smart energiapp och annat från forskningen

Transkript

1 halvårsinformation 1 forskningsprogrammet fjärrsyn april 2014 smart energiapp och annat från forskningen

2 2 fjärrsyn strategiskt viktig forskning för framtiden fjärrvärme är ett mycket smart sätt att värma upp våra bostäder och lokaler. Fram till idag har värmemarknaden stadigt ökat i storlek som en följd av ökande ytor. Trenden är dock att ökningen mattas av som en följd av energieffektiviseringar i den befintliga bebyggelsen och att nybyggda fastigheter är mycket energieffektivare. Värmemarknaden står inför stora utmaningar vad gäller minskade leveranser, miljökrav och ökade kundkrav. Trots detta har vi i Sverige ingen samlad strategi för hur dessa utmaningar ska mötas. Den ökande konkurrensen på värmemarknaden kommer sannolikt att medverka till ökad resurs- och miljöeffektivitet. Forskningen inom Fjärrsyn har därför en viktig strategisk betydelse för den framtida utvecklingen på värmemarknaden. Forskningen har en viktig roll att spela för svenskt näringsliv och särskilt fjärrvärmebranschens framtida utveckling, men kan också ge möjligheter till svenska företag att öka sin produkt- och tjänsteexport. Det behövs mer kunskap inom hela energiområdet om vi ska klara av omställningen mot ett långsiktigt hållbart energisystem. Staten är tillsammans med näringslivet stora finansiärer av den tillämpade och behovsmotiverade forskningen som sker inom energiområdet. Den forskning som sker inom Fjärrsyn är en del av denna viktiga satsning. Satsningen har ett mycket bra och brett angreppssätt. Resultaten från forskningen måste också kommuniceras på ett begripligt sätt ut till marknadens aktörer. Här finns en stor förbättringspotential i Sverige. Fjärrsyns satsning på kommunikation och spridning av forskningsresultaten är ett mycket gott exempel på hur en sådan satsning kan se ut. Det behövs mer kunskap inom hela energiområdet om vi ska klara av omställningen mot ett långsiktigt hållbart energisystem. andres muld Styrelseordförande för Sustainable Innovation och tidigare generaldirektör för Energimyndigheten Fjärrsyns halvårsberättelse nr 1, 2014 Redaktör: Ann-Sofie Borglund. Projektledare, Fjärrsyn: Catarina Jäderberg. Projektledare, formgivning: Lena Rodén, Kaigan. Tryck: Trydells Tryckeri, 4900 ex. Skribenter: Ann-Sofie Borglund, Per Eriksson, Lars Lindh och Lena Wreede. Fotografer: Mikael Dubois, Thomas Henrikson, Sofia Sabel och Lasse Skog. Omslag: Magnus Andersson och Pernilla Niemi. Fotograf: Sofia Sabel

3 halvårsinformation 3 kunder testar energismart app Fjärrvärmebolagen behöver stärka sin affär och öka kommunikationen med kunderna. I projektet Gröna IT-innovationer för fjärrvärme demonstreras hur IT-lösningar kan hjälpa fjärrvärmeföretag och kunder. I Göteborg kommer 30 privatpersoner att testa denna lösning och en av dem är småhusägaren Pernilla Niemi. IT-lösningen som ska testas heter Green IT Homes och är utvecklad av bland andra IMCG. Det är en app för smarta telefoner, där fjärrvärmekunderna kan övervaka, styra och visuellt se sin energiförbrukning i fastigheten. Projektet stöds nu med sex miljoner kronor från Fjärrsyn för att vidareutveckla plattformen. Målet är att få så många energibolag och användare som möjligt att testa den. Göteborg Energi och Trollhättan Energi har ingått i utvecklingen av Green IT Homes och i både Göteborg och Trollhättan testas sedan ett par år plattformen i liten skala. I Trollhättan testas den hos fem olika typer av kunder: en villa, ett flerbostadshus, en kyrka, en industri och ett dagis. I Göteborg har man valt att testa den hos ett mindre antal villor. Nu skalar Göteborg Energi upp försöken och ett 30-tal kunder kommer under ett år att testa Green IT Homes. En av dem är Pernilla Niemi. Jag fick ett kort i postlådan från Göteborg Energi där de skrev att de sökte testpersoner till denna produkt. Kravet var att ha fjärrvärme och en iphone. Jag är nyfiken och teknikintresserad och tycker det lät roligt att prova, berättar Pernilla Niemi. Stort gensvar Göteborg Energi fick in mer än 700 svar från villiga testpersoner, vilket tyder på att projektet ligger helt rätt i tiden. Bakom plattformen ligger tusentals timmar av utveckling med slutanvändare. Det har gjort att vi kunnat utveckla en produkt som är väldigt användarvänlig. Det känns roligt att fler kunder nu får testa plattformen, säger Magnus Andersson, projektledare på IMCG. Plattformen består av en insamlingsstation och ett styrsystem (duc). Detta är samlat i en box, som installeras vid kundens fjärrvärmecentral, och som kommunicerar direkt med en server. Kunden får informationen från plattformen via en app i sin mobiltelefon och uppdateringar sker var fjärde sekund. Inom de närmaste veckorna ska boxen installeras hos Pernilla Niemi och hon kan börja använda appen. Magnus Andersson tar fram sin mobil och visar hur systemet ser ut. Den visar energianvändningen i realtid liksom kostnaden och miljöpåverkan. Vill du ha mer detaljerad information så trycker du på det område du vill veta mer om. Här kan du exempelvis se energianvändningen uppdelad i fjärrvärme och el, säger Magnus Andersson och visar på sin mobil. Pernilla Niemi tycker det ser enkelt och användarvänligt ut. Ekonomi och miljö Vi bor i ett radhus från 1947 som inte är tilläggsisolerat, så det läcker mer energi än nya hus. Det finns därmed en hel del energi att spara genom att sänka temperaturen när man är bortrest. Samtidigt vill man ha det varmt när man kommer hem. Då är det perfekt att kunna lösa det genom mobilen och inte behöva be grannarna att höja temp e raturen på elementen, säger Pernilla Niemi. Det också bra att veta vad en sådan åtgärd, liksom andra energisparande åtgärder, innebär i pengar, men också för miljön, avslutar Pernilla Niemi. Det är perfekt att kunna spara energi genom att sänka temperaturen med mobilen och inte behöva be grannarna om hjälp.

4 4 fjärrsyn alltför tufft långtidsprov Marknadens fyra vanligaste varmvattenregulatorer klarar eventuellt inte P-märkningskraven under sin tekniska livstid, det vill säga 20 år. Det visade en forskarrapport från Fjärrsyn för ett halvår sedan. Men efter en granskning som gjorts av Peter Sivengård, ansvarig för teknisk utveckling, och Jonas Wallenskog, ansvarig för fjärrvärmeteknik i byggnader, på Svensk Fjärrvärme, mildrades slutsatserna avsevärt: I provet användes högre temperaturer på primärsidan än vad som uppstår i verkligheten. Dessutom är temperaturvariationerna större på sekundärsidan, än vad som är vanligt i verklig drift. Dessa faktorer innebär en större belastning på materialen i varmvattenregulatorerna. Provet var med andra ord tuffare än verkligheten, konstaterar Peter Sivengård. Det handlar ju också om forskning, och forskning går inte alltid som man tänkt sig. Ej prioriterat Svensk Fjärrvärme kommer därför inte att gå vidare med ämnet varmvattenregulatorer med anledning av provet. Utifrån provresultaten kan man inte dra slutsatsen att det är några problem med P-märkningen av de aktuella regulatorerna, men långtidsegenskaperna är fortfarande en fråga som branschen behöver jobba vidare med, tillsammans med tillverkarna, enligt Peter Sivengård. Tilläggas kan, att provets utformning faktiskt godkändes av en referensgrupp med bland annat representanter för tillverkarna. läs mer Forskningsrapporten Varmvattenregulatorers långtidsegenskaper kan kostnadsfritt laddas ned från Fjärrvärmens returtemperatur kan driva MD-teknik som renar vatten till industrin, förklarar Andrew Martin. ultrarent vatten med hjälp av fjärrvärme KTH-professorn Andrew Martin ska under två år undersöka vilka kunder som kan ha nytta av membrandestillering för rening av vatten. En stor fördel med tekniken är att den kan drivas av fjärrvärmens relativt låga temperaturer. Rent vatten är inte bara en nödvändighet för oss människor. Inom tillverkningsindustrin är det många gånger ett måste och då pratar vi ultrarent. Av de vattenreningstekniker som i dag används är de flesta mycket energiberoende, och då i synnerhet el. Men det finns ett alternativ. I början av 1980-talet utvecklades en ny teknik, membrandestillering (MD). Processen är termisk, det vill säga beroende av värme. Fördelen är att det räcker med låga temperaturer, mellan 50 och 90 grader. Tekniken fungerar så att det smutsiga vattnet leds i en ström genom ett mikroporöst material ett membran. Genom att tillsätta värme förångas vattenmolekylerna som är tillräckligt små för att slinka igenom membranet. På andra sidan finns en luftspalt där ångan kyls ner och kan fortsätta ner i en vattenström. Större partiklar som till exempel läkemedelsrester blir däremot kvar på andra sidan av membranet och kan tas om hand. Reningsgraden är i stort sett 100-procentig. Hitta framtida användare En som forskat vidare på MD-tekniken är Andrew Martin, professor i energiteknik vid KTH i Stockholm. Bland annat har han visat att det är fullt möjligt att använda sig av fjärrvärmens returledning som energikälla. Nu går studierna vidare, där en uppgift är att hitta och undersöka framtida användare. Andrew Martin säger att det bästa är att gå ut så brett som möjligt och inte låsa sig för något alternativ. Men några av industrierna han nämner är tillverkare av halvledare. En annan är läkemedelsindustrin. Dessa industrier har ofta någon form av lösning redan. Det vi kan erbjuda är en bättre rening. En tanke är också att man skulle kunna använda vatten i ett slutet system vilket skulle minska kostnaderna. Tekniken existerar Första delen i projektet är att sprida budskapet om att tekniken faktiskt existerar. Därefter kommer man att välja ut ett antal presumtiva kunder och göra teoretiska beräkningar på hur tekniken skulle kunna användas i praktiken. Eftersom det är en ny tillämpning behövs en del förklaringar. Vi måste kunna bevisa att det blir förbättringar på proces sidan, med ökad rening, förbättrad miljöprofil och så vidare. Men även att det i längden kan innebära en ekonomisk fördel.

5 halvårsinformation 5 här identifieras lyckade samarbeten Fjärrvärmenät i olika regioner som kopplas samman kan bli en lönsam affär. Men det finns också ett antal hinder som kan sätta stopp för planerna. Vilka de är och hur de skulle kunna lösas ska Ingrid Nohlgren och Anna Liljeblad, på konsultföretaget WSP, undersöka. E.ON har gjort det mellan Kumla, Hallsberg och Örebro, liksom Öresundskraft och Landskrona Energi samt flera energibolag i Stockholmsregionen alltså kopplat samman sina regionala fjärrvärmenät. Och fler är på gång. Just nu är Falu Energi och Vatten och Borlänge Energi i full färd med sitt arbete. Drivkrafter och hinder En trolig anledning är de ekonomiska och miljömässiga fördelarna det har med sig. Samtidigt finns också en mängd faktorer som kan sätta käppar i hjulen för de inblandade. Under ett år kommer Ingrid Nohlgren och Anna Liljeblad att undersöka och identifiera vilka drivkrafter och hinder som finns för utvecklingen av regionala fjärrvärmesystem. Det kan handla om allt från teknik till ekonomi och juridik. Men även politiska aspekter som har betydelse för hur man utformar ett samarbetsavtal, säger Ingrid Nohlgren. Erfarenheter från samarbeten Hittills har de haft ett möte med referensgruppen som består av en handfull representanter från olika fjärrvärmebolag. De har också påbörjat studier av befintliga utredningar om olika sammanslagningar av fjärrvärmenät. I Sverige finns i dag ett tiotal regionala fjärrvärmesamarbeten. Av dem har sju valts ut till projektet utifrån region, storlek och blandning av kommunala och privatägda energibolag. Hit hör bland annat Tekniska Verken i Linköping som kopplat samman sitt fjärrvärmenät med Mjölby-Svartådalen Energi. Även Öresundskraft och Landskrona Energi ingår i projektet samt Falu Vatten och Energi och Borlänge Energi. Representanter från dessa samarbetsprojekt ska sedan intervjuas av Anna Liljeblad. Bland annat kommer hon att ställa frågor som rör tekniken, men även hur sammanslagningen har utformats både vad gäller ekonomin och avtalsmässigt. En annan del i intervjun rör miljönyttan och om den går att kvantifiera. Kan man se att man minskat primärenergianvändningen? Har man reducerat koldioxidutsläppen och i sådana fall hur mycket? Säger Anna Liljeblad. Framgångsfaktorer I den andra delen av projektet kommer man försöka hitta nya potentiella kluster och system som kan byggas ihop. Borde inte de redan ha hittat varandra? Jo, det är klart, men de har kanske inte hittat lyckosamma samarbetsformer. Om vi kan identifiera framgångsfaktorer för att få till ett gynnsamt samarbete så skulle det kanske bidra till att överbrygga tidigare hinder, avslutar Ingrid Nohlgren. Om vi kan identifiera framgångsfaktorer för att få till ett gynnsamt samarbete så skulle det kanske bidra till att överbrygga tidigare hinder. Ingrid Nohlgren och Anna Liljeblad

6 6 fjärrsyn E.ON i Malmö är ett av få energibolag som satsar på solvärmeanläggningar på fastigheter. solvärmeanläggningar kan förbättras Det finns ett ökat intresse hos fastighetsägare att installera solvärmeanläggningar och sälja eventuellt överskott till sin fjärrvärmeleverantör. Samtidigt finns det stora möjligheter att förbättra solvärmeanläggningarna. Det visar utvärderingen av de 22 solvärmesystem som anslöts till fjärrvärmesystemet under Sverige är ett föregångsland vad gäller solvärme i fjärrvärmesystem. Under åren 1982 till 1992 byggde svenska energibolag en serie solvärmeanläggningar, vilka samtliga var bland de största i världen. Nya villkor för demonstrationsanläggningar och en mycket positiv utveckling för biobränsle i fjärrvärmesystemet ledde dock till att intresset för stora solvärmeanläggningar kom av sig i Sverige. I samband med bomässan Bo01 introducerades lokala solvärmesystem i Malmös fjärrvärmesystem och sedan 2001 har det byggts ett antal mindre solvärmeanläggningar i anslutning till olika byggnader med fjärrvärme. Det var E.ON (dåvarande Sydkraft) som byggde och ansvarade för solvärmeanläggningarna på Bo01 och de har fortsatt att installera solvärmeanläggningar på fastigheter. I övrigt ägs anläggningarna av fastighetsbolag och kommuner. Stor förbättringspotential Utvärderingen visar att det finns en stor förbättringspotential. Det finns brister såväl med systemutformning som med driftuppföljning och värmeutbyte. Det beror på att anläggningarna uppförts med olika förutsättningar, på olika sätt, med olika entreprenörer hos fastighetsförvaltare med varierande intresse för, och erfarenheter från, solvärmesystem. De anläggningar som fungerar bäst är de som E.ON ansvarar för, säger Jan-Olof Dalenbäck, professor i installationsteknik vid Chalmers och den som varit projektledare för Solvärme i fjärrvärmesystem. Trots att många anläggningar uppvisar brister finns det ett fortsatt intresse hos framförallt fastighetsägare att satsa på solvärme och att sälja eventuellt överskott till fjärrvärmebolag. Idag finns det inget nationellt program för solvärme som kan utvärdera, följa upp och förbättra. Det behövs, konstaterar Jan- Olof Dalenbäck. Vad gäller fjärrvärmebolagen så är intresset för solvärme lågt menar Jan-Olof Dalenbäck. Anledningen är framförallt att majoriteten av solvärmen produceras under den period som många större fjärrvärmebolag har billig värme och till och med överskott på värme. Att då köpa ännu mer värme är inte intressant. Lönsam affär Hos de flesta svenska fjärrvärmeföretag finns det inte drivkrafter att satsa på solvärme, varken egen eller att ta emot från fastighetsägare, men i lite mindre anläggningar med biobränsle kan det vara en lönsam affär. Då kan man bygga solfångare och en ackumulatortank vid panncentralen och öka verkningsgraden hos biobränslepannan. Det har man bland annat gjort i Ellös på Orust, berättar Jan-Olof Dalenbäck. Dessutom finns det en väldigt positiv utveckling i Danmark och ett ökat intresse i övriga Europa för solvärme i fjärrvärmesystem. Främst för att de använder mer naturgas och mindre biobränsle än vad vi gör, avslutar Jan-Olof Dalenbäck. läs mer Rapporten Solvärme i fjärrvärmesystem av Jan-Olof Dalenbäck kan laddas ner utan kostnad på

7 halvårsinformation 7 ny forskning stärker fjärrkylan Jämfört med fjärrvärme är fjärrkyla fortfarande en liten verksamhet för företagen i branschen. Fast omställningen till ett långsiktigt hållbart energisystem innebär ökade leveranser och med det följer ett större behov av såväl kalla fakta som ny kunskap inom området. Patrik Selinder på FVB har på uppdrag av Fjärrsyn utvecklat en beräkningsmodell som hjälper till att stärka fjärrkylans marknadsmässiga ställning: I takt med att de svenska fjärrkylenäten blir större till storleken och fler till antalet växer kraven på effektiv drift, förklarar han. Fjärrvärmeleverantörer har sedan år 2000 kunnat effektivisera sina system genom att använda den så kallade Lavakalkylen. Det är detta verktyg som Patrik Selinder i projektet Värdering av ändrad temperatur i fjärrkylenät vidareutvecklat för att passa även i fjärrkylesystem. Större förtjänst Små temperaturdifferenser och höga flöden gör att jag bedömer förtjänsten vid optimering av fjärrkylasystem som större än i fjärrvärmesystem, säger Patrik Selinder som pekar på att kalkylen underlättar sökandet efter de mest lönsamma effektiviseringsåtgärderna. Genom att i Excel-arket mata in uppgifter om bränsle, temperaturer för fram- och returledning med mera och sedan ändra värden går det att se vad olika åtgärder i sparar i reda pengar. Eftersom det i fjärrkylesystem är större variationer i effektuttag över dygnet än för fjärrvärme beräknas uttaget timme för timme. Kalkylen, som finns att hämta på Svensk Fjärrvärmes webbplats, är öppen och kan anpassas och förändras efter behov. Många av Fjärrsyns fjärrvärmerapporter är intressanta också för dem som arbetar med fjärrkyla. Mätning är ett område med betydande överlappning med platsbristen i moderna undercentraler som en särskild utmaning. I de allt mer kompakt byggda centralerna ryms inte de raka rörsträckningar som av tradition krävts både före och efter mätarna för korrekt flödesmätning. Ultraljudsmätare har därför blivit vanliga eftersom de enligt tillverkarna inte behöver någon raksträcka eller bara en mycket kort sådan. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut har tagit sig an frågan om tillverkarnas löften håller. De praktiska prov som vi gjort visar att löftena måste tas med en nypa salt, säger Peter Wahlgren som tillsammans med Daniel Nilsson och Thomas Franzén står bakom Fjärrsynrapporten Raksträckor för större ultraljudsmätare. SP har i laboratoriemiljö testat såväl stora som små ultraljudsmätare. Få ner felvisningen Enligt rapporterna påverkas mätnoggrannheten av störningar från exempelvis värmeväxlare, delvis stängda ventiler och rörböjar som sitter framför utltraljudsmätaren. Felvisningen är inte sällan mer än ±2 procent. I extrema fall noteras avvikelser på upp till 10 procent. De leverantörer som får ner felvisningen har helt klart en betydande konkurrensfördel, säger Peter Wahlgren och hoppas att i framtiden få möjlighet att följa upp redan gjorda tester. Testerna gör inte bara gott för produktutvecklingen. De bekräftar också att de anvisningar som finns i Svensk Fjärrvärmes tekniska bestämmelser för hur mätare ska installeras är relevanta. Peter Wahlgren och Patrik Selinder Fjärrkylan bygger på samma smarta idé som fjärrvärmen att det är bättre att låta en central, miljöanpassad anläggning göra jobbet, än att ha många små kylanläggningar och luftkonditioneringsaggregat. läs mer Rapporterna Värdering av ändrad temperatur i fjärrkylenät och Raksträckor för större ultraljudsmätare kan laddas ner utan kostnad på

8 8 fjärrsyn nya projekt Här presenteras några av de projekt som nu pågår i Fjärrsyn. Läs mer om alla nya projekt på målkonflikter kring biomassa I Sverige spelar biomassa en viktig roll i omställningen mot ett mer hållbart samhälle. Det märks bland annat genom att det sätts mål för mer förnybar elproduktion i kraftvärmeverk. Samtidigt prioriteras en fossiloberoende fordonsflotta på lång sikt, vilket innebär en kraftigt ökad efterfrågan på biobaserade fordonsdrivmedel. Det finns därför en stor risk för målkonflikter kring var och hur biomassa ska användas. I projektet Biomassa systemmodeller och målkonflikter, som leds av Anna Krook Riekkola på Luleå tekniska universitet, kommer olika scenarier till år 2050 att användas för att analysera eventuella målkonflikter mellan ökad elproduktion från fjärrvärme och ökad andel biodrivmedel i transportsektor. smartare lösningar för kombinerade leveranser Fjärrkyle- och fjärrvärmecentraler betraktas ofta var för sig och med en begränsad samordning mellan kundcentralen och sekundärsidan. Undersökningar pekar på att man genom att kombinera kundcentraler för fjärrvärme och fjärrkyla kan uppnå högre prestanda. I projektet Kombinerad fjärrvärme- och fjärrkyleanslutning i byggnader kommer därför forskarna att ta ett helhetsgrepp, för att stärka både fjärrvärme och fjärrkyla. Projektet leds av Svend Frederiksen på Lunds Tekniska Högskola och genomförs i samarbete med Capital Cooling. skillnad på värme och värme Direktiv, lagar och certifieringssystem ställer krav på byggnaders prestanda, men också att den ska beräknas. I detta projekt Värdering av energilösningar i byggnader ska man ta fram metoder som värderar egengenererad energi och köpt energi. De byggnader som avses har egen energiomvandling på eller i närheten av byggnaden och är kopplade till el- och fjärrvärmenät. Resultaten ska bidra med underlag till Sveriges implementering av direktivet om byggnaders energiprestanda. Det behövs ny kunskap inom området eftersom det befintliga förslaget brister i systemperspektiv menar projektledaren Jenny Gode, på IVL Svenska Miljöinstitutet. vad händer i kina? Den kinesiska fjärrvärmemarknaden växer snabbt. Kina är det land som har snabbast tillväxt av fjärrvärme, sett till de senaste åren. Den teknik som används i Kina liknar i många avseenden den skandinaviska, vilket underlättar vid samarbete kring teknikutveckling, men också vid kunskapsutbyte. I detta projekt kommer Sven Werner, professor vid Högskolan i Halmstad, att kartlägga den kinesiska fjärrvärmen i allmänhet och fjärrvärmeforskningen i synnerhet. Målet är att projektet ska öka förutsättningar till teknik- eller kunskapsutbyte mellan Sverige och Kina gällande fjärrvärme.

9 halvårsinformation 9 kommunikation sänker returtemperaturen Ett flödesbaserat fjärrvärmepris ska sänka fjärrvärmesystemets temperaturnivå, vilket är till fördel för såväl fjärrvärmeföretag som kunder. Men det som är avgörande för om temperaturen verkligen sänks är att fjärrvärmeföretagen har en bra kommunikation med kunden. Idag har omkring 55 procent av de svenska fjärrvärmebolagen ett flödesbaserat fjärrvärmepris. Syftet med en flödesavgift är att sänka returtemperaturen i fjärrvärmesystemet. Det ger flera fördelar för fjärrvärmeföretagen, bland annat lägre värmeförluster, mer effekt från rökgaskondensering och frigjord kapacitet i distributionssystemet. Både fjärrvärmebolag och kunder gynnas, så därför är det rätt att premiera kunder som levererar låg returtemperatur och därmed bidrar till att höja fjärrvärmesystemets totala verkningsgrad, säger Stefan Petersson på FVB, som tillsammans med sin kollega Cilla Dahlberg Larsson har skrivit rapporten Samband mellan flödespremie och returtemperatur. Effekt av flödespremie Eftersom ett flödesbaserat fjärrvärmepris ska styra mot låga returtemperaturer så borde de företag som infört flödesavgifter ha de mest effektiva fjärrvärmesystemen, men statistiken visar det långt ifrån alltid leder till längre returtemperaturer, vilket är lite förvånande. I denna studie har vi tagit reda på varför det ser ut så och vad som krävs för att få önskad effekt av flödespremien, säger Stefan Petersson. En prismodell består av ett fast pris för varje kubikmeter vatten som passerar fjärrvärmecentralen. Den andra modellen är konstruerad så att fjärrvärmekunder med dålig avkylning får betala en avgift, som i sin tur används för att utbetala en bonus till kunder med bra avkylning. En majoritet av företagen tar ut flödesavgiften under hela året. Vår analys visar att det ofta tar 1-2 år, efter införande av flödesavgift, innan det sker en märkbar effekt på systemets returtemperatur. Att det tar så lång tid beror sannolikt på att informationen om flödeskomponenten först då har kommit till den person på företaget som har kunskap och kan påverka flödet, säger Cilla Dahlberg Larsson och fortsätter: Kunden måste förstå motivet med flödes premie och att det finns en ekonomisk drivkraft att effektivisera sin anläggning. Först då kommer det få effekt. Ökade kundkontakter Stora fjärrvärmeföretag lyckas generellt sett bättre med att få ner returtemperaturen, vilket förklaras med att de har mer resurser att lägga på arbete med uppföljning och kundkontakter för att flödestaxan ska få ett genomslag. Det är de företag som arbetar aktivt med kunderna som har lyckats få ner returtemperaturen. Att enbart införa en flödesavgift är inte en tillräcklig drivkraft. Fjärrvärmeföretagen får inte underskatta kundkommunikationen. Det behövs en informationsinsats vid införandet, men också därefter. De behöver ta kontakt med sina kunder där kundanläggningarna fungerar dåligt och förklara att det kostar dem onödigt mycket pengar och genom att åtgärda detta så är det en vinst för både dem och fjärrvärmeföretaget, avslutar Stefan Petersson. läs mer Rapporten Samband mellan flödespremie och returtemperatur kan laddas ner utan kostnad på Fjärrvärmeföretagen får inte underskatta kundkommunikationen. Stefan Petersson och Cilla Dahlberg Larsson

10 10 fjärrsyn doktorander snart i mål Gemensamt för de tre doktorander som Fjärrsyn finansierar är att de befinner sig på upploppet med sina respektive avhandlingar. Deras fleråriga arbete ger branschen nya insikter i så skiftande ämnen som affärsmodeller, förtroende och timvis mätning. Daniel Hult, Henrik Gadd och Jon Williamsson är alla snart färdiga med sina forskarstudier kring fjärrvärmens juridiska förutsättningar, intelligenta nät respektive affärsmodeller för framtida utmaningar. Fjärrsyn är med och finansierar tre doktorander. Av dem ligger Jon Williamsson vid Handelshögskolan i Göteborg närmast disputation: Jag håller för närvarande på med att avsluta min avhandling som är kopplad till projektet Fjärrvärmens affärslogik och affärsmodeller, berättar han. Detta tvärvetenskapliga forskningsprojekt inleddes år Syftet var att generera ny kunskap och bättre verktyg för att vidareutveckla dagens fjärrvärmeaffärer. Målet är att identifiera affärsmodeller som fungerar för dagens och, framför allt, morgondagens utmaningar. Jon berättar att forskningen bygger på bland annat intervjuer med affärsområdeschefer och kundansvariga vid elva kommunala fjärrvärmeföretag. Han gläds över den öppenhet som visats och konstaterar att företagen rent generellt är duktiga på att inkludera utomstående intressenter genom att arbeta nära kunderna: Viljan att skapa och leverera värde för en vidare grupp än bolagets ägare är tydlig. Jag ser många bevis på betydande flexibilitet och kompromissvilja för att få affärer att fungera. Hans dröm är att ta fjärrvärmekunnandet till Japan för att bidra till att hjälpa landet ur den energikris som utvecklats efter kärnkraftshaveriet i Fukushima: Det finns fjärrvärme i Japan, men den har en enorm potential att öka genom att de har markvärme, summerar Jon som under tre års tid bott i Japan och behärskar språket. Industridoktorand Som anställd på Öresundskraft sysslade Henrik Gadd med mätning. Det är inom mätområdet, där möjligheterna till timvis mätning öppnar nya möjligheter, som denne industridoktorand vid Högskolan i Halmstad nu forskar.

11 halvårsinformation 11 Rätt hanterade och analyserade är alla dessa mätvärden en sann guldgruva. Snabbt och till låg kostnad kan fel i nätet samt kunder med felaktiga eller ofördelaktiga värmelaster identifieras. Utmaningen är att skilja normala avvikelser i förbrukning från onormala avvikelser. Förhoppningen är att min forskning ska lägga grunden för robusta och tillförlitliga verktyg som kan användas i fjärrvärmeföretagens dagliga arbete. Enligt Henrik är ökad intelligens i näten och goda analysredskap avgörande för att fjärrvärmen ska stå sig och stå sig bra i konkurrensen med andra former av energieffektivisering. Sänkta kostnader för tillförd värme plus minskade värmekostnader för vissa kunder innebär både minskad resursanvändning och stärkt konkurrenskraft. Henrik har hittills fått två vetenskapliga artiklar publicerade i Applied Energy. Dessa och de två som nu håller på att tas fram bildar stommen i hans doktorsavhandling som ska vara klar till hösten. Efter fem fantastiskt stimulerande forskningsår är det då dags för mig att återvända till Öresundskraft för att rent praktiskt omsätta resultaten från forskningen. Just nu dokumenterar han den nyutvecklade metod som identifierar fjärrvärmecentraler där fel som påverkar avkylningen kan identifieras automatiskt och inom loppet av en eller ett fåtal dagar. Den andra nya artikeln är en övergripande beskrivning av hur man kan använda timvärden för att identifiera fel. Djupdykning i förtroende Daniel Hult är doktorand i rättsvetenskap vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping. På uppdrag av Fjärrsyn har han gått på djupet med det i fjärrvärmelagen så centrala begreppet förtroende. Sökandet efter en definition på det inte helt entydiga begreppet förtroende började med bakgrundsstudier. Ur juridisk vinkel studerade Daniel den process och de bakomliggande dokument som ledde fram till den nya lagen som kom år Därefter blev projektet mer tvärvetenskapligt: I nästa steg undersökte jag förtroendebegreppet på ett mer tvärvetenskapligt sätt och den sista pusselbiten är nu att ta reda på hur ändamålsenlig lagen är och om lagstiftarens regleringstekniker är rätt verktyg för att uppnå fjärrvärmelagens syfte att skapa förtroende. Även detta är ett flerårigt forskningsprojekt uppdelat i tre etapper. Avrapportering till Fjärrsyn ska ske sommaren Målet är att doktorsavhandlingen ska vara klar strax dessförinnan. Vilken nytta har fjärrvärmeföretagen av din forskning? Branschen har nytta av ökade kunskaper om sina juridiska förutsättningar. Att belysa förtroendefrågan underlättar dialogen med politiker, lagstiftare och kunder. Skulle du, med vad du nu vet, ha använt detta rätt vaga begrepp i en lag? Min forskning visar att förtroende definitivt inte är något entydigt begrepp. Jag skulle ha velat se bättre precision av förtroendebegreppet från lagstiftarens sida. fjärrsyns projekt inom marknad, omvärld och teknik PROJEKTNAMN UTFÖRARE PROJEKTLEDARE SUMMA KR SLUTRESULTAT MARKNAD OMVÄRLD TEKNIK Det reglerade fjärrvärmeavtalet, etapp tre Handelshögskolan i Jönköping Daniel Hult december 2015 Gröna IT-innovationer för fjärrvärme IMCG Sweden AB Magnus Andersson januari 2016 Biomassa systemmodeller och målkonflikter Luleå tekniska universitet Anna Krook Riekkola januari 2017 Fjärrvärmeforskning i Kina Högskolan i Halmstad Sven Werner december 2014 Fjärrvärmens framtida roll i Europa Högskolan i Halmstad Sven Werner juni 2017 Framtida värmebehov, etapp två Högskolan i Halmstad Henrik Gadd december 2014 Regionala fjärrvärmesamarbeten WSP Sverige AB Ingrid Nohlgren mars 2017 Termodynamisk värdering av energianvändning i byggnader Mälardalens högskola Björn Karlsson juni 2016 Fjärrkyla framtida design och standard SP Sveriges Tekniska Jan Henrik Sällström februari 2016 Forskningsinstitut AB Fjärrvärmedriven vattenrening i industrin Kungliga Tekniska Högskolan Andrew Martin februari 2016 Kombinerad fjärrvärme- och fjärrkyleanslutning Lunds universitet Svend Frederiksen april 2016 i byggnader Livslängd och statusbedömning av fjärrvärmenät Chalmers Tekniska Högskola Bijan Adl-Zarrabi juni 2017 Risk- och sårbarhetsbedömningar verktyg för Grontmij AB Kerstin Sernhed oktober 2015 planering av underhåll och förnyelse Små värmekällor kunden som prosument Lunds universitet Patrik Lauenburg juni 2016 Värdering av energilösningar i byggnader IVL Svenska Miljöinstitutet Jenny Gode juni 2015

12 12 fjärrsyn resultat från forskning blir utbildning I höst startar en fördjupad utbildning kring fjärrvärmens affärsmodeller ledd av Fjärrsyns tidigare ordförande Thore Sahlin som numera är managementkonsult. Du ansvarar för de här utbildningarna, berätta! Forskningsprojektet Fjärrvärmens Affärsmodeller, som avslutades för ett år sedan, visade på många viktiga resultat, men för att få verklig nytta av dessa krävs att företag i fjärrvärmebranschen diskuterar och agerar. Jag höll därför i höstas seminarier kring dessa frågor tillsammans med John Johnsson, konsult på Profu och involverad i forskningsprojektet Fjärrvärmens Affärsmodeller, och David Loid, konsult i kommunikationsstrategier samt forskare kring strategiprocesser vid Chalmers. Hur var responsen från branschen? Totalt deltog omkring 150 personer från företag, men det var inte lätt att få folk att komma. Fjärrvärmebranschen står inför en dramatisk förändring genom att marknaden ser helt annorlunda ut framöver och det måste fjärrvärmeföretagen möta på rätt sätt. Då måste de börja med att se över sin affärsmodell. Vi genomförde tio möten från Umeå till Lund och mötena var riktigt bra, men jag hade gärna sett att fler personer deltagit. Vem bör gå utbildningen? Strateger, marknadschefer, fjärrvärmechefer och projektledare. För mindre bolag är det framförallt för vd:ar. Men är det verkligen nödvändigt att gå en kurs för att arbeta med sin affärsmodell? Ja, alla i branschen inser att det krävs ett större förändringsarbete, men trots det gör de flesta ingenting eller endast en liten del av arbetet. Många vill, men vet inte hur. Genom kursen får man både teoretiska kunskaper vad som krävs, men också praktiska som gör att förändringsarbetet sätter i gång. Fjärrvärmebranschen har dessutom fördelen av att företagen inte konkurrerar, utan man kan ta del av varandras lösningar. Nu går ni vidare med en fördjupad utbildning i dessa frågor, som beräknas starta i början av hösten Hur ser detta upplägg ut? Det blir en ettårig utbildning där de som deltar träffas var sjätte vecka under två dagar. Vid utbildningstillfällena såväl som på hemmaplan kommer deltagarna att få arbeta i projekt. Deltagarna kommer att arbeta med både konkreta exempel och varva teori och praktik. forskning som stärker fjärrvärme och fjärrkyla, uppmuntrar konkurrenskraftig affärs- och teknikutveckling och skapar resurseffektiva lösningar för framtidens hållbara energisystem. Kunskap från Fjärrsyn är till nytta för fjärrvärmebranschen, kunderna, miljön och samhället i stort. Programmet finansieras av Energimyndigheten tillsammans med fjärrvärmebranschen och omsätter cirka 20 miljoner kronor om året. För mer information om projekt, resultat och ny kunskap från forskningen: Svensk Fjärrvärme Stockholm Telefon Fax E-post fjarrsyn@svenskfjarrvarme.se