Kurshandledning 9naa04 En förskola och skola för alla, 7,5hp Preschool and School for all.

Transkript

1 Lärarutbildningen vid Linköpings universitet HT-13 Kurshandledning 9naa04 En förskola och skola för alla, 7,5hp Preschool and School for all. Kursansvarig: Inger Holm, kursansvarig: 1

2 Innehållsförteckning Välkommen till höstterminen Kurshandledningen 4 Tider 4 Arbetsgrupper och lärare 4 Examinationsformer 5 Omexamination 5 Urkund, fusk och plagiat 5 Arbetsformer 6 Kom ihåg Slutexamination 8 ff Life historyövning 12 ff Litteraturseminarium 1 14 Litteraturseminarium 2 15 Litteraturseminarium 3 16 Föreläsningar 17ff Etiska överväganden. 19 Litteraturlista. 21 Obligatorisk litteratur 21 Referenslitteratur 22 Skönlitteratur 31 2

3 Välkommen till höstterminen 2013 En förskola och skola för alla (9naa04). Vi hoppas att den här studiehandledningen ska hjälpa dig att orientera dig genom kursen. En kurs som förhoppningsvis kommer att förbereda dig inför din kommande profession och som ska inspirera dig till reflektion och erbjuda förutsättningar för lärande. Tillsammans med dig hoppas vi att vi ska göra kursen till en värdefull och intressant fortsättning på din utbildning. Som du kanske redan upptäckt har kurskoden ändrats och blivit två koder 9NAA01 har blivit 9NAA04 och 9NAA05. Detta eftersom all vfu nu ligger i särskilda kurser i praktiken betyder det ingenting för dig som student mer än att du måste registrera dig på två kurser. Vi kommer att introducera vfu delen redan i denna kurs då kurserna på olika sätt bygger på varandra. När vi planerat den här kursen har vi utgått från förskolan och skolan som arenor för möten. Vi har tänkt utifrån tre viktiga områden, som vi vet har betydelse för möjligheten att genomföra en förskola och skola för alla: - det är demokrati och delaktighet, - hur normalitet och avvikelse konstrueras - de egna attityderna och värderingarna, samt hur de påverkar barns och ungdomars möjligheter till delaktighet och lärandet Vi har försökt att utifrån detta skapa en kurs som ger dig som student möjlighet att söka och tillägna dig kunskap och insikter samt handlingsberedskap för att möta alla barn i en förskola och skola för alla. Vi önskar att det som tas upp i kursen ses i ett livsperspektiv, men att kunskapen och handlingsberedskapen diskuteras utifrån det egna kunskapsbehovet och eget valt verksamhetsfält. Kursen är en översiktskurs på AV- nivå. Den ingår i utbildningens allmänna utbildningsområde och har sin grund i utbildningsvetenskap. Kursen har en tvärvetenskaplig kunskapsbas. Utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv genomförs ett fältarbete med kvalitativ ansats. Kursen innehåller också en fördjupning i kvalitativ analys. Etiska frågeställningars plats under hela den vetenskapliga processen behandlas. Kursansvarig är Inger Holm. Du är alltid välkommen med frågor och tankar kring dina studier och kursen. inger.holm@liu.se, tel: , rum B525. Vi använder oss av LISAM* för kontakt och information. I slutet av varje vecka skickas ett brev till er studenter från kursansvariga. Linköpings universitet har bytt ut kommunikationssystemet it s mot LISAM. LISAM är nytt för mig och kanske också för er jag uppmanar er att gå in Linköpings universitets hemsida och läsa om LISAM. Vi får hjälpas åt och ha lite tålamod med varandra i början. Glöm inte att ta ut kursplanen för 9NAA04, som finns på ISV:s hemsida! *LiU har idag flera olika IT-lösningar som fokuserar på att ge stöd åt aspekter av vardagen för studenter och medarbetare på LiU. Detta projekt beaktar i sin utvecklade form flera komponenter; intranätsaspekten för medarbetare ( och studenter ( Studentportalen och lärmiljön/lärplattformen (It s learning).i ett första steg, beskrivet i detta direktiv, fokuseras behovet av en interaktiv lärmiljö som kombinerat med Studentportalen utgör grunden för kursgivningen vid LiU. Steg två tillskapar en övergripande struktur för en sammanhållen LiU gemensam social samarbetsyta, eller annorlunda uttryckt en intranätsfunktion för studenter och medarbetare vid LiU.Projektet genomförs i fyra delprojekt; interaktiv lärmiljö, Studentportal, Intranät för studenter och Intranät för anställd. Detta projekt hanterar enbart delarna interaktiv lärmiljö och Studentportal 3

4 Kurshandledningen Kurshandledningen är upplagd så att du ska kunna använda den parallellt med ditt schema för ht Vi uppmanar dig att titta på det elektroniska schemat varje vecka då ev. förändringar visas där. I kurshandledningen hittar du bl.a. information om arbetsformer, kursens innehåll och examinationsuppgifter. I slutet finns en referenslista som också innehåller den obligatoriska litteraturen. Ytterligare information kring kursen får du på de olika introduktionerna: - kursintroduktion torsdag v.34 - examinationsintroduktion onsdag v.35 OBS! Kursen inleds med 2,5 läsdagar vi uppmanar er att använda dem för inläsning av obligatorisk litteratur litt. Sem. 1, 2 och life history momentet eftersom dessa moment kommer redan under kursens två första veckor (se schema). Se litteratur under respektive moment. Tider Kursen En förskola och skola för alla ges period 1, ht-2013, v.34,35,41,42 och 43. Arbetsgrupper och lärare I kursen kommer vi att vara mellan 130 och 140 studenter som jag vet i skrivande stund det betyder att vi kommer att ha ca 15 (a o) arbetsgrupper. Arbetsgruppen har en lärare. Den läraren kommer att vara med vid de flesta examinerande tillfällen och kommer också att granska din individuella examination. Arbetsgrupper, a-o a: Inger Holm; inger.holm@liu.se b: Helene Elvstrand; helene.elvstrand@liu.se c,d,e,f: Nedzad Mesic; nedzad.mesic@liu.se g, h, i, j: Kristina Fredriksson; kristina.fredriksson@liu.se k- o ännu ej tillsatt lärare 4

5 Examinationsformer Koder och poäng i kursen: 9naa04, En förskola och skola för all, 7,5hp Examinator Inger Holm *Seminarier enskilt och i grupp; SME1 3hp *Enskild skriftlig examination; SRE1, 4,5hp Vid samtliga examinerande seminarier är ett kriterium att delta konstruktivt. I den här kursen betyder det att man är väl förberedd genom inläsning av seminarietexter och/eller deltar i förberedelser och gruppresentationer vid muntliga seminarier och därigenom medverkar konstruktivt till gruppens lärande. Ett konstruktivt deltagande innebär också att man lyssnar till övriga deltagare. Det behöver inte innebära att man innan seminariet förstått allt man mött under kursen, men att man under seminariets gång är intresserad av att diskutera och försöka förstå det man på olika sätt tagit del av. Seminariet ska också vara ett lärtillfälle. Att kritiskt värdera den litteratur du läst är också ett kriterium för att bli godkänd. Det innebär i den härkursen bland annat att du tydligt visar vilket/vilka teoretiska perspektiv och utgångspunkter författaren/författarna har, hur ett innehåll vetenskapligt framställs och belyses. Du ska också kunna ställa/problematisera ev. förekommande olika texter mot varandra. För alla examinationer finns särskild information i denna studiehandledning. Den informationen specificerar uppgifternas innehåll och krav för att bli godkänd. Omexamination (igentagning) Examinerande inslag tas igen med ansvarig lärare eller kursansvarig. Principen är att ytterligare tre examinationstillfällen i studentgrupp ges, det första efter ca 14 dagar. De två övriga efter kursens slut (men inom ett år). För kännedom om det regelverk som styr arbete med omexamination, bedömningar av kompletteringar etc., följ länken: Urkund, fusk och plagiat Det finns regler om plagiering på universitet och även i forskarsamhället, detta är en forskningsetisk fråga, läs t.ex. Närvänen, När kvalitativa studier blir text, Studentlitteratur 1999, kapitlet Etik och det vetenskapliga skrivandet. Plagiering av andra källor (dvs. att man kopierar andra texter utan att ange referenser, antingen från litteratur eller från andra källor såsom från internet, andra studenters arbeten, egna tidigare arbeten mm) betraktas som fusk. Ibland inte minst vad gäller t.ex. hemtentamina händer det också att man ligger för nära ursprungstexten, vilket kan bli betraktat som plagiat. Det är också viktigt att omformulera det man läst, det är också på det sätt som man student visar att man har förstått det som man har läst. Tänk också på 5

6 att ett individuellt examinationsarbete måste vara en individuell framtagen text, även om ni har arbetat med frågorna i grupp ni kan inte ge hela eller delar av textavsnitt till varandra. Läraren har skyldighet att anmäla varje misstänkt fall av plagiering/fusk till disciplinnämnden på universitetet. Om det visar sig att studenten plagierat text så kan man som student bli avstängd från studier under en viss tid. Under den tidsperioden förlorar man också rätten till studielån, tillika blir man avstängd från universitetets datorer. För att slippa dessa problem måste ni alltså besvara frågorna genom att omformulera det ni läser till en självständig text samt referera till de källor ni har använt. Ligg inte för nära ursprungstexten, använd noggranna referenser till ursprungstexten och markera med citattecken samt korrekta sidhänvisningar när ni lånar direkta meningar eller delar av meningar ur ursprungstext. Av hänsyn till er studenter vill vi att alla möjligheter att hysa minsta misstanke om fusk och plagiat bör undanröjas. Tolkningen av vad som är fusk och plagiat, är inte självklar. Därför använder vi oss av urkund (en tjänst som utför dokumentjämförelser) när det gäller hemtentamen i denna kurs. Information om urkund: Studenten skickar sitt dokument (hemtentamen) till sin examinerande lärares urkundsadress och till den vanliga mejladressen (tidigare angiven). Urkundsadresserna har följande format: fornamn.efternamn.liu@analys.urkund.se (Inga å, ä och ö, och glöm inte att det ska stå liu ett mycket vanligt fel som görs). Läs mer om detta i LiU:s studieadministrativa handbok: Sök på Utbildningsvetenskap och ordet fusk. En rapport i ämnet finns. Inlämnade texter i kursen Texter som du lämnar i kursen ska vara skrivna i Times New Roman. 12 punkter, 1,5 radavstånd. Din text ska vara skriven på korrekt svenska. Alla skriftliga inlämningar även paper ska innehålla korrekta referenser och åtföljas av litteratur/referenslista. Arbetsformer Under hela utbildningen till lärare sker en del av arbetet i studentarbetsgrupper. Vi vill poängtera att arbetsgruppen är ett viktigt instrument för att uppnå en del av den här kursens mål. Det är i dialog med andra, som man har möjlighet att få syn på både sina egna och andras värderingar och på kunskap och okunskap. Arbetet i arbetsgruppen är viktigt för att ge diskussioner kring attityder, värderingar och kunskap en dynamisk prägel och för att så många perspektiv som möjligt ska synliggöras. Vi har också försökt utforma uppgifter så att det ska vara nödvändigt och värdefullt att både före, under och efter uppgiftens genomförande arbeta i arbetsgruppen. Uppgifterna examineras alltid individuellt, även om de sker i arbetsgruppen. Vid ett tillfälle examineras studenten tillsammans med sin arbetsgrupp i ett kreativt fördjupningsseminarium tillsammans med några av de andra arbetsgrupperna. Arbetsgruppen förväntas bli ett stöd i lärandet. 6

7 Arbetsgruppens och den enskilde studentens arbete är uppbyggt kring ett antal föreläsningar, två litteraturseminarier, ett antal seminarier, en verkstad, en skriftlig hemtentamen samt fem veckors verksamhetsförlagd utbildning. Vid flera tillfällen under kursen är arbetsgruppen inlagd utan lärare, detta som en påminnelse om att kommande arbetsuppgifter kräver planering och arbete i arbetsgruppen. Detta tillfälle får arbetsgruppen själva ändra om tid eller arbetsgång blir bättre för gruppen. För mer information om arbetsgrupper se Lärarprogrammets hemsida, Arbets- grupper i lärarprogrammet - idé och syfte, Kom ihåg! I allt arbete tillsammans med människor är det viktigt att vi arbetar med och medvetandegör våra attityder och hur vi förhåller oss, vilket språk vi använder och vad vi säger då vi talar om och till människor och om situationer. I lärares fall handlar det i huvudsak om förhållandet till barnen/ungdomarna, deras familjer och sina kollegor. Att vara professionell och använda ett icke värderande språk är viktigt - något att öva på i arbetsgruppen. Tystnadsplikt och sekretessfrågor är en vital del i kursen. Tänk därför på att efterfråga den försäkran om tystnadsplikt vi förväntar oss att du tar del av och skriver under då du kommer till din vfu plats. För gärna en dialog med din vägledare och övrig personal om dessa frågor. I studiehandledningen finns en sida (sid 19), som handlar om forskningsetik och utbildning som du bör ta del av inför bl.a. hemtentamen. Gå gärna in på den www adress kring etik i forskning som föreslås där. Utvärdering är i alla sammanhang viktig och inom universitetet har vi en skyldighet att utvärdera vårt arbete i förhållande till utbildningsplan, kursplaner och examinationsrätt. Utvärdering är också en vital del i lärarprofessionen, där all verksamhet bör följas upp och revideras utifrån utvärdering. Vi tar gärna emot synpunkter från dig kring allt som har med kursen att göra under kursens gång. Vi återkommer i slutet av kursen med utvärderingsfrågor i Linköpings universitets utvärderingssystem, KURT. Vi inbjuder er att under hela kursen ta kontakt för frågor och ev. utvärdering och synpunkter som kan resultera i förbättringar. Vi ser fram emot att arbeta tillsammans med er och hoppas att kursen kommer att inspirera till studier, reflektioner och lärande. Inger med lärarlag Linköpings universitet 7

8 Slutexamination (momentet utgör SRE1) Den skriftliga individuella examinationen är i form av en hemtentamen. Syftet med uppgiften är att du ska visa förmåga att identifiera, beskriva och analysera möjligheter såväl som hinder för barn/ungdomars delaktighet och lärande i förskola/skola. Uppgiften ska också pröva din förmåga att dokumentera, problematisera och analysera förskolans/skolans/fritidshemmets pedagogiska arbete med barn/ungdomar i behov av stöd. Svårigheter som uppstår för ett barn i en viss situation blir en utgångspunkt för pedagogiskt förändringsarbete. Examinationen innebär att skriva en del av en pedagogisk planering för ett barn i behov av kortare eller lånvarigt stöd med utgångspunkt och fältarbete i din verksamhetsförlagda utbildning och med stöd i lagtexter och skolverkets vägledande råd. Skollagen exempelvis 3 kap. 1-5 gäller alla skolformer 6-12 gäller ej förskolan). I dessa paragrafer framgår att barn i behov av stöd har en lagstadgad rätt till ett åtgärdsprogram i grundskolan. Detta program ska bl.a. innehålla pedagogisk kartläggning, analys och målformuleringar som handlar om individen, gruppen och organisationen. Åtgärdsprogram ersätter inte och ersätts inte av IUP. Barn i behov av stöd kan omfattas av båda. Förskolan har inte denna lagliga skyldighet att skriva ett åtgärdsprogram men barn i behov av stöd i förskolan ska ha en handlingsplan. Många förskolor har dock sedan tidigare, stor erfarenhet av att upprätta åtgärdsprogram. I den här uppgiften skall du identifiera, beskriva och analysera faktorer på grupp- och organisationsnivå som är möjligheter respektive hinder för ett barn i möten och lärande. Stor vikt ska läggas på individens delaktighet, ett professionellt språk och en etikdiskussion genom hela den process som arbetet utgör. Som grund för uppgiften ska du under din verksamhetsförlagda utbildning eller del av den följa ett barn/ungdom och kartlägga hans/hennes situation utifrån någon/några av de grupper och aktiviteter han/hon deltar i och förskolan/skolan/fritidshemmets som organisation. För att göra detta ska du använda fältarbete som metod. Detta fältarbete ska du sedan bearbeta, analysera och presentera i en pedagogisk planering. Tänk på att diskutera val av barn med din handledare. 8

9 Texten kan ha följande innehåll: 1.Inledning Du börjar arbetet med att skriva en inledning. Här berättar du om ditt val av barn/ungdom. Du skriver kort om hur du kom fram till ditt val av barn/ungdom. Därefter beskriver du det fokus du valt. Det betyder, i det här sammanhanget, vilka delar av barnets skol-/ förskole situation du valt att kartlägga och motiv för detta. Inledningsdelen kan också innehålla bakgrundsfakta om verksamhetens organisation/förutsättningar (organisatoriskt och pedagogiskt), grupper och området verksamheten finns inom ev. barnets bakgrund m.m. kanske också för arbetet relevant bakgrundsfakta kring barnet. 2. Metoddel med etiska överväganden Inledningen följs av en metoddel där du diskuterar ditt val av metod/metoder för kartläggningen och motiverar ditt val. Du ska beskriva metoden/metoderna och förankra i metodlitteratur. Metoddelen ska innehålla en forskningsetiskdel där du reflekterar över och problematiserar arbetet med att kartlägga miljöer där barn och ungdomar men även vuxna, i olika roller finns. Forskning tillsammans med barn och ungdomar kräver extra stor etisk eftertanke. Problematisera detta och beskriv hur du själv tänkt in de fyra forskningsetiska principerna i den här uppgiften (se 24). Att arbeta med kartläggning i skol/förskolverksamhet kräver medgivande och delaktighet från barn/ungdom och vårdnadshavare hur tänker du kring detta i denna examinationsuppgift? Exempel på frågor som ska besvaras: Hur blir barnet/barnen informerade om att du finns som betraktare med forskningsnära uppgifter runt dem? Hur får du föräldrarnas samtycke till din studie? Tänk redan här på etiska överväganden och sekretessfrågor, barnets ev. föräldrars delaktighet i arbetet och hur barnets/barnens och de vuxnas situation och handlingar framställs. Det ska klart framgå av din forskningsetiska diskussion att du är helt på det klara med hur relationen vårdnadshavare - forskare ser ut då forskning innefattar barn och ungdomar under 15 år. 3. Pedagogisk kartläggning I den pedagogiska kartläggningen (grundad på vald metod, som beskrivit i metoddelen) ska du konkret beskriva t.ex. relationer, grupper, miljöer och situationer som utgör förutsättningarna för ditt barns delaktighet och lärande. Barnets/ungdomens svårigheter ev. diagnos (individnivå) formuleras endast som kunskap av betydelse för den pedagogiska planeringen. Utgångspunkten bör vara barnets tillgångar och resurser (detta i syfte att ha i åtanke då pedagogiskt förändringsarbete ska föreslås). Du kan inleda med att kort beskriva förskola/skolan/fritidshemmet som organisation och pedagogisk verksamhet, om du inte gjort det tidigare t.ex. i inledningen. I kartläggningen berättar du om ett barns situation i verksamheten eller delar av den. Tänk på att det inte är möjligt att framställa någons historia utan att göra urval och anlägga perspektiv. Det skall därför framgå vilka personer som bidrar till framställningen av barnets skolsituation i ditt arbete (barnets, lärarens, förälders, ditt eget eller andras t.ex. barnets kamrater). Att vara tydlig med vilka personer som uttalar sig gäller hela arbetet inte enbart kartläggningen. I detta avsnitt ska du inte värdera utan endast beskriva. Visa på något sätt delar av observationer eller intervju utdrag. 9

10 4. Analys Analysen ska bygga på de situationer som du beskrivit i din kartläggning. Analysen ska ha relevans till hur förskolan/skolan/ fritidshemmet skapar möjligheter eller hinder för delaktighet och lärande för det barn/ungdom du följt. Det är centralt för uppgiften att du här problematiserar och kritiskt värderar de synsätt, arbetssätt och insatser som präglar ditt barns situation i verksamheten och att du förankrar din analys i relevant teori. Du väljer själv litteratur utifrån ditt fokus. 5. Förslag till pedagogiskt förändringsarbete på organisation/gruppnivå En del av examinationen ska innehålla förslag till pedagogiskt förändringsarbete på grupp- och organisationsnivå, som skulle kunna bidra till goda möjligheter för ditt barns delaktighet och lärande. Även här ska du koppla till relevant litteratur i de förslag till insatser som du tänker kring. Delen ska vara refererad du väljer själv litteratur. Viktigt att de tre delarna kartläggning analys och förslag till förändring hänger samman så att en röd tråd urskiljas. Pedagogiskkartläggning: Vad ser du hör du - frågar du efter (observationer, intervjuer). Analysen: Hur tolkar- analyserar du det du hört/sett? Vad står det för skriver du fram med hjälp av relevant teori. Förslag till förändring: När du nu på goda grunder tror dig veta varför hinder uppstår för barnet/ungdomen i delaktighet eller lärande eller i båda områdena - hur vill du som pedagog förändra för att öka möjligheterna för barnets/ungdomens delaktighet och lärande? 6. Diskussionsdel Arbetet avslutas med en diskussionsdel, där du problematiserar och reflekterar över dina erfarenheter av att utforma en pedagogisk planering för ett barn/ungdom. Skriv fram hur sambandet individ- grupp- och organisationsnivå ser ut i ditt arbete. Här ska finnas med tankar dels om att vara professionell i att använda ett icke värderande språk, dels om barns och föräldrars delaktighet i arbetet samt en diskussion om etiska dilemman som du erfarit vid genomförandet eller kan tänkas få i en liknande situation i framtiden. I hela processen är barnets samt föräldrars erfarenheter och åsikter värdefulla och skall om möjligt ingå som en viktig del av planen. Arbetet ska omfatta ca 10 sidor förutom framsida, innehållsförteckning och litteraturlista. Utöver obligatorisk litteratur ska du relatera till egen vald litteratur. Examinationsuppgiften ska vara examinerande lärare tillhanda senast klockan onsdag v.41. Skicka uppgiften i två exemplar, ett till examinerande lärares mail adress och ett exemplar till din lärares urkundsadress (se sid.6) 10

11 Obligatoriska referenser för examinationen - Egen vald litteratur För studenter med inriktning förskola - Lpfö98 reviderad Skolverket (2012) Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan Pedagogisk dokumentation. Skolverket publikationer För studenter med inriktning skola och fritidshem - Lpo 11 - Skolverket (2011) Särskilt stöd i grundskolan.(skolverkets hemsida publikationer) Kriterier för att bli godkänd på den skriftliga uppgiften: * Att det som beskrivs ovan finns med i din examination generellt *Att metoden och den forskningsetiska diskussionen är väl beskrivna och förankrade litteratur *Att kartläggningen är beskrivande och tydlig *Att analysen och förslagen till pedagogisk förändring är väl beskriven, problematiserad och relaterad till vetenskaplig litteratur *Att kartläggning, analys och förslag till pedagoogisk förändring hänger samman på ett tydligt sätt *Att den obligatoriska litteraturen/dokumenten är framskriven Examinationsseminarium. Ett examinationsseminarium i arbetsgrupp hålls med diskussioner kring att arbeta med pedagogisk planering för barn/ungdomar i behov av stöd. Syftet är att studenten ska kunna problematisera och analysera uppgiftens innehåll som hinder respektive möjligheter i förskolans/skolans pedagogiska arbete med barn och ungdomar i behov av stöd. Inför seminariet reflekterar du över erfarenheter från ditt arbete med examinationen utifrån syftet med seminariet. Den lärare som bedömt den skriftliga examinationen är också ansvarig lärare vid seminariet. För att bli godkänd på examinationsseminariet skall du - delta konstruktivt i seminariet genom att bidra med exempel från din skriftliga examination och aktivt delta i diskussionen som kommer upp. Du behöver inte förbereda dig mer än att tänka kring ev. frågor och tankar som uppstått under arbetet med examinationen Återkoppling sker genom att examinerande lärare lämnar skriftliga och muntliga kommentarer vid examinationsseminariet. Igentagning av hemtentamen för enskild student sker enligt examinerande lärares återkoppling. Igentagning av examinationsseminarium ta kontakt med bedömande lärare. 11

12 Life history övning (momentet ingår i SME1) Utifrån forskning vet vi att den ansvariga pedagogens egna attityder och värderingar är av avgörande betydelse för hur barn och ungdomar upplever delaktighet (Guralnick, 1987). Mål i kursplanen tar också upp detta. Vi vill genom att genomföra en life historyövning som avslutas med ett seminarium erbjuda ett tillfälle att arbeta kring egna attityder och värderingar i mötet med människor och därmed skapa möjlighet att reflektera över den personliga profilen i läraryrket. Kenneth Forslund (2003), är professionaliseringsforskare vid Linköpings universitet och framhåller att den personliga profilen inte bara är önskvärd utan nödvändig i relationsinriktade professioner. Syften: - life history arbetet ska erbjuda tillfälle att lyfta fram egna livssituationer och den egna uppväxten och se dessa som resurser i pedagogiskt arbete. - att skapa förståelse för den egna barndomens, de egna livserfarenheterna och värderingarnas betydelse för arbetet som lärare. - att skapa möjlighet att se samband mellan egna erfarenheter, andras erfarenheter och teoretisk kunskap. - att skapa möjligheter att se sina egna erfarenheter i jämförelse med de erfarenheter barn och ungdomar idag gör. - att öka kunskapen om life history som forskningsmetod Övningen sker i tre steg: Du förbereder övningen själv. Arbetar sedan i arbetsgruppen. Övningen avslutas med ett seminarium i arbetsgruppen tillsammans med lärare. Som inspiration ska du läsa: 1: Kapitel 3 och 5 ur Gunilla Wahlströms (1997) Kirre, en bok om att möta, vårda och fostra trasiga barn. Hässelby. Runa. Dessa kapitel belyser på olika sätt, vikten av att bearbeta sina upplevelser för att kunna inta ett professionellt förhållningssätt. 2: Holm. I och Torstensson-Ed,T. (2001 reviderad 2011) Life history, metod i utbildningen av lärare (finns på it,s learning) 3: Wigg. U (2009) Att analysera livsberättelser. Fejes. A & Thornberg. R. (red) Handbok i kvalitativ analys. s.198 s.215 Stockholm. Liber Steg 1 Förbered dig själv inför arbetet i arbetsgruppen genom att läsa de ovan givna texterna: Reflektera över de möten du gjort med människor som betraktats som annorlunda. Ställ dig frågor som: Vilka möten minns jag och varför? Hur kände jag i dessa möten? Hur kommunicerade vuxna i min närhet kring människor som av olika anledning betraktades som avvikare? Diskutera gärna med vuxna, syskon och kamrater från barndomen, reflektera över dina erfarenheter, anteckna. Du förväntas sedan kunna delge arbetsgruppen reflektioner kring frågorna. 12

13 Steg 2 Arbeta med frågorna tillsammans i arbetsgruppen genom att: Lyssna till varandras berättelser, låt den som berättar tala färdigt även om det som sägs väcker vilja att avbryta. Ställ bara frågor av utredande karaktär eller frågor som för berättelsen framåt. Gör en analys av varje gruppmedlems enskilda berättelse, skriv ner den. När alla berättat färdigt, analyserar ni alla era olika berättelser, upptäck likheter och olikheter och så kallad "röd flagg" - det som sticker ut. Ställ också om möjligt era erfarenheter i ett samhällsperspektiv både utifrån den tid de hände men också i relation till dagens samhälle. Steg 3 Seminarium kring life history. Seminariet hålls i arbetsgruppen tillsammans med lärare. Du ska vid seminarietillfället lämna ett paper där du utgår från syftena med life history övningen, reflekterar över dem och kommenterar dem utifrån ditt/gruppens arbete. Du ska också välja en fråga som ryms inom syftena för life history och som du vill lyfta under seminariet. Under seminariet kommer sedan dessa syften att diskuteras. Vidare ska du också reflektera över life history som forskningsmetod i arbete med barn och ungdomar. Referera ditt paper till Wigg (2009) och Holm & Torstensson Ed (2011) Det förväntas att du förutom att lämna in ditt paper och din fråga vid seminariet till den för seminariet ansvariga läraren, också deltar konstruktivt under seminariet för att bli godkänd. Att tänka på under arbetet med life history. I allt arbete som utgår från dig själv och när du ser tillbaka kan det plötsligt stå klart för dig att där finns olika frågor som saknar svar och som känns tunga att bära. Det är viktigt i yrken, som är relationsinriktade t.ex. alla läraryrken att i så hög utsträckning som möjligt vara bekant med den "ryggsäck" man bär. Det är viktigt om man känner att det finns frågor som man behöver bearbeta, att ta kontakt med någon som på ett professionellt sätt kan erbjuda detta t.ex. studenthälsan. Arbetsgruppen är ingen terapigrupp, var rädd om dina studiekamrater. Du väljer alltid själv vad du vill lyfta i gruppen. Bedömningen görs för varje student enskilt. Bedömningen görs av examinerande lärare utifrån kriterierna för seminariet. Studenten får inom två veckor kommentarer utifrån instruktionerna för seminariet. Ev. komplettering av uppgiften lämnas till examinerande lärare enligt överenskommelse. 13

14 Litteraturseminarium 1 (momentet ingår i SME1) Syftet med seminariet är att studenterna tillsammans ska diskutera en av kursens grundfrågor om hur normalitet och avvikelse konstrueras på olika sätt. Studenten ska kunna analysera vad som formar uppfattningar om normalitet i samhälle och förskola och skola Seminariet är examinerande. Det hålls i arbetsgruppen tillsammans med lärare. Lärarens uppgift är förutom examinerande att underlätta gruppens arbete, t.ex. genom att hålla samman diskussionen och tydliggöra och lyfta frågor som är centrala men ej kommit upp till diskussion. Obligatorisk litteratur: Börjesson. M & Palmblad. E (2003) I Problembarnens tid. Stockholm. Carlssons bokförlag (Inledninng + kap.1,4,5) Hellberg. K (2006) Olik - annorlunda- kategoriserad. Lind. J(red) Normalitetens förhandling och förvandling. Stockholm Brutus Östlings Bokförlag Symposion (Artikeln finns att hämta på it s learning). Runfors, A. (2004) När blir man svensk i SOU 2004:33 Kunskap för integration, kap.2 (Kan hämtas på nätet: För att bli godkänd ska du (kriterier) *Förbereda dig genom att läsa de tre texterna och reflektera kring följande frågor. Hur konstrueras normalitet och hur bidrar olika aktörer till konstruktionen? Vilka likheter och olikheter ser du i texterna. Tänk särskilt på hur språket bidrar till konstruktionen. *Under seminariet förväntas du kunna diskutera dessa frågor med texterna som utgångspunkt. (Du ska naturligtvis också lyfta frågor på texterna, kring sådant som du inte förstår eller vill lyfta av annan anledning). Seminariet är också ett inlärningstillfälle där studenter och lärare tillsammans kan tänka kring texterna. *Efter seminariet lämnar du in ett paper, där du reflekterar kring normaliteten och dess konstruktion utifrån texterna och seminariet med samhället, skola och förskola som utgångspunkter. Papret(ca 2 A4 sidor) lämnas skriftligt till läraren senast en vecka efter seminariet. Bedömningen görs för varje student enskilt. Bedömningen görs av examinerande lärare utifrån kriterierna för seminariet. Studenten får inom två veckor kommentarer utifrån momentets kriterier. Ev. komplettering av uppgiften lämnas till examinerande lärare enligt överenskommelse. 14

15 Litteraturseminarium 2 (momentet ingår i SME1) Syftet med seminariet är att lyfta synen på barn och ungdomar i dagens samhälle. Seminariet tar sin utgångspunkt i barndom som socialkonstruktion och en problematisering av olika barnsyn Obligatorisk litteratur: James.A, Jenks.C & Prout.A (2002) Theorizing Childhood. Cambridge. Kap 1 och 2. Den här texten anses som svår av studenterna. Bra om du ändå kan bilda dig en uppfattning utifrån texten av hur olika tider har sett på barnet. Vad är skillnaden på de tidigare synsätten på barn och den syn som i texten framställs som dagens barnsyn den nya barnsynen med det kompetenta, agerande barnet som ett subjekt i interaktion med andra? Vi diskuterar texten vid seminariet. Gustafsson, L.H. (2010). Växa - inte lyda. Stockholm: Norstedt. Korczak, J. (2002). Hur man älskar ett barn; med introduktion av Igor Newerly och efterskrift av Sven. G. Hartman (översättning av Rosmarie Hartman och Mira Teeman-Halden. Stockholm: Natur och kultur. För att bli godkänd ska du *Till seminariet förbereda dig på att utifrån de texter du läst lyfta en diskussion krig barndom som social konstruktion. Utgå gärna från ett konkret exempel du upplevt från förskola/skola. *Lämna skriftligt vid seminariet tre frågor som blivit utgångspunkter till din diskussion och som leder tankarna till socialkonstruktion av barndom. Frågorna ska förankras i och motiveras från de lästa texterna. (Utöver den initierade diskussionen kan du naturligtvis också lyfta frågor på texterna, kring sådant som du inte förstår eller vill lyfta av annan anledning). Seminariet är också ett inlärningstillfälle där studenter och lärare tillsammans kan tänka kring texterna. Bedömningen görs för varje student enskilt. Bedömningen görs av examinerande lärare utifrån kriterierna för seminariet. Studenten får inom två veckor kommentarer utifrån momentets kriterier. Ev. komplettering av uppgiften lämnas till examinerande lärare enligt överenskommelse. 15

16 Litteraturseminarium 3 (momentet ingår i SME1 koden) Syftet med seminariet är att erbjuda möjlighet att diskutera och reflektera över situationen i förskola och skola och den negativa diskussion som den senaste tiden förts i olika sammanhang kring verksamheterna. Den allmänna debatten är livlig och ibland drar den iväg jag upplever att som lärare i förskola och skola behöver vi kunna argumentera och beskriva förskola och skola i en nyanserad och korrekt debatt. Jag har valt en debattbok som kom Det är Sven-Eric Liedmans Hets! En bok om skolan. Trots att bokens titel pekar in mot skolan, tycker jag att den är intressant också för lärare i fritidshemmet och i förskolan. Sven Eric Liedman är filosof vilket gör att hans tankar blir lite annorlunda och bidrar till att ett delvis nytt perspektiv öppnar sig, enligt mig. Ytterligare ett syfte med upplägget på seminariet är att kort återkoppla en text som någon annan har skrivit. Obligatorisk litteratur: Liedman Sven-Eric (2011) Hets! En bok om skolan. Albert Bonniers förlag Seminariet hålls i arbetsgrupp. Ni har två pass på er. Var och en tar med sig en fråga som underlag för diskussionen och som är relaterad till litteraturen. Tillsammans skriver gruppen en text ca 2 A4 sidor som ni skickar till gruppen efter er a gruppen skickar till b gruppen, b till c osv. Hoppas denna funktion finns på LISAM! Ett ex ska också skickas till Inger holm: inger.holm@liu.se, (detta för att momentet måste vara genomfört av alla för att SME1 koden ska bli godkänd). Förutom texten ska också era frågor skickas med. Gruppen ska sedan gemensamt återkoppla papret till den avsändande gruppen ca 1 A4 - denna återkoppling skickas sedan också till Inger Holm: inger.holm@liu.se (detta för att momentet måste vara genomfört av alla för att SME1 koden ska bli godkänd). Återkopplingen är utifrån era egna tankar, den kan t.ex. vara relaterad till era egna diskussioner. Kanske lyfta något ni själva diskuterade men som inte tas upp i den text ni fått eller det motsatta, att det var intressant att läsa något ni inte själva varit inne på eller tolkat lika. Var noga med att skriva namnen på studenterna som deltar i övningarna. Detta för att student som inte kan delta inte blir godkänd utan igentagning 16

17 Föreläsningar En förskola och skola för alla Inger Holm Introduktionsföreläsning till fältet barn och ungdomar i behov av stöd och en förskola/skola för alla. Begrepp, uppdraget enligt förskolans och skolans styrdokument och aktuell diskussion. Inger Holm är filosofie licentiat och hennes avhandling tar upp barns och ungdomars delaktighet i förskola/skola. Hon har arbetat inom förskolan och barn- och ungdomshabilitering Demokrati och delaktighet för barn och ungdomar i en förskola/skola för alla Inger Holm fil. lic Linköpings universitet Föreläsningen utgår från forskning om demokrati och delaktighet i olika möten inom förskola och skola. Föreläsningen bygger på avhandlingen Den svårfångade delaktigheten, Bergström & Holm (2005). Inger Holm är filosofie licentiat och hennes avhandling tar upp barns och ungdomars delaktighet i förskola/skola. Hon har arbetat inom förskolan och barn- och ungdomshabilitering. Barn och ungdomar i psykosociala svårigheter Susanne Severinsson Universitetslektor Linköpings universitet. Unga i normalitetens gränsland Föreläsningen utgår från sin avhandling, som tar upp ungdomar som vårdas på hem för vård och boende där de också har sin skolgång. Föreläsningen tar upp frågor som handlar om förskolans och skolans möten med barn och ungdomar i psykosociala svårigheter utifrån avhandlingen. Susanne Severinsson är socionom och magister i specialpedagogik och fil.dr. Hon undervisar på socionomprogrammet vid isv och hennes avhandling tar upp ungas möte med samhällets institutioner inom den sociala barnavården samt skolans särskilda undervisningsgrupper. Lagar och styrdokument för barn och ungdomar i behov av stöd. Kommunjurist Jan-Åke Sandell Föreläsningen speglar de lagrum som berör barn och ungdomar i behov av stöd i bl.a Skollagen, Socialtjänstlagen och Lagen om stöd och service (LSS). Särskilt uppmärksammas anmälningsplikten. Barn och ungdomar med funktionsnedsättningar och deras familjer Inger Holm Föreläsningen diskuterar begrepp som funktionsnedsättning och funktionshinder sett ur ett historiskt och nutida perspektiv. Vad vet vi om familjer som lever med funktionshinder. Inger Holm är filosofie licentiat och hennes avhandling tar upp barns och ungdomars delaktighet i förskola/skola. Hon har arbetat inom förskolan och barn- och ungdomshabilitering. Inkludering som bärande begrepp i en skola för alla Helene Elvstrand universitets lektor Linköpings universitet Inkludering som begrepp och praktik. Historisk tillbakablick på inkludering i ljuset av en förskola och skola för alla. Teoretiska aspekter på inkludering kopplat till barns och ungdomars delaktighet och lärande. Helene Elvstrand är fil. dr och hennes avhandling tar upp barns och ungdomars delaktighet i skolan. 17

18 Fila projektet. Fyra unga vuxna med funktionsnedsättningar berättar om sina liv och möten med förskola/skola och samhälle. OBS! Två pass! Inkludering i ett mångetniskt perspektiv Magnus Dahlstedt Magnus är docent vid REMESO. Hans forskningsintressen handlar om inkludering/exkludering i mångkulturella demokratier. Magnus arbetar just nu med ett Project som handlar om socialt exkluderade unga i mångetniska förorter. Särskolan - en skola för alla? Barbro Svensson, universitetsadjunkt Linköpings universitet Föreläsning tar upp särskolan och den särskilda skolplikten i ett historiskt och nutida perspektiv. Föreläsaren arbetar som lärare vid IBL/ Linköpings universitet. Att möta barn, ungdomar och vuxna med läs och skrivsvårigheter Birgitta Herkner Doktorand Stockholms universitet Föreläsaren berättar om sin forskning utifrån aspekten dyslektiska problem/läs - och skrivsvårigheter. Orsaker och konsekvenser. Birgitta Herkner är lärare på kom. vux., hon har haft forskningsuppdrag inom kriminalvården. Birgitta Herkner har skrivit sin avhandling kring läsutveckling under grundskolans tidiga år. Att möta flickor och pojkar i en skola för alla Inger Holm Föreläsningen utgår från den sou rapport som kom i dec 2011 och som speglar könets betydelse för prestationer i skolan samt förskolans arbete med genusperspektiv speglat från aktuell debatt. Barn och ungdomar som utsätts för misshandel och övergrepp Calle Ekeblom.Poliskommisarie Föreläsningen avser att ta upp möten med barn och unga som utsätts för brott eller som begår brott men också möten med förövare. 18

19 Etiska överväganden för Lärarutbildning Linköpings universitet. Att bedriva forskning och systematiskt studera grupper och individer är viktigt inom utbildningen till lärare. Ett grundläggande etiskt förhållningssätt då du som student befinner dig i pedagogiskverksamhet är att hämta stöd från Läraryrkets etik se länk: Lärarstudenter behöver också arbeta med och öva metoder för att kartlägga verksamhetsfält och interaktion mellan människor. I utbildningen förekommer undersökningar för att fullgöra olika arbetsuppgifter, studiebesök i skilda verksamheter samt verksamhetsförlagd utbildning som i sig är ett deltagande i och studie av barn, ungdomar och vuxnas vardag. Då du som student utför ett arbete av forskande karaktär, t. ex. intervjuer med barn och observationer i verksamheter har du dessutom att beakta forskningsetiska krav Lärarutbildningen avslutas med ett större enskilt forskningsarbete på Av-nivå. Enskilda individer och grupper har ett berättigat krav på skydd mot otillbörlig insyn i sin vardag och sina livsförhållanden. Individer får inte heller utsättas för psykisk eller fysisk skada, förödmjukelse eller kränkning. Detta krav, som kallas individskyddskravet, är den självklara utgångspunkten för forskningsetiska överväganden. De regler som tidigare formulerats av Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet går idag att hitta på Vetenskapsrådets hemsida ( ). På Vetenskapsrådets hemsida finns en speciell webbplats där information om forskningsetik finns samlad Ett annat dokument som förklarar de forsknings-etiska riktlinjerna är Från detta dokument har vi hämtat en sammanfattning av De fyra forskningsetiska principerna Informationskravet: Forskaren skall informera uppgiftslämnare och undersökningsdeltagare om deras uppgift i projektet och vilka villkor som gäller för deras deltagande. De skall därvid upplysas om att deltagandet är frivilligt och om att de har rätt att avbryta sin medverkan. Informationen skall omfatta alla de inslag i den aktuella undersökningen som rimligen kan tänkas påverka deras villighet att delta. (s.7) Samtyckeskravet: Forskaren skall inhämta uppgiftslämnares och undersökningsdeltagares samtycke. I vissa fall bör samtycke dessutom inhämtas från förälder/vårdnadshavare ( t.ex. om de undersökta är under 15 år och undersökningen är av etiskt känslig karaktär). (s.9) De som medverkar i en undersökning skall ha rätt att självständigt bestämma om, hur länge och på vilka villkor de skall delta. De skall kunna avbryta sin medverkan utan att detta medför negativa följder för dem. (s.10) I sitt beslut att delta eller avbryta sin medverkan får inte undersökningsdeltagarna utsättas för otillbörlig påtryckning eller påverkan. Beroendeförhållanden bör heller inte föreligga mellan forskaren och tilltänkta undersökningsdeltagare eller uppgiftslämnare. (s.10) Konfidentialitetskravet: All personal i forskningsprojekt som omfattar användning av etiskt känsliga uppgifter om enskilda, identifierbara personer bör underteckna en förbindelse om tystnadsplikt beträffande sådana uppgifter. (s.12) Alla uppgifter om identifierbara personer skall antecknas, lagras och avrapporteras 19

20 på ett sådant sätt att enskilda människor ej kan identifieras av utomstående. I synnerhet gäller detta uppgifter som kan uppfattas vara etiskt känsliga. Detta innebär att det skall vara praktiskt omöjligt för utomstående att komma åt uppgifterna. (s.12) Nyttjandekravet: Uppgifter om enskilda, insamlade för forskningsändamål, får inte användas eller utlånas för kommersiellt bruk eller andra icke-vetenskapliga syften. (s.14) Personuppgifter insamlade för forskningsändamål får inte användas för beslut eller åtgärder som direkt påverkar den enskilde (vård, tvångsintagning, etc.) utom efter särskilt medgivande av den berörda. (s. 14) Ytterst är det den undersökandes eget ansvar att se till att studier av människor är av god kvalité och etiskt acceptabla. Forskning som involverar barn och ungdomar är ur etiskt perspektiv särskilt problematiskt och kräver ytterligare etiska överväganden. Det ligger i sakens natur att det är svårare att erhålla t. ex. ett adekvat samtycke, då barns/ungdomars möjligheter att överblicka konsekvenser är begränsad, och den inbyggda maktrelation som råder mellan barn/ungdomar å ena sidan och vuxna å den andra gör att barnet/ungdomen kan känna sig tvingad att delta. Särskilda regelverk omgärdar barns och ungdomars rättigheter av den här anledningen t.ex. Europarådet rekommendation 1121 (1990) och den Europeiska konventionen av 25 januari 1996, om barns rättigheter samt FN:s Deklaration om barnets rättigheter. I förhållandet barn/ungdomar vuxen finns alltid en maktrelation som tidigare nämnts, därför är det av extra stor betydelse att vi är helt på det klara med att barnet/ungdomen har givits möjlighet att uttrycka önskan om medverkan eller inte. Viktigt är också att individens kroppsspråk får indikera om barnet verkligen uppfattar situationen som positiv. Individens önskan och välbefinnande bör vara det som slutligen avgör om det är möjligt att genomföra studien. Föräldrar/vårdnadshavare, ansvarig personal ska alltid vara informerade och få möjlighet att diskutera, fråga och besluta kring sin eller sina barns medverkan i undersökningar (Se ovan regel 2). Studier av individer ska alltid föregås av forskningsetisk reflektion. Diskutera med ansvarig lärare, mentor och/eller vägledare om du är osäker. Läs också kring forskningsetik på Codex hemsida: Uppsala Codex Forskarens etik: Inger Holm, Helene Elvstrand, ISV

21 Litteraturlista till kurs 9NAA01 En förskola och skola för alla, 7,5 hp Obligatorisk litteratur Börjesson, M. & Palmblad, E. (2003) I Problembarnens tid. Stockholm, Carlssons Bokförlag (Inledning + kap. 1,4,5) Gustafsson, L.H. (2010). Växa - inte lyda. Stockholm: Norstedt. Hellberg, K. ( 2006) Olik-annorlunda-kategoriserad. Elevers berättelser från ett individuellt gymnasieprogram. I Normalitetens förhandling och förvandling, red. Judith Lind (finns att hämta på LISAM) Holm. I och Torstensson-Ed,T. (2006) Life history, metod i utbildningen av lärare(finns att hämta på LISAM) James.A, Jenks.C & Prout.A (2002) Theorizing Childhood. Cambridge. (kapitel 1 och 2) Korczak, J.(1992) Hur man älskar ett barn. HLS förlag Liedman Sven-Eric (2011) Hets! En bok om skolan. Albert Bonniers förlag Runfors, A. (2004) När blir man svensk i SOU 2004:33 Kunskap för integration, kap.2 (Kan hämtas på nätet: Skolverkets skrifter (2007) Att arbeta med särskilt stöd med hjälp av åtgärdsprogram ( Wahlström, G. (1997) Kirre: en bok om att möta, vårda och fostra trasiga barn. Hässelby. Runa. (kap.3,5) Wigg. U (2009) Att analysera livsberättelser. Fejes. A & Thornberg. R. (red) Handbok i kvalitativ analys. s.198 s.215 Stockholm. Liber För studenter med inriktning förskola Lpfö98 reviderad 2011 Skolverket (2012) Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan Pedagogisk dokumentation. Skolverket publikationer För studenter med inriktning skola och fritidshem Lpo 11 Skolverket (2011) Särskilt stöd i grundskolan.(skolverkets hemsida publikationer) Metodlitteratur att välja bland: (och/eller annan jämförbar metodlitteratur) Bryman, A (2004) Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber. Cederborg, A-C (2000) Barnintervjuer: vägledning vid utredningsarbete. Stockholm Liber Einarsson, C. & Hammar Chiriac, E. (2002) Gruppobservationer i teori och praktik. Lund Studentlitteratur Fejes, A och Thornberg, R. (2009) Handbok i kvalitativ analys. Stockholm Liber Kaijser, L. & Öhlander, M. (1999) Etnologiskt fältarbete. Lund Studentlitteratur Valfri redovisad litteratur till den skriftliga examinationsuppgiften 21

22 Referenslitteratur Ahlberg, A (red.) (2009). Specialpedagogisk forskning: en mångfasetterad utmaning. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur Ahlberg, Ann (2001). Lärande och delaktighet. Lund: Studentlitteratur Ahlén, F (2011) Stå upp, stå ut, stå kvar. Lärande, specialpedagogik och förändringsarbete. Nordstedts Ahmadi, N. (2003) Ungdom, kulturmöten, identitet. Stockholm. Liber Andersson B-E. (2001) Ungdomarna, skolan och livet. Stockholm. Centrum för barn- och ungdomsvetenskap. Andersson B-E. (1999) Spräng skolan. Jönköping. Brain Books Andersson. C. (1996) Om struliga flickor -beteende och bemötande i Vård av ungdomar med sociala problem, red Armelius, B-Å, SIS, Stockholm, Liber Andersson. G. (2004) Barn i samhällsvård. Lund. Studentlitteratur Andersson, G. & Swärd, H. (2007) Barn utan hem. Olika perspektiv. Lund. Studentlitteratur Andersson. I. (2004) Lyssna på föräldrarna: om mötet mellan hem och skola. Stockholm. HLS Annerén, G. (2002) Downs syndrom, en bok för föräldrar och personal. Stockholm. Liber AB. Apelmo, E. & Sellerberg, A M. (2006) Shit, jag kan också lyckas om genus och funktionshinder och idrottande kroppar. Lunds universitet Armelius, B.Å m.fl (1996) Vård av ungdomar med sociala problem en forskningsöversikt. Liber. Stockholm. Asmervik. S. m fl. (2007) Barn med behov av särskilt stöd : grundbok i specialpedagogik. Lund. Studentlitteratur Asp-Onsjö, L. (2006) Åtgärdsprogram, dokument eller verktyg. Diss. Göteborgs universitet Assarson, I. (2009). Utmaningar i en skola för alla: några filosofiska trådar. Stockholm: Liber Assarson, I. (2007). Talet om en skola för alla: pedagogers meningskonstruktion i ett politiskt uppdrag. Diss. Lun d : Lunds universitet, 2007 Internet. Atterström, H. & Persson, R.S. (2006) Brister eller olikheter? Lund, Studentlitteratur Bakk. A. & Grunewald. K. (2006) Omsorgsboken, Liber. Utbildning Beckman. V. (2004) ADHD/DAMP:en uppdatering. Lund. Studentlitteratur Beckman, v. (2007) Strider under hjärnåldern: om ADHD, biologism, sociologism. Enskededalen. Pavus utbildning Bengtsson, A-B & Gavelin,I (2004) Familjer och missbruk. Liber. Stockholm Bengtsson. H. & Svensson. K. (2006) Ansvar och sekretess. Stockholm. Liber Bergem, T. (2000). Läraren i etikens motljus. Lund: Studentlitteratur Berglund. S-A (1998) Val av livsstil: problemungdomars sätt att hantera verklighet och konstruera identitet.diss. Umeå. Institutionen för socialt arbete 22