Kurshandledning 9naa04 En förskola och skola för alla, 7,5hp Preschool and School for all

Transkript

1 Lärarutbildningen vid Linköpings universitet VT-16 Kurshandledning 9naa04 En förskola och skola för alla, 7,5hp Preschool and School for all Kursansvarig: Nedžad Mešić, kursansvarig: 1

2 INNEHÅLL VÄLKOMMEN TILL EN FÖRSKOLA OCH SKOLA FÖR ALLA (9NAA04) VT KURSHANDLEDNINGEN... 4 Tider... 4 Arbetsgrupper och lärare... 4 EXAMINATIONSFORMER... 5 Inlämnade texter i kursen... 5 Omexamination (igentagning)... 5 URKUND, FUSK OCH PLAGIAT... 6 ARBETSFORMER... 7 SLUTEXAMINATION (INGÅR I SRE1)... 9 EXAMINATIONSSEMINARIUM (INGÅR I SRE1) LITTERATURSEMINARIUM 1 (INGÅR I SME1) LITTERATURSEMINARIUM 2 (INGÅR I SME1) LITTERATURSEMINARIUM 3 (INGÅR I SME1) FÖRELÄSNINGAR ETISKA ÖVERVÄGANDEN FÖR LÄRARUTBILDNING VID LINKÖPINGS UNIVERSITET De fyra forskningsetiska principerna LITTERATURLISTA Obligatorisk litteratur Referenslitteratur Skönlitteratur

3 Välkommen till En förskola och skola för alla (9naa04) VT2016 Vi hoppas att den här studiehandledningen ska hjälpa dig att orientera dig genom kursen. En kurs som förhoppningsvis kommer att förbereda dig inför din kommande profession och som ska inspirera dig till reflektion och erbjuda förutsättningar för lärande. Tillsammans med dig hoppas vi att vi ska göra kursen till en värdefull och intressant fortsättning på din utbildning. Som du kanske redan upptäckt har kurskoden ändrats och blivit två koder 9NAA01 har blivit 9NAA04 och 9NAA05. Detta eftersom all VFU nu ligger i särskilda kurser i praktiken betyder det ingenting för dig som student mer än att du måste registrera dig på två kurser. Vi kommer att introducera VFU delen redan i denna kurs då kurserna på olika sätt bygger på varandra. När vi planerat den här kursen har vi utgått från förskolan och skolan som arenor för möten. Vi har tänkt utifrån tre viktiga områden, som vi vet har betydelse för möjligheten att genomföra en förskola och skola för alla: demokrati och delaktighet hur normalitet och avvikelse konstrueras egna attityder och värderingar, samt hur de påverkar barns och ungdomars möjligheter till delaktighet och lärandet Vi har försökt att utifrån detta skapa en kurs som ger dig som student möjlighet att söka och tillägna dig kunskap och insikter samt handlingsberedskap för att möta alla barn i en förskola och skola för alla. Vi önskar att det som tas upp i kursen ses i ett livsperspektiv, men att kunskapen och handlingsberedskapen diskuteras utifrån det egna kunskapsbehovet och eget valt verksamhetsfält. Kursen är en översiktskurs på AV-nivå. Den ingår i utbildningens allmänna utbildningsområde och har sin grund i utbildningsvetenskap. Kursen har en tvärvetenskaplig kunskapsbas. Utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv genomförs ett fältarbete med kvalitativ ansats. Kursen innehåller också en fördjupning i kvalitativ analys. Etiska frågeställningars plats under hela den vetenskapliga processen behandlas. Kursansvarig är Nedžad Mešić. Du är alltid välkommen med frågor och tankar kring dina studier och kursen. Nedzad.mesic@liu.se, tel: , rum B423. Vi använder oss av LISAM för kontakt och information. Linköpings universitet har bytt ut kommunikationssystemet It s Learning mot LISAM. Jag uppmanar er att gå in Linköpings universitets hemsida och läsa om LISAM om det är nytt för er. Vi hjälps åt om vi stöter på problem med detta. Glöm inte att ta ut kursplanen för 9NAA04, som finns på ISV:s hemsida! 3

4 Kurshandledningen Kurshandledningen är upplagd så att du ska kunna använda den parallellt med ditt schema för VT Vi uppmanar dig att titta på det elektroniska schemat varje vecka då eventuella förändringar visas där. I kurshandledningen hittar du bl.a. information om arbetsformer, kursens innehåll och examinationsuppgifter. I slutet finns en referenslista som också innehåller den obligatoriska litteraturen. Ytterligare information får du vid introduktionerna: v.4 - Introduktion till kurserna 9naa04 & 9naa05 Tider Kursen En förskola och skola för alla ges period 1, vt-2016, v.4, 5, 12 och 13. VFU: v.6, (alt. 7, 8), 9, 10, 11. Arbetsgrupper och lärare I kursen kommer vi att vara 5-10 studenter som jag vet i skrivande stund. Det betyder att vi kommer att ha en arbetsgrupp. Arbetsgruppens lärare är jag, Nedžad Mešić, och kommer att vara med vid de flesta examinerande tillfällen och kommer också att granska den individuella examinationen. Nedžad Mešić: nedzad.mesic@liu.se Urkundsadress: nedme85.liu@analys.urkund.se 4

5 Examinationsformer Koder och poäng i kursen: 9naa04, En förskola och skola för all, 7,5hp Examinator Nedžad Mešić Seminarier enskilt och i grupp; SME1, 3hp Enskild skriftlig examination; SRE1, 4,5hp Vid samtliga examinerande seminarier är ett kriterium att delta konstruktivt. Det innebär i den här kursen att man är väl förberedd genom inläsning av seminarietexter och/eller deltar i förberedelser och gruppresentationer vid muntliga seminarier och därigenom medverkar konstruktivt till gruppens lärande. Ett konstruktivt deltagande innebär också att man lyssnar till övriga deltagare. Det behöver inte innebära att man innan seminariet förstått allt man mött under kursen, men att man under seminariets gång är intresserad av att diskutera och försöka förstå det man på olika sätt tagit del av. Seminariet ska också vara ett lärtillfälle. Att kritiskt värdera den litteratur du läst är också ett kriterium för att bli godkänd. Det innebär i den här kursen bland annat att du tydligt visar vilket/vilka teoretiska perspektiv och utgångspunkter författaren/författarna har, hur ett innehåll vetenskapligt framställs och belyses. Du ska också kunna ställa/problematisera de olika texterna mot varandra. För alla examinationer finns särskild information i denna studiehandledning. Den informationen specificerar uppgifternas innehåll och krav för att bli godkänd. Inlämnade texter i kursen Alla texter som du lämnar i kursen ska vara skrivna i Times New Roman. 12 punkter, 1,5 radavstånd. Din text ska vara skriven på korrekt svenska. Alla skriftliga inlämningar även paper ska innehålla korrekta referenser och åtföljas av litteratur/referenslista. Omexamination (igentagning) Examinerande inslag tas igen med ansvarig lärare eller kursansvarig. Principen är att ytterligare tre examinationstillfällen i studentgrupp ges, det första efter ca 14 dagar. De två övriga efter kursens slut (men inom ett år). För kännedom om det regelverk som styr arbete med omexamination, bedömningar av kompletteringar etc., följ länken: 5

6 Urkund, fusk och plagiat Det finns regler om plagiering på universitet och även i forskarsamhället, detta är en forskningsetisk fråga, läs t.ex. Närvänen, När kvalitativa studier blir text, Studentlitteratur 1999, kapitlet Etik och det vetenskapliga skrivandet. Plagiering av andra källor (dvs. att man kopierar andra texter utan att ange referenser, antingen från litteratur eller från andra källor såsom från internet, andra studenters arbeten, egna tidigare arbeten m.m.) betraktas som fusk. Ibland inte minst vad gäller t.ex. hemtentamina händer det också att man ligger för nära ursprungstexten, vilket kan bli betraktat som plagiat. Det är också viktigt att omformulera det man läst, det är också på det sätt som man student visar att man har förstått det som man har läst. Tänk också på att ett individuellt examinationsarbete måste vara en individuellt framtagen text, även om ni har arbetat med frågorna i grupp ni kan inte ge hela eller delar av textavsnitt till varandra. Läraren har skyldighet att anmäla varje misstänkt fall av plagiering/fusk till disciplinnämnden på universitetet. Om det visar sig att studenten plagierat text så kan man som student bli avstängd från studier under en viss tid. Under den tidsperioden förlorar man också rätten till studielån, tillika blir man avstängd från universitetets datorer. För att slippa dessa problem måste ni alltså omformulera det ni läser till en självständig text samt referera till de källor ni har använt. Ligg inte för nära ursprungstexten, använd noggranna referenser till ursprungstexten och markera med citattecken samt korrekta sidhänvisningar när ni lånar direkta meningar eller delar av meningar ur en ursprungstext. Av hänsyn till er studenter vill vi att alla möjligheter att hysa minsta misstanke om fusk och plagiat bör undanröjas. Tolkningen av vad som är fusk och plagiat, är inte självklar. Därför använder vi oss av urkund (en tjänst som utför dokumentjämförelser) när det gäller hemtentamen i denna kurs. Systemet visar oss lärare på ett mycket tydligt sätt hur många procent av en mening, stycke, eller delar av den skrivna texten som överensstämmer med tidigare skriva texter, och varifrån detta har inhämtats. Information om urkund: Studenten skickar sitt dokument (hemtentamen) till de två nedanstående mejladresserna: Nedžad Mešić: nedzad.mesic@liu.se Urkundsadress: nedme85.liu@analys.urkund.se Läs mer om fusk och disciplinärenden: k?l=sv (alternativt sök på fusk i sökfältet på: Ni kan även ta del av nedanstående rapport i ämnet: 6

7 Arbetsformer Under hela utbildningen till lärare sker en del av arbetet i studentarbetsgrupper. Vi vill poängtera att arbetsgruppen är ett viktigt instrument för att uppnå en del av den här kursens mål. Det är i dialog med andra, som man har möjlighet att få syn på både sina egna och andras värderingar och på kunskap och okunskap. Arbetet i arbetsgruppen är viktigt för att ge diskussioner kring attityder, värderingar och kunskap en dynamisk prägel och för att så många perspektiv som möjligt ska synliggöras. Vi har också försökt utforma uppgifter så att det ska vara nödvändigt och värdefullt att både före, under och efter uppgiftens genomförande arbeta i arbetsgruppen. Uppgifterna examineras alltid individuellt, även om de sker i arbetsgruppen. Vid ett tillfälle examineras studenten tillsammans med sin arbetsgrupp i ett kreativt fördjupningsseminarium tillsammans med några av de andra arbetsgrupperna. Arbetsgruppen förväntas genom diskussioner bli ett stöd i lärandet. Arbetsgruppens och den enskilde studentens arbete är uppbyggt kring tre litteraturseminarier, två föreläsningar, en skriftlig hemtentamen samt fem veckors verksamhetsförlagd utbildning. Vid flera tillfällen under kursen är arbetsgruppen inlagd utan lärare, detta som en påminnelse om att kommande arbetsuppgifter kräver planering och arbete i arbetsgruppen. Vid dessa tillfällen får arbetsgruppen själva ändra tid eller arbetsgång om det blir bättre för gruppen, men så länge som deadlines hålls. Mer information riktad till programmets studenter kring studieteknik och studentstöd kan ni ta del av via nedanstående länkar. Vid behov, tveka inte på att kontakta kursansvarig. Kom ihåg! I allt arbete tillsammans med människor är det viktigt att vi arbetar med och medvetandegör våra attityder och hur vi förhåller oss, vilket språk vi använder och vad vi säger då vi talar om och till människor och om situationer. I lärares fall handlar det i huvudsak om förhållandet till barnen/ungdomarna, deras familjer och sina kollegor. Att vara professionell och använda ett icke värderande språk är viktigt - något att öva på i arbetsgruppen. Tystnadsplikt och sekretessfrågor är en vital del i kursen. Tänk därför på att efterfråga den försäkran om tystnadsplikt vi förväntar oss att du tar del av och skriver under då du kommer till din VFU-plats. För gärna en dialog med din vägledare och övrig personal om dessa frågor. I studiehandledningen finns en sida som handlar om forskningsetik och utbildning som du bör ta del av inför bl.a. hemtentamen. Gå gärna in på nedanstående internetadresser kring etik i forskning: Utvärdering är i alla sammanhang viktig och inom universitetet har vi en skyldighet att utvärdera vårt arbete i förhållande till utbildningsplan, kursplaner och examinationsrätt. Utvärdering är också en vital del i lärarprofessionen, där all verksamhet bör följas upp och revideras utifrån utvärdering. Vi tar gärna emot synpunkter från dig kring allt som har med kursen att göra under kursens gång. Vi återkommer i slutet av kursen med utvärderingsfrågor i Linköpings universitets utvärderingssystem, KURT. 7

8 Vi inbjuder er att under hela kursen ta kontakt med kursteamet för frågor och ev. utvärdering och synpunkter som kan resultera i förbättringar. Vi ser fram emot att arbeta tillsammans med er och hoppas att kursen kommer att inspirera till studier, reflektioner och lärande. Nedžad Mešić med kursteam Linköpings universitet. 8

9 Slutexamination (ingår i SRE1) Den skriftliga individuella examinationen är i form av en hemtentamen. Syftet med uppgiften är att du ska visa förmåga att identifiera, beskriva och analysera möjligheter såväl som hinder för barn/ungdomars delaktighet och lärande i förskola/skola. Uppgiften ska också pröva din förmåga att dokumentera, problematisera och analysera förskolans, skolans eller fritidshemmets pedagogiska arbete med barn/ungdomar i behov av stöd. Svårigheter som uppstår för ett barn i en viss situation blir en utgångspunkt för pedagogiskt förändringsarbete. Examinationen innebär att skriva en del av en pedagogisk planering för ett barn i behov av tillfälligt eller varaktigt stöd med utgångspunkt och fältarbete i din verksamhetsförlagda utbildning och med stöd i lagtexter och skolverkets vägledande råd. Skollagen exempelvis 3 kap. 1-5 gäller alla skolformer 6-12 gäller ej förskolan. I dessa paragrafer framgår att barn i behov av stöd har en lagstadgad rätt till ett åtgärdsprogram i grundskolan. Detta program ska bl.a. innehålla pedagogisk kartläggning, analys och målformuleringar som handlar om individen, gruppen och organisationen. Åtgärdsprogram ersätter inte och ersätts inte av IUP. Barn i behov av stöd kan omfattas av båda. Förskolan har inte denna lagliga skyldighet att skriva ett åtgärdsprogram men barn i behov av stöd i förskolan ska ha en handlingsplan och ha en pedagogisk dokumentation som överensstämmer med intentioner och värden som finns i förskolans läroplan. Många förskolor har dock sedan tidigare, stor erfarenhet av att upprätta åtgärdsprogram. I den här uppgiften skall du identifiera, beskriva och analysera faktorer på grupp- och organisationsnivå som är möjligheter respektive hinder för ett barn i möten och lärande. Stor vikt ska läggas på möjligheterna för individens delaktighet, ett professionellt språk och en etikdiskussion genom hela den process som arbetet utgör. Som grund för uppgiften ska du under din verksamhetsförlagda utbildning eller del av den följa ett barn/ungdom och kartlägga hans/hennes situation utifrån någon/några av de grupper och aktiviteter han/hon deltar i och förskolan/skolan/fritidshemmets som organisation. För att göra detta ska du använda fältarbete som metod. Detta fältarbete ska du sedan bearbeta, analysera och presentera i en pedagogisk planering. Tänk på att diskutera val av barn med din handledare. Texten kan ha följande innehåll: 1. Inledning Du börjar arbetet med att skriva en inledning. Här berättar du om ditt val av barn/ungdom. Du skriver kort om hur du kom fram till ditt val av barn/ungdom. Därefter beskriver du det fokus du valt. Det betyder, i det här sammanhanget, vilka delar av barnets skol-/ förskole situation du valt att kartlägga och motiv för detta. Inledningsdelen kan också innehålla bakgrundsfakta om verksamhetens organisation/förutsättningar (organisatoriskt och pedagogiskt), grupper och området verksamheten finns inom ev. barnets bakgrund m.m. kanske också för arbetet relevant bakgrundsfakta kring barnet. 2. Metoddel med etiska överväganden Inledningen följs av en metoddel där du diskuterar ditt val av metod/metoder för kartläggningen och motiverar ditt val. Du ska beskriva metoden/metoderna och förankra i metodlitteratur. Metoddelen ska innehålla en forskningsetiskdel där du reflekterar över och problematiserar arbetet med att kartlägga miljöer där barn och ungdomar men även vuxna, i olika roller finns. 9

10 Forskning tillsammans med barn och ungdomar kräver extra stor etisk eftertanke. Problematisera detta och beskriv hur du själv har tänkt i förhållande till de fyra forskningsetiska principerna i den här uppgiften. Att arbeta med kartläggning i skol/förskoleverksamhet kräver medgivande och delaktighet från barn/ungdom och vårdnadshavare hur tänker du kring detta i denna examinationsuppgift? Exempel på frågor som ska besvaras: Hur blir barnet/barnen informerade om att du finns som betraktare med forskningsnära uppgifter runt dem? Hur får du föräldrarnas samtycke till din studie? Tänk redan här på etiska överväganden och sekretessfrågor, barnets ev. föräldrars delaktighet i arbetet och hur barnets/barnens och de vuxnas situation och handlingar framställs. Det ska klart framgå av din forskningsetiska diskussion att du är helt på det klara med hur relationen vårdnadshavare - forskare ser ut då forskning innefattar barn och ungdomar under 15 år. 3. Pedagogisk kartläggning I den pedagogiska kartläggningen (grundad på vald metod, som beskrivits i metoddelen) ska du konkret beskriva t.ex. relationer, grupper, miljöer och situationer som utgör förutsättningarna för ditt barns delaktighet och lärande. Barnets/ungdomens svårigheter ev. diagnos (individnivå) formuleras endast som kunskap av betydelse för den pedagogiska planeringen. Utgångspunkten bör vara barnets tillgångar och resurser (detta i syfte att ha i åtanke då pedagogiskt förändringsarbete ska föreslås). Du kan inleda med att kort beskriva förskola/skolan/fritidshemmet som organisation och pedagogisk verksamhet, om du inte gjort det tidigare t.ex. i inledningen. I kartläggningen berättar du om ett barns situation i verksamheten eller delar av den. Tänk på att det inte är möjligt att framställa någons historia utan att göra urval och anlägga perspektiv. Det skall därför framgå vilka personer som bidrar till framställningen av barnets skolsituation i ditt arbete (barnets, lärarens, förälders, ditt eget eller andras t.ex. barnets kamrater). Att vara tydlig med vilka personer som uttalar sig gäller hela arbetet inte enbart kartläggningen. I detta avsnitt ska du inte värdera utan endast beskriva. I denna del ska du som en kamera visa vad du har sett eller hört utan att tycka till om det du återger. Visa på något sätt delar av observationer eller intervjuutdrag. 4. Analys Analysen ska bygga på de situationer som du beskrivit i din kartläggning. Analysen ska ha relevans till hur förskolan/skolan/ fritidshemmet skapar möjligheter eller hinder för delaktighet och lärande för det barn/ungdom du följt. Det är centralt för uppgiften att du här problematiserar och kritiskt värderar de synsätt, arbetssätt och insatser som präglar ditt barns situation i verksamheten och att du förankrar din analys i relevant teori. Du väljer själv litteratur utifrån ditt fokus. Tänk på att det är viktigt att eftersträva att använda ett språkbruk som framtida kollegor eller föräldrar till berörda barn ska kunna ta del av. Skriv uppgiften kritiskt men som om den vore offentlig använd med andra ord en professionell och icke-emotiv kritisk ton. 5. Förslag till pedagogiskt förändringsarbete på organisation/gruppnivå En del av examinationen ska innehålla förslag till pedagogiskt förändringsarbete på gruppoch organisationsnivå, som skulle kunna bidra till goda möjligheter för ditt barns delaktighet och lärande. Även här ska du koppla till relevant litteratur i de förslag till insatser som du tänker kring. Delen ska vara refererad du väljer själv litteratur. Det är viktigt att de tre delarna kartläggning, analys och förslag till förändring hänger samman så att en röd tråd urskiljas. Pedagogiskkartläggning: Vad ser du hör du - frågar du efter (observationer, intervjuer). Analysen: Hur tolkar- analyserar du det du hört/sett? Vad det 10

11 du sett och hört står för, skriver du fram med hjälp av relevant teori. Förslag till förändring: När du nu på goda grunder tror dig veta varför hinder uppstår för barnet/ungdomen i delaktighet eller lärande eller i båda områdena - hur vill du som pedagog förändra för att öka möjligheterna för barnets/ungdomens delaktighet och lärande? 6. Diskussionsdel Arbetet avslutas med en diskussionsdel, där du problematiserar och reflekterar över dina erfarenheter av att utforma en pedagogisk planering för ett barn/ungdom. Skriv fram hur sambandet individ- grupp- och organisationsnivå ser ut i ditt arbete. Här ska finnas med tankar dels om att vara professionell i att använda ett icke värderande språk, dels om barns och föräldrars delaktighet i arbetet samt en diskussion om etiska dilemman som du erfarit vid genomförandet eller kan tänkas få i en liknande situation i framtiden. I hela processen är barnets samt föräldrars erfarenheter och åsikter värdefulla och skall om möjligt ingå som en viktig del av planen. Arbetets omfattning Arbetet ska omfatta ord. Detta motsvarar ungefär 8-10 sidor förutom framsida, innehållsförteckning och litteraturlista. Utöver obligatorisk litteratur ska du relatera till egen vald litteratur. Deadline Examinationsuppgiften ska vara inlämnad senast måndag v.12 kl Skicka uppgiften till de två nedanlistade mailadresserna: nedzad.mesic@liu.se nedme85.liu@analys.urkund.se Obligatoriska referenser för examinationen Egen vald litteratur För studenter med inriktning förskola: Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket Skolverket (2012) Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan Pedagogisk dokumentation. Skolverket publikationer För studenter med inriktning skola och fritidshem: Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Stockholm: Skolverket. Skolverket (2014) Stödinsatser i utbildningen om ledning och stimulans, extra anpassningar och särskilt stöd. Skolverkets hemsida publikationer. Kriterier för att bli godkänd på den skriftliga uppgiften: Att det som beskrivs ovan finns med i din examination generellt Att metoden och den forskningsetiska diskussionen är väl beskrivna och förankrade litteratur Att kartläggningen är beskrivande och tydlig Att analysen och förslagen till pedagogisk förändring är väl beskriven, problematiserad och relaterad till vetenskaplig litteratur Att kartläggning, analys och förslag till pedagogisk förändring hänger samman på ett tydligt sätt Att den obligatoriska litteraturen/dokumenten är framskriven 11

12 Examinationsseminarium (ingår i SRE1) Ett examinationsseminarium i arbetsgrupp hålls med diskussioner kring att arbeta med pedagogisk planering för barn/ungdomar i behov av stöd. Syftet är att studenten ska kunna problematisera och analysera uppgiftens innehåll som hinder respektive möjligheter i förskolans/skolans pedagogiska arbete med barn och ungdomar i behov av stöd. Inför seminariet reflekterar du över erfarenheter från ditt arbete med examinationen utifrån syftet med seminariet. För att bli godkänd på examinationsseminariet ska du delta konstruktivt i seminariet genom att bidra med exempel från din skriftliga examination och aktivt delta i diskussionen som kommer upp. Du behöver inte förbereda dig mer än att tänka kring ev. frågor och tankar som uppstått under arbetet med examinationen Återkoppling sker genom att examinerande lärare lämnar skriftliga och muntliga kommentarer vid examinationsseminariet. Igentagning av hemtentamen för enskild student sker enligt examinerande lärares återkoppling. Igentagning av examinationsseminarium ta kontakt med bedömande lärare. 12

13 Litteraturseminarium 1 (ingår i SME1) Syftet med seminariet är att studenterna tillsammans ska diskutera en av kursens grundfrågor om hur normalitet och avvikelse konstrueras på olika sätt. Studenten ska kunna analysera vad som formar uppfattningar om normalitet i samhälle och förskola och skola. Seminariet är examinerande. Det hålls i arbetsgruppen tillsammans med lärare. Lärarens uppgift är förutom att inneha en examinerande roll, att underlätta gruppens arbete, t.ex. genom att hålla samman diskussionen och lyfta frågor som är centrala men ej kommit upp till diskussion. Seminariet är också ett inlärningstillfälle där studenter och lärare tillsammans kan tänka kring texterna. Obligatorisk litteratur: Börjesson. M & Palmblad. E (2003) I Problembarnens tid. Stockholm. Carlssons bokförlag (Inledninng + kap.1,4,5) Hellberg. K (2006) Olik - annorlunda- kategoriserad. Lind. J(red) Normalitetens förhandling och förvandling. Stockholm Brutus Östlings Bokförlag Symposion (Artikeln finns att hämta på it s learning). Runfors, A. (2004) När blir man svensk, i SOU 2004:33 Kunskap för integration, kap.2 (Kan hämtas på nätet: För att bli godkänd ska du (kriterier) Förbereda dig genom att läsa de tre texterna och reflektera kring följande övergripande frågor. Under seminariet förväntas du kunna diskutera dessa frågor med texterna som utgångspunkt. o Hur konstrueras normalitet och hur bidrar olika aktörer till konstruktionen? o Vilka likheter och olikheter ser du i texterna? Tänk särskilt på hur språket bidrar till konstruktionen. Ta med dig två egna diskussionsfrågor till seminariet (Du kan naturligtvis lyfta frågor på texterna, kring sådant som du inte förstår eller vill lyfta av annan anledning). I samband med seminariet skriver du ett paper 1 A4, 1,5 radavstånd och lämnar in denna senast måndag v.5. Utgå från dina egna eller de övergripande seminariefrågorna samt seminarielitteraturen. Reflektera kring normalitet och dess konstruktion utifrån texterna och seminariet med samhället, skolan och förskolan som utgångspunkter. Bedömningen görs för varje student enskilt utifrån delaktigheten vid seminariet och det egna papret. Bedömningen görs av examinerande lärare utifrån kriterierna för seminariet. Studenten får inom två veckor kommentarer utifrån momentets kriterier. Ev. komplettering av uppgiften lämnas till examinerande lärare enligt överenskommelse. 13

14 Litteraturseminarium 2 (ingår i SME1) Syftet med seminariet är att lyfta synen på barn och ungdomar i dagens samhälle. Seminariet tar sin utgångspunkt i barndom som socialkonstruktion och en problematisering av olika barnsyn. Obligatorisk litteratur: James.A, Jenks.C & Prout.A (2002) Theorizing Childhood. Cambridge. Kap 1 och 2. Den här texten anses som svår av studenterna. Bra om du ändå kan bilda dig en uppfattning utifrån texten av hur olika tider har sett på barnet. Vad är skillnaden på de tidigare synsätten på barn och den syn som i texten framställs som dagens barnsyn den nya barnsynen med det kompetenta, agerande barnet som ett subjekt i interaktion med andra? Vi diskuterar texten vid seminariet. Gustafsson, L.H. (2010). Växa - inte lyda. Stockholm: Norstedt. Korczak, J. (2002). Hur man älskar ett barn; med introduktion av Igor Newerly och efterskrift av Sven. G. Hartman. Stockholm: Natur och kultur. För att bli godkänd ska du Till seminariet förbereda med att utifrån de texter du läst lyfta en diskussion krig barndom som social konstruktion. Utgå gärna från ett eller flera konkreta exempel du upplevt från förskola/skola. Lämna skriftligt vid seminariet tre frågor som vi kan lyfta på seminariet och som leder tankarna till socialkonstruktion av barndom. Frågorna ska förankras i de lästa texterna. (Utöver detta kan du naturligtvis lyfta andra frågor på texterna, kring sådant som du inte förstår eller vill lyfta av annan anledning). Seminariet är ett inlärningstillfälle där studenter och lärare tillsammans kan tänka kring texterna. Bedömningen görs för varje student enskilt. Bedömningen görs av examinerande lärare utifrån kriterierna för seminariet. Studenten får inom två veckor kommentarer utifrån momentets kriterier. Ev. komplettering av uppgiften lämnas till examinerande lärare enligt överenskommelse. 14

15 Litteraturseminarium 3 (ingår i SME1) Syftet med seminariet är att erbjuda möjlighet att diskutera och reflektera över situationen i förskola och skola och den negativa diskussion som den senaste tiden förts i olika sammanhang kring verksamheterna. Den allmänna debatten är livlig och ibland drar den iväg. Som lärare i förskola och skola behöver vi därför kunna argumentera och beskriva förskola och skola genom en nyanserad debatt. För detta ändamål läser vi en debattbok som kom Det är Sven-Eric Liedmans Hets! En bok om skolan. Trots att bokens titel pekar in mot skolan är den intressant också för lärare i fritidshemmet och i förskolan. Ytterligare ett syfte med upplägget på seminariet är att kort återkoppla en text som någon annan har skrivit. Obligatorisk litteratur: Liedman Sven-Eric (2011) Hets! En bok om skolan. Albert Bonniers förlag Seminariet hålls i arbetsgrupp. Ni har två pass på er. Var och en tar med sig en fråga som underlag för diskussionen och som är relaterad till litteraturen. UPPGIFTER: 1) Formulera två diskussionsfrågor som knyter an till boken inför seminariet i grupp. 2) V.12 torsdag, skriver gruppen tillsammans ett reflektionsdokument på ca 2 A4-sidor som ni skickar till den andra gruppen: AßàB. (Till följd av att antalet studenter som går kursen är relativt litet kommer dessa grupper konstrueras senare under kursens gång när vi har bättre koll på antalet studenter.) Ett ex ska också skickas till Nedžad Mešić: nedzad.mesic@liu.se. Förutom detta två-sidiga dokument ska era individuella frågor tecknas ned i ett separat dokument och skickas till Nedžad. 3) V.13 tisdag, ska gruppen gemensamt återkoppla det mottagna dokumentet till den avsändande gruppen ca 1 A4 - denna återkoppling skickas också till Nedžad Mešić: nedzad.mesic@liu.se (detta för att momentet ska bli genomfört så att SME1 koden kan godkännas). Återkopplingen är utifrån era egna tankar, den kan t.ex. vara relaterad till era egna diskussioner. Ni kan till exempel lyfta något som ni själva diskuterade men som inte tas upp i den text ni fått eller det motsatta, att det var intressant att läsa något ni inte själva varit inne på eller tolkat lika resonera och konversera. 4) Var noga med att skriva namnen på alla som har deltagit i uppgiften. Detta för att student som inte kan delta inte blir godkänd utan igentagning. Ev. komplettering av uppgiften lämnas till examinerande lärare enligt överenskommelse. 15

16 Föreläsningar Lagar och styrdokument för barn och ungdomar i behov av stöd. Jan-Åke Sandell, Kommunjurist. Föreläsningen speglar de lagrum som berör barn och ungdomar i behov av stöd i bl.a. Skollagen, Socialtjänstlagen och Lagen om stöd och service (LSS). Särskilt uppmärksammas anmälningsplikten. Etniska identifikationer och vänskapande i skolans värld Nedzad Mesic Föreläsningen en handlar om etniska identifikationers föränderlighet och betydelse för konstruerandet av social identitet. Utifrån ett fokus på etniska identifikationer kommer föreläsningen att synliggöra några vänskapandepraktiker i skolans värld. Inkludering i ett mångetniskt perspektiv Magnus Dahlstedt Magnus är docent vid REMESO. Hans forskningsintressen handlar om inkludering och exkludering i mångkulturella demokratier. Barn och ungdomar som utsätts för misshandel och övergrepp Calle Ekeblom. Poliskommisarie. Föreläsningen avser att ta upp möten med barn och unga som utsätts för brott eller som begår brott men också möten med förövare. Etiska överväganden för Lärarutbildning vid Linköpings universitet Att bedriva forskning och systematiskt studera grupper och individer är viktigt inom utbildningen till lärare. Ett grundläggande etiskt förhållningssätt då du som student befinner dig i pedagogiskverksamhet är att hämta stöd från Läraryrkets etik se länk: Lärarstudenter behöver också arbeta med och öva metoder för att kartlägga verksamhetsfält och interaktion mellan människor. I utbildningen förekommer undersökningar för att fullgöra olika arbetsuppgifter, studiebesök i skilda verksamheter samt verksamhetsförlagd utbildning som i sig är ett deltagande i och studie av barn, ungdomar och vuxnas vardag. Då du som student utför ett arbete av forskande karaktär, t. ex. intervjuer med barn och observationer i verksamheter har du dessutom att beakta forskningsetiska krav Lärarutbildningen avslutas med ett större enskilt forskningsarbete på AV-nivå. Enskilda individer och grupper har ett berättigat krav på skydd mot otillbörlig insyn i sin vardag och sina livsförhållanden. Individer får inte heller utsättas för psykisk eller fysisk skada, förödmjukelse eller kränkning. Detta 16

17 krav, som kallas individskyddskravet, är den självklara utgångspunkten för forskningsetiska överväganden. De regler som tidigare formulerats av Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet går idag att hitta på Vetenskapsrådets hemsida: På Vetenskapsrådets hemsida finns en speciell webbplats där information om forskningsetik finns samlad Ett annat dokument som förklarar de forsknings-etiska riktlinjerna är Från detta dokument har vi hämtat en sammanfattning av De fyra forskningsetiska principerna : De fyra forskningsetiska principerna Informationskravet: Forskaren skall informera uppgiftslämnare och undersökningsdeltagare om deras uppgift i projektet och vilka villkor som gäller för deras deltagande. De skall därvid upplysas om att deltagandet är frivilligt och om att de har rätt att avbryta sin medverkan. Informationen skall omfatta alla de inslag i den aktuella undersökningen som rimligen kan tänkas påverka deras villighet att delta. (s.7) Samtyckeskravet: Forskaren skall inhämta uppgiftslämnares och undersökningsdeltagares samtycke. I vissa fall bör samtycke dessutom inhämtas från förälder/vårdnadshavare ( t.ex. om de undersökta är under 15 år och undersökningen är av etiskt känslig karaktär). (s.9) De som medverkar i en undersökning skall ha rätt att självständigt bestämma om, hur länge och på vilka villkor de skall delta. De skall kunna avbryta sin medverkan utan att detta medför negativa följder för dem. (s.10) I sitt beslut att delta eller avbryta sin medverkan får inte undersökningsdeltagarna utsättas för otillbörlig påtryckning eller påverkan. Beroendeförhållanden bör heller inte föreligga mellan forskaren och tilltänkta undersökningsdeltagare eller uppgiftslämnare. (s.10) Konfidentialitetskravet: All personal i forskningsprojekt som omfattar användning av etiskt känsliga uppgifter om enskilda, identifierbara personer bör underteckna en förbindelse om tystnadsplikt beträffande sådana uppgifter. (s.12) Alla uppgifter om identifierbara personer skall antecknas, lagras och avrapporteras på ett sådant sätt att enskilda människor ej kan identifieras av utomstående. I synnerhet gäller detta uppgifter som kan uppfattas vara etiskt känsliga. Detta innebär att det skall vara praktiskt omöjligt för utomstående att komma åt uppgifterna. (s.12) Nyttjandekravet: Uppgifter om enskilda, insamlade för forskningsändamål, får inte användas eller utlånas för kommersiellt bruk eller andra icke-vetenskapliga syften. (s.14) Personuppgifter insamlade för forskningsändamål får inte användas för beslut eller åtgärder som direkt påverkar den enskilde (vård, tvångsintagning, etc.) utom efter särskilt medgivande av den berörda. (s. 14) 17

18 Ytterst är det den undersökandes eget ansvar att se till att studier av människor är av god kvalité och etiskt acceptabla. Forskning som involverar barn och ungdomar är ur etiskt perspektiv särskilt problematiskt och kräver ytterligare etiska överväganden. Det ligger i sakens natur att det är svårare att erhålla t.ex. ett adekvat samtycke, då barns/ungdomars möjligheter att överblicka konsekvenser är begränsad, och den inbyggda maktrelation som råder mellan barn/ungdomar å ena sidan och vuxna å den andra gör att barnet/ungdomen kan känna sig tvingad att delta. Särskilda regelverk omgärdar barns och ungdomars rättigheter av den här anledningen t.ex. Europarådet rekommendation 1121 (1990) och den Europeiska konventionen av 25 januari 1996, om barns rättigheter samt FN:s Deklaration om barnets rättigheter. I förhållandet barn/ungdomar vuxen finns alltid en maktrelation som tidigare nämnts, därför är det av extra stor betydelse att vi är helt på det klara med att barnet/ungdomen har givits möjlighet att uttrycka önskan om medverkan eller inte. Viktigt är också att individens kroppsspråk får indikera om barnet verkligen uppfattar situationen som positiv. Individens önskan och välbefinnande bör vara det som slutligen avgör om det är möjligt att genomföra studien. Föräldrar/vårdnadshavare, ansvarig personal ska alltid vara informerade och få möjlighet att diskutera, fråga och besluta kring sin eller sina barns medverkan i undersökningar (Se ovan regel 2). Studier av individer ska alltid föregås av forskningsetisk reflektion. Diskutera med ansvarig lärare, mentor och/eller vägledare om du är osäker. Läs också kring forskningsetik på Codex hemsida: Uppsala Codex Forskarens etik: Nedžad Mešić, ISV 18

19 Litteraturlista Obligatorisk litteratur Börjesson, M. & Palmblad, E. (2003) I Problembarnens tid. Stockholm, Carlssons Bokförlag (Inledning + kap. 1,4,5) Gustafsson, L.H. (2010) Växa - inte lyda. Stockholm: Norstedt. Hellberg, K. (2006) Olik-annorlunda-kategoriserad. Elevers berättelser från ett individuellt gymnasieprogram. I Normalitetens förhandling och förvandling, red. Judith Lind (finns att hämta på LISAM) James.A, Jenks.C & Prout.A (2002) Theorizing Childhood. Cambridge. (kapitel 1 och 2) Korczak, J. (1992) Hur man älskar ett barn. HLS förlag Liedman, S-E. (2011) Hets! En bok om skolan. Albert Bonniers förlag. Runfors, A. (2004) När blir man svensk, i SOU 2004:33 Kunskap för integration, kap.2 (Kan hämtas på nätet: Skolverket (2014) Allmänna råd för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Skolverket publikationer. ( För studenter med inriktning förskola Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket Skolverket (2012) Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan Pedagogisk dokumentation. Skolverket publikationer. För studenter med inriktning skola och fritidshem Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet - Lpo 11. (2011). Stockholm: Skolverket. Skolverket (2014) Stödinsatser i utbildningen Om ledning och stimulans, extra anpassningar och särskilt stöd. Skolverket publikationer. Metodlitteratur att välja bland: (och/eller annan jämförbar metodlitteratur) Bryman, A (2004) Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber. Cederborg, A-C (2000) Barnintervjuer: vägledning vid utredningsarbete. Stockholm Liber Einarsson, C. & Hammar Chiriac, E. (2002) Gruppobservationer i teori och praktik. Lund Studentlitteratur Fejes, A & Thornberg, R. (2009) Handbok i kvalitativ analys. Stockholm Liber Kaijser, L. & Öhlander, M. (1999) Etnologiskt fältarbete. Lund Studentlitteratur Valfri redovisad litteratur till den skriftliga examinationsuppgiften 19

20 Referenslitteratur Ahlberg, A (red.) (2009) Specialpedagogisk forskning: en mångfasetterad utmaning. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur Ahlberg, Ann (2001) Lärande och delaktighet. Lund: Studentlitteratur Ahlén, F (2011) Stå upp, stå ut, stå kvar. Lärande, specialpedagogik och förändringsarbete. Nordstedts Ahmadi, N. (2003) Ungdom, kulturmöten, identitet. Stockholm. Liber Andersson B-E. (2001) Ungdomarna, skolan och livet. Stockholm. Centrum för barn- och ungdomsvetenskap. Andersson B-E. (1999) Spräng skolan. Jönköping. Brain Books Andersson. C. (1996) Om struliga flickor -beteende och bemötande i Vård av ungdomar med sociala problem, red Armelius, B-Å, SIS, Stockholm, Liber Andersson. G. (2004) Barn i samhällsvård. Lund. Studentlitteratur Andersson, G. & Swärd, H. (2007) Barn utan hem. Olika perspektiv. Lund. Studentlitteratur Andersson. I. (2004) Lyssna på föräldrarna: om mötet mellan hem och skola. Stockholm. HLS Annerén, G. (2002) Downs syndrom, en bok för föräldrar och personal. Stockholm. Liber AB. Apelmo, E. & Sellerberg, A-M. (2006) Shit, jag kan också lyckas om genus och funktionshinder och idrottand e kroppar. Lunds universitet Armelius, B.Å m.fl (1996) Vård av ungdomar med sociala problem en forskningsöversikt. Liber. Stockholm. Asmervik. S. m fl. (2007) Barn med behov av särskilt stöd : grundbok i specialpedagogik. Lund. Studentlitteratur Asp-Onsjö, L. (2006) Åtgärdsprogram, dokument eller verktyg. Diss. Göteborgs universitet Assarson, I. (2009) Utmaningar i en skola för alla: några filosofiska trådar. Stockholm: Liber Assarson, I. (2007) Talet om en skola för alla: pedagogers meningskonstruktion i ett politiskt uppdrag. Diss. Lun d : Lunds universitet, 2007 Internet. Atterström, H. & Persson, R.S. (2006) Brister eller olikheter? Lund, Studentlitteratur Bakk. A. & Grunewald. K. (2006) Omsorgsboken, Liber. Utbildning Beckman. V. (2004) ADHD/DAMP:en uppdatering. Lund. Studentlitteratur Beckman, V. (2007) Strider under hjärnåldern: om ADHD, biologism, sociologism. Enskededalen. Pavus utbildning Bengtsson, A-B & Gavelin,I (2004) Familjer och missbruk. Liber. Stockholm Bengtsson. H. & Svensson. K. (2006) Ansvar och sekretess. Stockholm. Liber Bergem, T. (2000) Läraren i etikens motljus. Lund: Studentlitteratur Berglund. S-A (1998) Val av livsstil: problemungdomars sätt att hantera verklighet och konstruera identitet. Diss. Umeå. Institutionen för socialt arbete Bergström, M & Holm, I. (2002) Rum för delaktighet. En studie av en skolas möjligheter att skapa förutsättningar för ungdomars delaktighet. Linköpings universitet. D-uppsats. Tema Barn 20

21 Bergström, M & Holm, I. (2005) Den svårfångade delaktigheten i skolan. ett ungdomsperspektiv på hinder och möjligheter. Linköpings universitet. Lic-avh. Tema Barn Björk-Willén. P. (1997) Kodväxling hos tvåspråkiga barn-misstag eller strategi? Linköpings universitet. D- uppsats. Tema Barn Björk-Willén, P. (2006) Lära och leka med flera språk. Diss. Linköpings universitet Bliding, M. (2004) Inneslutandets och uteslutandets praktik: en studie av barns relationsarbete i skolan. Göteborg (diss.) Blossing, B. (2008) Kompetens för samspelande skolor. Om skolorganisationer och skolförbättring. Lund. Studentlitteratur Brusén. P. & Hydén. L-C. (red) (2000) Ett liv som andra. Lund. Studentlitteratur Bugge. R. (red.) (1999) Etikk og forskning med barn. Oslo.De nasjonale forskningsetiske komiteer. Skriftserie nr 13. Bäck-Wiklund. M. & Bergsten. B. (2005) Det moderna föräldraskapet: en studie av familj och kön i förändring. Stockholm. Natur & Kultur Bäck Wiklund, M. & Johansson, T. (2005) Nätverksfamiljen. Stockholm. Natur och Kultur Börjesson, M. (1997) Om skolbarns olikheter. Stockholm. Liber Carlbeck-kommittén (2006) För den jag är: om utbildning och utvecklingsstörning. Stockholm. Fritze Cederblad. M. (2003) Barn- och ungdomspsykiatri : barnet i familjen - familjen i samhället. Solna. Almqvist & Wiksell läromedel Cromdal, J. & Evaldsson, A-C. (red) (2004) Ett vardagsliv med flera språk. Stockholm. Liber Cronström-Beskow. S. (1996) Dansa med träben. Natur och Kultur Cullberg. J. (2006) Kris och utveckling. Lund. Natur & Kultur Dahlgren. G. m fl (1999) Barn upptäcker skriftspråket. Stockholm. Liber Dahlström-Lannes. M. (1994) Mot dessa våra minsta : om barns rätt till skydd mot sexuella övergrepp : om polisutredning, samarbete och personliga erfarenheter. Stockholm, Gothia Dahlstedt, M. (2009) Coachning som bekännelse [Elektronisk resurs] : föräldracoachning och fostran av neoliberala medborgare. Kultur-Natur [Elektronisk resurs] : konferens för kulturstudier i Sverige 2009, Norrköping juni. Dahlstedt, M. m.fl (2007) Utbildning, arbete, medborgarskap. Strategier för social inkludering i den mångetniska staden. Umeå. Borea bokförlag Dammert. R. (2000) Funktionshinder - vad är det? Stockholm. Fritzes Duvner. T. (1998) ADHD. Impulsivitet överaktivitet koncentrationssvårigheter. Stockholm. Liber Dyregrov. A. (2006) Beredskapsplan för skolan. Stockholm. Rädda Barnen Dyregrov. A. (1997) Barn och trauma. Lund. Studentlitteratur Dyregrov. A. (2007) Sorg hos barn. Lund. Studentlitteratur Dyregrov. A. & Raundalen. M (2006) Sorg och omsorg. Lund. Studentlitteratur Ellneby Y. (1994) Om du inte rör mig så dör jag. Stockholm. Utbildningsradio AB 21

22 Ellström. E. (1993) Integration i institutionaliserad verksamhet - en studie av grupp-integration av hörselskadade och döva barn i förskolan. Linköpings universitet, IPP Elvstrand, Helene (2009) Delaktighet i skolans vardagsarbete. Linköping: Linköping Studies in Behavioural Science. Avhandlingen är publicerad på Electronic press Linköpings universitet. Emanuelsson. I, Persson. B, Rosenqvist. J. (2001) Forskning inom det specialpedagogiska området : en kunskapsöversikt. Stockholm. Liber. Erdis. M (2007) Juridik för pedagoger. Lund. Studentlitteratur Eriksson. B (2002) Skolan-en arena för mobbning: en forskningsöversikt och diskussion kring mobbing i skolan Stockholm, Skolverket Eriksson. B (2001) Mobbning: en sociologisk diskussion i Sociologisk forskning 2/2001 Eriksson, M. & Eriksson, M. (2008) Barns röster om våld: att tolka och förstå. (1. uppl.) Malmö: Gleerups. Eriksson. M. & Poikolainen. K. (1995) Som om dom inte fanns. Invandrartjejerna. Stockholm. Fritidsforum Ewerlöf. G. & Sverne. T. (2004) Barnets bästa. Stockholm. Norstedts Juridik AB Fahlberg, G (2009). Socialtjänstlagarna. 12., [rev.] uppl. Malmö: Liber Forslund K. (2003)Professionell kompetens. Fyra essäer om inlärning och utveckling för professionalitet. Institutionen för pedagogik och psykologi, Universitetet i Linköping LiU-PEK-R-168, Nya upplagor 1994, 1995, 1997, 1998, 1999, 2001, FN:s Barnkonvention. (1993) När livet är orättvist. Norra Latin. Stockholm FN:s standardregler. (1998) FNs standardregler. Folkman. M-L. (1996) Man måste visa med sin kropp och sin röst vad man känner. Stockholm. Socialtjänsten. FoU-byrån Folkman. M-L. (2006) Utagerande och inåtvända barn. Hässelby. Runa förlag AB Franck. O. (2003) Domens eller hjärtats etik. Moral och människosyn i skolans värld. Lund. Studentlitteratur Fuhrman. B. (2005) Det är aldrig försent att få en lycklig barndom. Stockholm. Natur och kultur Fuhrman. B. (2010) Barndom. Stockholm. Natur och kultur Fyhr. G. (1984) Den "förbjudna" sorgen, Sfph s monografiserie nr 17. Stockholm. Svenska psykologiförlaget Geijer. L. (2003) Samtal för samverkan. Stockholm. HLS Gillberg. C. (2005) Autism och autismliknande tillstånd hos barn, ungdomar och vuxna. Stockholm. Natur och kultur Gillberg. C. (2007) Barn, ungdomar och vuxna med Asperger. Normala, geniala, nördar? Göteborg, Cura Gillberg. C. (1999) Tourettessyndromet och andra tillstånd med tics hos barn, ungdomar och vuxna. Stockholm. Cura Gillberg. C. (2000) Sexuella övergrepp mot barn Neuropsykiatriska aspekter. Stockholm. Socialstyrelsen Gillberg. C. (2005) Ett barn i varje klass - om DAMP/MBD och ADHD. Stockholm. Cura Gerland. G. (red) (1998) På förekommen anledning - om människosyn, "biologism" och autism. Stockholm. Cura 22

23 Gerland. G. (2006) Aspberger syndrom- och sedan. Stockholm. Cura Glistrup. K. (2005) Det barn inte vet har de ont av. Stockholm. Cura Granlund. M. (1998) Familjen och habiliteringen. Stockholm. Ala Greene. R. (2003) Explosiva barn. Stockholm. Cura Gren. J. (2001) Etik i pedagogens vardagsarbete, Liber utbildning AB Gruber. S. (2008) När skolan gör skillnad. Skola, etnicitet och institutionell praktik. Stockholm. Liber AB Grunewald, K. (2009) Från idiot till medborgare: de utvecklingsstördas historia. 1. uppl. Stockholm: Gothia Grunewald. & Leczinsky. (2001) Handikapplagen: kommentar till vissa funktionshindrade, LSS, Nordstedts juridik, Stockholm lag om stöd och service till Gustafsson. L. H. (2009) Elevhälsa börjar i klassrummet. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur Gustafsson. L.H. (2010) Växa - inte lyda. Stockholm: Norstedt. Gustavsson, A. (2001) Inifrån utanförskapet: om att vara annorlunda och delaktig. [Ny utg.] Lund: Studentlitteratur Gustavsson, A. (red.) (2004) Delaktighetens språk. Lund: Studentlitteratur Gustafsson. M. (1996) Insatser för barn till missbrukare. Stockholm. Folkhälsoinstitutet Göransson. K. (1995) "De liknade varandra men inte mer än andra", Studies in Educational Sciences 3, HLS Förlag Halldén, G, Hydén, M & Zetterqvist Nelson, K (2005) Familjeliv och homosexualitet. Nätverksfamiljen. S Hamrud, A. (2005) Qeerkids- och deras föräldrar. Stockholm. Normal Hansen. Frid A. (red.) (2007) Barn i familjer med missbruksproblem, Lund, Studentlitteratur Hartman, S, & Torstensson-Ed, T. (2007) Barns tankar om livet. Stockholm. Natur och Kultur Haug. P. (1998) Pedagogiskt dilemma: Specialundervisning. Stockholm. Liber Hellsten, T. (1998). Flodhästen i vardagsrummet: om medberoende och om mötet med barnet inom oss. [Ny utg.] Göteborg: Trots allt Henriksen. J-O. & Vetlesen. A.J. (2001) Etik i arbete med människor. Lund. Studentlitteratur. Herkner. B (2011) 1. Läsutveckling i årskurs 2 6 belyst genom standardiserade test och nationella provet i svenska i årskurs 3 Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet Hilte, M. (1996) Avvikande beteende: en sociologisk introduktion. Lund: Studentlitteratur Hindberg, B. (2001) När omsorgen sviktar: om barns utsatthet och samhällets ansvar. Stockholm. Rädda Barnen Hindberg, B. (1998) Barn till homosexuella föräldrar i Hur gör vi nu då? red. Barbro Hindberg. Stockholm Hjörne, E. & Sälje, R. (2008) Att platsa i en skola för alla. Norstedts förlag Howlin, P. (2001) Lära barn med autism att läsa andras tankar och känslor: handbok för lärare och föräldrar. Stockholm. Cura Hyltenstam. K. (red) (1999) Sveriges sju inhemska språk.- ett minoritetsspråkperspektiv. Lund. Studentlitteratur 23