fjärrvärme är perfekt i energisystemet

Transkript

1 halvårsinformation 1 forskningsprogrammet fjärrsyn juni 2013 fjärrvärme är perfekt i energisystemet

2 2 fjärrsyn fyra års forskning i hamn samtidigt som vi jobbar för fullt med att rigga och få igång en ny period av Fjärrsyn så kommer det en flod av spännande resultat från alla de projekt som nu avslutas inom Fjärrsyns nuvarande programperiod. Det kommer så mycket ny kunskap från de flesta projekt så det är svårt för mig att peka ut något särskilt. Men här vi har lyft fram några resultat som du måste titta lite närmare på. Ett av dem är relining med strumpmetoden som har visat sig vara en bra metod att laga och renovera rör, och som dessutom är billigare än traditionella metoder. Två olika projekt har tittat på nya intressanta fjärrvärmetillämpningar. Det är fjärrvärmevärmda vitvaror och möjligheterna att konvertera uppvärmningen i industriella processer till fjärrvärme. Allt detta är viktigt för branschen, men också för samhället i stort för att klara omställningen till hållbar energi. Det är också glädjande att det tvärvetenskapliga projektet Fjärrvärmens Affärsmodeller har gett så mycket ny och tydlig kunskap till branschen, och samtidigt varit viktigt vetenskapligt. Missa inte heller det Sven Werner säger om det europeiska energisystemet och att det är avgörande för att vi ska nå EU:s klimatmål att överge fossil energi. Missa inte mittuppslaget där de tre syntesutförarna Åsa Wahlström, Bo Rydén och Ragnar Hörnahl har syntetiserat resultaten från Fjärrsyn sedan starten 2006 och ger oss några tydliga slutsatser med fokus på branschens strategiska utmaningar! Detta ger oss ett bra utgångsläge när vi nu tar nästa steg in i en ny programperiod som vi räknar med kan komma igång när den nuvarande avslutas i sommar. Det känns skönt. Jag har hört att många forskare och projektutförare redan skissar på nya ansökningar till nytta för hela energisverige, och till er kan jag bara säga: Håll utkik efter nästa utlysning och välkomna med nya intressanta projektförslag! Allt detta är viktigt för branschen, men också för samhället i stort för att klara omställningen till hållbar energi. ulrika jardfelt VD för Svensk Fjärrvärme och Fjärrsyns ordförande Fjärrsyns halvårsberättelse 2, 2013 Redaktör: Ann-Sofie Borglund. Projektledare, Fjärrsyn: Catarina Jäderberg. Projektledare, formgivning: Lena Rodén, Kaigan. Tryck: Trydells Tryckeri, 4900 ex. Skribenter: Ann-Sofie Borglund, Per Eriksson, Fredrik Mårtensson och Björn Åslund. Fotografer: Klas Andersson, Ellinor Collin, Thomas Fahlander och Sofia Sabel. Omslag: Sven Werner. Fotograf: Klas Andersson.

3 halvårsinformation 3 framgångsrika försök med relining Med ett allt äldre fjärrvärmenät, blir underhållsfrågorna allt mer prioriterade för fjärrvärmeföretagen. En bra metod att laga och renovera rören är relining med strumpmetoden. Det visar ett nyligen avslutat Fjärrsynprojekt. Metoden är dessutom billigare än traditionella metoder. Tekniken med att relina rör under mark har funnit i cirka 40 år och används framförallt på avlopps-, dagvatten- och vattenledningar, men har inte tillämpats inom fjärrvärme. Det beror framförallt på svårigheten för rören att både tåla höga temperaturer och högt tryck. I det här projektet, som letts av HWQs VD Stefan Håkansson, har man använt sig av reling med strumpmetoden. Det innebär att en armerad stumpa mättas med värmetålig plast och skjuts in i röret och därefter härdas på plats och bildar ett nytt rör. I projektet, där även Vattenfall och Pollex AB har ingått, har man utvärderat tekniken både teoretiskt och praktiskt i en testrigg. Utvecklat nytt material Vi hade från början enbart tänkt testa ett material, men under projektet gång upptäckte vi flera förbättringsmöjligheter vilket ledde till att det utvecklades ett nytt material under projekttiden, berättar Stefan Håkansson och fortsätter: Testerna på Swerea Kimab visade att strumpan tål tryck på 16 bar och temperatur på 120 grader. Det gör att materialet med råge fyller de krav som vi ställde upp. Vi trodde vid projektets början att det skulle klara att laga mindre hål, men det tål hela trycket ensamt. I projektet har man också testat reliningen på en testrigg som Vattenfall i Uppsala har byggt för detta ändamål. Testriggen är uppkopplad mot fjärrvärmenätet i Uppsala läs mer Rapporten Relining med strumpmetoden av Stefan Håkansson kan laddas ner utan kostnad på i augusti där det finns tillgång till 130-gradigt fjärrvärmevatten året om. Här kan vi simulera verkligheten och relina teströr med fejkade skador, ett teströr består enbart av strumpa, det vill säga är det gamla röret helt borttaget. Här ska vi också genomföra långtidstest, vilket vi nyligen har påbörjat, säger Stefan Håkansson. För att metoden med att relina rör med strumpmetoden ska fungera är det viktigt att det gamla röret görs rent ordentligen innan strumpan skjuts in i röret. Främst handlar det om att avlägsna den svartrost som har bildats, men också att se till att ledningen är helt fri från annan påväxt eller föremål. I projektet har man använts sig av Polly-Pig-metoden. Den går förenklat ut på att man driver en rensplugg, en så kallad Polly-Pig,flera gånger genom ledningen med vattentryck. Efter rensningen har man en stålren ledning som kan relinas. Metoden är effektiv och har använts av bland andra Pollex i drygt 30 år på både fjärrvärmeledningar och andra tryckledningar. Resultaten från projektet har varit så lyckade att ett nytt bolag har bildats som kommer att marknadsföra och erbjuda re lingprodukter för fjärrvärmenät. Vi har redan märkt av ett stort intresse för den här tekniken. Det finns flera stora fördelar jämfört med traditionell teknik, framförallt är det kostnads besparande att förnya sitt ledningsnät utan att gräva upp rören. Men det innebär också stor miljönytta och mindre störning vilket vi anser är värdefullt avslutar Stefan Håkansson. Det finns flera stora fördelar jämfört med traditionell teknik. Här i testriggen kan vi simulera verkligheten och relina teströr, säger Stefan Håkansson.

4 4 fjärrsyn nu finns ett språk för fjärrvärmens affärer Att förstå sin affär är branschens viktigaste fråga. Forskningsprojektet Fjärrvärmens Affärsmodeller har gett mycket ny kunskap till fjärrvärmebranschen, men har också varit viktigt ur ett vetenskapligt perspektiv. Det menar Anders Sandoff, lektor på Handelshögskolan i Göteborg och vetenskaplig ledare för projektet. Projektet har gjort flera vetenskapliga bidrag kopplat till kunskap om fjärrvärmens affärsverksamhet liksom om be greppen affärslogik, affärsmodeller och legitimitetsskapande. I projektet har även doktoranden Jon Williamsson skrivit tre vetenskapliga artiklar, vilka utgör underlag för hans doktorsavhandling senare i år. Vad har då varit projektets allra viktigaste bidrag? Det är svårt att peka ut en enskild sak, men en viktig del som kommit fram, och som är av vetenskapligt intresse för många, är att fjärrvärmeföretagen kan ses som föregångare vad gäller hållbarhetsarbete, säger Anders Sandoff och fortsätter: Ökad legitimitet Det är mycket som tyder på att håll barhetsfrågor kommer att bli allt viktigare. Det i sin tur är också starkt kopplat till behovet av en ökad legitimitet. Fjärrvärmebolagens betydande behov av legitimitet kan lära oss mycket om förut sättningar för framtidens företagande. I projektet har vi teoretiskt visat hur man kan skapa legitimitet. Det är en struktur som passar företag som vill stärka sin legitimitet i allmänhet, men är särskilt värdefull för de företag som arbetar målmedvetet och med betydande ambition med hållbarhet. Att frågorna om fjärrvärmens affärmodeller har behandlats i ett forskningsprojekt och inte som ett konsultuppdrag anser Anders Sandoff har varit viktigt. Den här frågan ska inte trivialiseras och kan inte lösas på ett enkelt sätt med en verktygslåda. Den är så svår att man behöver ha den trögheten som forskningen innebär. Det är en fråga som man behövt ta från grunden. Fjärrvärmens affär med dess starka koppling till geografisk plats och långsiktiga relationer med kunder och ägare sätter prägel på bolaget. Det har inte gått att låna lösningar från andra branscher efter som fjärrvärmebranschens affär är så unik. Genom detta projekt har vi utvecklat ett språk och kan prata om affärsutveckling, affärsmodeller och affärslogik för fjärr värme företagen. Det är oerhört viktigt, betonar Anders Sandoff. Använda denna kunskap Att förstå sin affär är branschens viktigaste fråga. Nu har man gjort grund investeringen och har material och kompetens. Nu behöver man använda detta och här behöver branschorganisationen Svensk Fjärrvärme skapa ett forum för att upprätthålla och öka intresset för dessa frågor, säger Anders Sandoff. Även ur ett vetenskapligt perspektiv finns det mer att göra menar Anders Sandoff och han skulle vilja se mer forskning som stöttar den initiala satsningen som Fjärrvärmens Affärsmodeller är. läs mer Fjärrvärmens affärsmodeller har gjort böckerna Lilla Prismodellboken, Utveckla fjärrvärmeaffären, Kundens förtroende och en samlad slutrapport som alla finns att ladda ner utan kostnad på

5 halvårsinformation 5 industrier kan bli en framtida marknad Fjärrvärme till industrier är troligen en stor outnyttjad marknad i Sverige. Den bedöms få större betydelse än fjärrvärmda vitvaror som är ett annat spår när fjärrvärmen söker nya kunder då den traditionella värmemarknaden krymper. Utökade leveranser till industrin har stor potential I ett par Fjärrsynsprojekt granskas nya fjärr värmetillämpningar, som skulle kunna kompensera när gamla kunder köper mindre värme. I ett projekt har man utvärderat fjärrvärmedrivna vitvaror med nyutvecklad teknik med inbyggda värmeväxlare. Det har letts av Högskolan Dalarna och gjorts i samarbete med ASKO Appliances, Karlstad Universitet och lokala energibolagen i Västerås och Göteborg. Man har utvärderat två olika koncept; det ena kallat separat vitvarukrets, det andra Västeråsmodellen. Det visar att Västeråsmodellen, med värmedrivna vit varor i kombination med handdukstork och golvvärme, i flerfamiljshus kan kon kurrera med elvärmda alternativ. Men prisskillnaden mellan el och fjärrvärme måste vara minst 0,7 kr/kwh inklusive moms. Kräver prisskillnad Med konkurrenskraftigt fjärrvärmepris finns det viss lönsamhet med Västeråsmodellen, säger projektledaren Tomas Persson vid Högskolan Dalarna. Vitvarorna tror han inte kan ge så mycket fjärrvärmeunderlag, men å andra sidan i kombination med värmedriven handduks tork och komfortgolvvärme i badrum kan vitvaror i lågförbrukande hus göra att det totala värmeunderlaget blir så pass stort att fjärrvärmen får fördelar. Av enskilda vitvaror var endast torktumlare konkurrenskraftiga, uppger Tomas Persson. Däremot fann studien god lönsamhet i fastighetstvättstugor med både tvätt och tork. Möjligheterna att konvertera industriella processer till energi från fjärrvärme undersöks av Louise Trygg vid Linköpings universitet. Under våren har hon tillsammans med doktoranden Danica Djuric Ilic studerat hur ett 100-tal industrier kan konvertera till en ökad fjärrvärmeanvändning. Vi lägger en grund för att sedan kunna gå vidare och närmare studera vilka faktorer som kan ge underlag för en prioritering av olika områden, branscher och processer, säger Louise Trygg. Det blir underlag för förslag till strategi för fortsatt arbete. Tidigare mindre undersökningar hos enskilda industrier har visat på en stor fjärrvärmepotential. Avsikten är nu att få en mer samlad bedömning av fjärrvärmen i olika industriprocesser. Stora volymer Patrik Holmström, ansvarig för affärsutveckling vid Svensk Fjärrvärme, tror att möjligheterna att utöka leveranserna av fjärrvärme till industrier är värda att undersöka och tillvarata: Där kan det bli stora volymer. I Sverige är leveranserna till industrier relativt sett lägre än i övriga Europa, vilket åtminstone kan tas som en indikation på att de borde kunna öka. Det är mot den bakgrunden som Fjärrsynsprojektet är angeläget. Det behövs ett bättre underlag än det som finns idag, för att bedöma möjligheterna att utöka leveranserna till industrin. Det krävs sannolikt ökad kännedom om potentialen innan frågan om ökade fjärrvärmeleveranser till industrin kan bli riktigt aktuell. läs mer Rapporterna Ökad fjärrvärmeleverans till industrier och Fjärrvärmedrivna vitvaror kommer i augusti och kan då laddas ner utan kostnad på

6 6 fjärrsyn fjärrvärmens utvecklingskraft Vidga samarbetet med kunderna för att stärka förtroende och konkurrenskraft. Var inte blygsam med att lyfta branschens miljöfördelar. Arbeta fram lokala strategier för ett framtida, minskat värmebehov. Det är några bärande slutsatser i de synteser som tre forskare arbetat med inom ramen för Fjärrsyn med fokus på strategiska utmaningar för fjärrvärmebranschen. Kvillebäcken i Göteborg är ett av de områden i Sverige där det nu byggs många energisnåla fastigheter. Det minskade värmebehovet från byggnader är en av de största utmaningarna för fjärrvärmebranschen framöver. En framtidsfråga överskuggar samtliga synteser: hur det minskade energibehovet i nyproducerade fastigheter kommer att på påverka branschen. Jag kan se en del signaler från fjärrvärmeföretag i stil med att nyproducerade lågenergihus; nja, det är så små volymer så det är knappast intressant för oss, säger Åsa Wahlström, CIT Energy Management. Men jag tror att det vore väldigt olyckligt att helt släppa en ny marknad som växer fram. Försök istället att knyta affärskontakter som ger möjligheter att påverka nytt byggande för att göra fjärrvärme till ett intressant alternativ. Åsa Wahlströms syntes täcker fjärrvärmens roll i energiomställningen. Bo Rydén, Profu, har undersökt Fjärrsyns forskning kring förtroendefrågor och i en tredje syntes har Ragnar Hörndahl tittat närmare på branschens konkurrenskraft. I mitt fall har det handlat om att gå igenom 49 olika rapporter från Fjärrsyn och dessa har jag sammanfattat i tolv steg, varav tre är särskilt viktiga, säger Åsa Wahlström. Glöm inte lokala perspektivet Att lyfta miljövärderingarna är ett av Åsa Wahlströms råd till branschen.

7 halvårsinformation 7 Det är otroligt viktigt att kommunicera de miljöfördelar som fjärrvärmesektorn står för. Var aktiv i debatten. Lyft fram siffror som visar hur branschen bidragit till en mer miljövänlig energiproduktion. Hon tycker också att branschen bör ha ett mer lokalt perspektiv på energiomställningen. Det finns goda strategier för ett minskat värmebehov på nationell nivå. Men det är ju inte detsamma som att det löser alla frågor lokalt. Därför bör branschen generellt arbeta mer med strategier för enskilda nät. Jag har också en punkt som jag valt att kalla ligg lågt. Det handlar om de tekniska utmaningar som följer av att det byggs energisnålare hus och krav på att distribuera värme med lägre temperaturer. Här är det viktigt att på företagsnivå följa ny forskning. Det finns bland annat en mycket intressant rapport om isoleringsmaterial som jag kan rekommendera. Höj ambitionsnivån I synteserna om förtroende och konkurrenskraft menar både Åsa Wahlström och Bo Rydén att fjärrvärmebranschen har mycket att tjäna på att höja ambitionsnivån. Bo Rydén har studerat ett 20-tal Fjärrsynprojekt som i någon man avhandlar förtroende och använder sig av en trappstegsmodell med fyra steg. Tillförlitlighet och trovärdigheten är grundnivån, steg ett och två. Det handlar om att erbjuda bra villkor och vara en ärlig affärspartner och det klarar branschen på ett bra sätt. Men mitt råd är att ta relationen med kunden till en högre nivå. Steg tre handlar om kundengagemang. Att inte bara erbjuda en produkt utan verkligen fråga sig vad kunden vill ha av oss. Steg fyra är ett mer utvecklat kundsamarbete, en form av partnerskap. Bo Rydén upplever att förtroendetrappan blir allt viktigare i en hårdnande konkurrenssituation. Det kan ibland finnas en omedvetenhet om att konkurrensen faktiskt är så skarp, vilket riskerar att företagen inte tar förtroendefrågan på tillräckligt stort allvar. Även den enskilda villaägare som köper en värmepump och som sprider ryktet i sitt område att det fungerar riktigt bra är en konkurrent som påverkar branschen. Utvecklingskraft Ragnar Hörndahl vill att konkurrenskraft vidgas till ett ökat fokus på utvecklingskraft. Jag håller helt med om betydelsen av att bygga långsiktiga relationer med kunder. Det behövs mer av nätverkstänkande för att skapa mervärden och långsiktiga samarbeten och i förlängningen även med kundernas kunder. Traditionellt har konkurrenskraft dominerats av ett produktionsperspektiv. Självfallet är det viktigt att vara kostnadseffektiva och erbjuda en bra infrastruktur, men det finns fler värden som blir allt viktigare i en kundrelation. Samtidigt finns ingen quick fix för att gå från konkurrenskraft till utvecklingskraft. Det är påtagligt för alla företag som utvecklar sina kundrelationer att det sker i små steg. Kunskapsuppbyggnad tillsammans med kunden tar tid, säger Ragnar Hörndahl. Knyt affärskontakter som ger möjligheter att påverka nytt byggande för att göra fjärrvärme till ett intressant alternativ. läs mer De tre syntesrapporterna Ta förtroende på allvar, Fjärrvärmens roll i energiomställningen och Fjärrvärmens utvecklingskraft kommer att kunna laddas ner från efter sommaren. Bo Rydén, Åsa Wahlström och Ragnar Hörndahl.

8 8 fjärrsyn nya rapporter Rapporterna kan laddas ner utan kostnad på förutsättningar för sägsongslagrad solvärme Det finns ett intresse hos fastighetsägare att köpa solvärme, men det är inte alltid optimalt att installera solfångare på deras fasader. En bättre lösning kan vara att de köper värmen av sin fjärrvärmeleverantör, som i sin tur får solvärme från ett storskaligt system. Genom att säsongslagra solvärmen och sälja den när den gör mest nytta kan detta bli ett intressant alternativ för fjärrvärmeföretag. Här har man undersökt möjligheterna att säsongslagra solvärme och även förutsättningarna för storskalig solvärme i fjärrvärmenätet i Stockholm, Göteborg och Malmö. Rapporten är skriven av Ola Larsson och Lisa Hansson på WSP. urspungsmärkt fjärrvärme Många kunder är intresserade av fossilfria och klimatneutrala lös ningar när de väljer energiförsörjning. I vissa fall är miljön den viktigaste och avgörande faktorn när en fastighetsägare väljer uppvärmning. Fastighetsbranschen ställer också krav på att det ska finnas verifierbar information om uppvärmningens miljöpåverkan. Genom att erbjuda ursprungsmärkt fjärrvärme kan energibolag locka nya kunder. Det kan också leda till att man behåller och får mer nöjda kunder. Det förslag till ursprungsmärkt fjärrvärme som presenteras i den här rapporten ger information om fjärrvärmens resurseffektivitet, andelen fossila bränslen och klimatpåverkan i form av koldioxidutsläpp. Rapporten är skriven av Ulrik Axelsson, Ola Larsson och Andreas Öhman på WSP. varmvattenregulatorers långtidsegenskaper Varmvattenregulatorers tekniska livslängd anges idag till 20 år. Intervjuer med tillverkare och reparatörer visar dock att långtidsnötningen inverkar menligt på regulatorernas funktion. I ett långtidstest provades därför öppning och stängning av fyra typer av regulatorer i ett antal cykler motsvarande ett normalhushåll under 20 år. Utfallet av testet visar att ingen av de fyra marknadsledande typerna av regulatorer klarade P-märkningskraven efter 20 år. Markus Alsbjer och Patrik Ollas på SP Sveriges Tekniska Provningsinstitut har ansvarat för projektet. fjärrvärmens resurseffektivitet Vad är egentligen avfallsförbränning och hur ska den värderas? Handlar det om destruktion av avfall, om energiproduktion eller om en kombination av de två? Forskarna på IVL har vidareutvecklat sin metod för att beräkna fjärrvärmens primärenergifaktorer, ett mått på hur effektivt ett system är från energikällan till slutprodukten. De har också tagit fram emissionsfaktorer för avfallsbränslen och restenergier. I studien ingår också hur miljöpåverkan från fjärrvärme kan beräknas i enlighet med den kommande europeiska standarden för miljövarudeklarationer, Product Environmental Footprint Guide. Projektet har letts av Johanna Fredén på IVL.

9 halvårsinformation 9 professorn vill se mer fjärrvärme i europa I det brett upplagda Fjärrsynprojektet Fjärrvärmen i energisystemet står Europa i fokus. Förutom att presentera forskningsresultat som stärker fjärrvärmens position även vid minskade behov har professor Sven Werner limmat ihop en rad paneuropeiska utvecklingssamarbeten och erfarenhetsutbyten. Fjärrvärme passar perfekt i det europeiska energisystemet. Amsterdam, Malmö, Genève och Stockholm. Även om Sven Werner idag är på plats på jobbet vittnar tvåveckorschemat på dörren till hans tjänsterum om ett intensivt resande. För att bygga forskningsnätverk och sprida kunskap om fjärrvärme i Europa gäller det att komplettera mejl, videokonferenser och telefonsamtal med personlig närvaro. Sven Werner är professor i energiteknik vid Högskolan i Halmstad. Inom ramen för Fjärrsynprojektet Fjärrvärmen i energisystemet har han analyserat fjärrvärmens framtida konkurrenskraft i Europa. Fjärrvärme passar perfekt i det europeiska energisystemet, säger han. Att överge fossil energi är avgörande för att vi ska nå EU:s klimatmål samtidigt som utfasningen är ett sätt att räta upp handelsobalansen. Med hjälp av fjärrvärme kan de årliga uppvärmningskostnaderna inom EU sänkas med 14 miljarder euro, motsvarande 11 procent jämfört med idag. Med på köpet kommer dessutom minskade koldioxidutsläpp. De svenska fjärrvärmeaktörerna utnyttjade skickligt de möjligheter som öppnades på och 80-talen. Jag ser nu precis samma gynnsamma situation ute i Europa. Unik värmeatlas Även med 50 procent lägre värmebehov än idag bedöms marknadsförutsättningarna som mycket goda. En analys av distributionskostnaderna i 83 europeiska städer visar att kostnaderna visserligen ökar, men från en låg nivå. Hälften av Europas värmebehov är koncentrerat till tre procent av världsdelens yta, säger han och vecklar ut en karta där fjärrvärmens utbredning markeras av röda prickar. Denna värmeatlas är unik. Precis som den andra karta där utbudet av spillvärme tydligt framgår. Runt om i Europa finns cirka fjärrvärmesystem och 400 avfallsförbränningsanläggningar som med fördel kan integreras. Europaperspektivet hör, liksom samarbete och kunskapsöverföring, till de centrala orden i detta projekt som inleddes när Fjärrsyn startade I augusti i fjol samlades 36 unga doktorander från tolv europeiska länder till en gemensam kurs i Halmstad, något som tidigare aldrig skett. Skapar synergier Tack vare Fjärrsyns stöd har Sven Werner aktivt kunnat bidra till att etablera det europeiska fjärrvärmeforskningsnätverket DHC+. Mellan åren 2009 och 2011 var han vice ordförande och ledde samtidigt arbetet med att definiera de framtida forskningsfrågorna för fjärrvärme och fjärrkyla i Europa. Sammanlagt 47 idéer identifierades inför starten av detta breda Fjärrsynprojekt. Av dessa forskningsområden, som alla ligger nära utveckling och tillämpning, har 14 redan slutrapporterats. Synergierna mellan de olika delaktiviteterna bidrar till projektets kostnadseffektivitet, säger Sven Werner som i samråd med företrädare från fjärrvärmebranschen i den sex personer starka referensgruppen löpande prioriterat mellan de olika forskningsämnena. Ett halvdussin av de ursprungliga idéerna har övergetts i flera fall på grund av att de snappats upp av andra forskare och i ungefär lika många projekt pågår arbete. Framöver hoppas Sven Werner på att kunna greppa det tjugotal idéer som ännu är obearbetade.

10 10 fjärrsyn fjärrsyns projekt inom marknad, omvärld och teknik Projektnamn Utförare Projektledare Summa kkr Slutresultat Fjärrvärmens affärsmodeller Profu AB Bo Rydén mfl Rapport 2013:7 Det reglerade fjärrvärmeavtalet Internationella Handelshögskolan i Jönköping Daniel Hult 490 Rapport 2011:12 Det reglerade fjärrvärmeavtalet, etapp 2 Internationella Handelshögskolan i Jönköping Daniel Hult 1120 Rapport 2013:13 Energitjänster med kunden i centrum Grontmij AB Kerstin Sernhed 679 Rapport 2012:3 Fjärrvärme i framtiden Profu i Göteborg AB Håkan Sköldberg 890 Rapport 2011:2 Hur blir fjärrvärmen grönare? WSP Sverige AB Agneta Persson 300 Rapport 2012:7 Konsekvenser av tredjepartstillträde Pöyry Management Consulting AB Anders Lindström 875 Rapport 2011:1 Minskad efterfrågan på Fjärrvärme Handelshögskolan i Göteborg Kristina Lygnerud 650 Rapport 2011:6 Reglerna för nära-noll-energihus Profu i Göteborg Anders Göransson 500 September 2013 Resursindex för energi IVL Svenska Miljöinstitutet AB Martin Erlandsson, 450 Rapport 2011:7 Eje Sandberg Solvärme i fjärrvärmesystem Chalmers Tekniska Högskola Jan-Olof Dalenbäck 390 Augusti 2013 Ursprungsmärkt fjärrvärme WSP Sverige AB Agneta Persson 500 Rapport 2013:2 Vad kostar värmen? Handelshögskolan i Göteborg Conny Overland 850 Augusti 2013 Ökad fjärrvärmeleverans till industrier Linköpings Universitet Louise Trygg 476 September 2013 Fjärrvärmen i energisystemet Högskolan i Halmstad Sven Werner 3082 Rapport 2013:6 Framtida värmebehov Högskolan i Halmstad Henrik Gadd 3200 Rapport 2013:14 Energioptimera skogsbruket SLU, Institutionen för skoglig resurshållning Hampus 310 Rapport 2012:13 Holmström Ett energioptimerat skogsbruk i Sverige SLU, Institutionen för skoglig resurshållning Jusk Ola Eriksson 670 Augusti 2013 Fjärrvärme i framtiden - med stärkt konkurrenskraft Profu i Göteborg AB Håkan Sköldberg 890 Rapport 2011:2 Fjärrvärmeindustrins roll i utformandet av energi- Odenum AB Peter Stigson 220 Rapport 2010:3 och klimatpolitiken Fjärrvärmen och de långsiktiga Luleå Tekniska Universitet Patrik Söderholm 800 Rapport 2013:10 klimatmålen Hållbara städer i ett backcastingperspektiv Linköpings Universitet/Blekinge Tekniska Louise Trygg, 2500 September 2013 Högskola Göran Broman Klassning av återvinningsbränslen Tekedo AB Rolf Sjöblom 150 Resulterar inte i en rapport Kraftvärmeallokeringar, del av projektet IVL Svenska Miljöinstitutet AB Jenny Gode Rapport 2012:8 Primärenergi i avfallsbränslen och restvärme Miljöklassningssystem för byggnader IVL Svenska Miljöinstittutet AB Jenny Arnell 300 Augusti 2013 Miljökommunikation med nyckeltal och indikatorer IVL Svenska Miljöinstitutet AB Jenny Gode 595 Rapport 2012:4 Morgondagens askstatistik Statistiska Centralbyrån Anna-Karin 120 Rapport 2012:12 Nyström Potentialen för kraftvärme, fjärrvärme och fjärrkyla Profu AB Håkan Sköldberg 500 Rapport 2013:15 Primärenergi i avfallsbränslen och restvärme IVL Svenska Miljöinstitutet AB Jenny Gode 300 Rapport 2012:5 Samhällsekonomisk analys av fjärrvärme WSP Sverige AB Sirje Pädam mfl. 515 Rapport 2013:5 Säsongslagrad solvärme via fjärrvärmenätet WSP Sverige AB Ola Larsson 480 Rapport 2013:4 Tilläggsstudie Samhällsekonomisk analys av WSP Sverige AB Sirje Pädam 150 Rapport 2013:5 fjärrvärme Värdering av fjärrvärmens resurseffektivitet och IVL Svenska Miljöinstitutet AB Johanna Fredén 611 Rapport 2013:3 miljöpåverkan Bygga och bo primärenergiklokt Veidekke Sverige AB Johnny Kellner 460 September 2013 Förutsättningar för ökad nytta av restvärme IVL Svenska Miljöinstitutet AB Jenny Arnell 300 Rapport 2012:14 Adaptiv styrning av radiatorkretsar Lunds Tekniska Högskola Janusz Wollerstrand 440 Rapport 2011:13 tvärvetenskap marknad marknad/ omvärld omvärld omvärld/ teknik teknik

11 halvårsinformation 11 fjärrsyns projekt inom marknad, omvärld och teknik Projektnamn Utförare Projektledare Summa kkr Slutresultat Dynamisk fjärrvärmesimulator Blekinge Tekniska Högskola C Johansson, F 130 Rapport 2010:1 Wernstedt Dynamisk fjärrvärmesimulator i praktiken Blekinge Tekniska Högskola C Johansson, F 235 Rapport 2012:1 Wernstedt Energiklassning av fjärrvärmecentraler SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Anna Boss 240 Rapport 2011:10 Fjärrvärmeanpassad absorptionskyla KTH Victoria Martin 990 Rapport 2013:9 Fjärrvärmecentral och frånluftsvärmepump i SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Anna Boss 150 Rapport 2012:11 kombination Fjärrvärmecentraler 10 år, håller de måttet? SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Markus Alsbjer 330 Rapport 2011:9 Fjärrvärmedrivna vitvaror Högskolan i Dalarna Tomas Persson 1384 Augusti 2013 Fältförsök med adaptiv reglering av Lunds Tekniska Högskola Januz Wollerstrand 1010 Rapport 2009:19 radiatorsystem Förbättrad teknik för fjärrvärme till byggnader Lunds tekniska Högskola Patrick Lauenburg 300 Rapport 2010:2 med vattenburna värmesystem Förenklad isolering av äldre kulvert ÅF Consult AB Paul Ingvarsson 50 Rapport 2011:3 Hybridisolerade fjärrvärmerör Chalmers Tekniska Högskola Bijan Adl-Zarrabi 377 September 2013 Högpresterande fjärrvärmerör Chalmers Tekniska Högskola Bijan Adl-Zarrabi 915 Rapport 2012:16 Kombinerad fjärrvärme och fjärrkyla till nya kundgrupper Lunds Tekniska Högskola Janusz Wollerstrand 600 Rapport 2011:8 Kvantifiering av värmeläckage Termisk systemteknik i Sverige AB Stefan Sjökvist 312 Rapport 2012:17 Nationellt och internationellt Chalmers Tekniska Högskola Ulf Jarfeldt 198 Rapport 2011:5 standardiseringsarbete Nationellt och internationellt Chalmers Tekniska Högskola Ulf Jarfeldt 198 Rapport 2012:15 standardiseringsarbete 2011 Nästa generations fjärrvärme FVB Sverige AB Ulrika Ottosson 1950 Rapport 2013:1 Optimerad användning av fjärrkyla ÅF Infrastruktur AB Anna Werner 700 Rapport 2012:10 Raksträckor för ultraljudsmätare SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Markus Alsbjer 318 Rapport 2011:11 Raksträckor för större ultraljudsmätare SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Peter Wahlgren 483 Rapport 2013:12 Relining med strumpmetoden HWQ Relining Systems AB Stefan Håkansson 350 Augusti 2013 Samband mellan flödespremie och FVB Sverige AB Stefan Petersson 386 Augusti 2013 returtemperatur mfl. Statusbedömning av betongkulvertar Grontmij AB Kerstin Sernhed 665 Rapport 2012:9 mfl. Temperatureffektiva fjärrvärmesystem Lunds Tekniska Högskola Per-Olof Johansson 300 Rapport 2012:2 Tryckfallets påverkan vid energimätning SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Markus Alsbjer 178 Rapport 2013:11 Validering av mätdata Luleå Tekniska Universitet Jerker Delsing 2206 Augusti 2013 Varmvattenregulatorers långtidsegenskaper SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Markus Alsbjer 570 Rapport 2013:9 Värdering av ändrad temperatur i fjärrkylenät FVB Sverige AB Patrik Selinder 306 Augusti 2013 Värmetransport med fasomvandling Ecostorage Sweden AB Viktoria Martin 290 Rapport 2011:4 Fjärrvärmens utvecklingskraft Sweco Energiguide AB Emma Eriksson, 693 September 2013 Ragnar Hörndahl Fjärrvärmens roll i energiomställningen CIT Energy Management AB Åsa Wahlström 369 September 2013 mfl. Ta förtroende på allvar Profu i Göteborg AB Ebba Löfblad, Bo Rydén 240 September 2013 synteser

12 12 fjärrsyn fjärrvärme viktig för samhällsekonomin Fjärrvärmen har en betydande roll i dagens och framtidens energisystem i Sverige. Inte minst skulle de samhällsekonomiska kostnaderna vara mycket högre om fjärrvärmen inte var en del av det svenska energisystemet. Det visar en ny samhällsekonomisk studie om fjärrvärme den första i sitt slag. Fjärrvärme har en marknadsandel på drygt 50 procent i Sverige och finns på mer än 570 orter. Men trots att fjärrvärmen är en så stor uppvärmningsform och utgör en så viktig länk mellan olika näringsgrenar har det saknats kunskap om fjärrvärmens samhällsekonomiska betydelse. Den nya studien Samhällsekonomisk analys av fjärrvärme är därför viktig inte minst som faktaunderlag vid analyser och utformning av styrmedel. Bakom studien står forskare vid Luleå tekniska universitet och WSP. De har belyst de samhällsekonomiska effekterna av fjärrvärme i det svenska energisystemet ur olika perspektiv: utvecklingen av Sveriges energisystem med och utan fjärrvärme över tid, effekter på sysselsättningen på regional och nationell nivå på kort sikt samt konsekvenser om fjärrvärme inte var en del av det svenska energisystemet. Resultaten visar att fjärrvärme bidrar till att hålla nere energianvändningen i energisystemet. Utan fjärrvärme hade den årliga elanvändningen ökat med cirka 5 TWh. Elcertifikatets styrning mot förnybar el skulle leda till att läs mer Rapporten Samhällsekonomisk analys av fjärrvärme kan laddas ner utan kostnad på vindkraft blev det mest lönsamma alternativet, eftersom biobränslebaserade kraftvärmeverk inte längre skulle få några intäkter från värmeproduktionen. Fjärrvärmen minskar dagens och framtidens belastningar på elnätet. Tar vi bort fjärrvärmen så för svinner ett leveranssäkert uppvärmningssystem och det skulle leda till ett ökat elbehov i ett system som redan är hårt belastat, säger Sirje Pädam på WSP som har varit projektledare för studien. Även fjärrkyla minskar belastningen på elnätet eftersom den kan tillgodose det ökade kylbehovet på annat sätt än genom el, säger Sirje Pädam. Dessutom bidrar fjärrvärme till att ta vara på spillvärme från såväl avfallsförbränningsanläggningar som från industrier, vilket är nyttigheter som annars hade gått förlorade. Sett till sysselsättning har däremot fjärrvärme liten betydelse. Framförallt påverkas sysselsättningen där produktionen sker, men effekterna är marginella. fjärrsyn är ett tvär- och mångvetenskapligt forskningsprogram som ska öka kunskapen om fjärrvärmens roll i klimatarbetet och för ett hållbart samhälle till exempel genom att bana väg för affärsmässiga lösningar och framtida teknik. Fjärrsyn finansieras av Energimyndigheten och fjärrvärmebranschen och omsätter cirka 20 miljoner kronor per år fram till juli För mer information om Fjärrsynsprojekten och resultat från forskningen: Svensk Fjärrvärme Stockholm Telefon Fax E-post fjarrsyn@svenskfjarrvarme.se