1 halvårsinformation forskningsprogrammet fjärrsyn mars 2012 nytt om juridik, teknik och miljökommunikation

Transkript

1 halvårsinformation 1 n o i t a k i n u m m o k ö j l i m h c o k i n k e t, k i d i nytt om jur rs järrsyn ma f t e m m a r sprog forskning 2012

2 2 fjärrsyn vi behöver hit ta kroken tio år inte att se ut som idag. fjärrvärmebranschen kommer om kring vårt förtroendekapital, som är Vi står inför flera stora utmaningar inte minst i konkurrenskraft om vi inte agerar. naggat i kanten, men vi riskerar också att tappa r i Europa avundsjukt tittar på Samtidigt har vi stora fördelar där andra lände t sätt att värma upp våra bostäder. våra lösningar. Fjärrvärme är ett oerhört smar ser och tar dessutom vara på Det hushåller på ett tydligt sätt med våra resur därför en viktig samhällsfunktion. resurser som annars skulle gå till spillo. Vi har ning mycket viktig. Forskningen För att vi ska vara det även om tio år är vår forsk som är bortanför nästippen. Redan tvingar oss att se på problem och lösningar kap till oss i branschen. Det gäller idag tar Fjärrsyn fram bra och intressant kuns rldsfrågor och juridik. Vårt forskteknik, marknad, kommunikation, miljö, omvä gillar jag, men det bekymrar mig ningsprogram har ett brett angreppsätt. Det pas. att för lite av denna fantastiska forskning tilläm kap används i våra fjärrvärme Vi måste hitta kroken så att denna nya kuns sätt att föra in idéer på vad vi på företag. Vi måste också hitta strukturerade as om. Det finns inte en lösning fjärrvärmeföretagen tycker att det behöver forsk r. Som ny styrelseordförande i på hur detta ska gå till, utan det krävs flera väga ssion kring forskning i styrelsen Svensk Fjärrvärme vill jag föra en mer aktiv disku da. Jag tror också det behövs fler och föra upp dessa frågor högre på vår agen en. Vi behöver också fler forum pilotprojekt där forskning prövas i verklighet ns med forskare kan träffas och där människor från fjärrvärmeföretag tillsamma pa ny kunskap som vi kan tilläm diskutera. För det är genom att ta till vara och oss börja nu! Låt. tiden utvecklas till en viktig energiaktör även i fram anders östlund på Öresundskraft styrelseordförande i Svensk Fjärrvärme och vd Fjärrsyns halvårsberättelse 1, 2012 Redaktör: Ann-Sofie Borglund. Projektledare: Catarina Jäderberg. Formgivare: Kaigan TBK. Tryckeri: Trydells Tryckeri 2012, 4900 ex. Tack till Edvard Andersons växthus, där vi fick fotografera omslag och mittuppslag. Skribenter: Ann-Sofie Borglund, Per Eriksson och Johan Granath. Fotografer: Klas Andersson, Ellinor Collin, Gunno Rask och Sofia Sabel. Omslag: Agneta Persson och Jenny Gode. Fotograf: Ellinor Collin. Forskningen tvingar oss att se på problem och lösningar som är bortanför nästippen.

3 halvårsinformation 3 p-märkta fjärrvärmecentraler håller de måttet efter 10 år? P-märkta fjärrvärmecentraler är certifierade och godkända för att de klarar funktionsproven som nytillverkade. Nu har, för första gången, P-märkta fjärrvärmecentraler som har suttit ute hos kunder i tio år provats på SP Sveriges Tekniska Forsknings institut. Testerna visar att prestandan är bra efter tio år, men det finns några problem värda att undersöka vidare. Problemet med P-märkta fjärrvärme centraler är att vi enbart kontrollerar funktionen hos de nytillverkade fjärrvärmecentralerna och inte hur de fungerar under en livslängd. Det är en svaghet som vi nu kunnat åtgärda, säger Markus Alsbjer på SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, som tillsammans med Peter Wahlgren har gjort Fjärrsynsstudien Fjärrvärmecentraler 10 år håller de måttet? Tillverkarna är medvetna om att det varit problem med packningarna och de har därför förbättrat dessa. Nu har P-märkningen funnits i tio år och vi har därför kunnat prova fjärrvärmecentraler som har använts av kunder under så lång tid, berättar Markus Alsbjer vidare. Samma provning som genomfördes vid P-märkning för tio år sedan har nu genom förts med de använda fjärrvärmecentralerna och testerna visar att prestandan är bra, såväl på värmesidan som varmvattenregleringen. Den enda försämringen som kunde påvisas var en höjning av returtemperaturen från varmvattenväxlaren. Det beror troligtvis på kalkavlagringar på färskvattenssidan. De fjärrvärmecen traler som vi testade är samtliga från Göteborg och där har vattnet inte särskilt höga kalkhalter. Det vore därför intressant att se hur returtemperaturerna påverkas i områden med höga kalkhalter som exempelvis Gotland och Skåne, säger Peter Wahlgren. I studien undersöktes också vad som orsakat fel i fjärrvärmecentralerna och de vanligaste anledningarna till felanmälan var läckage och problem med varmvatten. Läckageproblemen beror på att pack ningen torkar eller ändrar storlek vid tem peraturskillnader. Det är ett känt problem. Att kunder har problem med varmvatten däremot var lite av en nyhet, säger Markus Alsbjer. Orsakerna till varmvattenproblem beror ofta på regulatorn. Det kan ibland åtgärdas med att den öppnas och stängs några gånger, men oftast måste regulatorn bytas ut helt, vilket är kostsamt. Problem med läckage Markus Alsbjer och Peter Wahlgren vill nu gå vidare och grundligare undersöka problemen med läckage och varmvatten. Vi har idag regelbunden kontakt med tillverkare av fjärrvärmecentraler och de är medvetna om att det varit problem med packningarna och de har därför förbättrat dessa. När det gäller varmvatten är tillverkarna också lite förvånade över att det är ett vanligt problem, säger Markus Alsbjer. fakta om projektet Projektet Fjärrvärmecentraler 10 år håller de måttet? har genomförts av Markus Alsbjer och Peter Wahlgren på SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. Rapporten publicerades i februari i år och kan laddas ner utan kostnad på Peter Wahlgren oc h Markus Alsbjer har studerat fjärrvärm ecentralers prestan da.

4 4 fjärrsyn enkel matematik ger lägre returtemperaturer Returtemperaturen i fjärrvärmenätet kan sänkas utan att det påverkar inomhusklimatet. Det Fjärrsynprojekt som genomförts i Karlshamn har resulterat i en väl utprovad algoritm för adaptiv reglering som senare i år dyker upp i kommersiellt tillgänglig styr- och reglerutrustning. Adaptiv reglering kan införas i såväl nya som äldre radiatorsystem. Kravet är att radiatorpumpen kan varvtalsregleras och att det finns möjlighet att samla in mätdata. Är realtidsoptimering inte möjligt finns alltid alternativet att använda algoritmen vid installation, injustering eller service. Fältförsöket skedde som ett nära sam arbete mellan forskare från Lunds tekniska högskola, Karlshamn Energi och Karls hamns bostäder. Från tillverkarhåll med verkade representanter från Alfa Laval, NODA Intelligent Systems och Regin i referensgruppen. Vi håller som bäst på att integrera algoritmen i vår styr- och reglerutrustning, bekräftar Fredrik Wernstedt, vd för NODA, som säger att det arbetet underlättas av att företaget aktivt deltagit i projektet. Adaptiv reglering är ett kostnadseffektivt sätt att sänka returtemperaturen i fjärr värme nätet. Efter att under eld nings säsongen 2010/11 ha prövat sin mate matiska algoritm för styrning av fjärr värm e centralernas radiatorkretsar är Janusz Wollerstrand, lektor vid Lunds tekniska högskola, nöjd med hur den fungerar: Fältförsöket i bostadsområdet Fridhem i Karlshamn bevisar att adaptiv reglering passar bra i fjärrvärmecentraler med ren odlade radiatorkretsar där lågtemperatur dimensionering tillämpas. Avkylningen förbättrades med i genomsnitt 2 grader. Det motsvarar ett minskat primärflöde i fjärrvärmecentralen med cirka 3,5 procent. Egna mätningar med hjälp av fjärravlästa temperaturgivare och den enkät som gjordes bland de boende visar att inomhuskomforten inte försämrades. Används i Svängsta Janusz Wollerstrand beskriver algoritmen som enkel och okomplicerad. Den föddes inom ramen för ett tidigare Fjärrrsynprojekt och har under utprovningen i Karlshamn förfinats ytterligare. Det är inte nödvändigt att ha varit med i projektet för att kostnadsfritt kunna dra nytta av denna nya kunskap. I Fjärrsyn rapporten som sammanfattar fältförsöket i Karlshamn, den tredje i ordningen på temat adaptiv styrning, publiceras såväl flödesdiagram som källkod. Bo Johansson, affärsområdesansvarig för värme och kyla vid Karlshamn Energi, har varit djupt engagerad i projektet. Han gläds över forskningsresultat som kommer till praktisk användning: Vår målsättning är att installera NODA:s utrustning, fullt ut med alla faciliteter, i vårt nät i Svängsta, säger han och beskriver en satsning med sikte på framtiden.

5 halvårsinformation fjärrvärmelagen skapar trepartsavtal Fjärrvärmelagen innebär att en tredje part kan påverka innehållet i ett avtal mellan leverantör och kund. Det visar Daniel Hult, doktorand vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping, i en rapport. Avtal mellan fjärrvärmekund och leverantör regleras sedan 2008 via Fjärrvärmelagen. Men bara delvis, eftersom tillsynsmyndig heten, Energimarknadsinspektionen, också ska se till att leverantörerna följer lagen. I vanliga avtalsförhållanden finns två parter och tvister löses i domstol. Den möjligheten finns ännu, men Fjärrvärme lagen innebär ett slags trepartsförhållande där en tillsynsmyndighet kan påverka avtals relationen mellan kund och leverantör, säger Daniel Hult. Lagen har inte prövats i domstol, men enligt Daniel Hult är det möjlig att lagen innebär att Energimarknadsinspektionen kan ha åsikter om avtalets utformning. De har befogenhet att granska vilken information som framgår av fjärrvärmeavtalen men det är oklart om de även kan kontrollera det faktiska innehållet i avtalsvillkoren. Nya villkor Fjärrvärmelagen är en komplex lagstiftning som också är ny för svenska rättsförhållanden och som krockar med andra regelverk enligt Daniel Hult. Det gäller bland annat Konkurrensverkets regler om att priset för fjärrvärme ska vara detsamma överallt på grund av producenternas monopolliknande position. Samtidigt säger Fjärrvärmelagen att varje kund har rätt att förhandla om priset. Statsmaktens motiv till lagen är att gynna fjärrvärme som uppvärmningsform av miljöskäl, menar han. Samtidigt anser lagstiftaren att kunderna hamnar i en situation där de förlorar möjligheten att välja leverantör. Lagen är ett försök att balansera detta dilemma. Samtidigt sägs skälet till lagen vara att öka förtroendet för branschen. Det är ett konstigt argument, eftersom branschen själv borde vara bäst lämpad för det. Förvirring Rapporten är främst en probleminventering med utgångspunkter och hypoteser inför Daniel Hults avhandling om fjärrvärmebranschens rättsliga förutsättningar. En hypotes är att fjärrvärmelagen inte innebär någon större hjälp för kunderna i enskilda avtalsrelationer. En annan är att leverantörerna mest upplever lagen som förvirrande. De tycker att det är oklart vad som gäller och frågar sig får vi göra så här?. Daniel Hult tror att vinsten med hans forskning ligger i att klara upp de många outredda frågor som finns kring Fjärrvärme lagen. I sitt kommande arbete ska han bland annat titta på lagstiftarens problembeskrivning. Den behöver jämföras och diskuteras för att kunna avgöra om nuvarande reglering åstadkommer förtroende för fjärrvärmebranschen och får kunderna att känna sig trygga. fakta om projektet Rapporten Det reglerade fjärrvärme avtalet av Daniel Hult finns att ladda ner utan kostnad på Fjärrvärmelagen är en komplex lagstiftning som krockar med andra regelverk. 5

6 6 fjärrsyn grön fjärrvärme kan kommuniceras mer Allt fler fastighetsägare ställer omfattande miljökrav på sin energiförsörjning, men många fjärrvärmeföretag redovisar sin miljöprestanda på olika sätt. Det stämmer i sin tur inte alltid ihop med kundernas miljöstrategier, vilket har lett till att vissa väljer bort fjärrvärme och fjärrkyla. För att undvika detta framöver behövs tydligare miljökommunikation. Det visar resultat från två forskningsprojekt i Fjärrsyn. Det är olyckligt när kunder väljer bort fjärrvärme och fjärrkyla på grund av okun skap eller brist på miljökommunikation, säger Jenny Gode på IVL som har lett studien Miljökommunikation med nyckeltal och indikatorer. För att råda bot på detta menar Jenny Gode att det krävs tydligare miljökommunikation. Ett sätt är att genom nyckeltal visa klimatpåverkan och resurseffektivitet för både fjärrvärme och fjärrkyla. I de före slagna nyckeltalen mäts klimatpåverkan som växthusgasutsläpp och resurseffektivitet som primärenergianvändning. Utöver nyckeltalen kan man behöva komplettera miljöinformationen med indikatorer för exempelvis bränslemix och för fjärrkyla kan man behöva beskriva hur den är producerad. För att det ska få genomslag krävs att fjärrvärmebranschen använder samma metoder för att redovisa miljöpåverkan. Man behöver också i ännu högre utsträckning förklara syftet med fjärrvärme, det vill säga att man använder resurser som annars går till spillo, säger Jenny Gode. Hon får medhåll från Agneta Persson på WSP som varit projektledare för Hur blir fjärrvärmen grönare. Även i denna studie pekar man på vikten av ett gemensamt system för branschen. Vi har studerat miljömärkning av fjärr värme. Det erbjuds idag av ett 20-tal företag och bygger på tre olika lösningar: Bra Miljöval som är Naturskyddsföreningens miljömärkning, klimatkompenserad fjärrvärme eller allokerad fjärrvärme, säger Agneta Persson. Idag upplever många kunder att det är enkelt att välja grön el, men svårt att välja grön fjärrvärme. För att få bredare genomslag behöver branschen stå bakom

7 halvårsinformation ett system och det behöver också kommuniceras på ett tydligt och bra sätt, menar Agneta Persson. I projektet föreslår WSP därför ett system med klimatkompenserad fjärrvärme där kompensationskostnaderna fördelas mellan fjärrvärmeföretaget och den aktuella kunden. Det stimulerar båda parterna. Fjärrvärmeföretaget kan förbättra sin produktion till lägre kostnader och kunderna bidrar till att minska sina utsläpp av växthusgaser. Både Agneta Persson och Jenny Gode har i sina respektive studier frågat kunder hur de idag uppfattar miljökommunikation och tendensen är tydlig. Fjärrvärmeföretagen tycker att deras kommunikation till kunderna är bättre än kunderna uppfattar det. En viktig faktor för att nå ut med miljökommunikation är att branschen använder samma system för sina miljövärden och samma miljö märkningar, avslutar Jenny Gode och Agneta Persson. 7 Många kunder upplever att det är enkelt att välja grön el, men svårt att välja grön fjärrvärme. inse potentialen med ökad kommunikation Fjärrvärmeföretagen måste inse potentialen och kraften i att kommunicera med sina kunder. Det kan både leda till nya kundkontakter och att de kan behålla sina gamla. Miljökommunikation med nyckeltal och indikatorer och Hur blir fjärrvärmen grönare är inte de första rapporterna som visar att branschen måste bli mycket bättre på att kommunicera, men här blir det extra tydligt menar Catarina Jäderberg, kommunikationsstrateg på Svensk Fjärrvärme. Många fjärrvärmeföretag upplever att de är bra på kundkommunikation liksom att kommunicera sina miljövärden. Problemet är att majoriteten av kunderna anser att kundkommunikationen är bristfällig. Catarina Jäderberg anser att branschen behöver bli bättre på innehållet i sin kom munikation. När miljömedvetenheten ökar hos kunderna och de efterfrågar detaljerad information räcker det inte med att säga att fjärrvärme är bra för miljön. Fjärrvärmeföretagen behöver vara mer öppna och beskriva hur de arbetar med miljöfrågor, hur sammansättningen i produktionen påverkan miljön och vilka miljöförbättringar som planeras de närmaste åren. Informationen måste kundanpassas och förmedlas på olika sätt både skriftligt och muntligt. Miljökommunikation behöver överlag bli bättre, tydligare och enklare. Det kan i sin tur ske genom gemensamma riktlinjer och system. I rapporten Grön fjärrvärme före slås att branschen utvecklar ett nationellt system för miljömärkt fjärrvärme och i Miljökommunikation med nyckeltal och indikatorer pekar man på vikten av att förmedla fjärrvärmens miljöfördelar genom nyckeltal. Båda dessa förslag är jättebra. Det är ett sätt att förenkla för kunderna. När hela branschen använder samma indikatorer och samma miljömärkning så underlättar det för kunder som har fjärrvärme på flera orter och som vill ha en gemensam miljö redovisning för sitt företag, säger Catarina Jäderberg. fakta om projektet Rapporterna Miljökomm unikation med nyckeltal och indika torer och Hur blir fjärrvärmen grö nare finns att ladda ner utan kostnad på

8 8 fjärrsyn avslutade projekt 2011 Rapporterna kan laddas ner utan kostnad på minskad efterfrågan på fjärrvärme en utmaning framöver? Värmeleveranserna förväntas minska framöver, vilket påverkar fjärrvärmeföretagens lönsamhet negativt. I denna rapport har Kristina Lygnerud vid Handelshögskolan i Göteborg undersökt hur fem svenska fjärrvärmeföretag hanterar en ny marknadssituation med vikande värmeunderlag. Studien visar att man på ledningsnivån i de studerade företagen är medvetna om den nya situationen och att företagen arbetar med att ställa om sin fjärrvärmeverksamhet på flera plan. Ett viktigt område som pekas ut i rapporten är att fjärrvärmeföretag bör prissätta sin produkt så att kunderna både känner stabilitet och förtroende för sin lokala värmeproducent. bestämning av isolerförmåga hos twinrör raksträckor för ultraljudsmätare I den här studien provas ett antal flödesmätare baserade på ultraljudsmätning, för att se om de ger ett korrekt resultat med olika typer av störningar som kan uppstå i dagens kompakta fjärrvärmecentraler. Bakgrunden till studien är att den här typen av mätare, historiskt sett, alltid krävt raksträckor före och efter mätaren för att mäta rätt. Dagens ultraljusmätare har dock inte alltid raksträckor. Rapporten är skriven av Markus Alsbjer och Peter Wahlgren på SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. 0 Värmeledningsförmågan för flexibla fjärrvärmerör kan inte bestämmas med samma metod som för raka rör. Därför har en ny, enkel och robust metod tagits fram av Ulf Jarfelt och Charlotte Reidhav på Chalmers Tekniska Högskola. Den nya metoden gör det möjligt att bestämma värmeledningsförmågan inom ett brett temperaturintervall, till skillnad från andra metoder som bara ger resultatet vid en temperatur. Med den nya metoden kan en mätning genomföras på mindre än 10 timmar och den kan användas för så väl flexibla rör som twinrör. Den nya metoden har än så länge bara använts i begränsad omfattning och ytterligare studier krävs för att utvärdera metoden. dynamiskt fjärrvärmesimulator i praktiken Fjärrvärmebolag simulerar oftast produktion, distribution och konsumtion var för sig, men det finns stora fördelar om de olika simuleringarna kopplas samman, vilket är möjligt i simuleringsverktyget Dhemos. I detta projekt har man vidareutvecklat de modeller som är kopplade till produktionsanalysen. Det har skett genom att man har genomfört experimentell simulering av ett mindre fjärrvärmenät på Landvetters flygplats. Resultaten visar att Dhemos utgör ett kompetent verktyg för operativ produktionsplanering, men att det behövs fortsatt utveckling. Rapporten är skriven av Christian Johansson och Fredrik Wernstedt vid Blekinge Tekniska Högskola.

9 halvårsinformation framgångsrikt koncept tämjer tuffa utmaningar I takt med att fjärrvärmeföretagens exponering för nya utmaningar ökar, ökar också behovet av att utveckla och tillämpa nya strategier för att möta dessa. Ett framgångsrikt koncept är att arbeta utifrån mångsidigt värde, vilket skulle passa fjärrvärmebranschen. Det visar ny forskning från Fjärrvärmens Affärsmodeller. Dagens strategiarbete på fjärrvärmebolag kretsar ofta kring de komplexa utmaningar som branschen står inför. Genom att ha mångsidigt värde som mål för verksam heten kan man möta dessa utmaningar på ett bra sätt. Det menar Jon Williamsson vid Handelshögskolan i Göteborg, som har studerat detta. Mångsidigt värde Vad menas då med mångsidigt värde? Förenklat innebär det att man ser på sin produkt eller tjänst ur flera värdeskapande perspektiv. När det gäller mångsidigt värde brukar man tala om att det ska ge ett men ingsfullt värde, ett autentiskt värde och ett ekonomiskt värde, berättar Jon Williamsson. Ett meningsfullt värde innebär att produk ten eller tjänsten efterfrågas av kunden. När det gäller autentiskt värde innebär det att man inte får göra sin produkt bättre på andras bekostnad. Exempelvis om man på ett svenskt värmeverk eldar palmolja istället för fossil olja, så leder det visserligen till att man på det värmeverket kommer bort från det fossileldade bränslet, men det leder också till att regnskogen där palmträden växer skövlas. Då är produkten inte autentisk. Ekonomiskt värde handlar om att man arbetar för en långsiktigt ekonomiskt hållbar produkt ellertjänst, vilket ofta går hand i hand med att det är ekologiskt riktigt. Ökad trovärdighet Forskning visar att de företag som kan se en tydlig koppling mellan olika värden har högre avkastning, klarar konkurrens bättre och får en ökad trovärdighet. Det är tre aktuella och angelägna utmaningar för fjärrvärmeföretagen, säger Jon Williamsson. I praktiken innebär mångsidigt värde att fjärrvärmeföretaget behöver skapa en två- vägskommunikation gentemot sin omgivning, så väl kunder som intressenter. Vad omgivningen anser om olika utmaningar och hur de ska hanteras påverkar i sin tur företagets strategiarbete. Dit har många fjärrvärmeföretag en bit kvar, för hos de flesta råder ett stort glapp mellan vad kunderna anser om fjärrvärmeföretagens kundkommunikation och vad fjärrvärme företagen själva anser. Fjärrvärme har en rad starka värden att kommunicera, inte minst miljövärden. Om kunderna enbart ser till pris, då har man misslyckats med sin kommunikation, menar Jon Williamsson. fakta om projektet Jon Williamssons studie ingår i forskningsprojektet Fjärrvärmens affärsmodeller. På projektets hemsida finns ett resultatblad Mångsidigt värde ett sätt att tämja elakartade problem om denna studie. Om kunderna enbart ser till pris, då har man misslyckas med sin kommunikation. 9

10 10 fjärrsyn fjärrsyns projekt inom marknad, omvärld och teknik Projektnamn Utförare Projektledare Fjärrvärmens affärslogik och framtida affärsmodeller Profu AB Bo Rydén Summa kkr Slutresultat juni 2013 Det reglerade fjärrvärmeavtalet Från projeketet Juridiken kring de nya fjärrvärmeavtalet Internationella Handelshögskolan i Jönköping Daniel Hult Det reglerade fjärrfärmeavtalet Internationella Handelshögskolan i Jönköping Daniel Hult maj 2013 Energitjänster - med kunden i centrum Grontmij AB Kerstin Sernhed 679 rapport 2012:3 Hur blir fjärrvärmen grönare? Kunddriven utveckling WSP Sverige AB Agneta Persson 300 mars 2012 Konsekvenserna av tredejepartstillträde till fjärrvärmenäten Från projektet Utredning av konsekvenserna av tredjepartstillträde Pöyry Management ConsultingAB Anders Ångström 875 rapport 2011:1 Minskad efterfrågan på fjärrvärme - en utmaning framöver Handelshögskolan i Göteborg Kristina Lygnerud 650 rapport 2011: 6 Resursindex för energi Från projektet Mervärde för fjärrvärme i marknadsdrivna miljöbedömningssystem IVL Svenska Miljöinstitutet AB Martin Erlandsson 450 rapport 2011:7 Solvärme i fjärrvärmesystem Chalmers Tekniska Högskola Jan-Olof Dalenbäck 390 oktober 2012 Vad kostar värmen - fördelning av kostnader mellan Handelshögskolan i Göteborg el och värme i kraftvärme Conny Overland 850 juni 2012 Fjärrvärmen i energisystemet Högskolan i Halmstad Sven Werner 3082 juni 2013 Framtida värmebehov Högskolan i Halmstad Henrik Gadd 3200 juni 2013 Energioptimera skogsbruket SLU, institutionen för skoglig resurshållning Hampus Holmström 310 oktober 2012 Fjärrvärme i framtiden - med stärkt konkurrenskraft Profu i Göteborg AB Håkan Sköldberg 890 rapport 2011:2 Fjärrvärmeindustrins roll i utformandet av energioch klimatpolitiken Odenum AB Peter Stigson 220 rapport 2010:3 Framtida värmebehov Högskolan i Halmstad Henrik Gadd 3200 juni 2013 Hållbara städer i ett backcastingperspektiv Linköpings Universitet/ Blekinge Tekniska Högskola Louise Trygg/ Göran Broman 2500 februari 2013 Klassning av återvinningsbränslen Tekedo AB 490 rapport 2011:12 Rolf Sjöblom 150 december 2012 Miljökommunikation med nyckeltal och indikatorer IVL Svenska Miljöinstitutet AB Från projektet Miljövärden för fjärrvärme och fjärrkyla Jenny Gode 595 rapport 2012:4 Morgondagens askstatistik Statistiska Centralbyrån Anna-Karin Nyström 120 juni 2012 Primärenergi i avfall och restvärme IVL Svenska Miljöinstitutet AB Jenny Gode 300 rapport 2012:5 Styrmedel för en resurseffektiv och klimatsnål uppvärmning: en scenariobaserad analys Luleå Tekniska Universitet Patrik Söderholm 800 december 2012 Bygga och bo primärenergiklokt Veidekke Sverige AB Johnny Kellner 460 oktober 2012 Tekniska lösningar för effektiv användning av industriell spillvärme IVL Svenska Miljöinstitutet AB Jenny Gode 300 september 2012 Adaptiv styrning av radiatorkretsar Från projektet Fältförsök med adaptiv reglering av radiatorsystem Lunds Tekniska Högskola Janusz Wollerstrand 440 rapport 2011:13 Dynamisk fjärrvärmesimulator Blekinge Tekniska Högskola Fredrik Wernstedt 130 Dynamisk fjärrvärmesimulator i praktiken Blekinge Tekniska Högskola Christian Johansson 235 rapport 2012:1 Temperatureffektiva fjärrvärmesystem Från projektet Budildings and district heating Lunds Tekniska Högskola Per-Olof Johansson 300 rapport 2012:2 Energiklassning av fjärvärmecentraler Från projektet SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Energieffektiva fjärrvärmecentraler Anna Boss 240 rapport 2011:10 Fjärrvärmeanpassad absorptionskyla KTH Viktoria Martin 990 september 2012 Fjärrvärmedrivna vitvaror Högskolan i Dalarna Tomas Persson 1384 februari 2013 rapport 2010:1 tvärvetenskap marknad marknad/ omvärld omvärld omvärld/teknik teknik

11 halvårsinformation 11 fjärrsyns projekt inom marknad, omvärld och teknik Projektnamn Utförare Projektledare Summa kkr Slutresultat Fjärrvärmecentraler 10 år, håller de måttet? Från projektet P-märkta fjärrvärmecentraler - håller de måttet efter 10 år SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Markus Alsbjer 330 rapport 2011:9 Frånluftsvärmepump och fjärrvärmecentral i kombination SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Anna Boss 150 juni 2012 Förbättrad teknik för fjärrvärme till byggnader med vattenburna värmesystem Lunds Tekniska Högskola Patrik Lauenburg 300 rappport 2010:2 Förenklad isolering av äldre kulvert ÅF Consult AB Paul Ingvarsson Högpresterande fjärrvärmerör Chalmers Tekniska Högskola Bijan Adl-Zarrabi 50 rapport 2011:3 Kombinerad fjärrvärme och fjärrkyla till nya kundgrupper Lunds Tekniska Högskola Janusz Wollerstrand Kvantifiering av värmeläckage Termisk systemteknik i Sverige AB Stefan Sjökvist 312 Nationellt och internationellt standardiseringsarbete Chalmers Tekniska Högskola Ulf Jarfelt 198 rapport 2011:5 Nästa generations fjärrvärme FVB Sverige ab Ulrika Ottosson Optimerad användning av fjärrkyla ÅF Infrastruktur AB Raksträckor för ultraljudsmätare SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Statusbedömning av betongkulvertar 915 juli rapport 2011:8 mars oktober 2012 Johan Svahn 700 mars 2012 Markus Alsbjer 318 rapport 2011:11 Grontmij AB Emma Ekdahl 665 mars 2012 Validering av mätdata Luleå Tekniska Universitet Jerker Delsing juni 2013 Varmvattenregulatorers långtidsegenskaper SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Markus Alsbjer 570 december 2012 Värmetransport med fasomvandling Ecostorage Sweden AB Viktoria Martin 290 rapport 2011:4 hjältar och arenor tvärvetenskap ger svar Fjärrvärmens Affärsmodell är ett stort tvärvetenskapligt forskningsprojekt i Fjärrsyn som startade hösten Här är en rad forskare engagerade i att ta fram ny kunskap och bättre verktyg för att fjärrvärmebranschen ska kunna utveckla konkurrenskraftiga affärs modeller. Redan nu vet vi mer om hur fjärrvärme företag skapar och levererar värde, möter sina kunder, använder sina resurser och partners, hur intäkter uppstår och kostnader fördelas. Projektet undersöker fjärrvärmens utmaningar, men också förutsättningar att tackla svårartade och komplexa problem och hur man bäst skapar och utvecklar ett långsiktigt värde i ett affärsmodellperspektiv. Ladda ner och läs projektets halv tidsrapport om ägarstyrning, uthållig konkurrenskraft, elakartade problem, hjältar och arenor som finns på projektets webbplats teknik

12 12 fjärrsyn så kan fjärrvärmecentra l e r bli energieffektivare Allt fler produkter får krav på energieffektivitet genom EU -direktivet om ekodesign. Äv värmecentraler har en poten en fjärr tial att bli mer energieffektiv a än vad de är idag. Det vis forskningsprojekt lett av An ar ett nytt na Boss på SP Sveriges Tek niska Forskningsinstitut. I nuvarande certifieringen av fjärrvärmecentraler bedöms funktion och presta nda, däremot inte hur kompontenter och funktio ner påverkar den totala energianvändningen i fjärrvä rmecentraler. Samtidigt ökar kraven på energieffek tiva produkter. Anna Boss har därför i denna studie bed ömt energieffektiviseringar hos fjärrvärmecentraler som är vanliga i Sverige, både för småhus och flerbostad shus. Hon har analyserat värme förluster, elanvändning, returtemperatur och maxim al fjärrvärmeeffekt, vilka kan påverka energianvändn ingen. Genom att förbättra de olika parametrarna så kan fjärrvärmecentralerna ene rgieffektiviseras med 5 10 procent. Det kan tillverkarn a relativt enkelt åtgärda. Vi har fått positiv respons från tillverkarna, men samt idigt känner de att fjärrvärme före tagen inte efterfrågar energi effektivare fjärrvärmecentrale r utan i upphandlingarna enbart ser till priset. Det häm mar utveckling, säger Anna Boss. Energiklassning I forskningsprojektet ger hon ett förslag på ett energi klassningssystem. I en såd an energiklassning är tanken att man ska bedöma värme förluster från varm fjärr värmecentral, värmeförlus ter från varmvatten vid stabiliseringstid, elanvändn ing i pump, returtemperatu r vid värmelast, returtemper atur vid varmvattentappning och funktion för effektmins kning. Var och en av dessa poängsätts och vägs sedan samma till en energiklass i skalan A G, där A är det bäs ta betyget. Tanken är att i första han d använda energiklassning i samband med att vi certifie rar fjärrvärmecentraler. Vi för just nu diskussioner med Svensk Fjärrvärme om att införa energiklassning från och med 2013, säger Anna Boss. Det är också Svensk Fjärrv ärme som kommer att ge ut de slutliga reglerna för energiklassning, på samma sätt som man gör med dag ens certifieringsregler. Eventuellt kommer det att ställas krav på en lägsta nivå på energiförbrukningen för att man ska kunna få certifiera fjärrvärmecentrale n. Det i sin tur kan förhopp ningsvis leda till fjärrvärmefö retagen ställer högre krav på tillverkarna, avslutar An na Boss. fakta om projektet Projektet Energiklassning av fjärr värmecentraler har genom förts av Anna Boss på SP Sveriges Tek niska Forskningsinstitut. Rappor ten publicerades i mars i år och finns att ladda ner utan kos tnad på fjärrsyn är ett tvär- och mångvetenskapligt forskningsprogram som ska öka kunskapen om fjärrvärmens roll i klimatarbetet och för ett hållbart samhälle till exempel genom att bana väg för affärsmässiga lösningar och framtida teknik. Fjärrsyn finansieras av Energimyndigheten och fjärrvärmebranschen och omsätter cirka 20 miljoner kronor per år fram till juli För mer information om Fjärrsynsprojekten och resultat från forskningen: Svensk Fjärrvärme Stockholm Telefon Fax E-post fjarrsyn@svenskfjarrvarme.se