Kurshandledning 9NBA01 En förskola och skola för alla, 15hp

Transkript

1 Lärarutbildningen vid Linköpings universitet Ht-11 Kurshandledning 9NBA01 En förskola och skola för alla, 15hp Preschool and School for all. Kursteam Inger Holm, kursansvarig: Britt Westanmo, kursmentor: 1

2 Innehållsförteckning Välkommen till höstterminen En förskola och skola för alla 3 Kurshandledningen 4 Tider 4 Arbetsgrupper och lärare 4 Examinationsformer och oblig. moment 5 Omexamination 5 Urkund, fusk och plagiat 5 Arbetsformer 6 Kom ihåg 7 Vfu-uppgifter i kursen 8,9 Arbetsuppgift: Barn och elevhälsa 8 Arbetsuppgift: Helhetsansvar 9 Examinationer 11 Hemtentamen 11 Life historyövning 13 Litteraturseminarium 1 15 Litteraturseminarium 2 16 Slutseminarium 16 Föreläsningar 18 Etiska överväganden. Bilaga 1 20 Litteraturlista. Bilaga 2 21 Obligatorisk litteratur 21 Referenslitteratur 21 Skönlitteratur 32 2

3 Välkommen till höstterminen 2011 En förskola och skola för alla (9NBA01). Vi hoppas att den här studiehandledningen ska hjälpa dig att orientera dig genom kursen. En kurs som förhoppningsvis kommer att förbereda dig inför din kommande profession och som ska inspirera dig till reflektion och erbjuda förutsättningar för lärande. Tillsammans med dig hoppas vi att vi ska göra kursen till en värdefull och intressant fortsättning på din utbildning. När vi planerat den här kursen har vi utgått från förskolan och förskoleklassen som arenor för möten. Vi har tänkt utifrån tre viktiga områden, som vi vet har betydelse för möjligheten att genomföra en förskola och skola för alla: - det är demokrati och delaktighet, - hur normalitet och avvikelse konstrueras - de egna attityderna och värderingarna samt hur de påverkar barns och ungdomars möjligheter till delaktighet och lärandet Vfu:n är under hela kursen en kunskapskälla och ett forskningsfält. Vi har försökt att utifrån detta skapa en kurs som ger dig som student möjlighet att söka och tillägna dig kunskap och insikter samt handlingsberedskap för att möta alla barn i en förskola/förskoleklass för alla. Vi önskar att det som tas upp i kursen ses i ett livsperspektiv (därför heter kursen En förskola och skola för alla), men att kunskapen och handlingsberedskapen diskuteras utifrån det egna kunskapsbehovet verksamhetsfälten förskola/förskoleklass. Kursen är en översiktskurs på AV- nivå. Den ingår i utbildningens allmänna utbildningsområde och har sin grund i utbildningsvetenskap. Kursen har en tvärvetenskaplig kunskapsbas. Utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv genomförs fältarbete med kvalitativ ansats. Studenten genomför fältarbetsmetoder och observationsstudier. Kursen innehåller också en fördjupning i kvalitativ analys. Etiska frågeställningars plats i hela den vetenskapliga processen behandlas. Kursansvarig är Inger Holm. Britt Westanmo är kursmentor. Du är alltid välkommen med frågor och tankar kring dina studier och kursen. Våra adresser är inger.holm@liu.se, tel: , rum B346, och britt.westanmo@liu.se. Vi använder oss av It s learning för kontakt och information. I slutet av varje vecka skickas ett brev till er studenter från kursansvarig. Glöm inte att ta ut kursplanen för 9NBA01, som finns på ISV:s hemsida! 3

4 Kurshandledningen Kurshandledningen är upplagd så att du ska kunna använda den parallellt med ditt schema för ht Vi uppmanar dig att titta på det elektroniska schemat varje vecka då ev. förändringar visas där. I kurshandledningen hittar du bl.a. information om arbetsformer, kursens innehåll, vfu och examinationsuppgifter. I slutet finns en referenslista som också innehåller den obligatoriska litteraturen. Ytterligare information kring kursen får du på de olika introduktionerna: - kursintroduktion torsdag v vfu-introduktion fredag v examinationsintroduktion fredag v. 34. Tider Kursen En förskola och skola för alla, 9NBA01 ges, ht-2011, v. 34 v. 46. Vfu perioderna är förlagda till: - v. 36,37,38,39 och 40 Arbetsgrupper och lärare I kursen kommer vi att arbeta med 2 (a-b) arbetsgrupper. Arbetsgruppen har en lärare. Den läraren kommer att vara med vid de flesta examinerande tillfällen och kommer också att granska din individuella examination. I kursen finns kursmentor Britt Westanmo som ansvarar för och examinerar kursens vfu-moment. Arbetsgrupper, a-b a, b: Inger Holm, inger.holm@liu.se Examinationsformer och obligatoriska moment. Koder och poäng i kursen: 4

5 *Seminarier (seminarier och litteraturstudier i grupp) MRE2 5hp *Individuell skriftlig hemtentamen SRE2 5hp *Sociala och didaktiska lärarförmågor SDL1 5hp Vid samtliga examinerande seminarier är ett kriterium att delta konstruktivt. I den här kursen betyder det att man är väl förberedd genom inläsning av seminarietexter och/eller deltar i förberedelser och gruppresentationer vid muntliga seminarier och därigenom medverkar konstruktivt till gruppens lärande. Ett konstruktivt deltagande innebär också att man lyssnar till övriga deltagare. Det behöver inte innebära att man innan seminariet förstått allt man mött under kursen, men att man under seminariets gång är intresserad av att diskutera och försöka förstå det man på olika sätt tagit del av. Seminariet ska också vara ett lärtillfälle. Att kritiskt värdera den litteratur du läst är också ett kriterium för att bli godkänd. Det innebär bland annat att du tydligt visar vilket/vilka teoretiska perspektiv och utgångspunkter författaren/författarna har, hur ett innehåll framställs och belyses. Du ska också kunna ställa/problematisera ev. förekommande olika texter mot varandra. För alla examinationer finns särskild information i denna studiehandledning. Den informationen specificerar uppgifternas innehåll och krav för att bli godkänd. Omexamination (igentagning) Examinerande inslag tas igen med ansvarig lärare. Principen är att ytterligare tre examinationstillfällen i studentgrupp ges, det första efter ca 14 dagar. De två övriga efter kursens slut (men inom ett år) För kännedom om det regelverk som styr arbete med omexamination bedömningar av kompletteringar etc, följ länken: Urkund, fusk och plagiat Det finns hårda regler om plagiering på universitet och även i forskarsamhället ( detta är alltså också en forskningsetisk fråga, läs t. ex. Närvänen, När kvalitativa studier blir text, Studentlitteratur 1999, kapitlet Etik och det vetenskapliga skrivandet). Plagiering av andra källor (dvs. att man kopierar andra texter utan att ange referenser, antingen från litteratur eller från andra källor såsom från Internet, andra studenters arbeten, egna tidigare arbeten mm) betraktas som fusk. Ibland inte minst vad gäller t.ex. hemtentamina händer det också att man ligger för nära ursprungstexten, vilket kan bli betraktat som plagiat. Det är också viktigt att omformulera det man läst, det är också på det sätt som man student visar att man har förstått det som man har läst. Tänk också på att ett individuellt examinationsarbete måste vara en individuell framtagen text, även om ni har arbetat med frågorna i grupp ni kan inte ge hela eller delar av textavsnitt till varandra. Läraren har skyldighet att anmäla varje misstänkt fall av plagiering/fusk till disciplinnämnden på universitetet. Om det visar sig att studenten plagierat text så 5

6 kan man som student bli avstängd från studier under en viss tid. Under den tidsperioden förlorar man också rätten till studielån, tillika blir man avstängd från universitetets datorer. För att slippa dessa problem måste ni alltså besvara frågorna genom att omformulera det ni läser till en självständig text samt referera till de källor ni har använt. Ligg inte för nära ursprungstexten, använd noggranna referenser till ursprungstexten och markera med citattecken samt korrekta sidhänvisningar när ni lånar direkta meningar eller delar av meningar ur ursprungstext. Av hänsyn till er studenter vill vi att alla möjligheter att hysa minsta misstanke om fusk och plagiat bör undanröjas. Tolkningen av vad som är fusk och plagiat, är inte självklar. Därför använder vi oss av urkund (en tjänst som utför dokumentjämförelser) när det gäller hemtentamen i denna kurs. Information om urkund: Studenten skickar sitt dokument (hemtentamen) till sin examinerande lärares urkundsadress och till den vanliga mejladressen (tidigare angiven). Urkundsadresserna har följande format: fornamn.efternamn.liu@analys.urkund.se (Inga Å Ä Ö alltså, och glöm inte att det ska stå liu före snabel-@, ett mycket vanligt fel som görs). Läs mer om detta i LiU:s studieadministrativa handbok: Sök på Utbildningsvetenskap och ordet fusk. En rapport i ämnet finns: Inlämnade texter i kursen Texter som du lämnar i kursen ska vara skrivna i Times New Roman. 12 punkter, 1,5 radavstånd. Din text ska vara skriven på korrekt svenska. Den ska innehålla korrekta referenser och åtföljas av litteratur/referenslista. Arbetsformer Under hela utbildningen till lärare sker en stor del av arbetet i studentarbetsgrupper. Vi vill poängtera att arbetsgruppen är ett viktigt instrument för att uppnå den här kursens mål. Det är i dialog med andra, som man har möjlighet att få syn på både sina egna och andras värderingar och på kunskap och okunskap. Arbetet i arbetsgruppen är viktigt för att ge diskussioner kring attityder, värderingar och kunskap en dynamisk prägel och för att så många perspektiv som möjligt ska synliggöras. Vi har också försökt utforma uppgifter så att det ska vara nödvändigt och värdefullt att både före, under och efter uppgiftens genomförande arbeta i arbetsgruppen. Uppgifterna examineras alltid individuellt, även om de sker i arbetsgruppen, ibland med ytterligare en arbetsgrupp och slutligen i ett kreativt fördjupningsseminarium tillsammans med de andra arbetsgrupperna. Arbetsgruppen förväntas bli ett stöd i lärandet. Arbetsgruppens och den enskilde studentens arbete är uppbyggt kring ett antal föreläsningar, två litteraturseminarier, ett antal seminarier, en skriftlig hemtentamen samt verksamhetsförlagd utbildning. Vid flera tillfällen under 6

7 kursen är arbetsgruppen inlagd utan lärare, detta som en påminnelse om att kommande arbetsuppgifter kräver planering och arbete i arbetsgruppen. För mer information om arbetsgrupper se Lärarprogrammets hemsida, Arbetsgrupper i lärarprogrammet - idé och syfte, Kom ihåg I allt arbete tillsammans med människor är det viktigt att vi arbetar med och medvetandegör våra attityder och hur vi förhåller oss, vilket språk vi använder och vad vi säger då vi talar om och till människor och om situationer. I lärares fall handlar det i huvudsak om förhållandet till barnen, deras familjer och kollegor. Att vara professionell och använda ett icke värderande språk är viktigt - något att öva på i arbetsgruppen. Tystnadsplikt och sekretessfrågor är en vital del i kursen. Tänk därför på att efterfråga den försäkran om tystnadsplikt vi förväntar oss att du tar del av och skriver under då du kommer till din vfu plats. För gärna en dialog med din vägledare och övrig personal om dessa frågor. I studiehandledningen finns en sida, som handlar om forskningsetik och utbildning som du bör ta del av inför bl.a. hemtentamen (bilaga 1). Gå gärna in på den wwwadress kring etik i forskning som föreslås där. Utvärdering är i alla sammanhang viktig och inom universitetet har vi en skyldighet att utvärdera vårt arbete i förhållande till utbildningsplan, kursplaner och examinationsrätt. Utvärdering är också en vital del i lärarprofessionen, där all verksamhet bör följas upp och revideras utifrån utvärdering. Vi tar gärna emot synpunkter från dig kring allt som har med kursen att göra under kursens gång. Vi återkommer i slutet av kursen med utvärderingsfrågor i Linköpings universitets utvärderingssystem, KURT. Under hela kursen är du välkommen till oss Britt och Inger med tankar kring förändring i syfte att förbättra Vi ser fram emot att arbeta tillsammans med er och hoppas att kursen kommer att inspirera till studier, reflektioner och lärande. Inger och Britt 7

8 Linköpings Universitet Campus Norrköping Kursen: En förskola och skola för alla, 9NBA01 Ht-11 Kursmentor Britt Westanmo Arbetsuppgift: Barn- och elevhälsa (momentet ingår i SDLF) Utgångspunkten för att genomföra denna arbetsuppgift är den del av kursen som behandlar begreppet åtgärdsprogram. Utifrån dels teoretiska perspektiv, som ges inom kursen, men också från praktisk verksamhet ska studenten se över och dokumentera vfu-enhetens arbete kring elevhälsan. Elevhälsan som begrepp står för alla de insatser, stödfunktioner, resurser, dokument och handlingsplaner som rör barns/elevers välbefinnande. Syftet med elevhälsan är att verka förebyggande, men också att agera aktivt och snabbt vid situationer där en elev inte mår bra. Till uppgiften hör också obligatorisk litteratur, som ska fördjupa din kunskap om elevhälsan. Gustafsson, L. H. (2009). Elevhälsa börjar i klassrummet. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur Mål för uppgiften är att studenten ska kunna: identifiera, dokumentera och analysera faktorer i förskola/förskoleklass/skola/fritidshem och i samhället som möjligheter eller hinder för individens delaktighet och lärande med stöd i aktuell forskning och gällande dokument Förberedelse: Ta kontakt med handledaren och förklara hur arbetsuppgiften är utformad. Införskaffa den obligatoriska litteraturen. Genomförande: Studenten ska undersöka och dokumentera följande när det gäller enhetens elevhälsa - enhetens/kommunens/nationella styrdokument - ansvarsfördelningen inom enheten - dokumentation och uppföljning; hur gör man, var gör man, vem gör? - stödresurser som finns att tillgå Studenten ska också observera och dokumentera vilket språk pedagogerna väljer att använda när man pratar om och med barn/elever och föräldrar, samt reflektera kring detta. Under arbetet med uppgiften ska studenten använda den obligatoriska litteraturen och ställa elevhälsan i den egna verksamheten i relation till Gustafssons tankar. 8

9 Arbetsuppgift: Linköpings Universitet Campus Norrköping Kursen: En förskola och skola för alla, 9NBA01 Ht-11 Kursmentor Britt Westanmo Helhetsansvar med fokusering på den individuella utvecklingsplanen (ingår i koden SDL 1 5hp) Utgångspunkten för att genomföra denna arbetsuppgift är hur studenten har arbetat med sin utvecklingsplan och var studenten nu står i förhållande till kriterierna på avancerad nivå enligt dokument kring utvecklingsplan. Slutmålet för helhetsansvaret är att studenten ska ha uppnått många av de förmågor som beskrivs under kriterierna. Arbetsuppgiften beskrivs därför utifrån ett antal kriterier som studenten ska arbeta med under vfu:n. Under helhetsansvaret ska studenten utgå ifrån den ordinarie verksamheten; planera, genomföra, leda och utvärdera och utveckla det innehåll som är aktuellt just då. Till detta kommer också att studenten ska planera, genomföra, leda och utvärdera lärande i verksamheten som utgår utifrån de kriterier som beskrivs nedan: (planera) Främja barns lärande med olika flexibla och kreativa lösningar utifrån barns olika behov (planera) Planera för barns och föräldrars inflytande (genomföra) Delta med lyhördhet i diskussioner i olika forum och argumentera för sina åsikter på möten (leda) Fungera som demokratisk arbetsledare för och samarbetspartner till såväl barn och vuxna (leda) Ha utvecklat sin personliga ledarstil (utvärdera och utveckla) Använda utvärdering som ett naturligt instrument för egen utveckling Mål för uppgiften är att studenten ska kunna: - självständigt organisera och leda lärande och delaktighet utifrån individ, grupp och organisation, som bygger på forskning och erfarenhetsbaserad kunskap - argumentera för egna ståndpunkter och kommunicera dem utifrån professionen med stöd i gällande styrdokument och aktuell forskning - utifrån forskning och erfarenhetsbaserad kunskap reflektera över och kommunicera sin egen progression och nya utmaningar i yrkesrollen. Förberedelse: Ta kontakt med din handledare och förklara hur arbetsuppgiften är utformad. Fundera sedan tillsammans hur helhetsansvaret ska förberedas med tanke på den ordinarie verksamheten, din utvecklingsplan och de specifika kriterierna. Genomförande: 9

10 Genomför ett helhetsansvar under minst fyra dagar. Fokusera på de egna uppsatta målen och de kriterier som står ovan. Uppföljningsseminariet: Under seminariet så kommer innehållet att utgå från ditt arbete med utvecklingsplanen; alltifrån de första skrivna orden i auo1 till hur det ser ut just nu. Även de reflektionsdokument som har förekommit kring din egen utveckling kommer att vara utgångspunkt. Som student förväntas du vara inläst på detta och ha en klar bild över hur du har utvecklats, vad som har varit svårigheter, tydliga fördelar, återkommande tankar och funderingar etc. Vid seminariet kommer vi sedan att diskutera kring olika antaganden och frågeställningar som kan vara intressanta just nu men också intressanta i relation till det faktum att du snart är ute och arbetar i din profession. För att bli godkänd krävs att studenten: genomför ett helhetsansvar om minst fyra dagar har skrivit en utvecklingsplan med tillhörande dokumentering från studenten och handledaren på ett konstruktivt sätt har deltagit vid uppföljningsseminariet lämnat in utvecklingsplanen samt reflektionsdokumentet på It s learning har blivit godkänd, på det av handledaren inskickade, Underlag för bedömning. Återkoppling: (på utvecklingsplanen) av handledaren (på uppföljningsseminariet) Ges av deltagare vid seminariet samt kursmentor Vad studenten behöver hjälp med på enheten: Studenten behöver tid och möjlighet att tillsammans med handledaren diskutera kring arbetsuppgiften samt hur olika genomföranden skulle vara möjliga. Studenten behöver också feedback på genomförd arbetsuppgift i form av kommentarer i utvecklingsplanen. 10

11 Examinationer Hemtentamen (examinationskod SRE 2: 5hp) Den skriftliga individuella examinationen är i form av en hemtentamen. Syftet med uppgiften är att du ska visa förmåga att identifiera, beskriva och analysera möjligheter såväl som hinder för barn delaktighet och lärande i förskola/förskoleklass. Uppgiften ska också pröva din förmåga att dokumentera, problematisera och analysera förskolans/förskoleklassens pedagogiska arbete med barn i behov av stöd. Examinationen innebär att skriva en pedagogisk planering för ett barn i behov av stöd med utgångspunkt i din verksamhetsförlagda utbildning och med stöd i lagtexter och skolverkets vägledande råd. Skollagen (4 kap. 1) samt grundskoleförordningen (5 kap. 4) föreskriver att särskilt stöd ska ges till de barn och ungdomar som behöver det. Enligt skolverket Att arbeta med särskilt stöd (2007) skall det finnas ett pedagogiskt arbetsredskap, åtgärdsprogram, för alla barn som behöver stödinsatser. Detta är något som i dagslaget inte innefattar förskola och förskoleklass men förslag finns att det inom en snar framtid också kommer att gälla dessa verksamheter. Ett sådant program skall enligt grundskoleförordningen (5 kap. 1) utarbetas av berörd personal i samråd med det barn som behöver stöd och hans/hennes vårdnadshavare. Ett åtgärdsprogram ska bl.a. innehålla pedagogisk kartläggning, analys och målformuleringar som handlar om individen, gruppen och organisationen. Åtgärdsprogram ersätter inte och ersätts inte av IUP i skolan. Barn i behov av stöd kan omfattas av båda. I den här uppgiften skall du identifiera, beskriva och analysera faktorer på grupp- och organisationsnivå som är möjligheter respektive hinder för ett barn i delaktighet och lärande. Stor vikt ska läggas på individens delaktighet, ett professionellt språk och en etikdiskussion genom hela den process som arbetet utgör. Som grund för uppgiften ska du under din verksamhetsförlagda utbildning eller del av den följa ett barn och kartlägga hans/hennes situation utifrån den grupp/ de grupper han/hon vistas i och förskolan/förskoleklassen/fritidshemmet som organisation. För att göra detta ska du använda fältarbete som metod. Detta fältarbete ska du sedan bearbeta, analysera och presentera i en pedagogisk planering. Tänk på att diskutera val av barn med din handledare. Texten ska ha följande innehåll: - Du börjar arbetet med att skriva en inledning. Här berättar du om ditt val av barn, vad du valt att fokusera och hur du gått till väga. Du skriver kort om hur du kom fram till ditt val av barn samt en kort sammanfattande bild av barnets situation i förskoleklassen. Därefter beskriver du det fokus du valt, vilka delar av barnets vistelse i förskoleklassen du valt att kartlägga och motiv för detta. - Inledningen följs av en metoddel där du diskuterar ditt val av metod/metoder för kartläggning och motiverar ditt val. Du ska också beskriva metoden/metoderna och förankra i 11

12 metodlitteratur. Metoddelen ska också innehålla en forskningsetiskdel där du reflekterar över och problematiserar arbetet med att kartlägga miljöer där barn och ungdomar men även vuxna finns som aktörer. Exempel på frågor som ska besvaras: Hur blir barnet/barnen informerade om att du bedriver en kartläggning? Hur får du föräldrarnas samtycke till din studie? Den här delen ska också innehålla forskningsetiska aspekter kring hur det varit att skriva den här hemtentamen i förhållande till de mål och riktlinjer skolverket trycker på i sina dokument. Tänk redan här på etiska regler och sekretessfrågor, barnets ev. föräldrars delaktighet i arbetet och hur barnets situation framställs språkligt. - I den pedagogiska kartläggningen (grundad i t.ex. observation, intervjuer, samtal, aktiviteter) ska du konkret beskriva t.ex. relationer, grupper, miljöer och situationer som utgör förutsättningarna för ditt barns delaktighet och lärande. Barnets svårigheter ev. diagnos (individnivå) formuleras endast som kunskap av betydelse för den pedagogiska planeringen. Utgångspunkten bör vara barnets tillgångar och resurser. Du kan inleda med att kort beskriva förskola/förskoleklassen/fritidshemmet som institution och den pedagogiska miljön. I kartläggningen berättar du om ett barns situation i verksamheten eller delar av den. Tänk på att det inte är möjligt att framställa någons historia utan att göra urval och anlägga perspektiv. Det skall därför framgå vilka personer som bidrar till framställningen av barnets situation i ditt arbete (barnets, lärarens, förälders, ditt eget eller andras). Att vara tydlig med vilka personer som uttalar sig gäller hela arbetet inte enbart kartläggningen. I detta avsnitt ska du inte värdera utan endast beskriva. - Analysen ska bygga på de situationer mm som du beskrivit i din kartläggning. Analysen ska ha fokus på hur förskolan/förskoleklassen/fritidshemmet skapar möjligheter eller hinder för delaktighet och lärande för det barn du följt. - Det är centralt för uppgiften att du här problematiserar och kritiskt värderar de synsätt, arbetssätt och insatser som präglar ditt barns situation i verksamheten och att du förankrar din analys i relevant litteratur. - Analysen skall resultera i förslag till pedagogiskt förändringsarbete på grupp- och organisationsnivå, som bidrar till goda möjligheter för ditt barns delaktighet och lärande. Även här ska du koppla till relevant litteratur i de förslag till insatser som du lämnar. - Arbetet avslutas med en diskussionsdel, där du problematiserar och reflekterar över dina erfarenheter av att utforma en pedagogisk planering för ett barn i behov av stödinsatser. Hur ser sambandet individ- grupp- och organisationsnivå ut i ditt arbete? Här ska finnas med tankar dels om att vara professionell i att använda ett icke värderande språk, dels om barns och föräldrars delaktighet i arbetet samt en diskussion om etiska dilemman som du erfarit vid genomförandet eller kan tänkas få i en liknande situation i framtiden. I hela processen är barnets samt föräldrars erfarenheter och åsikter värdefulla och skall om möjligt ingå som en viktig del av planen. Arbetet ska omfatta ca 10 sidor förutom framsida, innehållsförteckning och litteraturlista. Utöver obligatorisk litteratur ska du relatera till egen vald litteratur. Examinationsuppgiften ska vara examinerande lärare tillhanda senast fredag den 4/11. Skicka uppgiften i två exemplar, ett till examinerande lärares mailadress: inger.holm@liu.se och ett exemplar till urkundsadressen: inger.holm.liu@analys.urkund.se. 12

13 Kriterier för att bli godkänd på den skriftliga uppgiften krävs: * Att du har med alla de ovan beskrivna delarna *Att analysen är väl beskriven, problematiserad och relaterad till vetenskaplig litteratur *Att metoden och den forskningsetiska diskussionen är väl beskrivna och förankrade litteratur Ett examinationsseminarium i arbetsgrupp hålls med diskussioner kring att arbeta med pedagogisk planering för barn/ungdomar i behov av stöd. Syftet är att studenten ska kunna problematisera och analysera uppgiftens innehåll som hinder respektive möjligheter i förskolans/skolans pedagogiska arbete med barn i behov av stöd. Inför seminariet reflekterar du över erfarenheter från ditt arbete med examinationen utifrån. För att bli godkänd på examinationsseminariet skall du - delta konstruktivt i seminariet genom att bidra med exempel från ditt arbete med examinationen och aktivt delta i diskussionen. Återkoppling sker genom att examinerande lärare lämnar skriftliga och muntliga kommentarer vid examinationsseminariet. Igentagning av hemtentamen för enskild student sker enligt examinerande lärares återkoppling. Genomförande I ett tidigt skede av kursen (v.35) träffas arbetsgruppen för att diskutera generella frågor kring kartläggning och etik. Inger Holm deltar också under del av passet och svarar på frågor. Som stöd i detta arbete ska ni använda Skolverkets skrifter (2007) Att arbeta med särskilt stöd med hjälp av åtgärdsprogram och Skolverkets allmänna råd Allmänna råd och kommentarer. För arbete med åtgärdsprogram. Tänk på att kursplanerna för förskola/föskoleklassen och grundskolan kan vara intressanta! Fältarbetet ska också förankras i metodlitteratur: exempelvis Fejes, A och Thornberg, R. (2009) Handbok i kvalitativ analys. Stockholm Liber. Utifrån detta gemensamma arbete går du vidare i ett individuellt genomförande av examinationsuppgiften. Under hela denna process har du möjlighet till handledning via mail av Inger Holm Life history övning (ingår i koden MRE2: 5hp) Utifrån forskning vet vi att den ansvariga pedagogens egna attityder och värderingar är av avgörande betydelse för hur barn och ungdomar upplever delaktighet (Guralnick, 1987). Vi vill genom att genomföra en life history övning som avslutas med ett seminarium erbjuda ett tillfälle att arbeta kring egna attityder och värderingar i mötet med människor och därmed 13

14 skapa möjlighet att reflektera över den personliga profilen i läraryrket. Kenneth Forslund (2003), är professionaliseringsforskare vid Linköpings universitet och framhåller att den personliga profilen inte bara är önskvärd utan nödvändig i relationsinriktade professioner. Syften: - life historyarbetet ska erbjuda tillfälle att lyfta fram egna livssituationer och den egna uppväxten och se dessa som resurser i pedagogiskt arbete. - att skapa förståelse för den egna barndomens, de egna livserfarenheterna och värderingarnas betydelse för arbetet som lärare. - att skapa möjlighet att se samband mellan egna erfarenheter, andras erfarenheter och teoretisk kunskap. - att skapa möjligheter att se sina egna erfarenheter i jämförelse med de erfarenheter barn och ungdomar idag gör. - att öka kunskapen om life history som forskningsmetod Övningen sker i regel i tre steg utifrån tidsbrist blir övningen något komprimerad. (Du förbereder övningen själv den delen förväntas ni ha). Arbetar sedan i arbetsgruppen. Övningen avslutas med ett seminarium i arbetsgruppen tillsammans med lärare. Som inspiration till det paper som du sedan ska skriva, ska du läsa två kapitel (kap. 3 och 5) ur Gunilla Wahlströms (1997) Kirre, en bok om att möta, vårda och fostra trasiga barn. Hässelby. Runa, som på olika sätt belyser vikten av att bearbeta sina upplevelser för att kunna inta ett professionellt förhållningssätt. Du ska också läsa: Holm. I och Torstensson-Ed,T. (2006 reviderad 2011)) Life history, metod i utbildningen av lärare(finns på it,s learning) och Wigg. U (2009) Att analysera livsberättelser. Fejes. A & Thornberg. R. (red) Handbok i kvalitativ analys. s.198 s.215 Stockholm. Liber Steg 1 Förbered dig själv inför arbetet i arbetsgruppen genom att reflektera över ett möte du gjort med en människa/människor som betraktats som annorlunda. Ställ dig frågor som: Varför minns jag mötet? Hur kände jag i detta/dessa möten? Hur kommunicerade vuxna i min närhet kring människor som av olika anledning betraktades som avvikande? Steg 2 Arbeta med frågorna tillsammans i arbetsgruppen genom att: Lyssna till varandras berättelser, låt den som berättar tala färdigt även om det som sägs väcker vilja att avbryta. Ställ bara frågor av utredande karaktär eller frågor som för berättelsen framåt. Gör en analys av varje gruppmedlems enskilda berättelse, skriv ner den. När alla berättat färdigt, analyserar ni alla era olika berättelser, upptäck likheter och olikheter och så kallad "röd flagg" - det som sticker ut. Ställ också om möjligt era erfarenheter i ett samhällsperspektiv både utifrån den tid de hände men också i relation till dagens samhälle. Steg 3 Seminarium kring life history. Seminariet hålls i arbetsgruppen tillsammans med lärare. Du ska till seminarietillfället välja en fråga som ryms inom syftena för life history och som du vill lyfta under seminariet. Under seminariet kommer sedan dessa syften att diskuteras. Senast under v. 37 lämnar du ett paper 14

15 max 2 A4 sidor, där du reflekterar över syftena för övningen i förhållande till det du upplevt under övningen samt tilde texter du läst. Vidare ska du också kort reflektera över life history som forskningsmetod i arbete med barn och ungdomar. Referera ditt paper till Wigg (2009) och Holm & Ed (2006 reviderad 2011) Det förväntas att du förutom att lämna in ditt paper och din fråga vid seminariet till den för seminariet ansvariga läraren, också deltar konstruktivt under seminariet för att bli godkänd. Att tänka på under arbetet med life history. I allt arbete som utgår från dig själv och när du ser tillbaka kan det plötsligt stå klart för dig att där finns olika frågor som saknar svar och som känns tunga att bära. Det är viktigt i yrken, som är relationsinriktade t.ex. alla läraryrken att i så hög utsträckning som möjligt vara bekant med den "ryggsäck" man bär. Det är viktigt om man känner att det finns frågor som man behöver bearbeta, att ta kontakt med någon som på ett professionellt sätt kan erbjuda detta t.ex. studenthälsan. Arbetsgruppen är ingen terapigrupp, var rädd om dina studiekamrater. Du väljer alltid själv vad du vill lyfta i gruppen. Studenten får inom två veckor kommentarer på sin insats utifrån seminariets kriterier. Ev. komplettering av uppgiften lämnas till examinerande lärare enligt överenskommelse. Litteraturseminarium 1 v.35 (ingår i koden MRE2, 5hp) Syftet med seminariet är att studenterna tillsammans ska diskutera en av kursens grundfrågor om hur normalitet och avvikelse konstrueras på olika sätt. Studenten ska kunna analysera vad som formar uppfattningar om normalitet i samhälle och förskola och skola Seminariet är examinerande. Det hålls i arbetsgruppen tillsammans med lärare. Lärarens uppgift är förutom examinerande att underlätta gruppens arbete, t.ex. genom att hålla samman diskussionen och tydliggöra och lyfta frågor som är centrala men ej kommit upp till diskussion. Obligatorisk litteratur: Börjesson.M & Palmblad.E (2003) I Problembarnens tid. Stockholm. Carlssons bokförlag (Inledningen + kap.1,4,5) Hellberg.K(2006)Olik-annorlunda-kategoriserad.Lind.J(red)Normalitetens förhandling och förvandling. Stockholm Brutus Östlings Bokförlag Symposion (finns att hämta på it s learning sidan). Runfors, A. (2004) När blir man svensk i SOU 2004:33 Kunskap för integration, kap.2 För att bli godkänd ska du (kriterier) *Förbereda dig genom att läsa de tre texterna och reflektera kring följande frågor. Hur konstrueras normalitet och hur bidrar olika aktörer till konstruktionen? Vilka likheter och olikheter ser du i texterna. Tänk särskilt på hur språket bidrar till konstruktionen. *Under seminariet förväntas du kunna diskutera dessa frågor med texterna som utgångspunkt.(du ska naturligtvis också lyfta frågor på texterna, kring sådant som du inte förstår eller vill lyfta av annan anledning). Seminariet är också ett inlärningstillfälle där studenter och lärare tillsammans kan tänka kring texterna. 15

16 *Efter seminariet lämnar du in ett paper, där du reflekterar kring normaliteten och dess konstruktion utifrån texterna och seminariet med samhället, förskola/förskoleklass som utgångspunkter. Papre t(ca 2 A4 sidor.) lämnas till Inger Holm senast en vecka efter seminariet. Bedömningen görs för varje student enskilt. Bedömningen görs av examinerande lärare utifrån kriterierna för seminariet. Studenten får inom två veckor kommentarer utifrån momentets kriterier. Litteraturseminarium 2 v. 45 (ingår i koden MRE2: 5hp) Syftet med seminariet är att lyfta synen på barn i dagens samhälle. Samt att genom diskussioner under seminariet diskutera hur vår barnsyn påverkar våra beslut och handlingar. Seminariet tar sin utgångspunkt i barndom som socialkonstruktion och en problematisering av olika barnsyn Obligatorisk litteratur: James.A, Jenks.C & Prout.A (2002) Theorizing Childhood. Cambridge. Kap1 och 2 Gustafsson, L.H. (2010). Växa - inte lyda. Stockholm: Norstedt. Korczak, J.(1992) Hur man älskar ett barn. HLS förlag För att bli godkänd ska du *Till seminariet förbereda dig på att utifrån de texter du läst lyfta en diskussion krig barndom som socialkonstruktion. Du ska också koppla tankar kring vilken betydelse barnsynen får för handlingar och verksamheter riktade till barn. Utgå gärna från ett konkret exempel du upplevt från förskola/skola. (Utöver den initierade diskussionen kan du naturligtvis också lyfta frågor på texterna, kring sådant som du inte förstår eller vill lyfta av annan anledning). Seminariet är också ett inlärningstillfälle där studenter och lärare tillsammans kan tänka kring texterna. Bedömning görs för varje enskild student. Examinerande lärare gör bedömningen utifrån kriterierna för seminariet. Studenten får efter seminariet återkoppling på sin insats Slutseminarium (ingår i koden MRE2: 5hp) Syfte: Att i ett större sammanhang muntligt spegla kursens mål utifrån arbetsgruppernas arbete. Syftet med detta är att du som student tillsammans med arbetsgruppen ska kunna presentera en fördjupad kunskap kring en gemensamt vald frågeställning med relevans till ett eller flera av kursens mål. Ett annat syfte är att du och din arbetsgrupp ska kunna dokumentera och opponera på en annan grupps presentation och innehåll. Seminariet ska också vara ett lärtillfälle där du har möjlighet att lyssna till andras frågor och diskussioner, vilka perspektiv man kan ta och hur man genom att använda olika uttryckssätt kan redovisa hur man tänker. Varje arbetsgrupp presenterar sitt eget arbete ca 50 min inklusive en diskussion. Auditoriet har sedan tillfälle att ställa frågor. Opponeringen ca 15 min. Opponeringen sker utifrån 16

17 kriterierna för bedömning, på en annan grupp. Läraren och resten av auditoriet ger sedan synpunkter. Varje grupp lämnar in ett skriftligt underlag till presentationen till Inger Holm senast fredag v.45. Underlaget ska visa val och motiv till fördjupning, innehåll, val av litteratur och utformning av presentationen samt hur dagen i sin helhet planerats. Av texten ska också framgå enskild students deltagande i förberedelserna - sammantaget (ca 2 A4-sidor). Kriterier för bedömning av arbetsgruppen * Seminariet ska belysa något/några mål kursplanen. *Arbetsgruppen ska visa en fördjupning kring någon fråga man arbetat med. Presentera sina vetenskapliga studier kring frågan och diskutera utifrån olika perspektiv. Använd olika uttrycksmedel! * En yrkesanknytning ska ske i någon form *Varje arbetsgrupp ska initiera och hålla i en diskussion kring den fråga man valt att belysa * Arbetsgruppen ska bidra till en variationsrik seminariedag. *Arbetsgruppen opponerar på en annan grupp genom att dokumentera den andra gruppens presentationen skriftligt samt presentera sina synpunkter muntligt. *Skriftligt underlag till presentationen enligt ovan Kriterier för bedömning av enskild student * Konstruktivt deltagande i förberedelsen av seminariet * Aktivt deltagande i arbetsgruppens presentationen * Aktivt deltagande i opponentskapet Bedömningen sker för varje arbetsgrupp och för enskild student utifrån kriterierna ovan. Examinator vid seminariet är som regel den för arbetsgruppen ansvariga läraren. Återkoppling ges till arbetsgruppen direkt efter seminariet. Enskild student som inte är godkänd meddelas via e-post inom en vecka efter seminariet. Ev. komplettering av uppgiften lämnas till examinerande lärare enligt överenskommelse. Föreläsningar 17

18 Demokrati och delaktighet för barn och ungdomar i en förskola/skola för alla Inger Holm Föreläsningen utgår från forskning om demokrati och delaktighet och olika möten inom förskola och skola. Föreläsningen bygger på avhandlingen Den svårfångade delaktigheten, Bergström & Holm (2005). Inger Holm är filosofie licentiat och hennes avhandling tar upp barns och ungdomars delaktighet i förskola/skola. Hon har arbetat inom förskolan och barnoch ungdomshabilitering. Normalitetens och avvikelsens konstruktion Anna-Liisa Närvänen Föreläsningen utgår från olika teoribildningar i konstruktionen av avvikelse och normalitet Anna-Liisa Närvänen är fil. dr och universitetslektor på SMI / Avdchef SMI Hilte. M (1996) Avvikande beteende en social konstruktion. Malmö Studentlitteratur. (Att läsa till föreläsningen) Inkludering som bärande begrepp i en förskola och skola för alla Helene Elvstrand Inkludering som begrepp och praktik. Historisk tillbakablick på inkludering i ljuset av en förskola och skola för alla. Teoretiska aspekter på inkludering kopplat till barns och ungdomars delaktighet och lärande. Helene Elvstrand är fil. Dr. och hennes avhandling tar upp barns och ungdomars delaktighet i skolan En förskola och skola för alla Inger Holm Introduktionsföreläsning till fältet barn och ungdomar i behov av stöd och en förskola/förskoleklass för alla. Begrepp, uppdraget enligt dokumenten och aktuell diskussion. Inger Holm är filosofie licentiat och hennes avhandling tar upp barns och ungdomars delaktighet i förskola/skola. Hon har arbetat inom förskolan och barn- och ungdomshabilitering Vetenskapsteori och vetenskaplig metod Inger Holm Föreläsningen kommer kort att ta upp vetenskap och vetenskapliga metoder inför arbetet med examinationsarbetet och examinationen i kursen (som kan ses som en övning inför examinationsarbetet). I arbetet kommer jag att utgå från: Fejes, A. och Thornberg, R. (2009) Handbok i kvalitativ analys. Stockholm Liber Inkludering i ett mångetniskt perspektiv Magnus Dahlstedt Magnus är docent vid isv. REMESO. Hans forskningsintressen handlar om inkludering/exkludering i mångkulturella demokratier. Magnus arbetar just nu med ett Project som handlar om socialt exkluderade unga i mångetniska förorter. Lagar och styrdokument för barn och ungdomar i behov av stöd. 18

19 Föreläsningen speglar de lagrum som berör barn och ungdomar i behov av stöd i bl.a Skollagen, Socialtjänstlagen och Lagen om stöd och service (LSS). Särskilt uppmärksammas anmälningsplikten. Särskolan - en skola för alla? Barbro Svensson Föreläsning tar upp särskolan och den särskilda skolplikten i ett historiskt och nutida perspektiv. Föreläsaren arbetar som lärare vid IBL/Linköpings universitet. Fila projektet. Fyra unga vuxna med funktionsnedsättningar berättar om sina liv och möten med förskola/skola och samhälle. OBS 2 pass. Barn och ungdomar i psykosociala svårigheter Susanne Severinsson Föreläsningen tar upp barn och ungdomar i psykosociala svårigheter och deras familjer. Föreläsningen tar upp frågor som handlar om förskolans och skolans möten med barn och ungdomar i psykosociala svårigheter utifrån Susannes avhandling. Susanne Severinsson är socionom och magister i specialpedagogik och fil. Dr. Hon undervisar på socionomprogrammet vid isv och hennes avhandling tar upp ungas möte med samhällets institutioner inom den sociala barnavården samt skolans särskilda undervisningsgrupper. Att möta barn, ungdomar och vuxna med läs- och skrivsvårigheter Birgitta Herkner Föreläsaren berättar om sin forskning utifrån aspekten dyslektiska problem / läs-och skrivsvårigheter. Orsaker och konsekvenser. Birgitta Herkner är lärare på kom.vux. och har skrivit en avhandling vid Stockholms universitet kring läs-och skriv utveckling Barn och ungdomar som utsätts för misshandel och övergrepp. Föreläsningen avser att ta upp möten med barn och unga som utsätts för brott eller som begår brott men också möten med förövare. Barn och ungdomar med funktionsnedsättningar och deras familjer Inger Holm Föreläsningen diskuterar begrepp som funktionshinder och handikapp sett ur ett historiskt och nutida perspektiv. Vad vet vi om familjer som lever med funktionshinder. Inger Holm är filosofie licentiat och hennes avhandling tar upp barns och ungdomars delaktighet i förskola/skola. Hon har arbetat inom förskolan och barn- och ungdomshabilitering. 19 Bilaga 1

20 Etiska överväganden för Lärarutbildning Linköpings universitet. Att bedriva forskning och systematiskt studera grupper och individer är viktigt inom utbildningen till lärare. Ett grundläggande etiskt förhållningssätt då du som student befinner dig i pedagogiskverksamhet är att hämta stöd från Läraryrkets etik se länk: Lärarstudenter behöver också arbeta med och öva metoder för att kartlägga verksamhetsfält och interaktion mellan människor. I utbildningen förekommer undersökningar för att fullgöra olika arbetsuppgifter, studiebesök i skilda verksamheter samt verksamhetsförlagd utbildning som i sig är ett deltagande i och studie av barn, ungdomar och vuxnas vardag. Då du som student utför ett arbete av forskande karaktär, t. ex. intervjuer med barn och observationer i verksamheter har du dessutom att beakta forskningsetiska krav Lärarutbildningen avslutas med ett större enskilt forskningsarbete på Av-nivå. Enskilda individer och grupper har ett berättigat krav på skydd mot otillbörlig insyn i sin vardag och sina livsförhållanden. Individer får inte heller utsättas för psykisk eller fysisk skada, förödmjukelse eller kränkning. Detta krav, som kallas individskyddskravet, är den självklara utgångspunkten för forskningsetiska överväganden. De regler som tidigare formulerats av Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet går idag att hitta på Vetenskapsrådets hemsida ( ). På Vetenskapsrådets hemsida finns en speciell webbplats där information om forskningsetik finns samlad Ett annat dokument som förklarar de forskningsetiska riktlinjerna är Från detta dokument har vi hämtat en sammanfattning av De fyra forskningsetiska principerna Informationskravet: Forskaren skall informera uppgiftslämnare och undersökningsdeltagare om deras uppgift i projektet och vilka villkor som gäller för deras deltagande. De skall därvid upplysas om att deltagandet är frivilligt och om att de har rätt att avbryta sin medverkan. Informationen skall omfatta alla de inslag i den aktuella undersökningen som rimligen kan tänkas påverka deras villighet att delta. (s.7) Samtyckeskravet: Forskaren skall inhämta uppgiftslämnares och undersökningsdeltagares samtycke. I vissa fall bör samtycke dessutom inhämtas från förälder/vårdnadshavare ( t.ex. om de undersökta är under 15 år och undersökningen är av etiskt känslig karaktär). (s.9) De som medverkar i en undersökning skall ha rätt att självständigt bestämma om, hur länge och på vilka villkor de skall delta. De skall kunna avbryta sin medverkan utan att detta medför negativa följder för dem. (s.10) I sitt beslut att delta eller avbryta sin medverkan får inte undersökningsdeltagarna utsättas för otillbörlig påtryckning eller påverkan. Beroendeförhållanden bör heller inte föreligga mellan forskaren och tilltänkta undersökningsdeltagare eller uppgiftslämnare. (s.10) 20

21 Konfidentialitetskravet: All personal i forskningsprojekt som omfattar användning av etiskt känsliga uppgifter om enskilda, identifierbara personer bör underteckna en förbindelse om tystnadsplikt beträffande sådana uppgifter. (s.12) Alla uppgifter om identifierbara personer skall antecknas, lagras och avrapporteras på ett sådant sätt att enskilda människor ej kan identifieras av utomstående. I synnerhet gäller detta uppgifter som kan uppfattas vara etiskt känsliga. Detta innebär att det skall vara praktiskt omöjligt för utomstående att komma åt uppgifterna. (s.12) Nyttjandekravet: Uppgifter om enskilda, insamlade för forskningsändamål, får inte användas eller utlånas för kommersiellt bruk eller andra icke-vetenskapliga syften. (s.14) Personuppgifter insamlade för forskningsändamål får inte användas för beslut eller åtgärder som direkt påverkar den enskilde (vård, tvångsintagning, etc.) utom efter särskilt medgivande av den berörda. (s. 14) Ytterst är det den undersökandes eget ansvar att se till att studier av människor är av god kvalité och etiskt acceptabla. Forskning som involverar barn och ungdomar är ur etiskt perspektiv särskilt problematiskt och kräver ytterligare etiska överväganden. Det ligger i sakens natur att det är svårare att erhålla t. ex. ett adekvat samtycke, då barns/ungdomars möjligheter att överblicka konsekvenser är begränsad, och den inbyggda maktrelation som råder mellan barn/ungdomar å ena sidan och vuxna å den andra gör att barnet/ungdomen kan känna sig tvingad att delta. Särskilda regelverk omgärdar barns och ungdomars rättigheter av den här anledningen t.ex. Europarådet rekommendation 1121 (1990) och den Europeiska konventionen av 25 januari 1996, om barns rättigheter samt FN:s Deklaration om barnets rättigheter. I förhållandet barn/ungdomar vuxen finns alltid en maktrelation som tidigare nämnts, därför är det av extra stor betydelse att vi är helt på det klara med att barnet/ungdomen har givits möjlighet att uttrycka önskan om medverkan eller inte. Viktigt är också att individens kroppsspråk får indikera om barnet verkligen uppfattar situationen som positiv. Individens önskan och välbefinnande bör vara det som slutligen avgör om det är möjligt att genomföra studien. Föräldrar/vårdnadshavare, ansvarig personal ska alltid vara informerade och få möjlighet att diskutera, fråga och besluta kring sin eller sina barns medverkan i undersökningar (Se ovan regel 2). Studier av individer ska alltid föregås av forskningsetisk reflektion. Diskutera med ansvarig lärare, mentor och/eller vägledare om du är osäker. Läs också kring forskningsetik på Codex hemsida: Uppsala Codex Forskarens etik: Inger Holm, Helene Elvstrand, ISV Litteraturlista till kurs 9NBA01 Bilaga 2 21

22 En förskola och skola för alla, 15 hp Obligatorisk litteratur Börjesson, M. & Palmblad, E. (2003) I Problembarnens tid. Stockholm, Carlssons Bokförlag (Inlednngen + kap. 1,4,5) Fejes, A och Thornberg, R. (2009) Handbok i kvalitativ analys. Stockholm Liber Gustafsson, L.H. (2010). Växa - inte lyda. Stockholm: Norstedt. Hellberg.K(2006)Olik-annorlunda-kategoriserad.Lind.J(red)Normalitetens förhandling och förvandling. Stockholm Brutus Östlings Bokförlag Symposion (finns att hämta på it s learning sidan). Hilte.M (1996) Avvikande beteende en social konstruktion. Malmö Studentlitteratur. (OBS! Bra att läsa inför Anna-Liisa Närvinens föreläsning) Holm. I och Torstensson-Ed,T. (2011) Life history, metod i utbildningen av lärare(finns på it,s learning) James.A, Jenks.C & Prout.A (2002) Theorizing Childhood. Cambridge.( Kapitel 1 och 2) Korczak, J. (2002). Barnets rätt till respekt. (3. utg.) Stockholm: Natur och kultur. Läroplan för förskolan. LPFÖ98(Reviderad 2011) Runfors, A. (2004) När blir man svensk i SOU 2004:33 Kunskap för integration, kap.2 (Kan hämtas på nätet: Skolverkets skrifter (2007) Att arbeta med särskilt stöd med hjälp av åtgärdsprogram ( Skolverkets allmänna råd Allmänna råd och kommentarer. För arbete med åtgärdsprogram. ( Wahlström, G. (1997) Kirre: en bok om att möta, vårda och fostra trasiga barn. Hässelby. Runa. (kap.3,5) Wigg. U (2009) Att analysera livsberättelser. Fejes. A & Thornberg. R. (red) Handbok i kvalitativ analys. s.198 s.215 Stockholm. Liber Valfri redovisad litteratur, (vfu-sem), (SlSem) och till den skriftliga examinationsuppgiften Referenslitteratur Ahlberg, A (red.) (2009). Specialpedagogisk forskning: en mångfasetterad utmaning. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur Ahlberg, Ann (2001). Lärande och delaktighet. Lund: Studentlitteratur Ahmadi, N. (2003) Ungdom, kulturmöten, identitet. Stockholm. Liber Andersson B-E. (2001) Ungdomarna, skolan och livet. Stockholm. Centrum för barn- och ungdomsvetenskap. Andersson B-E. (1999) Spräng skolan. Jönköping. Brain Books Andersson. C. (1996) Om struliga flickor -beteende och bemötande i Vård av ungdomar med sociala problem, red Armelius, B-Å, SIS, Stockholm, Liber Andersson. G. (2004) Barn i samhällsvård. Lund. Studentlitteratur 22

23 Andersson, G. & Swärd, H. (2007) Barn utan hem. Olika perspektiv. Lund. Studentlitteratur Andersson. I. (2004) Lyssna på föräldrarna: om mötet mellan hem och skola. Stockholm. HLS Annerén, G. (2002) Downs syndrom, en bok för föräldrar och personal. Stockholm. Liber AB. Apelmo, E. & Sellerberg, A-M. (2006) Shit, jag kan också lyckas om genus och funktionshinder och idrottande kroppar. Lunds universitet Armelius, B.Å m.fl (1996) Vård av ungdomar med sociala problem- en forskningsöversikt. Liber. Stockholm. Asmervik. S. m fl. (2007) Barn med behov av särskilt stöd : grundbok i specialpedagogik. Lund. Studentlitteratur Asp-Onsjö, L. (2006) Åtgärdsprogram, dokument eller verktyg. Diss. Göteborgs universitet Asp-Onsjö,L (2010) Att arbeta med elevdokumentation i skolan. Studentlitteratur Assarson, I. (2009). Utmaningar i en skola för alla: några filosofiska trådar. Stockholm: Liber Assarson, I. (2007). Talet om en skola för alla: pedagogers meningskonstruktion i ett politiskt uppdrag. Diss. Lund : Lunds universitet, 2007 Internet. Atterström, H. & Persson, R.S. (2006) Brister eller olikheter? Lund, Studentlitteratur Bakk. A. & Grunewald. K. (2006) Omsorgsboken, Liber. Utbildning Beckman. V. (2004) ADHD/DAMP:en uppdatering. Lund. Studentlitteratur Beckman, v. (2007) Strider under hjärnåldern: om ADHD, biologism, sociologism. Enskededalen. Pavus utbildning Bengtsson, A-B & Gavelin,I (2004) Familjer och missbruk. Liber. Stockholm Bengtsson. H. & Svensson. K. (2006) Ansvar och sekretess. Stockholm. Liber Bergem, T. (2000). Läraren i etikens motljus. Lund: Studentlitteratur Berglund. S-A (1998) Val av livsstil: problemungdomars sätt att hantera verklighet och konstruera identitet.diss. Umeå. Institutionen för socialt arbete Bergström, M & Holm, I. (2002) Rum för delaktighet. En studie av en skolas möjligheter att skapa förutsättningar för ungdomars delaktighet. Linköpings universitet. D-uppsats. Tema Barn Bergström, M & Holm, I. (2005) Den svårfångade delaktigheten i skolan. ett ungdomsperspektiv på hinder och möjligheter. Linköpings universitet. Lic-avh. Tema Barn Björk-Willén, P. (2006) Lära och leka med flera språk. Diss. Linköpings universitet Bliding, M. (2004 ) Inneslutandets och uteslutandets praktik: en studie av barns relationsarbete i skolan. Göteborg (diss.) Blossing, B. (2008) Kompetens för samspelande skolor. Om skolorganisationer och skolförbättring. Lund. Studentlitteratur Brusén. P. & Hydén. L-C. (red) (2000) Ett liv som andra. Lund. Studentlitteratur 23