2016 Hösten 2016 Orka hålla ihop HR struktur ett Kungsbacka Se ovan Rädsla att stå upp för HR processerna. Se ovan

65 Verksamhetsfrågorna tar över Se ovan Det verksamhetsnära stödet kläms mellan förvaltningens behov och Kommunledningskontorets behov Se ovan Svårare att ta tag i problem om HR är en i gänget. Utanförskap 1 Professionell yrkesinställning från HR, möjlighet till handledning och coachning, tillgång till nätverk inom HR. HR chef Våren 2016 Hösten 2016 Bemanning av HR organisation Att bli placerad på en icke önskvärd tjänst Personal slutar på grund av osäkerhet Medarbetare får en minska trivsel och motivation. Risk för ohälsa. Se ovan 2 Medarbetar ska inte behöva söka om tjänster, istället enskilda dialoger med chef kring yrkesmässig ambition. HR chef Våren 2016 Hösten 2016 Stress, osäkerhet, sjukskrivning Se ovan Ett splittrat HR. Konkurrensfaktor att sitta samlat. Attraktivt för HR. Ej arbetsmiljörisk

66 Riskanalys vid förändring av verksamheten överföring av det verksamhetsnära stödet Serviceområde Ekonomi 1. Precisera den planerade ändringen Vad består ändringarna av? Det verksamhetsnära stödet (HR, ekonomi och kommunikation) kommer, från att ha varit samlade i kommuncentrala funktioner, att föras över till de förvaltningsorganisationer som de idag stödjer. Berörda chefer och medarbetare kan därmed komma att få nytt uppdrag, byta arbetsplats, få en ny grupptillhörighet och chef samt komma att tillhöra en ny förvaltning. Var ska ändringarna genomföras? Förändringen genomförs på Kommunstyrelsens förvaltning och på förvaltningen för Service. Samtliga förvaltningar kommer att påverkas av överföringen av det verksamhetsnära stödet. Vilka arbetstagare eller grupper av arbetstagare berörs? Medarbetare inom Serviceområde Ekonomi, Serviceområde Personal samt Kommunikation och Service. 2. Vilka möjligheter ser vi med förändringen? Medarbetare kan se att det kan uppstå möjligheter i samband med att man kommer att placeras, fysiskt och organisatoriskt, närmare kärnverksamheterna. Med denna möjlighet kan res- och ställtid minska när man befinner sig ute i verksamheten. Andra möjligheter som kan ses är ökat inflytande och bättre relation till kollegor i kärnverksamheten. En annan möjlighet är att man kanske får förändrade arbetsuppgifter vilket kan innebära nya karriär- och utvecklingsmöjligheter och tydligare mandat till styrning av ekonomiprocesserna. Nya lokaler är också en möjlighet. 3. Vad har vi idag som fungerar bra och som vi vill bevara? Det här vill vi bevara Närhet till kollegor inom ekonomiprofessionen (fysisk nåbarhet till kollegor, systemsupport, snabba kommunikationsvägar, nätverkande, etc) Back-up vid tillfällig frånvaro Kompetensförsörjning (relevant kompetens) Kompetensutveckling (gemensam, relevant och utvecklande) Fortsatt förtroende med flexibelt arbetssätt (frihet under ansvar) Gemensamt arbetssätt av ekonomiprocesserna Trygghet vid nyanställning Prioriterad arbetsmiljö, tex hälsoinspiration Fortsatt samsyn kommungemensam syn Ett Hur kan vi beakta det i samband med/efter förändringen? Nya mötesforum behöver bildas. Samarbeta över förvaltningsgränserna BAS? Ansvar åligger mottagande organisation. Ansvar åligger mottagande organisation. Ansvar åligger mottagande organisation Standardisering och central styrning krävs Ansvar åligger mottagande organisation Ansvar åligger mottagande organisation Ansvar åligger mottagande organisation

67 Kungsbacka 4. Vilka risker kan uppstå i samband med förändringen? Inventera eventuella risker. Om det utgör en arbetsmiljörisk, bedöm hur allvarlig den är samt upprätta handlingsplan. Använd bilagan. 5. Åtgärda Vilka åtgärder ska genomföras? När ska åtgärderna vara genomförda? Vem ser till att åtgärderna genomförs? Använd bilagan.

68 Bilaga: Riskbedömning och handlingsplan RISKBEDÖMNING HANDLINGSPLAN Risk-bedömning Riskkällor och risker Utgör detta en arbetsmiljörisk? Beskriv på vilket sätt 1. Liten 2. Måttlig Åtgärder Ansvarig Klart när Uppföljning/ kontroll 3. Stor Ensam i ekonomiprofessionen i förvaltningen Brist på förståelse för arbetssituation Upplevs inte vara prioriterad yrkesgrupp Sårbarhet vid sjukdom, tillfälliga ledigheter och vid vakanser Minskad möjlighet till backup över förvaltningsgränser Tappar kommun/koncernperspektivet Ej prioriterad kompetensutveckling Risk för att yrkesprofessionen suddas ut fel arbetsuppgifter och Ja. Kan leda till ökad ohälsa och stress. 2 Samarbete över förvaltningsgränserna och medvetenhet kring yrkesprofessionens utveckling krävs. Ja. Leverans kan inte säkras. 3 Samarbete över förvaltningsgränserna och medvetenhet kring yrkesprofessionens utveckling krävs. Ja. Förutsätter samarbete över förvaltningsgränserna. Nej. Förutsätter samarbete över förvaltningsgränserna. 3 Samarbete över förvaltningsgränserna och medvetenhet kring yrkesprofessionens utveckling krävs. - Medvetenhet och förståelse för yrkesprofessionens utveckling krävs. Ja. Kan urholka yrkesrollen. 1 Medvetenhet och förståelse för yrkesprofessionens utveckling krävs. Ja. Kan urholka yrkesrollen. Kan saknas utrymme till ytterligare arbetsuppgifter. 1 Medvetenhet och förståelse för yrkesprofessionens utveckling krävs. Mottagande FC Mottagande FC Mottagande FC Mottagande FC Mottagande FC Mottagande FC Kontinuerligt arbete Kontinuerligt arbete Kontinuerligt arbete Kontinuerligt arbete Kontinuerligt arbete Kontinuerligt arbete MMI MMI MMI MMI MMI MMI

69 alltiallo inte ha rätt kompetens för nya arbetsuppgifter bli av med/få ny yrkestitel kan leda till för hög arbetsbelastning Personal/kompetens väljer att lämna Kungsbacka Tillhörighet vid delad tjänst? Tappat stöd från central ekonomienhet längre ärendehantering pga att närheten till övriga ekonomer försvinner Olika arbetssätt växer fram och ekonomiprocesserna hanteras olika på förvaltningarna Sämre lokaler och minskad förståelse för fysisk arbetsmiljö och teknisk utrustning Men kan också utveckla yrkesrollen. Förutsätter då relevant kompetensutveckling, tex inom ledarskap. Ja. Belastar under vakanstiden den personal som är kvar i Kungsbacka. Ja. Brist på tillhörighet kan upplevas som otydligt och otryggt. Delad tjänst kan också leda till intressekonflikt om arbetstid etc. Nej. Nya mötesforum krävs och att det accepteras från förvaltningen att ekonomimöten är prioriterade. Nej. Central styrning krävs. - Ja. Ansvar åligger mottagande organisation. 1 Rekrytera relevant kompetens. Mottagande FC 2 Delade tjänster bör undvikas. Då detta inte är möjligt förutsätts samarbete över förvaltningsgränserna. - 1 Relevanta förutsättningar för yrkesutövning krävs. Mottagande FC Mottagande FC När vakans uppstår. Kontinuerligt arbete Kontinuerligt arbete - MMI MMI

70 Riskanalys vid förändring av verksamheten överföring av det verksamhetsnära stödet Kommunikation och Service 1. Precisera den planerade ändringen Vad består ändringarna av? Det verksamhetsnära stödet (HR, ekonomi och kommunikation) kommer, från att ha varit samlade i kommuncentrala funktioner, att föras över till de förvaltningsorganisationer som de idag stödjer. Berörda chefer och medarbetare kan därmed komma att få nytt uppdrag, byta arbetsplats, få en ny grupptillhörighet och chef samt komma att tillhöra en ny förvaltning. Var ska ändringarna genomföras? Förändringen genomförs på Kommunstyrelsens förvaltning och på förvaltningen för Service. Samtliga förvaltningar kommer att påverkas av överföringen av det verksamhetsnära stödet. Vilka arbetstagare eller grupper av arbetstagare berörs? Medarbetare inom Serviceområde Ekonomi, Serviceområde Personal samt Kommunikation och Service. 2. Vilka möjligheter ser vi med förändringen? - Det blir lättare för oss att fånga upp vad som är på gång på förvaltning - Vi får större mandat för våra frågor om vi sitter ute på förvaltning - Eventuellt mindre mandat om man sitter på förvaltning med - Vi får mer inblick i verksamheten om vi ute sitter på förvaltning - Vi kan få bättre relationer med kunder/kollegor inom verksamheten - En ökad förståelse från kunder kring vår arbetsbelastning och arbetssituation - Det blir kortare beslutsvägar gentemot kunder - Styrning blir mer formell, vi får mer övergripande regelverk och processer för kommunikation. - Utökat klustersamarbete genom föreslagen förändring. Mer samarbete mellan förvaltningar inom kluster. - Positivt att finnas på plats i verksamheten. - Enklare att skapa ett förtroende när vi är på plats verksamheten. Vi skapar relationer till fler än tidigare - Bättre samarbete mellan kommunikatörer på service och de kommunikatörer som redan arbetar på förvaltningar 3. Vad har vi idag som fungerar bra och som vi vill bevara? Det här vill vi bevara Möjlighet att kunna stämma av tankar och idéer med kollegor inom kommunikation Vårt samarbete i vardagen, vår möjlighet till informella utvecklingsprojekt Hur kan vi beakta det i samband med/efter förändringen? På samma sätt som förvaltningscheferna behöver tid att arbeta med de kommungemensamma frågorna behöver vi tid

71 Möjlighet till kompetensutveckling i vardagen mellan kollegor Att vi kan utnyttja varandras kompetens och resurser. Möjlighet till informellt utbyte av erfarenheter Möjlighet att ta hjälp av varandras expertkunskaper Möjligheter till omvärldsbevakning Idag arbetar som vi ett Kungsbacka, vi samarbetar över förvaltningsgränserna och har en samsyn kring hur vi gör i olika situationer. På så sätt framstår vi som en kommun. Risken är att det blir större skillnad i hur vi gör om vi inte har en daglig kontakt med varandra. Närhet och tillgång till teknisk utrustning, ex. kameror, studio etc. Vi har möjligheter att vara mer specialiserade som det är idag Som grupp av kommunikatörer så kompletterar vi varandra väl Vi har möjlighet att fungera som back up för varandra vid sjukdom och semester Vår arbetssituation är inte så sårbar vid hög arbetsbelastning och semester. att arbeta kommungemensamt eller mellan förvaltningar. Eller att ta hjälp av en samlad kompetens för att möta en förvaltnings utmaningar. 4. Vilka risker kan uppstå i samband med förändringen? Inventera eventuella risker. Om det utgör en arbetsmiljörisk, bedöm hur allvarlig den är samt upprätta handlingsplan. Använd bilagan. 5. Åtgärda Vilka åtgärder ska genomföras? När ska åtgärderna vara genomförda? Vem ser till att åtgärderna genomförs? Använd bilagan.

72 Bilaga: Riskbedömning och handlingsplan RISKBEDÖMNING HANDLINGSPLAN Risk-bedömning Riskkällor och risker Utgör detta en arbetsmiljörisk? Beskriv på vilket sätt 1. Liten 2. Måttlig Åtgärder Ansvarig Klart när Uppföljning/ kontroll 3. Stor För många möten, fler nätverk Fler möten tar mer tid från verksamhetsfrågor. Att underhålla nätverk tar tid från verksamhet. Arbetsbelastningen ökar. 2 Skapa formell mötesstruktur, vilka möten behövs. Hitta nya samarbetsformer, använda ny teknik för att utbyta erfarenheter och kunskaper. Utveckla samarbetsformer inom våra kluster. VC / EC inleder. Lämnar över till processägare på KLK. Påbörjas under hösten Våren 2016 Inte så stora möjligheter till bollplank och möjlighet att stämma av. Kan skapa frustration, osäkerhet och stress då möjlighet till direkt avstämning inte finns. 1 Se ovan Se ovan Se ovan Se ovan Kommunikatörer ska ifrågasätta förvaltningschef och andra chefer i verksamheten. Kommunikatörsrollen innebär att föra fram obehagliga sanningar. Kommunikatörer kan komma ikläm mellan kommunens praxis, policy och verksamhetens vilja. 3 Tydlig kommunövergripande styrning kring kommunikatörens roll ska kommuniceras till förvaltningarna. Vad ska kommunikatören göra och hur ska arbetet utföras. Samtal mellan förvaltningschef och tilltänkt kommunikatör kring vad uppdraget innebär. Kommundir/ processägarare /FC Klart innan tilllsättnin g av tjänster i organisati on Mars 2016 Mindre flexibilitet i arbetsuppgifter. Ingen Mindre stimulerande arbete då möjlighet till 2 Skapa möjligheter till karriärvägar inom och arbetsrotation mellan Se ovan Påbörjas hösten Hösten 2016

73 möjlighet till arbetsrotation. arbetsrotation minskar. Känsla av att vara bunden till förvaltning i fall relation inte fungerar. Minskad möjlighet att få extraresurs vid hög arbetsbelastning. förvaltningar. Rutiner för att hjälp vid arbetstoppar och vid uppdrag som kräver specialkompetens. Utveckla samarbetsformer mellan kommunikatörer inom klustret Ingen backup vid sjukdom och semester. Vi kommer arbeta som generalister, svårt att hinna med att alla arbetsuppgifter. Att inte ha möjlighet till backup vid sjukdom och semester kan leda till stress och sjukskrivning Kan leda till ökad arbetsbelastning, minskad arbetsglädje då vi inte kan möta förvaltningarnas behov av kvalitet på önskat sätt. 2 Rutiner för att hjälp vid arbetstoppar och vid uppdrag som kräver specialkompetens. Utveckla samarbetsformer mellan kommunikatörer inom klustret. 1 Möjlighet att kunna använda sig av specialister inom visst kommunikationsområde från annan förvaltning eller centralt. Inventera vilken kommunikatör som har specialkompetens/styrkor inom vilket område. Se ovan Se ovan Se ovan Komdir/proces sägare/ EC(kompetens inventering) Se ovan Se ovan Vårt arbete kommer ta mer tid då vi måste kunna allt. Se ovan Vi kan få en chef som inte kan kommunikation. Kan innebära att stöttning i yrkesrollen saknas. Minskad motivation i arbetet. Osäkerhet kring om vi gör det vi ska göra kan leda stress. 1 Tydlig kommunövergripande rutin kring var man som kommunikatör ska vända sig för att få stöd och rådgivning kring hur arbetet ska utföras. Chefer i Kungsbacka måste få kunskap och förståelse kring kommunikationsområdet Kommundir/pr ocessägare/fc/ chef på förvaltningen Våren 2016 Hösten 2016 Vi kan få kollegor ute på förvaltningen som inte kan kommunikation. Vi får inte möjlighet att utbyta och ventilera erfarenheter och kunskaper med kollegor inom 1 Hitta nya samarbetsformer, använda ny teknik för att utbyta erfarenheter och kunskaper. Utveckla samarbetsformer inom VC / EC inleder. Lämnar över till Påbörjas under våren Hösten 2016

74 kommunikation. Kan skapa viss frustration och minskad trivsel på arbetsplatsen. våra kluster. processägare på KLK. Förändringen går snabbt, vi hinner inte identifiera risker, och göra handlingsplaner för dessa. Vi kan få arbetsuppgifter som ligger utanför professionen. Mindre stimulerande arbete och ökad arbetsbelastning om okvalificerade uppgifter läggs till utöver det som vi borde göra inom kommunikation. 1 Tydlig kommunövergripande styrning kring kommunikatörens roll ska kommuniceras till förvaltningarna. Vad ska kommunikatören göra och hur ska arbetet utföras. Samtal mellan förvaltningschef och tilltänkt kommunikatör kring vad uppdraget innebär. FC/processäga re Påbörjas under våren Risk för otydlighet i styrning och ledarskap i kommunikationsfrågorna, otydlighet kring roll för hur kommunikatörer ska arbeta. Olikheter i arbetssätt mellan olika förvaltningar. Prioriteringar kring vad som ska göras sker på olika sätt. Osäkerhet i vem som egentligen bestämmer när det finns två chefer, både närmaste chef och processägare. Vem bestämmer? Skapar stress när intressen kolliderar Ej arbetsmiljö (vissa saker finns med i övriga frågor) 2 Tydlig kommunövergripande styrning, tydliga mandat, rutiner och arbetssätt. Vem bestämmer egentligen över frågan? Komdir/FC/pr ocessägare Påbörjas under våren 2016 Hösten 2016 Svårare att rekrytera kommunikatörer framöver då det anses som attraktivt att vara placerad i en central kommunikationsenhet. Ej arbetsmiljö (vissa saker finns med i övriga frågor)

75 Vid rekrytering viktigt att ha chef som vet vad som krävs av kommunikatörer. Ej arbetsmiljö (men vissa saker finns med i övriga frågor) Medarbetare inom kommunikation kan komma att säga upp sig då en utflytt till förvaltningarna sker. Vi kan förlora den handlingsfrihet vi har i vårt arbete idag. Att vi inte kan styra över vår egen arbetstid på samma sätt. Också att det kan vara olika mellan olika förvaltningar. Risk att kompetens försvinner vilket gör att övriga risker ökar i omfattning. Försvårar samarbete för att folk byts ut och man inte känner varandra. Mindre stimulerande arbete om vi blir arbetsledda på ett annat sätt än idag, att någon prioriterar åt en. Att den som prioriterar inte har kommunikationskunskapen. Svårare att få ihop vardagen beroende på kultur på den förvaltning man hamnar. 1 Viktigt att skapa samarbets- och mötesforum som inte bygger på att vi redan känner varandra. 1 Tydlig kommunövergripande styrning kring kommunikatörens roll ska kommuniceras till förvaltningarna. Vad ska kommunikatören göra och hur ska arbetet utföras. Samtal mellan förvaltningschef och tilltänkt kommunikatör kring vad uppdraget innebär. Processägare Komdir, hrchef, fc, processägare Hösten 2015 Våren 2016 Våren 2016 Hösten 2016 Risk att utvecklingstakten inom kommunikation mattas av då möjligheter till spontant utvecklingsarbete i vardagen minskar Mindre stimulerande arbete och frustration över att man inte har möjlighet att göra eller lösa frågor. Frustration om man har kunskap som man vet skulle kunna komma andra till nytta men inte har möjlighet att låta andra få ta del av det. Gemensamma riktlinjer kring medarbetarskap, vad som gäller för att använda flex, jobba hemma och så vidare 1 Rutiner för att arbeta tillsammans med uppdrag som kräver flera personer eller specialkompetens. Utveckla samarbetsformer mellan kommunikatörer inom klustret. Utveckla samarbetsformer inom kommunikatörsnätverk eller motsvarande. Processägare Våren 2016 Hösten 2016

76 Riskanalys vid förändring av verksamheten överföring av det verksamhetsnära stödet Serviceområde Ekonomi 1. Precisera den planerade ändringen Vad består ändringarna av? Det verksamhetsnära stödet (HR, ekonomi och kommunikation) kommer, från att ha varit samlade i kommuncentrala funktioner, att föras över till de förvaltningsorganisationer som de idag stödjer. Berörda chefer och medarbetare kan därmed komma att få nytt uppdrag, byta arbetsplats, få en ny grupptillhörighet och chef samt komma att tillhöra en ny förvaltning. Var ska ändringarna genomföras? Förändringen genomförs på Kommunstyrelsens förvaltning och på förvaltningen för Service. Samtliga förvaltningar kommer att påverkas av överföringen av det verksamhetsnära stödet. Vilka arbetstagare eller grupper av arbetstagare berörs? Medarbetare inom Serviceområde Ekonomi, Serviceområde Personal samt Kommunikation och Service. 2. Vilka möjligheter ser vi med förändringen? Medarbetare kan se att det kan uppstå möjligheter i samband med att man kommer att placeras, fysiskt och organisatoriskt, närmare kärnverksamheterna. Med denna möjlighet kan res- och ställtid minska när man befinner sig ute i verksamheten. Andra möjligheter som kan ses är ökat inflytande och bättre relation till kollegor i kärnverksamheten. En annan möjlighet är att man kanske får förändrade arbetsuppgifter vilket kan innebära nya karriär- och utvecklingsmöjligheter och tydligare mandat till styrning av ekonomiprocesserna. Nya lokaler är också en möjlighet. 3. Vad har vi idag som fungerar bra och som vi vill bevara? Det här vill vi bevara Närhet till kollegor inom ekonomiprofessionen (fysisk nåbarhet till kollegor, systemsupport, snabba kommunikationsvägar, nätverkande, etc) Back-up vid tillfällig frånvaro Kompetensförsörjning (relevant kompetens) Kompetensutveckling (gemensam, relevant och utvecklande) Fortsatt förtroende med flexibelt arbetssätt (frihet under ansvar) Gemensamt arbetssätt av ekonomiprocesserna Trygghet vid nyanställning Prioriterad arbetsmiljö, tex hälsoinspiration Fortsatt samsyn kommungemensam syn Ett Hur kan vi beakta det i samband med/efter förändringen? Nya mötesforum behöver bildas. Samarbeta över förvaltningsgränserna BAS? Ansvar åligger mottagande organisation. Ansvar åligger mottagande organisation. Ansvar åligger mottagande organisation Standardisering och central styrning krävs Ansvar åligger mottagande organisation Ansvar åligger mottagande organisation Ansvar åligger mottagande organisation

77 Kungsbacka 4. Vilka risker kan uppstå i samband med förändringen? Inventera eventuella risker. Om det utgör en arbetsmiljörisk, bedöm hur allvarlig den är samt upprätta handlingsplan. Använd bilagan. 5. Åtgärda Vilka åtgärder ska genomföras? När ska åtgärderna vara genomförda? Vem ser till att åtgärderna genomförs? Använd bilagan.

78 Bilaga: Riskbedömning och handlingsplan RISKBEDÖMNING HANDLINGSPLAN Risk-bedömning Riskkällor och risker Utgör detta en arbetsmiljörisk? Beskriv på vilket sätt 1. Liten 2. Måttlig Åtgärder Ansvarig Klart när Uppföljning/ kontroll 3. Stor Ensam i ekonomiprofessionen i förvaltningen Brist på förståelse för arbetssituation Upplevs inte vara prioriterad yrkesgrupp Sårbarhet vid sjukdom, tillfälliga ledigheter och vid vakanser Minskad möjlighet till backup över förvaltningsgränser Tappar kommun/koncernperspektivet Ej prioriterad kompetensutveckling Risk för att yrkesprofessionen suddas ut fel arbetsuppgifter och Ja. Kan leda till ökad ohälsa och stress. 2 Samarbete över förvaltningsgränserna och medvetenhet kring yrkesprofessionens utveckling krävs. Ja. Leverans kan inte säkras. 3 Samarbete över förvaltningsgränserna och medvetenhet kring yrkesprofessionens utveckling krävs. Ja. Förutsätter samarbete över förvaltningsgränserna. Nej. Förutsätter samarbete över förvaltningsgränserna. 3 Samarbete över förvaltningsgränserna och medvetenhet kring yrkesprofessionens utveckling krävs. - Medvetenhet och förståelse för yrkesprofessionens utveckling krävs. Ja. Kan urholka yrkesrollen. 1 Medvetenhet och förståelse för yrkesprofessionens utveckling krävs. Ja. Kan urholka yrkesrollen. Kan saknas utrymme till ytterligare arbetsuppgifter. 1 Medvetenhet och förståelse för yrkesprofessionens utveckling krävs. Mottagande FC Mottagande FC Mottagande FC Mottagande FC Mottagande FC Mottagande FC Kontinuerligt arbete Kontinuerligt arbete Kontinuerligt arbete Kontinuerligt arbete Kontinuerligt arbete Kontinuerligt arbete MMI MMI MMI MMI MMI MMI

79 alltiallo inte ha rätt kompetens för nya arbetsuppgifter bli av med/få ny yrkestitel kan leda till för hög arbetsbelastning Personal/kompetens väljer att lämna Kungsbacka Tillhörighet vid delad tjänst? Tappat stöd från central ekonomienhet längre ärendehantering pga att närheten till övriga ekonomer försvinner Olika arbetssätt växer fram och ekonomiprocesserna hanteras olika på förvaltningarna Sämre lokaler och minskad förståelse för fysisk arbetsmiljö och teknisk utrustning Men kan också utveckla yrkesrollen. Förutsätter då relevant kompetensutveckling, tex inom ledarskap. Ja. Belastar under vakanstiden den personal som är kvar i Kungsbacka. Ja. Brist på tillhörighet kan upplevas som otydligt och otryggt. Delad tjänst kan också leda till intressekonflikt om arbetstid etc. Nej. Nya mötesforum krävs och att det accepteras från förvaltningen att ekonomimöten är prioriterade. Nej. Central styrning krävs. - Ja. Ansvar åligger mottagande organisation. 1 Rekrytera relevant kompetens. Mottagande FC 2 Delade tjänster bör undvikas. Då detta inte är möjligt förutsätts samarbete över förvaltningsgränserna. - 1 Relevanta förutsättningar för yrkesutövning krävs. Mottagande FC Mottagande FC När vakans uppstår. Kontinuerligt arbete Kontinuerligt arbete - MMI MMI

80 Riskanalys vid förändring av verksamheten överföring av det verksamhetsnära stödet Serviceområde Personal 1. Precisera den planerade ändringen Vad består ändringarna av? Det verksamhetsnära stödet (HR, ekonomi och kommunikation) kommer, från att ha varit samlade i kommuncentrala funktioner, att föras över till de förvaltningsorganisationer som de idag stödjer. Berörda chefer och medarbetare kan därmed komma att få nytt uppdrag, byta arbetsplats, få en ny grupptillhörighet och chef samt komma att tillhöra en ny förvaltning. Var ska ändringarna genomföras? Förändringen genomförs på Kommunstyrelsens förvaltning och på förvaltningen för Service. Samtliga förvaltningar kommer att påverkas av överföringen av det verksamhetsnära stödet. Vilka arbetstagare eller grupper av arbetstagare berörs? Medarbetare inom Serviceområde Ekonomi, Serviceområde Personal samt Kommunikation och Service. 2. Vilka möjligheter ser vi med förändringen? Se punkt 3 3. Vad har vi idag som fungerar bra och som vi vill bevara? (Vilka möjligheter ser berörda medarbetare i den föreslagna organisationsförändringen) Det här vill vi bevara Känsla av tillhörighet En i gruppen, tillhörighet HR, naturlig del av förvaltningen Hur kan vi beakta det i samband med/efter förändringen? Verksamhetskunskap Fånga upp det som händer på förvaltningen Ökad verksamhetskännedom, kunskap Mer inblick i den verksamhet man stödjer Lättare och närmare dialog med verksamheten Bättre förståelse för HR frågorna på förvaltningarna Nystart för HR Ett omtag, nytänkande, ny kultur, nytt arbetssätt Tänka nytt, tänka kreativt. Mer fokus, mer effektivt En nystart med bättre verksamhetsperspektiv och mer anpassade arbetssätt och verktyg.

81 Mötesforum Fler tvärprofessionella samarbetsforum Bra nätverk är en möjlighet Samarbete Bättre samordning Ökat samarbete över förvaltningsgränser Tydligt mandat Mer mandat till HR, större verksamhetsförståelse Tydligare mandat Bättre meningsförståelse Bättre helhetsförståelse och meningsskapande Nya karriärvägar Möjlighet till ökad intern rörlighet Nya karriärvägar Möjlighet att söka ett nytt jobb Rätt person på rätt plats Kompetensutveckling för HR Tydligare styrningsprocess Större tydlighet avseende roller och ansvar Bryter upp förvaltningens egna öar. Ett Kungsbacka. Tydlig inriktning Tydlighet om funktionen är styrande eller stödjande 4. Vilka risker kan uppstå i samband med förändringen? Inventera eventuella risker. Om det utgör en arbetsmiljörisk, bedöm hur allvarlig den är samt upprätta handlingsplan. Använd bilagan. 5. Åtgärda Vilka åtgärder ska genomföras? När ska åtgärderna vara genomförda? Vem ser till att åtgärderna genomförs? Använd bilagan.

82 Bilaga: Riskbedömning och handlingsplan RISKBEDÖMNING HANDLINGSPLAN Risk-bedömning Riskkällor och risker Utgör detta en arbetsmiljörisk? Beskriv på vilket sätt 1. Liten 2. Måttlig Åtgärder Ansvarig Klart när Uppföljning/ kontroll 3. Stor Förändringsprocessen Tidspress under förändringar Ökad arbetsbelastning då förändringsledning tillkommer 2 Extra resurser samt hjälp prioriteringar i vad som behöver göras. VC Hösten 2015 December 2015 Tungt att stödja andra när själva är mitt i förändring. Psykisk belastning då vi själva befinner oss i en förändringsprocess. 2 Stödsamtal eller coaching på individnivå vid behov. Utbildning i förändringsledning. VC Hösten 2015 December 2015 Samarbete inom HR Inflation i mötesforum Utflytt till förvaltning försvårar kommunikation Svårigheter att få till samarbete över organisationsgränserna Fler möten ger en ökad arbetsbelastning Svårighet att fråga någon inom HR vid osäkerhet i någon fråga. Ej naturligt med snabb avstämning. Kan leda till stress av att inte räcka till i yrkeskompetens. Se ovan 1 Planera för vilka möten som verkligen behövs. Årsplan för HR möten. 2 Planera för kommunikationsvägar inom HR, se över hur våra kluster ska fungera vad gäller vem som ska fördjupad kompetens inom olika områden, utnyttja våra befintliga informationsvägar för information, insidan m.m. HR chef / HR konsulter / Strateger VC/ HR chef Våren 2016 Våren 2016 Hösten 2016 Hösten 2016

83 Var finns vardaglig stöttning / rådgivning specialiststöd för HR konsulterna Se ovan Nya samarbetsformer måste hittas inom ny förvaltningen Viss HR verksamhet finns redan inom förvaltningarna. Vi måste förhålla oss till detta. 1 Tydliggöra HR konsultens roll och förankra detta hos Komdir / FC. HR chef Våren 2016 Våren 2016 Kompetensförsörjning Kompetensförlust om medarbetare inom HR slutar. (HR konsulter, administratörer, HR strateger) Svårt att få nätverk mellan medarbetare inom HR att fungera, större arbetsbelastning för medarbetare inom HR. 1 Tydlighet i information kring förändringsprocess, erbjudande av stöd till medarbetare, tydliggöra rollerna i den nya organisationen, tydliggöra blivande arbetsuppgifter. Komdir/ HR chef / VC Våren 2016 Våren 2016 Sämre möjlighet till daglig kompetensutveckling. Lärandet inom HR-området i det dagliga arbetet försämras då kontakter med vissa HR kollegor saknas på förvaltningen, 1 Nätverksbyggande, klustersamarbete, interna utbildningar inom HR, ex från strateger. HR chef Löpande Hösten 2016 Arbetsprocesser Dubbelarbete då hjulet uppfinns fler gånger än nödvändigt. Risk att vi kommer hantera frågor olika då det ej finns processbeskrivningar Arbetsbelastningen ökar 2 Strateger sätter upp gemensamma tydliga riktlinjer för hur HR ska arbeta inom olika arbetsområden samt kommunicerar dessa. Kvalitetsaspekt på Ej arbetsmiljörisk arbetsresultat. HR chef / strateger Våren 2016 Hösten 2016

84 Det verksamhetsnära stödet Sårbart speciellt på mindre förvaltningar vid sjukdom och semester m.m. Ökad arbetsbelastning vid återkomst efter ledighet och sjukdom. 2 Säkerställa backup system för HR funktionen på förvaltningarna. HR chef Våren 2016 Hösten 2016 Verksamheten blir personberoende då det finns få HR resurser på förvaltningen Se ovan Ökad sårbarhet i det verksamhetsnära stödet om det finns ute på förvaltningarna Se ovan Risk för motstånd ute på förvaltningarna vid förändrat arbetssätt Förvaltningen är van vid sitt arbetssätt inom HR området vilket kan skapa konflikt när det blir nya arbetssätt. Verksamheterna tycker i vissa fall att det har fungerat bra som det är nu. 2 Tydlig förankring i kommundirektionen om att det verksamhetsnära stödet ska finnas på förvaltning samt vad stödet innebär. HR chef Våren 2016 Hösten 2016 Lojalitetskonflikter Förvaltningens behov står mot kommunens övergripande behov (ett Kungsbacka) HR konsult kan komma i kläm mellan HR chef och förvaltningschef 2 Förankring i kommundirektion om HR roll och mandat. HR chef Våren 2016 Hösten 2016 Orka hålla ihop HR struktur ett Kungsbacka Se ovan Rädsla att stå upp för HR processerna. Se ovan

85 Verksamhetsfrågorna tar över Se ovan Det verksamhetsnära stödet kläms mellan förvaltningens behov och Kommunledningskontorets behov Se ovan Svårare att ta tag i problem om HR är en i gänget. Utanförskap 1 Professionell yrkesinställning från HR, möjlighet till handledning och coachning, tillgång till nätverk inom HR. HR chef Våren 2016 Hösten 2016 Bemanning av HR organisation Att bli placerad på en icke önskvärd tjänst Personal slutar på grund av osäkerhet Medarbetare får en minska trivsel och motivation. Risk för ohälsa. Se ovan 2 Medarbetar ska inte behöva söka om tjänster, istället enskilda dialoger med chef kring yrkesmässig ambition. HR chef Våren 2016 Hösten 2016 Stress, osäkerhet, sjukskrivning Se ovan Ett splittrat HR. Konkurrensfaktor att sitta samlat. Attraktivt för HR. Ej arbetsmiljörisk

86 Riskanalys vid förändring av verksamheten överföring av det verksamhetsnära stödet Kommunikation och Service 1. Precisera den planerade ändringen Vad består ändringarna av? Det verksamhetsnära stödet (HR, ekonomi och kommunikation) kommer, från att ha varit samlade i kommuncentrala funktioner, att föras över till de förvaltningsorganisationer som de idag stödjer. Berörda chefer och medarbetare kan därmed komma att få nytt uppdrag, byta arbetsplats, få en ny grupptillhörighet och chef samt komma att tillhöra en ny förvaltning. Var ska ändringarna genomföras? Förändringen genomförs på Kommunstyrelsens förvaltning och på förvaltningen för Service. Samtliga förvaltningar kommer att påverkas av överföringen av det verksamhetsnära stödet. Vilka arbetstagare eller grupper av arbetstagare berörs? Medarbetare inom Serviceområde Ekonomi, Serviceområde Personal samt Kommunikation och Service. 2. Vilka möjligheter ser vi med förändringen? - Det blir lättare för oss att fånga upp vad som är på gång på förvaltning - Vi får större mandat för våra frågor om vi sitter ute på förvaltning - Eventuellt mindre mandat om man sitter på förvaltning med - Vi får mer inblick i verksamheten om vi ute sitter på förvaltning - Vi kan få bättre relationer med kunder/kollegor inom verksamheten - En ökad förståelse från kunder kring vår arbetsbelastning och arbetssituation - Det blir kortare beslutsvägar gentemot kunder - Styrning blir mer formell, vi får mer övergripande regelverk och processer för kommunikation. - Utökat klustersamarbete genom föreslagen förändring. Mer samarbete mellan förvaltningar inom kluster. - Positivt att finnas på plats i verksamheten. - Enklare att skapa ett förtroende när vi är på plats verksamheten. Vi skapar relationer till fler än tidigare - Bättre samarbete mellan kommunikatörer på service och de kommunikatörer som redan arbetar på förvaltningar 3. Vad har vi idag som fungerar bra och som vi vill bevara? Det här vill vi bevara Möjlighet att kunna stämma av tankar och idéer med kollegor inom kommunikation Vårt samarbete i vardagen, vår möjlighet till informella utvecklingsprojekt Hur kan vi beakta det i samband med/efter förändringen? På samma sätt som förvaltningscheferna behöver tid att arbeta med de kommungemensamma frågorna behöver vi tid

87 Möjlighet till kompetensutveckling i vardagen mellan kollegor Att vi kan utnyttja varandras kompetens och resurser. Möjlighet till informellt utbyte av erfarenheter Möjlighet att ta hjälp av varandras expertkunskaper Möjligheter till omvärldsbevakning Idag arbetar som vi ett Kungsbacka, vi samarbetar över förvaltningsgränserna och har en samsyn kring hur vi gör i olika situationer. På så sätt framstår vi som en kommun. Risken är att det blir större skillnad i hur vi gör om vi inte har en daglig kontakt med varandra. Närhet och tillgång till teknisk utrustning, ex. kameror, studio etc. Vi har möjligheter att vara mer specialiserade som det är idag Som grupp av kommunikatörer så kompletterar vi varandra väl Vi har möjlighet att fungera som back up för varandra vid sjukdom och semester Vår arbetssituation är inte så sårbar vid hög arbetsbelastning och semester. att arbeta kommungemensamt eller mellan förvaltningar. Eller att ta hjälp av en samlad kompetens för att möta en förvaltnings utmaningar. 4. Vilka risker kan uppstå i samband med förändringen? Inventera eventuella risker. Om det utgör en arbetsmiljörisk, bedöm hur allvarlig den är samt upprätta handlingsplan. Använd bilagan. 5. Åtgärda Vilka åtgärder ska genomföras? När ska åtgärderna vara genomförda? Vem ser till att åtgärderna genomförs? Använd bilagan.

88 Bilaga: Riskbedömning och handlingsplan RISKBEDÖMNING HANDLINGSPLAN Risk-bedömning Riskkällor och risker Utgör detta en arbetsmiljörisk? Beskriv på vilket sätt 1. Liten 2. Måttlig Åtgärder Ansvarig Klart när Uppföljning/ kontroll 3. Stor För många möten, fler nätverk Fler möten tar mer tid från verksamhetsfrågor. Att underhålla nätverk tar tid från verksamhet. Arbetsbelastningen ökar. 2 Skapa formell mötesstruktur, vilka möten behövs. Hitta nya samarbetsformer, använda ny teknik för att utbyta erfarenheter och kunskaper. Utveckla samarbetsformer inom våra kluster. VC / EC inleder. Lämnar över till processägare på KLK. Påbörjas under hösten Våren 2016 Inte så stora möjligheter till bollplank och möjlighet att stämma av. Kan skapa frustration, osäkerhet och stress då möjlighet till direkt avstämning inte finns. 1 Se ovan Se ovan Se ovan Se ovan Kommunikatörer ska ifrågasätta förvaltningschef och andra chefer i verksamheten. Kommunikatörsrollen innebär att föra fram obehagliga sanningar. Kommunikatörer kan komma ikläm mellan kommunens praxis, policy och verksamhetens vilja. 3 Tydlig kommunövergripande styrning kring kommunikatörens roll ska kommuniceras till förvaltningarna. Vad ska kommunikatören göra och hur ska arbetet utföras. Samtal mellan förvaltningschef och tilltänkt kommunikatör kring vad uppdraget innebär. Kommundir/ processägarare /FC Klart innan tilllsättnin g av tjänster i organisati on Mars 2016 Mindre flexibilitet i arbetsuppgifter. Ingen Mindre stimulerande arbete då möjlighet till 2 Skapa möjligheter till karriärvägar inom och arbetsrotation mellan Se ovan Påbörjas hösten Hösten 2016

89 möjlighet till arbetsrotation. arbetsrotation minskar. Känsla av att vara bunden till förvaltning i fall relation inte fungerar. Minskad möjlighet att få extraresurs vid hög arbetsbelastning. förvaltningar. Rutiner för att hjälp vid arbetstoppar och vid uppdrag som kräver specialkompetens. Utveckla samarbetsformer mellan kommunikatörer inom klustret Ingen backup vid sjukdom och semester. Vi kommer arbeta som generalister, svårt att hinna med att alla arbetsuppgifter. Att inte ha möjlighet till backup vid sjukdom och semester kan leda till stress och sjukskrivning Kan leda till ökad arbetsbelastning, minskad arbetsglädje då vi inte kan möta förvaltningarnas behov av kvalitet på önskat sätt. 2 Rutiner för att hjälp vid arbetstoppar och vid uppdrag som kräver specialkompetens. Utveckla samarbetsformer mellan kommunikatörer inom klustret. 1 Möjlighet att kunna använda sig av specialister inom visst kommunikationsområde från annan förvaltning eller centralt. Inventera vilken kommunikatör som har specialkompetens/styrkor inom vilket område. Se ovan Se ovan Se ovan Komdir/proces sägare/ EC(kompetens inventering) Se ovan Se ovan Vårt arbete kommer ta mer tid då vi måste kunna allt. Se ovan Vi kan få en chef som inte kan kommunikation. Kan innebära att stöttning i yrkesrollen saknas. Minskad motivation i arbetet. Osäkerhet kring om vi gör det vi ska göra kan leda stress. 1 Tydlig kommunövergripande rutin kring var man som kommunikatör ska vända sig för att få stöd och rådgivning kring hur arbetet ska utföras. Chefer i Kungsbacka måste få kunskap och förståelse kring kommunikationsområdet Kommundir/pr ocessägare/fc/ chef på förvaltningen Våren 2016 Hösten 2016 Vi kan få kollegor ute på förvaltningen som inte kan kommunikation. Vi får inte möjlighet att utbyta och ventilera erfarenheter och kunskaper med kollegor inom 1 Hitta nya samarbetsformer, använda ny teknik för att utbyta erfarenheter och kunskaper. Utveckla samarbetsformer inom VC / EC inleder. Lämnar över till Påbörjas under våren Hösten 2016

90 kommunikation. Kan skapa viss frustration och minskad trivsel på arbetsplatsen. våra kluster. processägare på KLK. Förändringen går snabbt, vi hinner inte identifiera risker, och göra handlingsplaner för dessa. Vi kan få arbetsuppgifter som ligger utanför professionen. Mindre stimulerande arbete och ökad arbetsbelastning om okvalificerade uppgifter läggs till utöver det som vi borde göra inom kommunikation. 1 Tydlig kommunövergripande styrning kring kommunikatörens roll ska kommuniceras till förvaltningarna. Vad ska kommunikatören göra och hur ska arbetet utföras. Samtal mellan förvaltningschef och tilltänkt kommunikatör kring vad uppdraget innebär. FC/processäga re Påbörjas under våren Risk för otydlighet i styrning och ledarskap i kommunikationsfrågorna, otydlighet kring roll för hur kommunikatörer ska arbeta. Olikheter i arbetssätt mellan olika förvaltningar. Prioriteringar kring vad som ska göras sker på olika sätt. Osäkerhet i vem som egentligen bestämmer när det finns två chefer, både närmaste chef och processägare. Vem bestämmer? Skapar stress när intressen kolliderar Ej arbetsmiljö (vissa saker finns med i övriga frågor) 2 Tydlig kommunövergripande styrning, tydliga mandat, rutiner och arbetssätt. Vem bestämmer egentligen över frågan? Komdir/FC/pr ocessägare Påbörjas under våren 2016 Hösten 2016 Svårare att rekrytera kommunikatörer framöver då det anses som attraktivt att vara placerad i en central kommunikationsenhet. Ej arbetsmiljö (vissa saker finns med i övriga frågor)

91 Vid rekrytering viktigt att ha chef som vet vad som krävs av kommunikatörer. Ej arbetsmiljö (men vissa saker finns med i övriga frågor) Medarbetare inom kommunikation kan komma att säga upp sig då en utflytt till förvaltningarna sker. Vi kan förlora den handlingsfrihet vi har i vårt arbete idag. Att vi inte kan styra över vår egen arbetstid på samma sätt. Också att det kan vara olika mellan olika förvaltningar. Risk att kompetens försvinner vilket gör att övriga risker ökar i omfattning. Försvårar samarbete för att folk byts ut och man inte känner varandra. Mindre stimulerande arbete om vi blir arbetsledda på ett annat sätt än idag, att någon prioriterar åt en. Att den som prioriterar inte har kommunikationskunskapen. Svårare att få ihop vardagen beroende på kultur på den förvaltning man hamnar. 1 Viktigt att skapa samarbets- och mötesforum som inte bygger på att vi redan känner varandra. 1 Tydlig kommunövergripande styrning kring kommunikatörens roll ska kommuniceras till förvaltningarna. Vad ska kommunikatören göra och hur ska arbetet utföras. Samtal mellan förvaltningschef och tilltänkt kommunikatör kring vad uppdraget innebär. Processägare Komdir, hrchef, fc, processägare Hösten 2015 Våren 2016 Våren 2016 Hösten 2016 Risk att utvecklingstakten inom kommunikation mattas av då möjligheter till spontant utvecklingsarbete i vardagen minskar Mindre stimulerande arbete och frustration över att man inte har möjlighet att göra eller lösa frågor. Frustration om man har kunskap som man vet skulle kunna komma andra till nytta men inte har möjlighet att låta andra få ta del av det. Gemensamma riktlinjer kring medarbetarskap, vad som gäller för att använda flex, jobba hemma och så vidare 1 Rutiner för att arbeta tillsammans med uppdrag som kräver flera personer eller specialkompetens. Utveckla samarbetsformer mellan kommunikatörer inom klustret. Utveckla samarbetsformer inom kommunikatörsnätverk eller motsvarande. Processägare Våren 2016 Hösten 2016

92 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer SE/2015:123 Omorganisation av kommunstyrelsens förvaltning och förvaltningen för Service Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att omorganisera kommunstyrelsens förvaltning och förvaltningen för Service samt överföra delar av dessa förvaltningar till stöd i övriga förvaltningar, enligt intentionerna i tjänsteskrivelse Ovanstående förändringar ska ske med befintliga budgetramar som får flyttas mellan nämnderna. Kommunfullmäktige uppdrar åt Kommunstyrelsen och nämnden för Service att genomföra omorganisationen. Kommunfullmäktige uppdrar åt kommunstyrelsen samt nämnden för Service att se över reglemente, övriga regelverk och övrigt som kan komma att påverkas och kräver fullmäktiges beslut samt återkomma till kommunfullmäktige senast under andra kvartalet Sammanfattning Hela den offentliga sektorn, och så även Kungsbacka kommun, står inför stora utmaningar. För att möta utmaningarna och kommuninvånarnas behov ska vi leda, samordna och utveckla de kommungemensamma frågorna på ett tydligare sätt. Vi ska öka samarbetet över förvaltningsgränserna och skapa arbetsformer som bryter gamla tankemönster och invanda rutiner. Detta kräver ett stort internt arbete med organisation, kultur, värderingar och arbetssätt. Vi kallar detta förändringsarbete Ett Kungsbacka. Ett av initiativen är en förändring av kommunstyrelsens förvaltning och förvaltningen för Service. Kommunstyrelsen förvaltning omorganiseras till ett kommunledningskontor med fokus på Utveckling av kommungemensamma frågor strategisk styrning strategiskt stöd Service Lars Nyström lars.nystrom@kungsbacka.se 1 (6) Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon

93 KUNGSBACKA KOMMUN 2 (6) Kommunstyrelsens uppsiktsplikt Förvaltning för Service kommer att bygga sin verksamhet på principerna i Service management som innebär att styra, samordna, leverera och utveckla de tjänster och den service som stödjer kommunens kärnverksamhet. Då beställar-utförarmodellen har upplevts som begränsande för det stöd inom HR, Ekonomi och kommunikation som är viktigt för förvaltningarna, ska verksamheten flyttas ut. Med ökad närhet kunskap och förståelse kommer kärnverksamheternas stöd blir mer optimal. För att säkerställa kommungemensamma förhållningssätt inom dessa tre områden är kommunledningskontorets roll att leda, samordna och följa upp. Finansiering av föreslagen omorganisation hanteras inom befintliga ramar med omfördelning mellan nämnderna. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Beslutet skickas till Beskrivning av ärendet Hela den offentliga sektorn, och så även Kungsbacka kommun, står inför stora utmaningar: Vi måste minska vår påverkan på miljön Kraven och förväntningarna från invånare och företagare ökar Våra arbetsuppgifter blir mer komplexa och är beroende av att vi har en helhetssyn Vi måste bygga en hållbar välfärd Det blir mindre skattepengar när färre jobbar Konkurrensen ökar om kunniga medarbetare Konkurrensen ökar från privata välfärdsföretag Teknikutvecklingen kräver att vi digitaliserar våra rutiner För att möta utmaningarna och kommuninvånarnas behov ska vi leda, samordna och utveckla de kommungemensamma frågorna på ett tydligare sätt. Vi ska öka samarbetet över förvaltningsgränserna och skapa arbetsformer som bryter gamla tankemönster och invanda rutiner. Detta kräver ett stort internt arbete med organisation, kultur, värderingar och arbetssätt. Vi kallar detta förändringsarbete Ett Kungsbacka.

94 KUNGSBACKA KOMMUN 3 (6) Satsningar inom ramen för ett Ett Kungsbacka. Det pågår ett antal genomsamma projekt för att nå Ett Kungsbacka Organisationsöversyn Kommunledningssystem Framtidens arbetssätt och lokaler Kungsbacka 2020 Kundcentret Kungsbacka direkt Politikernas nya vision Kungsbackaledaren Kultur och värderingar Satsningen organisationsöversyn Sammanslagning av förvaltningar individ och familjeomsorg samt funktionsstöd (Beslutat i KS ) Sammanslagning av förvaltningar kultur och Turism, Fritid och Folkhälsa (Beslutat i KS ) Samordning för att uppnå en hållbar process för samhällsplanering ( Pågår) Utveckla kommunstyrelsen förvaltning till ett kommunledningskontor (Aktuellt för beslut i detta ärende) Utveckla förvaltningen för Service till Service management (Aktuellt för beslut i detta ärende) Förbättra det verksamhetsnära stödet avseende Human Resources ( HR), Ekonomi och kommunikation till alla förvaltningarna (Aktuellt för beslut i detta ärende) Nytt Kommunledningskontor Kommunstyrelsen förvaltning omorganiseras till ett kommunledningskontor med fokus på utveckling av kommungemensamma frågor strategisk styrning strategiskt stöd kommunstyrelsens uppsiktsplikt

95 KUNGSBACKA KOMMUN 4 (6) Kommunledningskontorets kompetenser och roller ska vara organiserade i fyra områden. HR och Kommunikation Ekonomi Styrning Utveckling Kommunstyrelsens förvaltning byter namn till kommunledningskontoret, KLK. Förvaltningen för Service Förvaltning för Service kommer att bygga sin verksamhet på principerna i Service management som innebär att styra, samordna, leverera och utveckla de tjänster och den service som stödjer kommunens kärnverksamhet. Förvaltningen för Service behåller sitt namn.

96 KUNGSBACKA KOMMUN 5 (6) Verksamhetsnära stödet Då beställar-utförarmodellen har upplevts som begränsande för det stöd inom HR, Ekonomi och kommunikation som är viktigt för förvaltningarna, ska verksamheten flyttas ut till alla förvaltningar. Med ökad närhet kunskap och förståelse kommer kärnverksamheternas stöd blir mer optimal För att säkerställa kommungemensamma förhållningssätt inom dessa tre områden är kommunledningskontorets roll att leda, samordna och följa upp. Processägare Nätverk Processledare (Förvaltning) Processledare (Förvaltning) Processledare (Förvaltning) Kluster

97 KUNGSBACKA KOMMUN 6 (6) Finansiering av föreslagen omorganisation Hanteras inom befintliga ramar med omfördelning mellan nämnderna. För de tjänster som flyttas ut till nämnderna från Service får nämnderna en ram som motsvarar kostnaden för lön, semesterersättning, arbetsgivaravgifter samt ett administrationspåslag på fyra procent. För de tjänster som Service behåller och som inte förändras gäller nuvarande regler för finansiering under Inför kommunbudget för 2017 fattas nya beslut om hur priserna får justeras. Facklig samverkan Förslaget har samverkats med de fackliga organisationerna på central nivå 7 oktober Synpunkter redovisas i bifogat protokoll. Risk- och sårbarhetsanalys har genomförts för HR, ekonomi och för helheten. Ann-Charlotte Järnström Kommundirektör

98 TJÄNSTESKRIVELSE Omorganisation av kommunstyrelsens förvaltning och förvaltningen för Service. Hela den offentliga sektorn, och så även Kungsbacka kommun, står inför stora utmaningar. För att möta utmaningarna och kommuninvånarnas behov ska vi leda, samordna och utveckla de kommungemensamma frågorna på ett tydligare sätt. Vi ska öka samarbetet över förvaltningsgränserna och skapa arbetsformer som bryter gamla tankemönster och invanda rutiner. 1 (5) Datum Detta kräver ett stort internt arbete med organisation, kultur, värderingar och arbetssätt. Vi kallar detta förändringsarbete Ett Kungsbacka. Ett av initiativen är en förändring av kommunstyrelsens förvaltning och förvaltningen för Service. Kommunstyrelsen förvaltning omorganiseras till ett kommunledningskontor med fokus på Utveckling av kommungemensamma frågor strategisk styrning strategiskt stöd Kommunstyrelsens uppsiktsplikt Förvaltning för Service kommer att bygga sin verksamhet på principerna i Service management som innebär att styra, samordna, leverera och utveckla de tjänster och den service som stödjer kommunens kärnverksamhet. Då beställar-utförarmodellen har upplevts som begränsande för det stöd inom HR, Ekonomi och kommunikation som är viktigt för förvaltningarna, ska dessa verksamheterna flyttas till förvaltningarna där kärnverksamheten utförs. Med ökad närhet, kunskap och förståelse kommer kärnverksamheternas stöd blir mer optimal. KUB1001, v2.0, Kommunstyrelsens förvaltning Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon Fax kommun@kungsbacka.se

99 KUNGSBACKA KOMMUN 2 (5) För att säkerställa kommungemensamma förhållningssätt inom dessa tre områden är kommunledningskontorets roll att leda, samordna och följa upp. Finansiering av föreslagen omorganisation hanteras inom befintliga ramar med omfördelning mellan nämnderna. Beskrivning av ärendet Hela den offentliga sektorn, och så även Kungsbacka kommun, står inför stora utmaningar: Vi måste minska vår påverkan på miljön Kraven och förväntningarna från invånare och företagare ökar Våra arbetsuppgifter blir mer komplexa och är beroende av att vi har en helhetssyn Vi måste bygga en hållbar välfärd Det blir mindre skattepengar när färre jobbar Konkurrensen ökar om kunniga medarbetare Konkurrensen ökar från privata välfärdsföretag Teknikutvecklingen kräver att vi digitaliserar våra rutiner För att möta utmaningarna och kommuninvånarnas behov ska vi leda, samordna och utveckla de kommungemensamma frågorna på ett tydligare sätt. Vi ska öka samarbetet över förvaltningsgränserna och skapa arbetsformer som bryter gamla tankemönster och invanda rutiner. Detta kräver ett stort internt arbete med organisation, kultur, värderingar och arbetssätt. Vi kallar detta förändringsarbete Ett Kungsbacka. Satsningar inom ramen för ett Ett Kungsbacka. Det pågår ett antal genomsamma projekt för att nå Ett Kungsbacka Organisationsöversyn Kommunledningssystem Framtidens arbetssätt och lokaler Kungsbacka 2020 Kundcentret Kungsbacka direkt Politikernas nya vision Kungsbackaledaren Kultur och värderingar Satsningen organisationsöversyn Sammanslagning av förvaltningar individ och familjeomsorg samt funktionsstöd (Beslutat i KS ) Sammanslagning av förvaltningar kultur och Turism, Fritid och Folkhälsa (Beslutat i KS ) Samordning för att uppnå en hållbar process för samhällsplanering ( Pågår)

100 KUNGSBACKA KOMMUN 3 (5) Utveckla kommunstyrelsen förvaltning till ett kommunledningskontor Aktuellt för beslut i detta ärende Utveckla förvaltningen för Service till Service management Aktuellt för beslut i detta ärende Förbättra det verksamhetsnära stödet avseende Human Resources ( HR), Ekonomi och kommunikation till alla förvaltningarna Aktuellt för beslut i detta ärende Nytt Kommunledningskontor Kommunstyrelsen förvaltning omorganiseras till ett kommunledningskontor med fokus på utveckling av kommungemensamma frågor strategisk styrning strategiskt stöd kommunstyrelsens uppsiktsplikt Kommunledningskontorets kompetenser och roller ska vara organiserade i fyra områden. HR och Kommunikation Ekonomi Styrning Utveckling Kommunstyrelsens förvaltning byter namn till kommunledningskontoret, KLK. Kommunledningskontorets kompetenser och roller ska vara organiserade i fyra områden", där respektive chef rapporterar till biträdande kommundirektör som är ytterst ansvarig chef för kommunledningskontoret. Förvaltningen för Service Förvaltning för Service kommer att bygga sin verksamhet på principerna i Service management som innebär att styra, samordna, leverera och utveckla de tjänster och den service som stödjer kommunens kärnverksamhet.

101 KUNGSBACKA KOMMUN 4 (5) Förvaltningen för Service behåller sitt namn. Serviceförvaltningen kompetenser och roller ska vara organiserade i fem affärsområden där respektive chef rapporterar till Förvaltningschefen för Service som är ytterst ansvarig chef för Service verksamhet. 1. Inköp E-handel och Upphandling, Två chefer 2. Kundstöd Kungsbacka Direkt, Service Direkt Två chefer 3. Personalförsörjning Löneadministration En chef Bemanning, ny verksamhet 4. Produktion Måltidsverksamhet En chef 5. Infrastruktur Fastighet, lokalvård, IT Tre chefer Stab Ny tjänst En chef En chef,rekrytering Verksamhetsnära stödet Då beställar-utförarmodellen har upplevts som begränsande för det stöd inom HR, Ekonomi och kommunikation som är viktigt för förvaltningarna, ska verksamheten flyttas ut till alla förvaltningar. Med ökad närhet kunskap och förståelse kommer kärnverksamheternas stöd blir mer optimal För att säkerställa kommungemensamma förhållningssätt inom dessa tre områden är kommunledningskontorets roll att leda, samordna och följa upp. Processägare Nätverk

102 KUNGSBACKA KOMMUN 5 (5) Processledare (Förvaltning Processledare (Förvaltning Processledare (Förvaltning Finansiering av föreslagen omorganisation Hanteras inom befintliga ramar med omfördelning mellan nämnderna. För de tjänster som flyttas ut till nämnderna från Service får nämnderna en ram som motsvarar kostnaden för lön, semesterersättning, arbetsgivaravgifter samt ett administrationspåslag på fyra procent. För de tjänster som Service behåller och som inte förändras gäller nuvarande regler för finansiering under Inför kommunbudget för 2017 fattas nya beslut om hur priserna får justeras. Ann-Charlotte Järnström Kommundirektör Bilagor: Beslutet skickas till [Klicka här och ange de som ska ta del av beslutet]

103 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer KS/2015:354 Förslag till avtal om Genomförande och Marköverlåtelse bostäder mm i Aranäs stadsdel etapp 3 Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar Förslag till avtal om Genomförande och Marköverlåtelse godkänns, varigenom kommunen överlåter tre kvarter i Aranäs stadsdel etapp 3 för en ersättning om Etthudraenmiljonerfemhundratusen ( ) kronor till Lindbäcks Boende AB eller annat helägt bolag eller förening. Kommunstyrelsens ordförande och kommundirektören eller deras respektive ställföreträdare utses att för kommunens räkning underteckna samtliga i ärendet nödvändiga handlingar. Kommunstyrelsen hemställer att byggnadsnämnden upprättar detaljplan för Aranäs stadsdel etapp 3. Sammanfattning Förslag till avtal har upprättats med Lindbäcks Boende AB, som lämnat det mest fördelaktiga anbudet för Aranäs etapp 3 avseende dels ekonomiska villkor dels genomförande och gestaltning. Avtalsförslaget innebär att Lindbäcks bebygger de tre kvarteren i Aranäs stadsdel etapp 3 med ca 280 stycken bostäder samt lokaler för centrumverksamhet. Minst 1/3 av bostäderna kommer att upplåtas med hyresrätt. Förslaget inrymmer en enhet med gruppbostäder och preliminärt 66 seniorlägenheter. Köpeskillingen uppgår till Etthudraenmiljonerfemhundratusen ( ) kronor. Till detta tillkommer ersättning för gatukostnad, del av plankostnad, anslutningsavgifter mm. Förslaget innehåller ca m 2 BTA bostäder och ca m 2 lokaler i 4-7 våningar. Förslaget innehåller också ett parkeringsgarage under bostadskvarteren. Om garage inte kan byggas av geotekniska skäl, förbinder sig Lindbäcks att bygga ett parkeringshus enligt kommande detaljplan. Bebyggelsens utformning ska utgå från Bolagets förslag, som utgjort underlag för bedömning av anbudet. Den slutliga utformningen och omfattningen av bebyggelsen bestäms i de parallella uppdragen och i kommande detaljplanearbete. Kommunstyrelsens förvaltning Inger Gennerud Björsander inger.gennerud@kungsbacka.se 1 (3) Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon

104 KUNGSBACKA KOMMUN 2 (3) Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Avtal om Genomförande och Överlåtelse av mark. Beslutet skickas till Lindbäcks Boende AB, Box 753, Piteå Byggnadsnämnden Beskrivning av ärendet Anbudet Utbyggnaden av Aranäs stadsdel etapp 3 skall följa planprogrammet och de direktiv som kommunstyrelsen och kommunfullmäktige beslutat om i samband med godkännande av planprogrammet Syftet är att utöka Aranäs stadsdel med fler bostäder, centrumverksamheter och parkeringsplatser även för innerstadens behov. Byggnationen ska ha en stadsmässig och modern karaktär. Kommunstyrelsens förvaltning bjöd in ca 25 bostads- och byggföretag, som tidigare anmält sitt intresse eller som på annat sätt kunde förväntas vara intresserade att lämna anbud med förslag på utformning av bostäder inom Aranäs stadsdel etapp 3. Inbjudan avsåg tre bostadskvarter samt parkeringslösning för de tillkommande bostäderna och 200 platser för innerstadens behov. Det antagna planprogrammet innehåller ca m 2 byggrätt. Byggnadernas höjd ska variera mellan 4-6 våningar och inriktningen ska vara små lägenheter med god tillgänglighet, gärna inslag av seniorlägenheter, en gruppbostad och kommersiella lokaler i bottenvåningarna. Minst en tredjedel av bostäderna ska upplåtas med hyresrätt. Antalet parkeringsplatser ska vara 1 plats/lägenhet. Vid utvärdering av anbudet skulle 80 % hänföras till ersättning för byggrätterna och 20 % hänföras till särskilda kvaliteter utöver grundkraven. Elva företag lämnade in anbud och förslag till bebyggelse. Samtliga inkomna anbud har lämnats från företag, som alla bedömdes ha förmåga att genomföra byggnationen med den kvalitet och kompetens som kommunen önskar. Av de inlämnade anbuden har fördjupad information hämtats in från de företag som lämnat de fyra högsta anbuden genom intervjuer, dels med avseende på ekonomiska villkor och dels med avseende på genomförande och gestaltning. Utvärderingen har skett med tyngdpunkt på ekonomiska villkor i form av erbjuden köpeskilling och betalningsvillkor (80 %), men även särskilda kvaliteter, genomförbarhet och gestaltning (20 %), vilket lett till val av köpare och förslag till avtal. Intervjuer och utvärdering har skett tillsammans med tjänstemän från förvaltningen Plan- och bygg. Avstämningar har även gjorts med KSAU. Högsta anbudet lämnades av Lindbäcks Bostad AB. Anbudssumma för m 2 BTA byggrätt uppgår till kronor. Förutom ersättning för marken betalas gatukostnadsersättning med kronor/m 2 BTA.

105 KUNGSBACKA KOMMUN 3 (3) Avtalet Förslag till avtal om marköverlåtelse och genomförande har upprättats i enlighet med det vinnande förslaget. Kommunen överlåter tre kvarter, delar av fastigheten Kungsbacka 4:6, för en ersättning om sammanlagt kronor. En regleringspost finns för tillkommande m 2 BTA ovan mark, som kan bygggas utöver de i anbudet angivna m 2 BTA bostäder. Tilläggsersättningen uppgår till kr/m 2 BTA för bostadsrätt/äganderätt och kr/m 2 BTA för hyresrätt. Förutom ersättning för mark/byggrätter, skall exploatören betala gatukostnadsersättning med kr/m 2 BTA, preliminärt 46 Mkr, beroende på byggrättens storlek. Handpenning, 10 % av köpeskillingen, betalas då avtalet godkänts av kommunfullmäktige. Resterande köpeskilling samt gatukostnadsersättning betalas då bygglov meddelats för respektive kvarter. Villkoren i övrigt framgår av förslag till Avtal. Omfattning Överlåtelsen omfattar ca m 2 mark. Preliminärt beräknas byggrätten enligt förslaget omfatta ca m 2 BTA i kommande detaljplan. Kvarteren beräknas inrymma sammanlagt ca 270 lägenheter uppdelat i tre kvarter med 4-7 våningar. Inriktningen är små lägenheter, seniorlägenheter samt en gruppbostad. Minst en tredjedel av bostäderna ska upplåtas med hyresrätt. Bottenvåningarna ska innehålla lokaler/bolokaler. Parkering för boende, inkl. handikapplatser anordnas i en parkeringsanläggning under bostadskvarteren. Om de geotekniska förutsättningarna inte medger underjordiskt garage ska Bolaget bygga ett parkeringshus öster om de tre kvarteren. Parkeringshuset ska förutom parkering för bostäderna även inrymma 200 parkeringsplatser för innerstadens behov. Genomförande Avtalet villkoras med att detaljplanen för Aranäs stadsdel etapp 3 antas genom beslut som vinner laga kraft. Innan detaljplanearbetet startas genomförs parallella uppdrag. De parallella uppdragen ska, med utgångspunkt från det vinnande förslaget, bearbeta och utveckla gestaltning mm. Byggnationen kan starta efter det att detaljplanen vunnit laga kraft. Om byggnationen inte påbörjas inom ett år från bygglov har lämnats kan avtalet sägas upp. Kommunen är huvudman för omgivande allmänplats. Gatukostnadsersättning utgår med kr/m 2 BTA enligt det lämnade bygglovet. Administrationsavgift, del av plankostnader, bygglovavgift samt anslutningsavgifter utgår enligt gällande taxa. Exploatören svarar för ytterligare uppdelning av området i mindre fastigheter, tredimensionell indelning eller bildande av gemensamhetsanläggningar. Ett hyresavtal ska träffas om gruppbostaden i god tid innan byggnationen påbörjas. Bolaget har informerats om kommunens standard för gruppbostäder. Inger Gennerud Björsander Strateg Mark och Exploatering

106 AVTAL Il Kungsbacka ARANÄS ETAPP 3, BOSTÄDERMM Avtal om Genomförande och Överlåtelse av mark l (7) Datum l. SYFfE Detta avtal anger villkor får överlåtelse av kvattersmark får bostäder och fårutsättningar får att upprätta detaljplan, byggnation av bostäder samt utbyggnad av infrastruktur i Aranäs etapp 3. I samband med godkännande av detta avtallämnas uppdrag till byggnadsnämnden att upprätta detaljplan får Aranäs etapp 3. Avtalet villkoras av att detaljplanen får Aranäs etapp 3 antas genom beslut som vinner laga kraft. I samband med antagandet av detaljplanen träffas det slutliga marköverlåtelseavtalet 2. PARTER - Kungsbacka kommun (org. nr ), Kungsbacka, nedan kallad kommunen, - Lindbäcks boende, , Box 753, Piteå, nedan kallat Bolaget 3. BAKGRUND Kungsbacka kommun har genomfött ett anbudsforfarande for att utse exploatör till bostäder, centrumverksamheter mm i Aranäs stadsdel etapp 3. Utbyggnaden skall följa Planprogram får Aranäs stadsdel Etapp 3 och 4, Kungsbacka stad.2011-p016, och de direktiv som kommunstyrelsen och kommunfullmäktige beslutat om i samband med godkännande Syftet med detaljplanen är att utöka Aranäs stadsdel med ytterligare kvatter för bostäder och centrumverksamheter samt ett parkeringshus. Byggnationen ska utgå från Bolagets förslag, som utgjort underlag for att utse exploatör vid anbudsförfarandet. Arbetet inleds med att genomfåra parallella arkitektuppdrag. - Kvarteren ska bebyggas med bostäder ca m 2 BTA - K vatteren ska bebyggas med lokaler ca m 2 BT A - Byggnadernas höjd ska variera mellan 4-7 våningar och prövas i detaljplanearbetet - Inriktningen är små lägenheter med god tillgänglighet - 1/3 av BTA-ytan for bostäder ska upplåtas med hyresrätt, varav en gruppbostad 500 m 2 BRA - CenttUmkvarteret (C) ska innehålla s.k. "seniorlägenheter, +55" - Antalet parkeringsplatser ska vara l plats/lägenhet - Parkering får samtliga bostäder anordnas i garage under mark - Cykelparketing anordnas med 2,0 platser per lägenhet f/

107 KUNGSBACKA KOMMUN 2 (7) 4. MARKÖVERLÅTELsE Kungsbacka kommun äger fastigheten Kungsbacka 4:6. Kommunen överlåter och fårsäljer härmed, på villkor i detta avtal, tre områden A, B och C, av Kungsbacka 4:6 som utgör kvartersmark för bostäder och centtumverksamheter i kommande detaljplan, nedan kallad Fastigheterna. Preliminär omfattning av A+B+C, inklusive lokaler, är ca m 2 BTA och framgår av bild. Bolaget övertar Fastigheterna i det skick de befinner sig på tillträdesdagen. Köpeskilling för Fastigheterna Den preliminära köpeskillingen för Fastigheterna (A+B+C), är ETTHUNDRAEN MILJONFEMHUNDRATUSEN ( ) kronor utifrån en sammanlagd byggrätt om m 2 BTA bostäder, fördelad på m 2 BTA ovan mark för bostadsrätter och 7 650m 2 BTA ovan mark för hyresrätter, samt rn2 BTA lokaler. Slutlig köpeskilling Om den sammanlagda byggrätten för bostäder överstiger m 2 BTA ovan mark ska köpeskillingen justeras med kr/m 2 BTA ovan mark för bostadsrätt och kr/m 2 BTA ovan mark för hyresrätt. Den reglerade köpeskillingen benämns Slutliga köpeskillingen. Slutliga köpeskillingen för Fastigheterna kan inte understiga kronor såvida inte den sammanlagda byggrätten är> 10% lägre än den beräknade, d.v.s. understiger m 2 BT A. Den totala köpeskillingen justeras då med kr/m 2 BT A ovan mark för bostadsrätt och kr/m 2 BT A ovan mark för hyresrätt. Köpeskilling får Fastigheterna betalas enligt följande: - Handpenning (l O%), betalas inom 4 veckor efter det att detta avtal har undertecknats av parterna - Resterande köpeskilling och gatukostnadsersättning betalas då detaljplanen vunnit laga kraft och bygglov beviljats för respektive "kvatter". Särskilt avtal/köpebrev upprättas för vatje "kvarter". Tilläggsköpeskilling och överlåtelseförbud Köpeskillingen är baserad på att kv B bebyggs med bostäder som upplåts med hyresrätt. Skulle överlåtelse och ombildning ske till bostadsrätter, äganderätter eller ägarlägenheter inom 15 år från det datum lagfatt beviljas för Bolaget, ska Bolaget till kommunen betala en Tilläggsköpeskilling. Tilläggsköpeskillingen uppgår till kr/m 2 BT A som överlåts och omvandlas. Vid eventuell överlåtelse av hela eller delar av kv. B med oförändrad upplåtelseform, d.v.s. hyresrätt, förbinder sig Bolaget att fåra denna bestämmelse om tilläggsköpeskilling vidare till den nye ägaren. Om denna bestämmelse inte förs vidare har säljaren/kommunen rätt till vite med kr/m 2 BT A. Fastighetsbildning En fastighet kommer att bildas för varje kvatter A, B och C när detaljplanen vunnit laga kraft. Vill Bolaget dela upp Fastigheterna i flera delar, bilda gemensamhetsanläggningar eller dela i tre-dimensionell fastighet, bekostas detta av Bolaget.

108 KUNGSBACKA KOMMUN 3 (7) Tillträdesdag Tillträde till Fastigheterna sker succesivt när köpeskillingen är betald får respektive kvatter enligt ovan och fastighetsbildning har genomförts. Ledningsrätt o servitut Nya servitut och ledningsrätter kommer att bildas i den omfattning som krävs får att säkerställa rättigheter får nya och befintliga allmänna ledningar i samband med avstyckning av kvatteren. TIDPLAN Målsättningen är fdljande tidsplan: Godkännande av Avtal- KS möte oktober 2015, KF möte i november 2015 Parallella uppdrag- UtfOrs hösten Q Antagande av Detaljplan- Tidigast Q , fårutsatt att inga överklaganden sker Marköverlåtelse - Tidigast Q4 2016, när detaljplanen vunnit laga kraft Möjlig byggstart- Preliminätt årsskiftet 2016/17 5. UTBYGGNAD Området delas preliminärt in i tre "kvarter". Preliminär utbyggnadsordning är forst kvatter C, därefter kvatter B och sist kvatter A. K v A- Bostadsrätter ca m 2 BTA, lokaler ca 230m 2 BTA K vb-hyresrätter ca 7 650m 2 BTA, lokaler ca 645m 2 BTA K v C- Bostadsrätter ca 5 670m 2 BTA, lokaler ca l 500m 2 BTA Förbindelse Bolaget fårbinder sig att bebygga Fastigheterna i enlighet med detta avtal och i enlighet med den detaljplan som upprättas får området och att söka bygglov får minst ett kvarter senast inom 6 månader från det att detaljplanen vunnit laga kraft. Om bygglov inte sökts kan avtalet sägas upp. Handpenning och nedlagda kostnader återbetalas inte om avtalet upphör av denna anledning. Om Bolaget inte påbörjar byggnationen inom 6 månader från godkänt bygglov, utgår ett vite om kr per påbötjat kvartal varmed byggstarten senareläggs. Om byggnationen inte påbötjats inom ett år från bygglov kan avtalet sägas upp. Inga ersättningar återbetalas. Med byggstatt menas en fysisk igångsättning av arbetena på arbetsplatsen med målet att bottenplattan får berött kvarter skall vara gjuten och klar inom rimlig tid vid normal arbetsgång. Hävningsrätt Kommunen har rätt att häva överlåtelsen av Fastigheterna om Bolaget inte söker bygglov för en fårsta etapp inom 6 månader från det datum detaljplanen antagits och vunnit laga kraft. I den mån Kungsbacka kommun väljer att nyttja hävningsrätten enligt ovan kommer betald handpenning inte att återbetalas. Ingen av parterna har rätt till skadestånd med anledning av sådan hävning.

109 KUNGSBACKA KOMMUN 4 (7) 6. UPPLÅTELSEFO~ER Bolaget forbinder sig att bebygga Fastigheterna med bostäder upplåtna med bostadsrätt och hyresrätt samt parkering med följande preliminära omfattning och fördelning: Preliminär Anmärkning m 2 BTA Bostäder med bostadsrätt Motsvarar ca 2/3 av BTA-ytan Bostäder med hyresrätt Motsvarar ca 1/3 av BTA-ytan Lokaler Parkering l plats/lgh Om p-hus byggs utökas innehållet med 200 platser for innerstadens behov Cykelparkering 2 platserllgh Byggrättens omfattning prövas närmare under detaljplanearbetet Fördelning av bostäder mellan hyresrätt och bostadsrätt beräknas efter m 2 BTA. Fördelningen skall vara ca 1/3 hyresrätter och ca 2/3 bostadsrätter. Om detaljplanen medger ökad byggrätt beräknas tillskottet i antallägenheter med 1/3 HR och 2/3 BR. Parkering for boende, ink!. handikapplatser, och platser for besökare anordnas i garageanläggning under mark under bostadskvarteren. Parkering skall omfatta en plats per lägenhet. Parkeringsplatser i garage under mark kan ev. anordnas som gemensamhetsanläggning. BTA-ytan för parkering under mark ingår inte i den preliminära byggrätten. 7. GRUPPBOSTAD Bolaget ansvarar for och bekostar uppforandet av en gruppbostad för funktionshindrade som kan lokaliseras till entreplanet i ett flerfamiljshus. Bolaget har infmmerats om innehållet i kommunens programhandling for en "normal" gruppbostad. Slutlig programhandling tas fram i samråd mellan Bolaget och kommunen och anpassas efter aktuellt projekt. Dialogen mellan parterna ska ske tidigt i processen. Hyresavtal med kravspecifikation for gruppbostaden ska träffas innan byggnationen påbötjas. Årshyran för hela gruppbostaden, inklusive lokaldel, ska vara anpassad till marknadshyran på otten med justeringar for extra tillval. (Kommunens riktmärke for hyresnivån for hela gmppbostaden, uppgår till kr/år inklusive värme.) 8. PARALLELLA UPPDRAG Kommunen och Bolaget bjuder gemensamt in till parallella uppdrag. Bolaget väljer två och kommunen ett arkitektkontor. Principen for uppdragen är att arkitektkontoren ska utgå från det vinnande förslaget och bearbeta och utveckla detta. Uppdragen ska även omfatta förslag till parkeringsdäck med kontorslokaler. Se bilagda situationsplan. Inbjudan går ut då detta avtal godkänts av bägge parter och byggnadsnämnden beslutat om inbjudan. 9. TEKNISKA FRÅGOR Allmän platsmark Kommunen är huvudman for omgivande allmänplats. Kungsbacka kommun iordningställer gator, grönområde och ge-vägar inom allmän plats och svarar for framtida drift och underhåll av denna. Bolaget betalar gatukostnadsersättning enligt pkt 10.

110 KUNGSBACKA KOMMUN 5 (7) Kvartersmark Bolaget svarar fcir samtliga åtgärder inom kvartersmark Huvuddragen av bebyggelsens utfmmning och gestaltning framgår av programhandling, bolagets förslag och utfall av parallella uppdrag. Slutlig utformning av kva11eren samt byggnademas utformning och omfattning fastställs i detaljplanen. Bolaget svarar för utbyggnad av parkeringsplatser för bostädemas behov inom kvartersmark Parkering utförs under mark i enlighet med kommande detaljplan. Gemensamhetsanläggningar kan inrättas för parkeringen. Bolaget eller eventuell gemensamhetsanläggning ansvarar för framtida skötsel av parkering inom kvm1ersmark. Vatten, avlopp och dagvatten Kommunen bygger ut anläggningar för allmänt vatten och avlopp fram till förbindelsepunkt Överenskommelse om anslutningspunkter träffas med Kungsbacka kommun, förvaltningen för Teknik. Bolaget betalar anslutningsavgift i enlighet med vid anslutningstillfållet gällande Va-taxa. Eventuellt behov av fördröjning av dagvatten inom kvartersmark fastläggs i dagvattenutredning som upprättas i detaljplaneskedet El för kraft och belysning Fastigheterna skall anslutas till EON' s elnät. Överenskommelse om installationer och anslutningsavgifter skall träffas med EON. Fiber Bolaget skall själv teckna och bekosta avtal för bredbandsanslutning av Fastigheterna. Markföroreningar Merkostnader får eventuell saneringsåtgärd, till följd av markföroreningar bekostas av Kungsbacka kommun. Avfallshantering För hantering av avfall från de boende och andra verksamheter i området gäller Renhållningsordning för Kungsbacka kommun beslutad av kommunfullmäktige 20 l Denna finns tillgänglig på Kungsbacka kommuns hemsida. Värme I nära anslutning till Fastigheterna finns tillgång till fjärrvärme. Överenskommelse om anslutning träffas med Statkraft. 10. KOSTNADSERSÄTTNINGAR Parallella uppdrag kommer att genomfåras innan detaljplanearbetet påbö1jas. Bolaget bekostar de parallella uppdragen. Bolaget betalar planavgift med kronor då detaljplanearbetet påbö1jas. Bolaget bekostar utredningar som behövs för att upprätta detaljplanen och som berör Fastigheterna, såsom geoteknik, markmiljö, dagvatten, trafik, buller mm. Bolaget betalar gatukostnadsersättning med kronor per nl BTA byggrätt, exklusive p-hus, enligt beviljat bygglov. Gatukostnadsersättningen betalas då bygglov beviljats för respektive "kvarter".

111 KUNGSBACKA KOMMUN 6 (7) Bolaget svarar för indelning av Fastigheterna i flera delar, tredimensionell fastighetsbildning eller anläggningsförrättning får att bilda eventuella gemensamhetsanläggningar. Avgifter för bygglov, nybyggnadskmta betalas enligt taxa. VA, el, tele, fiber, fjärrvärme och andra avgifter betalas enligt gällande taxa till respektive huvudman enligt vid anslutningstillfållet gällande taxa. Bolaget ansvarar för och betalar fastighetsskatt för Fastighetema, respektive kva1ter, från Tillträdesdagen. Etablering, trafikföring, säkerhet m.m. under utbyggnadstiden Transportvägar, trafikomläggningar och andra provisoriska arrangemang som behövs för byggnationen ska samordnas med Kungsbacka kommun. Samordning ska även ske avseende utbyggnaden och användandet av nya gator med mera, som anläggs i samband med exploateringen, liksom provisoriska gator, gångstråk till angränsande fastigheter. Samordning gäller bland annat omfattning, utformning och finansiering. Under utbyggnadstiden kommer besökare att trafikera omgivande gator. Bolaget har ansvar för att samråda med Kungsbacka kommun och de boende avseende säkerhetsfrågor samt vidta och bekosta de åtgärder som är nödvändiga för allas säkerhet. 11. ÖVERLÅTELSE A V AVTAL Bolaget får inte, utan Kommunens skriftliga medgivande, överlåta detta Avtal på annan patt. Bolaget fåt heller inte, utan Kommunens skriftliga medgivande, överlåta del av Fastigheterna ("kvarter") på annan part. Sla iftlig medgivande krävs dock inte vid överlåtelse för bildande av bostadsrätter. Vid överlåtelse av del av Fastigheterna på annan part står Bolaget kvar som part i detta Avtal i tillämpliga delar. Bolaget är också förpliktigat att förbinda den nya parten att följa i detta Avtal tillämpliga skyldigheter och rättigheter gentemot Kommunen. Part äger inte rätt att helt eller delvis pantsätta eller överlåta Avtalet eller rättigheter enligt Avtalet till annan utan den andra partens skriftliga godkännande. Lindbäcks Boende AB äger dock alltid rätt att överlåta Avtalet eller rättigheter och skyldigheter enligt Avtalet till ett bolag eller en ekonomisk förening inom samma koncern som Lindbäcks Boende AB. 12. AVTALETS GILTIGHET Detta avtal är för kommunens del gällande först sedan det godkänts av kommunfullmäktige genom beslut, som vunnit laga kraft Avtalet gäller under förutsättning att detaljplan vinner laga kraft senast Om inte detaljplanen antagits senast är detta avtal t i Il alla delar förfallet, utan rätt till ersättning för någondera parten. Om Avtalet mellan parterna upphör skall samarbetet avbrytas utan krav på ersättning från någondera av patterna för nedlagda kostnader eller utfått arbete. Handpenningen skall endast återbetalas om avbrottet beror på att detaljplan inte kan upprättas.

112 KUNGSBACKA KOMMUN 7 (7) Handlingar som har upprättats i samband med arbetet enligt ovan är Kommunens egendom. 13. PARKERING Parkering får de boendes behov, d.v.s. en plats per lägenhet, anordnas i garage under bostadskvatteren i enlighet med anbudet. Om det inte är möjligt att bygga garage under mark pga. geotekniska fårhållanden som inte kunnat förutses, fårbinder sig exploatören att inom område D, av fastigheten Kungsbacka 4:6, bygga ett parkeringshus med l plats per lägenhet och 200 platser får innerstadens behov. Parkeringshuset ska innehålla kontor i enlighet med planprogram, parallella uppdrag och konunande detaljplan. I parkeringsanläggningen kommer parkeringsplatser att upplåtas med boendekott och samordnas med besöksparkering får besökare till innerstaden. Eventuell överlåtelse av kvarter D och tillträde till kvarteret regleras i separat avtal mellan pattema. Ingen ytterligare ersättning ska betalas får marken om parkeringshuset byggs i kvarter D. 14. TVISTELÖSNING Tvist i anledning av detta Avtals tolkning skall, om inte annat överenskommes mellan parterna, hänskjutas till allmän domstol. Detta avtal har upprättats i två likalydande exemplar, varav patterna tagit var sitt. Kungsbacka den 2015 För Kungsbacka kommun För Lindbäcks Boende AB '9/~~ Stefan Lindbäck Bevittnas: ~'-'y~~ \)j ~l..--'t-"l ~JL5'9i:l(.?C. Bilagor: Katta Bolagets fårslag tillutbyggnad Registreringsbevis får Lindbäcks Boende AB

113 ;;" Bolagsverket e-registreringsbevis AKTIEBOLAG Organisationsnummer Objektets registreringsdatum Nuvarande firmas registreringsdatum Dokumentet skapat Slda :58 l (2) Org.nurnrner: Firma: Adress: Lindbäcks Boende AB Box PITEÅ Säte: Registreringslän: Anmärkning: Norrbottens län, Piteå kornmun h e;, ~:. v i h P~ 1 /~: / Detta är ett privat aktiebol~g. <:/) ( BILDAT DATUM ~. SAMMANsTÄLLNING AV 'AKTIEKAPITAL Aktiekapital.... : 100'. 000 SEK Antal aktier... : (f!. ~y~ :Lä ~ ~t: ;. Högst: Lägst: l. 000 ~_()gs,t: SEK SEK!.... ' ' \! STYRELSELEDAMOT, ORDFÖRANDE Lindbäck, Erik' s 'te f an, Flottningsvägen 5, 972 <:5_1'' LuLEÅ./~l ~ ~ \ STYRELSELEDAMÖTER '!/ / C < :l,. j::, r_.~ Lindbäck, Hans Gösta, Väster gatåh l6 A lgh 1201, PITEÅ STYRELSESUPPLEANTER Lindbäck, Bengt Gösta, Hjortronstigen 14, PITEÅ Lindbäck, Erik Lennart, Repslagaregatan 11, PITEÅ REVISOR (ER) Boström, Lars Mikael, Ernst & Young AB, Kolmilavägen 17, PITEÅ FIRMATECKNING Firman tecknas av styrelsen Firman tecknas var för sig av ledamöterna suppleanterna D1a

114 Bolagsverket e-registreringsbevis AKTIEBOLAG Organisationsnummer Objektets registreringsdatum Nuvarande firmas registreringsdatum Dokumentet skapat Sida :58 2 (2) FÖRESKRIFT OM ANTAL STYRELSELEDAMÖTER/STYRELSESUPPLEANTER styrelsen skall bestå av lägst l och högst 9 ledamöter med högst 5 suppleanter. BOLAGSORDNING Datum för senaste ändringen: Hembudsförbehåll VERKSAMHET Bolaget skall direkt eller~ genorn aktieinnehav bedriva förvaltning av fastighe ter, utveckling av fastighetsprojekt samt annan därmed förenlig verksamhet. RÄKENSKAPSÅR KALLELSE i > j Kallelse sker geno~ prev med posten. / , l ( l' i l i FIRMAHISTORIK \n l Lindbäcks ~yresfastigheter i Lu l eå Startplati än Aktiebol ag r' i- *** * Registreringsbeviset ~c är utfärdat av Bolagsverket** ** C './f.. ' ' AB Bolagsverket Sundsvall bolagsverket@bolagsverket. se \ Ola r

115 C B D A (c) Kungsbacka kommun Skala 1: m

116 MARKANVISNING KUNGSBACKA A-ra n tj e~rtp3 Jf-r u k?u rh/id ( ~ -~ ~ : 1. Situationsplan. 2. Vyer

117 KV C (BTA) BOSTADSRÄTTER 5'670 m 2 LOKALER 1'500 m 2 KVB(BTA) LOKALER 645m 2 HYRESRÄ TTER 7'650 m 2 ~~~ l _/ZJ v-~ _, c_ l j" llilll ~ KV A (BTA) BOST ADSR Ä TTER 8'000 m 2 LOKALER 230m 2 PLAN 1 PLAN 2 PLAN 3 PLAN 4 PLAN 5 PLAN 6 PLAN 7 D TOT AL T (BT A) BOST ADSRÄ TTER 13'660 m 2 LOKALER HYRESRÄ TTER 2'375 m 2 7'650 m 2 BOST ÄDER TOT 21'315 m 2 BT A TOT 23'690 m 2 c=j BOS TA DRÄTTER D LOKALER HYRESRÄ TTER WHITE/ joa ~

118

119 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer KS/2015:216 Va-taxa 2016 Förslag till beslut Brukningsavgiften i taxan för vatten och avloppstjänster höjs med 4 procent från och med Sammanfattning Va-verksamheten har genomfört stora investeringar de senaste åren. De större investeringarna är ett nytt reningsverk i Lerkil, om- och nybyggnad av reningsverket i Kullavik och utbyggnaden av kommunalt VA i flera VA-saneringsområden. Dessutom genomförs reinvesteringar i ledningsnät och anläggningar för att behålla och förbättra verksamheten. Vatten och avloppstaxa tas ut i två olika former: Brukningsavgifter som avser kostnader för förbrukning, drift och underhåll samt anläggningsavgifter som avser kostnader för nyanslutning av fastigheter. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Underlag till tjänsteskrivelse Avgifter VA Beslutet skickas till TE, SE-ekonomi Beskrivning av ärendet Va-verksamheten har genomfört stora investeringar de senaste åren. De större investeringarna är ett nytt reningsverk i Lerkil, om- och nybyggnad av reningsverket i Kullavik och utbyggnaden av kommunalt VA i flera VA-saneringsområden. Dessutom genomförs reinvesteringar i ledningsnät och anläggningar för att behålla och förbättra verksamheten. VA-taxa tas ut i två olika former: 1 (3) Kommunstyrelsens förvaltning Gunilla Josefsson gunilla.josefsson@kungsbacka.se Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon

120 KUNGSBACKA KOMMUN 2 (3) Brukningsavgifter som avser kostnader för förbrukning, drift och underhåll samt anläggningsavgifter som avser kostnader för nyanslutning av fastigheter. Intäkten från anläggningsavgifterna periodiseras på samma sätt som kostnader för investeringar. Brukningsavgift Driftkostnaderna för 2016 förväntas följa KPI och prisutvecklingen i samhället i övrigt. De ökade kostnaderna för investeringar som utförts och planeras kräver dock att intäkterna ökas något mer än index under Verksamheten bör planeras mot ett visst underskott då verksamheten har en ingående balans i resultatfond om ca 5 mnkr vilken delvis skall förbrukas. Mot bakgrund av detta föreslås en höjning av brukningsavgiften på 4 procent. Anläggningsavgift Entreprenad-index samt KPI visar på en i stort oförändrad kostnadsökning under Därför föreslås oförändrad anläggningsavgift. Då index varit oförändrat i perioden och anläggningsavgifterna inte höjdes under 2015 finns dock en risk att kostnaderna ökar mer än normalt under vilket sannolikt kommer att kräva en höjning Förutsättningar Inför arbetet med Kommunbudget har VAs resultat under perioden simulerats. Följande förutsättningar gäller för simuleringen; Hänsyn har tagits till befolkningsprognos för kommunen som ger underlag för antal tillkommande abonnenter. Hänsyn har tagits till kommande och pågående va-saneringar och gemensamhetsanläggningar Den specifika förbrukningen, d.v.s. förbrukningen per person av vatten väntas vara oförändrad under perioden Driftkostnaderna är generellt uppräknade med 3 procent per år, vilket inrymmer såväl kostnadshöjningar, effektiviseringar och ökad volym pga. fler abonnenter. Kommunens internränta antages till 2.5% för hela simuleringsperioden. Kapitalkostnaderna har beräknats utifrån den beslutade investeringsplanen. Resultat I tabell nedan framgår simulerade intäkter och kostnader samt påverkan på resultatfonden för perioden För att erhålla en långsiktigt hållbar va-ekonomi måste en taxehöjning av brukningsavgifterna ske med 4 procent. För perioden antas att brukningsavgifterna öka med prognos kopplad till relevanta index.

121 KUNGSBACKA KOMMUN 3 (3) Belopp angivna i tkr, avrundade värden 2015 Budget Brukningsavgifter Periodiserad intäkt Övriga intäkter Summa intäkter Driftskostnader Avskrivningar Räntor Summa kostnader Verksamhetsresultat Resultatfond UB Föreslagen taxejustering 4,0% 5,0% 5,0% 3,0% 2,0% 2,0% De ökade kapitalkostnaderna är den största anledningen till att brukningsavgifterna behöver höjas. Från 2015 till 2020 ökar kapitalkostnaderna från 38,8 till 57,8 mnkr, d.v.s. med 19 miljoner kronor. Under samma period ökar de periodiserade intäkterna från 10,5 till 22,8 miljoner, d.v.s. med drygt 12 miljoner. Den största orsaken till att kapitalkostnaderna ökar mer än de periodiserade intäkterna ligger i de stora investeringar kommunen gjort bland annat i Kullaviks reningsverk. För ett normalhushåll som förbrukar 150 m3 vatten årligen ökar kostnaden från kr inklusive moms år 2015 till kr inklusive moms år Flera osäkerheter finns i antagandena om resultatutvecklingen varför årliga simuleringar behöver göras för att korrigera eventuella felaktiga antaganden. Gunilla Josefsson Ekonomichef

122 KUNGSBACKA KOMMUN Nämnden för Teknik SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 6 (13) Datum NTE 32 TE/2015:244 Förslag till VA-taxa 2016 Beslut Förvaltningen för Teknik föreslår nämnden för Teknik att brukningsavgiften höjs med 4 % från och med Avgiftshöjningen skickas till kommunfullmäktige för fastställande. Anläggningsavgift föreslås oförändrad. Motivering till beslut Va-verksamheten har genomfört stora investeringar de senaste åren. De större investeringarna är ett nytt reningsverk i Lerkil, om- och nybyggnad av reningsverket i Kullavik och utbyggnaden av kommunalt VA i flera VA-saneringsområden. Dessutom genomförs reinvesteringar i ledningsnät och anläggningar för att behålla och förbättra verksamheten. VA-taxa tas ut i två olika former: Brukningsavgifter som avser kostnader för förbrukning, drift och underhåll samt anläggningsavgifter som avser kostnader för nyanslutning av fastigheter. Intäkten från anläggningsavgifterna periodiseras på samma sätt som kostnader för investeringar. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad Underlag till tjänsteskrivelse VA-taxor 2016 daterad Beslutsexpediering Kommunstyrelsen, Ekonomi, Stab Teknik Justerare Expedierat/bestyrkt

123 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer TE/2015:244 Underlag till tjänsteskrivelse Avgifter VA VA avgifter 2016 Fast avgift Kostnad 2015 inklusive moms Kostnad 2016 inklusive moms Vatten Kr/år kr/år Vatten, spillvatten Kr/år kr/år Vatten, spillvatten, dagvatten Kr/år kr/år Rörlig avgift Kostnad 2015 inklusive moms Kostnad 2016 inklusive moms Vatten 7,84 Kr/m 3 8,15 Kr/m 3 Spillvatten 15,68 Kr/m 3 16,31 Kr/m 3 Vatten, spillvatten, dagvatten 23,51 Kr/m 3 24,46 Kr/m 3 Årsavgift Kostnad 2015 inklusive moms Kostnad 2016 inklusive moms Avlopp obebodd fastighet Kr/år Kr/år Avlopp 1 per 2 564,90 Kr/år Kr/år Avlopp 2 per 3 348,80 Kr/år Kr/år Avlopp 3 per 4 132,70 Kr/år Kr/år Avlopp 4 per 4 916,60 Kr/år Kr/år Avlopp 5 per 5 700,50 Kr/år Kr/år Avlopp 6 per 6 484,40 Kr/år Kr/år Sommaravlopp 2 721,68 Kr/år Kr/år 1 (2) Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon

124 KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) Exempel på årsavgift för hushåll med vatten, spillvatten och dagvatten Förbrukning Kostnad 2015 inklusive moms Kostnad 2016 inklusive moms 150 m kr kr 200 m kr kr Avgifter för vattenmätare Kostnad 2015 inklusive moms Kostnad 2016 inklusive moms Vinterförvaring 577,20 kr 600 kr Byte av sönderfrusen mätare 822,64 kr 856 kr Uthyrning av ståndrörmätare för 247,50 Kr/mån 257 Kr/mån brandpost Trasig ståndrörmätare, extra avgift 742,50 kr 772 kr Kontroll av vattenmätare 822,64 kr 856 kr Stängning/återkoppling pga. 577,20 kr 600 kr abonnentens försumlighet Besöksavgift vid upprepade besök 330,73kr 344 kr

125 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer KS/2015:169 Taxa - Renhållning 2016 Förslag till beslut Tillägg och justeringar av Taxor för Renhållningstjänster enligt Bilaga 1 Förslag till tillägg och justeringar av taxor för renhållningstjänster 2016 fastställs. Sammanfattning Fullmäktige fattade i juni beslut om en taxa för Renhållningstjänster. Den nya taxan ska gälla från Från såväl hushåll som verksamheter finns idag en efterfrågan om utökad servicenivå inom vissa insamlingstjänster. Det finns därför ett behov av nya och kompletterande tjänster för att under 2016 fullt ut kunna utföra verksamhetens insamlingsuppdrag i linje med denna efterfrågan. Utifrån dessa behov finns ett finns ett förslag på tillägg och justeringar av Taxor för renhållningstjänster år Tilläggen och förändringarna mot den taxa som fullmäktige fattade beslut om i juni anges i röd text i taxebilagan. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Bilaga 1. Förslag till tillägg och justeringar av taxor för renhållningstjänster Beslutet skickas till TE, SE-ekonomi Gunilla Josefsson Ekonomichef Kommunstyrelsens förvaltning Gunilla Josefsson gunilla.josefsson@kungsbacka.se 1 (1) Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon

126 Bilaga&1.& & Förslag&till&tillägg&och&justeringar&av&taxor& för&renhållningstjänster&2016.&!!! Justerade!och!nya!avgifter!är!markerade!i!rött.!

127 Renhållningstaxa för Kungsbacka kommun (fr.o.m. 1 januari 2016) Rev 2 Permanentboende i villa Alla avgifter angivna inklusive moms. Matavfall blir biogas (Utsortering av matavfall i separat brunt kärl). Brunt kärl på 140 liter ingår i taxan. Grundavgift är 750kr och ingår i nedanstående belopp. Hämtningsintervall Varje vecka Varannan vecka Tillägg sommar* 130 liter grönt kärl kr kr 190 liter grönt kärl kr kr 370 liter grönt kärl kr kr 660 liter grönt kärl kr kr *(Tilläggsavgift för hämtning varje vecka mellan v19-v38) Varmkompost (Grönt kärl och egen varmkompost). Grundavgift är 750kr och ingår i nedanstående belopp. Hämtningsintervall Varje vecka Varannan vecka Var 4:e vecka 130 liter grönt kärl kr kr 190 liter grönt kärl kr kr 370 liter grönt kärl kr 660 liter grönt kärl kr Osorterat (Både matavfall och övrigt brännbart läggs i grönt kärl). Grundavgift är 1200kr och ingår i nedanstående belopp. Hämtningsintervall Varje vecka Varannan vecka Var 4:e vecka 130 liter grönt kärl kr 190 liter grönt kärl kr 370 liter grönt kärl kr 660 liter grönt kärl kr Sida 1(7)

128 Renhållningstaxa för Kungsbacka kommun (fr.o.m. 1 januari 2016) Rev 2 Fritidshus (Hämtning mellan v19-v38) Alla avgifter angivna inklusive moms. Matavfall blir biogas (Utsortering av matavfall i separat brunt kärl). Brunt kärl på 140 liter ingår i taxan. Grundavgift är 375kr och ingår i nedanstående belopp. Hämtningsintervall Varje vecka Varannan vecka Var 4:e vecka 130 liter grönt kärl kr 705 kr 190 liter grönt kärl kr 864 kr 370 liter grönt kärl kr kr 660 liter grönt kärl kr kr Varmkompost (Grönt kärl och egen varmkompost). Grundavgift är 375kr och ingår i nedanstående belopp. Hämtningsintervall Varje vecka Varannan vecka Var 4:e vecka 130 liter grönt kärl 705 kr 624 kr 190 liter grönt kärl 864 kr 780 kr Osorterat (Både matavfall och övrigt brännbart läggs i grönt kärl). Grundavgift är 600kr och ingår i nedanstående belopp. Hämtningsintervall Varje vecka Varannan vecka Var 4:e vecka 130 liter grönt kärl kr 190 liter grönt kärl kr 370 liter grönt kärl kr 660 liter grönt kärl kr # Sida 2(7)

129 Renhållningstaxa för Kungsbacka kommun (fr.o.m. 1 januari 2016) Rev 2 Flerfamiljsfastigheter & verksamheter OBS! Alla avgifter angivna inklusive moms. Matavfall blir biogas (Utsortering av matavfall i separat brunt kärl). Brunt kärl på 140 liter ingår i taxan. Grundavgift är 750kr och ingår i nedanstående belopp. Hämtningsintervall 2ggr / vecka Varje vecka Varannan vecka 130 liter grönt kärl kr 190 liter grönt kärl kr 370 liter grönt kärl kr kr 660 liter grönt kärl kr kr 5m3 container kr kr 7,5m3 container kr kr Varmkompost (Grönt kärl och egen varmkompost) ,5 Grundavgift är 750kr och ingår i nedanstående belopp. Hämtningsintervall 2ggr / vecka Varje vecka Varannan vecka 130 liter grönt kärl 190 liter grönt kärl 370 liter grönt kärl kr 660 liter grönt kärl kr Osorterat (Både matavfall och övrigt brännbart läggs i grönt kärl). Grundavgift är 1200kr och ingår i nedanstående belopp. Hämtningsintervall 2ggr / vecka Varje vecka Varannan vecka 130 liter grönt kärl kr 190 liter grönt kärl kr 370 liter grönt kärl kr kr 660 liter grönt kärl kr kr 5m3 container kr kr 7,5m3 container kr kr Sida 3(7)

130 Renhållningstaxa för Kungsbacka kommun (fr.o.m. 1 januari 2016) Rev 2 Flerfamiljsfastigheter & verksamheter (forts) OBS! Alla avgifter angivna inklusive moms. Komprimatorcontainer Grundavgift är 1200kr och ingår i nedanstående belopp. Hämtningsintervall Varje vecka Varannan vecka Var 4:e vecka Tömn. 5m kr kr 2492,5 Tömn. 7,5m kr kr 3308,125 Underjordsbehållare Grundavgift är 1200kr och ingår i nedanstående belopp. Hämtningsintervall Varje vecka Varannan vecka Var 4:e vecka Tömn. <2m3 Matavfall kr kr 1132,5 Tömn. 2-4m3 Brännbart kr kr 1190,625 Tömn. 4,5-6m3 Brännbart kr kr 1759,375 Flerfamiljsfastigheter & verksamheter (Hämtning mellan v19-v38) Alla avgifter angivna inklusive moms. Matavfall blir biogas (Utsortering av matavfall i separat brunt kärl). Brunt kärl på 140 liter ingår i taxan. Grundavgift är 375kr och ingår i nedanstående belopp. Hämtningsintervall Varje vecka Varannan vecka Var 4:e vecka 5m3 container kr kr 7,5m3 container kr kr Osorterat (Både matavfall och övrigt brännbart läggs i grönt kärl). Grundavgift är 600kr och ingår i nedanstående belopp. Hämtningsintervall Varje vecka Varannan vecka Var 4:e vecka 5m3 container kr kr 7,5m3 container kr kr Sida 4(7)

131 Renhållningstaxa för Kungsbacka kommun (fr.o.m. 1 januari 2016) Rev 2 Tilläggstjänster Alla avgifter angivna inklusive moms. Gångavstånd Eventuellt brunt kärl på 140 liter ingår i gång-taxan. Helår Hämtningsintervall Varje vecka Varannan vecka Var 4:e vecka 2-10 meter 270 kr 68 kr 34 kr meter kr 270 kr 135 kr meter kr 473 kr 237 kr Säsong (v19-v38) Vid hämtning varannan vecka. Hämtningsintervall Varje vecka Varannan vecka Var 4:e vecka 2-10 meter 34 kr 17 kr meter 135 kr 68 kr meter 237 kr 118 kr Glas och Returpapper Avgift baseras på kärlstorlek för ordinarie abonnemang. Helår Beskrivning Varje vecka Varannan vecka Var 4:e vecka Kärl liter 454 kr Kärl liter kr Säsong (v19-v38) Beskrivning Varje vecka Varannan vecka Var 4:e vecka Kärl liter 236 kr Kärl liter kr Komposterbart trädgårdsavfall inklusive hyra av kärl Hämtning varannan vecka från vecka 14 till vecka 45. Beskrivning Varje vecka Varannan vecka Var 4:e vecka Kärl 240 liter kr Kärl 370 liter kr Sida 5(7)

132 Renhållningstaxa för Kungsbacka kommun (fr.o.m. 1 januari 2016) Rev 2 Extra tjänster Dessa tjänster beställs för varje tillfälle som de ska utföras. Beskrivning Extra säck vid ordinarie tömning Extra tömning av kärl (samtliga storlekar) Extra tömning Container vid årsabonnemang (4-6m3 & 7-8m3) Extra tömning underjordsbehållare vid årsabb. (<2m3, 2-4m3 & 4-6m3) Byte/utställning av begagnat kärl, kr per gång Avgift 104 kr 312 kr kr kr 520 kr Beskrivning Avgift Grovavfall, mindre än 1,0m3 780 kr Grovavfall, per m3 över 1,0m3 208 kr 4-6m3 vippcontainer hyra per dag 416 kr 4-6m3 vippcontainer hyra per månad kr 7-10m3 vippcontainer hyra per dag 624 kr 7-10m3 vippcontainer hyra per månad kr Utkörning/återtagning eller tömning/återställning vid hyra, kr per gång kr Beskrivning Latrin. Budad hämtning inkl utställning av nytt latrinkärl* Latrin. Gångavstånd 2-10 meter (kr per tillfälle) Latrin. Gångavstånd meter (kr per tillfälle) Latrin. Gångavstånd meter (kr per tillfälle) *Latrin som uppsamlas i enga ngsbeha llare *I avgiften inga r enga ngsbeha llare med lock 23 liter och ga ngavsta nd upp till 2 meter. Avgift kr 5 kr 10 kr 15 kr Ka llsorterat matavfall fra n restauranger skolko k mm. Ga ller endast vid separat abonnemang dvs ej i kombination med bra nnbart avfall Beskrivning Veckoha mtning hela r Veckoha mtning sommar (v19-v38) Avgift kr kr Besök Återvinningscentral Beskrivning Mottagningsavgift fo r beso k uto ver de besök som ingår i renhållningstaxan. Fo r ett extra eller fo rlorat inpasseringskort Avgift 250 kr 100 kr Felsorteringsavgift Beskrivning Felsorterat avfall debiteras en felsorteringsavgift per behållare. Vid extra hämtning debiteras extra tömning av kärl enligt gällande taxa. Avgift 400 kr Sida 6(7)

133 Renhållningstaxa för Kungsbacka kommun (fr.o.m. 1 januari 2016) Rev 2 Slamsugning slutna avloppstankar & enskilda brunnar samt minireningsverk & fettavskiljare Alla avgifter angivna inklusive moms. Tömning av slutna avloppstankar och brunnar samt fettavskiljare Volym Aviserad ** 5 dgr*** 24 tim**** <2m3 741 kr 878 kr kr 2-4m kr kr kr m3, o ver 4m3* 176 kr 366 kr 366 kr I avgiften ingår slangdragning 20 meter. *Avgiften tillkommer fo r varje ytterligare m3 utöver 4m3 **Tömning enligt avisering från kommun eller renhållningsentreprenör ***Tömning inom 5 arbetsdagar (Ej helger) ****Tömning inom 24 timmar (Även helger) Ha mtning fosforfilter fra n mini reningsverk Beskrivning Kassett Sugning löst fibermaterial Avgift kr kr Tilläggstjänster slamsugning och hämtning fosforfilter Beskrivning Slangdragning över 20 m (kr per 5 m, Max 50 m) Framko rning vid uteblivet uppdrag (bomko rning) Kranbil vid hämtning (kr per timme) Extra slambil (kr per timme) Hjälparbetare (kr per timme) Tillägg för tidsangivelse för tömning inom viss timme inom 24 timmar Avgift 20 kr 878 kr kr kr 780 kr kr Slamavskiljare och slutna tankar ska tömmas minst var tolfte månad och fettavskiljare ska tömmas minst var tredje månad. Kunden skall beställa schemalagd tömning av fett och slam. Extra tömning kan också ske via budning enligt prislista ovan. Sida 7(7)

134 KUNGSBACKA KOMMUN Nämnden för Teknik SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 10 (16) Datum NTE 55 TE/2015:110 Tillägg och justeringar av Taxor för renhållningstjänster Beslut Tillägg och justeringar av Taxor för renhållningstjänster år 2016 godkänns och översänds till Kommunfullmäktige för beslut. Sammanfattning Från såväl hushåll som verksamheter finns idag en efterfrågan om utökad servicenivå inom vissa insamlingstjänster. Det finns därför ett behov av nya och kompletterande tjänster för att under 2016 fullt ut kunna utföra verksamhetens insamlingsuppdrag i linje med denna efterfrågan. Förvaltningen har utifrån dessa behov arbetat fram ett förslag på tillägg och justeringar av Taxor för renhållningstjänster år 2016 Bilagor: Bilaga 1. Förslag till tillägg och justeringar av taxor för renhållningstjänster 2016.pdf Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Beslutet skickas till Kommunstyrelsen, Stab Teknik, Justerare Expedierat/bestyrkt

135 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer KS/2014:490 Förändring av taxor och avgifter för Kungsbacka Bredbandsnät Förslag till beslut Justering av avgifterna i Taxor för kapacitetstjänster för Kungsbacka Bredbandsnät godkänns att gälla från och med Sammanfattning Kommunen tillhandahåller genom Kungsbacka Bredbandsnät idag kapacitetstjänster till flertalet myndigheter, operatörer och större företag i kommunen. Hårdvara och teknik för att tillhandahålla dessa kapacitetstjänster har under det senaste året utvecklats och effektiviserats samtidigt som Bredbandsnätet växt och mognat i snabb takt. Dessa faktorer har på ett positivt sätt påverkat kostnaderna förknippade med att erbjuda och tillhandahålla kapacitetstjänster. Priserna anges i kronor exklusive moms. Nuvarande pris inom parentes. Taxa för kapacitetstjänster Avtalstid 12 månader 24 månader 36 månader Månadsavgift, 10 Mbit/s (3 000) (2 500) (2 000) Månadsavgift, 100 Mbit/s (4 500) (4 000) (3 500) Månadsavgift, 1 Gbit/s (6 000) (5 500) (5 000) Avtalstider längre än 36 månader samt anpassningar och tilläggstjänster som inte följer kommunens standarderbjudande för kapacitetstjänster offereras enligt offert. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Tekniska nämndens beslut TE/2014:45 53 Kommunstyrelsens förvaltning Gunilla Josefsson gunilla.josefsson@kungsbacka.se 1 (2) Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon

136 KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) Beslutet skickas till TN SE-ekonomi Gunilla Josefsson Ekonomichef

137 KUNGSBACKA KOMMUN Nämnden för Teknik SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 8 (16) Datum NTE 53 TE/2014:45 Förändring av Taxor och Avgifter Kungsbacka Bredbandsnät Beslut Nämnden för teknik beslutar att justering av avgifterna i Taxor för kapacitetstjänster godkänns och översänds till Kommunfullmäktige för fastställande. Sammanfattning Kommunen tillhandahåller genom Kungsbacka Bredbandsnät idag kapacitetstjänster till flertalet myndigheter, operatörer och större företag i kommunen. Hårdvara och teknik för att tillhandahålla dessa kapacitetstjänster har under det senaste året utvecklats och effektiviserats samtidigt som Bredbandsnätet växt och mognat i snabb takt. Dessa faktorer har på ett positivt sätt påverkat kostnaderna förknippade med att erbjuda och tillhandahålla kapacitetstjänster. Förvaltningen föreslår därför att priserna för kapacitetstjänster på ett bättre sätt än idag anpassas till rådande kostnadsbild. Föreslagen prisjustering förstärker även möjligheterna att behålla och utveckla försäljning och kundrelationer avseende kapacitetstjänster. Avtalstid 12 månader 24 månader 36 månader Månadsavgift, 10 Mbit/s 2750 (3000) 2250 (2500) 1800 (2000) Månadsavgift, 100 Mbit/s 4250 (4500) 3750 (4000) 3250 (3500) Månadsavgift, 1 Gbit/s 5750 (6000) 5250 (5500) 4750 (5000) Priserna är i kronor och exklusive moms. Nuvarande avgifter inom parentes. Avtalstider längre än 36 månader samt anpassningar och tilläggstjänster som inte följer kommunens standarderbjudande för kapacitetstjänster offereras enligt offert. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Nämnden för Teknik, , 114 Kommunstyrelsens arbetsutskott Beslutet skickas till Kommunstyrelsen, Stab Teknik, Ekonomi teknik Justerare Expedierat/bestyrkt

138 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer KS/2015:368 Utökning av borgensramen till Eksta AB Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar, att såsom för egen skuld ingå borgen för Eksta Bostads ABs låneförpliktelser upp till ett högsta lånebelopp om miljoner kronor jämte därpå löpande ränta och kostnader. Den utökade borgensramen gäller från det datum som beslutet vunnit laga kraft. Kommunstyrelsens ordförande tillsammans med ekonomichefen, eller deras respektive ställföreträdare, utses att för kommunen räkning fortlöpande underteckna erforderliga borgenshandlingar inom angiven borgensram. Sammanfattning Eksta Bostads AB som är kommunens helägda bolag för bostadsproduktion har inkommit med en ansökan om utökad borgensram. Begäran avser en utökning av befintlig borgensram som idag är miljoner till miljoner, vilket är en ökning med 287 miljoner. Enligt vår borgenspolicy skall Eksta ha beslut om en ram för sitt borgensåtagande istället för ett beslut per objekt. Detta innebär en förenklad administration och ett modernare sätt för Eksta att arbeta med sin låneportfölj. Istället för att Eksta lånar mot pantbrev som innebär högre räntekostnader till banken, betalar Eksta en borgensavgift till kommunen. Kommunstyrelsens förvaltning Gunilla Josefsson gunilla.josefsson@kungsbacka.se 1 (2) Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon

139 KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) Följande objekt avser Eksta bygga med start hösten Antal lägenheter Objekt Produktionskostnad (mkr) Egen finansiering Nya lån 65 Trygghetsboende Kolla Parkstad Gruppbostad i Fjärås Gåsevadsholmsvägen Gruppbostad Vallda Heberg ersätter gamla lgh Seniorboende i Frillesås Karl Bengtssons väg Mindre hyresrätter Solliden Fjärås Åsa Stationsväg Biobränsleanläggning Ögärdet Fjärås SUMMA Utöver ovanstående objekt genomför Eksta flera mindre ombyggnader på totalt ca 15 miljoner som främst görs på uppdrag av kommunen via Serviceförvaltningen. Dessa kommer Eksta att egenfinansiera. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Begäran om utökning av borgensram 2016 från Eksta Bostads AB Beslutet skickas till KSF Eksta Bostads AB Gunilla Josefsson Ekonomichef

140 EKSTA Kungsbacka Ansökan om utökning av borgensram 2016 Eksta Bostads AB Under hösten 2015 påbörjareksta flera nya byggprojekt varför vi önskar att den beslutade borgensramen (KF ) om kr höjs med kr till kr. Följande projekt är planerade och medför 113 nya hyresrätter: Utöver nedan redovisade projekt finns det årligen flera mindre ombyggnader som främst kommer att utföras på uppdrag av Serviceförvaltningen på totalt ca 15 miljoner, vilka egenfinansieras fullt ut. Trygghetsboende Kolla Parkstad ca 65 lgh hyresrätt samt lokalyta för främst Trygghetsverksamhete n. Förutom Kungsbackas första Trygghetsboende kommer det att bli Sveriges första byggnad som både uppfyller Passivhuskraven och Miljöbyggnad Guld. status: Byggstart: Färdigställande: Yta: Beräknad projektkostnad: Fastighetsbeteckning: Egenfinansiering: Projektering pågår mars 2016 september 2017 cirka m 2 BTA kr Kolla 5:74 Beräknat till kr Ny Gruppbostad i Fjärås, Gåsevadholmsvägen. Ett prioriterat projekt som uppkornit skyndsamt under sommaren Byggs som passivhus och följs förhoppningsvis av ytterligare byggnation av cirka 24 hyresrätter på fastigheten status: Byggstart: Färdigställande: Yta: Beräknad projektkostnad: Fastighetsbeteckning: Egenfinansiering: Projektering pågår, prel. bygglov 15/8 oktober 2015 september m 2 BTA kr Må 1: kr Ny Gruppbostad Valida Heberg. Ett delvis samordnat projekt med ny Gruppbostad i Fjärås då det blir en "kopia". Dock skiljer plan- och exploateringsförutsättningarna något. Byggs på fastighet som tidigare var planlagd för verksamhetslokaler status: Byggstart: Färdigställande: Yta: Beräknad produktionskostnad: Fastighetsbeteckning: Egenfinansiering: Projektering pågår september 2015 augusti m 2 BTA kr Heberg 3: kr 1

141 EKSTA Kungsbacka Seniorboende Karl Bengtssons väg Frillesås. Avser ersätta befintliga sex styck otidsenliga servicelägenheter, vilka är uttjänta, med sex nya hyresrätter. De nya lägenheterna blir identiska med de seniorbostäder vi byggt i Valida Heberg- vilka har varit mycket eftertraktade. Det kommer att uppfylla ett behov som finns att erbjuda trevliga anpassade marklägenheter för äldre. Det blir Kungsbackas första "Nollenergihus". status: Byggstart: Färdigställande: Yta: Beräknad projektkostnad: Fastighetsbeteckning: Egenfinansiering: Projektering pågår september 2015 juni m 2 BTA kr Rya 2: kr Förtätning solliden Fjärås. Avser nyproduktion av tolv stycken mindre hyresrätter i befintligt område. Idag finns 40 lägenheter i området solliden och de nya blir ett bra komplement då efterfrågan är stor. Status: Detaljplan klar höst Byggstart: juni 2016 Färdigställande: oktober 2017 Yta: 700m 2 BTA Beräknad produktionskostnad: kr Fastighetsbeteckning: Nedre Ögärdet 2:15-2:17 Egenfinansiering: kr Åsa Stationsväg. Avser nyproduktion av preliminärt 24 st mindre hyresrätter på fastighteten. Målsättning att uppföra SABO:s koncepthus Kombohus. status: Byggstart: Färdigställande: Yta: Beräknad projektkostnad: Fastighetsbeteckning: Egenfinansiering: Planprogram klar höst senhösten 2016 februari 2018 ca m 2 BTA kr Åsa 4:144, m.fl kr Ny biobränsleanläggning Ögärdet Fjärås. Fjärås expanderar både genom egen och andra byggherras byggnation. Det medför kapacitetsbrist i våra biobränsleanläggningar i Fjärås. Ombyggnad av anläggningen på Ögärdet medför ökad kapacitet med ca 3 MW samt att anläggning på Vetevägen kan läggas ner. Övergången från briketter till pellets som bränsle medför också mindre olägenheter för kringboende. Ny anläggning får en kapacitet på 4,5 MW och säkerställer driftsäker förnybar energi till nya och befintliga kunder i Fjärås. 2

142 EKSTA Kungsbacka status: Byggstart: Färdigställande: Effekt tillkommande: Beräknad produktionskostnad: Fastighetsbeteckning: Egenfinansiering: Projektering och bygglov klart våren 2016 oktober MW kr Nedre Ögärdet 2: kr Sammanfattning Beräknad projektkostnader totalt: Varav egenfinansiering total: kr ca kr Behov av utökning av borgensram kr Under 2016 beräknas amortering ske med ca kr EKSTA Bostads AB Christer Kilersjö 3

143 KUNGSBACKA KOMMUN Nämnden för Individ & Familjeomsorg PROTOKOLLSUTDRAG Datum Ej verkställda beslut enligt 4 kap 1 och rapportering enligt 16 kap 6f socialtjänstlagen kvartal 2, 2015 IF/2015:153 Beslut Nämnden för Individ & Familjeomsorg överlämnar rapporten till kommunfullmäktige samt ställer den till revisorernas förfogande. Sammanfattning Kommunen har från 1 juli 2006 haft skyldighet att till Länsstyrelsen rapportera in gynnande beslut som inte verkställts inom tre månader från beslutsdatum. Skyldighet föreligger också att rapportera in avbrott i verkställighet av beslut om beslutet inte verkställs på nytt inom tre månader från dagen för avbrottet. Rapporteringen ska ske på individnivå en gång per kvartal. Från och med kvartal fyra 2009 har rapportering enligt ovan skett till Socialstyrelsen och från och med 1 juni 2013 har rapportering enligt ovan skett till Inspektionen för vård och omsorg, IVO. Nämnd och kommunfullmäktige ska informeras i samband med rapporteringen till IVO. Information till de förtroendevalda revisorerna ska ske enligt särskild rutin, med pärm som förvaras hos förvaltningen för Individ & Familjeomsorg och ställs till revisorernas förfogande på begäran. Beslut fattade av förvaltningen för Individ & Familjeomsorg enligt 4 kap 1 socialtjänstlagen, som ej verkställts inom tre månader. Under andra kvartalet 2015, 1 april-30 juni hade förvaltningen tre beslut som inte hade kunnat verkställas. Samtliga ärenden avser bistånd till kontaktfamilj. Rapportering avseende andra kvartalet 2015 har skett till IVO 28 juli Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Beslutet skickas till Expedierat/bestyrkt

144 KUNGSBACKA KOMMUN Nämnden för Individ & Familjeomsorg PROTOKOLLSUTDRAG Datum kommunfullmäktige revisorerna (pärm) Expedierat/bestyrkt

145 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer IF/2015:153 Ej verkställda beslut enligt 4 kap 1 och rapportering enligt 16 kap 6f socialtjänstlagen kvartal 2, 2015 Förslag till beslut Nämnden för Individ & Familjeomsorg överlämnar rapporten till kommunfullmäktige samt ställer den till revisorernas förfogande. Sammanfattning Kommunen har från 1 juli 2006 haft skyldighet att till Länsstyrelsen rapportera in gynnande beslut som inte verkställts inom tre månader från beslutsdatum. Skyldighet föreligger också att rapportera in avbrott i verkställighet av beslut om beslutet inte verkställs på nytt inom tre månader från dagen för avbrottet. Rapporteringen ska ske på individnivå en gång per kvartal. Från och med kvartal fyra 2009 har rapportering enligt ovan skett till Socialstyrelsen och från och med 1 juni 2013 har rapportering enligt ovan skett till Inspektionen för vård och omsorg, IVO. Nämnd och kommunfullmäktige ska informeras i samband med rapporteringen till IVO. Information till de förtroendevalda revisorerna ska ske enligt särskild rutin, med pärm som förvaras hos förvaltningen för Individ & Familjeomsorg och ställs till revisorernas förfogande på begäran. Beslut fattade av förvaltningen för Individ & Familjeomsorg enligt 4 kap 1 socialtjänstlagen, som ej verkställts inom tre månader. Under andra kvartalet 2015, 1 april-30 juni hade förvaltningen tre beslut som inte hade kunnat verkställas. Samtliga ärenden avser bistånd till kontaktfamilj. Rapportering avseende andra kvartalet 2015 har skett till IVO 28 juli Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Individ & Familjeomsorg Anna Stina Larsson /RedigerareTelefon/ individ.familjeomsorg@kungsbacka.se 1 (2) Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon

146 KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) Beslutet skickas till kommunfullmäktige revisorerna (pärm) Katarina Öryd Administrativ chef

147 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer KS/2013:107 Svar på motion om husen på Kungsbacka torg, från Roger Larsson (KB) Förslag till beslut Motionen anses besvarad i och med beslut som tekniska nämnden fattat , 81. Sammanfattning Ledamoten Roger Larsson (KB) väcker i skrivelse den 11 mars 2013 motion om husen på Kungsbacka torg. Han yrkar på att byggnaden som är avsedd för servering ska flyttas till annan plats och att båda byggnaderna skall byggas om så att de ger det arkitektoniska lyft och dragningskraft som var upprustningsprogrammets avsikt. Kommunfullmäktige beslutade att remittera motionen till kommunstyrelsen. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade remittera motionen till Teknik för yttrande. Motionen togs upp i Teknik arbetsutskott , 65 Motion om husen på Kungsbacka torg, från Roger Larsson (KB), TE /21. Ärendet beslutades arbetsutskottet att utgå i avvaktan på redan påbörjad utredning av Kungsbacka torg. Sammanfattningsvis har följande beslut fattats efter redovisning av de två utredningarna i Nämnden för Teknik: Låta torghusen stå kvar. Parkeringens in- och utfarter förtydligas. Tillsammans med kommunens samordningsgrupp för tillgänglighetsfrågor se över vilka justeringar av torgets möblering och beläggning som bör göras. Förvaltningen ska fullfölja arkitektens idéer, så ledes ska de två byggnaderna byggas om i enlighet med arkitektens gestaltningsprogram. Att uppdra åt förvaltningen att utreda en lekyta med exempelvis form av studsmatta på en del av torget med förslagsvis placering vid körsbärsträden. Det får dock inte störa eller inkräkta på evenemangsytan för scener etc. Kommunstyrelsens förvaltning Sven Erik Bergström sven-erik.bergstrom@kungsbacka.se 1 (2) Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon

148 KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) Skyltskåp på torghusens fasader; placeras på långsidor mot Kyrkogatan. Belysning underifrån på torghusens fasader; ljuskällor placeras längsmed fasadernas underkanter. Plantering ersätter grusytor; perenner, fleråriga blommor och lökväxter, planteras under träden i anslutning till husen och i hela trädkransen. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Beslut NTE , 81 Beslutet skickas till Teknik Roger Larsson (KB) Sven Erik Bergström Verksamhetschef

149 KUNGSBACKA KOMMUN Nämnden för Teknik PROTOKOLLSUTDRAG Datum Svar på motion om husen på Kungsbacka torg TE/2014: Beslut Nämnden för Teknik besvarar motionen med de två utredningar som gjorts av förvaltningen för Teknik sammanträdesprotokoll Nämnden för Teknik, 27, , Utvärdering av Kungsbacka torg, TE/2014:58, inkl tillägg samt sammanträdesprotokoll Nämnden för Teknik, 65, , Exteriör bearbetning torghusen. Sammanfattning Ledamoten Roger Larsson (KB) väcker i skrivelse den 11 mars 2013 motion om husen på Kungsbacka torg. Kommunfullmäktige beslutade att remittera motionen till kommunstyrelsen. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade remittera motionen till Teknik för yttrande. Motionen togs upp i Teknik arbetsutskott , 65 Motion om husen på Kungsbacka torg, från Roger Larsson (KB), TE /21. Ärendet beslutades att utgå i avvaktan på redan påbörjad utredning av Kungsbacka torg. Sammanfattningsvis har följande beslut fattats efter redovisning av de två utredningarna i Nämnden för Teknik: Låta torghusen stå kvar. Parkeringens in- och utfarter förtydligas. Tillsammans med kommunens samordningsgrupp för tillgänglighetsfrågor se över vilka justeringar av torgets möblering och beläggning som bör göras. Förvaltningen ska fullfölja arkitektens idéer, så ledes ska de två byggnaderna byggas om i enlighet med arkitektens gestaltningsprogram. Att uppdra åt förvaltningen att utreda en lekyta med exempelvis form av studsmatta på en del av torget med förslagsvis placering vid körsbärsträden. Det får dock inte störa eller inkräkta på evenemangsytan för scener etc. Skyltskåp på torghusens fasader; placeras på långsidor mot Kyrkogatan. Expedierat/bestyrkt

150 KUNGSBACKA KOMMUN Nämnden för Teknik PROTOKOLLSUTDRAG Datum Belysning underifrån på torghusens fasader; ljuskällor placeras längsmed fasadernas underkanter. Plantering ersätter grusytor; perenner, fleråriga blommor och lökväxter, planteras under träden i anslutning till husen och i hela trädkransen. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Paragrafen fortsätter 81 Sammanträdesprotokoll Teknik arbetsutskott , 65 Motion om husen på Kungsbacka torg, från Roger Larsson (KB), TE /21 Sammanträdesprotokoll Nämnden för Teknik, , 27, Utvärdering av Kungsbacka torg, TE/2014:58, inkl tillägg Utvärdering gällande ombyggnationen av Stortorget (numera Kungsbacka torg) dat Sammanträdesprotokoll Nämnden för Teknik, , NTE 65, Exteriör bearbetning torghusen Presentation; Exteriör bearbetning Torghusen Kostnadsbedömning; Exteriör bearbetning Torghusen Yrkanden Christer Jorland (KB) yrkar att förslag till svar på motion skall vara Bifall till motionen och att kiosken flyttas i första hand till Borgmästarplatsen (enligt motion till KF ) och i andra hand till den södra kortsidan av Kungsbacka torg. Flyttar man kiosken till Borgmästarplatsen behöver den inte byggas om eller kläs med några skyltskåp vilket innebär att kostnaderna för flytt inte blir mycket dyrare. Kiosken är ju i dag felplacerad oavsett utseende, vilket närmare 5000 personer har skrivit under på. Toaletten behöver inte byggas om. Att den är skitful kan ju vara klädsamt med tanke på dess användning. Proposition Expedierat/bestyrkt

151 KUNGSBACKA KOMMUN Nämnden för Teknik PROTOKOLLSUTDRAG Datum Ordförande ställer proposition på Christer Jorlands (KB) yrkande och finner det avslaget. Reservationer Christer Jorland (KB) reserverar sig mot beslutet till förmån för sitt eget förslag. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen, Stab Teknik, Expedierat/bestyrkt