nytt om biobränsle, kunder och framtiden

Transkript

1 halvårsinformation 1 forskningsprogrammet fjärrsyn oktober 2012 nytt om biobränsle, kunder och framtiden

2 2 fjärrsyn många guldkorn att hitta eller missa! vi har i fjärrsyn ett av världens största samlade program för fjärrvärmeforskning! Så när jag möter företrädare för fjärrvärme i andra länder sneglar de avundsjukt på Sverige och vår ambitiösa fjärrvärmeforskning. Jag förstår dem. Och eftersom forskningen finansieras av staten genom Energimyndigheten och branschen gemensamt så kan vi säkra att projekten är relevanta, att de genomförs på ett professionellt sätt och att resultaten kan komma till nytta för fjärrvärmeföretagen, för deras kunder och för samhället i stort. Vi är glada att ha Energimyndigheten och deras kompetens med i Fjärrsyn. Från att tidigare mest ha fokuserat på teknikforskning fick branschen en större bredd i kunskapsutvecklingen när Fjärrsyn startade för sex år sedan. Numera omfattar forskningen allt inom fjärrvärmens omvärld, styrmedel och systemfrågor, kund- och marknadsfrågor till utveckling och underhåll av tekniska system och energieffektivisering. Och inom alla de här områdena kan vi se fram emot spännande resultat och ny kunskap under det kommande året. Men redan nu kan vi läsa om hur fjärrvärmeföretagen kan få tillgång till bättre och mer biobränsle och att smart fjärrvärme nu prövas i verkligheten. Men också den oerhört viktiga frågan om underhåll av betongkulvertar som finns i så många kommuner. Mittuppslaget redovisar forskarnas syn på framtidens utmaningar i form av energisnåla hus och frånluftsvärmepumpar bland annat. Och vårt allra största, tvärvetenskapliga projekt visar hur långt ifrån varandra kunder och fjärrvärmebolag står och att en bättre kommunikation och en stärkt relation kan göra både kunder och leverantörer till vinnare. Fjärrsyn är en enorm kunskapskälla öppen för alla fjärrvärmeföretag och andra aktörer som ser att framtiden snart är här. Börja ösa redan nu så att du inte missar några guldkorn! ulrika jardfelt VD för Svensk Fjärrvärme och Fjärrsyns ordförande Fjärrsyns halvårsberättelse 2, 2012 Redaktör: Ann-Sofie Borglund. Projektledare: Catarina Jäderberg. Formgivare: Kaigan. Tryckeri: Trydells Tryckeri 2012, 4900 ex. Skribenter: Ann-Sofie Borglund, Morten Valestrand, Björn Åslund och Catarina Jäderberg Fotografer: Klas Andersson och Sofia Sabel. Omslag: Hampus Holmström. Fotograf: Sofia Sabel. En bättre kommunikation och en stärkt relation kan göra både kunder och leverantörer till vinnare. så lätt kan skogsbruket ge mer biobränsle Svenskt skogsbruk kan producera avsevärt mycket mer biobränsle genom att planera bättre. Idag ses biobränsle mer eller mindre som en restprodukt, där kvantiteter och kvaliteter därför blir ojämn. Både skogsägare och värmeverk skulle tjäna på en bättre planering av biobränsle uttaget, säger Hampus Holmström, analytiker på SLU och en av författarna till rapporten Energioptimera skogsbruket. Efterfrågan på biobränsle från skogen ökar både i Sverige och i många andra länder inom EU. För svenska värmeverk är det viktigt att det finns ett bra utbud av biobränsle på en väl fungerande biobränslemarknad. Svenskt skogsbruk är dock i stor utstäckning fokuserat på två sortiment: sågtimmer och massaved. Biobränsle ses i de flesta fall inte jämställt med dessa sortiment, utan ses mer som en restprodukt som eventuellt tas tillvara vid timmeroch massavedsproduktion. I den här studien har Hampus Holmström tillsammans med Peder Wikström och Ljusk Ola Eriksson undersökt hur skogsbruket kan anpassas även till biobränsleuttag där timmer, massaved och biobränsle betraktas som lika viktiga. Fallstudier har genomförts för skogsinnehav i Skellefteå Krafts skogar med tyngdpunkt i norra Västerbottens kustland, för Jämtkrafts skogar kring Östersund och för den produktionsinriktade delen av Göteborgs stadsskogar, vilket ägs av Göteborgs stad. Mer till alla Studierna har gjorts med hjälp av Heureka PlanWise, som är ett nytt planeringssystem för skog. I det programmet kan man anpassa och simulera de skogsskötselsystem som ska analyseras. Studierna har på det sättet kunnat baseras på scenarier för ett konventionellt skogsbruk, men också för ett bränsleanpassat skogsbruk. Med relativt små förändringar i skogsbruket så leder det till att alla får mer. Skogsägaren kan öka sina intäkter och fjärrvärmeföretagen får bättre kvalitet på bränslet och större kvantiteter i ett mer förutsägbart flöde, säger Hampus Holmström. Och det samtidigt som massaindustrins råvaruförsörjning säkerställs och faktiskt ökar något. Idag används det mesta av skogen till timmer eller massaved och dessa branscher har varit oroliga för att energiföre tagen kommer ta av deras råvara för att elda upp, men skogen räcker till alla. Genom att bränsl e anpassa skogsbruket så ökar till exempel uttaget av massaved med i genom snitt 14 procent, säger Hampus Holmström. Intresserade skogsägare Studien visar också att skogsägarens intresse för att sälja del av sin råvara till värmeverk stort. De vill bättra på lönsamheten, men många känner också en stolthet i att vara delaktig i omställningen till ett hållbart samhälle där man använder förnyelsebara energikällor istället för fossila bränslen, säger Hampus Holmström. Hos värmeverk är intresset naturligtvis också stort eftersom de vill få bättre kvalitet och större kvantiteter från skogen. Skellefteå Kraft och Jämkraft, som har ingått i studien, är intresserade av att tillämpa resultat och ny klunskap från projektet. De äger själva skog och kommer att anpassa sina skogsbruk med extra stort fokus på biobränslet. Rapporten Energioptimera skogsbruket av Hampus Holmström, Peder Wikström och Ljusk Ola Eriksson finns att ladda ner utan kostnad på Ett uppföljande projekt har fått finansiering av Fjärrsyn. Det är Ljusk Ola Eriksson som kommer att genomföra Energioptimerat skogsbruk i Sverige, vilket kommer att ha ett nationellt perspektiv kring hur skogsbruket kan energioptimeras. Relativt små förändringar i skogsbruket leder till att alla får mer! halvårsinformation 3

3 4 fjärrsyn halvårsinformation 5 Rapporten Statusbedömning av betongkulvertar av Kerstin Sernhed, Emma Ekdahl och Pål Skoglund finns att ladda ner utan kostnad på Betongkulvertar ligger ofta centralt i städerna, så ett haveri kan få stora konsekvenser, säger Per Rosén på E.ON. allt viktigare med riskanalys I svenska fjärrvärmenät finns det över 700 kilometer betongkulvertar. De ligger ofta centralt och strategiskt placerade i näten. Ett haveri kan alltså få stora konsekvenser. Det är därför extra viktigt att det finns en genomtänkt strategi för underhåll, utbyte och livförlängande åtgärder för betongkulvertar, säger Kerstin Sernhed på Grontmij, som lett studien Statusbedömning av betongkulvertar. Betongkulvertarna lades ner i marken under perioden Många har därför legat väldigt länge i marken. Dessvärre finns det inga riktigt bra metoder för att bedöma betongkulvertars skick, utan att behöva gräva upp dem, vilket är för kostsamt. Kulvertarna byggdes dessutom innan tekniken för larmtrådar och fuktlarm utvecklades. Det man kan göra är en kvalificerad gissning, säger Kerstin Sernhed. I praktiken innebär det att man gör en riskanalys. Fjärrvärmeföretagen vill natur ligtvis använda kulverten så länge som den är säker, så i riskanalysen får man väga sannolikheten för att en kulvert går sönder mot konsekvenserna av en skada. Klassningarna bör göras med hänsyn till leveransrisker, ekonomiska risker, arbetsmiljörisker samt risker för tredje person. Bättre teknik och samarbete Det behöver också utvecklas bättre teknik för statusbedömning. Här är det viktigt att fjärrvärmebranschen samarbetar för att utveckla nya tekniker. Men man kan också ta vara på erfarenheter från andra branscher som distribuerar media genom rör, säger Kerstin Sernhed. Per Rosén, teknik- och affärsutvecklare på E.ON, har varit med i referensgruppen till projektet och han anser att rapporten har gjort en viktig inventering av betongkulvertar. Jag hade dessutom hoppats på det skulle komma fram någon ny metod där vi på ett enkelt sätt skulle kunna under söka kulvertarna, men det har det inte gjort. Det är därför extra viktigt för fjärrvärmeföretag att genomföra riskanalyser och att undersöka varför en läcka uppstår, säger Per Rosén. En viktig del i inventeringen, som Per Rosén pekar på, är de olika tekniker och förläggningar som har funnits för betongkulvertar genom åren. Eftersom kulvertarna byggdes under en så lång tidsperiod som 50 år har både teknik och förläggningsmetoderna varierat rejält. Slutrapporten redovisar historik för kulvertarna och vilka de svaga punkterna är. Genom att veta hur man vanligen byggde betongkulvert inom en viss tidsperiod är det lättare att förutse vilka fel och skador man kan stöta på, säger Per Rosén. Han hoppas att projektet kan följas upp och då med fokus på underhåll och förebyggande arbete. simulatorn har landat i vardagen Den senaste versionen av simulatorprogrammet DHEMOS kan hjälpa fjärrvärmeföretagen att planera och kvalitetssäkra sin produktion. I projektet Dynamisk fjärrvärmesimulator i praktiken visas optimal drift med hjälp av scenarier och modeller. På Landvetter flygplats möter systemet verkligheten. Tack vare det här forskningsprojektet kan energichef Inge Fägerskiöld på Göteborg Landvetter Airport idag glädjas över en detaljstyrd värmeproduktion. Flygplatsens unika styrsystem baseras på it-verktyget DHEMOS, som modellerar och simulerar distributions- och kundhantering i fjärrvärmenät bland annat. Programmet, som har utvecklats av Christian Johansson och Fredrik Wernstedt vid Blekinge Tekniska Högskola, inkluderar i sin senaste version också värmeproduktion. Därmed har Johansson och Wernstedt skapat en ny produktionsteknisk treenighet som består av kundens värmebehov, smart produktion och transporten där emellan. Vi har tagit fram och utvärderat konkreta metoder för praktisk produktionshantering med utgångspunkt från simuleringsprogrammets analyser. Det här är något som kan vara till stor nytta för fjärrvärmeföretagen, menar Fredrik Wernstedt. Variablerna i prognoshanteringen kan enkelt ändras, men alltid med fokus på ekonomin och miljön. Därmed landar simulatorn mitt i den operativa vardagen. I företaget Noda har forskarna även utvecklat ett styrsystem för praktisk implementering av funktionerna i DHEMOS. Landvetter först ut Landvetters fjärrvärmenät har varit basen för studiens experiment. Ett av målen har varit att skapa metoder och konfigurationer för systemövergripande energieffektivisering inom just mindre fjärrvärmenät. I flygplatsens eget nät pumpas årligen GWh biovärme med 17 MW effekt ut till 22 stora byggnader. Men hjälp av en lista över händelser och algoritmbaserade funktioner i DHEMOS kan tänkbara situationer och eventuella lösningar studeras ur en rad olika perspektiv. Och det fina är att systemet alltid har fjärrvärmekunden i fokus. Aktiv styrning av produktionen gör det enklare att bedöma värmekundernas behov, säger Christer Johansson. DHEMOS blir därmed en unik plattform för nya energitjänster och för kommunikation med kunder. Men på Landvetter är det framför allt effektstyrningen som lockar. Den nya produktionsstyrningen hjälper oss att styra undan effekttopparna och spetslasten, berättar Inge Fägerskiöld, energichef på Göteborg Landvetter Airport. Rapporten Dynamisk fjärrvärmesimulator i praktiken av Christian Johansson och Fredrik Wernstedt kan laddas ner utan kostnad från www. fjarrsyn.se. DHEMOS är ett öppet simulatorsystem för operativ produktionsplanering av fjärr värme och kan laddas ner från DHEMOS leder till bättre effektstyrning för oss, säger Inge Fägerskiöld, energichef på Göteborg Landvetter Airport.

4 6 fjärrsyn halvårsinformation 7 Foto: Leif Johansson Energieffektiviseringar av miljonprogramsområden kommer att påverka de framtida fjärrvärmeleveranserna. I framtiden blir det viktigare hur husets värmesystem fungerar. fjärrvärme i en energisnål framtid Mer energisnål bebyggelse betyder att fjärrvärmen står inför tekniska utmaningar. En lösning kan vara att fjärrvärmebolag och byggare möts tidigt i byggprocessen för att få fram fungerande värmesystem. När våra byggnader kräver mindre energi, och även tidvis ger överskott av energi, så förändras villkoren för fjärrvärmen. Projektet Nästa generations fjärrvärme granskar konsekvenser för fjärrvärmens teknik, ekonomi och miljö, och ger vägledning om följderna i tre tänkbara situationer. Ett scenario är energieffektivisering av ett miljonprogramsområde, bland annat med FTX eller frånluftsvärmepumpar anslutna på olika sätt. Projektledare Ulrika Ottosson vid FVB i Nyköping berättar hur det påverkar: FTX är ett bra alternativ för värmeåtervinning ur frånluften, det ger jämn fjärrvärmelast. Frånluftsvärmepump kan också vara bra, beroende på hur den kopplas in. Vissa installationer tar bort behovet av fjärrvärme under halva året. Blir det så långa avbrott i leveranserna finns det tekniska lösningar för nätbolaget. Mest beprövat är rundgångsflöden, som ger beredskap om värmebehov uppstår. Mer problematiskt är det för ekonomin, då effektivisering och frånluftsvärmepump kan ta bort mer än hälften av energibehovet och därmed stora intäkter. Vi kan se behov av en annan utformning av taxorna, som speglar de verkliga kostnaderna, säger hon och tar ett exempel, att kunden kanske måste betala mer för effektbehov, och lite mindre för energin. Energisnåla hus Vidare har man tittat på ett bostadsområde vars värmeuttag ligger nära nätets kapacitet. Om befintliga byggnader effektiviseras så kan nya hus anslutas. Man bör dessutom vänta sig en önskan från husägare att leverera solvärme till nätet. För de flesta nät kan vi inte rekommendera solvärme, det blir värmeöverskott den del av året då fjärrvärmeproduktionen är billig. Det kan även krävas en större servisledning, vilket ger en dyrare installation och högre värmeförluster, säger Ulrika Ottosson. Man har också jämfört olika tekniker för fjärrvärmeanslutning av nya villor och flerbostadshus, där energikraven är lägre än BBR. Både konventionell anslutning till primärt nät och till sekundärt nät med lägre temperatur. En utmaning med lågenergibyggnader visade sig bli att göra rätt dimensionering. Det finns både risk för alltför snålt tilltagna och för överdimensionerade nät. Arbeta ihop En viktig slutsats av hela projektet är att fjärrvärmebolaget och byggaren av nya hus måste mötas tidigt i processen. I framtiden blir det viktigare hur husets värmesystem fungerar ihop med fjärrvärme. Då måste man mötas i en systemlösning. Man måste börja arbeta ihop tidigt säger Ulrika Ottosson. Hon nämner också att projektkollegor vid Lunds Tekniska högskola visat att effektiva byggnader blir mer beroende av de boendes beteende än av utomhustemperaturen. Hushållsapparater påverkar Hur många som är hemma, om hemmets apparater används och hur stor solinstrålningen är påverkar behovet av fjärrvärmen. Men hur det här kommer att påverka fjärrvärmen är lite osäkert. För nätet som helhet dröjer det säkert innan man märker någon skillnad. För nya områden får värmetillförseln mindre koppling till utomhustemperaturen och mer koppling till tid på dygnet när människor är hemma. Erfarenheten från huset får nog visa hur värmen ska ställas in. Nästa generations fjärrvärme startade sommaren 2011 och är ett av de mest omfattande teknikprojekten i Fjärrsyn. Projektledare är Ulrika Ottosson, FVB Sverige ab och övriga som deltar är Janusz Wollerstrand, och Patrick Lauenburg från Lunds tekniska högskola, Heimo Zinko, FVB Sverige ab och Marek Brand, DTU. Slutrapporten beräknas komma i november 2012.

5 8 fjärrsyn halvårsinformation 9 avslutade projekt Rapporterna kan laddas ner utan kostnad på primärenergi i avfall och restvärme Primärenergi används för att beskriva resursförbrukningen i ett livscykelperspektiv vid produktion av en viss nyttighet. Ur systemperspektiv är det därför mer relevant att studera primärenergi än slutanvänd energi. I det här projektet har man analyserat hur en energibärares primärenergi kan fördelas och olika allokeringsmetoder har analyserats med fokus på avfall och restvärme inom fjärrvärmesektorn. Projektledare är Jenny Gode på IVL. optimerad användning av fjärrkyla Att bygga ut produktionsanläggningar och nät för fjärrkyla är dyrt. En betydligt billigare lösning för att kunna ansluta fler kunder är att hjälpa till att sänka kundernas effektuttag de dagar som den sammanlagda belastningen på fjärrkylenätet är störst. Här beskrivs hur man genom olika åtgärder i fjärrkylda fastigheter kan minska den maximala kyleffekt som fastigheten behöver. Rapporten har skrivits av Anna Werner med flera på ÅF. företag och kunder talar förbi varandra Fjärrvärmeföretag behöver fundera över sin självbild och hur man kommunicerar med sina kunder. Det visar en studie gjord av etnograf Niklas Hansson inom forskningsprojektet Fjärrvärmens affärsmodeller. Niklas Hansson har gjort djupintervjuer med personer som har ansvar för kontakten med fjärrvärmekunder. Han har också intervjuat professionella kunder, som bostadsbolag och bostadsrättsföreningar. Syftet med intervjustudien har varit att titta på kundrelationer och bilden av kunden i fjärrvärmebranschen. Det finns ett rätt stort glapp mellan fjärrvärmeföretagens bild av hur de hanterar sina kunder och hur kunderna ser på relationen, menar Niklas Hansson. Enligt studien uppfattar många fjärrvärmeföretag att kundrelationen främst handlar om att ta betalt och att rent tekniskt lösa kundens önskemål och frågor om till exempel pris och energieffektivisering. hålla en regelbunden kontakt med dem för att verkligen ta reda på vad de efterfrågar. Kunder påpekar också att de upplever en skillnad i kundkontakter när energibolag rekryterat marknadspersonal från andra branscher och där personen har något av ett utanförperspektiv på branschen, säger Niklas Hansson. Dessa personer är oftast bättre på kundrelationer menar många kunder. fjärrvärmecentral och frånluftsvärmepump i kombination Det har blivit allt vanligare att frånluftsvärmepumpar installeras i småhus tillsammans med fjärrvärme. Det beror framförallt på att kombinationen minskar behovet av köpt energi och därmed ger lägre energikostnader för husägaren. Här beskrivs olika tekniska lösningar. Vilken lösning som är mest ekonomisk för fastighetsägaren beror på de aktuella förutsättningarna vad gäller energibehov och relationen mellan elpris och fjärrvärmepris. Projektet har genomförts av Anna Boss på SP. morgondagens askstatistik Varje år uppkommer det stora mängder aska från fjärrvärmeföretagen. För att kunna ta bra beslut kring avsättning av askor behövs ett statistiskt underlag för hur stora mängder det rör sig om, var askan producerats och vilken kvalitet den har. Här presenterar man en metod för askstatistik som på ett kostnadseffektivt och tillförlitligt sätt ger information till olika aktörers varierande behov. Rapporten är skriven av Fredrik Kanlén och Anna-Karin Nyström på SCB samt Susanna Toller och Simon Magnusson på Ecoloop. Doktor och patient Situationen påminner om den relation som finns mellan doktor och patient, där företaget vårdar relationen genom att erbjuda specifika ordinationer som ska hjälpa till att lösa problem. Det kan till exempel handla om energislöseri som gör att kunden/patienten slutar blöda det vill säga stoppar slöseriet med energi och sparar pengar, säger Niklas Hansson. Samtidigt menar han att fjärrvärmeföretagens bild av sina kunder är på väg att förändras, vilket även kunderna anser. Men det finns en hel del arbete kvar att göra. Personlig kontakt Många kunder påpekar att fjärrvärmeföretag fortfarande är produktions- och teknikinriktade också i sin marknadskommunikation. Kunderna vill i högre utsträckning ha personlig kontakt med sitt fjärrvärmeföretag. De som har en personlig kontaktperson är väldigt nöjda med detta, säger Niklas Hansson. Vidare visar studien att det är viktigt att hitta kanaler för att möta sina kunder och citat från fjärrvärmekund: Man är väldigt fyrkantig och har fokus utifrån sin produktionsverksamhet. Sedan har man en marknadsavdelning som ska vara mer kundorienterad och sitter och uppfinner saker hela tiden. Många gånger är det sådant som vi inte vill ha. citat från fjärrvärmeföretag: Vi har insett att det inte räcker att bara ha kontakt via fakturan. Men det har väl alla energibolag insett vid det här laget.

6 10 fjärrsyn halvårsinformation 11 fjärrsyns projekt inom marknad, omvärld och teknik fjärrsyns projekt inom marknad, omvärld och teknik Projektnamn/rapport Utförare Projektledare Summa kkr Slutresultat Projektnamn/rapport Utförare Projektledare Summa kkr Slutresultat Fjärrvärmens affärslogik och framtida affärsmodeller Det reglerade fjärrvärmeavtalet Från projeketet Juridiken kring de nya fjärrvärmeavtalet Profu AB Bo Rydén löpande t.o.m. juni 2013 Internationella Handelshögskolan i Jönköping Daniel Hult 490 rapport 2011:12 Det reglerade fjärrfärmeavtalet, etapp 2 Internationella Handelshögskolan i Jönköping Daniel Hult juni 2013 Energitjänster - med kunden i centrum Grontmij AB Kerstin Sernhed 679 rapport 2012:3 Hur blir fjärrvärmen grönare? Kunddriven WSP Sverige AB Agneta Persson, 300 rapport 2012:7 utveckling Ola Larsson Konsekvenser av tredjepartstillträde till Pöyry Management ConsultingAB Anders Ångström 875 rapport 2011:1 fjärrvärmenäten Från projektet Utredning av konsekvenserna av tredjepartstillträde Minskad efterfrågan på fjärrvärme - en utmaning framöver Handelshögskolan i Göteborg Kristina Lygnerud 650 rapport 2011: 6 tvärvetenskap marknad Adaptiv styrning av radiatorkretsar Lunds Tekniska Högskola Janusz Wollerstrand 440 rapport 2011:13 Från projektet Fältförsök med adaptiv reglering av radiatorsystem Dynamisk fjärrvärmesimulator Blekinge Tekniska Högskola Christian Johansson 130 rapport 2010:1 Fredrik Wernstedt Dynamisk fjärrvärmesimulator i praktiken Blekinge Tekniska Högskola Christian Johansson 235 rapport 2012:1 Fredrik Wernstedt Temperatureffektiva fjärrvärmesystem Lunds Tekniska Högskola Per-Olof Johansson 300 rapport 2012:2 Från projektet Budildings and district heating Energiklassning av fjärvärmecentraler Från SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Anna Boss 240 rapport 2012:11 projektet Energieffektiva fjärrvärmecentraler Fjärrvärmeanpassad absorptionskyla KTH Viktoria Martin 990 november 2012 Fjärrvärmedrivna vitvaror Högskolan i Dalarna Tomas Persson 1384 juli 2013 teknik Resursindex för energi Från projektet IVL Svenska Miljöinstitutet AB Martin Erlandsson 450 rapport 2011:7 Mervärde för fjärrvärme i marknadsdrivna miljöbedömningssystem Solvärme i fjärrvärmesystem Chalmers Tekniska Högskola Jan-Olof Dalenbäck 390 oktober 2012 Ursprungsmärkt fjärrvärme WSP Sverige AB Agneta Persson 500 april 2013 Vad kostar värmen - fördelning av kostnader mellan Handelshögskolan i Göteborg Conny Overland 850 december 2012 el och värme i kraftvärme Fjärrvärmen i energisystemet Högskolan i Halmstad Sven Werner 3082 juni 2013 Framtida värmebehov Högskolan i Halmstad Henrik Gadd 3200 maj 2013 Energioptimera skogsbruket SLU, institutionen för skoglig resurshållning Hampus 310 oktober 2012 Holmström Ett energioptimerat skogsbruk i Sverige SLU, institutionen för skoglig resurshållning Ljusk Ola Eriksson 670 juni 2013 Fjärrvärme i framtiden - med stärkt konkurrenskraft Profu i Göteborg AB Håkan Sköldberg 890 rapport 2011:2 Fjärrvärmeindustrins roll i utformandet av energioch klimatpolitiken Odenum AB Peter Stigson 220 rapport 2010:3 Hållbara städer i ett backcastingperspektiv Linköpings Universitet/ Blekinge Tekniska Högskola Louise Trygg/ Göran Broman 2500 april 2013 Klassning av återvinningsbränslen Tekedo AB Rolf Sjöblom 150 Resulterar inte i en rapport Miljökommunikation med nyckeltal och indikatorer IVL Svenska Miljöinstitutet AB Jenny Gode 595 rapport 2012:4 Från projektet Miljövärden för fjärrvärme och fjärrkyla Kraftvärmeallokeringar Från projektet Miljövärden IVL Svenska Miljöinstitutet AB Jenny Gode rapport 2012:8 för fjärrvärme och fjärrkyla Morgondagens askstatistik Statistiska Centralbyrån Anna-Karin Nyström 120 rapport 2012:12 Primärenergi i avfall och restvärme IVL Svenska Miljöinstitutet AB Jenny Gode 300 rapport 2012:5 Samhällsekonomisk analys av fjärrvärme WSP Sverige AB Sirje Pädam 150 april 2013 Tilläggstudie Samhällsekonomisk analys av fjärrvärme WSP Sverige AB Sirje Pädan 515 april 2013 marknad/ omvärld omvärld Fjärrvärmecentraler 10 år, håller de måttet? Från projektet P-märkta fjärrvärmecentraler - håller de måttet efter 10 år Fjärrvärmecentral och frånluftsvärmepump i kombination Förbättrad teknik för fjärrvärme till byggnader med vattenburna värmesystem SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Markus Alsbjer 330 rapport 2011:9 SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Anna Boss 150 rapport 2012:11 Lunds Tekniska Högskola Patrik Lauenberg 300 rappport 2010:2 Förenklad isolering av äldre kulvert ÅF Consult AB Paul Ingvarsson 50 rapport 2011:3 Högpresterande fjärrvärmerör Chalmers Tekniska Högskola Bijan Adl-Zarrabi 915 november 2012 Kombinerad fjärrvärme och fjärrkyla till nya Lunds Tekniska Högskola Janusz 600 rapport 2011:8 kundgrupper Wollerstrand Kvantifiering av värmeläckage Termisk systemteknik i Sverige AB Stefan Sjökvist 312 november 2012 Nationellt och internationellt Chalmers Tekniska Högskola Ulf Jarfelt 198 rapport 2011:5 standardiseringsarbete Nästa generations fjärrvärme FVB Sverige ab Ulrika Ottosson oktober 2012 Optimerad användning av fjärrkyla ÅF Infrastruktur AB Anna Werner 700 rapport 2012:10 Raksträckor för ultraljudsmätare SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Markus Alsbjer 318 rapport 2011:11 Statusbedömning av betongkulvertar Grontmij AB Kerstin Sernhed, 665 rapport 2012:9 Emma Ekdahl. Pål Skoglund Validering av mätdata Luleå Tekniska Universitet Jerker Delsing juni 2013 Varmvattenregulatorers långtidsegenskaper SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Markus Alsbjer 570 mars 2013 Värmetransport med fasomvandling Ecostorage Sweden AB Viktoria Martin 290 rapport 2011:4 Styrmedel för en resurseffektiv och klimatsnål Luleå Tekniska Universitet Patrik Söderholm 800 maj 2013 uppvärmning: en scenariobaserad analys Värdering av fjärrvärmens resurseffektivitet och IVL Svenska Miljöinstitutet AB Jenny Gode 611 juni 2013 miljöpåverkan Bygga och bo primärenergiklokt Veidekke Sverige AB Johnny Kellner 460 juni 2013 omvärld/teknik Korta resultatblad, fullständiga rapporter och ny kunskap finns på Tekniska lösningar för effektiv användning av industriell spillvärme IVL Svenska Miljöinstitutet AB Jenny Arnell 300 november 2012

7 12 fjärrsyn de har hittat några av forskningens guldkorn! Vi har frågat rådsordförande i de råd som granskar och ansvarar för Fjärrsyns forskningsprojekt vad de vill lyfta fram från årets forskning och hur de ser på pågående forskningsprojekt. 1. Vilken ny kunskap från 2012 vill du särskilt lyfta fram och varför? 2. Det är sista året i den här programperioden av Fjärrsyn. Vad förväntar du dig mest och varför? Bo Johansson, ordförande i Teknikrådet 1. Projektet Nästa generations fjärrvärme. Det omfattar mycket av det vi har forskat på och undersöker också vad viktiga omvärldsfaktorer kan innebära för tekniska, ekonomiska och miljömässiga konsekvenser för fjärrvärmebranschen. 2. Att de projekt som kommer att avslutas görs på ett bra sätt och med hög kvalitet. Fjärrsyns styrelse har satt upp som mål att teknikforskningen ska omfatta systemoptimering, ökad användning av fjärrvärme, tekniklösningar för konkurrenskraftig fjärrkyla samt utveckling och förvaltning av fjärrvärmenäten. Vi täcker alla dessa områden och jag ser därför fram emot att resultaten av projekten ska bli till stor nytta för branschen! Jeanette Dackland, ordförande i Marknadsrådet 1. Fjärrvärmens affärsmodeller är ett tvärvetenskapligt projekt som belyser flera aspekter. Jag tycker delen om prismodeller har varit speciellt intressant eftersom det har gett oss som ser över våra befintliga prismodeller värdefull kunskap. 2. Att vi reder ut fjärrvärmens konkurrenskraft till alternativen. Vi har några intressanta projekt bland annat Fjärrvärmen i energisystemet, Framtida värmebehov och det ska bli intressant att följa Fjärrvärmes affärsmodeller och hur vi med dessa framtida modeller och insikter kan stärka fjärrvärmens konkurrenskraft. Madeleine Engfeldt-Julin, ordförande i Kommunikationsrådet 1. Jenny Godes projekt Miljökommunikation med nyckeltal och indikatorer som tagit reda på vilken information kunderna efterfrågar när det gäller att ta beslut om energi som bidrar till en hållbar utveckling. Hon pekar bland annat på att vi behöver bli mycket tydligare i vår miljökommunikation. 2. Forskningen i Fjärrsyn är central för att både ge oss insikter och andra perspektiv på branschen, men också en solid grund för framtida strategier och val. Jag har följt rapporteringen från Fjärrvärmens affärsmodeller. Här finns det redan många intressanta och tänkvärda resultat inte minst i den omvärldsförändring som branschen befinner sig i. Ytterligare ett intressant projekt är Hållbara städer i ett backcastingperpektiv, där tar man reda på fjärrvärmens strategiska bidrag och roll i den hållbara staden. Christian Schwartz, ordförande i Omvärldsrådet 1. Det är tre projekt som jag fastnat speciellt för: Fjärrvärmens affärsmodeller som jag tror kommer att hjälpa hela branschen att utveckla sin konkurrenskraft och sina kundrelationer, Fjärrvärmens konkurrenskraft som visar att värmemarknaden minskar till 2020-talet, men att vi med rätt åtgärder kan behålla eller i bästa fall stärka vår markandsandel på värmemarknaden samt Sven Werner och hans grupps arbete där kartläggningen av potentialer inom EU ser mycket intressant ut. 2. Nu sista året handlar det om att knyta ihop säcken i pågående projekt och se till att de slutförs på ett bra sätt inom givna ramar. Sen ska vi också börja blicka framåt mot nästa programperiod och fundera på var forskningen borde riktas för att ge bästa möjliga nytta för medlemmar och samhälle. fjärrsyn är ett tvär- och mångvetenskapligt forskningsprogram som ska öka kunskapen om fjärrvärmens roll i klimatarbetet och för ett hållbart samhälle till exempel genom att bana väg för affärsmässiga lösningar och framtida teknik. Fjärrsyn finansieras av Energimyndigheten och fjärrvärmebranschen och omsätter cirka 20 miljoner kronor per år fram till juli För mer information om Fjärrsynsprojekten och resultat från forskningen: Svensk Fjärrvärme Stockholm Telefon Fax E-post fjarrsyn@svenskfjarrvarme.se