Goda råd om STALLGÖDSEL OCH GÖDSLING

Transkript

1 Goda råd om STALLGÖDSEL OCH GÖDSLING

2 Innehåll Sid NÖTGÖDSEL Lyckosam direktmyllning 4 Sid 18 Sid 12 Sid 20 Sid 16 Uppvärderad kväveverkan 6 Sid 8 Sid 6 Sid 10 Sid 4 Högre skörd med radmyllning 8 Sid 24 Goda råd om stallgödsel och gödsling Mer stärkelse med lägre kvävegiva 10 Smart gödselfördelning med grannsamverkan 12 Nötgödsel Praktiska råd 14 SVINGÖDSEL Säkrare gödsling med årlig analys 16 Fördelar med slopad spridning på hösten 18 Matarslangar ökar effektiviteten 20 Sveriges bönder köper in växtnäring i mineralgödsel och näring i foder för i storleksordningen 3 miljarder kronor per år. Gödseln från djuren är alltför värdefull och viktig för miljön för att inte vara föremål för stort intresse. Varje procents förbättrat utnyttjande är viktig. Att bättre ta tillvara N, P och K i gödseln från djuren är därför en av de viktigaste delarna av Greppa Näringens rådgivning. I denna katalog har vi samlat goda exempel på hur värdet av stallgödseln kan förbättras och hur precisionen i gödslingen kan öka. Lantbrukare berättar om alltifrån analyser av stallgödsel till samverkan med grannen om att fördela gödseln och till spridning med ny teknik. Tack till er som tagit dyrbar tid från vårbruk och annat för att berätta för läsarna om ert arbete. I en del av exemplen har vi använt den nya ekonomiska värderingen av stallgödsel som Greppa Näringen infört. Använd den, det kan bli en lönsam affär. De exempel på teknik och brukning som presenteras i denna skrift är inga patentlösningar för alla utan är just goda exempel. Syftet med goda exempel är att väcka nyfikenhet och att inspirera. Vi hoppas att du ska känna dig inspirerad av denna sammanställning! GREPPA NÄRINGENS ANDRA GODA RÅD-SAMMANSTÄLLNING Det här är andra gången som Greppa Näringen gör en sammanställning av goda exempel. Förra gången frågade vi i förväg hur en sådan skrift ska göras för att väcka intresse och inte åka direkt i vedspisen eller i runda arkivet. Ha med gårdsreportage och ekonomi var rådet från de lantbrukare vi frågade. Det tog vi fasta på då och vi gör likadant denna gång. Dessutom kommenterar en rådgivare åtgärder och ekonomi. Förra gången svarade att ni läst eller bläddrat i katalogen, varav läst nästa hela. Vi hoppas att det blir minst lika många denna gång. Svingödsel Praktiska råd 22 VÄXTODLING Vågade prova att dra ner kvävet till brödvete 24 Gör din egen kalkyl 26 GODA RÅD OM STALLGÖDSEL OCH GÖDSLING GES UT AV GREPPA NÄRINGEN. 341 MILJÖMÄRKT T R Y C K S A K 162 Ansvarig utgivare: Stina Olofsson, Jordbruksverket Redaktör: Markus Hoffmann, LRF Referensgrupp: Hans Nilsson, Jordbruksverket, Bertil Albertsson, Jordbruksverket och Stefan Halldorf, Länsstyrelsen i Kalmar län Texter: Markus Hoffmann, LRF. Ekonomiartiklarna har skrivits av referensgruppen, Markus Hoffmann och Håkan Rosenqvist Grafisk formgivning och produktion: Condesign Infocom, Jönköping, 2354, Maj 2006 Tryck: Ruter Media Group Papper: Galerie One Omslagsbilder: Erik Karlsson Övriga foton: Erik Karlsson, Sandra Lönell, Focalfoto, Josefine Liew och Stefan Rosengren Om du vill ha fler exemplar av denna katalog kan du beställa det kostnadsfritt från Distributionstjänst på Beställningsnummer: Tack till alla lantbrukare som medverkat och tagit sig tid att berätta om sina gårdar! 2 GREPPA NÄRINGEN GODA RÅD OM STALLGÖDSEL OCH GÖDSLING

3 Vi har en del av svaren på dina frågor om stallgödsel Vad betyder markpackningskostnaden om du kör i växande gröda på våren istället för före sådd av vetet på hösten på en lättlera? Vad är det rimligt att jag tar betalt för gödseln som grannen hämtar? Vad är riktvärdet för kostnad för körning med 15-tons tunna? Det är sådana frågor och andra du ska kunna få svar på i den nya Stallgödselkalkylen som Greppa Näringen byggt. En stor del av Greppa Näringens rådgivning handlar om gödsling och stallgödsel. Frågorna kring stallgödsel är många och handlar om växtnäringsvärdet, kostnader för spridning, transport och markpackning. Som ett hjälpmedel har vi sammanfattat våra råd i ett Praktiskt råd om stallgödsel. Den blev uppskattad och är nu under nytryck. Vi har lagt in en kortversion av den i denna katalog. Här kan du värdera de vanligaste stallgödselslagen vid olika spridningstidpunkter. I Stallgödselkalkylen på kan du värdera betydligt fler gödselslag och spridningstidpunkter. Här är några exempel på vad du kan göra: 1. Räkna på stallgödselns värde I Stallgödselkalkylen kan du räkna på stallgödselns värde för de vanligaste gödselslagen och för olika spridningstidpunkter. Du anger vilket gödselslag du har och kan ange egna analysvärden eller använda schablonerna. För att räkna ut kostnad för markpackning och körskador anger du jordart, hur stor spridare du har, arbetsbredd och ringtryck. Med dessa uppgifter kan du testa vad gödseln är värd när du sprider till olika grödor och vid olika tidpunkter. 2. Sprider du N15 eller N32? Sprider du N15 eller N32 (per 10 ton) med din stallgödsel? Skulle du acceptera den bristen i precision om det vore inköpt mineralgödsel? Diagrammet visar verkliga analysvärden från nötflytgödsel. Som du ser varierar det en hel del. Var ligger din gödsel? Att göra en analys är ett billigt sätt att få veta och det behövs inte mycket för att snabbt få tillbaka kostnaden för analysen. I Stallgödselkalkylen finns exempel på vanligt förekommande värden. Gå till och klicka på Stallgödsel 3. Hämta hem en mall till stallgödselkontrakt Här finns förutom information om regler för stallgödselspridning även en mall för spridningskontrakt. SE HUR DET VARIERAR! RÄTT GÖDSLING KRÄVER ANALYS, VAR FINNS DU? HALTEN AMONIUMKVÄVE KÄLLA: 100 NÖTFLYTANALYSER I KALMAR LÄN. goda råd om stallgödsel och gödsling Greppa Näringen 3

4 Nötgödsel Ove Larsson i Egby på Öland och rådgivaren Annica Hansson. Ove har goda erfarenheter av myllning av flytgödsel i vall efter första skörd. Gödseln gömdes bra, ammoniakförlusten minskade och skörden ökade. Lyckosam direktmyllning efter vallskörd I två år har Ove Larsson provat att direktmylla flytgödsel efter första och andra skörd i vall. Han är nöjd och säger att Jag är förvånad över hur väl Janne lyckades gömma gödseln. Man kunde gått i finskor över fältet. Ove Larsson står och fyller kraftfodervagnen inför kvällens runda på foderbordet. Ove är mjölkbonde i Egby på östra Öland. I stallet, som byggdes 2000, står 90 bruna kor i lösdrift. Nyfiken är man ju, förklarar Ove när jag frågar om hur han kom på idén att mylla i vall. Vi provade första gången sommaren Det var en bit med mycket sand. Vi blev överraskade när vi såg hur väl vår entreprenör Janne Pettersson lyckades gömma gödseln. Billarna gick ner väl och man kunde gått i finskor över fältet. Ove fortsätter: På styvare jordar och på gamla vallar är det svårare men ändå bättre än bredspridning. Inga problem med spår Hur är det med kapaciteten och körspåren, undrar nog många. Den myllare som Janne kör åt Ove har åtta meters arbetsbredd och Ove tycker inte att det är någon fara med körspår när man kör med 15-kubikmeterstunnan under torra sommardagar. Myllaren ger fyra skåror per meter arbetsbredd. Det blir inte så stor skvätt som kan flyta ut, förklarar Ove. En annan sak Gödseln gömdes väl i skårorna och körspåren var små. är att det kan ge en positiv effekt med mindre sporer om nedsmutsningen av grödan minskar. Ove strör med spån som han tycker ger en lös gödsel som rinner ner bra i jorden. Ove ser fördelar i den minskade ammoniakavgången och därmed ökade tilldelningen till grödan. Jag har inte gått ner i handelsgödselgiva efter di- rektmyllning men å andra sidan har jag aldrig haft så stora andraskördar som nu, säger Ove och fortsätter: Med den begränsade areal vi har måste vi få ut all skörd som går. Bäst effekt på sommaren Ove sprider ut en del av sin gödsel med direktmyllare och är nöjd med det men påpekar att det inte är någon universallösning för alla. Han förtydligar att det är på sommaren när ammoniakavgången är hög som tekniken gör nytta. Det är frågan om det är försvarbart vår och höst när det är svalare och dis. Avslutningsvis skickar han med rådet att Den som har jordar som passar har nog ännu större nytta av det, jag har egentligen lite för stenigt. 4 Greppa Näringen goda råd om stallgödsel och gödsling

5 Annica Hansson, Hansa Husdjur kommenterar... Rådgivning Vilka för- och nackdelar uppfattar du att det finns med direktmyllning i vall? Till fördelarna hör det högre kväveutnyttjandet och i stort sett luktfri flytgödselspridning. Om det finns uppväxt fjolårsvall eller om återväxten hunnit upp kommer inte flytgödslen att ligga som ett lager ovanpå denna utan kommer istället ner i marken. Det måste innebära ett bättre näringsutnyttjande och en bättre hygienisk förutsättning för kommande skörd. Vad tror du om ammoniakavgången? I flera försök har sommarspridning till vall orsakat 100 %-iga kväveförluster, men det beror förstås på vädret. Bra skördeväder är tyvärr ett dåligt gödselspridarväder. I Greppa Näringens Stallgödselkalkyl anges kväveeffektiviteten vid nedmyllning till vall på sommaren till 60 %, medan bredspridning sätts till 20 %. Minst 40 % mindre ammoniakförluster bör man alltså kunna räkna med. Tror du att merkostnaden för spridning uppvägs av ekonomiska fördelar? Har svårt att uttala mig om det. Av de resultat jag läst om från försöksgården Brogården utanför Skara, där försök gjordes för att minska ammoniakavgången, så gjorde det inte det. Men där fanns inte aspekter med eventuell sporproblematik med. Har du något tips eller något råd till lantbrukare som läser detta och som funderar på denna teknik? Om man tidigare haft problem med sporer som kan misstänkas bero på flytgödselspridningen är detta en teknik värd att pröva. En annan sak är att de som provat tekniken har överraskats av att det går att köra flytgödsel utan att det medför att omgivningen ska dränkas i stank i flera dagar. En nytta som kan vara nog så uppskattad. Ekonomi När är myllningsaggregat ekonomiskt intressant? Lönsamheten varierar beroende på situationen på varje enskild gård. Det är oftast svårt att få ekonomi i ett myllningsaggregat om man enbart beaktar ökad växtnäringseffekt. Men där positiv effekt kan uppnås genom mindre sporer, sparad körning, mindre lukt eller mindre stress kan det vara mycket intressant. Nedan följer olika plus- och minusposter för egen bedömning. + Minskad ammoniakavgång och ett ökat kväveupptag vid radmyllning jämfört med bredspridning. Vid spridning av nötflyt på vall efter 1:a eller 2:a skörd betyder detta ca +3 kr/m 3. Vid svartjordsmyllning av svinflytgödsel i vårbruk eller före höstraps ca +2 kr/m 3. + Mindre sporproblem ger mindre avdrag på mjölken. Här följer ett exempel med vintersporer och Arlas prissättning med ett grundpris på 2,62 kr per kg mjölk. En besättning med 50 kor och en genomsnittsavkastning på ungefär kg mjölk per ko och år producerar ca kg mjölk per månad. Med ett sporantal mellan 1, 1 miljon och 3 miljoner per liter blir det 4 % avdrag eller minus kr per månad och med mer än 3 miljoner sporer per liter blir det 10 % avdrag eller kronor. Samma besättning producerar ca ton nötflytgödsel på ett år. Merkostnaden för att sprida all gödsel med myllare vägs upp av drygt 1 månads sporavdrag vid den högre nivån. Tyvärr finns inga försök som visar att man helt slipper sporproblem om man använder myllare, men genom att ingen gödsel hamnar på grödan bör myllning vara ett bra sätt att bryta den onda cirkeln. + Vid spridning med svartjordsmyllare i vårbruk på lätta jordar sparas en bearbetning. Om en körning kostar 150 kr/ha betyder det ca 6 kr/m 3 vid givan 25 ton/ha. + Minskad lukt. För den som sprider nära bebyggelse kan det vara en viktig faktor och ge fler spridningstillfällen. Värdet är det svårt att uppskatta generellt. + Mindre stress. Efter vallskörden är det viktigt att komma ut snabbt med flytgödsel. Med en myllare är det inte lika känsligt. Vid spridning på öppen jord är det viktigt med snabb myllning men med en myllare är det klart direkt. Den direkta spridningskostnaden är ca 8 kr/m 3 extra jämfört med bredspridare och ca 6 kr/m 3 extra jämfört med släpslangsspridare. Ca 3 kr av detta beror på att det tar ca % längre tid att sprida. Packningsskadorna är större än med släpslangsspridning pga liten arbetsbredd (allt från ca + 10 kr /m 3 på en blöt lerjord i t.ex. vårbruk till <+1 kr/m 3 på en upptorkad sandjord t.ex. efter 1:a skörd i vallen). goda råd om stallgödsel och gödsling Greppa Näringen 5

6 Nötgödsel Hur gick din och Magnus Nilssons diskussion inför rådet att dra ner kompletterande N-givan till vallen? Magnus räknade lite lågt på kväve i urinen. Vi fortsatte diskussionen om spridningstidpunkter och väderförhållanden. Magnus beaktade redan hur väderbetingelser påverkade ammoniakavdunstningen från fastgödseln men tog inte in det helt i kväveberäkningen, så det var bara att prova att ta steget. Där hjälpte jag till med någon slags försäkran om att det inte kunde gå helt åt skogen om han drog ner på sin mineralgödselgiva. Rådgivaren Jens Blomquist diskuterar stallgödselns värde med Magnus Nilsson. Att dra ner den kompletterande N-givan på en gård med djur där man först spritt stallgödsel till grödan verkar vara det vanligaste exemplet på ändring efter rådgivningen i Greppa Näringen. Stämmer det med din erfarenhet och vad tror du det kan bero på att man legat lite för högt? Uppvärderade kväveverkan av urinen i vallarna En omprövning av kväveeffekten av vårspridd urin till vallar ledde till sänkt kompletterande giva av mineralgödsel. Djurbönder har något att lära av växtodlare när det gäller att räkna ekonomiskt på stallgödselns värde. Magnus Nilsson brukar gården Arhill i Rååns dalgång utanför Landskrona i Skåne. Där driver han tillsammans med familjen mjölkproduktion och växtodling av avsalugrödor. Hela gården är på cirka 100 hektar och där odlas vall och fodersäd till korna men även sockerbetor, vete och konservärter för avsalu. Magnus gick tidigt med i Greppa Näringen. Steget för honom var, liksom för andra skånska mjölkproducenter, litet eftersom de sedan tidigare är med i Skånemejeriers miljöbonus. En del i miljöbonus konceptet innebär att man ska göra årliga växtnäringsbalanser. En konkret förändring efter ett besök av Greppa Näringens rådgivare Jens Blomquist från Hushållningssällskapet blev den ändrade gödslingen till vallarna. Det var mycket intressant och vi gick igenom gödslingen till varje enskild gröda, säger Magnus som tidigare är brevkund hos HS. Drog ner kompletterande givan Jens förslag var att dra ner på mineralkvävegivan till första och andra skörden av vall. Magnus sprider fastgödseln från korna, i huvudsak sent på hösten före nästa års sockerbetor och tidigt på hösten före höstraps. Urinen sprids ut på vallarna på våren. De såg Fler lantbrukare med djur borde räkna på stallgödselns värde lika noga som växtodlare som köper in den. att den sammanlagda kvävegivan med både urin och mineralkväve på våren blev högre än vad som var lönsamt när de tittade på kväveeffekten av vårspridd urin. Där minskade jag givan handelsgödsel, säger Magnus och fortsätter: Våren 2004 var första året jag provade. Nu har jag gjort det i tre år och tycker det verkar fungera bra. Farsan tyckte vallen såg lite blek ut men den lade sig ändå före skörden, säger Magnus och skrattar lite. Räkna som på köpt stallgödsel Att överdosera kväve i vallar har inte så stor betydelse för kväveutlakningen som i stråsäd eftersom vallen har så stor kapacitet att ta upp kväve. Här blir den ekonomiska aspekten desto viktigare. Magnus tycker att fler lantbrukare med djur borde se på stallgödseln på samma sätt som lantbrukare med bara växtodling. Här omkring är det många växtodlingsgårdar som köper stallgödsel till sina marker. De räknar supernoga på växtnäringsvärdet och de som kör ut sin egen borde tänka på liknande sätt, tycker han. 6 Greppa Näringen goda råd om stallgödsel och gödsling

7 Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord och HS Malmöhus kommenterar... Rådgivning Ja, det stämmer med min erfarenhet. Det beror alldeles säkert på säkerhetstänkandet. Många vill ha både hängslen och livrem på och då kan det vara svårt att våga minska kvävegivorna. Dessutom mäter man inte alltid innehållet av kväve i fastgödsel och urin vid spridning. Vet man hur mycket kväve som finns i fastgödsel och urin så är det en bra början, men om man inte ens har ett värde att börja räkna på så är det lite skralt. Har du något råd att ge andra lantbrukare med djur om vad de ska tänka extra på om man inte fått rådgivning tidigare och vill fundera över om man ligger rätt i kompletterande N-giva? Kväve: Stäng av gödningsspridaren för mineralgödsel och fixa en nollruta. Man bör göra det både där man har kört ut fastgödsel och urin, för att lära sig något om ettårseffekten, men också i någon av gårdens grödor/skiften som inte har fått fastgödsel eller urin det aktuella året för att bilda sig en uppfattning om bakgrundsmineraliseringen. Det där med nollruta behöver inte vara mer komplicerat än en bit av en presenning på backen om det är svårt att stänga av snurran t.ex. PK: Gör en PK-balans för hela växtföljden. Många djurgårdar kör med PK och NPK men behöver inte köpa in mer än kväve i mineralgödsel. Du nämner ettårseffekten av stallgödsel. Har du något råd om den fleråriga effekten? Successivt byggs poolen av organiskt kväve upp av den fastgödsel som sprids på skiftena. Mineraliseringen av kväve höjs då år för år. Schablonmässigt brukar vi räkna med att varje djurenhet per hektar ger kg N/ha i ökad mine- ralisering. Resonemanget gör att man på djurgårdar i normalfallet kan minska på kvävegivorna som ska tillföras. Ekonomi Vad betyder överdosering i slåttervall ekonomiskt? Med den sammanlagda kvävegivan av både stallgödsel och kompletterande mineralgödsel är det lätt att komma över gränsen för vad som är lönsamt i vallen. Grunden för att kunna föra ett vettigt resonemang om det finns en överdosering eller inte och konsekvenserna av den är att ha en foderanalys. Överdosering av kväve i vall syns inte lika tydligt som i stråsäd och betyder inte lika mycket för miljön men får ändå betydelse ekonomiskt. Den optimala nivån på kvävegivan till slåttervall beror på vallens sammansättning, dess ålder, odlingsplatsens läge, dess historia och syftet med vallodlingen. Slåttervall är förmodligen den gröda som odlas under de mest varierande förutsättningarna. I många fall är kännedomen om hur stor skörden är sämre för vall än för stråsäd. Om det inte finns några siffror på skörden i kg ts per hektar och inga analyser är det svårt att veta om den aktuella kvävegödslingen är ekonomiskt optimal eller inte. Om det finns en foderanalys visar proteinhalten betydelsen av både kvävegivan och klöverandelen om det är en blandvall. Om foderanalysen kompletterats med en mineralanalys (som kostar cirka 250 kr) kan halten kalcium indikera klöverandelen i vallen, vilket ökar förklaringsgraden till proteinhalten och därmed om kvävegivan är optimal eller inte. Nedan förs ett resonemang om vad det betyder ekonomiskt att anpassa kvävegivan från en nivå som är över optimum. + Om råproteinhalten är hög jämfört med den egna målsättningen och det inte beror på högre andel balj- växter än planerat i en blandvall beror det på för hög kvävegiva. En sänkning av kvävegivan från en nivå över optimum leder till lägre proteinhalt vilket kan ge kor som är mindre lösa i magen och kan ge bättre fruktsamhet. Om kvävegivan sänks från en lägre nivå än i exemplet ovan kan det istället leda till ökad andel klöver vilket ökar proteinhalten. + Om gödslingen är konstaterad över den ekonomiskt optimala nivån leder det till inbesparade kostnader att sänka givan då utbytet av de sista kilona kväve i gödslingen inte vägs upp av en motsvarande ökad skörd. goda råd om stallgödsel och gödsling Greppa Näringen 7

8 Nötgödsel Bröderna Magnus och Sven Karlsson är nöjda med resultatet. Myllning av kväve till majs vid radhackning föll väl ut. Radmyllning gav högre skörd med mindre kväve Kan man öka skörden om man drar ner kvävegivan 20 kg N per hektar? Ja. Det gjorde bröderna Karlsson på Salltorp som nu även får köra åt nöjda grannar som provat. Bröderna Sven och Magnus Karlsson brukar gården Salltorp i den böljande bygden nära Vessigebro inåt landet från Falkenberg. På gården finns 200 kor i lösdrift som mjölkas av tre robotar. Förutom bröderna finns 3,5 årsanställda. För tio år sedan provade de att odla majs och nu, tio år senare, säger Sven med tydlighet att Majsen är här för att stanna på Salltorp. Den är bra för att balansera fodret, vi kan ta proteinrikare grässkördar än vi skulle göra annars. Vi behöver inte vänta på att proteinhalten i gräset sjunker för att vi ska kunna skörda, säger han och fortsätter: Dessutom har majsen fördelen att torra år då vallen går sämre, då går majsen bra. Det ökar odlingssäkerheten. Majsen på Salltorp skördas som ensilage i mitten på oktober och läggs i ett torn. Radmyllning gav högre skörd Carl Blackert på Hushållningssällskapet i Halland är rådgivare åt Salltorp Lantbruk. Tillsammans med Carls kollega Ulrik Lovang har bröderna sökt en lösning på problemet att skörden av majs var alltför ojämn över fälten. På de lätta partierna tappade majsen färg och vi förstod att det var en fråga om växtnäringsbrist, säger Sven. De bad Carl och Ulrik att undersöka i detalj hur majsens upptagsperiod av kväve ser ut. Det var inte lätt att hitta resultat från svenska försök, men man bestämde sig för att prova att radmylla Skörden blev större och fälten mognade jämnare. kvävet. Sagt och gjort. Bröderna köpte en begagnad Tume rampspridare och satte bak på traktorn. Till radhackan som är frontmonterad drog man 45 mm slangar som mynnar bakom gåsfötterna där man blåser fram gödning och fånggröda som myllas samtidigt. Extrakostanden utöver radhackan som redan fanns och används till både majs och raps blev kr inklusive arbete. Ett bra första år När majsen är knähög radmyllas andra som är den sista givan av mineralkväve som är i form av N34. Kapaciteten är 3-4 hektar i timmen. Det går ganska snabbt att klara av gårdens egna 25 hektar majs. Dessutom kör bröderna åt tre grannar och den totala arealen blir 120 hektar per år. Förra året var första året och Sven är mycket nöjd. Skörden blev större och jämnare över fälten förklarar han, även om han inte vill dra för stora slutsatser efter bara ett års erfarenhet. Grannarna är också nöjda och har beställt körning även i år fortsätter han. Att kvävet blev mer tillgängligt gjorde att man kunde dra ner mineralkvävegivan med kg N per hektar. Med en så liten investering i utrustning betalar den sig snabbt genom den lägre kostnaden för mineralkväve men framförallt högre skörd. Dessutom har kväveutlakningen säkert blivit lägre. 8 Greppa Näringen goda råd om stallgödsel och gödsling

9 Carl Blackert, HS Halland kommenterar... Rådgivning Hur gick din och brödernas diskussion om att prova att radmylla kväve till majs? Först vill jag betona att hela familjen på Salltorp är mycket engagerade företagare som ofta kommer med nya intressanta idéer som de vill prova. Rollen som rådgivare innebär därför inte bara att ge råd utan även i hög grad att vara ett bollplank. Radmyllning i samband med sådd har varit positivt i Halland i andra grödor och eftersom majsen kan ha svårt att komma igång kalla vårar är metoden även intressant i denna gröda. Huvuddelen av majsen sås därför på detta sätt i länet. Genom åren har vi haft en allmän diskussion om att hitta en bra metod att tillföra kväve i ett senare skede i majsen eftersom det tar så lång tid innan tillväxten sätter fart på allvar. Att gödsla majsen med en del av kvävegivan i samband med radhackningen i mitten av juni borde därför vara positivt. Hur ser du själv på åtgärden så här efteråt även om det bara provats ett år? Grannarna verkar nöjda då de beställt radmyllning även i år? Radmyllning i samband med hackning verkar fungera bra. I år höjer vi andelen kväve som läggs i samband med radhackning till ca 40 procent av kvävet. Skulle du rekommendera detta till alla majsodlare? Kväveförlusten när man lägger allt kväve vid sådd är säkert större i Halland än i t.ex. östra Sverige på grund av de större nederbördsmängderna här. Det är därför svårt att rekommendera metoden generellt utan ett riktigt försöksunderlag i alla områden. Finns det inga nackdelar med den här metoden? Maskinkostnaden blir högre. Sven har minskat N-givan med kg/ha, är det rimligt, eller skulle det gå att minska ändå mer? Majs är ju en gröda som det ryktas om att den gödslas med rejäla givor stallgödsel vilket kan ge en del utlakning? Lägger man ca 40 ton nötflyt i majsen så tycker jag att N, P och K utnyttjas relativt väl. Åtminstone om man jämför med gödselspridning på vall som ofta ger ett sämre kväveutnyttjande vid torrt och varmt väder vid spridning samtidigt som man riskerar körskador och markpackning vid spridning tidigt på våren. Ekonomi Myllningen av kväve vid radhackning av majs är en win-win åtgärd Myllning av kväve i samband med radhackning av majs är en win-win åtgärd. Den är bra för företaget och den är bra för miljön. Radmyllningen är ett bra exempel på påhittighet för att lösa ett problem i växtodlingen som både gynnat företaget och miljön. Grovt sett kan de olika posterna se ut så här. + Värdet av inbesparat kväve för kr per hektar. + En inbesparad separat körning av andragivan av mineralgödsel. Kostnaderna är för den arbetstid det tar att bygga ihop myllaren och sålådan samt för inköp av utrustning i den mån det inte finns på gården. + Det största värdet är ökad skörd och jämnare mognad. Det är däremot svårt att sätta siffror på hur stort detta värde är. Åtgärden är så pass specifik att det inte finns några försök gjorda där man mätt majsskörd med olika odlingsåtgärder. Erfarenheterna på Salltorp är hämtade från för kort tid för att uppskatta hur stor skördeökningen är. goda råd om stallgödsel och gödsling Greppa Näringen 9

10 Nötgödsel Lars Berggren sänkte mineralkvävegivan till stärkelsepotatis och ökade stärkelsehalten. Samtidigt sparade han kostnader för kväve. Lägre kvävegiva gav mer stärkelse Den långsiktiga kväveverkan av många års gödsling med flytgödsel från korna gjorde att mineralkvävegivan kunde minskas. Det gav högre stärkelsehalt och ökade intäkter förutom lägre kostnader för gödsel. goda effekten på den minskade kvävegivan utan påpekar att stärkelsehalten också påverkas av väder och vind. Lars Berggren på Gungvala gård i Blekinge odlar 30 hektar stärkelsepotatis, 30 hektar spannmål och 65 hektar vall. Vallen och arealen stråsäd går åt till de 130 mjölkkorna som producerar kilo mjölk var på årsbasis. Den mest konkreta förändringen efter rådgivningen i Greppa Näringen är den ändrade gödslingen med mineralkväve till stärkelsepotatisen. Vi har haft problem med för låga stärkelsehalter i potatisen, säger Lars Berggren. Efter diskussion med Hans Hedström, som är rådgivare på Hushållningssällskapet i Blekinge, misstänkte Lars att det frigjordes mer kväve från stallgödseln än vad han hittills räknat med. Lars gjorde analyser av mängden restkväve i marken efter potatisen och konstaterade att Vi har haft för mycket restkväve kvar efter potatisskörden på hösten. Kornas flytgödsel omvärderades Det har gjort att jag har sänkt handelsgödselgivan med ungefär 20 kilo rent kväve per hektar, säger han, och berättar att han numera förlitar sig mer på gårdens egen flytgödsel. För att få koll på gödselns verkliga innehåll Jag har sänkt handelsgödselgivan med ungefär 20 kilo rent kväve per hektar. har han tidigare lånat en gödselanalysburk från HS men har nu köpt en egen. Det är inga stora pengar och det blir lättare att hålla koll på kvävet. Sedan Lars provade att dra ner kvävegivan har stärkelsehalten i potatis ökat med en procentenhet. Det ger 4 öre per kilogram i merpris, vilket blir cirka kronor per år. Lars vill inte utan vidare tillskriva hela den Kvävet i stallgödseln minskar Han passar på att berätta att på Gungvala har de inte bara sett över hur mycket kväve de tillför grödan utan även hur mycket kväve de tillför korna. Vi utfodrar mycket tajtare nu. Vi gör en endagars utfodringskoll varje månad och väger allt djuren får, berättar han. Det har lett till att kvävehalten i stallgödseln är på nedåtgående. Det leder i sin tur till minskad ammoniakavgång från stallgödseln. Lars förklarar att Det är bara att konstatera att det är billigare att köpa kväve i form av handelsgödseln än i form av protein i koncentrat. På sikt kan det påverka hur mycket mineralkväve som grödan behöver kompletteras med. Men som Lars säger: Det finns en stallgödselhistoria i backen som gör att kväve fortfarande mineraliserar. 10 Greppa Näringen goda råd om stallgödsel och gödsling

11 Hans Hedström, HS Blekinge kommenterar... Rådgivning Hur har din och Lars Berggrens diskussion varit inför rådet att dra ner kompletterande N-givan till stärkelsepotatisen? Diskussionen började egentligen i ett konstaterande att det fanns någon form av obalans i växtnäringstillförseln. Relativt snart insåg vi att det fanns en obalans i tillförsel av kväve i förhållande till kalium. Vi började därför ta analyser och göra förändringar i tillförsel för att hitta den optimala tillförseln med hänsyn till gårdens växtföljd och tillförsel av växtnäring i stallgödsel och bevattningsvatten. Det skall nämnas i sammanhanget att gården har viss växtnäringstillförsel i bevattningsvatten som kommer från den ålodling som finns. Har rådet fungerat med facit i hand efter ett par år? Utan tvekan är svaret ja. Genom att dra ned kvävegivan (delvis genom bättre kunskap om stallgödselns kväveinnehåll) och istället öka kaliumtillförseln något har vi lyckats öka såväl skördar som stärkelsehalt. Var kväveeffekten i flytgödseln från korna underskattad tidigare? Har analys av stallgödseln betytt något för att få bättre underlag? Tidigare använde vi oss delvis av schablonvärden men med kväveburken såg vi att innehållet av kväve kunde slå ganska mycket mellan olika analystillfällen. Framförallt är det aktuella analyser som lett till den positiva förändringen. Med din erfarenhet från Gungvala och andra gårdar med djur och stallgödsel; Hur vanligt är det att gårdar med djur kan dra ner på den kompletterande givan av mineralkväve om man har spritt stallgödsel som grund? När man har facit i hand kan man bara konstatera att lantbrukare med stallgödsel ofta kan reducera eller helt ta bort den kompletterande givan. Man ska dock vara medveten om att detta beslut är svårt att ta då stallgödselns kväveleveransförmåga är diffus, medan en handelsgödselgiva är en direkt synbar faktor. Här krävs mycket information och förbättrat underlag för rådgivningen. Har du något råd att ge andra lantbrukare om vad de ska tänka extra på om man har djur och inte fått rådgivning tidigare och vill fundera över om man ligger rätt i kompletterande N-giva? Lita på rådgivaren. För rådgivaren tar det ofta en tid med den nya rådgivningskunden innan man är helt överens om lämpliga kvävenivåer där full hänsyn tagits till stallgödselns kväveleveransförmåga. Naturligtvis är det också viktigt för rådgivaren att gå sakta fram och med fakta och kunskap påvisa stallgödselns värde. Ekonomi Vinsten av inbesparat kväve liten ekonomisk fråga i potatis Potatis är bland annat genom sitt relativt grunda rotsystem men även genom odlingsåtgärderna en gröda som ger större kväveutlakning än stråsäd. Därför är det extra angeläget att trimma N-gödslingen noga. Inbesparat kväve har dock endast liten ekonomisk betydelse, jämfört med kostnader eller vinster i förändrade kvalitetsegenskaper med ändrad kvävegiva. När man minskar kvävet i potatisodlingen från en hög nivå, förbättras oftast kvaliteten om fosfor och kalium är i balans. Den inbesparade kostnaden för den lägre kvävegivan är dock låg i jämförelse med vinst i form av högre pris för bättre kvalitet. En minskad kvävegiva om kg N per hektar sparar kronor. Om en gödselspridning sparas har man sparat ytterligare cirka 100 kronor. För matpotatis betyder det dock litet ekonomiskt, jämfört med om blötkokningen minskar liksom mörkfärgningen och potatisen inte blir så känslig för mekaniska skador och därmed ger ett högre pris om det är matpotatis. I exemplet med stärkelsepotatis på Gungvala gård var besparingen av kväve värd cirka 200 kronor per hektar medan merbetalningen blev kr per hektar för den högre stärkelsehalten. Den ekonomiska konsekvensen av en för låg eller för hög kvävegödsling blir betydligt högre i potatis än i stråsäd. goda råd om stallgödsel och gödsling Greppa Näringen 11

12 Nötgödsel Leif och Lennart Dahléns grannsamverkan gav smartare gödselfördelning. Hunden Ripp håller ordning på alla på gården. Leif och Lennart Dahlén har tillräcklig egen spridningsareal enligt Miljöbalken men samverkar ändå om gödselfördelning. Vilka för- och nackdelar ser du med det för både dem och grannen? Fördelarna är att det blir mindre kväve- och fosfortryck på gården. Man kanske kan undvika onödig höstspridning och slipper lägga alltför höga flytgödselgivor till vallen. Fördelarna för grannen är att han får in välbehövlig växtnäring, flytgödseln är ju rätt komplett vad gäller både mikro- och makronäring. Jag kan inte direkt se några nackdelar i detta fall. Men generellt sett får man ju se till att den långsiktiga kaliumtillförseln inte drabbas av att man avyttrar gödsel. Det får heller inte bli så att man säljer/avyttrar gödsel istället för att köra gödseln till avlägsna utskiften och kör handelsgödsel där i stället. Grannsamverkan gav smartare gödselfördelning Trots tillräcklig spridningsareal på egna marker sprids en del av gårdens gödsel hos en granne som kan utnyttja näringen bättre. Det är ett bra exempel på samverkan. Det har också väckt funderingar som: Varför ska grannar möta varandra med gödseltunna på väg åt var sitt håll? Leif och Lennart Dahlén brukar Sjöarp, nära Ulricehamn i Västergötland. 65 svarta och bruna kor samsas i lösdriften som byggdes för drygt tio år sedan. Gödseln från korna hanteras som flytgödsel och som både fast- och djupströgödsel från kvigorna. Växtodlingen är mest vall, en del foderspannmål odlas också. Till gården finns mer spridningsareal än vad som krävs enligt Miljöbalken. Trots det samarbetar de med en granne om att fördela gödseln från korna. Grannen hämtar själv Vi kan avvara några hundra kubikmeter. Man kan inte lägga på hur mycket som helst, säger Leif Dahlén. Lennart förklarar att de har ett samarbete med en granne som har amkor och som har större behov än de själva av näringen i gödseln. Grannen hämtar själv i behållaren på Sjöarp och det är vanligen till vårbruket men även en del efter första skörd av vall. Hur mycket gödsel vi kan undvara kan variera lite Vi samverkar med grannen om att han får hämta några hundra kubikmeter. mellan åren, men vi har lovat att vi ska hålla igång samarbetet några år till i alla fall, säger han. En fördel med att grannen hämtar är att det blir mindre panik om det blir en sen vår som i år (2006) om man inte har kunnat tömma den ordentligt tidigare. Fler idéer på Sjöarp På temat gödsel och samverkan finns det fler funderingar hos bröderna. Leif har reagerat på de ibland långa transporterna av gödsel till de mest avlägsna fälten. Det är fem kilometer till fältet längst bort och att byta till en större tunna som ger färre körningar ger också mer markpackning, säger han. Samtidigt ligger en granne som har fält åt Sjöarp till och kör gödsel åt andra hållet. Man kanske skulle kunna byta gödsel så att han kör till våra fält och vi till hans. Då kan båda köra mindre. Det är stor skillnad på att köra tre kilometer och fem kilometer. Dieseln blir bara dyrare och dyrare och det här är nog något som fler skulle kunna fundera på, avslutar Leif. 12 Greppa Näringen goda råd om stallgödsel och gödsling

13 Katarina Berlin, HS Sjuhärad kommenterar... Rådgivning Vad har du för råd att ge andra lantbrukare som har mycket gödsel och som funderar på att sälja eller byta bort gödsel från gården? Vad ska de tänka på? Det kan vara bra att göra en flytgödselanalys så att man vet vad man har i behållaren. Det är också viktigt att komma överens om ett pris och vad som gäller, vem som ska hämta eller sprida gödsel, när det ska göras osv. Om man ska ta betalt för gödseln istället för att byta mot andra tjänster, är det svårt att veta vad man ska ta betalt? Prisfrågan är väl något som diskuteras rätt mycket och är ganska svår att ge svar på. Beroende på om säljaren är i stort behov av att bli av med gödseln eller om köparen är i stort behov av att få in gödsel så blir situationen olika. Det beror också på hur man värderar eventuell markpackning, mikronäring, mullhaltshöjande effekt samt vad innehållet av näring i gödseln är förstås. Värdet eller priset på flytgödseln kan väl sägas ligga mellan ca kr/ton. Om man inte har analys av NPK i egna gödseln, duger schabloner? Schabloner duger i brist på bättre. Men vi ser att NPK-värdena varierar rätt mycket från gård till gård. En näringskoncentrerad gödsel är ju klart mer värd för en gård i stort behov av växtnäringstillförsel. Hur mycket kan man generellt avyttra från en gård med mycket egen gödsel? Finns risk för låga P- och K-halter i jorden? Här på moränjordarna i Sjuhärad är det framförallt kalium vi ser att det kan bli brist på om man har för lite stallgödsel. Jag tycker att man bör ha kvar så mycket gödsel att man kan ge en måttlig flytgödselgiva till de flesta vallskördarna samt lite till de öppna grödorna (såvida de inte får fast/djupströgödsel istället). Leif och Lennart nämner att en del lantbrukare möts med tunnan på väg åt varsitt håll och att transporterna kan minskas om man byter gödsel och sprider på varandras fält. Är det något att fundera på? Ser du fler sådana fall i ditt arbete som rådgivare? Det låter intressant, det körs nog en hel del kors och tvärs här i bygderna och många har skiften utspridda och långt från gården. Om det ska fungera är det nog viktigt att man har ett bra samarbete och kan lita på varandra. Kanske är det också viktigt att båda har analyser så att det inte blir alltför stora skillnader i gödsling om man byter gödsel. Ekonomi Transportavstånd viktigt för ekonomin En gård med markerna i P-Al-klass V kan med lämplig spridning utnyttja kväve och kalium på ett bra sätt. Fosforn har däremot ett måttligt värde på fält i hög P-Al-klass och en bättre fördelning av fosfor i stallgödseln blir en sammanvägning av växtnäringsvärdet och transportkostnaden där samarbete i trakten kan vara väl värt att undersöka. För en gård som använder handelsgödsel för att tillföra P och K har P ett värde av ca 11 kr per kg och K ett värde av ca 4 kr per kg. Om det är liknande grödor och jordart på djurgården respektive växtodlingsgården är packnings- och körskador och läglighetseffekter kanske likartade. Det som då ska ställas mot vartannat är bättre växtnäringsutnyttjande och ökad transportkostnad. Det kan även uppkomma en mindre kostnad för att samordna gödselhanteringen mellan de två berörda företagen. Även för en gård med P-AL-klass V finns ett visst ekonomiskt värde av P i gödseln i form av ett lägre gödslingsbehov av P långt fram i tiden. Vid mycket högt fosforinnehåll i marken och om djurhållningen består under en lång tid blir värdet av fosfor i stallgödsel dock nästan noll. Utifrån beräkningar i Greppa Näringens Stallgödselkalkyl kan det konstateras att det är lönsamt att transportera gödsel upp till ca 5 km innan det är lönsammare att sprida på P-AL-klass V-mark som ligger i anslutning till djurgården. På gårdar med mycket djur i förhållande till arealen sprids det ofta mycket stallgödsel per hektar och på närbelägna växtodlingsgårdar utan djur sprids det ofta ingen stallgödsel alls. Om det i stället skulle ha varit en brukare till båda gårdarna skulle med största sannolikhet en större del av gödseln ha spridits på gården med P-AL- klass III och en mindre del av gödseln på gården med P-AL-klass V. Man kan ställa sig frågan varför det skall behöva se annorlunda ut för att de är två brukare i stället för en? Ett samarbete skulle kunna innebära att det sprids på samma sätt som om det är en brukare. Det finns en vinst att dela på genom att sprida gödseln på båda gårdarna, om avståndet inte är för långt mellan gårdarna. goda råd om stallgödsel och gödsling Greppa Näringen 13

14 Nötgödsel Gödseln värderas per ton. Fosfor och kalium värderas till 100 % av växtnäringsinnehållet (P=11 kr/kg, K=4 kr/kg). Kväveeffekten följer värderingen på och är prissatt till 9 kr/kg N. Transport och spridningskostnad bygger på fältavståndet 1 km. Packningsskadorna är beräknade efter: 15 m 3 flytgödselspridare med 12 m ramp, 15m 3 tvåstegs fastgödselspridare med 12 m spridningsbredd, skördevärde på kr/ha, däckstryck 2,0 bar, giva 25 ton/ha. Miljöindexet utgår från kväveeffektivitet i fält och stämmer inte i varje enskilt fall med storleken på de faktiska förlusterna eftersom kväveeffekten inte är en renodlad effekt av bara kvävetillförsel. Tidpunkt Kväveförlust, kg/ha Gödseleffekt, kg/ton Värde enligt schabloner, kr/ton pga 25 ton gödsel/ha Miljö- npk- N-efter- Bördighet Transport/ Packnings-/ VÄRDE** ammoniak Utlakning index n P K värde verkan spridning körskador kr/ton innehåll kg/ton: Nötflytgödsel (ts-halt 8,3 %) 1,8 N 0,6 P 3,6 K MELLANLERA LÄTTLERA SAND Vall på hösten 7 8 0,6 0,6 3, Vall i vårbruk ,3 0,6 3, Vårbruk* 4 2 1,0 0,6 3, * 19 Till återväxten ,7 0,6 3, Vall på hösten 7 7 0,6 0,6 3, Vall i vårbruk ,3 0,6 3, Vårbruk 4 2 1,0 0,6 3, Till återväxten ,7 0,6 3, Vall på hösten 7 5 0,6 0,6 3, Vall i vårbruk ,3 0,6 3, Vårbruk 4 1 1,0 0,6 3, Till återväxten ,7 0,6 3, innehåll kg/ton: Nötfastgödsel (ts-halt 19 %) 1,4 N 1,6 P 5,0 K MELLANLERA LÄTTLERA SAND Före höstsäd ,5 1,6 5, ,3 29 Sen höst 5 8 0,6 1,6 5, ,6 30 Vårbruk* ,8 1,6 5, * 32 Före höstsäd ,5 1,6 5, Sen höst 5 7 0,6 1,6 5, Vårbruk ,8 1,6 5, Före höstsäd ,5 1,6 5, Sen höst 5 5 0,6 1,6 5, Vårbruk ,8 1,6 5, innehåll kg/ton: Nöturin (ts-halt 1,2 %) 2,6 N 0,0 P 4,6 K MELLANLERA LÄTTLERA SAND Vall, sen höst ,9 0,0 4, Vall, tidig vår 16 0,6 1,8 0,0 4, Till återväxten 26 0,7 1,0 0,0 4, Vall, sen höst ,9 0,0 4, Vall, tidig vår 16 0,5 1,8 0,0 4, Till återväxten 26 0,6 1,0 0,0 4, Vall, sen höst ,9 0,0 4, Vall, tidig vår 16 0,3 1,8 0,0 4, Till återväxten 26 0,4 1,0 0,0 4, innehåll kg/ton: Nötdjupströbädd (ts-halt 27 %) 0,5 N 1,5 P 10,4 K 24 % ts-halt MELLANLERA LÄTTLERA SAND Före höstsäd 4 4 0,2 1,5 10, ,3 46 Sen höst 2 3 0,2 1,5 10, ,6 45 Vårbruk* 4 7 0,1 1,5 10, ,6* 44 Före höstsäd 4 3 0,2 1,5 10, Sen höst 2 3 0,2 1,5 10, Vårbruk* 4 6 0,1 1,5 10, Före höstsäd 4 2 0,2 1,5 10, Sen höst 2 2 0,2 1,5 10, Vårbruk* 4 4 0,1 1,5 10, * Vårplöjning efter spridning. ** Värde efter spridning. 14 Greppa Näringen goda råd om stallgödsel och gödsling

15 Intäkter 1. Växtnäringsvärde kr per ton 2. Kväveefterverkan kr per ton 3. Ökad bördighet kr per ton Illustration: Kenneth Grönwall Kostnader 4. Transportkostnad 3-5 kr per ton och km till fältet 5. Spridningskostnad kr per ton 6. Markpackningsoch körskador 1-20 kr per ton Faktorer som påverkar det ekonomiska utbytet av din stallgödsel 1. Växtnäringsvärde Växtnäringsvärdet varierar förstås med djurslag och om det är fast, flyt eller urin. Värdet på N, P och K i tabellen intill är satt till 9, 11 och 4 kr per kg. Värdet av P och K påverkas inte direkt av spridningsteknik och tidpunkt men kväve påverkas starkt av bådadera. En spridningsteknik och en tidpunkt som ger stor ammoniakavgång eller stor kväveutlakning sänker värdet på kvävet. T. ex. spridning till återväxten med bred eller bandspridning ger men detta kan ändras till vid användning av en myllare. 2. Kväveefterverkan Stallgödsel ökar mullhalten och ökar inlagringen av kväve i marken. Ju högre torrsubstanshalt desto större värde (ca 50 kr per ton torrsubstans). Året efter spridning frigörs ca 15 procent av det inlagrade kvävet och sedan i mindre poster under många år. Ekonomiska efterverkan är för urin är ca 1-2 kr per ton, flytgödsel 5 kr per ton, fastgödsel 10 kr per ton och djuppströbädd 15 kr per ton. 3. Ökad bördighet Stallgödsel har en positiv långtidsverkan förutom NPK innehållet. Här används ett struktur- och mikronäringsvärde på 10 kr per ton för de fasta gödselslagen, 5 kr per ton för flytgödsel och 1 kr per ton för urin. Förbättrad markstruktur står för merparten av värdet. Värdena är mycket schablonartade då tillräckliga mätningar saknas. 4. Transportkostnad Transportkostnaden bestäms helt av avståndet till fältet, lastvolymen, samt lön till den som kör. Det mesta av gödseln körs med traktor snarare än lastbil och i kalkylerna på tabellsidan invid har vi räknat med 1 km avstånd till fältet och en kostnad på 2,50 kr per ton och km för flytgödsel och urin och 5 kr för fastgödsel. 5. Spridningskostnad Med en normal maskinstationstaxa kan kostnaden för att sprida ut flytgödsel nära gården beräknas till mellan ca 15 kr per ton för bredspridning om man räknar med tre till fyra lass per timme. För släpslangar och myllningsaggregat kan ett tillägg på 2 respektive 8 kr per ton beräknas. Fastgödsel kostar ca 30 kr per ton att sprida. I tabellen är räknat med bandspridning av flytgödsel/urin. 6. Markpacknings- och körskador Viktigaste faktorn som avgör kostnaden för markpackning är fuktighet i marken där körning på blöt mark ger 3 ggr så stor packning som torr mark. Andra viktiga faktorer är jordart (dubbelt så stor skördesänkning på lerjord som sandjord) följt av lassvikt (påverkar ca 30 procent inom normala intervall) och däcktryck (påverkar ca 25 procent inom normala intervall). I tabellen intill är det räknat med god maskinstationsstandard (15 m 3 tunna för flytgödsel/urin respektive 15 m 3 tvåstegsspridare för fastgödsel, 12 m arbetsbredd, 2 axlar och 2 bar i däcken). goda råd om stallgödsel och gödsling Greppa Näringen 15

16 svingödsel I hela 15 år har man analyserat gödseln på Östra Kråkerum. Sven-Olof Johansson läser av en mätning. Årliga gödselanalyser i 15 år på Östra Kråkerum Sven-Olof (Loffe) Johansson ställer kvävemätaren på bänken i verkstan och säger att Den här är vi glada för. Förr visste vi inte säkert hur mycket kväve vi spred ut. Nu gör vi det. Sven-Olof Johansson brukar Östra Kråkerum utanför Mönsterås alldeles invid Mönsteråsviken tillsammans med kusinen Nils-Bertil och deras bägge söner Anders och Lars. Årligen produceras slaktsvin. Växtodlingen utgörs mest av fodersäd till grisarna med vår- och höstkorn, vete och rågvete. Lite vall till djuren som betar naturbetesmarkerna finns också och lite höstraps. Från grisarna blir det cirka kubikmeter gödsel per år. Det mesta hanteras som flytgödsel. Analyser sedan 1991 Det var redan i början av 1990-talet som de köpte in en s.k. Agrosburk för att kunna mäta innehållet av kväve i svinflytgödseln. Både Sven-Olof Johansson och sonen Lars, som tagit en paus i stalltvätten, lovordar mätaren. Den är en trygghet att ha. Nu vet vi hur mycket kväve vi lagt ut, säger Lars. Sven-Olof fortsätter: Med åren har vi lärt oss ungefär hur mycket gödseln innehåller. Det brukar inte vara några stora överraskningar men ett par kilogram kan det skilja (per 10 ton). Med en mätning slipper vi sprida ut gödseln i blindo Analyserna har visat hur kväveinnehållet i gödseln från suggorna skiljer sig från innehållet i slaktsvinens gödsel. I gödseln från slaktsvinen kan det vara uppemot 30 kg per 10 ton medan det från suggorna brukar vara 20 kg per 10 ton, säger Lars. Analyserna betalar sig De sprider i stort sett inget alls på hösten utom till höstrapsen, men desto mer i växande gröda på våren. De tycker att de har ett behov av att analysera eftersom de blandar in fastgödsel från sinsuggorna i ett par av de tre behållarna. Det gör att det kan skilja en del. Dessutom blandar de i fastgödsel allteftersom de tömmer behållarna för att ett svämtäcke ska återbildas. På en gård som Östra Kråkerum har N, P och K i gödseln från grisarna ett växtnäringsvärde på kr. En gissning om NPK-innehållet i grisgödseln, där man felbedömer i första hand kväveinnehållet, blir snabbt till åtskilliga förlorade tusenlappar. Mot den bakgrunden blir kostnaden liten för en analys vare sig det är med en Agrosburk eller laboratorieanalys. 16 Greppa Näringen goda råd om stallgödsel och gödsling

17 Stefan Halldorf, rådgivare på Länsstyrelsen i Kalmar kommenterar... Rådgivning Vilka är argumenten för att analysera gödseln? Många tycker kanske inte att det behövs? Att analysera sin stallgödsel är alltid värdefullt. Det viktigaste argumentet är förstås att veta hur stor kvävemängd man faktiskt lägger ut med sin stallgödsel, och sedan anpassa handelsgödselgivan efter detta. Det är tillfredsställande att veta vad man gör. Genom att lägga rätt mängd sparar man ju både pengar och miljön. Varje kilo för mycket man lägger kostar, och ökar risken för utlakning. Vad är din rekommendation om hur ofta man ska ta prov? Ska man analysera varje lass eller en gång per behållare? Att ta en analys per behållare när stallgödseln skall till att spridas är en lagom nivå. På gårdar med flera behållare är det ofta så att gödsel från olika djurslag kommer i olika behållare, och då är det viktigt att ha koll på innehållet i varje brunn. Fördelen med kväveburken är att analysen är så pass snabb och enkel, att man kan göra det på varje behållare. En analys på labb är förstås mer komplett man får ju med alla andra ämnen också. När man jämfört mätningar av det växttillgängliga kvävet som gjorts med kväveburken med labbanalyser har det stämt bra överens. Är det extra viktigt att analysera gödsel från vissa djurslag? Kväveinnehållet i stallgödsel kan variera en hel del. På Greppa Näringens hemsida, finns redovisat en undersökning med kväveburken från hundra olika mjölkkogårdar, och där varierar det mellan 0,5 och 3,8 kg N/ton. Red anm. På sidan 3 kan du i ett diagram se exempel på hur faktiskt kväveinnehåll i flytgödsel varierar på olika gårdar. Ekonomi Liten och lönsam investering för de flesta Med tanke på de stora växtnäringsmängder N-, P- och K-värden som finns i gödseln på gårdarna är det förvånande att inte fler tar reda på det faktiska växtnäringsinnehållet. Det är precisionsodling i en enkel form. Ju större mängder gödsel, desto större blir den ekonomiska förlusten av att inte veta hur mycket som sprids ut, om man ligger i över- eller underkant. En felbedömning av gödselns kväveinnehåll med så lite som 2 till 2,5 kg N per ton kostar ca 50 kronor per hektar. På en gård med 50 hektar spridningsareal blir det kronor. Varje år. Kostnaderna för ett analysinstrument som finns på marknaden är cirka kr. Med en livslängd på år blir årskostnaden låg. Till det kommer en liten kostnad om några tior för kemikalier. Att istället skicka iväg ett gödselprov för analys på laboratorium kostar ca 700 kronor. Skillnaden är att i labanalysen får man en fullständigare analys. Exempel På Östra Kråkerum vet man att kväveinnehållet i gödseln från grisarna varierar mellan 1,8 kg per ton och 3 kg N per ton. Med en giva på 25 ton per hektar innebär det allt från 45 kg N till 75 kg N. Man skulle alltså kunna hålla på och lägga 30 kg N per hektar i onödan. Med ett kvävepris på 9 kr blir det 270 kr/ha. Kostnaden för ett analysinstrument är cirka kr och kan alltså sparas in ganska snabbt. Instrumentet är en typisk utrustning som det är lämpligt att samarbeta med kollegor om. 45 kg N/ha i den ena och 75 kg N/ha i den andra vid en giva på 25 ton per hektar. Ser du vilken som är vilken? goda råd om stallgödsel och gödsling Greppa Näringen 17