RAPPORT Översiktlig miljöteknisk markundersökning. Fd Ehrnberg och Son Läderfabrik

Transkript

1 RAPPORT Översiktlig miljöteknisk markundersökning Fd Ehrnberg och Son Läderfabrik Upprättad av: Suzanne Näckdal Granskad av: Lars Davidsson Godkänd av: Eva-Britt Eklöf

2 RAPPORT Översiktlig miljöteknisk markundersökning Fd Ehrnberg och Son Läderfabrik Kund Albany International AB Kristinebergsvägen 14 Box Halmstad Konsult WSP Environmental Laholmsvägen Halmstad Tel: Fax: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm Kontaktpersoner Suzanne Näckdal, , Lars Davidsson, , Eva-Britt Eklöf, , (16)

3 Innehåll 1 Sammanfattning 4 2 Uppdrag och bakgrund 5 3 Undersökningens syfte 5 4 Undersökningens omfattning 5 5 Områdesbeskrivning Allmänna geologiska förhållanden Recipienter och skyddsområden 6 6 Genomförda undersökningar 7 7 Generella jämför- och riktvärden Riktvärden i jord Riktvärden i grundvatten 9 8 Riskklassning, provtagning, resultat Garvaren Utdrag ur länsstyrelsens bedömning Provtagning och resultat Garvaren Utdrag ur länsstyrelsens bedömning Provtagning och resultat Garvaren Utdrag ur länsstyrelsens bedömning Provtagning och resultat Garvaren Utdrag ur länsstyrelsens bedömning Provtagning och resultat Garvaren Utdrag ur länsstyrelsens bedömning Provtagning och resultat 13 9 Sammanfattning av föroreningssituationen Detaljerade geologiska förhållanden Organiska föroreningar i jord och grundvatten Metaller i jord och grundvatten Förenklad riskbedömning Rekommendationer Övrigt Referenser 16 Bilagor Karta: Provtagningspunkter Bilaga 1:1 Karta: Fastighetsgränser Fältprotokoll ink PID-mätning Bilaga 1:2 Bilaga 2 Tabell: XRF-resultat och labanalyser på jord Bilaga 3:1-2 Tabell: Analysresultat för grundvatten Bilaga 4 Karta: Bedömd flödesriktning grundvatten Bilaga 5 Laboratorierapporter: Jord Bilaga 6 Laboratorierapporter: Grundvatten Bilaga 7 Förslag till nya provtagningspunkter Bilaga (16)

4 1 Sammanfattning Länsstyrelsen i Skåne län har genom föreläggande daterat , ålagt Albany International Aktiebolag att utföra miljötekniska undersökningar på fastigheterna Garvaren 4, 7, 8, 10 och 11 i Simrishamns kommun. WSP Environmental har på uppdrag av Albany International AB gjort en översiktlig miljöteknisk markundersökning i enlighet med Lässtyrelsens föreläggande. I denna rapport redovisas hur denna undersökning har gått till samt erhållna resultat. På fastigheterna har tidigare bedrivits verksamhet bestående av garveri och industrideponi. I garveriverksamheten användes bl.a. krom för garvning och trikloreten för avfettning. Syftet med undersökningen har varit att klargöra om det på ovanstående fastigheter finns föroreningar, orsakade av verksamheten vid Ehrnberg och Son Läderfabrik, i sådan omfattning att de kan utgöra en risk för människors hälsa eller miljön. Arbetet har genomförts i följande steg: Orienterande studie och upprättande av provtagningsplan/programförslag. Fältarbete. Fält- och laboratorieanalyser. Rapportering inklusive förenklad riskbedömning. Två områden har konstaterats förorenade av petroleumprodukter och klorerade lösningsmedel. Det är områdena kring GV2 och GV14, se bilaga 1:1 på fastigheterna Garvaren 4 respektive Garvaren 7. Föroreningarna föreligger både i mark och grundvatten. Fullständig kännedom om dessa föroreningars utbredning har inte erhållits i denna undersökning. Beroende på föroreningarnas utbredning finns risk att de kan ge upphov till hälsoskadliga ångor i närliggande byggnader. Utbredningen bör därför utredas ytterligare. Spår av klorerade lösningsmedel har påvisats i grundvattnet i ett flertal andra provtagningspunkter, men halterna är så låga att risken för olägenheter bedöms som mycket små. De metallföroreningar som påvisats i mark och grundvatten bedöms med dagens markutnyttjande som acceptabla med avseende på miljö och hälsorisker, och bör i dagsläget inte föranleda några åtgärder eller ytterligare utredningar. Om markanvändningen förändras bör en ny bedömning göras utifrån de nya förutsättningarna. Baserat på genomförda undersökningar rekommenderar vi följande: Utredning av påvisade organiska föroreningars utbredning på fastigheterna Garvaren 7 respektive Garvaren 4, dvs kring GV2 och GV14, med hjälp av ca 3-4 grundvattenrör per område (d.v.s. totalt ca 7 nya grundvattenrör), se förslag i bilaga 8. Vi anser inte att några ytterligare utredningar behövs på fastigheterna Garvaren 8, 10 och 11. Berörda fastighetsägare bör observera att schakt i förorenad jord är anmälningspliktig. Anmälan bör lämnas in till den lokala tillsynsmyndigheten i god tid innan arbetena skall påbörjas. För att uppfylla föreläggande daterat , delges denna rapport Länsstyrelsen i Skåne län (16)

5 2 Uppdrag och bakgrund WSP Environmental har på uppdrag av Albany International AB gjort en översiktlig miljöteknisk markundersökning inom fastigheterna Garvaren 4, 7, 8, 10 och 11 i Simrishamns kommun. Länsstyrelsen i Skåne län har genomfört en MIFO-inventering, fas 1, för fastigheterna Garvaren 3 till Garvaren 13, Valfisken Västra 1, Läderfabriken 1 till 3 samt Vemmerlöv 87:1 i Simrishamns kommun. På fastigheterna har tidigare bedrivits verksamhet bestående av garveri och industrideponi. I Simrishamn fanns sedan mitten av 1700-talet två, efter förhållandena, stora garverier. Under slutet av 1700-talet startades ytterligare en garveriverksamhet av Jonas Rörbeck. Rörbecks verksamhet övertogs i början av 1800-talet av dennes svärson Nils Petter Ehrnberg. Verksamheten gick därefter i arv inom Ehrnbergfamiljen under 1800-talet. År 1898 bildades Aktiebolaget Ehrnbergs och Son Läderfabrik, som fortsatte bedriva och utveckla garveriverksamheten. Tillverkning bedrevs då huvudsakligen inom de fastigheter vilka nu har beteckningen Valfisken Västra 1, Läderfabriken 1, Läderfabriken 2 och Läderfabriken 3. Produktionen bestod under talet av botten, smor-, och plattläder och under 1910-talet tillkom produktion av kromgarvat ovanläder, möbel-, bokbinderi-, reseeffektläder samt billäder. Sedan 1940-talet bedrevs verksamhet även inom nuvarande fastigheterna Garvaren Under 1940-talet tillverkades huvudsakligen kromgarvat botten- och ovanläder enligt industrikommissionens bestämmelser. Under 1950-talet utvidgades produktionen även av textil- och plastprodukter. Under och 1970-talen bestod bolagets produktion till största delen av lackläder. När denna produkt blev omodern hade bolaget svårt att förnya produktionen och fick lönsamhetsproblem fusionerades bolaget med Nordiska Maskinfilt AB. Nordiska Maskinfilt AB bildades 1904 och är idag aktivt under namnet Albany International Aktiebolag. Länsstyrelsen i Skåne län har genom föreläggande daterat , ålagt Albany International Aktiebolag att utföra miljötekniska undersökningar på fastigheterna Garvaren 4, 7, 8, 10 och 11 i Simrishamns kommun. Mer detaljer kring verksamheterna på varje fastighet beskrivs i kap 8. 3 Undersökningens syfte Syftet med undersökningen är att klargöra om det på ovanstående fastigheter finns föroreningar, orsakade av verksamheten vid Ehrnberg och Son Läderfabrik, i sådan omfattning att de kan utgöra en risk för människors hälsa eller miljön. 4 Undersökningens omfattning Arbetet har genomförts i följande steg: Orienterande studie och upprättande av provtagningsplan/programförslag. Fältarbete. Fält- och laboratorieanalyser. Rapportering inklusive förenklad riskbedömning (16)

6 5 Områdesbeskrivning Fastigheterna Garvaren 4, 7, 8, 10 och 11 ligger på Skansens industriområde i centrala Simrishamn, Simrishamns kommun. (se Figur 1). Undersökningsområdet inom fastigheterna är ca m 2. Figur 1. Undersökningsområdet är inringat med rött, (källa: Eniro). Norr om undersökningsområdet ligger Simrishamns järnvägsstation. Österut, på andra sidan Branteviksvägen, ligger ett industriområde och hamn. Västerut ca 100 meter bort, ligger ett bostadsområde. Söderut ligger en gräsbevuxen yta med buskar och träd. Berörda fastigheter och fastigheterna i närområdet är anslutna till kommunalt dricksvattennät. Fastigheten ligger inte inom skyddsområde för grundvattentäkt. 5.1 Allmänna geologiska förhållanden Enligt SGUs jordartskarta består området av sand. Den sedimentära berggrunden går i dagen strax söder och strax norr om området. 5.2 Recipienter och skyddsområden Närmaste recipient är Östersjön som ligger ca 250 m österut (16)

7 6 Genomförda undersökningar Undersökningen har utförts genom skruvborrning med borrbandvagn, jordprovtagning och installation av grundvattenrör för kontroll av grundvattnets flödesriktning och provtagning. Provtagning utfördes den 29 oktober till den 3 november 2010 av Ulf och Anne- Marie Hempel, WSP Environmental Halmstad. Skruvborrning med borrbandvagn utfördes i totalt 34 punkter, se bilaga 1:1. Borrning genomfördes till största möjliga jorddjup vilket som mest var 5,8 meter under markytan och som minst 0,5 meter under markytan, se fältprotokoll i bilaga 2. Enligt programförslaget skulle inledningsvis skruvborrning i 8 punkter utföras och i dessa tas jordprover och installeras grundvattenrör för kontroll av grundvattnets flödesriktning innan ytterligare jordprovtagning gjordes eller grundvattenrör installerades. Borrning ner under grundvattenytan för installation av grundvattenrör visade sig dock vara betydligt svårare än planerat till följd av svårforcerad morän. Grundvattenrör fick istället installeras efterhand, beroende på var det fanns möjlighet att installera grundvattenrör tillräckligt djupt. Totalt installerades 14 grundvattenrör (av 15 planerade), men bara 10 gick att installera så djupt att det kunde rinna in grundvatten i rören under det aktuella provtagningstillfället. Underlaget från de fungerande rören anses vara tillräckligt för att göra en tillförlitlig bedömning av föroreningssituationen. De fungerande grundvattenrören finns markerade i bilaga 1:1. Installerade rör är av HDPE plast (godkänd för miljöprovtagning) med dimension 63/51. Vissa rör ligger under dexlar medan andra sticker upp ovanför markytan och är försedda med röda metallock. Provtagning av grundvatten utfördes med bailer (engångs) efter att vattnet hade omsatts ca 2-3 gånger. Grundvattenprovtagningen utfördes i enlighet med WSP:s kvalitetsinstruktioner, SGF:s Fälthandbok Rapport 1:2004 samt analyslaboratoriets instruktioner. Grundvattenprover för analys av klorerade lösningsmedel provtogs och förvarades i vialer. Borrning för enbart jordprovtagning genomfördes i 19 provpunkter (något fler än de 15 planerade p.g.a. av att grundvattenrör inte kunde installeras i alla planerade punkter). Jordprov togs som samlingsprov för varje halvmeter jord. Vid förändringar i jordart, färg, lukt eller dylikt anpassades provtagningen till det, se bilaga 2. Vid provtagningen iakttogs en hög renlighetsnivå i enlighet med SGF:s Fälthandbok Rapport 1:2004. Jordproverna 160 st. (ca 100 st. planerade) undersöktes med ett PIDinstrument (fotojonisationsdetektor) som mäter halten lättflyktiga kolväten i gasform i de uttagna jordproverna. Mätning utfördes sedan med ett XRFinstrument (röntgenfluorescens spektrofotometer) som mäter jordens innehåll av metaller, se bilaga 3:1. Jordproverna för laboratorieanalys av organiska ämnen förvarades i glasburkar med teflonlock. Fältmätning med avseende på ph-värde, konduktivitet och redox utfördes på grundvatten från GV2, GV8, GV12 och GV13, se tabell (16)

8 Tabell 1: Fältmätningar i grundvatten. Punkt nr Temp ph Kond Redox oc µs/cm mv GV 2 11,6 7, GV 8 11,5 7, GV GV , Laboratorieanalyserna utfördes av ALS Scandinavia AB som är ackrediterade för aktuella analyser. Utgångspunkt vid planeringen av borrpunkternas inkl. grundvattenrörens placering var att ta prover där risken för att påträffa förorening bedömdes som störst, se beskrivning i kapitel 8 nedan. Sedan har provtagningspunkterna ibland fått flyttas p.g.a. markförlagda ledningar eller p.g.a. svårigheter med att borra tillräckligt djupt i lermoränen för att kunna installera grundvattenrör. 7 Generella jämför- och riktvärden 7.1 Riktvärden i jord Resultaten från laboratorieanalyserna jämförs med Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark (NV, 2009). Naturvårdsverkets riktvärden är uppdelade i två typer av markanvändning: Känslig Markanvändning (KM): Markkvaliteten begränsar inte val av markanvändning och grundvattnet skyddas. Marken skall t.ex. kunna användas till bostäder, daghem, odling etc. Grundvatten inom området används till dricksvatten. De exponerade grupperna antas vara barn, vuxna och äldre som lever inom området under en livstid. De flesta typer av markekosystem skyddas. Ekosystem i närbeläget ytvatten skyddas. Mindre Känslig Markanvändning (MKM): Markkvaliteten begränsar val av markanvändning och grundvattnet skyddas. Marken kan t.ex. användas för kontor, industrier eller vägar. Grundvattnet skyddas som en naturresurs. De exponerade grupperna antas vara personer som vistas inom området under sin yrkesverksamma tid samt barn och äldre som tillfälligt vistas inom området. Vissa typer av markekosystem skyddas. Ekosystemet i närbeläget ytvatten skyddas. Följande exponeringsvägar beaktas vid de olika markanvändningsalternativen: Exponeringsväg KM MKM Människor Intag av jord (oralt) X X Hudkontakt X X Inandning av damm X X Inandning av ångor X X Intag av grundvatten X Intag av växter X Miljö Effekter inom området X X Effekter i ytvattenrecipient X X (16)

9 Undersökningsområdet är ett industriområde och uppmätta föroreningshalter bör därför jämföras med riktvärden för MKM. 7.2 Riktvärden i grundvatten Uppmätta halter av petroleumprodukter i grundvattnet jämförs med Riktvärden för ämnen i grundvatten vid bensinstationer, Kemakta Metaller, trikloreten och vinylklorid jämförs med Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten, SLVFS 2001:30 och Holländska riktvärden (intervention values som indikerar när åtgärder kan behöva vidtas). Grundvattnet används inte som dricksvatten men Livsmedelsverkets gränsvärden används ändå som jämförelse. De Holländska riktvärden som används är mer ändamålsenliga när det gäller att bedöma risken med uppmätta halter i grundvattnet. 8 Riskklassning, provtagning, resultat Nedan beskrivs Länsstyrelsens bedömning (riskklassning) och WSP:s genomförda undersökningar samt undersökningsresultat för respektive fastighet. Resultaten av fältobservationer och PID-mätningar redovisas i bilaga 2. XRF-mätningar och laboratorieanalysresultat har sammanställts i bilaga 3:1 och 3:2. Samtliga analysrapporter redovisas i bilaga 6-7. Provpunkternas lägen framgår av bilaga 1: Garvaren Utdrag ur länsstyrelsens bedömning Garvaren 4 har bedömts ligga i Riskklass 1. Begränsad undersökning och åtgärd blev utförd år På fastigheten finns en byggnad som under bolagets tid användes för trikloretentvätt (avfettning av hudar), extruderavdelning (bearbetning av PVC-folie i valsverk och lackblandning samt beredning av PVC-pasta). Efter bolagets verksamhet lades ner har det primärt bedrivits måleri och sprutlackering på området. Riskklassningen har gjorts med motiveringen att kemtvätt för hudar med trikloreten varit aktivt i ca 30 år. Stora mängder trikloreten förbrukades. Viss efterbehandling har utförts genom att två nedgrävda cisterner för förvaring av tri har tagits upp och i samband med detta utfördes även bortschaktning av förorenade jordmassor i anslutning till en av de nedgrävda cisternerna. Markundersökningen i samband med bortgrävningen, var ej omfattande men visade på lokalt mycket höga halter av trikloreten. Området som undersöktes var mycket begränsat och det får betraktas som oklart om föroreningskällan avlägsnades. Det skall även ha funnits två stycken farmartankar vid nordöstra gaveln av vilka en torde ha innehållit trikloreten. Även kemikalier och restprodukter i samband med framställningen av PVC och lackblandningar har hanterats på fastigheten. Sammantaget bedöms fastigheten utgöra en mycket stor risk, främst till följd av osäkerheten kring föroreningsnivån vad gäller trikloreten Provtagning och resultat Grundvattenrör (GV1C, GV2, GV9, GV10 och GV10b) installerades för att fånga upp ett grundvattenflöde från fastigheten, se bilaga 1:1. Grundvattenrören installerades på så stort djup som möjligt. Innan grundvattenrören installerades togs jordprover för XRF- och PID-mätning och för analys av klorerade lösningsmedel inkl. vinylklorid mm på laboratorium. Två borrförsök (Skr 1 och Skr1B) för att installera det första grundvattenröret misslyckades. Jordprover togs även i dessa punkter (16)

10 Resultat - jord I provpunkt 2 luktade jordproverna starkt av lösningsmedel på 2,6-3,6 meters djup under markytan. PID-mätningarna på dessa prover indikerade halter av flyktiga föroreningar >2000 ppm, vilket är mycket högt. Ett jordprov från provpunkt 2 analyserades på laboratorium med avseende på klorerade lösningsmedel, alifater, aromater, BTEX och PAH. Analysresultaten visar att det i jorden finns halter av bensen, toluen och trikloreten över Naturvårdsverkets riktvärden för MKM. Halten tyngre alifater C16-C35 var över riktvärdet för KM. Eventuellt kunde analyserade halter av flyktiga ämnen blivit ännu högre med ett annat provtagningskärl (vial). I jord på fastigheten har inga halter av metaller överstigande Naturvårdsverkets riktvärden för MKM påvisats. Ett fåtal prover uppvisar halter av bly, arsenik, zink, krom, barium och kadmium över Naturvårdsverkets riktvärden för KM. Resultat - grundvatten I GV1C, GV2, och GV10B togs grundvattenprov för analys med avseende på klorerade lösningsmedel inkl. vinylklorid. I GV10B analyserades även alifater, aromater och BTEX. I GV10 togs ett prov för analys på många parametrar (s.k. screeninganalys eller multianalys). I screeninganalysen ingick även klorerade lösningsmedel inkl. vinylklorid. Analysresultaten visar att halten av trikloreten är hög i GV2 (860 µg/l) och i GV1C (38 µg/l). Halterna av nedbrytningsprodukterna dikloreten och vinylklorid är också höga. Halterna av bensen, toluen och tyngre alifater C16-C35, vilka var förhöjda i jordprovsanalysen, har ej analyserats i grundvattnet i denna punkt. Halten arsenik i grundvattnet var strax över Livsmedelsverkets gränsvärden för dricksvatten. Halten barium bedöms som hög trots att jämförvärde saknas. 8.2 Garvaren Utdrag ur länsstyrelsens bedömning Garvaren 10 har bedömts ligga i Riskklass 2. Inga undersökningar är utförda på fastigheten varför föroreningsnivån är osäker. Enligt vad som framkommit har förmodligen ingen process inom kromgarvning förekommit på fastigheten. Det har däremot funnits en anläggning för tillverkning av lack/pvc-folie. I sådan tillverkning ingick hantering av kemikalier med hög och mycket hög farlighet t.ex. lösningsmedel, mjukgörare och tungmetaller. Idag vistas yrkesverksamma på fastigheten och känsligheten bedöms som måttlig. Spridningsförutsättningarna i mark bedöms som stora inom hela det f.d. industriområdet för bolagets verksamhet till följd av genomsläppliga jordarter och ytlig berggrund. Den sammantagna risken för människa och miljö bedöms som stor i enlighet med försiktighetsprincipen Provtagning och resultat Två grundvattenrör, GV3A och GV11, installerades för att fånga upp ett grundvattenflöde från fastigheten, se bilaga 1:1. Grundvattenrören installerades på så stort djup som möjligt. Innan grundvattenrören installerades togs jordprover för XRFoch PID-mätning och laboratorieanalys av organiska ämnen och metaller. I båda grundvattenrören utfördes grundvattenprovtagning för analys på många parametrar (s.k. screeninganalys eller multianalys) (16)

11 Resultat - grundvatten Analysresultaten visar spår av trikloreten i GV11. Halten ligger dock under livsmedelsverkets gränsvärde för dricksvatten. Resultat - jord PID-mätningarna indikerade inte några flyktiga organiska ämnen i jorden. XRF-mätningarna indikerade inte några halter av metaller över Naturvårdsverkets riktvärden för KM och MKM. 8.3 Garvaren Utdrag ur länsstyrelsens bedömning Garvaren 11 har bedömts ligga i Riskklass 2. Undersökningar är utförda på södra delen av fastigheten där det dock inte har förekommit några kända processteg eller känd verksamhet. Den byggnad som finns på fastigheten användes under bolagets tid i tillverkningsprocessen för lackläder. Någon tillredning av PVC-folie har dock troligen inte utförts här utan endast folielaminering av läder. Det kan emellertid inte uteslutas att även andra processteg utfördes här i samband med att huvudproduktionens inriktning ändrades och verksamheten flyttades runt. Verksamheter efter bolagets tid har utgjorts av tillverkning av bevattningsmaskiner samt färdigställande av färdiggarvat läder (syarbeten) och åkerirörelser. Södra delen av fastigheten har undersökts 1997 och Riskklassningen har gjorts med motiveringen att kemikalier med åtminstone hög farlighet har hanterats här (troligen främst färg och lösningsmedel). Spridningsförutsättningarna bedöms som stora till mycket stora till följd av fyllningsmaterial, genomsläppliga jordarter och ytlig berggrund. Skyddsvärde och känslighet bedöms som lågt respektive måttlig. Markundersökningar har utförts på fastigheten, men endast i södra delen. I anslutning till byggnaden har inga undersökningar gjorts. Sammantaget bedöms fastigheten till följd av den långa verksamhetstiden, hanteringen av kemikalier med hög farlighet samt osäkerheten kring vilka processer som utförts, utgöra en stor risk i enlighet med försiktighetsprincipen Provtagning och resultat Ett grundvattenrör (GV4) installerades, men det gav inget vatten. Installationen av GV 12 misslyckades. Jordprover för XRF- och PID-mätning och för laboratorieanalyser av metaller togs i punkterna 4, 12, 15 och 16. Resultat - jord PID-mätningarna indikerade inte några flyktiga organiska ämnen i jorden varför inga jordprover sändes till laboratorium för analys av organiska ämnen. Bly påvisades i en punkt över riktvärdet för MKM och i ytterligare två över riktvärdet för KM. Arsenik påvisades i samma 3 punkter, och halterna var högre än riktvärdet för KM. Zink över riktvärdet för KM påvisades i en av dessa punkter (16)

12 8.4 Garvaren Utdrag ur länsstyrelsens bedömning Garvaren 7 har bedömts ligga i Riskklass 2. På fastigheten har under bolagets tid funnits en el- och uppvärmningsanläggning. Brännolja förvarades i cisterner på platsen. Enligt uppgift har det även förekommit mellanlagring av avfall (kromgarvat läderavfall) före transport till industrideponin på fastigheten Vemmerlöv 87:1. Riskklassningen har gjorts med motiveringen att det råder osäkerhet kring vilka kemikalier som hanterats på platsen. Stora mängder brännolja (hög farlighet) för värmeanläggningen har hanterats och förvarats i ovanjordcisterner under lång tid. Risk för att spill har skett vid påfyllning/hantering föreligger. På fastigheten har det även förekommit mellanlagring/hantering av kemikalier som kommit med järnvägen. Det kan även ha mellanlagrats avfall (främst kromgarvat läder) utomhus. Spridningsförutsättningarna i mark och vatten bedöms som stora inom hela kvarteret Skansen. Sammantaget bedöms risken som stor i enlighet med försiktighetsprincipen Provtagning och resultat Grundvattenrör GV13 och GV14 installerades för att fånga upp ett grundvattenflöde från fastigheten. Grundvattenrören installerades på så stort djup som möjligt. Innan grundvattenrören installerades togs jordprover för XRF- och PID-mätning samt laboratorieanalyser. Resultat - jord PID-mätningarna indikerade halter av flyktiga kolväten i punkt 14 på nivån 3,2-4,0 meter under markytan. Ett jordprov analyserades med avseende på alifater, aromater, BTEX och PAH. Analysresultaten visar att det finns alifater C5-C16, alifater C16-C35 och aromater C10-C16 över Naturvårdsverkets riktvärden för MKM. Dessutom finns alifater C8-C10, alifater C10-C12, alifater C13-C16, aromater C8- C10, aromater C16-C35 och PAH-M över Naturvårdsverkets riktvärden för KM. På fastigheten utfördes även jordprovtagning i Skr 28 och Skr 29 för XRF- och PIDmätning och analys av metaller på laboratorium. Bly påvisades i tre punkter över KM och arsenik i fem. Resultat - grundvatten I grundvattenrören GV13 och GV14 utfördes grundvattenprovtagning för analys på många parametrar (s.k. screeninganalys eller multianalys) inkl. alifatiska och aromatiska kolväten samt BTEX för att kunna bedöma om ett eventuellt läckage av olja från värmeanläggningen skett. Grundvattenanalyserna visar att det i GV14 finns bensen, trikloreten och dess nedbrytningsprodukter över Livsmedelsverkets gränsvärden för dricksvatten. I GV 13 finns tenn över Livsmedelsverkets gränsvärden för dricksvatten. 8.5 Garvaren Utdrag ur länsstyrelsens bedömning Garvaren 8 har bedömts ligga i Riskklass 2. På fastigheten finns en originalbyggnad från bolagets tid samt ytterligare lagerbyggnader. Från 1945 till 1975 har det på fastigheten bedrivits tillverkning av kromgarvat läder. Från 1960-talet tillverkades även (16)

13 lackläder, med användning av PVC-pasta, samt en experimentlinje för framställning av nya artiklar av lack och PVC. Från 1975 fram till idag har det bedrivits tillverkning av fogmassor, golvlim och spackel. Undersökningar har utförts , (för att kartlägga SIKAs eventuella föroreningar) och (ingick i större undersökning av Garvaren 13). De utförda undersökningarna har huvudsakligen varit inriktade på eventuella föroreningar från verksamheter som bedrivits efter garveriverksamheten. Den huvudbyggnad som finns på fastigheten har dock varit ett nav i den f.d. garveriverksamheten inom kvarteret Skansen i vilket fastigheten ingår. Riskklassningen har gjorts med motiveringen att det på fastigheten under flera decennier bedrivits garvningsprocesser och tillverkning av lack/-syntetläder Kemikalier med mycket hög farlighet har hanterats. Undersökningar och laboratorieanalyser av jord har gjorts och höga halter av bly och kadmium har uppmätts lokalt. Spridningsförutsättningar i mark bedöms som stora till följd av fyllningsmaterial, genomsläppliga jordarter och ytlig berggrund. Känsligheten bedöms som måttlig eftersom yrkesverksamma vistas inom fastigheten. Sammantaget bedöms risken för människa och miljö som stor Provtagning och resultat Grundvattenrör GV8 och GV23 installerades, se bilaga 1:1. Grundvattenrören installerades på så stort djup som möjligt. GV8 ligger strax nedströms huvudbyggnaden för att fånga upp ett grundvattenflöde från fastigheten. Innan grundvattenrören installerades togs jordprover för XRF- och PID-mätning. I grundvattenrören utfördes grundvattenprovtagning för analys på många parametrar (s.k. screeninganalys eller multianalys). Runt huvudbyggnaden på fastigheten utfördes även jordprovtagning (Skr 17-Skr 25) för XRF- och PID-mätning och analys av metaller på laboratorium. Resultat - jord Barium över riktvärdet för MKM påvisades i en provpunkt. Över riktvärden för KM har bly påvisats i sju provpunkter, barium i två punkter, arsenik i fem punkter och kadmium i en punkt. Resultat - grundvatten I grundvattnet vid GV23 påvisades halter av klorerade lösningsmedel över Livsmedelsverkets gränsvärden för dricksvatten. Speciellt fokus lades även på en del av fastigheten där kemikalier förvarades/hanterades. Ett grundvattenrör installerades (GV6) men gav dock inget vatten. Jordprover togs i punkterna 6, 26, 27 och 30 för XRF- och PID-mätning och analys av metaller på laboratorium. Resultat - jord PID-mätningarna indikerade inte några flyktiga föroreningar i jorden. Krom över riktvärdet för MKM påvisades i en punkt. Bly och arsenik över riktvärdet för KM påvisades i tre punkter och zink över riktvärdet för KM i en punkt (16)

14 9 Sammanfattning av föroreningssituationen 9.1 Detaljerade geologiska förhållanden Området består av fyllning med en mäktighet av 0,2-1,5 m u my i de flesta punkter. I en punkt (Skr 25) var fyllnadsmäktigheten 3,2 meter. Fyllningen består av bergkross, sand, mulljord, grus och lera med ställvis inslag av tegel, murbruk, metall, trä, lättbetong och asfalt. Under fyllningen finns sand som i sin tur underlagras av lermorän som ligger på den sedimentära berggrunden. Grundvattennivån varierade vid undersökningstillfället mellan 1,0-4,6 meter under markytan. Grundvattenytan stod vid undersökningstillfället i de flesta fall i lermoränen. Grundvattnets bedömda flödesriktning ut från undersökningsområdet är åt nordost, se bilaga Organiska föroreningar i jord och grundvatten Tydlig lukt och PID-utslag påträffades endast i 2 punkter. Den ena punkten var GV2 där man hanterat stora mängder trikloreten och den andra var GV14 där man tidigare hanterat brännolja. Analysresultaten visar att det i jorden vid GV 2 finns petroleumprodukter och klorerade lösningsmedel över Naturvårdsverkets riktvärden för MKM. Vid GV 14 finns petroleumprodukter i jorden över Naturvårdsverkets riktvärden för MKM. I grundvattnet vid GV2 finns trikloreten och nedbrytningsprodukter i höga halter. Troligtvis är halterna av petroleumprodukter i grundvattnet också förhöjda men har ej analyserats i grundvattnet i denna punkt. Halten trikloreten är i GV1C inte lika hög men dock över gränsvärdet för dricksvatten. I grundvattnet vid GV14 finns bensen, trikloreten och nedbrytningsprodukter över livsmedelsverkets gränsvärden för dricksvatten. I grundvattnet vid GV23 påvisades halter av klorerade lösningsmedel över Livsmedelsverkets gränsvärden för dricksvatten. Spår av klorerade lösningsmedel finns i GV8, GV10, GV11 och GV13. Halterna överskrider dock inte över Livsmedelsverkets gränsvärden för dricksvatten. Eventuellt härstammar dessa låga halter i grundvattnet från tvättning och avfettning som skett i mindre skala. Resultaten tyder på att det är mindre troligt att större oupptäckta föroreningskällor finns inom undersökningsområdet. 9.3 Metaller i jord och grundvatten Överensstämmelsen mellan XRF-mätningar och labanalyser är relativt god för bly, arsenik och zink och XRF-mätningarna för dessa ämnen ligger tillsammans med laboratorieresultaten till grund för bedömningen av föroreningssituationen. Metallhalter i jorden över Naturvårdsverkets riktvärden för MKM har endast påträffats i fyra provpunkter (GV4, Skr 19, Skr 20 och Skr 30). Det är enstaka halter av bly, arsenik, krom och barium som överstiger riktvärdena. Halterna medför inga akuta risker. Metallhalter i grundvattnet över Livsmedelsverkets gränsvärden för dricksvatten har endast påträffats i två punkter, GV2 och GV 13. Det är halten av arsenik respektive tenn som överskrids något. Halten barium i GV2 bedöms som hög trots att jämförvärde saknas (16)

15 10 Förenklad riskbedömning Två områden har konstaterats förorenade av petroleumprodukter och klorerade lösningsmedel. Det är områdena kring GV2 och GV14 på fastigheterna Garvaren 4 respektive Garvaren 7. Föroreningarna föreligger både i mark och grundvatten. Fullständig kännedom om dessa föroreningars utbredning har inte erhållits i denna undersökning. Beroende på föroreningarnas utbredning finns risk finns att de kan ge upphov till ångor i närliggande byggnader. Utbredningen bör därför utredas ytterligare. De spår av klorerade lösningsmedel som påvisats i grundvattnet på övriga ställen har så låga halter att riskerna för olägenheter bedöms som mycket små. De metallföroreningar som påvisats i mark och grundvatten bedöms med dagens markutnyttjande som acceptabla och bör i dagsläget inte föranleda några åtgärder eller ytterligare utredningar. Om markanvändningen förändras bör en ny bedömning göras utifrån de nya förutsättningarna. 11 Rekommendationer Baserat på genomförda undersökningar rekommenderar vi följande: Utredning av påvisade organiska föroreningars utbredning på fastigheterna Garvaren 7 respektive Garvaren 4, dvs kring GV2 och GV14, med hjälp av ca 3-4 grundvattenrör per område (d.v.s. totalt ca 7 nya grundvattenrör), se förslag i bilaga 8. Vi anser inte att några ytterligare utredningar behövs på fastigheterna Garvaren 8, 10 och Övrigt Provtagningsstrategi och urval av analyser baseras på erfarenhetsmässiga bedömningar och branschpraxis. Av naturliga skäl kan dock inte uteslutas att det finns förorening i punkter/områden som inte har undersökts eller att det förekommer ämnen och föreningar som inte analyserats. Underlaget från undersökta jordprover och de fungerande grundvattenrören anses vara tillräckligt för att göra en tillförlitlig bedömning av föroreningssituationen. Berörda fastighetsägare bör observera att schakt i förorenad jord är anmälningspliktig. Anmälan bör lämnas in till den lokala tillsynsmyndigheten i god tid innan arbetena skall påbörjas. För att uppfylla föreläggande daterat , delges denna rapport Länsstyrelsen i Skåne län. Halmstad den 23 februari WSP Environmental Avdelningen Mark och Vatten Suzanne Näckdal Lars Davidsson (16)

16 13 Referenser Litteratur: Kemakta, 2006: Riktvärden för ämnen i grundvatten vid bensinstationer. Daterad Kemakta AR Livsmedelsverket, 2001: Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten. SLVFS 2001:30. Länsstyrelsen i Skåne Län, Rättsenheten, 2009: PM avseende bedömningsgrund för ansvaret enligt miljöbalken. Naturvårdsverkets nya generella riktvärden Naturvårdsverket, 1999: Metodik för inventering av förorenade områden. Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Rapport SGU, jordartskarta på webben: (16)