Handlingar till hälso- och sjukvårdsstyrelsens sammanträde i Vänersborg den 25 mars 2015

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Handlingar till hälso- och sjukvårdsstyrelsens sammanträde i Vänersborg den 25 mars 2015"

Transkript

1 Handlingar till hälso- och sjukvårdsstyrelsens sammanträde i Vänersborg den 25 mars 2015

2 1 (2) Föredragningslista Sammanträde med hälso- och sjukvårdsstyrelsen den 25 mars 2015 Plats: Sessionssalen, residenset, Vänersborg Tid: Kl Inledande formalia Mötets öppnande Upprop Val av justerare Beslutsärenden 1. Yttrande över remiss om förslag till ändring i lagen om utbyte av sprutor och kanyler Diarienummer HS Regional utvecklingsplan för cancervården i Västra Götalandsregionen 2015 och framåt Diarienummer HS Handlingsplan för införande av standardiserade vårdförlopp 2015 Diarienummer HS Ansökan om fortsatta uppdrag att bedriva rikssjukvård beträffande hjärttransplantationer, levertransplantationer och lungtransplantationer Diarienummer HS (hjärttransplantationer) Diarienummer HS (levertransplantationer) Diarienummer HS (lungtransplantationer) 5. Översyn av regelverk för avgifter inom delar av hälsovårdsområdet Diarienummer HS Avtal om prioritering och dirigering av ambulanser och sjuktransporter Diarienummer HS Samarbetsavtal för försörjning av personliga hjälpmedel Diarienummer HS Förslag till ny handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel Diarienummer HS Postadress: Residenset Vänersborg Besöksadress: Residenset, Torget Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

3 Föredragningslista från hälso- och sjukvårdsstyrelsen, (2) 9. Yttrande över motion av Helena Holmberg (FP) om systematiskt arbete för att minska uteblivna besök Diarienummer HS Godkännande av ansökningar till Vårdval Rehab i Göteborg och Strömstad Diarienummer HS och Budget IT-kostnader för utveckling av VG primärvård Diarienummer HS Eventuella anmälningsärenden Diarienummer HS Informationer A. Information från hälso- och sjukvårdsdirektören B. Kunskapsläget gällande sprututbytesprogram inom missbruksvården /Per Follin, Hugo Wallén Tillkommande ärenden 13. Ansökan om att bedriva vårdverksamhet inom Västra Götalandsregionens VG Primärvård, Alingsås Diarienummer HS Ansökan om att bedriva vårdverksamhet inom Västra Götalandsregionens VG Primärvård, Göteborg (Bergsjön) Diarienummer HS Jonas Andersson Ordförande Tänk på miljön Res gärna kollektivt (

4 Ärende 1

5 Västra Götalandsregionen 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HS Ärende 1 Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare: Per Follin Telefon: E-post: per.follin@vgregion.se Till hälso- och sjukvårdsstyrelsen Yttrande över remiss om förslag till ändring av lagen om utbyte av sprutor och kanyler Förslag till beslut 1. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen avger yttrande enligt upprättat förslag. 2. Paragrafen förklaras omedelbart justerad. Sammanfattning av ärendet Västra Götalandsregionen har beretts tillfälle att yttra sig över remiss om förslag till ändring av lagen om utbyte av sprutor och kanyler. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen avger regionens svar. Kravet om märkta sprutor och kanyler i lagen (2006:323) har aldrig gått att uppfylla i praktiken vilket flera utbytesverksamheter inklusive Socialstyrelsens tillsyn har påtalat. Västra Götalandsregionen bifaller därför denna remisspromemoria om ändring lagtexten där kravet att utlämnade sprutor och kanyler skall vara märkta tas bort. Beredning Ärendet har beretts av Västra Götalandsregionens smittskyddsenhet. Hälso- och sjukvårdsavdelningen Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör Johan Flarup Kanslichef Bilagor 1. Yttrande över remiss om förslag till ändring av lagen om utbyte av sprutor och kanyler. HS beslut skickas till Socialdepartementet Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Lillhagsparken 5, Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

6 1 (1) Remissyttrande Datum Diarienummer HS Ert diarienummer S2014/8883/FST Socialdepartementet Yttrande över remiss om förslag till ändring av lagen om utbyte av sprutor och kanyler Västra Götalandsregionen har beretts tillfälle att yttra sig över remiss om förslag till ändring av lagen om utbyte av sprutor och kanyler. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen avger regionens svar. Kravet om märkta sprutor och kanyler i lagen (2006:323) har aldrig gått att uppfylla i praktiken vilket flera utbytesverksamheter inklusive Socialstyrelsens tillsyn har påtalat. Västra Götalandsregionen bifaller därför denna remisspromemoria om ändring lagtexten där kravet att utlämnade sprutor och kanyler skall vara märkta tas bort. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Jonas Andersson Ordförande Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör Postadress: Residenset Vänersborg Besöksadress: Residenset, Torget Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

7

8

9

10

11

12

13

14 Ärende 2

15 Västra Götalandsregionen 1 (3) Justerat Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HS Ärende 2 Västra Götalandsregionen Regionalt Cancercentrum Väst Handläggare: Bo Hallin Till hälso- och sjukvårdsstyrelsen Regional utvecklingsplan för cancervården i västra sjukvårdsregionen 2015 och framåt Förslag till beslut 1. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen fastställer redovisad regional utvecklingsplan för cancervården i västra sjukvårdsregionen 2015 och framåt att gälla för Västra Götalandsregionen. 2. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen överlämnar utvecklingsplanen till regionens utförarstyrelser inom hälso- och sjukvården, hälso- och sjukvårdsnämnder och berörda privata vårdgivare att utgöra underlag och riktlinje för vidareutvecklingen av cancervården. 3. Hälso- och sjukvårdsdirektören får i uppdrag att ta fram en årlig plan för prioritering av aktiviteterna i utvecklingsplanen. Sammanfattning av ärendet RCC väst har tillsammans med ledningarna för hälso- och sjukvården i Region Halland och Västra Götalandsregionen samt företrädare för patienter och privata vårdgivare utarbetat en regional utvecklingsplan för cancervården från 2015 och framåt. Den regionala utvecklingsplanen föreslås bli en agenda för det fortsatta utvecklingsarbetet inom cancervården i sjukvårdsregionen. Genomförandet behöver fortlöpande följas upp och resultaten återkopplas till ansvariga ledningar på verksamhets- förvaltnings- och regionnivå för lärande och ytterligare åtgärder vid behov för att stödja utvecklingen av cancervården. Ett samlat kunskapsbaserat och systematiskt utvecklingsarbete där alla tillgängliga resurser tas tillvara kommer att leda till en Ännu bättre cancervård. Fördjupad beskrivning av ärendet RCC väst har tillsammans med ledningarna för hälso- och sjukvården i Region Halland och Västra Götalandsregionen samt företrädare för patienter och privata Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Lillhagsparken 5, Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

16 Datum (3) Diarienummer HS vårdgivare utarbetat en regional utvecklingsplan för cancervården från 2015 och framåt. En regional utvecklingsplan är ett av de tio nationella kriterierna för uppbyggnaden av regionala cancercentrum i landet. I Västra Götalandsregionen har två utvecklingsplaner för cancervården utarbetats och beslutats under 2000-talet, en 2007 och en I sjukvårdsregionen pågår ett omfattande utvecklingsarbete inom cancervården. Regionala medicinska riktlinjer och vårdprogram tas fram och införs i vården. De medicinska resultaten förbättras fortlöpande. Dödligheten i cancer minskar. Patienternas delaktighet i vården utvecklas och medverkan i planeringen av den. Kontaktsjuksköterskor utbildas och blir en fast vårdkontakt för alltfler patienter och närstående. Uppföljning och rehabilitering av cancerpatienter utvecklas. Fler patienter får tillgång till en god palliativ vård. Detta är några exempel på cancervårdens utveckling. Samtidigt finns stora utmaningar för den framtida cancervården. Fler individer insjuknar i cancer och fler lever med cancer som en kronisk sjukdom, vilket medför ökade krav på cancervården. Vården behöver arbeta mer förebyggande och upptäcka cancer tidigare för att bättre kunna behandla och öka möjligheterna till bot. Andra utmaningar är korta väntetiderna i cancervården och skapa sammanhållna patientprocesser. Cancerrehabiliteringen behöver fortsatt förbättras. Samtidigt måste kompetensförsörjningen säkerställas. Forskning, lärande och fortsatt utveckling av vården behöver ske för att bygga en långsiktigt hållbar cancervård. Visionen om en Ännu bättre cancervård visar vägen mot framtidens cancervård. Det fortsatta utvecklingsarbetet delas in i sex utvecklingsområden med inriktningsmål och sammanlagt ett 20-tal fokusområden. Inom varje fokusområde beskrivs vad som behöver göras de närmaste åren på regionnivå, förvaltningsnivå och verksamhetsnivå. Ett exempel på utvecklingsområde är Tidig upptäckt av cancer med inriktningsmålet Cancervården arbetar för tidig upptäckt av cancer, utredningsresurser har hög tillgänglighet, arbetsfördelningen är tydlig och samarbetet är väl utvecklat mellan primärvård och sjukhus. Inom utvecklingsområdet finns fyra fokusområden där det fortsatta arbetet beskrivs. Utvecklingsarbetet konkretiseras inom respektive fokusområde. Det är viktigt att arbetet på de tre nivåerna koordineras för att skapa effektiva utvecklingsprocesser som kommer patienterna till del i form bättre överlevnad och livskvalitet. Patienter och närstående är viktiga medskapare i utvecklingsarbetet och som kan ge vägledning om vad som skapar värde. Den regionala utvecklingsplanen föreslås bli en agenda för det fortsatta utvecklingsarbetet inom cancervården i sjukvårdsregionen. Genomförandet behöver fortlöpande följas upp och resultaten återkopplas till ansvariga ledningar på verksamhets- förvaltnings- och regionnivå för lärande och ytterligare åtgärder vid behov för att stödja utvecklingen av cancervården. Ett samlat kunskapsbaserat och systematiskt utvecklingsarbete där alla tillgängliga resurser tas tillvara kommer att leda till en Ännu bättre cancervård.

17 Datum (3) Diarienummer HS Beredning Ärendet har beretts av RCC väst tillsammans med hälso- och sjukvårdsavdelningen och behandlats i koncernledningsgrupp hälso- och sjukvård. Ärendet behandlades av Samverkansnämnden för Västra sjukvårdsregionen som ett informationsärende. Hälso- och sjukvårdsavdelningen Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör Marie Röllgårdh Chef område uppföljning och analys Bilagor 1. En ännu bättre cancervård regional utvecklingsplan för cancervården i Västra sjukvårdsregionen 2015 och framåt HS beslut skickas till Sjukhusstyrelserna Primärvårdsstyrelsen Styrelsen för beställd primärvård Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Ann Söderström Marie Röllgårdh Nils Conradi Bo Hallin Jarl Torgerson

18 En ännu bättre cancervård regional utvecklingsplan för cancervården 2015 och framåt

19 2 VÄSTRA SJUKVÅRDSREGIONEN

20 . SAMMANFATTNING RCC väst har tillsammans med ledningarna för hälso- och sjukvården i Region Halland och Västra Götalandsregionen samt företrädare för patienter och privata vårdgivare utarbetat en regional utvecklingsplan för cancervården från 2015 och framåt. En regional utvecklingsplan är ett av de tio nationella kriterierna för uppbyggnaden av regionala cancercentra i landet. I sjukvårdsregionen pågår ett omfattande utvecklingsarbete inom cancervården. Regionala medicinska riktlinjer och vårdprogram tas fram och införs i vården. De medicinska resultaten förbättras fortlöpande. Dödligheten i cancer minskar. Patienternas delaktighet i vården utvecklas och medverkan i planeringen av den. Kontaktsjuksköterskor utbildas och blir en fast vårdkontakt för alltfler patienter och närstående. Uppföljning och rehabilitering av cancerpatienter utvecklas. Fler patienter får tillgång till en god palliativ vård. Detta är några exempel på cancervårdens utveckling. Samtidigt finns stora utmaningar för den framtida cancervården. Fler individer insjuknar i cancer och fler lever med cancer som en kronisk sjukdom, vilket medför ökade krav på cancervården. Vården behöver arbeta mer förebyggande och upptäcka cancer tidigare för att bättre kunna behandla och öka möjligheterna till bot. Andra utmaningar är korta väntetiderna i cancervården och skapa sammanhållna patientprocesser. Cancerrehabiliteringen behöver fortsatt förbättras. Samtidigt måste kompetensförsörjningen säkerställas. Forskning, lärande och fortsatt utveckling av vården behöver ske för att bygga en långsiktigt hållbar cancervård. Visionen om en Ännu bättre cancervård visar vägen mot framtidens cancervård. Det fortsatta utvecklingsarbetet delas in i sex utvecklingsområden med inriktningsmål och sammanlagt ett 20-tal fokusområden. Inom varje fokusområde beskrivs vad som behöver göras de närmaste åren på regionnivå, förvaltningsnivå och verksamhetsnivå. Ett exempel på utvecklingsområde är Tidig upptäckt av cancer med inriktningsmålet Cancervården arbetar för tidig upptäckt av cancer, utredningsresurser har hög tillgänglighet, arbetsfördelningen är tydlig och samarbetet är väl utvecklat mellan primärvård och sjukhus. Inom utvecklingsområdet finns fyra fokusområden där det fortsatta arbetet beskrivs. Utvecklingsarbetet konkretiseras inom respektive fokusområde. Det är viktigt att arbetet på de tre nivåerna koordineras för att skapa effektiva utvecklingsprocesser som kommer patienterna till del i form bättre överlevnad och livskvalitet. Patienter och närstående är viktiga medskapare i utvecklingsarbetet och som kan ge vägledning om vad som skapar värde. Den regionala utvecklingsplanen föreslås bli en agenda för det fortsatta utvecklingsarbetet inom cancervården i sjukvårdsregionen. Genomförandet behöver fortlöpande följas upp och resultaten återkopplas till ansvariga ledningar på verksamhets- förvaltnings- och regionnivå för lärande och ytterligare åtgärder vid behov för att stödja utvecklingen av cancervården. Ett samlat kunskapsbaserat och systematiskt utvecklingsarbete där alla tillgängliga resurser tas tillvara kommer att leda till en Ännu bättre cancervård. 3

21 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning 5 Arbetet med utvecklingsplanen 7 Om vikten av att bli sedd 9 Cancersjukdom incidens och prevalens 11 Mer än fördubblad överlevnad 16 Cancervårdens utveckling i regionen 16 Översyn av cancersjukvården i Västra Götalandsregionen 16 Regionala cancerstrategin 17 Nationella kunskapsunderlag 17 Inrättande av Regionalt cancer centrum Väst (RCC Väst) 17 Strategiska cancerenheten i Region Halland 17 Regional nivåstrukturering 17 Regional modell för patientprocesser i VG-regionen 17 Regional behovsanalys ur befolkningsperspektiv 18 RCC i samverkan 18 Nationell nivåstrukturering 19 Lokalt utvecklingsarbete 19 Aktiviteter och resultat en sammanfattning 26 Stora utmaningar 28 Visionen Ännu bättre cancervård 31 Hållbar utveckling av cancervården 33 Strategiska utvecklingsområden 37 Utvecklingsområde 1: Patientperspektiv i en behovsstyrd cancervård 37 Utvecklingsområde 2: Förebyggande insatser och evidensbaserad screening 40 Utvecklingsområde 3: Tidig upptäckt av cancer 44 Utvecklingsområde 4: Sammanhållna patientprocesser 50 Utvecklingsområde 5: God palliativ vård 59 Utvecklingsområde 6: Kompetensförsörjning, forskning och verksamhetsutveckling 63 Arbetssätt och verktyg 66 Genomförande 67 Uppföljning 68 4

22 INLEDNING I januari 2011 redovisade den nationella cancersamordnaren, som tillsatts av regeringen, förslag till tio kriterier för uppbyggnaden av regionala cancercentra (RCC) i landet. Ett av kriterierna var att respektive RCC ska utarbeta en strategisk utvecklingsplan för cancervården i sjukvårdsregionen. Utvecklingsplanen ska utgöra grunden för RCC:s långsiktiga arbete med förebyggande insatser, cancervård, utbildnings- och kompetensfrågor samt forsknings- och innovationsfrågor. I planen ska beskrivas om RCC avser att utveckla egna specifika profilområden och hur man avser att utveckla sin forskningsprofil. I planen ska också beskrivas långsiktiga strategier för samarbete med andra RCC gällande till exempel vården av patienter med sällsynta eller särskilt svårbemästrade cancersjukdomar. Planen bör även omfatta frågor som rör hur regionens RCC avser att samarbeta på nationell nivå och delta i internationella samarbeten. I västra sjukvårdsregionen är RCC en kunskaps- och stödfunktion till de verksamheter som arbetar med cancervården. Hälso- och sjukvårdens verksamheter inom sjukhus och primärvård har ansvar för att tillhandahålla och vidareutveckla en god cancervård för invånarna i VGR och Region Halland. RCC västs uppdrag genomförs i samverkan med en rad aktörer inom vård och forskning. Resultaten är i hög grad beroende av viljan och förmågan till samverkan över professionella och organisatoriska gränser och att alla aktörer har en gemensam vision för cancervårdens utveckling. I Västra Götalandsregionen genomfördes en regionövergripande översyn av cancervården Översynen utmynnade i en regional utvecklingsplan för cancervården med uppdrag till hälso- och sjukvårdsorganisationen att ta fram handlingsplaner för bland annat kompetensförsörjning och palliativ vård. Under 2010 utarbetades en regional strategi för utveckling av cancervården i VGR. Båda dessa utvecklingsplaner innehöll flera åtgärder för att vidareutveckla cancervården. Vidare har de tio nationella kriterierna 5

23 för RCC lett till ett ytterligare omfattande utvecklingsarbete i regionen. Genomförda och pågående aktiviteter och resultat redovisas i bilaga 1. Denna utvecklingsplan är således den tredje utvecklingsplanen för cancervården i VGR på 2000-talet. Det övergripande syftet för den nya regionala utvecklingsplanen är att kort- och långsiktigt medverka till att vidareutveckla cancervården i västra sjukvårdsregionen. Utvecklingsarbetet beskrivs på tre nivåer, regionnivå, förvaltningsnivå och verksamhetsnivå. Utvecklingsplanen kan ses som ett verktyg för det fortsatta arbetet med cancervården. Den regionala utvecklingsplanen riktar sig till alla som arbetar med cancervårdens utveckling i sjukvårdsregionen. Det handlar dels om politikerna som ska fatta beslut om den och dels alla medarbetare och chefer inom cancervården som ska förverkliga den. En viktig del är att hälso- och sjukvårdsnämndernas beställningar medverkar till att skapa förutsättningar för cancervårdens fortsatta utveckling särskilt för grupper där behoven av vård inte är tillgodosedda. Patienter och närstående ska också kunna ta del av utvecklingsplanen. Förhoppningen är att alla berörda ska se den som en vägledning och ett stöd för det fortsatta arbetet för en ännu bättre cancervård. 6

24 ARBETET MED UTVECKLINGSPLANEN Förslag till regional utvecklingsplan för cancervården har utarbetats av RCC väst tillsammans med en regional projektgrupp, de regionala processägarna och utvecklingsledarna för cancervården. Utvecklingsplanen har vidare förankrats i RCC:s styrgrupp. I projektgruppen har följande företrädare för vården i regionen medverkat, Madeleine Andersson FSS, Marga Brisman SkaS, Nils Conradi RCC väst, Monica Ericson-Sjöström Närhälsan, Bo Hallin RCC väst, Agneta Hamilton privatdriven primärvård, Kajsa-Mia Holgers HSNK, Henrik Jonsson Alingsås lasarett, Ann-Sofi Isaksson RCC väst, Per Karlsson SU, Ingrid Kössler patientföreträdare, Ulf Strömberg Region Halland, Kaarina Sundelin SÄS, Ulrika Tägnfors NU-sjukvården och Anna Wagander Kungälvs sjukhus. Arbetet med utvecklingsplanen har letts av Nils Conradi, chef för RCC väst. Bo Hallin har varit projektledare och har samordnat arbetet. Karin Allander och Hanna Wekell från RCC väst har arbetat med layout och grafisk utformning av utvecklingsplanen. 7

25 8

26 OM VIKTEN AV ATT BLI SEDD Det började som en ofarlig knöl på halsen, men det visade sig vara något helt annat - Hodgkins Lymfom. Det här är berättelsen om Malin och hennes man Björns resa inom vården. En berättelse om en fruktansvärd väntan och vikten av bemötande och att bli sedd. Malin kände sig inte speciellt sjuk när hon upptäckte knölen på halsen, men för säkerhets skull gick hon till vårdcentralen. Hon fick förklarat för sig att knölen var en helt vanlig senknuta och därmed ofarlig. När knölen några veckor senare inte längre var en utan flera åkte Malin tillbaka till vårdcentralen. - Läkaren jag träffade ställde väldigt konstiga frågor, idag förstår jag att han ställde alla de rätta frågorna, säger Malin. Läkaren undrade om hon hade gått ner mycket i vikt eller om hon hade nattsvettningar. Han tog blodprov och skickade henne på remiss till röntgen. Ovisst besked under ett tufft möte Efter veckor av väntan fick Malin en akuttid och åkte tillbaka till vårdcentralen tillsammans med sin man Björn för att få reda på vad röntgen visade. När läkaren öppnade röntgensvaren tystnade han. Sedan talade han om för dem att det nu skulle bli mycket att ta in. Lugnt och metodiskt berättade han att de hade hittat ett infiltrat i lungan, att man såg cellförändringar men att man behövde utreda för att vara säker på vad det var. Han bad dem sedan vänta medan han konsulterade med en kollega på lungenheten. När Björn tittade på Malin såg han hur hon höll på att bryta ihop, att hon inte längre hörde vad läkaren sa och att hon sedan brast i gråt. - Hon var inte där längre Vad gör man? jag försökte fokusera på att ställa de rätta frågorna och få med mig så mycket information som möjligt, berättar Björn och stryker Malin lätt över armen. 9

27 Björn frågade läkaren hur rädda de borde vara och hur länge de skulle behöva vänta på att få fler svar. Först då tog läkaren ordet cancer i sin mun, först då nämnde han ordet tumör. Något både Malin och Björn uppskattade att han hade väntat med. Idag är både Malin och Björn glada att de bestämde sig för att båda två åka till det där läkarbesöket och betonar vikten av att inte vara själv vid ett sådant tillfälle. De instämmer båda två i att det är för mycket information att ta in och ensam är det lätt att man inte hör vad läkaren säger. En enda lång väntan Efter besöket skickades ytterligare remisser iväg till både Sahlgrenska och Frölunda specialistsjukhus. Det viktiga var att snabbt ta reda på huruvida det var lugncancer eller inte. Och för Malin och Björn var det bara att invänta kallelse till ytterligare undersökningar. Varannan vecka i ett halvår fick Malin sin cellgiftsbehandling. Varannan vecka var hon hemma och vissa gånger så trött att hon inte orkade sig utanför dörren i rädsla att inte orka hem. Viktigt att bli sedd Att inte längre vara mellan två avdelningar utan att faktiskt ha en tillhörighet var något som underlättade mycket för både Malin och Björn. - Det fanns alltid någon i mitt team på plats, och det fanns alltid någon att ringa om man hade frågor. Båda två betonar hur viktigt det är att bli sedda och att personalen vet vilka man är. De uppskattade även att få tryckt information så de kunde ta åt sig lite i taget, samt att sjuksköterskorna ofta sa till dem: vi berättar det här nu och sen kommer vi berätta det igen. - Det är så mycket information att lite upprepning inte skadar. När Malin kom till lungenheten var det så tydligt att hon stack ut. Hon var ung, hon hade inga andningsproblem och hon kunde lätt gå tre trappor utan att bli andfådd. Hon kände sig välmottagen och att alla hon mötte där var så rara, men hon kände att hon inte passade in som patient hos dem. Från det att remissen skickades till dess att de visst vilken typ av cancer det handlade om tog det sju veckor. - Väntan tog knäcken på mig rent psykiskt. Dessutom hade jag gått ner 10 procent i vikt och var så förfärligt trött, berättar Malin. Idag är det snart tre år sedan Malin fick sin diagnos, och när vi frågade henne vad hon tycker är viktigt i utvecklingen av vården svarar hon: - Mycket fungerade väldigt bra för mig, när vi väl fått en diagnos. Men att bli sedd är viktigt, och rehabilitering. Jag kunde knappt gå uppför en trappa efteråt. Det är inte bara att börja träna, man behöver hjälp. Äntligen ett besked Tillslut kom beskedet. Det var inte lungcancer det handlade om utan Hodgkins Lymfon. Malin blev kontaktad av hematologen och behandlingen påbörjades kort därpå. 10

28 30% av dödligheten i cancer kunna förebyggas genom förändrade levsnadsvanor. CANCERSJUKDOM INCIDENS OCH PREVALENS Cancer är samlingsnamnet på cirka 200 olika sjukdomar. Cancer uppstår när balansen i celldelningen rubbas. En cancercell delar sig ohämmat, fler och fler cancerceller bildas och efter en tid har de blivit till en liten klump av celler. En tumör. Tumören fortsätter att växa och efter hand kan man se eller känna den. Ungefär människor i Sverige drabbas varje år av cancer. De vanligaste cancerformerna är prostatacancer och bröstcancer som tillsammans står för cirka 30 procent av all cancer i Sverige. Något fler män än kvinnor får en cancerdiagnos. År 2012 upptäcktes 51 procent av cancerfallen hos män. Under de senaste två decennierna har antalet cancerfall ökat med i genomsnitt 2,1 procent per år för män och med 1,6 procent per år för kvinnor enligt Socialstyrelsens cancerregister. En bidragande orsak är att vi blir allt äldre cancerrisken ökar betydligt med stigande ålder. Men även om man räknar bort åldersfaktorn har antalet cancerfall länge ökat stadigt. Den genomsnittliga årliga ålderstandardiserade incidensökningen de senaste 20 åren är 0,9 procent. Allt bättre diagnosmetoder och en mer utvecklad screening har medverkat till fler cancerfall upptäcks. I västra sjukvårdsregionen insjuknar cirka personer i cancer varje år. Ökningen av antalet nyupptäckta cancerfall har varit tydlig under 2000-talet. Under 2013 drabbades personer av cancer. Sedan början av 2000-talet har antalet nya cancerfall ökat med cirka 1800 per år, vilket motsvarar en 20-procentig ökning under en tioårsperiod. Om vi studerar 11

29 Tidsperiod/Incidens Antal nya cancerfall per år Tabell 1: Antal diagnostiserade cancerfall totalt i Västra sjukvårdsregionen incidensen för sex vanliga cancersjukdomarna så bekräftas denna utveckling för aktuella diagnoser för perioden från till se diagram 1 nedan. En jämförelse mellan den genomsnittliga incidensen under de båda perioderna visar en tydlig ökning för samtliga diagnoser. Däremot är bilden inte lika entydig om den genomsnittliga incidensen jämförs med För fyra av cancerdiagnoserna - bröstcancer, tjock- och ändtarmscancer, hudtumörer exklusive malignt melanom och malignt melanom - ser vi tydliga ökningar. För lungcancer har incidensökningen planat ut och för prostatacancer ser vi en tydlig minskning. Om dessa förändringar ska uppfattas som ett trendbrott eller är tillfälliga är för tidigt att säga. Prognoserna för i diagrammet visar ökningar för samtliga sex cancerdiagnoser, dock med betydande variationer. Prognoserna för respektive cancerdiagnos har gjorts på två sätt, i metoden befolkningstrend grundas prognosen på förändringar i befolkningens storlek och ålderssammansättning. I metoden befolkningstrend + incidenstrend baseras prognosen på befolkningsförändringar och förväntade förändringar av antalet nya cancerfall, det vill säga en ökad eller minskad sannolikhet för att få en viss cancerdiagnos. Malignt melanom är ett exempel på en cancerdiagnos där en ökad sannolikhet adderas till befolkningstrenden. Incidensen i hudtumörer och särskilt maligna melanom förväntas öka kraftigt de närmaste åren, medan mindre ökningar prognostiseras för lungcancer och prostatacancer. Utfallen av prognoserna varierar beroende på 12

30 Antalet diagnostierade cancerfall för sex vanliga diagnoser Antal fall per år (i medeltal) Antal baserat på Observerat antal Befolkningstrend + incidenstrend Befolkningstrend Cancerdiagnos Bröstcancer Hudtumör (exkl malignt melanom) Lungcancer Malignt melanom i huden Prostatacancer Tjock och ändtarmscancer Diagnosår Diagram 1: Antal diagnostiserade cancerfall för sex vanliga cancerdiagnoser (Källa: ) 13

31 diagnos och prognosmetod, det vill säga om prognosen grundas enbart på befolkningsförändringar eller befolkningsförändringar och incidenstrend. Relativt samstämmiga ökningar ser vi med de båda metoderna för bröstcancer, tjock- och ändtarmscancer samt lungcancer. Tydliga prognosskillnader mellan metoderna finns däremot för hudtumörer exklusive malignt melanom, malignt melanom och särskilt för prostatacancer. För samtliga diagnoser ser vi större ökningar med prognosmetoden befolkningstrend + incidenstrend utom för prostatacancer där ökningen förväntas bli betydligt större med enbart befolkningstrend som underlag för incidensprognosen. Mer än fördubblad överlevnad Överlevnaden vid cancer ökar successivt genom tidig upptäckt av sjukdomen, bättre diagnostik och behandling. Den relativa 10-årsöverlevnaden, som ofta jämställs med bot, är cirka 65 procent för både kvinnor och män. Överlevnaden har mer än fördubblats under de senaste 60 åren. Samtidigt finns det cancersjukdomar med sämre prognos, till exempel bukspottkörtelcancer, lungcancer och levercancer. Lungcancer är den cancersjukdom som orsakar flest dödsfall i Sverige, cirka 3600 år Under 2000-talet har antalet kvinnor som avlider av lungcancer ökat med nästan 40 procent. Malignt melanom är den cancerform som ökar snabbast. Under de senaste tio åren har antalet kvinnor som avlidit av malignt melanom ökat med 48 procent, för männen är ökningen 33 procent. Ökad överlevnad innebär att allt fler människor lever efter en cancerdiagnos. I slutet av 2011 levde cirka personer i Sverige som någon gång fått en cancerdiagnos sedan 1958 då cancertumörer började registreras hos Socialstyrelsen. Många av dem var friska, andra levde med cancer som en kronisk sjukdom. Antalet människor som fått en cancerdiagnos de senaste fem åren uppgick till cirka Enligt Statistiska Centralbyrån beräknas år 2030 mer än personer ha fått en cancerdiagnos de senaste fem åren. Denna ökning kommer att påverka hela cancervårdkedjan från utredning och diagnostik till behandling och cancerrehabilitering. Utvecklingen i västra sjukvårdsregionen är likartad som i landet i stort. Antalet levande personer som någon gång fått en cancerdiagnos uppgick vid utgången av 2011 till drygt personer. Om vi begränsar tiden till de fem senaste åren så var antalet levande personer i slutet av 2011 som under denna tid fått en cancerdiagnos cirka Femårsprevalensen för sex vanliga cancerdiagnoser har ökat sedan 1990, se diagram 2 på nästa sida. Den starkaste ökningen svarar prostatacancer för, antalet levande personer som har fått diagnosen de senaste fem åren har ökat från cirka 5500 år 2000 till cirka 8100 personer år 2010, en ökning med närmare 50 procent på tio år. Prevalensökningen förefaller dock ha planat ut under de senaste åren. Antalet personer som lever med någon av de andra fem cancerdiagnoserna har också ökat sedan år 2000 men i långsammare takt. Hälsofrämjande och förebyggande åtgärder är en viktig väg för att kunna bryta den prognostiserade utveckling mot att fler insjuknar och avlider i cancer. Enligt den nationella cancerstrategin från 2009 skulle 30 procent av dödligheten i cancer kunna förebyggas genom förändrade levnadsvanor. Flera riskfaktorer för att utveckla cancer är väl kända som tobaksbruk, riskbruk av alkohol, ohälsosam kost, fysisk inaktivitet, infektioner (till exempel med HPV) samt UV-strålning och joniserande strålning. Genom minskat tobaksbruk skulle till exempel cancerformer med dålig prognos som lungcancer och cancer i bukspottkörteln kunna mer än halveras. 14

32 Total och femårsprevalens för några vanliga cancertyper västra sjukvårdsregionen (Källa: NORDCAN) Diagnos Bröstcancer Hudtumör (exkl malignt melanom) Lungcancer Malignt melanom i huden Prostatacancer Tjock och ändtarmscancer Antal levande (31/12) som fått diagnos senaste fem åren Antal levande (31/12) som någon gång diagnostiserats Diagram 2: Total- och femårsprevalens för några vanliga cancertyper i västra sjukvårdsregionen (Källa: NORDCAN) 15

33 CANCERVÅRDENS UTVECKLING I REGIONEN Det pågår ett omfattande utvecklingsarbete i cancervården. Vårdens innehåll och former utvecklas kontinuerligt, nya metoder för utredning och behandling tillkommer. De medicinska resultaten förbättras och fler patienter överlever den akuta fasen i sin sjukdom. Vid en tillbakablick tio år i tiden har följande arbeten varit viktiga för utvecklingen i västra sjukvårdsregionen. I det här avsnittet går vi igenom den utveckling som skett runt om i regionen de senaste åren. Översyn av cancersjukvården i Västra Götalandsregionen Översynen av cancervården 2007 utmynnade i följande beslut om åtgärder för att förbättra vården. Handlingsplan för palliativ vård Handlingsplan för säkrad kompetensförsörjning Bättre förutsättningar för patientnära klinisk forskning Bättre uppföljning av ledtider till diagnostik och utredning Regionövergripande arbetsfördelning Tydligare ansvar för patienten Åtgärderna ovan blev i flera fall början på en mer fortlöpande utveckling av cancervården bland annat vad gäller kompetensförsörjning och bildandet av Sahlgrenska Cancer Center. Regionala cancerstrategin Arbetet med den regionala cancerstrategin 2010 ledde fram till förslag om 16

34 Kunskapsstyrning och uppföljning Vårdprocesser, ledtider, palliativ vård Canceröverlevare Klinisk patientfokuserad utveckling och forskning Verksamhetsutveckling i cancervården Regiongemensam strategi för primärpreventivt arbete mot cancer Beslut fattades om att bland annat tillsätta regionala processägare med uppdrag att vidareutveckla de regionala cancervårdsprocesserna, etableringen av enhet för canceröverlevare med uppdrag att utveckla cancerrehabilitering och att utveckla lärande nätverk i cancervården. Nationella kunskapsunderlag En viktig del i arbetet för en kunskapsbaserad, jämlik och sammanhållen cancervård är arbetet med att ta fram och implementera nationella kunskapsunderlag för olika cancerdiagnoser. Inrättande av Regionalt cancer centrum Väst (RCC Väst) Enligt en överenskommelse 2010 mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) skulle sex regionala cancercentra inrättas, ett i respektive sjukvårdsregion. RCC:s uppdrag enligt överenskommelsen var att arbeta enligt tio nationella kriterier för att vidareutveckla cancervården. Västra Götalandsregionen och det dåvarande landstinget i Halland beslöt, till följd av den nationella överenskommelsen, att gemensamt inrätta Regionalt Cancer Centrum Väst. Det tidigare regionala onkologiska centrumet ombildades till RCC Väst. Strategiska cancerenheten i Region Halland I Region Halland bildades den strategiska cancerenheten (SCE) 2011 för att utveckla och koordinera verksamheterna inom cancervården såväl inom Region Halland som i relation till västra och södra sjukvårdsregionerna. En central målsättning för SCE är en jämlik cancervård i Halland. Regional nivåstrukturering Både VGR och Region Halland har tagit beslut om en förändrad arbetsfördelning av vissa canceroperationer, senast i december 2013 beslutade regionstyrelsen i VGR att operationerna av rektalcancer koncentreras till fyra sjukhus i regionen SU/Östra, NÄL, KSS och SÄS mot tidigare sju sjukhus. Vidare beslutades att alla operationer av magsäckscancer i VGR ska utföras på SU/Sahlgrenska. Förändringarna ska vara genomförda till den 1 januari 2015 och förväntas leda till en rationellare arbetsfördelning och förbättrad medicinsk kvalitet. Utredning och eftervård av dessa patienter sker fortsatt på patientens hemmasjukhus. Motsvarande arbete pågår i Region Halland inom ramen för Hallands sjukhus. Regional modell för patientprocesser i VG-regionen Under 2014 beslutades om en regiongemensam modell för arbetet med regionala patientprocesser i VGR. Den regionala modellen överensstämmer i stor utsträckning med den generiska modellen för patientprocesser som cancervården och RCC arbetar med sedan tidigare. Regional behovsanalys ur befolkningsperspektiv Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli har utarbetat en regional behovsanalys Behovsstyrning behovsanalys med åtgärdsförslag Syftet med behovsanalysen var att identifiera brister, prioritera behov och ge förslag på evidensbaserade åtgärder som kan minska skillnaderna i hälsa mellan olika grupper i befolkningen. I behovsanalysen ingick ett större antal behovsgrupper och inom cancerområdet analyserades grupper med 17

35 bröstcancer, cervixcancer och canceröverlevare. Behovsanalysen genomfördes för att ge hälso- och sjukvårdsnämnderna ett underlag för att ange prioriterade mål och inriktningsbeslut. I arbetet deltog bland annat experter från RCC och utförarorganisationer i VGR. RCC i samverkan RCC i samverkan, som är en arena för de regionala centrumens samarbete, har tagit flera initiativ till samverkan, bland annat utarbetas fortlöpande nationella vårdprogram för olika diagnosgrupper inom cancervården. Hittills har 17 nationella vårdprogram utarbetats. Vidare samordnas arbetet med 24 nationella kvalitetsregister för cancervården av RCC i samverkan. RCC väst har samordningsansvar för nio av de 24 kvalitetsregistren. Vidare pågår arbete om nationell nivåstrukturering av cancervården, se nedan. Ytterligare exempel på gemensamt arbete som har genomförts om gemensamma grunder för kontaktsjuksköterskor i cancervården och Min vårdplan. Nationell nivåstrukturering Gemensamt arbete inom RCC i samverkan om nivåstrukturering av cancervården har i ett första steg lett fram till att operationer av peniscancer koncentreras till två sjukhus i landet Malmö och Örebro. På den nationella agendan finns frågan om en nivåstrukturering av vården av flera sällandiagnoser. För närvarande pågår arbetsprocesser för esofaguscancer och för buksarkom. Västra Regionen har ur ett nationellt perspektiv en väl utvecklad kirurgisk verksamhet avseende esofaguscancer och verksamheten har de sista två åren ökat och omfattar nu även Halland. Verksamheten är regionalt nivåstrukturerad (Halland och Västra Götaland) till Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Västra Regionen är i fronten i Sverige idag avseende såväl operationsvolym som överlevnad och ligger jämsides med Lund avseende såväl volymer som kvalitetsmått. Västra Regionen kommer att verka för att bli ett nationellt centrum för esofaguscancerkirurgi. 18

36 Lokalt utvecklingsarbete Alingsås lasarett På Alingsås Lasarett handläggs cancer i många olika former. Inom medicinkliniken via mottagningsverksamhet och via det till kliniken anslutna palliativa teamet. I kirurg- och ortopedklinikens verksamhet finns även en gynekologi- och ÖNH-mottagning och en cytostatikamottagning. Medicinkliniken utreder och behandlar ett flertal olika hematologiska maligniteter. Det finns samarbete med andra sjukhus dit utredda patienter i vissa fall överremitteras för behandling. Lungcancer remitteras huvudsakligen till SÄS. Medicinkliniken ansvarar för den palliativa enheten. Det finns avdelade slutenvårdsplatser inom kliniken och öppenvårdsverksamhet för de patienter som vistas i hemmet eller i kommunal omsorg. Detta innefattar stöd i form av konsultation och utbildningsverksamhet till primär- och kommunalt organiserad sjukvård. För patienter och närstående innebär det hembesök, både planerade samt vid akuta behov. Öppen returförfarande gäller oavsett cancerdiagnos till den palliativa enheten. I samarbete mellan kommunalt organiserad sjukvård och palliativa teamet finns för anslutna patienter en kontinuerlig stödfunktion dygnet för rådgivning på plats och individanpassade ordinationer för att kunna agera på plats. För samtliga patienter är det personkännedom med ansvarig läkare efter hembesök och inskrivning i verksamheten. Ur patientperspektiv är det av stor vikt att patienter och närstående vet vart de kan vända sig hela tiden, kommunala hemsjukvården vet också vart de kan vända sig. Det finns ett tvärprofessionellt samarbete mellan palliativa enhetens läkare och övriga specialiteter, ömsesidig konsultation. Samarbetet förkortar handläggningstiderna. Det finns ett strukturerat omhändertagande av efterlevande. Kirurgklinikens utreder cancer i magtarmkanalen framför allt, men även alla urologiska maligniteter, ÖNH och gynekologi. Bröstcancer sköts huvudsakligen vis SÄS bröstmottagning. Kirurgkliniken ansvarar också för en del diagnostiska ingrepp. Behandling görs av coloncancer och av ickeinvasiv blåsacancer och testikelcancer. Vid årsskiftet slutade man operera rektalcancer, som nu sköts via SÄS. I övrigt görs i stort sett bara palliativa ingrepp. Frölunda Specialistsjukhus Sjukhuset diagnostiserar/utreder cancer eller förstadier till cancer vid hudmottagningen (främst malignt melanom och skivepitelcancer), gynekologmottagningen (främst cellförändringar i livmoderhalsen), öron-näsa-halsmottagningen (cancer inom ÖNH-området), kirurgmottagningen (främst endoskopier och röntgenologiska undersökningar vid misstänkt gastrointestinal cancer). Sjukhuset behandlar cancer eller förstadier till cancer vid ovanstående mottagningar, när en primär excision innebär adekvat behandling (mindre tumörer som är färdigbehandlade efter första operationen). Uppföljande kontroll efter behandlad cancersjukdom utgör en mie del av sjukhusets läkarbesök. Kontaktsjuksköterskefunktionen utgörs vid FSS av patientansvarig läkare, men planer finns på att under 2015 anställa 0,2 kontaktsjuksköterska vid hudmottagningen i enlighet med regionala medicinska riktlinjer för malignt melanom. Under senaste åren har cancervården på sjukhuset utvecklats kortare ledtider vid remittering av patienter med kolorektal cancer i samarbete med 19

37 Tid och delaktighet ser jag som viktiga faktorer i utvecklingen av cancervård. Delaktighet från både team och patient samt tid att utföra de förändringar som krävs - Malin Börjesson, överläkare SÄS 20

38 kirurgen SU/Östra. Antalet koloskopier som utförs på kirurgmottagningen har ökat de senaste två åren. Patienter med misstänkt malignt melanom som diagnostiseras på hudmottagningen får snabbt tid för operation på kirurgmottagningen genom ett väl utvecklat samarbete mellan dessa mottagningar. I enstaka fall deltar hudspecialist från FSS i MDT- konferenser avseende malignt melanom, utanför sjukhuset. Sjukhuset saknar utrustning för videokonferenser. Palliativ vård ingår inte i sjukhusets uppdrag. Hallands sjukhus Hallands sjukhus är numera en länsgemensam förvaltning som inkluderar sjukhusen i Halmstad, Varberg och Kungsbacka. Klinikerna vid de olika sjukhusen har samordnats till gemensamma länskliniker. Stora kliniker såsom exempelvis kirurgi-, urologi- och kvinnokliniken har i uppdrag att bedriva vård på flera utbudspunkter, vilket för cancerpatienter i huvudsak innebär sjukhusen i Varberg och Halmstad. Slutenvård inom urologisk kirurgi finns på båda dessa sjukhus, men fr.o.m. februari 2015 samlokaliseras slutenvården till Varberg. Hallands sjukhus i 14 processer och en övergripande rutin finns framtagen. Bröst- och kolorektalkirurgi bedrivs i både Varberg och Halmstad. Det gäller även tumörkirurgi i patientprocessen för gynekologisk cancer. Inom de patientprocesser som involverar verksamheter vid båda sjukhusen så samverkar, sedan tidigare och även i dagsläget, Varberg oftast med västra sjukvårdsregionen medan Halmstad i huvudsak samverkar med södra sjukvårdsregionen. Kungälvs sjukhus Under senaste åren har cancervården på sjukhuset utvecklats med MDT-konferenser, kontaktssjuksköterskor, Öppen retur, palliativa vårdkonferenser, arbete med palliativregistret, en utökad roll för AVH-teamet och hematologin. Regelbundna MDT-konferenser med onkolog, kontaktsjuksköterskor och kirurger genomförs lokalt på sjukhuset. Videolänk för uppkoppling mot SU och andra sjukhus installeras preliminärt i januari Kontaktsjuksköterska finns idag för kolorektal-, pancreas och bröstcancerpatienter samt blodcancerpatienter. Sedan tidigare har den kirurgiska delen i patientprocesserna för blås- och njurcancer i huvudsak bedrivits vid ett ställe. Kirurgisk behandling av prostatacancer kommer att samlokaliseras till Varberg i samband med organisationsförändringen. Den specialiserade palliativa vården kommer emellertid fortfarande att bedrivas enligt närhetsprincipen, dvs. vid sjukhusen i såväl Varberg som Halmstad. I övrigt inom cancerkirurgiområdet kan nämnas att sjukhuset i Varberg har ett länsuppdrag beträffande övre gastrointestinal kirurgi. Kontaktsjuksköterskefunktion finns inrättad på Verksamheten inom hematologin har utökats från sporadisk till bred behandling och uppföljning för patienter med blodcancer. Utvecklingen går troligen mot en ökad inneliggande vård för cytostatikabehandlingar både inom kirurgi och medicin. Sjukhuset har patienter med öppen retur. Patienten har öppen retur till en specifik avdelning och det finns ordinationer klara inför en eventuell inläggning. Oftast har dessa patienter både kontakt med sjukhusets AVH-team och är inskrivna i hemsjukvården. AVH-teamet startade Teamet består av fyra sjuksköterskor, en läka- 21

39 re på 50% och geriatrikens läkare delar på 50% (totalt 100%) utvärdering av verksamheten pågår och en framtida utökning diskuteras. Palliativa vårdkonferenser som är multidisciplinära och kliniköverskridande genomförs varannan vecka. En palliativ vårdenhet och mottagning öppnas på sjukhuset när de nya vårdbyggnaderna är klara. Nationella palliativregistret används som del i förbättringsarbetet. Alla somatiska vårdavdelningar registrerar sedan Målet om att 75% av patienterna registreras har uppnåtts. NU-sjukvården Inom NU-sjukvården finns ett bröstcentrum. Patienten kommer till mottagningen och där utförs allt under samma dag. Sedan informeras patienten om resultatet, cancer eller inte, innan hemgång, så kallad One stop clinic. Flera discipliner möts runt patienten och ett nära samarbete sker med mammografiavdelningen och patologen. Varje vecka träffas bröstkirurg, onkolog, patolog och mammografiläkare för att planera behandlingen för patienten. Prostatadispensär/mottagning är uppbyggd och välfungerande. Arbete fortskrider med primärvården för att överföra de kontrollpatienter som inte behöver specialistvård. För patienter med malignt melanom har NU-sjukvården utvecklat en mycket välfungerande vårdprocess i samverkan mellan hud, öron och kirurgen med snabba ledtider och tydlighet i vem som gör vad. MDT-konferenser genomförs regelbundet. Flertalet konferenser sker på plats med alla discipliner, men det sker även via videolänk mot SU. Även regiongemensamma MDT-konferenser via videolänk, exempelvis njurcancer och maligna melanom. Inom ÖNH (huvud- och halscancer) och gynekologin sker alla MDT-konferenser på SU. Kontaktsjuksköterskor finns inom flera verksamheter men behöver utvecklas och fler behöver utbildas. Inom kirurgverksamheten bredd införs kontaktsjuksköterska till alla diagnoser. De har skapat riktlinjer för arbetsinnehåll och hur kontaktsjuksköterskan ska arbeta. Arbete är gjort för att säkerställa hur det aktiva överlämnandet ska ske mellan olika verksamheter/annan vårdgivare. Nationella palliativregistret används inom flera verksamheter som en del i förbättringsarbetet. NU-sjukvården har god täckningsgrad för registrering. Det finns en palliativ vårdavdelning på Uddevalla sjukhus, där det även finns ett mobilt palliativt team som servar 14 kommuner. Det palliativa teamet har ett nära samarbete med primärvården och kommuner. Teamet ger råd och stöd samt kompetensutveckling till andra verksamheter/vårdgivare i specialiserad palliativ vård. Genom att ha tillgång till CT- och i viss mån MR-tider som kan ges direkt till patienten vid första besök, minskar ledtiderna. Vårt mål är att minska oro och skapa trygghet hos patienter, genom en välstrukturerad och standardiserad utredningsprocess där patienten får samlad information och planering av vårdförloppet. Syftet är att minska den icke värdeskapande väntan. Individuell vårdplan Min vårdplan ökar delaktigheten med dialog och information. Den används på lungmottagningen. Inom bröst, prostata, 22

40 övre och nedre gastro finns en skriftlig plan som diskuteras tillsammans med patient och eventuell närstående. På kvinnokliniken är patienterna delaktiga i sin vård och behandling, men har ingen skriftlig vårdplan. Detta kommer att införas under tjocktarmscancer med bukhinnespridning är centraliserat till SU. Vidare är barnonkologin samlad till SU liksom cancergenetiken. All regionens strålbehandling ligger inom SU med utbudspunkter vid Sahlgrenska och vid Södra Älvsborgs sjukhus. Öppen retur finns inom kirurgkliniken för patienter som är inskrivna i palliativa teamet samt till patienter med aktiv cytostatikabehandling. Alla patienter med huvud- och halscancer samt gynekologisk cancer har öppen retur. Idag har inte patienter med lungcancer öppen retur, men detta planeras för införande under Koloskopiverksamheten i NU-sjukvården deltar i den screening som pågår inom Västra Götalandsregionen. I syfte att tillhandahålla ett sammanhållet och högkompetent team runt patienten där kontinuerlig patientnära kompetensutveckling och teamutveckling kan ske, ses behov av att ha även ha läkarkompetens i teamet på stadigvarande bas. Det säkerställer också en tryggare situation för våra sjuksköterskor som behöver råd i patientnära vårdsituationer. NU-sjukvården ser därmed behov av att anställa onkologer och ST-läkare i onkologi. Sahlgrenska Universitetssjukhuset Sahlgrenska Universitetssjukhuset har alla de modaliteter och specialiteter som behövs för ett modernt cancersjukhus. PET-CT tillgången kommer att öka i och med öppnandet av det regionala Bild och Interventionscentrum (BOIC). Sjukhuset har bland annat. centraliserat regionalt ansvar för vissa mera specialiserade tumöråtgärder som kirurgi vid pancreas-, matstrups-, magsäcks-, äggstocks, öron-näs-halscancer, hjärntumörer, lungcan-cer, barncancer, sarkom, endokrina tumörer, testis- och njurcancer och för medicinsk onkologi av de mindre vanliga tumörsjukdomarna. Behandlingen HIPEC (hyperterm intraperitoneal cytostatikaterapi) vid För de vanliga folksjukdomarna bröst-, prostata-, tjocktarm och lungcancer bedrivs länssjukvård för boende i Göteborg. SU har multidisciplinära konferenser inom i stort sett alla diagnosområden. Vissa av dessa är telemedicinska multidisciplinära konferenser med möjlighet att koppla upp sig från sjukhusen i regionen. SU arbetar med värdebaserad vård och utvecklingsarbete pågår med de integrerade multidisciplinära vårdprocesserna för att se vad som skapar värde för patienterna. I dessa arbeten genomförs processkartläggningar och med patientmedverkan skapas uppföljningskort för att följa vad som ur patientens perspektiv är värdeskapande. Metodiken innefattar också att ställa patientnyttan i relation till kostnaden för åtgärderna i enlighet med den metodik som framtagits av Michael Porter vid Harvard University, Boston. Prostatacancer och bröstcancer är de diagnosgrupper inom cancerområdet hittills startat arbetet med värdebaserad vård (arbete med flera andra icke-cancer diagnoser pågår). Framöver planeras att gå vidare med många andra diagnosgrupper. Detta är viktigt inte minst inom cancerområdet där många specialiteter är inblandade i patientens vård. FoU om tumörsjukdomarna är en väsentlig del av vården och i samarbete med akademin finns inom SU såväl klinisk som translationell forskning inom flera diagnosområden. Kliniska prövningar inom cancerfältet är angelägna och regionen har Go- 23

41 thia Forum inom SU som regional hub för detta. I samarbete med Gothia Forum finns också kliniska prövningsenheter inom verksamheterna, bl.a. en stor enhet vid Jubileumskliniken som utgör hub för många stora läkemedelsprövningar inom cancerområdet där flera olika sjukhus i regionen ingår. Skaraborgs sjukhus Inom sjukhuset pågår ett kontinuerligt utvecklingsarbete. Viktiga förbättringar inom cancervården under de senaste åren är att en palliativ vårdavdelning har öppnats på sjukhuset i Skövde och att urologpatienter kan få cytostatikabehandlingar i Skaraborg och inte som tidigare behöva åka till Borås. Cancervården på sjukhuset arbetar med att öka delaktigheten för patienter och närstående. Inom bröstcancervården, till exempel, finns ett arbetssätt med rosa boken, en bok där individuella uppgifter som patienten tar med sig i vårdkedjan. Liknade arbetssätt finns inom ett forskningsprojekt inom kolorektalcancervården, som sjukhuset deltar i. Arbetssättet syftar till att göra patienten mer delaktig i sin vård. Patienter med cancer erbjuds kontaktsjuksköterska inom flera verksamheter. Behovet av kontaktsjuksköterskor har inventerats och successivt utbildas fler kontaktsjuksköterskor. Sjukhuset arbetar hälsofrämjande med fokus på riskfaktorerna rökning och alkohol. Inom kirurgi och urologi arbetar klinikerna med rökstopp inför operation. Hudkliniken arbetar preventivt. Sjukhuset har uppmärksammat brister i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen av cancerpatienter och ska arbeta med förbättringar av denna process under Andra förbättringar som sjukhuset framhåller är det regionala samarbetet med MDT-konferenser, vårdprocesser, processägare och de regelmässiga dialogmötena samt tillgång till mobila palliativa team i Skaraborg. Sjukhuset har en tydlig brist på onkologer och planerar för en förbättrad 24

42 kompetensförsörjning. Det nuvarande behovet bedöms till fyra onkologer och en ST-läkare. Sjukhuset har för närvarande en onkolog anställd (0,8 årsarbetare). En plan för den onkologiska verksamheten på SkaS kommer att tas fram och i en utbyggd verksamhet bedöms åtta onkologer och två ST-läkare komma att behövas. Sjukhuset önskar att en regional strategi och handlingsplan för onkologisk behandling tas fram under de närmaste åren. Södra Älvsborgs sjukhus Södra Älvsborgs sjukhus (SÄS) har tidigare haft en egen onkologklinik och sedermera sektionen medicinsk onkologi. Under det senaste året har det anställts fler onkologer och den stafettläkarlinje sektionen har haft har avslutats. Nya ST-läkare har också rekryterats och behovet för nyrekryteringar är relativt litet i dagsläget. Från och med i år kraftsamlas cancervården genom att göra hematologi, medicinsk onkologi och lungmedicin till en egen sektion. Ökad incidens av vissa cancerformer, särskilt hudcancer, och kraftigt ökande remissinflöde utgör en reell utmaning på SÄS. Palliativ vård har förstärkts med fler läkare under 2014 och det palliativa teamet har drivit sjukhusinterna utbildningar och även utbildning riktad till kommunsköterskor. SÄS har arbetat med sjukhusövergripande patientprocesser sedan många år. Processer inom colorektalcancer, bröstcancer och lungcancer har bidragit till kortare ledtider och högre kvalitet. Bland annat ingår EBUS-bronkoskopi numera i utredningsarsenalen vilket har stärkt diagnostiken, ökat träffsäkerhet samt minskat antalet rebronkoskopier. Processen misstänkt malignitet och prostatacancer är igångsatta under det senaste året. En utökad patientmedverkan i alla SÄS processer är en utmaning inför de kommande åren. Kompetensförsörjning av sjuksköterskor och läkare är centralt inom cancervården. Inom hematologi har kompetensen stärkts och säkrats beträffande specialister och ST-läkare för de närmaste åren. Det råder en stor brist på specialister inom lungmedicin och under våren 2015 kommer en nytillsatt koordinerande sjuksköterska inom lungcancerprocessen att avlasta läkarna administrativa uppgifter. Successivt har fler patientgrupper fått kontaktsjuksköterskor och fr.o.m centraliseras cytostatika verksamheten till Borås. Metodutveckling inom kirurgi och gynekologi och behov av nya, kostsamma tekniker är en utmaning både gällande kompetens och ekonomi. Särskilda satsningar på hälsofrämjande arbete har skett under de senaste åren. Tjänster har allokerats i detta syfte med inriktning på rökavvänjning och fysisk aktivitet på recept. Sjukhuset har egna rökavvänjningssköterskor och rökanamnes samt rökstopp inför operation har spridits brett. Medicinsk kvalitet inklusive kvalitetsindikatorer inom cancervård ingår i sjukhusets och klinikernas verksamhetsplaner. Uppföljning sker via processer och klinikernas månadsuppföljningar. Centralisering av olika cancerbehandlingar i VGR ställer utökade logistikkrav. Standardiserade kontaktvägar och vårdförlopp behövs för att arbetssättet ska fungera optimalt. 25

43 250 sjuksköterskor och undersköterskor har utbildats i cytostatikabehandling Aktiviteter och resultat en sammanfattning Tillsammans har de lokala och regionala utvecklingsinsatserna i västra sjukvårdsregionen inneburit att Patienter och närstående har blivit mer delaktiga i sin vård och medverkar i utvecklingen av cancervården Ett patient- och närståendeperspektivråd (PNP-råd) har bildats. Rådet är en remissinstans och tar även fram egna förbättringsförslag. Utbildning för patient- och närståendeföreträdare har genomförts. I region Halland har ett patient- och närståenderåd bildats. Metodstöd för BVCs arbete med sunda solvanor har tagits fram och sprids nu i VGR Allmän vaccination mot HPV-infektion har inletts för att långsiktigt ytterligare minska incidensen av cervixcancer Programmet för cervixcancerprevention har resulterat i att västra regionen har landets lägsta incidens av livmoderhalscancer Riktade insatser med invånarmedverkan har ökat deltagandet i cervixcancerprevention och screening-mammografi En studie för metodval vid införande av allmän screening för koloncancer har startat Tillgängligheten till koloskopier har förbättrats Regional medicinsk riktlinje avseende Välgrundad misstanke om cancer har fastställts och har börjat implementeras. Fler patienter genomgår PET/CT undersökning för stadieindelning av tumörsjukdom Fler patienter bedöms på Multidisciplinära konferenser (MDT) för att kunna ge bästa möjliga vård Fler patienter får en fast vårdkontakt genom tillkomsten av fler kontaktsjuksköterskor Väntetider inom patientprocesser har förkortats. Ett exempel är huvudhalscancer där tiden från remissankomst till behandlingsbeslut har förkortats med tio dagar de senaste sex åren för 80 procent av patienterna. En specialiserad mottagning för cancerrehabilitering har startat där främst patienter som fått strålbehandling mot bäckenområdet har 26

44 uppmärksammats. En uppföljningsmottagning för unga vuxna som behandlats för cancer som barn har startat (ca 150 patienter hittills) Ett samverkansprojekt med Försäkringskassan har genomförts vid SU för att undersöka förebyggande sjukpenning för bröstcancerpatienter under behandling Den palliativa vården har utvecklats och når fler patienter och närstående som har behov stöd, smärtlindring med mera. Dödligheten i cancer minskar Kontaktsjuksköterskeutbildning har genomförts och en ny kurs har startat. Ett flertal läkare har genomgått utbildning om brytpunktssamtal, Det nödvändiga samtalet. Utbildningsfilm för brytpunktssamtal och en kom-ihåg-sticka har tagits fram. Utbildningsfilm för patient- och närståendeföreträdare om tidig upptäckt har producerats. Lathund i form av en vikbar folder för allmänläkare med alarmsymtom och allmänna symtom som kan signalera cancer har tagits fram och sprids i vården. Forskning pågår avseende tidig upptäckt av cancer med alarmsymtom och allmänna symtom i primärvården hos cancerpatienter med de sex vanligaste cancerdiagnoserna när de söker hos sin allmänläkare ett år före cancerdiagnos. Utbildning av allmänläkare och kontaktsjuksköterskor om tidig upptäckt av cancer har påbörjats. 250 sjuksköterskor och undersköterskor har utbildats i cytostatikahantering En utbildning i bemötande av cancerpatienter och dess närstående för olika myndigheter och vården har tagits fram som ett resultat av samarbete med Försäkringskassan. Den strategiska handlingsplanen för kompetensförsörjning har avrapporterats En strategi för kompetensutveckling ur ett processperspektiv har utvecklats. Lärande nätverk för sjuksköterskor, kuratorer, sjukgymnaster och dietister har startats. Den kliniska forskarskolan har examinerat forskarstuderande 27

45 Under de senaste 4 åren har ett flertal medicinska riktlinjer färdiställts. Beslut har fattats om en regional patientprocessmodell vilken överensstämmer med arbetssättet inom RCC. Ett flertal regionala medicinska riktlinjer har färdigställts under den senaste 4 åren. Regionuppdrag har beslutats rörande nationella riktlinjer för lungcancer, bröstcancer, prostatacancer, kolorektalcancer och palliativ vård Flera kvalitetsregister har utvecklats på och/eller överförts till den gemensamma Registerplattformen INCA. Klinikernas åtkomst till egna data för verksamhetsutveckling har förbättrats. Kostnadsdata (KPP) har inkluderats i arsenalen för stödet till de regionala processägarnas analyser av patientprocesserna. Kvalitetsdata diskuteras vid årligen återkommande lokala dialogmöten Regionala beslut har fattats avseende nivåstrukturering för ovarialcancer, endometriecancer, njurcancer, avancerad blåscancer, rektalcancer och ventrikelcancer. Ökade möjligheter att följa patienterna genom patientprocesserna genom utveckling av utdata ur journalsystemet VAS i Region Halland. Ett systematiskt arbetssätt med ordnat införande av nya läkemedel, metoder och medicinska riktlinjer i vården med regionala beslut, introduktionsfinansiering med mera har utvecklats i VGR. Ett stort antal nya cancerläkemedel har introducerats efter beslut om ordnat införande. En nationell arbetsgrupp inom RCC i Samverkan har medverkat i projektet Nya läkemedelsterapier (NLT), som har övergått i ordinarie verksamhet En nationell arbetsgrupp har bildats för nationell nivåstrukturering, beslut om peniscancer har fattats. Regionalt cancercentrum har samlokaliserats med Registercentrum. 28

46 Stora utmaningar Trots ett omfattande och fortlöpande utvecklingsarbete så står cancervården inför stora utmaningar under de närmaste åren. I dessa utmaningar ingår att ett ökat antal personer insjuknar i cancer per år fler patienter lever med cancer som en kronisk sjukdom erbjuda patienter och närstående att vara medskapare i vården ge fler patienter möjlighet att delta i kliniska forskningsstudier ge patienter och närstående en jämlik cancervård i ökad omfattning arbeta förebyggande och hälsofrämjande upptäcka cancer tidigare för att bättre kunna behandla sjukdomen och öka möjligheterna till bot korta väntetider i vården och skapa sammanhållna patientprocesser förbättra cancerrehabilitering under patientens väg genom vården säkerställa en god kompetensförsörjning stödja forskning, lärande och utveckling av cancervården bygga en över tid hållbar cancervård 29

47 Jag vill fokusera ännu mer på att förbättra tillgängligheten för att skapa trygghet för patient och närstående. - Eva Andersson Kontaktsjuksköterska, SU 30

48 VISIONEN ÄNNU BÄTTRE CANCERVÅRD Visionen Ännu bättre cancervård lyder i sin helhet: För människors behov, genom människors samlade kompetens, med gemensamma resurser. I det här avsnittet utvecklar och förklarar vi de olika delarna i visionen. - För människors behov, All sjukvård finns till för att förebygga, bota och lindra konsekvenser av sjukdom. Cancervård innefattar i detta sammanhang hela vägen från förebyggande av sjukdom, screening, upptäckt av symptomgivande cancer, vård och behandling till vård i livets slutskede. Vården måste mer organiseras runt patienten med ett helhetsperspektiv, inte i första hand utifrån organisationens behov. Det handlar inte bara om patienter, det finns också behov hos närstående till den som får en cancerdiagnos; partner, barn, och föräldrar. Men en förutsättning för en ännu bättre cancervård är också att vi ser medarbetarnas behov av delaktighet, lärande och utveckling. - genom människors samlade kompetens, Det är tämligen självklart att en god vård bygger på kompetensen hos alla de som på ett eller annat sätt möter patienter och närstående. Läkare inom olika specialiteter, sjuksköterskor, undersköterskor, sekreterare, kuratorer, fysioterapeuter, arbetsterapeuter, dietister, logopeder, för att nämna några, medverkar med sin kompetens i den goda vården. I den fortsatta utvecklingen av cancervården har diagnostiken en viktig roll. En stor del utvecklingsarbetet handlar om hur regionen kan optimera 31

49 användningen av diagnostiska resurser för att bland annat tidigt upptäcka cancer, korta väntetider och genomföra samlade utredningar. I detta arbete är det angeläget att engagera diagnostiska verksamheter och företrädare för dessa verksamheter redan från start i det fortsatta utvecklingsarbetet. Diagnostikens medverkan skapar värde för både patienter och aktuella patientprocesser. Men kontinuerlig utveckling av vården med förändrade uppdrag och roller kräver också ett engagemang från administrativ och ekonomisk kompetens för att resursplanering ska bli se effektiv som möjligt. Sist men inte minst viktigt. I arbetet med att utveckla en ännu bättre cancervård måste ta tillvara patienters och närståendes kompetens. Det är de som kan ge som kan hjälpa oss att bli bättre i vårt bemötande och i vår tillgänglighet, medverka till att utveckla vår förmåga till kommunikation. Det är de som sitter i våra väntrum, det är de som ska läsa och förstå vår skrivna information. Det är deras val som utifrån gemensamt beskrivna behov ska styra vården. - med gemensamma resurser Att arbeta i sjukvården innebär också att man är med och tar ansvar för hur våra gemensamma skattepengar förvaltas. Skattemedlen används för behandlingar, vårdplatser, löner, lokaler och utrustning, Ett gemensamt ansvar för hur dessa resurser används innebär att det inte är en framkomlig väg att diskutera våra pengar när de begränsas till en avdelning, en verksamhet, ett sjukhus eller ett geografiskt område. En jämlik cancervård bygger på att vi använder våra gemensamma resurser så att en ännu bättre cancervård kommer alla till del. 32

50 HÅLLBAR UTVECKLING AV CANCERVÅRDEN Cancervården står inför stora utmaningar, som har beskrivits ovan, för att successivt kunna erbjuda patienter och närstående en ännu bättre cancervård. Samtidigt som arbete pågår för att förbättra kvalitet och tillgänglighet i cancervården så behöver ett målmedvetet arbete ske för att mer långsiktigt utveckla en hållbar cancervård. Hälso- och sjukvården i västra sjukvårdsregionen behöver utvecklas mot ett långsiktigt hållbart vårdsystem. Hållbarhet handlar i detta sammanhang om att utgå från medborgares och framtida patienters behov utifrån sociala, ekologiska och ekonomiska perspektiv. Resursutnyttjande, investeringar samt den medicinsktekniska och sociala utvecklingen behöver vara i harmoni med varandra så att de förstärker nuvarande och framtida förmågor att tillgodose mänskliga behov och förhoppningar. Det hållbara sjukvårdssystemet fyra förmågor Hållbar utveckling är ett dynamiskt begrepp som beskriver viktiga förmågor som systemet måste ha eller förvärva. Det är främst följande fyra förmågor som behöver utvecklas. 1. Förmåga att i all utveckling och förbättring utgå från hur värde skapas för nuvarande och framtida patienter och närstående, men också att bjuda in dessa aktörer att vara medskapare i vårdens utveckling. 2. Förmåga att arbeta med framförhållning att jobba uppströms i vårdprocesserna det vill säga både att främja hälsa och förebygga sjukdom och att förbättra och utveckla så tidigt som möjligt. Genom att skapa värde för patienter och närstående tidigt i vårdprocessen undviks onödigt lidande och större resursförbrukning senare i vårdprocessen. Denna strategi fokuserar på att fånga hur systemets och medarbetarnas förmågor kan utvecklas för att understödja en kontinuerlig utvecklingsprocess som kan hantera kommande utmaningar. 3. Förmåga att förstå vården som ett komplext system, där medarbetare med olika bakgrunder och erfarenheter kan uppfatta mening och innebörder olika. I ett komplext system skapas och tolkas strategier och aktiviteter i dialoger mellan medarbetare på olika nivåer i organisatio- 33

51 Att skapa värde Genom att skapa värde för patienter och närstående tidigt i vårdprocessen undviks onödigt lidande och större resursförbrukning senare i vårdprocessen. nen. Ny kunskap tillkommer såväl inifrån som utifrån och vidareutvecklas i systemet. Utvecklingen är därför inte alltid förutsägbar och en av ledningens främsta uppgifter blir att uppmuntra regelbundet återkommande lärandedialoger för att inspirera till gemensamt utvecklingsarbete för att ytterligare förstärka värdeskapandet för patienter och närstående. 4. Förmåga till anpassning, vilket innebär att de framgångsrikt kan hantera pågående krav och belastningar, till exempel från en omvärld i ständig förändring, utan att därmed förlora förmågan att möta framtida utmaningar. En förutsättning för hållbarhet och utveckling är att ett fortlöpande lärande sker individuellt, kollektivt och organisatoriskt. Genom lärprocesser kan kunskap utvecklas om hur anpassning kan ske och hållbarhet kan byggas på ett optimalt sätt. Ett hållbart vårdsystem delar i en helhet som skapar värde Mer konkret innebär hållbar utveckling ett större fokus på vårdens mikro-, meso- och makrosystem samt hur dessa kan sammanfogas i olika sätt (värdelogiker) att skapa värde för patienter och närstående. Det är i det tvärprofessionella vårdteamet som värde för patienter och närstående skapas och vårdbehov tillgodoses. Det är här som sjukvårdens värdeskapande erbjudande till patienter och närstående förverkligas. I organisatoriska sammanhang kallas detta ibland för mikrosystemet - den minsta funktionella enheten i vårdsystemet, till exempel en poliklinisk mottagningsenhet, en del av en vårdavdelning eller en del av en vårdcentral. Mikrosystemet är i sig ett komplext adaptivt system som har resurser både för att vårda en grupp patienter och för att utveckla själva vården. Den vård som ges i en sjukvårdsorganisation blir aldrig bättre än summan av den vård som ges av de ingående mikrosystemen. Flera stora studier har samstämmigt visat att effektiva och högpresterande mikrosystem kännetecknas av en kultur baserad på gemensamma värderingar, lärande och ömsesidig respekt, ett uttalat patientfokus, ett IT-stöd som är designat för att stödja vårdprocessen och att resultat från vårdprocessen hela tiden övervakas och inspirerar till förbättringsarbete. 34

52 Flera mikrosystem kan kopplas samman i processer eller inom större enheter: kliniker, vårdcentraler, sjukhus eller motsvarande (s.k. mesosystem). Flera mesosystem är i sin tur sammanlänkade i makrosystemet, landsting eller region. Framgångsrika vårdorganisationer har förmågan att på mesooch makronivå skapa bästa möjliga förutsättningar för utveckling, koordinering och integration av sina mikrosystem. Detta utgör ledningsfunktionens värdeskapande erbjudande till medarbetarna. Mikrosystemen kan kopplas och koordineras på olika sätt för att tillgodose olika patientgruppers behov. Dessa sätt att skapa värde, värdelogiker, är ett alternativt synsätt för att accelerera utvecklingen av vården. Olika patienter med olika diagnoser och i olika sjukdomsfaser har behov av olika insatser. De olika värdelogikerna hjälper oss att organisera mikro- och mesosystemen utifrån de behov som ska tillgodoses hos dessa patientgrupper. Tre olika värdelogiker förekommer ofta i vården värdekedjor, värdecenter och värdenätverk. En särskild beskrivning av de förmågor som organisationen måste förvärva genom lärande på olika nivåer återkommer som ett särskilt utvecklingsområde. Inom utvecklingsområde sex tas tre centrala fokusområden för en hållbar cancervård upp, verksamhetsutveckling, kompetensförsörjning och forskning. 35

53 Det är viktigt att det finns tillräckliga resurser för att möta behovet, inte bara inom specialistvården utan även inom primärvården - Malin Börjesson, - Sarvin Jamei Kurator/Socionom, SÄS överläkare SÄS 36

54 STRATEGISKA UTVECKLINGSOMRÅDEN I detta avsnitt i utvecklingsplanen anges den fortsatta inriktningen på utvecklingsarbetet inom cancervården i västra sjukvårdsregionen de närmaste 5 10 åren. Inriktningen beskrivs med hjälp av följande sex utvecklingsområden: Patientperspektiv i en behovsstyrd cancervård Förebyggande insatser och evidensbaserad screening Tidig upptäckt av cancer Sammanhållna patientprocesser God palliativ vård Kompetensförsörjning, forskning och verksamhetsutveckling För de olika utvecklingsområdena anges ett inriktningsmål och arbetet struktureras i flera fokusområden, sammanlagt ingår 23 fokusområden i utvecklingsplanen. Inom varje fokusområde beskrivs utvecklingsarbetet uppdelat på tre organisatoriska nivåer, regionnivå, förvaltningsnivå och verksamhetsnivå. Arbetet på de tre nivåerna och samarbetet mellan nivåerna ska leda till att de angivna inriktningsmålen uppnås. Utvecklingsområde 1: Patientperspektiv i en behovsstyrd cancervård Inriktningsmål: Alla insatser görs med person/patientperspektiv och ges efter behov. Ökad delaktighet och medverkan Under de senaste åren har patienters och närståendes delaktighet och medverkan i cancervården ökat. Något som möjliggjort detta är att alltfler kontaktsjuksköterskor har utbildats och arbetar i cancervården. Alla patienter i cancervården ska erbjudas en kontaktsjuksköterska. Kontaktsjuksköterskan har fortlöpande kontakt med patient och närstående, informerar om kommande steg i vården, svarar på frågor, bevakar aktivt väntetider 37

55 och kan ge stöd till patient och närstående vid behov. Hösten 2014 finns cirka 200 kontaktsjuksköterskor inom 18 diagnosområden i västra sjukvårdsregionen, men det finns behov av att utbilda och tillsätta fler. En välinformerad patient som är delaktig i sin vård och behandling känner sig ofta tryggare. Med ökad kunskap kan patienter aktivt medverka till att målen för vården uppnås med bättre livskvalitet och ökad trygghet för både patient och närstående. Planeringen av vården dokumenteras i en individuell vårdplan för varje patient Min vårdplan. Min vårdplan ägs av patienten och skrivs av patienten och kontaktssjuksköterskan tillsammans. Modellen för Min vårdplan har utvecklats nationellt och kommer att integreras i alla nationella och regionala vårdprogram. Se vidare fokusområde Fast vårdkontakt och Min vårdplan nedan. Arbete pågår för att ytterligare stärka patientperspektivet i cancervården genom att bland annat engagera patient- och närståenderepresentanter i cancervårdens utformning och utveckling. RCC väst har bildat ett patientoch närståendeperspektivråd (PNP-rådet), som arbetar för att patienters och närståendes perspektiv ska genomsyra alla förbättringsarbeten. Rådet arbetar särskilt med följande områden, bemötande och kommunikation, psykosocialt stöd och cancerrehabilitering, min vårdplan samt helhetsansvar. PNP-rådet har även genomfört utbildning av patient- och närståendeföreträdare i regionen och där deltagarna i stor utsträckning har styrt innehållet. Arbetssätt och metoder har utvecklats de senaste åren i sjukvårdsregionen med syfte att fler patienter och närstående ska kunna medverka i cancervårdens förbättringsarbete. Ett exempel är 4 Stegs metoden om att förbättra kommunikation, bemötande, service och miljö. Patienter, närstående och vårdpersonal arbetar genom metoden fram förbättringsförslag som sedan genomförs inom nämnda områden i cancervården. Ett annat exempel är Upplevelseböcker, som är en metod för att ta vara på de erfarenheter som görs av patienter, närstående och vårdpersonal med syfte att förbättra vårdprocesserna, öka patientsäkerheten och förbättra patienternas upplevelser av cancervården. Metoden används nu inom flera verksamheter i cancervården. Sammantaget har ett aktivt utvecklingsarbete genomförts under de senaste åren för att bättre stödja patienters och närståendes delaktighet i vården och att använda patienter och närstående som en resurs i arbetet med att utveckla cancervården. Detta utvecklingsarbete behöver fortsätta och vidareutvecklas under de kommande åren. Fokusområde Regional nivå Förvaltningsnivå Verksamhetsnivå Patienters och närståendes delaktighet i sin vård och i utvecklingen av cancervården Arrangera utbildningar, bland annat för kontaktssjuksköterskor. Sprida goda exempel på patientmedverkan. Stödja verksamheterna i införande av arbetssätt som tar in regelbunden återkoppling från patienter och närstående som underlag för förbättringsarbete. Säkerställande av patientmedverkan i utvecklingen av de lokala processerna. Utveckla arbetssätt med regelbunden återkoppling från patienter och närstående som underlag för förbättringsarbete. Vara motorer i cancervårdens processarbete. Kontinuerligt deltagande av patienter i utvecklingsarbete 38

56 Behovsstyrd cancervård Det grundläggande målet för svensk hälso- och sjukvård en vård på lika villkor för hela befolkningen innebär att alla medborgare oavsett bakgrund eller bostadsort ska ha möjlighet att bevara en god hälsa och få en likvärdig vård baserad på bästa tillgängliga kunskap. Dagens cancervård är inte jämlik när det gäller vem som drabbas av cancer och vem som överlever. Enligt den nationella cancerstrategin 2009 finns sociala skillnader i risken att utveckla cancer. Några exempel är att: lågutbildade kvinnor hade större risk för att få bland annat lung- och livmoderhalscancer. universitetsutbildade män hade en högre risk att utveckla tjocktarmsoch prostatacancer, malignt melanom, skivepitelcancer i huden och cancer i nervsystemet. universitetsutbildade kvinnor hade lägre risk att drabbas av lung- och livmoderhalscancer medan risken för malignt melanom, skivepitelcancer i huden och bröstcancer var högre. invandrare som kommit till Sverige i vuxen ålder hade en annan riskprofil än jämfört med personer födda i Sverige. Invandrade män hade en förhöjd risk för urinblåse-, testikel- och lungcancer medan invandrade kvinnor hade en lägre risk att drabbas av bröst-, livmoderhals-, livmoder- och äggstockscancer. De här skillnaderna kunde i stor utsträckning hänföras till cancermönster i ursprungslandet. Bland andra generationens invandrare skiljde sig inte cancerriskerna avsevärt från dem med två svenskfödda föräldrar. Därtill kan läggas att överlevnaden i bröstcancer var kortare bland kvinnor som lever under sämre socioekonomiska förhållanden. Skillnaden var mest uttalad bland kvinnor under 50 år. Ytterligare exempel ges i Socialstyrelsens utvärdering 2013 av bröst-, prostata-, tjock- och ändtarmscancervården. I utvärderingen konstaterades att för samtliga indikatorer inom tjock- och ändtarmscancervården fick personer med lägre utbildningsnivå i mindre utsträckning de åtgärder som rekommenderades i de nationella riktlinjerna eller hade ett sämre resultat än de med högre utbildning. Samma tendens, fast i mindre utsträckning, fanns även för indikatorerna inom bröst- och prostatacancervården. Denna och andra utvärderingar visar att cancervården inte fullt ut ges efter behov och att det finns anledning att arbeta systematiskt för att öka jämlikheten i cancervården. Fokusområde Regional nivå Förvaltningsnivå Verksamhetsnivå Behovsstyrning Följa upp cancervården ur jämlikhetsperspektiv och återkoppla resultat. Sprida goda exempel på arbete för jämlik vård. Efterfråga resultat och arbetssätt från verksamheterna. Stödja verksamheterna att kontinuerligt följa upp sina resultat som ett underlag för förbättringsarbete. Ha en kontinuerlig dialog om vårdinsatser ur jämlikhetsperspektiv och återkoppling av data som underlag för verksamhetsutveckling. 39

57 Utvecklingsområde 2: Förebyggande insatser och evidensbaserad screening Inriktningsmål: Hälsofrämjande och förebyggande insatser och evidensbaserad screening når både enskilda patienter och hela befolkningen Hälsofrämjande insatser En stor del av cancersjukdomarna har sin grund i våra levnadsvanor. Cancerfonden bedömer att minst vart tredje cancerfall skulle kunna förebyggas framför allt genom hälsosammare levnadsvanor. Tobaksrökning är den viktigaste riskfaktorn och orsakar omkring 5000 dödsfall i cancer per år i Sverige. Ohälsosamma matvanor och låg fysisk aktivitet kan ge övervikt och fetma, som i sig är riskfaktorer för ett flertal cancersjukdomar, bland annat bröstcancer, njurcancer och matstrupscancer. Hudcancer är den diagnosgrupp som ökar mest. Den allvarligaste formen orsakar över 500 dödsfall per år. Det finns ett klart samband mellan solvanor och hudcancer. Det finns därmed goda argument till varför hälso- och sjukvården och inte minst cancervården bör medverka i det hälsofrämjande arbetet med sin kunskap om risker för cancer och hur sjukdom kan förebyggas genom hälsosamma levnadsvanor. Det innebär att hälso- och sjukvården stödjer patienternas möjlighet att öka kontrollen över sin hälsa genom att erbjuda dem kunskap och verktyg för att förändra sina levnadsvanor. I Västra Götalandsregionen finns bland annat nätverket för hälsofrämjande hälsooch sjukvård och folkhälsosekretariatet som arbetar för att utveckla det hälsofrämjande arbetet. Under de senaste åren har RCC väst börjat stödja det hälsofrämjande arbetet. Ett exempel är att RCC väst och barnhälsovården har genomfört ett pilotprojekt med målgrupp föräldrar och barn för att ta fram information, verktyg och utbildning för att barnhälsovården i ökad omfattning ska kunna informera om sunda solvanor. Arbetssätt och verktyg kommer nu att spridas i hela VGR och spridas till andra landsting/regioner i landet. Inför sommaren 2014 startade Region Halland informationskampanjen Smart i solen med syftet att öka kunskaperna om hudcancer i den halländska befolkningen, särskilt hur invånarna kan minska riskerna genom goda solvanor. Detta är exempel på goda initiativ men ett bredare och kraftfullare arbete behöver utvecklas för att främja hälsosamma levnadsvanor för att förebygga cancer under de kommande åren. Fokusområde Regional nivå Förvaltningsnivå Verksamhetsnivå Hälsofrämjande insatser för patienter och befolkning. Delta i nätverket för hälsofrämjande hälsooch sjukvård och stödja projekt som ökar invånarnas kunskap och främjar hälsa. Sammanställa resultat av lokala handlingsplaner och återkoppla till förvaltningar. Stödja och säkerställa genomförande av egen handlingsplan och följa upp resultaten. Genomföra förvaltningens handlingsplan för hälsofrämjande vård. Medverka i dialog med invånarna utifrån verksamhetens kunskapsområden. 40

58 Förebyggande arbete Ungefär en tredjedel av all cancer skulle kunna förebyggas då flera riskfaktorer för cancer återfinns i människors levnadsvanor. Genom minskat tobaksbruk, sundare solvanor och ökad fysisk aktivitet skulle kunna förebygga att många invånare i västra sjukvårdsregionen utvecklar cancer. Primärvården och sjukhusen i regionen arbetar för att minska tobaksbruket genom att fråga patienter om tobaksbruk, informera om risker och erbjuda tobaksslutarstöd. Det är väl känt att patienter som upphör med tobaksbruk i samband med utredning och behandling kan få en bättre hälsa och livskvalitet jämfört med de som fortsätter röka som vanligt före och efter en operation. Övervikt och fetma är andra riskfaktorer för cancersjukdom. Primärvården och sjukhusen arbetar med Fysisk aktivitet på recept (FAR) som en metod för att motivera patienter att börja motionera regelbundet. Fysisk aktivitet är ett sätt att förebygga och/eller en del av att behandla sjukdom. Vid cancersjukdom kan fysisk aktivitet bidra till att öka den hälsorelaterade livskvaliteten. Uppföljning visar att det finns stora variationer i arbetet med förebyggande insatser i primärvården och på sjukhusen. En del verksamheter har utvecklat systematiska arbetssätt medan andra släpar efter. Variationerna visar att det finns betydande möjligheter att förbättra det förebyggande arbetet i många verksamheter. Fokusområde Regional nivå Förvaltningsnivå Verksamhetsnivå Primär och sekundär prevention Stödja till implementering av regionuppdrag/nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. RCC deltar i den regionala HFS-strukturen och stödjer projekt riktade till skola och befolkning. Följa upp det förebyggande arbetet och återkoppla resultat. Säkerställa implementering av regionuppdrag/nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Genomföra förebyggande arbete i enlighet med regionuppdrag/nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och redovisa resultat. 41

59 Evidensbaserad screening och vaccination Gynekologisk cellprovskontroll och mammografi är etablerade evidensbaserade screeningmetoder för att förebygga och tidigt upptäcka livmoderhalscancer och bröstcancer. Under 2013 kunde med glädje konstateras att incidensen av cervixcancer har sjunkit signifikant under de senaste åren. Från att incidensen år 2000 har legat över riksgenomsnittet har denna nu minskat till en nivå som ligger klart under genomsnittet för riket. Deltagandet i de gynekologiska cellprovskontrollerna har ökat och täckningsgraden har succesivt förbättrats och ligger nu högst bland storstadsregionerna i Sverige. En rad insatser har gjorts under perioden för att förbättra deltagandet: Förnyad inbjudan till de kvinnor som inte hörsammat en första inbjudan. Ökad anpassning av öppettider i primärvården. Genomarbetad och målgruppsanpassad inbjudan. Förkortad version av inbjudan på 10 språk bifogas med alla inbjudningar. Alla kvinnor får nu en bestämd tid för cellprov. Nytt kallelsesystem har utvecklats i regionen som bl.a. tillåter större flexibilitet i schemaläggning och att alla kvinnor kan enkelt omboka sin tid på internet. Rödrock, en stor trearmad randomiserad kontrollerad studie har genomförts i VGR och internationellt publicerad och erkänd kunskap har genererats för att underlätta för kvinnor som inte deltagit under flera år att ta prov. Dessa resultat har arbetats in i det nya vårdprogram som helt nyligen har fastställts av hälso- och sjukvårdsdirektören och hälsooch sjukvårdsutskottet. Genom de data som genererats av Cytburken konstaterades en lägre täckningsgrad i nordöstra Göteborg. Under genomfördes därför ett samarbetsprojekt lett av enheten för jämställd vård: Ta med en vän. Genom multipla interventioner såsom doulor, lokalradio, 42

60 annonsering i tvättstugor, provtagningbuss, anpassat informationsmaterial lyckades detta prisvinnande projekt öka deltagandet i nordöstra Göteborg, en ökning som kvarstår två år efter projektet. Som uppföljning av Ta med en vän genomfördes 2013 en uppmärksamhetsvecka Cellprovsveckan i Nordöstra stadsdelarna, som 2014 utökades till att omfatta alla barnmorskemottagningar i VGR/Halland. Resultat från veckan visar bland annat att information om vikten att ta cellprov i samband med uppmärksamhetsveckan nått kvinnor med arabiska, somaliska, kurdiska, persiska och ett flertal andra språk som förstaspråk. Möjligheten att ta prov i cellprovsbussen har nått kvinnor, som inte tagit prov på tio år eller mer att ta provet. Inom bröstcancerscreeningen har både generella och riktade insatser genomförts för att öka deltagandet. I de flesta områden i VGR har deltagandet i screening varit cirka 85 procent de senaste åren. I Göteborg med omkringliggande kommuner (Unilabs område) har deltagandet ökat från 66 procent 2008 till 80 procent 2013, en kraftig och glädjande ökning. Projekt har genomförts i nordöstra Göteborg i samverkan mellan Angereds närsjukhus, Unilabs och RCC väst för att öka deltagandet i screeningen. De nya arbetssätten som har utvecklats under projektet har blivit en del i den ordinarie verksamheten. HPVvaccination av flickor år för att förebygga livmoderhalscancer startade i västra sjukvårdsregionen VGR och Region Halland ansvarar för vaccinförsörjningen medan den kommunbaserade skolhälsovården ansvarar för vaccineringen. Deltagandet i vaccinationen har uppmätts till cirka 80 procent vilket motsvarar riksgenomsnittet, men ligger under det nationella målet om 90 procent. I likhet med övriga landet erbjuder landstinget kostnadsfri vaccination för tonårsflickor födda med en täckningsgrad som varierar från 30 till 70 procent, vilket också är under det nationella målet om 75 procent. Deltagandet i screeningen för livmoderhalscancer och bröstcancer har således förbättrats successivt de senaste åren genom ett fortlöpande utvecklingsarbete. För att upprätthålla och ytterligare förbättra deltagandet behövs ett fortsatt systematiskt arbete. Därtill behöver deltagandet i HPV-vaccinationen öka väsentligt för att långsiktigt ännu bättre kunna förebygga livmoderhalscancer. Fokusområde Regional nivå Förvaltningsnivå Verksamhetsnivå Riktade insatser till befolkningsgrupper med lågt deltagande i HPV-vaccination, gynekologisk cellprovskontroll och mammografi Följa upp täckningsgrad, analysera behov av riktade insatser, återkoppla till förvaltningarna. Stödja utveckling av arbetssätt och verktyg, initiera projekt för ökat deltagande. Initiera och stödja riktade insatser för att förbättra täckningsgraden. Delta i behovsoch insatsdialog med regional nivå. Vid behov genomföra riktade insatser för att förbättra täckningsgraden i områden med lågt deltagande. Följa upp och lära av erfarenheter. 43

61 Införande av nya screeningmetoder: kolorektalcancer Västra Götalandsregionen och Region Halland deltar i en nationell studie för att utveckla arbetssätt för organiserad kolorektalcancerscreening och för att få underlag för att välja metod för screening i tjocktarmen. Studien, som planeras pågå till och med 2018, kommer att ge underlag för ställningstagande till om denna screening ska erbjudas invånarna som en generell screeningundersökning för att förebygga tjocktarmscancer. Socialstyrelsen har under de senaste åren utvecklat en modell för att bedöma, införa och följa upp screeningprogram. Modellen består av tre huvudkomponenter, 15 bedömningskriterier, en arbetsprocess och en organisationsbeskrivning. Modellen är utvecklad för att kunna tillämpas oavsett vilket tillstånd screeningprogrammet avser upptäcka och åtgärda. Det slutliga utfallet av en genomgång av ett screeningprogram enligt modellen leder till en rekommendation från Socialstyrelsen. Rekommendationen kan vara att ett screeningprogram bör införas eller inte bör införas. Förslag till nya screeningprogram för att förebygga och tidigt upptäcka cancer kommer att utvecklas under de kommande åren. Att Socialstyrelsen bedömer och ger rekommendationer om nya screeningprogram kan ge underlag och vägledning för en jämlik vård i landet. Fokusområde Regional nivå Förvaltningsnivå Verksamhetsnivå Evidensbaserade screeningmetoder i cancervården, pågående nationell studie om kolorektalcancerscreening Följa arbetet med nationella kunskapsunderlag rörande screeningmetoder. Besluta om förutsättningar för införande av befolkningsbaserad kolorektalscreening inklusive gemensamt journalsystem för endoskopier Stödja och följa upp endoskopi- och patologienheternas arbete, skapa förutsättningar för genomförande av nationell studie. Införa gemensamt strukturerad dokumentation i journalsystem för endoskopier. Arbeta för god tillgänglighet till endoskopiundersökningar. Arbeta för optimala ledtider inom patologin. Vid behov utbilda sjuksköterskor till endoskopister. Utvecklingsområde 3: Tidig upptäckt av cancer Inriktningsmål: Cancervården arbetar för tidig upptäckt av cancer, utredningsresurser har hög tillgänglighet, arbetsfördelningen är tydlig och samarbetet är väl utvecklat mellan primärvård och sjukhus Tidig upptäckt I VGR finns en regional cancergaranti som innebär att besök hos sjukhusspecialist ska ske inom fjorton kalenderdagar för vuxna och inom två arbetsdagar för barn vid nyupptäckt cancer och vid välgrundad misstanke om cancersjukdom. Detta gäller de cancerformer där väntetiden har 44

62 relevans för prognosen. Uppfyllandet av cancergarantin ställer krav på ett väl fungerande samarbete mellan primärvården och sjukhusen i regionen. Primärvården har en nyckelroll när det gäller tidig upptäckt av cancersjukdom. De flesta patienter som får en cancerdiagnos har sökt i primärvården för sina symtom. Till stöd för arbetet med att identifiera misstanke om cancer har en regional medicinsk riktlinje utarbetats som definierar kriterier för välgrundad misstanke om cancer för fem cancerformer: blodcancer, lungcancer, cancer i bröst, magtarmkanal, bukhåla och sköldkörtel, gynekologisk cancer samt urologisk cancer. I riktlinjen beskrivs vilka kriterier i form av kliniska-, röntgenologiska-, laboratoriemedicinska-, och endoskopiska fynd samt symtom som gäller för att en remiss om välgrundad misstanke om cancer ska vara uppfylld och patienten från primärvården eller annan specialistklinik ska erbjudas besök hos sjukhusspecialist. Alarmsymtom och allmänna symtom som kan signalera cancer är en lathund som ska underlätta allmänläkarnas arbete med att identifiera patienter med misstänkt cancer. Den regionala medicinska riktlinjen och lathunden ska spridas genom utbildningar för allmänläkare. Stort intresse för lathunden har visats från bland annat Region Halland och andra delar av landet. Vidare har en utbildningsfilm Tidig upptäckt och screening av cancer tagits fram. Filmen vänder sig patientföreträdare inom de sex sjukvårdsregionerna i landet. Filmen är ett led i utbildningen av patientföreträdare och har spelats in med stöd av SKL. Inom RCC väst genomförs forskningsprojektet Tidig upptäckt av cancer med alarmsymtom och allmänna symtom i primärvården för att få mer kunskap om tidiga symtom och kombinationer av alarmsymtom och allmänna symtom som föregår de sex vanligaste cancersjukdomarna. Syftet är att i förlängningen identifiera cancersjukdom ännu tidigare. Studien baseras på det regionala cancerregistret och totalt ingår mer än patienter. Resultat av forskningsprojektet planeras kunna redovisas De diagnostiska verksamheterna bör delta från start i de utvecklingsarbeten som görs i sjukvårdsregionen för att tidigt upptäcka cancer. Det är vidare angeläget att systematiska arbetssätt för att tidigt upptäcka cancer fortsätter att utvecklas och integreras i hela hälso- och sjukvården i regionen. Fokusområde Regional nivå Förvaltningsnivå Verksamhetsnivå Upptäckt av cancer i tidigt stadium Följa upp täckningsgrad, analysera behov av riktade insatser, återkoppla till förvaltningarna. Stödja utveckling av arbetssätt och verktyg, initiera projekt för ökat deltagande. Stödja och följa upp utveckling av nya arbetssätt och implementering av RMR i berörda verksamheter. Utveckla arbetssätt och rutiner för tidig upptäckt av cancer med stöd av RMR om välgrundad misstanke om cancer och lathund om alarmsymtom och allmänna symtom på cancer. Återkomma med idéer om förbättring av RMR. 45

63 Väntetider vid misstänkt cancer Väntetiderna för patienter med symptom som inger misstanke om cancer är ofta långa. De regionala väntetiderna från remiss till primära utredningar varierar stort mellan cancervården i olika landsting. Svårigheterna att minska väntetiden hänger ofta samman med bristande tillgång till röntgen och endoskopiska undersökningar. Förklaringen kan delvis också vara att (cancer)vården traditionellt är organiserad för resurseffektivitet och inte för att skapa effektiva patientflöden. Tillgängligheten till diagnostiska undersökningar på sjukhusen behöver förbättras. Svarstiderna på remisser om misstänkt cancer från primärvården behöver förkortas. Dessa tider ingår bara delvis i de standardiserade vårdförloppen som beskrivs nedan (Fokusområde kortare väntetider). Ett målmedvetet arbete behöver genomföras för att förbättra tillgängligheten och svarstider generellt definieras Fokusområde Regional nivå Förvaltningsnivå Verksamhetsnivå Väntetider vid misstänkt cancer Besluta om rekommenderad svars-tid på remisser om misstänkt cancer. Stödja arbetet med att förbättra tillgängligheten till diagnostiska undersökningar. Stödja och följa upp verksamheternas arbete med att förbättra tillgängligheten till diagnostiska undersökningar. Arbeta för att förbättra tillgängligheten till diagnostiska undersökningar för patienter med misstänkt cancer. Eftersträva att följa svarstider där beslut om sådana fastställts. 46

64 Det är viktigt att ha med rehabilitering redan från början. Att redan vid diagnostisering lyfta fram ett rehabiliterande synsätt och upprätta en individuell rehabiliteringsplan tillsammans med patienten. - Johanna Tallbacka Sjukgymnast, Skaraborgs Sjukhus Skövde 47

65 Samlad utredning Det finns personer som söker vård för ospecifika och allvarliga symtom på sjukdom som kan vara svåra att diagnostisera. Följden kan vara utredningar som drar ut på tiden och där olika undersökningar utförs efter varandra för att utröna orsakerna till symtomen. De långa utredningarna är ofta påfrestande för patienterna och tids- och resurskrävande för vården. I Danmark har under de senaste åren etablerats diagnostiska centrum för att genomföra en samlad utredning av dessa patienters symtom med syfte att minska patienternas lidande och resursåtgången i vården. Mot bakgrund av de positiva erfarenheterna i Danmark etablerades det första diagnos tiska centrumet i Kristianstad Utvärdering pågår av verksamheten i Kristianstad, men hittills har de positiva erfarenheterna från Danmark bekräftats. En samlad utredning av ett diagnostiskt centrum kommer snabbare fram till en diagnos än det vanliga utredningssättet. Ungefär 20 procent av patienterna får efter utredning en cancerdiagnos. I VGR har regionfullmäktige beslutat att förutsättningarna för att skapa diagnostiska centrum i regionen ska utredas. RCC väst genomför utredningen tillsammans med berörda sektorsråd. Fokusområde Regional nivå Förvaltningsnivå Verksamhetsnivå Samlad utredning med korta väntetider för patienter med allvarliga och diffusa symtom Utreda och besluta om införande av diagnostiska centra i VGR. Stödja införande och följa upp utfall. Delta i utredning om diagnostiskt centrum. Etablera diagnostiskt centrum efter regionalt beslut och följa upp verksamheten. Organisera utredning med korta väntetider inom ramen för diagnostiskt centrum. Komma med idéer om hur diagnostiskt centrum kan vidareutvecklas. 48

66 Arbetsfördelning och samarbete Patientens väg genom vård underlättas av en tydlig arbetsfördelning och ett väl fungerande samarbete mellan primärvård och sjukhus. Arbete pågår för att tydliggöra arbetsfördelningen bland annat genom att den beskrivs i alla regionala vårdprogram och riktlinjer för cancervården. Att optimera arbetsfördelning och utveckla samarbete inom cancervården är ett kontinuerligt arbete. En viktig åtgärd för att underlätta patientens väg i vården är att tydliggöra remissvägarna mellan primärvården och sjukhusen i regionen. Detta bör i första hand ske genom lokala överenskommelser mellan primärvård och sjukhus. Ett fortsatt arbete bör inriktas på att lokala överenskommelser där sådana saknas och att etablera gemensam uppföljning och dialog mellan primärvård och sjukhus om arbetsfördelning och samarbete. Fokusområde Regional nivå Förvaltningsnivå Verksamhetsnivå Arbetsfördelning och samarbete mellan primärvård och sjukhus. Utarbeta och uppdatera regionala medicinska / administrativa riktlinjer. Besluta om och följa upp arbetsfördelningen och samarbete mellan primärvården och sjukhus per sjukhusområde. Träffa lokala överenskommelser mellan primärvårde och sjukhus om remissvägar. Genomföra gemensam uppföljning och dialog sjukhus - primärvård av arbetsfördelning och samarbete per sjukhusområde av bland annat ledtider vid inremittering och stadier vid diagnos samt svarstider på remisser om misstänkt cancer. Tillämpa gällande reginala riktlinjer och lokala överenskommelser om remissvägar. Medverka i gemensam uppföljning och dialog sjukhus - primärvården bland annat ledtider och stadier vid diagnos och svarstider på remisser om misstänkt cancer. 49

67 Utvecklingsområde 4: Sammanhållna patientprocesser Inriktningsmål: Cancervården erbjuder kunskapsbaserade och väl sammanhållna patientprocesser med korta väntetider, hög medicinsk kvalitet, fast vårdkontakt och god cancerrehabilitering Kunskapsbaserad vård I Västra Götalandsregionen pågår arbete för att ta fram och tillhandahålla bästa tillgängliga medicinska kunskap som vägledning och stöd för utredning och behandling av olika patientgrupper i vården. Arbetet dokumenteras i regionala medicinska riktlinjer, regionuppdrag till följd av nya nationella riktlinjer och i ordnat införande av nya läkemedel och andra medicinska metoder i vården. Det finns en osäkerhet om hur denna kunskap omsätts i vårdpraxis i hälso- och sjukvården och i vilken utsträckning som den kommer patienterna till del. Det finns behov av att förbättra kunskapen om följsamheten till medicinska riktlinjer och metoder som bygger på bästa tillgängliga kunskap och vad som påverkar hur medicinska riktlinjer med mera integreras i vårdpraxis. Arbetssätt och verktyg för att stödja en systematisk implementering av nya riktlinjer och metoder i vården behöver utvecklas. Fokusområde Regional nivå Förvaltningsnivå Verksamhetsnivå Kunskapsstyrning av cancervårde processer Utarbeta, uppdatera och besluta om RMR. Följa upp och regelbundet återkoppla till förvaltningar och verksamheter om variationer i följsamhet till RMR. Stödja arbetet med systematisk uppföljning, lärande och utveckling på verksamhetsnivå. Utveckla arbetssätt och rutiner för systematisk uppföljnng och återkoppling av följsamhet till RMR som underlag för förbättringsarbete. MEdverkan i regionalt arbete med riktlinjer och kvalitetsregister. 50

68 Sammanhållna patientprocesser I VGR har en modell för regionala patientprocesser utarbetats och fastställts under våren Modellen ska stödja arbetet för mer enhetliga och standardiserade patientprocesser med målet att erbjuda berörda patienter en god vård. Arbete pågår för att skapa sammanhållna tydliga patientprocesser i cancervården. I de regionala processägarnas uppdrag ingår att stödja lokalt processansvariga och chefers arbete med att utveckla patientprocesserna. Det sker bland annat genom att ta fram och uppdatera regionala vårdprogram, ha regelbundna utvecklingsdialoger och följa upp patientprocessernas resultat och återkoppla dessa till lokala processledare och chefer. Centrala delar i arbetet de närmaste åren är att stödja utvecklingen av lokala och regionala patientprocesser, utse lokalt processansvariga och ge dem tydliga uppdrag och att prioritera regelbundna utvecklingsdialoger mellan lokal och regional nivå. Fokusområde Regional nivå Förvaltningsnivå Verksamhetsnivå Sammanhållna och tydliga lokala patientprocesser Besluta om regional arbetsfördelning. Stödja lokala processer genom regionala processägare och regelbunden utvecklingsdialog. Besluta om och säkerställa lokal struktur och arbetsformer för lokala patientprocesser med koppling till regionala processer. Utveckling av patientprocesser och rutiner tillsammans med lokalt processansvariga och berörda verksamheter genom bland annat deltagande i utvecklingsdialog. 51

69 Det handlar inte bara om kvantitet, jag vill fokusera på att öka kvalitén på vården och då tror jag på att skapa ett starkt team. - Bengt K Karlsson Verksamhetschef, Varbergssjukhus

70 Kortare väntetider Nationella uppföljningar av cancervården visar att väntetiderna ofta är långa från remiss till första behandling och att det finns betydande variationer i väntetiderna mellan olika delar av landet. Till exempel för njurcancer varierar väntetiden från 38 till 105 dagar, för lungcancer från 18 till 56 dagar och för prostatacancer (intermediär och högriskgrupp) från 111 till 251 dagar (Källa: Väntetider i cancervården. Delrapport oktober Socialstyrelsen.) Arbetet med att minska väntetiderna från remiss till behandling har hittills resulterat i mindre förbättringar av väntetiderna, men inga avgörande framsteg. Med anledning därav har regeringen har beslutat att avsätta 500 miljoner kronor per år under perioden för att korta väntetiderna i cancervården. Socialdepartementet planerar att träffa en överenskommelse med SKL om arbetet Varje landsting får ta beslut om delta gande i projektet för att få ta del av avsatta medel. En första överenskommelse har träffats mellan socialdepartementet och SKL om arbetet hösten I överenskommelsen ingår att ta fram underlag för fem standardiserade vårdförlopp med hjälp av RCC i samverkan. SKL undersöker samtidigt förutsättningarna för att mäta och följa införandet av standardiserade vårdförlopp via landstingens vårdadministrativa system. I överenskommelsen ingår vidare ett uppdrag till RCC Sydöst att ta fram förslag till PREM-frågor (PREM; Patient Reported Experience Measures) och att planera för hur frågorna ska användas under projektet. Därutöver har respektive RCC i uppdrag att informera om, förankra och planera för införande av standardiserade vårdförlopp inom den egna sjukvårdsregionen. De första fem standardiserade vårdförloppen kommer att införas i cancervården med start under våren Fokusområde Regional nivå Förvaltningsnivå Verksamhetsnivå Standardiserade vårdförlopp Utarbeta handlingsplan för införande av standardiserade vårdförlopp. Stödja och följa upp införandet i aktuella patientprocesser. Redovisa införandet till nationell nivå. Stödja och säkerställa utveckling av arbetssätt och utredningskapacitet för införandet av standardiserade vårdförlopp. Införa standardiserade vårdförlopp, utveckling av arbetssätt och patientprocesser gemensamt med berörda verksamheter i vårdkedjan

71 Hög medicinsk kvalitet En hög medicinsk kvalitet är central i cancervården för att utredning och behandling skall leda till goda resultat för patienterna i form av förlängd överlevnad och bättre livskvalitet. Den medicinska kvaliteten utvecklas kontinuerligt genom att nya utrednings- och behandlingsmetoder implementeras i vårdpraxis, nya arbetssätt införs och medarbetarnas kompetens utvecklas. Viktiga delar i detta kontinuerliga utvecklingsarbete är diskussion av cancervårdens innehåll och prestationer i verksamhetsnära dialoger utifrån regionala medicinska riktlinjer och nationella kvalitetsregister. Som illustrerats ovan har det genomförts flera förändringar i den väst svenska cancervården som innebär att den medicinska kvaliteten förbättrats för patienterna i olika geografiska områden och generellt. Ökningen av antalet patienter vars sjukdom diskuteras vid en Multidisciplinär Terapikonferens, ökningen innefattar också mer och mer av gemensamma regionala konferenser. Andra förbättringar för hela regionens innevånare är koncentration av operationer för t.ex avancerad äggstockscancer och blåscancer. Nya operationstekniker har prövats och införts för exempelvis ändtarmscancer och prostatacancer. Vissa typer av onkologiska behandlingar har införts på flera sjukhus, ett exempel är Taxotere-behanding vid prostatacancer i Skövde. Även inom det diagnostiska området finns exempel på kvalitetsutveckling som exempel kan nämnas både den ökade användningen av PET för att bestämma sjukdomsstadium och goda resultat på antal patologiskt undersökta lymfkörtlar vid tjocktarmscancer. Fokusområde Regional nivå Förvaltningsnivå Verksamhetsnivå Medicinsk kvalitet Följa upp medicinsk kvalitet, bland annat genom regionala kvalitetsindikatorer och återkoppla inom regionala och regionala variatione för dialog. Stödja och säkerställa utveckling av medicinsk kvalitet genom att efterfråga och följa upp resultat och underlätta utvecklingsarbetet i verksamheten. Fortlöpande utveckla den medicinska kvaliten genom systematiskt arbete med uppföljning och arbetssätt. Fast vårdkontakt och Min vårdplan Kontaktsjuksköterskan är patientens fasta vårdkontakt i cancervården. Redan 1996 tillkom de första kontaktsjuksköterskorna i västra sjukvårdsregionen inom gynonkologiska tumörsjukdomar. Sedan dess har diagnosspecifika kontaktsjuksköterskenätverk successivt byggts upp inom alltfler diagnosrelaterade patientprocesser i cancervården. Nu finns kontaktssjukskötenätverk inom alla patientprocesser i cancervården. Kontaktsjuksköterskorna är ett stöd för patienter och närstående och arbetar aktivt för att bevaka patientens intressen att genomföra aktiva överlämningar i patientprocesserna bland annat med att följa upp och korta väntetider. Sjuksköterskorna deltar i multidisciplinära konferenser och arbetar med att vidareutveckla patientprocesser och vårdprogram. Kontaktsjuksköterskorna bör ha tydliga uppdragsbeskrivningar av sina chefer. Alla cancerpatienter ska erbjudas en kontaktsjuksköterska och målet är att 54

72 minst 80 procent av patienterna ska ha en dokumenterad kontaktsjuksköterska (i patientens journal). Uppföljning av tillgången sker årligen sedan 2012 och den senaste journalgranskningen 2014 visar att det finns flera verksamheter i Halland och VGR som har uppnått målet, men att de flesta verksamheter ligger i sjukvårdsregionen ligger under 80-procentsnivån. För närvarande finns cirka 200 kontaktsjuksköterskor inom 18 diagnosområden i cancervården i västra sjukvårdsregionen. Det är inte tillräckligt för att tillgodose behoven och fler behöver utbildas. En basal utbildning har genomförts sedan Denna har ersatts av en akademisk utbildning kontaktsjuksköterska i cancervård 7,5 högskolepoäng. RCC väst och syd har tillsammans med Lunds och Göteborgs universitet, Lära Nära och Chalmers tekniska högskola under 2013 startat en försöksutbildning (30 högskolepoäng) där 30 kontaktsjuksköterskor har examinerats. RCC väst bedriver från och med hösten 2014 ovan nämnda utbildning för 28 kontaktsjuksköterskor. Min vårdplan är en individuell vårdplan som skrivs för och med patienten. Vårdplanen ägs av patienten och upprättas av patienten och kontaktsjuksköterska (eller motsvarande) tillsammans. Min vårdplan består av tre delar. Den första delen används under utredning av misstänkt cancer och den andra delen då patienten behandlas för cancer. Den tredje delen är en sammanfattning av given behandling och vård samt information om sjukdomen. Min vårdplan ska innehålla kontaktuppgifter, tider för undersökningar och behandlingar, stöd, råd och åtgärder under behandling och en plan för cancerrehabilitering. Dessutom ges svar på praktiska frågor och vad patienten kan göra själv. I västra sjukvårdsregionen integreras beskrivningar av Min vårdplan i alla regionala vårdprogram/riktlinjer. Fokusområde Regional nivå Förvaltningsnivå Verksamhetsnivå Fast vårdkontakt och Min vårdplan Fortsätta att utbilda kontaktsjuksköterskor. Stödja regionalt nätverk för kontaktsjuksköterskor. Ge stöd till och följa upp införandet av Min vårdplan Stödja och säkerställa fortsatt införande av kontaktsjuksköterskor och Min vårdplan. Fortsätta att införa kontaktsjuksköterskefunktion och användning av Min vårdplan. Utarbeta uppdragsbeskrivning för kontaktsjuksköterskor. 55

73 Psykosocialt stöd och cancerrehabilitering Cancerrehabilitering har länge varit ett eftersatt område i cancervården. RCC började aktivt arbeta med cancerrehabilitering under En kartläggning av det psykosociala stödet till cancerpatienter och närstående genomfördes under Kartläggningen visade att det genomgående saknades rutiner för psykosociala insatser, brister i teamarbete, den kunskap som finns inom en rad områden togs inte tillvara till exempel vad gäller sårbara grupper och när under processen som insatserna kan antas vara mest effektiva. Vidare identifierades olikheter och otydlighet vad gällde insatser till närstående och stora brister när det gäller uppmärksamhet av barn som anhöriga. De slutsatser som kunde dras av kartläggningen har använts för hela cancerrehabiliteringsområdet. Därefter har flera åtgärder vidtagits för att utveckla cancerrehabiliteringen. Några exempel på aktiviteter som har genomförts eller pågår är: Regiongemensamma lärande nätverk har skapats för kuratorer, sjukgymnaster och dietister. Ytterligare ett nätverk, för arbetsterapeuter, kommer att starta i början av 2015 Ett projekt vad gäller barn som anhöriga har genomförts i VGR med stöd av Socialstyrelsen. Barn som anhöriga i cancervården - en arbetsgrupp med representanter för de större sjukhusen i regionen har bildats våren Gruppen ska följa upp verksamheternas arbete med barn som anhöriga och vara ett stöd för verksamheternas arbete och vara ett forum för erfarenhetsutbyte. I maj 2014 publicerades det första nationella vårdprogrammet för cancerrehabilitering. En regional bearbetning och anpassning kommer att göras. I det nationella vårdprogrammet redovisas fem delmål. Ett arbetsoch diskussionsmaterial är framtaget i samverkan med ett nationellt nätverk för att kunna användas i verksamheterna. I Region Halland har ett cancerrehabiliteringsprojekt, med stöd från bl.a. SKL, genomförts. Projektet medförde att all rehabiliteringspersonal vid Hallands sjukhus Halmstad (HSH) genomgick en basutbildning med fokus på cancerpatienter. Denna basutbildning erbjuds numera med regelbundenhet. Inom projektets ram gavs även en omfattande, fördjupad utbildning i cancerrehabilitering, som ett flertal kontaktsjuksköterskor gick. Dessutom fastställdes en sjukhusövergripande rutin för cancerrehabilitering och ett konsultteam etablerades vid HSH. Samma arbetssätt är nu på väg att implementeras på sjukhusen i Varberg och Kungsbacka. Cancerrehabilitering är aktuell under hela patientprocessen från utredning till tiden efter avslutad behandling eller i palliativ vård. Cancerrehabilitering ska utgå från patienters och närståendes individuella behov och ska Fokusområde Regional nivå Förvaltningsnivå Verksamhetsnivå Cancerrehabilitering utifrån patientens och närståendes behov Stödja och följa upp implementering av nationellt vårdprogram och RMR Cancervårdprocessen Hela Patienten hela vägen. Återkoppla resultat till förvaltningarna. Stödja och säkerställa tillgång till basal och specialiserad rehabilitering inklusive psykosociala stödfunktioner Erbjuda patienter basal cancerrehabilitering och kuratorsstöd utifrån behov. Iinföra rutiner för behovskartläggning. 56

74 ingå i samtliga diagnosspecifika patientprocesser. Samarbete pågår med försäkringskassan och andra myndigheter om sjukskrivningsprocessen och bemötande av patienter. Uppföljning av vuxna med cancer i unga år En omfattande genomgång av journaler från patienter diagnostiserade med barncancer från 1985 och framåt har legat till grund för en strategi för uppföljning av dessa patienter. Genomgången visade att cirka 1000 patienter i Barncancercentrums upptagningsområde som nu är vuxna behöver olika typer av uppföljning. Vidare kunde konstateras att 80 procent av nu vuxna tidigare barncancerpatienter hade besökt sjukhus jämfört med 56 procent av normalpopulationen. De tidigare barncancerpatienterna hade 2,5 gånger så många läkarbesök, 2,5 gånger så långa vårdtider och 3 gånger så höga kostnader jämfört med en matchad kontrollgrupp. Som ett led i strategin för canceröverlevare startades Uppföljningsmottagningen för unga vuxna som haft cancer som barn i november Cirka 150 patienter har hittills besökt mottagningen. Patienterna har fått en utförlig sammanfattning av sin tidigare genomförda behandling och eventuella seneffekter. Patienterna har bland annat remitterats till medicinskt motiverade undersökningar samt även vid behov fått psykosocialt stöd. En uppföljning visar att 94 procent av patienterna upplevde besöket på mottagningen som meningsfullt eller mycket meningsfullt. Samtidigt har barncancerregistret utvecklats och från registret går numera att ta ut en utförlig sammanfattning av den givna behandlingen med cytostatika och stråldoser. Sammanfattningen i form av PDF-fil kan tryckas ut och överlämnas till patienten. Ett samarbete startats mellan berörda sjukhus i regionen med målet alla patienter ska erhålla en sammanfattning av sin cancerbehandling innan 18 års ålder. Ett multidisciplinärt forskningssamarbete mellan Uppföljningsmottagningen, strålbehandlingen samt grundforskning och endokrinologisk verksamhet har påbörjats för att undersöka patienter som har strålbehandlats för hjärntumörer och skallbasnära tumörer. Ett annat forskningsprojekt pågår om behovet av psykosocialt stöd samt information om fertilitet och sexualitet hos patienter som har behandlats för cancer under tonår och ung vuxen ålder. Ytterligare forskningsprojekt är under planering. Fokusområde Regional nivå Förvaltningsnivå Verksamhetsnivå Uppföljning av biverkningar efter cancer i barndom, tonår och ung vuxen ålder. Utarbeta och besluta om RMR till följd av kommande nationellt vårdprogram för långtidsuppföljning efter barncancer. Stödja och säkerställla tillgång till multidisciplinärt och multiprofessionellt omhändertagande efter cancer i barndom, tonår och ung vuxen ålder. Erbjuda unga vuxna patienter multidisciplinärt och multiprofessionellt omhändetagande efter behov. Fortsatt utveckling av uppföljningsmottagning. 57

75 Cust facepellut dendi con plia que vellabores a commolu ptatem nim ni od qui ius suntius molorestio. Sum nulparum verum iscillitatis sant quaessi mporum qui re autet - Ulrika Tägnfors Ekman, Områdeschef opererande specialiteter i NU-sjukvården 58

76 Utvecklingsområde 5: God palliativ vård Inriktningsmål: Cancervården ger god palliativ vård med stöd även till närstående Den palliativa vården har successivt utvecklats under de senaste åren. Specialiserad palliativ vård oftast i form av palliativa team finns inom varje sjukhusområde, men fanns även Palliativa team har en viktig roll i att utgöra en länk mellan slutenvården och kommunal hälso- och sjukvård samt primärvård för att möjliggöra en god palliativ vård i hemmet. Vissa förstärkningar av den specialiserade palliativa vården har skett. Främst handlar det om att fler vårdplatser har avsatts för palliativ vård och att vissa förstärkningar av de palliativa teamen. Ett nationellt kvalitetsregister, Svenska Palliativregistret, startade 2006 och har stort värde för en systematisk utveckling av vården. Ett regionuppdrag för palliativ vård i VGR fastställdes av regionstyrelsen i juni Regionuppdraget utgår från Socialstyrelsens nationella kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede (2013). Ett nytt regionalt vårdprogram i palliativ vård fastställdes i januari 2015 i VGR. Vårdprogrammet beskriver hur den palliativa vården ska organiseras oavsett diagnos eller vårdform. Organisationen ska möjliggöra en tillämpning av gällande nationellt vårdprogram i palliativ vård (från 2011) och det Nationella kunskapsstödet för god palliativ vård (Socialstyrelsen 2013). Brytpunktsamtal Brytpunktsamtal, är ett eller flera samtal mellan läkare, patient och oftast anhörig som handlar om vårdens inriktning i livets slutskede. Samtalet skall om möjligt mynna ut i en gemensam fortsatt plan för patientens vård. Åtgärden har högsta prioritet i kunskapsstödet. Fortbildning och handledning till all personal som arbetar med svårt sjuka patienter lyfts också fram och får prioritet två i Kunskapsstödet. Regionala fortbildningsåtgärder återfinns i regionuppdraget. Implementeringen av kunskapsstödet sker i nära samverkan med den kommunala hälso- och sjukvården. Enligt Svenska Palliativregistret fick 56 procent av de patienter som kunde medverka till det, ett brytpunktsamtal, under tredje kvartalet 2013, i Västra Götaland. Det innebär en ökning från 2011 då 52 procent deltog i brytpunktsamtal. Flera faktorer kan ha medverkat till denna ökning, samtalskurser för läkare, arbete med tydligare journalmallar, bättre dialog i vårdteamet med mera. Samtidigt har täckningsgraden (andelen rapporterade dödsfall av samtliga dödsfall) i Palliativregistret ökat under perioden från knappt 60 procent till 70 procent, vilket anger att fler patienter deltagit i brytpunktsamtal än vad som framgår av den redovisade ovan ökningen med fyra procentenheter. Tendensen är att täckningsgraden ökar i hela VGR. Det är angeläget att alla patienter, som är aktuella för palliativ vård, och deras närstående erbjuds brytpunktsamtal, som är ett eller flera samtal mellan ansvarig läkare och patient eller närstående där man gör klart att patientens tillstånd har nått en brytpunkt där det kan vara motiverat att inleda palliativ vård och där man diskuterar vårdens fortsatta innehåll. Läkare som deltar i utbildningen Det nödvändiga samtalet får stöd och vägledning för hur brytpunktsamtal kan genomföras. 59

77 Fokusområde Regional nivå Förvaltningsnivå Verksamhetsnivå Brytpunktsamtal Erbjuda utbildningar i Det nödvändiga samtalet. Följa upp täckningsgrad för brytpunktssamtal, återkoppling av resultat till förvaltningarna. Samordna och implementera fortbildning inom palliativ vård. Säkerställa att brytpunktssamtal har god täckningsgrad i förvaltningen. Delta i utbildningar. Införa rutiner för genomförande av brytpunktssamtal. Följa upp täckningsgrad som underlag för förbättringsarbete. Fortbilda all personal där indikation och behov av palliativ vård klargörs. Symtombehandling Vid uppföljning av den palliativa vården under tredje kvartalet 2013 så genomfördes smärtanalys och regelbunden smärtskattning hos procent av döende patienter sista levnadsveckan. Åtgärden har näst högsta prioritet i det nationella kunskapsstödet. Det kunde vidare konstateras att regelbunden symtomskattning hos patienter i sent palliativt skede görs i mycket liten utsträckning. Åtgärden har prioritet 3 i det nationella kunskapsstödet. Fler patienter bör få ta del symtom- och smärtskattning och smärtbehandling som en viktig del i en god palliativ vård. Fler patienter bör få ta del symtom- och smärtskattning och smärtbehandling som en viktig del i en god palliativ vård. Fokusområde Regional nivå Förvaltningsnivå Verksamhetsnivå Symtombehandling Erbjuda utbildningar i smärt- och symtomanalys och smärtlindring till personal inom alla aktuella enheter. Uppföljning genom palliativregistret, återkoppling till förvaltningarna Säkerställa tillgång till specialise-rad symtombehandling (smärtkompetens och kompetens i palliativ medicin) inom förvaltningen Utföra smärt- och symtomanalys efter behov Säkerställa adekvat smärtlindring. Delta i fortbildning. 60

78 Stöd till närstående Närstående kan ha olika behov och behoven av stöd kan variera under den sjukes vårdtid beroende på sjukdomsförloppet. Det kan vara att få bli informerad, att få vara närvarande med den sjuke personen och/eller att delta i omvårdnaden. Stöd till närstående kan innefatta både emotionellt stöd i form av samtal, att känna att det finns en trygghet med personalen och att man är informerad om vad som händer. Närstående kan också behöva praktiskt stöd när man själv inte orkar ta kontakter eller vet vad det finns för hjälp att få för de problem som uppstår. Ett projekt vad gäller barn som anhöriga har genomförts med stöd av Socialstyrelsen. Barn som anhöriga i cancervården - en arbetsgrupp med representanter för de större sjukhusen i regionen har bildats våren Gruppen ska fortsatt följa upp verksamheternas arbete med barn som anhöriga och vara ett stöd för verksamheternas arbete och vara ett forum för erfarenhetsutbyte. Utvärdering och permanentande av uppföljningsgrupper för barn, tonåringar och deras föräldrar har genomförts. Fokusområde Regional nivå Förvaltningsnivå Verksamhetsnivå Närståendes behov, Barns särskilda behov Erbjuda utbildningar till personal inom alla aktuella enheter. Säkerställa att förvaltningsgemensamma rutiner utvecklas Erbjuda samtal och ge stöd till närstående med särskild uppmärksamhet på barn som närstående. 61

79 Samarbete och val av vårdform I VGR sker cirka dödsfall per år och ungefär av dessa är förväntade. Ett större eller mindre behov av palliativ vård föreligger. En andel av dessa utgörs av patienter med cancerdiagnoser. De flesta dödsfall, även i cancersjukdomar, sker idag utanför akutsjukhusen, dvs. inom kommunal hälso- och sjukvård med läkarstöd av palliativa specialiserade vårdteam eller primärvård. Att patienten och anhöriga ska kunna välja vårdform har hög prioritet och därmed boende i livets slut. För att möjliggöra detta krävs ett utvecklat samarbete mellan öppen och slutenvård, god allmän kompetens inom alla vårdformer i palliativ vård samt jämlikt och tillräckligt utbyggd specialiserad öppen och sluten palliativ vård för att möta behovet. Vi kan konstatera idag att ungefär 1/3 av dödsfallen inträffar på regionens sjukhus, med undantag av SU där andelen är högre, cirka 45 procent. Data från Svenska Palliativregistret visar att 12 procent av de förväntade dödsfallen inom den specialiserade palliativa vården i genomsnitt i landet. I VGR är andelen cirka 8 procent. Det innebär förmodligen att fler patienter i VGR har behov av och bör få möjlighet till specialiserad palliativ vård. Detta gäller framförallt patienter med icke maligna sjukdomar. Fokusområde Regional nivå Förvaltningsnivå Verksamhetsnivå Patientens val av vårdform Vidareutveckla regionala överenskommelser rörande ansvar och samarbete mellan region och kommun om vård i hemmet. Följa upp utveckling av palliativ vård. Utveckla samarbetsformer för palliativ vård med kommunerna. Stödja tillgång till specialiserad palliativ vård med såväl sluten som öppen vård inom hela förvalt-ningsområdet. Säkerställa möjligheter till öppen retur/direktinläggning. Stödja patientens val av vårdform. Säkerställa adekvat kompetens för basal palliativ vård inom verksamheten. Tillämpa multiprofessionellt arbetssätt inom och mellan verksamheter. Ge stående erbjudande till patienter i palliativ vård om öppen retur/direktinläggning. 62

80 Utvecklingsområde 6: Kompetensförsörjning, forskning och verksamhetsutveckling Inriktningsmål: Cancervården utvecklar kontinuerligt processer och strukturer för kompetensförsörjning, forskning och verksamhetsutveckling Kompetensförsörjning I 2007 års översyn av cancervården i VGR togs kompetensförsörjning upp som en central fråga för utvecklingen av cancervården. En regional strategi och handlingsplan för kompetensförsörjning inom cancervården utarbetades. Strategin fokuserade på kompetensförsörjning som en fortlöpande process i samarbete mellan verksamheter och ledningar i regionen. Handlingsplanen innehöll ett stort antal åtgärder för att förbättra kompetensförsörjningen inom onkologi, patologi och laboratoriemedicin. Planen beskrev vad som skulle göras och av vilken organisatorisk nivå. En uppföljning av strategin och handlingsplanen 2014 inom RCC väst tyder på att strategi och handlingsplan endast delvis har genomförts. Det har bland annat lett till att kompetensförsörjningen inte har utvecklats som planerat. En god kompetensförsörjning är en grundbult för cancervårdens utveckling som måste ges hög prioritet i det fortsatta arbetet. Ett fortlöpande och systematiskt arbetssätt för kompetensförsörjning inom cancervården behöver utvecklas på verksamhetsnivå förvaltningsnivå regionnivå för att långsiktigt säkerställa en god tillgång till rätt kompetens. Det finns även behov av konkreta satsningar för en förstärkt kompetensförsörjning på kort och medellång sikt bland annat inom de diagnostiska verksamheterna. Fokusområde Regional nivå Förvaltningsnivå Verksamhetsnivå Kompetensförsörjning i cancervården kort- och långsiktigt Följa upp kompetensbehov i de regionala vårdprocesserna. Sammanställa regiongemensamma behov. Vidareutveckla regiongemensamt arbetssätt med tydliga uppdrag för respek-tive nivå. Stödja och följa upp verksamheternas arbete. Sammanställa och tillgodose förvaltningsgemensamma behov. Identifiera och tillgodose kompetensbehov. Arbeta med kompetensöverföring. Kompetens- utveckla och behålla egna medarbetare. 63

81 Forskning och verksamhetsutveckling Klinisk cancerforskning och innovation är ett av de tio nationella kriterier som RCC Väst arbetar med. Ett omfattande forsknings- och utvecklingsarbete pågår. RCC har som särskild profil utvecklat ett samarbete med Center for Healthcare Improvement (CHI). En handlingsplan för lärande om verksamhetsutveckling där regionala processägare, vårdprocessgrupper, processchefer, forskare med flera har deltagit, har genomförts under RCC Väst har svarat för genomförandet med stöd av CHI. Projektet har förutom lärandet under arbetet resulterat i lärplattformar, former för utvecklingsdialoger och i modeller för en regiongemensam vårdprogramprocess och en resultatuppföljningsprocess. Aktiviteter och strukturer har utvecklats som medverkar till en hållbar cancervård. RCC:s fortsatta forskningsprofil kommer att utvecklas främst i samarbete med CHI och vara inriktad på verksamhetsutveckling och patientmedverkan i cancervårdens utvecklingsarbete. I kliniska studier söks fortlöpande ny kunskap om möjligheterna att lindra och bota. RCC stödjer på flera olika nivåer arbetet med kliniska studier, allt från planering, statistisk styrkeberäkning (power), randomiseringsrutiner till insamling av data och stöd vid ansökningar av forskningsmedel. Sjukvårdsregionen finansierar en professur i klinisk cancerepidemiologi med forskningsprogrammet Att överleva cancer med bevarad fysisk och psykisk hälsa. I programmet undersöks möjligheterna till bättre lindring av effekterna av cancerbehandlingar och ett lärande om hur dessa negativa effekter kan undvikas. Ett exempel är att forskning inom strålbehandling nu har omsatts i riktlinjer och ny klinisk praxis för vilken dos av joniserande strålning som kan ges till de friska organ som omger en tumör. Kunskapen ger ökade möjligheter att optimera strålningen så att möjligheten till bot finns samtidigt som patienten kan återgå till ett liv med god livskvalitet. Det är också med målsättningen att bota utan att skada som Enheten för cancerrehabilitering arbetar med finansiering från RCC Väst. För närvarande finansieras forskning bland annat avseende seneffekter av radioterapibehandling mot bäckenet hos kvinnor med gynekologisk cancer. Forskning pågår även inom primärvårdsområdet för att tidigare, utifrån symtom kunna identifiera patienter med de sex vanligaste cancersjukdomarna. En klinisk forskarskola startade Den riktar sig till kliniskt verksamma doktorander med hög motivation att utvecklas som forskare med inriktning mot klinisk epidemiologisk metodik. Skolan omfattar 30 högskolepoäng och ges i fyra sammanhängande block där de två första delkurserna koncentreras på uppläggningen av kliniska studier och de två därefter på analys och rapportering av kliniska studier. Samtliga delkurser är inriktade på metoder och träning i färdigheter. Under våren 2014 startade den fjärde omgången av forskarskolan. Det är angeläget att arbetet med forskning och verksamhetsutveckling fortsätter att vidareutvecklas under de kommande åren och att resultaten kommer patienter och närstående till del. 64

82 Fokusområde Regional nivå Förvaltningsnivå Verksamhetsnivå Forskning och verksamhetsutveckling Stödja och följa upp forskning och utveckling inom cancervården Stödja utveckling av forskning, och verksamhetsutveckling i de lokala cancerprocesserna Skapa möjligheter för medarbetare att delta i forskning, utvecklingsarbete och annat lärande. Patienter i kliniska studier Nationella kvalitetsregister visar att förhållandevis få patienter i cancervården i regionen deltar i kliniska forskningsstudier. Deltagande i kliniska studier innebär snabbare tillgång till nya behandlingar. Flera patientorganisationer har framfört önskemål om ett ökat deltagande. För berörda verksamheter innebär deltagande i kliniska studier möjligheter till lärande och studierna ger ofta underlag för att utveckla vården. Ett ökat deltagande i kliniska studier bör därför eftersträvas i regionen. Fokusområde Regional nivå Förvaltningsnivå Verksamhetsnivå Patienter i kliniska studier Stödja förvaltningarnas och verksamheternas arbete med att ge fler patienter möjlighet att delta i kliniska studier genom samverkan och kommunikation. Stödja verksamheternas arbete med ökat patientdeltagande i kliniska studier. Förmedla goda exempel. Stödja benchmarking. Informera patienter om pågående kliniska studier och erbjuda stöd för deltagande i form av bland annat forskningssjuksköterskor. 65

83 ARBETSSÄTT OCH VERKTYG Flera arbetssätt och verktyg har utvecklats inom cancervården under de senaste åren för att stödja och underlätta det kontinuerliga förbättringsarbetet i cancervården. Några exempel på arbetssätt och verktyg är: Patient- och närståendemedverkan med stöd av bland annat 4-stegs metoden och Upplevelseböcker Befolkningsinriktad hälsoinformation, till exempel för sunda solvanor och Ta med en vän projektet Regionala processägare och deras arbete för att stödja lokalt utvecklingsarbete och utveckla gemensamma regionala patientprocesser, till exempel genom lokala utvecklingsdialoger Regionala medicinska riktlinjer och vårdprogram för cancervården, till exempel om välgrundad misstanke om cancer hos vuxna och uppföljning av dem genom nationella och regionala kvalitetsregister Regionala lärande nätverk för kontaktsjuksköterskor, kuratorer, patientprocessgrupper med flera. Regionala utbildningar som ett led i en fortlöpande kompetensutveckling, till exempel för kontaktsjuksköterskor och läkare om brytpunktsamtal Cancerrehabilitering och uppföljning av cancerpatienter för att förebygga seneffekter av cancersjukdom Cancervården står inför stora utmaningar bland annat i form av ökad cancerincidens och fler personer som lever med cancer som en kronisk sjukdom. Det ställer krav på en fortsatt utveckling av arbetssätt och verktyg för att kunna möta dessa utmaningar. 66

84 GENOMFÖRANDE Den regionala utvecklingsplanen kan ses som en agenda för prioriterade frågor i cancervården under tiden fram till år 2020 och därefter. Verksamheter och patientprocesser bör tillsammans med ledningarna på lokal och regional nivå inklusive RCC väst arbeta systematiskt med utvecklingsplanens fokusområden för att förverkliga visionen om en Ännu bättre cancervård. Förvaltnings- och verksamhetsledningar bör ta ansvar för att genomföra sina delar av agendan och regionledningen inklusive RCC bör ta ansvar för sina delar av agendan. Det gemensamma arbetet kommer under de kommande åren att successivt konkretiseras och fokuseras ytterligare vid genomförandet. Samtidigt är det viktigt att se arbetet med genomförandet av utvecklingsplanen som lärprocesser där nya kunskaper, arbetssätt och verktyg utvecklas för en Ännu bättre cancervård. 67

85 UPPFÖLJNING RCC följer upp cancervårdens utveckling ur ett regionalt perspektiv med hjälp av regionala och nationella register. Uppföljningens syfte är framrcc följer upp cancervårdens utveckling ur ett regionalt perspektiv med hjälp av regionala och nationella register. Uppföljningens syfte är framförallt lärande. Uppföljning, återkoppling och reflektion över redovisade data är en viktig grund för lärande och fortsatt förbättringsarbete. Sedan 2013 följs 75 indikatorer och mål upp fortlöpande, 2-3 indikatorer/mål för respektive patientprocess. Indikatorerna/målen belyser vården och dess utveckling över tid. Några exempel är andelen patienter som har fått ta del av en viss behandling, som behandlats på multidisciplinära konferenser (MDT) samt väntetider till utredning och behandling. Dessa indikatorer och mål är en central del i den regionala uppföljningen. Denna uppföljning kompletteras vid behov med mer riktade insatser kopplade till aktuella fokusområden. Ett exempel de kommande åren är införandet av standardiserade vårdförlopp för att korta väntetiderna i cancervården. Här finns behov av en närmare uppföljning och lärande om hur väntetiderna kan minskas till nytta för berörda patienter. RCC:s styrgrupp bör regelbundet följa upp genomförandet av den regionala utvecklingsplanen för cancervården och vid behov föreslå ytterligare åtgärder för att stödja genomförandet. Lokal uppföljning av den egna verksamheten som återkopplas fortlöpande till chefer och medarbetare för gemensam analys och reflektion är en central lärprocess som kan ge systematisk kunskap om verksamhetens resultat och utveckling. Verksamhetsuppföljningen är en god grund för ett kontinuerligt förbättringsarbete. Både lokal och regional uppföljning kan ge underlag till lokala utvecklingsdialoger om ett fortsatt förbättringsarbete och hur den regionala nivån kan stödja detta arbete. 68

86 69

87 Ärende 3

88 Västra Götalandsregionen 1 (3) Justerat Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HS Ärende 3 Västra Götalandsregionen Regionalt Cancercentrum Väst Handläggare: Jarl Torgerson, Bo Hallin Till hälso- och sjukvårdsstyrelsen Handlingsplan för införande av standardiserade vårdförlopp 2015 Förslag till beslut 1. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen fastställer redovisad ansökningshandling med handlingsplan för införande av fem standardiserade vårdförlopp Hälso- och sjukvårdsstyrelsen överlämnar handlingsplanen till regionens utförarstyrelser inom hälso- och sjukvården, hälso- och sjukvårdsnämnder och berörda privata vårdgivare att utgöra underlag och riktlinje för införande av de fem aktuella standardiserade vårdförloppen i cancervården 2015 under förutsättning att ansökan beviljas. 3. Hälso- och sjukvårdsdirektören får i uppdrag att utarbeta förslag till användning av tillgängliga nationella medel för införande av standardiserade vårdförlopp. Sammanfattning av ärendet Regeringen har beslutat om en särskild satsning under för att korta väntetiderna i cancervården och minska de regionala skillnaderna. En överenskommelse har träffats med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om att införa ett nationellt system med standardiserade vårdförlopp i cancervården för att stödja arbetet med kortare väntetider. Satsningen finansieras med cirka 500 mnkr per år under de fyra åren. Västra Götalandsregionen har genom beslut i hälso- och sjukvårdsstyrelsen den 11 mars 2015 ( 48) valt att ansluta sig till den nationella satsningen. Regionen har i enlighet med villkoren för deltagande utarbetat förslag till handlingsplan för införande av standardiserade vårdförlopp i cancervården. Handlingsplanen, som bifogas, beskriver övergripande införandet av fem standardiserade vårdförlopp under 2015 i regionens hälso- och sjukvård. Dessa vårdförlopp omfattar akut myeloisk leukemi (AML), huvud-halscancer, cancer i matstrupe och magsäck, cancer i urinblåsa och övre urinvägar samt prostatacancer. Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Lillhagsparken 5, Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

89 Datum (3) Diarienummer HS Handlingsplanen ska redovisas till Socialdepartementet senast den 15 mars 2015 och planen har i enlighet med detta översänts till departementet med besked om att beslut om handlingsplanen kommer att fattas av hälso- och sjukvårdsstyrelsen den 25 mars Enligt villkoren för deltagande i den nationella satsningen ska regionen senast den 1 november 2015 till Socialdepartementet redovisa införandet av de fem aktuella vårdförloppen i cancervården. Fördjupad beskrivning av ärendet Information och dialog om införandet av standardiserade vårdförlopp startade under hösten 2014 med ett flertal intressenter i Västra Götalandsregionen på regionnivå, förvaltningsnivå och verksamhetsnivå bland annat genom de medicinska sektorsråden. Information ges om det nationella projektet och dialog förs om hur standardiserade vårdförlopp kan införas i cancervården i regionen och vad det innebär. Patientföreträdare och representanter för privata vårdgivare deltar i denna dialog. Kommunikationen kompletteras med information och kommunikation inom hälso- och sjukvårdsförvaltningarna. RCC väst har etablerat en hemsida under adressen där information finns om arbetet med standardiserade vårdförlopp. Arbete med att vidareutveckla patientprocesserna i cancervården pågår i regionen. Processkartläggningar av de fem aktuella vårdförloppen är genomförda av de regionala processägarna tillsammans med de regionala vårdprocessgrupperna. Produktions- och kapacitetsplanering pågår. På några av sjukhusen finns förbokade tider till diagnostiska undersökningar och i något fall till operation. Flera sjukhus har koordinatorer för cancervårdprocesserna. Sjukhusledningarna kommer fortsatt att se över behoven av förbokade tider och koordinatorsfunktioner och fatta beslut om ytterligare åtgärder vid behov. Planering för införande av rutiner för välgrundad misstanke har påbörjats inom sjukhusen och tillsammans med primärvården. Verksamheter och sjukhusledningar kommer gemensamt att arbeta vidare med att förbättra kompetensförsörjningen inom aktuella bristområden, bland annat patologin. Efter beslut i hälso-och sjukvårdsstyrelsen kommer de aktuella standardiserade vårdförloppen att implementeras genom hälso- och sjukvårdens linjeorganisation, det vill säga genom cheferna i hälso- och sjukvårdsförvaltningarna och de privata vårdgivarna och deras organisationer. Hälso- och sjukvårdsförvaltningarna består av regionens sjukhus och Närhälsan (primärvård). De privata vårdgivarna består främst av privata vårdcentraler samt Lundby sjukhus och Carlanderska sjukhuset. Regionledningen kommer fortlöpande att följa upp genomförandet och i samråd med förvaltningsledningarna och privata vårdgivare vid behov förändra implementeringen så att de standardiserade vårdförloppen kan införas enligt regionens beslut. Västra Götalandsregionen kommer under 2015 att få ta del av nationella medel dels efter att regionens handlingsplan har redovisats den 15 mars och dels efter att en rapport om införandet av de fem standardiserade vårdförloppen har översänts till Socialdepartementet den 1 november. I regionen har ett arbete påbörjats av regionledningen tillsammans med förvaltningsledningarna och RCC väst för att

90 Datum (3) Diarienummer HS analysera hur tillgängliga medel bäst kan användas för att underlätta införandet av de aktuella vårdförloppen. Flera utmaningar har identifierats i arbetet med att införa standardiserade vårdförlopp, några av dessa är att förbättra och implementera en tydligare arbetsfördelning och rutiner för samarbete mellan primärvård och sjukhus och mellan sjukhusen skapa tillräcklig kapacitet i vårdens processer och verksamheter mäta och följa upp ledtider, identifiera brister i registrering och IT-stöd för uppföljning åtgärda icke önskvärda variationer i resultat och undanträngningseffekter som kan uppkomma Samtidigt kan framhållas att det finns en positiv grundinställning hos många medarbetare till införandet av standardiserade vårdförlopp i cancervården. I fokus är hur införandet sker, med vilken tidplan och med vilka förutsättningar. Beredning Ärendet har beretts av RCC väst tillsammans med hälso- och sjukvårdsavdelningen. Ärendet har behandlats i koncernledningsgrupp hälso- och sjukvård. Hälso- och sjukvårdsavdelningen Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör Marie Röllgårdh Chef område uppföljning och analys Bilagor 1. Handlingsplan för införande av standardiserade vårdförlopp i Västra Götalandsregionen Förstudie av datafångst gällande standardiserade vårdförlopp 3. Kommunikationsplan HS beslut skickas till Sjukhusstyrelserna Primärvårdsstyrelsen Styrelsen för beställd primärvård Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Ann Söderström Marie Röllgårdh Nils Conradi Bo Hallin Jarl Torgerson

91 Västra Götalandsregionen 1 (6) Datum Diarienummer HS Socialdepartementet Stockholm Handlingsplan för införande av standardiserade vårdförlopp i Västra Götalandsregionen 2015 Bakgrund Regeringen har beslutat om en särskild satsning under för att korta väntetiderna i cancervården och minska de regionala skillnaderna. En överenskommelse har träffats med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om att införa ett nationellt system med standardiserade vårdförlopp i cancervården för att stödja arbetet med kortare väntetider. Satsningen finansieras med cirka 500 mnkr per år under de fyra åren. Landstingen tar var för sig ställning till om de vill delta i den nationella satsningen. För att ta del av avsatta medel 2015 ska deltagande landsting utarbeta, dels en handlingsplan och dels en redovisning av arbetet med att införa standardiserade vårdförlopp. RCC i samverkan har en samordnande roll på den nationella nivån och respektive RCC ska hålla samman arbetet på regional nivå. Respektive RCC ska vidare stödja landstingens arbete med införandet och till regeringen redovisa landstingens handlingsplaner senast den 15 mars 2015 samt en redovisning av införandet av de fem första vårdförloppen senast den 1 november Hälso- och sjukvårdsdirektören i VGR har givit RCC väst i uppdrag att ta fram förslag till handlingsplan för införande av standardiserade vårdförlopp i cancervården utarbeta förslag till redovisning av arbetet med införande av standardiserade vårdförlopp 2015 samordna det löpande arbetet med standardiserade vårdförlopp i regionen under projekttiden Arbetsorganisation Arbetet med att ta fram förslag till handlingsplan för införande av standardiserade vårdförlopp 2015 i VGR har genomförts av RCC väst tillsammans med en projektgrupp med följande medlemmar, Madeleine Andersson Frölunda Specialistsjukhus, Marga Brisman Skaraborgs Sjukhus, Nils Conradi RCC väst, Monica Ericson-Sjöström Närhälsan, Bo Hallin RCC väst, Agneta Hamilton privatdriven primärvård, Synnöve Helander Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Kajsa-Mia Holgers Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli, Ann-Sofi Isaksson RCC väst, Eva Johansson Diagnostikrådet VGR, Henrik Jonsson Alingsås Postadress: Residenset Vänersborg Besöksadress: Residenset, Torget Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

92 Datum (6) Diarienummer HS lasarett, Per Karlsson Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Ingrid Kössler patientföreträdare, Lars Lundgren Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Christer Petterson patientföreträdare, Ulf Strömberg Region Halland, Kaarina Sundelin Södra Älvsborgs Sjukhus, Jarl Torgerson RCC väst (ordförande) samt Ulrika Tägnfors Ekman NU-sjukvården. Koncernledningsgrupp hälso- och sjukvård är styrgrupp för arbetet med standardiserade vårdförlopp. RCC samarbetar vidare med de regionala processägarna och andra experter i detta arbete. De regionala processägarna för de fem aktuella patientprocesserna är Martin Beran, Jan Nyman (huvud-halscancer), Ulrika Smedh (matstrups- och magsäckscancer), Hege Garelius (akut myeloisk leukemi), Karin Braide och Jan- Erik Damber (prostatacancer) samt Viveka Ströck (cancer i urinblåsa och övre urinvägar). Processägarna medverkar som medicinska experter och med sina kunskaper om aktuella patientprocesser och vårdförlopp i arbetet med handlingsplanen. Som ett underlag för arbetet med införandet av de aktuella vårdförloppen utarbetar processägarna nulägesbeskrivningar av sina patientprocesser. Avsiktsförklaring Västra Götalandsregionen har för avsikt att införa standardiserade vårdförlopp i cancervården i regionen och vill därför delta i det nationella projektet under Regionen kommer att arbeta systematiskt för att vidareutveckla cancervårdens patientprocesser med målsättningen att korta väntetider och att uppnå nationellt angivna ledtider för respektive vårdförlopp. Information och kommunikation Information och dialog om införandet av standardiserade vårdförlopp startade under hösten 2014 med ett flertal intressenter i Västra Götalandsregionen på regionnivå, förvaltningsnivå och verksamhetsnivå. Information ges om det nationella projektet och dialog förs om hur standardiserade vårdförlopp kan införas i cancervården i regionen och vad det innebär. Patientföreträdare och representanter för privata vårdgivare deltar i denna dialog. Ett exempel är dialogdagen om standardiserade vårdförlopp den 23 januari 2015 där cirka 140 personer deltog. En bred kommunikation kommer att ske fortlöpande i regionen under Innehåll och former för kommunikationen kommer successivt att utvecklas under arbetet. Planerade aktiviteter finns förtecknade i bifogade kommunikationsplan Därutöver kommer ytterligare kommunikationsaktiviteter att tillkomma efter behov. Den ovan beskrivna kommunikationen kompletteras med kommunikation inom hälso- och sjukvårdsförvaltningarna. Beroende på lokal organisation och andra förutsättningar genomförs kommunikationsaktiviteterna på lite olika sätt. Gemensamt för sjukhusen är att ledningsgrupperna, berörda verksamhetschefer och lokala processledare för de fem aktuella vårdförloppen inklusive diagnostiska verksamheter samlas för att gå igenom hur vårdförloppen bäst kan införas i patientprocesser och verksamheter. Kontaktområden med andra förvaltningar identifieras. Med utgångspunkt från dessa möten organiseras det fortsatta arbetet med införandet. Verksamhetscheferna genomför motsvarande kommunikation med sina medarbetare. Dessa aktiviteter kompletteras i en del fall med förvaltningsinterna lärandeseminarier och dialogmöten med regionala

93 Datum (6) Diarienummer HS processägare. Förvaltningsledningarna följer upp och stödjer den fortsatta kommunikationen. I Närhälsan (den offentliga primärvården) kommer chefläkarna att kommunicera införandet av de standardiserade vårdförloppen med vårdcentralschefer m fl. Den privata primärvården informerar via det medicinska sektorsrådet för allmänmedicin och tillsammans med representanter för VGR (bland annat Vårdvalskontoret) ut till alla vårdcentraler. Samarbete sker med RCC väst angående kunskapsinnehållet. Information till vårdcentralerna kommer även att ges under de utbildningsmöten runt om i regionen som kommer att genomföras under året. RCC väst har etablerat en hemsida under adressen där information finns om arbetet med standardiserade vårdförlopp. Informationen ska vara ett kunskapsstöd för verksamheter och medarbetare i cancervården och en informationskälla för invånarna i VGR. Innehållet på hemsidan kommer fortlöpande att uppdateras och vidareutvecklas. Patientföreträdare och privata vårdgivare Patientföreträdare och representanter för privata vårdgivare deltar i kommunikationen om standardiserade vårdförlopp och dess införande i regionen. Företrädare för båda dessa parter ingår i den projektgrupp som har utarbetat detta förslag till handlingsplan. I projektgruppen ingår vidare representanter för ledningarna för primärvården och sjukhusen i regionen och RCC väst. Projektgruppen har en central roll i arbetet med standardiserade vårdförlopp i regionen och kommer fortsatt att ha det under hela projekttiden till och med Patientföreträdare deltar sedan en tid tillbaka i förbättringsarbetet på vissa sjukhus. På de andra sjukhusen planeras patientmedverkan i aktuella patientprocesser. Patientföreträdare kommer att bjudas in för samråd om hur medverkan kan ske. Representanter för privata vårdgivare deltar i regelbundna samverkansmöten mellan primärvård och sjukhus där samarbetet om införandet av de standardiserade vårdförloppen kommer att tas upp och överenskommas. Särskilda frågor för dessa samverkansmöten är bland annat rutiner angående välgrundad misstanke och remisser. Verksamheternas utvecklingsarbete Arbete med att vidareutveckla patientprocesserna i cancervården pågår i regionen. Processkartläggningar av de fem aktuella vårdförloppen är genomförda av de regionala processägarna tillsammans med de regionala vårdprocessgrupperna. Produktions- och kapacitetsplanering pågår. På några av sjukhusen finns förbokade tider till diagnostiska undersökningar och i något fall till operation. Flera sjukhus har koordinatorer för cancervårdprocesserna. Sjukhusledningarna kommer fortsatt att se över behoven av förbokade tider och koordinatorsfunktioner och fatta beslut om ytterligare åtgärder vid behov. Planering för införande av rutiner för välgrundad misstanke har påbörjats inom sjukhusen och tillsammans med primärvården. Verksamheter och sjukhusledningar kommer gemensamt att arbeta vidare med att förbättra kompetensförsörjningen inom aktuella bristområden, bland annat patologin.

94 Datum (6) Diarienummer HS Regionledningen kommer att stödja sjukhusens, Närhälsans och privatvårdens utvecklingsarbete bland annat genom RCC:s arbete med kunskapsstöd, samordning och uppföljning av införandet av de standardiserade vårdförloppen, se nedan. Ledningen för regionen kommer i dialog med förvaltningsledningar och privatvård att utforma ytterligare stöd efter behov, bland annat kan riktat stöd till verksamheter/patientprocesser/vårdförlopp bli aktuellt som behöver tillfälliga eller mer varaktiga tillskott av resurser för att underlätta införandet av de aktuella vårdförloppen. Implementering av piloter Efter beslut i hälso-och sjukvårdsstyrelsen i VGR kommer de aktuella standardiserade vårdförloppen att implementeras genom hälso- och sjukvårdens linjeorganisation, det vill säga genom cheferna i hälso- och sjukvårdsförvaltningarna och de privata vårdgivarna och deras organisationer. Hälso- och sjukvårdsförvaltningarna består av regionens sjukhus och Närhälsan (primärvård). De privata vårdgivarna består främst av privata vårdcentraler samt Lundby sjukhus och Carlanderska sjukhuset. Hälso-och sjukvårdsförvaltningarnas implementering av de fem aktuella standardiserade vårdförloppen kommer att ske genom linjeorganisationen och med stöd av lokala processägare/-ledare. Implementeringen kommer att genomföras samtidigt som arbetssätt, rutiner vidareutvecklas och kapacitetsbrister åtgärdas, se beskrivning ovan. Kunskapsstöd ges av bland annat logistiker och andra experter i sjukhusens staber. Sjukhusledningarna följer upp genomförandet och vidtar ytterligare åtgärder vid behov. Regionledningen kommer fortlöpande att följa upp genomförandet och i samråd med förvaltningsledningarna och privata vårdgivare vid behov förändra implementeringen så att de standardiserade vårdförloppen kan införas enligt regionens beslut. RCC väst samordnar införandet av de standardiserade vårdförloppen i VGR och rapporterar till koncernledningsgrupp hälso- och sjukvård, som leds av regiondirektören. RCC väst ger kunskapsstöd för implementeringsarbetet bland annat genom Center for Healthcare Improvement (CHI), Chalmers, De regionala processägarna, som arbetar på uppdrag av RCC, ger fortlöpande stöd till berörda lokala processledare och verksamhetschefer på sjukhusen. RCC väst följer gemensamt med koncernavdelning data & analys upp införandet av de standardiserade vårdförloppen i vården och återkopplar erfarenheter och resultat av genomförandet till regionledning, förvaltningar, privata vårdgivare, verksamheter och patientföreträdare. Uppföljning av införandet Efter en genomförd förstudie står det klart att de två mätpunkter som definierar den ledtid som skall följas nationellt - 1) Remissbeslut standardiserat vårdförlopp samt 2) Start av första behandling - väsentligen fångas i det patientadministrativa systemet (Elvis) samt i respektive kvalitetsregister.

95 Datum (6) Diarienummer HS Vi kommer att utforma instruktioner, införa KVÅ-koder och utbilda personal (koordinatorsfunktionen) så att samtliga berörda patienter registreras och deras ledtider kan följas. Vidare kommer en ny databas att tillskapas så att information från patientadministrativa system och kvalitetsregister kan föras samman för vidare export till SKL samt för regioninterna analyser och kvalitetsarbete. Arbetet kommer att koordineras från RCC i samverkan med koncernavdelning Data & analys. Stödprocesser För att på lite längre sikt kunna fånga ett större antal delledtider t ex avseende patologi och bilddiagnostik kommer en fördjupad förstudie att genomföras för att utröna i vad mån dessa ledtider helt eller delvis låter sig fångas i nuvarande patientadministrativa system och vad som krävs för att framgent kunna använda dem som del i ett förändringsarbete. Arbetet kommer att koordineras från RCC i samverkan med koncernavdelning Data & analys. Tillsammans med andra berörda intressenter i Västra Götaland kommer frågan om ett processtöd inom cancerområdet att diskuteras. Användning av nationella medel Västra Götalandsregionen kommer under 2015 att få ta del av nationella medel dels efter att regionens handlingsplan har redovisats den 15 mars och dels efter att en rapport om införandet av de fem standardiserade vårdförloppen har översänts till Socialdepartementet den 1 november. I regionen har ett arbete påbörjats av regionledningen tillsammans med förvaltningsledningarna och RCC väst för att analysera hur tillgängliga medel bäst kan användas för att underlätta införandet av de aktuella vårdförloppen. Några aktuella områden redovisas under utmaningar nedan. Men här och nu finns inte underlag för att beskriva användningen av dessa medel utan VGR får återkomma till denna fråga i regionens rapport till den 1 november. Fler standardiserade vårdförlopp 2016 Utgångspunkten är ett införande huvudsakligen på samma sätt som har beskrivits för Under året kommer uppföljning och utvärdering ske genom bland annat lärandeseminarier med förvaltningsledningar, regionala processägare m fl. Vidare planerar RCC väst att tillsammans med CHI genomföra en studie av införandet av vårdförloppen för att fördjupa kunskapen om implementeringsprocessen. Syftet är att lära av de erfarenheter som görs under 2015 för att vid behov modifiera och förbättra införandet av aktuella vårdförlopp Det är en klar fördel om goda resultat uppnås när det gäller införandet av de fem första vårdförloppen, det kommer att underlätta det fortsatta genomförandet. Utmaningar Flera utmaningar har identifierats i arbetet med att införa standardiserade vårdförlopp, några av dessa är att förbättra och implementera en tydligare arbetsfördelning och rutiner för samarbete mellan primärvård och sjukhus samt mellan sjukhusen. Samarbetet mellan

96 Datum (6) Diarienummer HS primärvården och berörda utredningsfunktioner på sjukhusen behöver vidareutvecklas bland annat vad gäller remissrutiner. Flera av de aktuella vårdförloppen omfattar mer än ett sjukhus, behandlingen är ofta koncentrerad till Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Här behövs en fördjupad samplanering för att se över möjligheterna att förkorta ledtider. skapa tillräcklig kapacitet i vårdens processer och verksamheter. Ett fortsatt systematiskt arbete med produktions- och kapacitetsplanering, processutveckling inklusive processtöd och kompetensförsörjning behövs. Förändrade arbetssätt behöver utvecklas, prioriteringar behöver göras och resursfördelningen behöver ses över. Vidare kommer en fortlöpande uppföljning av genomförandet ske för att lära och vid behov förändra förutsättningar och införandeprocess. mäta och följa upp ledtider, identifiera brister i registrering och IT-stöd för uppföljning. Fortsatt systematiskt arbete med att utveckla arbetsrutiner, kodverk och IT-stöd behöver genomföras. åtgärda icke önskvärda variationer i resultat och undanträngningseffekter som kan uppkomma. Fortlöpande uppföljning, återkoppling till linjeorganisationen och vid behov förändringar av införandeprocessen är några åtgärder för att optimera införandet av de standardiserade vårdförloppen. Samtidigt kan framhållas att det finns en positiv grundinställning hos många medarbetare till införandet av standardiserade vårdförlopp i cancervården. I fokus är hur införandet sker, med vilken tidplan och med vilka förutsättningar. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Jonas Andersson Ordförande Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör

97 Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Förstudie av datafångst gällande standardiserade vårdförlopp Förstudierapport mars 2015

98 Innehållsförteckning 1. Inledning Genomförande Informationsinsamling Slutsatser och rekommendation Kortsiktig IT-lösning Koordinatorsfunktionen Långsiktig IT-lösning Koordinatorsfunktionen Nästa steg Frågor för fortsatt arbete Framgångsfaktorer i införande av standardiserade vårdförlopp och ITlösning Bilagor

99 1. INLEDNING Regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har träffat en överenskommelse om att under 2015 genomföra första steget i en fyraårig satsning på att arbeta bort omotiverade väntetider, minska regionala skillnader och på så sätt skapa en mer jämlik cancervård. För att ta del av överenskommelsens ekonomiska medel ska följande uppfyllas: Landstinget ska besluta om att införa standardiserade vårdförlopp. Av beslutet ska framgå landstingsledningens ansvar för införandet av de standardiserade vårdförloppen. Landstinget ska tillsammans med Regionalt cancercentrum (RCC) ta fram en handlingsplan för hur ett system med standardiserade vårdförlopp ska införas. Respektive RCC ska också samlat lämna in landstingens handlingsplaner och överlämna dem till Regeringskansliet senast 15 mars Följande fem vårdförlopp ska innefattas i ovan nämnda handlingsplan: Akut myeloisk leukemi (Blodcancer) Huvud- och halscancer Matstrupe- och magsäckscancer Prostatacancer Cancer i urinblåsa och urinvägar De mätpunkter som är aktuella att följa upp initialt i respektive vårdförlopp är: välgrundad misstanke om cancer, cancerdiagnos/canceranmälan start av behandling Den ledtid för nationell uppföljning som är av initialt intresse är: ledtiden från välgrundad misstanke om cancer till start av behandling. Handlingsplanen ska omfatta svar på följande sju frågeställningar: Hur tänker landstinget informera och föra dialog om de standardiserade vårdförloppen inom verksamheterna i syfte att skapa förankring och ett effektivt införande av förloppen? Hur avser landstinget involvera patientrepresentanter och representanter från de privata vårdgivarna i arbetet med de standardiserade vårdförloppen? Hur avser landstinget att stödja verksamheternas utvecklingsarbete med införandet av välgrundad misstanke i primärvården och den specialiserade vården, införande av koordinatorfunktion och obokade tider? Det gäller både offentliga och privata vårdgivare. Hur avser landstinget implementera de fem pilotdiagnosernas standardiserade vårdförlopp under 2015? Hur tänker landstinget tillse att det vårdadministrativa systemet går att använda för uppföljning av den ledtid som ska följas nationellt? Hur avser landstinget definiera ansvar och aktiviteter för att utveckla och införa stödprocesser för att följa och följa upp standardiserade vårdförlopp i landstingens IT-stöd? Hur avser landstinget planera för införande av fler standardiserade vårdförlopp 2016? 3

100 Ett arbete har startats med målet att utforma handlingsplanen för nationell satsning på kortare väntetider i cancervården. Arbetet drivs av Jarl Torgerson och Bo Hallin och utförs under februari och mars Prové har fått i uppdrag att tillsammans med Jarl Torgerson framarbeta ett internt underlag till svaren på de två frågeställningar som ovan är i kursiv stil. Harald Grönkvist, SKL har förtydligat de två frågeställningarna enligt nedan: Hur tänker landstinget tillse att det vårdadministrativa systemet går att använda för uppföljning av den ledtid som ska följas nationellt? o Hur tänker landstinget tillse att det vårdadministrativa systemet går att använda för uppföljning av den ledtid som ska följas nationellt? o Hur avser landstinget definiera ansvar och aktiviteter för att utveckla och införa stödprocesser för att följa och följa upp standardiserade vårdförlopp i landstingens IT-stöd? Hur avser landstinget definiera ansvar och aktiviteter för att utveckla och införa stödprocesser för att följa och följa upp standardiserade vårdförlopp i landstingens IT-stöd? o Ska beskriva vad regionen behöver göra för att kunna hantera vårdförloppen och dess mätpunkter på längre sikt. o Ska beskriva hur landstinget tänker när större processer ska införas med fler patienter och när koordinatorsrollen är etablerad. Hur man ska ta sig från ett nuläge till ett idealt läge med resurseffektiva processer. o Frågan handlar både om kommunikation, arbetssätt och IT-stöd. Denna förstudierapport utgör underlaget till svaren på de två kursiva frågorna. Provés konsulter i uppdraget är Cecilia Träff och Viktoria Flodihn/Anna Jensen. 2. GENOMFÖRANDE Utgångspunkten i genomförandet i Provés uppdrag var följande två frågeställningar: Hur tänker landstinget tillse att det vårdadministrativa systemet går att använda för uppföljning av den ledtid som ska följas nationellt? Hur avser landstinget definiera ansvar och aktiviteter för att utveckla och införa stödprocesser för att följa och följa upp standardiserade vårdförlopp i landstingens IT-stöd? Övergripande tidplan för uppdraget kan studeras nedan. VGR - RCC v 6 v 7 v 8 v 9 v 10 Förstudie standardiserat vårdförlopp inom cancervården 02-feb 09-feb 16-feb 23-feb 02-mar Planering Steg 1: Insamling information Steg 2: Analys och sammanställning Steg 3: Leverans 4

101 Under steg 1, Insamling information, har uppdraget haft dialog och möten med följande personer: Ali Khatami, tf Kvalitetsdirektör SU Anders Lindgren, HSA område Uppföljning och analys Birna Höjgaard, ELVIS-förvaltare NU-sjukvården Eric Holmberg, Regionalt cancercentrum Väst Harald Grönkvist, SKL Helena Brändström, SKL Ingegerd Kempe, Samordnande Objektspecialist Vårdadministrativ Process VGR IT Kristina Högberg, Väntetidssamordnare NU-sjukvården Martin Beran, Processägare Huvud-Halscancer Martin Ekelund, VGR IT (BI) Per Sjöli, HSA område Uppföljning och analys/regionalt cancercentrum Väst Sara Ribacke, HSA område Uppföljning och analys Prové har planerat, drivit och dokumenterat samtliga möten. Förstudien har också tagit del av nedanstående dokument. Inleveranser från SKL: Kortinfo_väntetidsatsning_150126_final_bil1 (Helena Brändström) ÖK 2015 Kortare väntetider i cancervården_bil2 (Helena Brändström) Stand_vårdförlopp_5pilotdiagnoser_bil3 (Helena Brändström) Varjedagräknas_ÖKväntetider_baspresentation1_25jan15_bil4 (Helena Brändström) ÖKcancer15_informationsunderlag_26jan15_bil5 (Helena Brändström) Inleveranser från HSA/RCC: Frågeställningar förstudie (Sara Ribacke/Per Sjöli) Diagnostiserade per vecka (Per Sjöli) Inneliggande vid diagnos (Per Sjöli) Ledtider standardiserat vårdförlopp cancervård (Per Sjöli) Jmf inca_femdiag mot alla remisser (Per Sjöli) Genomgång av tidspunkt för diagnos och Vem gör vad (Per Sjöli) System cancerremisser (Per Sjöli) Under steg 2, Analys och sammanställning, genomfördes två arbets- och analysmöten tillsammans med Jarl Torgerson. Prové har planerat, drivit och dokumenterat analysmötena och sammanställt denna förstudierapport. Leverans av förstudien genomfördes vid möte den 2 mars Vid leveransmötet deltog följande personer: Nils Conradi, Regionalt cancercentrum Väst Marie Röllgårdh, HSA område Uppföljning och analys Bo Hallin, Regionalt cancercentrum Väst 5

102 Jarl Torgerson, Regionalt cancercentrum Väst/HSA område Uppföljning och analys 3. INFORMATIONSINSAMLING Under det första arbetsmötet identifierades ett antal frågor att besvara i förstudien inför det efterföljande arbetet med att utforma handlingsplanen för nationell satsning på kortare väntetider i cancervården. Nedan listas de frågor som använts som underlag på intervjuer och arbetsmöten i förstudien. Frågor avseende mätpunkten välgrundad misstanke om cancer : Exakta definitionen av mätpunkten? När uppstår mättidpunkten? Remissdatum? Stämpeln/taggning? Hur säkerställa enhetligt användande av KVÅ-kod? Nya definitioner/koder för att följa ledtider mm? Kan fältet för KVÅ-kod (Elvis) användas för registrering? Sparas datum, vilket datum? Hur sker avförandet av inte längre misstänkta patienter? Datum? Av dem som fick cancerdiagnos, hur många hade inte hanterats i standardprocessen? Ska dessa mätas? Hur exportera data? Var sammanföra från olika system? Vilken teknisk plattform? Vem äger systemen? Var uppstod misstanken? Primärvård, annan klinik, privat, egenremiss osv. Frågor avseende mätpunkten start av behandling : Stödjer kvalitetsregister alla typer av behandlingsstarter? Op, cytostatika, palliativ? Finns det en entydig definition? Vet man vilka åtgärder som kan komma ifråga? Kan vi avläsa alla behandlingsstarter? Frågor avseende gap mellan dagens IT-stöd och arbetssätt och de standardiserade vårdförloppen: Är det en inmatningsfråga eller en IT-teknikfråga? Hur ser patientprocessen ut idag? Vad är kritiskt för framgång i införandet? Är koordinatorsfunktionen lösningen? En sammanställning över svaren på frågorna återfinns i bilaga 1: Sammanställning insamlad information. Under det andra arbetsmötet genomfördes en övning för att skapa en bild över möjliga framtida arbetsflöden och IT-stöd avseende de standardiserade vårdförloppen och den tänkbara vägen dit. Följande frågor diskuterades på arbetsmötet: Vilka arbetsflöden och IT-stöd för dem finns kring en patient med välgrundad misstanke om cancer år 2016 respektive 2020 inom VGR? 6

103 Hur har vi kommit dit? Vilka steg har VGR tagit för att komma till dessa arbetsflöden och IT-stöd? Resultatet av diskussionen redovisas i bilaga 1: Sammanställning insamlad information. Pga den snäva tidplanen för denna förstudie har den insamlade informationen inte kvalitetssäkrats med respektive informationslämnare. Bearbetningen av insamlad information ligger till grund för slutsatser och rekommendation i nästa kapitel, men redovisas inte separat. 4. SLUTSATSER OCH REKOMMENDATION 4.1 Kortsiktig IT-lösning Inom VGR pågår ett initiativ som heter Framtidens vårdinformationsmiljö. Tidplanen för detta initiativ överensstämmer inte med den snäva nationella tidplanen för införandet av standardiserade vårdförlopp, vilket ställer krav på en framtagning av en kortsiktig IT-lösning för de standardiserade vårdförloppen. Förstudien har visat att befintliga vårdadministrativa system på kort sikt går att använda för uppföljning av de mätpunkter och den ledtid som skall följas nationellt. Den rekommenderade kortsiktiga IT-lösningen innebär att mätpunkten välgrundad misstanke om cancer hämtas ur ELVIS/SURF och mätpunkterna cancerdiagnos och start av behandling hämtas från Kvalitetsregistret (INCA). Det kommer finnas vissa skillnader i registrering och utsökning av data ur systemen, beroende på om vårdflödet är med eller utan filterfunktion. Regionala KVÅ-koder behöver införas för att registrera Välgrundad misstanke om cancer Den kortsiktiga IT-lösningen skall utformas på ett sådant sätt att den fungerar för samtliga av de fem standardiserade vårdflödena som omfattas av denna förstudie. Det kommer finnas vissa skillnader i registrering och utsökning av data ur systemen, beroende på om vårdflödet är med eller utan filterfunktion. Vidare antas att IT-lösningen kommer att fungera för de 10 standardiserade vårdförlopp som, enligt SKL, kommer att tillkomma under Rekommenderat nästa steg avseende den kortsiktiga IT-lösningen är att starta ett projekt omfattande ett IT-spår och ett verksamhetsspår. IT-spåret omfattar utformning av analysdatabasens tekniska lösning. En viktig del i arbetet blir att genomföra ett funktionstest/proof of Concept (PoC) för respektive flöde. En annan viktig uppgift för IT-spåret är att skapa en analysdatabas för väntetider i cancervården, där extrahering och analys görs av data från ELVIS/SURF och INCA som sedan skickas till SKL. Dessa data kommer också analyseras av VGR för internt kvalitetsutvecklingsarbete. Data som kommer att exporteras ur ELVIS/SURF och INCA ägs av VGR. Det kommer att finnas flera intressenter till denna databas inom VGR. Den enhet inom VGR som kommer att arbeta med att tolka och översätta SKLs krav på uppföljning är Koncernavdelning Data och Analys, och förstudien rekommenderar därför att ägandet av analysdatabasen placeras hos VGR Koncernavdelning Data och Analys. 7

104 Vidare bör arbetet fastställa analytisk design och innehålla en dialog med grupper som arbetar med referensmodeller och informationsmodeller så att redan befintliga regionala definitioner och uträkningar om möjligt kan användas. Följande funktioner/roller bör vara representerade i det fortsatta arbetet: VGR Koncernavdelning Data och Analys, relevant bransch/objekt, processägare, Elvis-förvaltare, INCA-förvaltare och den blivande koordinatorsfunktionen. Förstudien förutser inga stora IT-utvecklingsbehov för denna kortsiktiga lösning. Dock kommer krävas t ex införande av nya regionala KVÅ-koder för registrering av välgrundad misstanke om cancer (VMC) i ELVIS. För att skapa bra förutsättningar för det fortsatta arbetet med den kortsiktiga IT-lösningen har förstudien inlett en dialog med Regionala väntetidsgruppen som är beredningsgrupp för Rakel, som kommer att vara beslutsforum för införandet av de nya regionala KVÅ-koder som krävs. Verksamhetsspåret omfattar utformning av tillhörande roller och arbetssätt som stödjer standardiserade vårdflöden, samt arbete med kommunikation och förankring för att underlätta det kommande införandet. Här ingår bl a införandet av koordinatorsfunktionen på samtliga berörda sjukhuskliniker. Arbetet i verksamhetsspåret bör utformas i samråd med linjechefer samt processägaren för respektive vårdflöde. Den 15 mars tillgängliggör RCC i samverkan en mobilapp för de standardiserade vårdförloppen. Appen kommer innehålla de detaljerade beskrivningarna av de standardiserade vårdförloppen, och är tänkt att fungera som ett stöd i införandet. I appen kommer det finnas länkar till det nationella vårdprogrammet. Det kommer vara möjligt med regionala tillämpningar i appen, något som vilar under respektive regionalt RCCs ansvar. Förstudien föreslår att verksamhetsspåret tar fram nödvändiga regionala komplement och anpassningar till RCC i samverkans mobilapp. Den kortsiktiga lösningen beskrivs även i bilaga 2 Förstudie av datafångst gällande standardiserade vårdförlopp 1.0.ppt Koordinatorsfunktionen Registreringen av mätpunkterna kommer ske på olika sätt i de olika vårdflödena, beroende på om flödet har en filterfunktion eller ej. För att säkerställa kvalitet i data som extraheras och analyseras är det viktigt att det finns en utpekad funktion som ansvarar för att registreringen av mätpunkterna sker på rätt sätt i respektive flöde. Förstudien förordar därför etablering av en koordinatorsfunktion på varje sjukhusklinik i de utpekade processerna. En koordinatorsfunktion finns i viss mån redan etablerad i vårdflödena för Huvud och halscancer. Respektive sjukhusklinik och vårdprocess ansvarar för att bemanna och etablera koordinatorsfunktionen på lämpligt sätt. De personer som bemannar koordinatorfunktionen är att betrakta som nyckelpersoner i införandet av den kortsiktiga IT-lösningen för de fem utpekade vårdflödena. 4.2 Långsiktig IT-lösning Det patientadministrativa systemet Elvis har en begränsad kvarvarande livslängd. Detta är ett av skälen till att en mer långsiktig IT-lösning krävs för uppföljning av de standardiserade 8

105 vårdförloppen. Vidare ligger Elvis till grund för bl a fakturering och det ursprungliga syftet med Elvis är inte, enligt förstudiens uppfattning, att följa patientens flöde genom vårdprocessen. Journalsystemet Melior innehåller förmodligen all relevant data. Dock är Melior en textbaserad journal med scannade remisser som bygger på olika slags mallar. Mängden data som kan extraheras ur Melior är mycket begränsad. Förstudien rekommenderar att ett arbete påbörjas för att utforma en framtida långsiktig ITlösning för patientadministration som fungerar och upplevs som ett stöd i införande, uppföljning och förbättring av de standardiserade vårdförloppen. Den långsiktiga IT-lösningen skall vara ett stöd för patientens flöde genom vårdprocessen. Vidare skall lösningen fånga flera intermediära mätpunkter och kunna mäta ingående ledtider i de standardiserade vårdförloppen. Det är också önskvärt att lösningen möjliggör bokningar hos t ex röntgen och fungerar som ett stöd för koordinatorerna att få processen att flöda effektivt. Ytterligare önskemål som framkommit är elektroniska remisser och ett elektroniskt journalsystem. Förstudien har uppfattat att de senare funktionaliteterna (dvs. röntgenbokningar, eletroniska remisser och journaler) hanteras av ett pågående projekt som heter Framtidens vårdinformationssystem. Rekommendationen är att beredning och utformning av en långsiktig IT-lösning för hela VGR görs i samverkan med relevant bransch/objekt. Inom VGR pågår just nu byggandet av en vårdadministrativ analysplattform som har som mål att kunna leverera flera olika lösningar. Grundplattformen innehåller regiongemensamma namn, definitioner, beräkningar och regler men lösningarna kan ändå bli specifika för sin målgrupp och sitt syfte. I arbetet med att utforma den långsiktiga IT-lösningen är det viktigt att samverka med pågående initiativ för den vårdadministrativa grundplattformen och även kravställa och skapa dialog med t ex Framtidens vårdinformationsmiljö, Navet (integrationsplattform för regionen), Regionalt tjänstekontrakt, NPÖ (nationell patientöversikt) etc. Arbetet med den långsiktiga IT-lösningen bör innehålla två delar med olika tidshorisont och komplexitet. Den första kortsiktigare delen handlar om att utvärdera befintliga IT-system och dess data, dvs vilka ledtider fångas redan idag och/eller är möjliga att fånga med hjälp av mindre anpassningar. Den andra delen i arbetet handlar om att hitta en ideal IT-lösning med tillhörande processtöd för de standardiserade vårdförloppen Koordinatorsfunktionen Personerna inom koordinatorfunktionen kan lämpligen agera ambassadörer och förändringsledare för införandet av ytterligare standardiserade vårdflöden och vara kravställare på en framtida långsiktig IT-lösning. 4.3 Nästa steg Förstudiens rekommendationer på arbete i nästa steg omfattar både den kortsiktiga och den långsiktiga IT-lösningen. Rekommenderat nästa steg avseende den kortsiktiga IT-lösningen är att starta ett projekt omfattande ett IT-spår och ett verksamhetsspår Rekommenderat nästa steg avseende den långsiktiga IT-lösningen är att starta en förstudie där arbetet kan delas in i två delar med olika tidshorisont och komplexitet: 9

106 o o På kort sikt utvärdera möjligheterna i befintliga IT-system och dess data På längre sikt utforma ett idealt IT- och processtöd för standardiserade vårdförlopp inom cancervården Frågor för fortsatt arbete Nedan exempel på frågor att reda ut i det fortsatta arbetet: Hur skilja på datum för välgrundad misstanke om cancer (VMC) för de olika inflödena av Prostatacancer (semifilterfunktion)? Hur hantera egen vårdbegäran i processer utan filter? (Beslut om VMC måste fattas hos specialist?) Hur skall privata vårdgivare och vårdgivare utanför regionen registrera VMC i de fall de själva gör utredning och diagnos? Skall det finnas ett gränssnitt i analysdatabasen för att kunna ta in information från privata sjukhus/specialistenheter/vårdgivare utanför regionen? Skall detta vara primärinformation eller skall den gå via RCC? Finns all önskvärd data från ELVIS tillgänglig i SURF i samtliga databaser på alla sjukhus? Vilken funktionalitet kan delas med andra ledtidsprojekt? 4.4 Framgångsfaktorer i införande av standardiserade vårdförlopp och IT-lösning Under förstudien har framkommit synpunkter och erfarenheter rörande införandet av de standardiserade vårdförloppen med tillhörande IT-lösning. En viktig framgångsfaktor för ett lyckat införande är ett tydligt ledarskap från VGRs ledning. Det handlar om att tydligt peka på vikten av införandet av de standardiserade vårdförloppen och föreslagen IT-lösning. Den snäva nationella tidplanen ger inte utrymme att avvakta framtagandet av Framtidens vårdinformationssystem. Införandet måste ägas och drivas av linjecheferna i verksamheten, dvs. sjukhusdirektörer, områdeschefer, verksamhetsenhetschefer etc. Det är viktigt att linjecheferna tillför de resurser som krävs t ex för etablering av koordinatorfunktionen. Ett lyckat införande kräver också nära samarbete med och engagemang från bland annat sektorsråd, processägare, vårdprocessgrupper och vårdprogramgrupper. Som i allt förändringsarbete så är kommunikation och förankring avgörande viktigt för ett lyckat införande. Det handlar om målgruppsanalys, utformning av kommunikationsplan och genomförande av kontinuerliga riktade kommunikations- och förankringsinsatser under hela införandefasen. 10

107 5. BILAGOR Bilaga 1: Sammanställning insamlad information.pdf Bilaga 2: Förstudie av datafångst gällande standardiserade vårdförlopp 1.0.pdf 11 Rapporten är utgiven av Regionalt cancercentrum väst

108 Kommunikationsplan Införande av standardiserade vårdförlopp i cancervården Sammanfattning Under 2015 kommer Västra Götalandsregionen att införa standardiserade vårdförlopp för fem pilotdiagnoser: akut myeloisk leukemi cancer i urinblåsan och övre urinvägarna huvud- och halscancer matstrups- och magsäckscancer prostatacancer Denna kommunikationsplan ger övergripande riktlinjer för information, dialog och förankring under införandet. Planen gäller för 2015, men kan även användas som utgångspunkt för ytterligare cancerdiagnoser som ska införas under Varje förvaltning bör i sin tur ta fram en lokal handlingsplan för hur man ska arbeta med införandet och vilka aktiviteter man behöver genomföra för att lyckas med arbetet. Allt kommunikationsarbete utgår från kommunikationsplanen för införande av standardiserade vårdförlopp som har tagits fram nationellt. Huvudfokus i denna plan ligger därför på övergripande regional strategi, regionala utmaningar och möjligheter, målgrupper, anpassning av nationella budskap, kanaler och former för dialog. En central del är stöd till chefer på olika nivåer som ska förstå och förklara för medarbetarna hur verksamheterna påverkas och motivera dem att delta i förändringsarbetet. De två huvudsakliga spridningsvägarna för information är via cheferna i respektive förvaltning (linjen) och via de regionala processägarna och deras nätverk. Utöver dessa är olika forum för samverkan centrala, särskilt där specialistvården och primärvården kan mötas. På många förvaltningar finns sådana forum, i andra fall kan man behöva skapa nya mötesplatser. Version 1: Giltig till och med januari Ansvarig kommunikatör: Karin Allander Projektansvariga: Jarl Torgerson, regionläkare/projektledare och Bo Hallin, projektledare 1 (19)

109 Innehållsförteckning 1. BAKGRUND OCH SYFTE BESKRIVNING AV PROJEKTET SYFTE AVGRÄNSNING CENTRALA BEGREPP 3 2. ÖVERGRIPANDE STRATEGI 5 3. UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER UTMANINGAR MÖJLIGHETER SWOT- ANALYS KOMMUNIKATION 7 4. MÅL, MÅLGRUPPER, BUDSKAP OCH KANALER MÅL MED KOMMUNIKATIONEN MÅLGRUPPER BUDSKAP KANALER ORGANISATION OCH RESURSER ANSVARSFÖRDELNING KOMMUNIKATION KONTAKTPERSONER UTVÄRDERING OCH UPPFÖLJNING REGIONAL TIDS- OCH AKTIVITETSPLAN 18 2 (19)

110 1. Bakgrund och syfte 1.1 Beskrivning av projektet Regeringen har beslutat om en särskild satsning under för att korta väntetiderna i cancervården och minska de regionala skillnaderna. En överenskommelse har träffats med Sveriges Kommuner och Landsting om att införa ett nationellt system med standardiserade vårdförlopp. Satsningen finansieras med cirka 500 miljoner kronor per år under fyra år. Målet är att: korta väntetiderna och minska de regionala skillnaderna, skapa en mer jämlik vård med ökad kvalitet och mer nöjda patienter, fortsätta arbetet med nationella cancerstrategin och regionala cancercentrum och knyta linjeorganisationen och RCC närmare varandra. 1.2 Syfte Införande av standardiserade vårdförlopp kräver förändringar i stora delar av vården, både vad gäller arbetssätt och hur vården är organiserad. Det påverkar både verksamheter som behandlar cancer och verksamheter som hanterar remisser eller kommer i kontakt med patienter utredningsförloppet, till exempel kirurg, onkologi, hematologi, urologi, gynekologi, öron-näsoch halskliniker, radiologi, patologi och primärvården. Därför är det viktigt att ha en strategi för kommunikationen under arbetet. Syftet med denna plan är att ge en övergripande strategi och att peka ut mål, målgrupper, kanaler, ansvarsfördelning, utmaningar, med mera. 1.3 Avgränsning Kommunikationsplanen beskriver inte hur arbetet är organiserat nationellt och hur samverkan mellan olika landsting ska gå till. Information om detta finns i den nationella kommunikationsplanen. Inte heller beskriver den på detaljnivå vilka kommunikationsaktiviteter som ska genomföras i varje förvaltning. Det är upp till varje förvaltning att bestämma detta. Däremot listas kontaktpersoner vid samtliga förvaltningar, så att den som har frågor vet vem man ska vända sig till. (Se 5.2 Kontaktpersoner). 1.4 Centrala begrepp Vad är ett standardiserat vårdförlopp? Ett standardiserat vårdförlopp är ett definierat utredningsförlopp för en viss cancerdiagnos som beskriver: vad som ligger till grund för en välgrundad misstanke om cancer, vilka utredningar som ska göras för att ställa diagnos och besluta om behandling, vilka maximala, värdeskapande ledtider som gäller för alla utredningsåtgärder som ingår. De standardiserade vårdförloppen har tagits fram på nationell nivå, utan hänsyn till de begränsningar som kan finnas i dagens organisation eller 3 (19)

111 resurser. Väntetiderna i de standardiserade vårdförloppen är framtagna med ett patientperspektiv och beskriver hur ideala utredningsförlopp ser ut. De bygger på ett multidisciplinärt arbetssätt och förutsätter väl fungerande kommunikation mellan olika professioner och vårdgivare och med patienter och närstående. Den ledtid som ska följas upp initialt är tiden från att en välgrundad misstanke om cancer uppstår, till att den första behandlingen startar. Se bild nedan. Målet är att den som har en misstänkt cancer ska utredas snabbare och få behandling snabbare. Vad är välgrundad misstanke om cancer? Det varierar mellan olika cancerformer. Kriterierna finns beskriva i varje vårdförlopp och inkluderar både kliniska fynd och resultat från olika undersökningar, till exempel röntgen och laboratorieprover. Välgrundad misstanke om cancer kan både uppstå i primärvården och i sjukhusvården. Vad menas med förbokade tider? I standardiserade vårdförlopp ingår att man reserverar tider för undersökningar av personer med välgrundad misstanke om cancer, till exempel röntgen eller endoskopi. Hur många platser som ska reserveras bestäms för respektive cancerform. När en välgrundad misstanke om cancer uppstår bokar en koordinatorfunktion in samtliga undersökningar som ingår i olika förutbestämda block, från tiderna som redan är reserverade. En del av dem som undersöks kommer visa sig ha cancer, en del kommer att vara friska och en del kommer att ha andra sjukdomar. Vad är en koordinatorfunktion? Koordinatorsfunktionen bokar in undersökningarna som ska göras i de olika undersökningsblocken (se text ovan). Det behöver inte vara en specifik profession, utan kan till exempel vara en kontaktsjuksköterska eller en sekreterare. Hur detta görs bestäms lokalt. Vad är en vårdprocess? En vårdprocess/patientprocess är beskrivningen av en viss patientgrupps väg genom vården från att man söker hjälp, till att man utreds, behandlas och rehabiliteras eller får palliativ vård. Vårdprocessarbetet drivs av regionala och lokala processledare. Västra Götalandsregionen har redan ett pågående utvecklingsarbete med vårdprocesser inom cancervården. Det är viktigt att arbetet med standardiserade vårdförlopp knyter an till detta. Andra begrepp Fler frågor och svar och möjlighet att ställa frågor om standardiserade världsförlopp finns på den nationella informationssidan: 4 (19)

112 2. Övergripande strategi I förändringsprojekt är det särskilt viktigt att skapa dialog med dem som är berörda, både för förankring och för att få till ett effektivt införande. När det gäller införande av standardiserade vårdförlopp, så kommer de flesta av förändringarna att genomföras i förvaltningarna och på berörda kliniker. Därför är följande viktigt: Att föra dialog: både inom och mellan förvaltningar, verksamheter och professionerna som berörs av förändringarna, samt att ha forum för dialog mellan primärvård och sjukhusvård. Att ha tvåvägskommunikation i linjen: så att det även finns rutiner för återkoppling från verksamheterna tillbaka till ledningsgrupperna. Att anpassa budskap: så att varje nivå förstår vad som förväntas av dem och vilka utmaningar de ska bidra till att lösa. Steg ett är att bryta ner varje vårdförlopp, så att man ser vilka verksamheter som berörs. Att tydliggöra centrala begrepp: så att vi pratar om samma saker. Att samordna kommunikationen: till exempel i linjen och i de regionala processägarnas nätverk. Att sprida goda exempel: så att verksamheter kan inspirera varandra. Uppföljning: det vill säga att dialogen pågår under en längre tid. Förankring i flera steg Figuren ovan beskriver effekten av olika typer av kommunikation. I första skedet är det viktigt att ledningsgrupper, medicinska sektorsråd och andra centrala organ når upp till den höga delen av bilden alltså att man för en dialog om varför dessa förändringar ska göras, hur det ska gå till och vad förändringen innebär för olika målgrupper. Därefter måste lokala dialoger föras i varje process och på varje verksamhet som berörs. En rad informationsinsatser behövs för att hålla målgrupperna uppdaterade, till exempel på webbplatser, intranät och nyhetsbrev, men dessa befinner sig i till vänster i figuren. För att skapa delaktighet och förändring krävs dialog. Här är verksamhets- och enhetschefer centrala, både för att initiera dialog, svara på frågor, motivera medarbetarna, fånga lokala idéer och driva förändringsarbetet. Att stödja cheferna i deras kommunikation och förse dem med verktyg är därför centralt. 5 (19)

113 Övergripande strategi på sjukhusen Gemensamt för sjukhusen är att ledningsgrupperna, berörda verksamhetschefer och lokala processledare för de aktuella vårdförloppen (inklusive diagnostiska verksamheter) samlas. Man går igenom hur vårdförloppen bäst kan införas i respektive vårdprocess och verksamhet och identifierar kontaktområden med andra förvaltningar. Med utgångspunkt från dessa möten organiseras det fortsatta arbetet med införandet lokalt. Övergripande strategi i primärvården I Närhälsan ska chefläkarna kommunicera införandet tillsammans med bland annat vårdcentralcheferna. Dessutom kommer Vårdvalsenheten att informera både Närhälsan och de privata vårdcentralerna. Information till alla vårdcentraler ska ges även under de utbildningsmöten som kommer att genomföras i regionen. 3. Utmaningar och möjligheter Den 23 januari 2015 höll Regionalt cancercentrum väst en regional dialogdag om införande av standardiserade vårdförlopp, med runt 140 deltagare. Nedan listas utmaningar och möjligheter som framkom under bordsdiskussionerna, utan innebörders ordning. 3.1 Utmaningar IT-system: Är bristfälliga och stödjer inte mätning av de ledtider som ska följas upp. Olika journalsystem interagerar inte med varandra. Resursbrist: Det saknas vårdplatser, mottagningstid, rehabilitering, med mera. Stor brist på patologer, onkologer, radiologer, sjuksköterskor med flera. Kapacitetsbrist: Vad gäller strålbehandling, operationstillgång, och bilddiagnostik, till exempel PET-och CT-undersökning. Risk för undanträngningseffekter: Gäller både benigna sjukdomar och andra allvarliga sjukdomar. Patient- och närståendemedverkan: Behöver utvecklas. Bättre logistik och planering: Behövs för att få bort flaskhalsar, klara av somrarna, hanterade den ökade mängden utredningar och för att hantera variationer i patientflöde när det gäller förbokade tider. Kvalitetsfokus: Snabbhet får inte utvecklas på bekostnad av kvalitet. Arbetsfördelning och samordning: Det krävs en ökad samverkan mellan länssjukhusen, universitetssjukhusen och primärvården. En tydlig koordinering kring vem som gör vad och vem som ansvarar för patienter som inte ingår i standardiserade vårdförlopp. Helhetstänkande: Det krävs ett nytt tankesätt med ökad samordning av gemensamma resurser och mindre stuprörsarbete. Risk för konflikter mellan processerna och linjen. Kommunikation: Flera stora utmaningar identifierades (se 3.3 SWOTanalys kommunikation). Bland annat är det viktigt at tydliggöra: 6 (19)

114 1. Hur standardiserade vårdförlopp förhåller sig till förnyad bedömning och nya patentlagen. I den initiala sjukdomsfasen är patienten ofta beredd att åka längre för snabbare behandling. 2. Vad rimlig utredningstid är, jämfört med andra utredningar som kräver mycket snabbare handlande, till exempel hjärtinfarkt. 3. Vad som är skillnaden på misstanke och välgrundad misstanke. 3.2 Möjligheter Kortare köer: Stor vinst för patienter, närstående och vårdpersonal. Standardisering: Skapar en mer jämlik vård och underlättar utmönstring av moment och metoder som saknar evidens eller annat värde för patienterna. Skapar en genomlysning av idéer och arbetssätt. Förbokade tider: Kan skapa en snabbare och smidigare utredning. IT-system: Bättre system tvingas fram, exempelvis för uppföljning online och digitaliserad PAD-bedömning. Möjlighet att skapa system som kan tanka vidare data och kommunicera med varandra. Ökade resurser: Ses mycket positivt, men krävs att de används rätt. Stärkta vårdprogram: Vårdprogrammen får en konkret tillämpning i standardiserade vårdförlopp. Bättre arbetsfördelning: Workshifting och bättre uppföljning via kontaktsjuksköterskor kan frigöra läkartid och spara återbesök. Man utnyttjar den kompetens som finns bättre. Ökat samarbete: Både inom sjukhusvården och med primärvården. Nya möjligheter kan uppstå när man träffas över gränserna. Bättre samarbetsklimat: Standardiserade vårdförlopp gör det enklare och tydligare när olika enheter ska komma överens, vilket kan skapa mindre konflikter och en trevligare relationer mellan olika enheter. Delaktighet: Ökad möjlighet till teamarbete och att ta tillvara medarbetarnas idéer. Skapar medvetenhet om flöden på alla nivåer. Ökad öppenhet för att lösa problem över professionsgränserna. Kompetensutveckling: Kompetensöverföring mellan olika enheter och sjukhus. Möjlighet till nya attraktiva tjänster, till exempel kontaktsjuksköterska. Motivation: Hög motivation bland många chefer och medarbetare att skapa en positiv förändring. Sidoeffekter: En bättre struktur kan ge vinster även för övriga vården. 3.3 SWOT-analys kommunikation Nedan analyseras styrkor, svagheter, möjligheter och hot vad gäller kommunikation. De två första kategorierna listar organisationens interna svagheter och styrkor vad gäller kommunikation om satsningen. Under möjligheter och hot listas faktorer utifrån organisationens omgivning, till exempel kommunikation med patienter och allmänheten. 7 (19)

115 Styrkor: Generellt väldigt engagerade medarbetare som brinner för sitt yrke och vill ge en god vård. Många medarbetare deltar redan i olika förändringsprojekt och har kunskap om hur man kan tänka. Bra ska bli bättre vi har redan en mycket bra cancervård, viktigt att få med det i kommunikationen. De regionala/lokal processägarna och deras nätverk är en stor tillgång. Ökat samarbete kan förbättra den interna kommunikationen. Det är lättare att engagera personal om de vet vad och hur de kan påverka. Viktigt för chefer på olika nivåer att tydliggöra det. Enhetschefer är viktiga, eftersom de befinner sig nära medarbetarna. Viktigt att de får rätt stöd. Möjlighet att ta fram nya standardiserade svar för röntgen, patologin, med flera. Svagheter: Kan vara svårt att nå ut i linjen. Svårt att nå alla som berörs, inga kanaler för att nå alla medarbetare. Krävs många olika kanaler för att få till en tvåvägskommunikation mellan primärvård, länssjukvård och universitetssjukhusen. Kan saknas samverkansform mellan sjukhusvård/primärvård. Svårt att nå alla läkare i primärvården. Utbildningsdagarna för allmänläkarna är få och många behöver informera om mycket. Många förändringsprojekt är på gång, t.ex. nytt journalsystem. Det finns en stor förändringströtthet hos många medarbetare. Kan krävas en kulturförändring i vissa fall, vilket är en utmaning. Utmaning att synkronisera informationen i vårdprocesserna/ processägarnas nätverk och linjen. Möjligheter: Mycket positivt att det skjuts till extra pengar nationellt. Kontaktsjuksköterskan en viktig resurs för att skapa kontinuitet och god kommunikation med patienten. Bevakning från patientorganisationer och andra kan skapa ett tryck som gör att det verkligen blir en förändring. Danmark har redan infört en liknande modell. Stor möjlighet att lära oss av dem och att sprida positiva exempel internt, till exempel via lärandeseminarier. Hot: Den nationella satsningen är tillfällig. Oro kan uppstå om hur detta ska finansieras längre fram. Stark press från allmänhet, politik och journalister om att nå målen kan skapa stress hos personalen. Om utredningen går för fort kan det göra att patienter och närstående inte hinner med mentalt. Om det uppstår undanträngningseffekter kan satsningen uppfattas negativ i andra delar av vården. Många medarbetare arbetar redan hårt för att få verksamheten att gå ihop och kan ha lite energi över till förändringsprojekt. 8 (19)

116 4. Mål, målgrupper, budskap och kanaler 4.1 Mål med kommunikationen Det övergripande målet med kommunikationen är: 1. Kunskap och förståelse: att sprida kunskap och skapa förståelse för satsningen inom de delar av vården som berörs. 2. Motivation och dialog: att motivera medarbetarna att delta i förändringsarbetet och skapa dialog som möjliggör införandet. 3. Nya rutiner och arbetssätt: att bidra till att skapa och införa nya rutiner och arbetssätt, samt att sprida goda exempel. Målen ser olika ut för olika målgrupper och för olika skeden i förändringsarbetet. Se även avsnitten 4.2 Målgrupper och 7. Tids- och aktivitetsplan. Mål för olika faser i förändringsarbetet En förändringsprocess delas normalt in i fyra faser. Se figur nedan. Eftersom införandet av standardiserade vårdförlopp sträcker sig över flera år ligger fokus i denna kommunikationsplan främst på de tre första faserna. I förankringsfasen är målet att förankra införandet i olika förvaltning- och ledningsgrupper, såväl som i linjen och bland medarbetarna. Det är viktigt att cheferna i linjen får verktyg så att de kan skapa förståelse för varför förändringen behövs och skapa delaktighet bland medarbetarna. Här kan positiva exempel spela en viktig roll för att skapa inspiration och för att visa att det är möjligt att uppnå de nya målen. I startfasen är målet att skapa en realistisk bild av förändringen och att alla ska känna till sina roller, så att man vet vad som förväntas av var och en. För att uppnå detta är det viktigt att chefer i linjen får verktyg för att bryta ner övergripande budskap och mål till en avdelnings- enhets- och medarbetarnivå. (Läs mer i 4:3 Budskap). Man bör även sätta upp tidiga delmål, så att man tidigt kan visa på positiva exempel. Under genomförandefasen är målet att skapa förändring, att upprätthålla engagemanget hos medarbetarna och att behålla en tydlig rollfördelning. Spridning av positiva exempel och tidiga delmål som har uppnåtts är viktigt, exempelvis via lärandeseminarier. Det är även centralt att återkopplingen från verksamheterna uppåt i organisationen fungerar. 9 (19)

117 Viktigt med mätbara mål Målen för projektet anges i respektive vårdförlopp, till exempel att patienter med akut myeloisk leukemi ska behandlas inom sex dagar, från att en välgrundad misstanke om cancer uppkommer. Några målnivåer har inte satts nationellt, men kan komma längre fram. Det är viktigt att varje verksamhet sätter upp egna delmål för hur de kan bidra till de nya måltiderna. Även målen för kommunikation bör brytas ner lokalt. Det är svårt att sätta upp meningsfulla mätbara mål om kommunikation på regional nivå, men några mål kan vara: att alla medarbetare som berörs inom respektive förvaltning har fått information på ett APT senast september 2015, att alla chefer i linjen får ett baspaket med information, att alla lokala lärandeseminarier är fullbokade, minst unika besökare på informationssidan om satsningen på RCC Västs webbplats under 2015, att alla förvaltningar ska ha informationssidor eller länkar vidare till RCC Västs webbplats på sina intranät, senast september 2015, att alla större artiklar om satsningen på RCC Västs webbplats finns med i chefernas nyhetsbrev (I-linjen). att en regional idébank har startats på RCC Västs webbplats, som innehåller minst tio positiva exempel, senast i december Läs mer om uppföljning av målen i avsnitt 6. Utvärdering och uppföljning. 4.2 Målgrupper Standardiserade vårdförlopp påverkar både sjukhusvården, primärvården och tandvården. Det gäller både offentliga och privata vårdgivare. De tre huvudmålgrupperna i satsningen är: politiska ledningar och tjänstemannaledningar i hälso- och sjukvården, medarbetare inom sjukhusvården, primärvården och tandvården, patienter och närstående. Viktiga ambassadörer i satsningen är: chefer i linjen, särskilt enhetschefer som arbetar närmast personalen, chefläkare inom respektive förvaltning, regionala processägare och lokala processledare. På följande sidor listas målgrupperna mer detaljerat, samt kommunikationsmålen för olika grupper. De har inte delats upp i primära och sekundära målgrupper, eftersom de spelar olika roller i olika delar av arbetet. Under implementeringsfasen och startfasen är förvaltningsledningar, chefläkare, chefer i linjen, regionala processägare och lokala processledare centrala. Under förändringsarbetet spelar medarbetarna en särskilt viktig roll. 10 (19)

118 Politiker Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Samverkansnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnderna Mål HSS ska fatta beslut om införande. Övriga aktörer ska vara väl informerade om arbete. Utförarstyrelserna Ledningsgrupper Koncernledningsgrupp Hälso- och sjukvård (styrgrupp) Hälso- och sjukvårdsavdelningens ledningsgrupp Samtliga förvaltnings- och sjukhusledningar Projektgruppen för införande av standardiserade vårdförlopp RCC Västs styrgrupp Diagnostikrådet Mål Ska vara väl informerade och fatta beslut, till exempel om handlingsplan. Ska vara väl informerade och stämmas av med under arbetet, samt agera efter fattade beslut och verka för införande och spridning av kunskap. Ska föra dialog, arbeta med förankring och vara navet i arbetet. Ska vara väl informerade under arbetet. Ska vara väl informerade under arbetet. Medicinska sektorsråd Samtliga ordföranden Samtliga sektorsråd Mål Samtliga berörda medicinska sektorsråd ska vara väl informerade om standardiserade vårdförlopp, föra dialog kring hur arbetet fortskrider, samt bidra till kunskapsspridning och förankring. Även de sektoråd som inte direkt berörs informeras via ordförandekonferensen. Offentlig och privat primärvård Närhälsan Vårdvalsenheten primärvårdschefer läkare i offentlig och privat primärvård, övriga medarbetare, t.ex. distriktssjuksköterskor, läkarsekreterare och andra som hanterar remisser. Mål Ska vara väl informerade och delta i dialoger i olika samverkansform. Vårdpersonalen ska vara väl informerade och agera i enlighet med nya riktlinjer för remisshantering så snart de är på plats, samt delta i kommande utbildningsdagar, till exempel för allmänläkare. 11 (19)

119 Cancervården sjukhusdirektörer chefläkarna på sjukhusen verksamhetschefer inom kirurgi, onkologi, patologi, hematologi, urologi, palliativ vård, m.fl. regionala processägare lokala processledare regionala omvårdnadsgrupper läkare inom berörda områden övriga medarbetare, t.ex. personalchefer, omvårdnadspersonal och läkarsekreterare centralfackliga gruppen privat patologi och privat medicinsk service Mål De sex första grupperna ska vara väl informerade, föra dialog, agera efter fattade beslut och verka för införande och spridning av kunskap och goda exempel. Chefer på olika nivåer ska även bidra till att bryta ner information och mål för att visa vad som förväntas av deras verksamheter och hur medarbetarna påverkas. Övriga medarbetare ska veta hur de påverkas, hur och vad de kan påverka i det lokala utvecklingsarbetet och bidra till att föra in nya riktlinjer och arbetssätt. Övrig hälso- och sjukvård privat och offentlig tandvård, inkl. verksamhetschefer, tandläkare, sekreterare, etc. övriga kliniker som berörs av utredningsförloppen privata sjukhus, t.ex. Lundby och Carlanderska taxeläkare 1177 Vårdguiden E-hälsoenheten berörda kommunikationschefer och kommunikatörer som ska arbeta med frågan Mål Ska vara informerade om arbetet med standardiserade vårdförlopp, delta i dialoger vid behov, samt agera efter fattade beslut och verka för införande. Taxeläkarna ska informeras via privatläkarföreningen Vårdguiden ska erbjuda patientinformation så snart införandet har påbörjats. Ska vara väl informerade och ge stöd till chefer och andra i verksamheten vid behov. Patienter och närstående patient- och närståenderepresentanter inom sjukvården Patient och närståendeperspektivrådet vid RCC Väst patientföreningar patienter och närstående Mål Ska medverka i dialog under införandet, både regionalt och lokalt. Patienter och närstående som berörs ska få tydlig information från sin vårdgivare och via 1177 Vårdguiden, så snart SVF har införts. Övriga målgrupper invånare i regionen journalister Mål Sekundär målgrupp i första skedet, men ska ha möjlighet att hitta info. 12 (19)

120 4.3 Budskap Huvudbudskapen i den nationella satsningen finns i den nationella kommunikationsstrategin, som kan laddas under fliken information på: Budskapsplattformen kan komma att uppdateras under Därför är det viktigt att den som arbetar med kommunikation regionalt även tar del av detta dokument. Huvudbudskapen är att satsningen ska: korta väntetiderna alla ledtider ska vara medicinskt motiverade, skapa en mer jämlik cancervård med ökad kvalité, göra cancerpatienterna mer nöjda med vården. Det ska göras genom att: optimera ledtiderna i cancervårdsprocesserna, förbättra kommunikationen med patienterna och ge tydlig information om innehållet i de standardiserade vårdförloppen, så att de vet vad som ska ske och när det ska ske, kontinuerligt följa upp och kommunicera i vilken mån standardiserade vårdförlopp tillämpas och ledtiderna hålls, mäta patienternas grad av nöjdhet med cancervården. Följande nationella budskap ska användas: Svensk cancervård är bra. Trots det finns det skillnader i hur vi omhändertar den som är sjuk. I dag får man får vänta olika länge på att få behandling för olika diagnoser, beroende på var i landet man bor. Det ska arbetet med standardiserade vårdförlopp ändra på. Svensk cancervård är bra, men vi ska bli ännu bättre. Standardiserade vårdförlopp innebär att nya arbetssätt och rutiner gör vägen genom vården snabbare och tydligare för patienten. Standardiserade vårdförlopp ger patienten en trygghet i att oavsett var man bor så fungerar utredningen från en första misstanke om cancer till behandlingsstart likadant i hela landet. Regional och lokal anpassning av budskap Budskap formuleras på olika sätt beroende på sammanhang, kanal och målgrupp, men det är viktigt huvudbudskapen finns med i alla sammanhang. Det är även viktigt att vi: har ett positivt tilltal, fokuserar på att det är en satsning, inte en effektivisering/besparing, beskriver bakgrunden, så att det blir tydligt varför satsningen görs, lyfter fram positiva exempel som visar att förändringen är möjlig, anpassar budskapen så att varje nivå både förvaltning, avdelning, enhet och personalgrupp förstår hur de påverkas, vad som förväntas av dem och hur de kan bidra. På nästa sida finns en figur som beskriver hur man anpassar budskap till olika målgrupper i ett förändringsarbete. 13 (19)

121 Riktlinjer vid översättning av budskap 50 % Central nivå 50 % Avdelning 20 % Centralt 50 % Avdelning 30 % Enhet 20 % Centralt 30 % Avdelning 50 % Enhet NORDISK KOMMUNIKATION % Centralt 10 % Avdelning 20 % Enhet 60 % Grupp och individ Det centrala i figuren är att huvudbudskapet ska finnas med hela vägen och att varje nivå ska innehålla något av informationen från avdelningen ovan. Att göra denna anpassning ligger till stor del på chefer på olika nivåer. Därför är det svårt att ge generella budskap för avdelningsnivå, enhetsnivå, etc. För att hjälpa chefer på olika nivåer kommer informationspaket att tas fram, som till exempel bör innehålla: generellt presentationsmaterial om satsningen, information om hur förvaltningen tänker arbeta med införandet, listor över vilka verksamheter som berörs, som tas fram per process, frågor de behöver besvara, till exempel hur deras egen verksamhet berörs och hur personalen påverkas. Ett exempel Om man bortser från procentsatserna i figuren ovan, så skulle en förenklad version av budskapet till läkarna på en vårdcentral kunna vara följande: I år påbörjas en nationell satsning för att korta väntetiderna i cancervården. Bakgrunden är att väntetiderna är för långa och skiljer sig mycket över landet. För att ändra på det införs standardiserade vårdförlopp. De beskriver i detalj hur utredningar för olika diagnoser ska gå till och vilka maximala väntetider som gäller från att välgrundad misstanke om cancer uppstår, till behandling påbörjas. (central nivå) Detta påverkar primärvården, eftersom man sätter upp nya kriterier för välgrundad misstanke om cancer. För vissa diagnoser kan vi slå fast att det är en välgrundad misstanke om cancer i primärvården, i andra fall krävs utredning i specialistvården. Det innebär att remisshanteringen förändras och att vi måste förbättra samarbetet med sjukhusvården. (avdelningsnivå) Alla på vårdcentralen kommer att få utbildning om hur det här påverkar ert arbete, även sjuksköterskorna och läkarsekreterarna. (enhetsnivå) För er läkare innebär det att ni behöver utbildas i de nya kriterierna för välgrundad misstanke om cancer, den nya remisshanteringen och hur ni ska kommunicera med patienterna om detta. I Danmark blev den nya modellen ett stort lyft för allmänläkarna, så vi hoppas och tror att det ska underlätta arbetet även hos oss. (grupp/individnivå) 14 (19)

122 4.4 Kanaler Nedan listas generella regionala kanaler. Dessa kan skilja sig åt mellan olika förvaltningar. I vissa fall kan nya forum för samverkan behöva skapas. Möten (primär kanal) ledningsgruppsmöten och befintliga möten i linjen i förvaltningarna APT-möten för medarbetare auladragningar på respektive sjukhus ordförandekonferensen chefläkargruppens möten de regionala processägarnas dialogturnéer möten i de regionala omvårdnadsgrupperna de lokala processägarnas möten (ytterligare lokala processer kan behöva skapas i vissa förvaltningar) regionala dialogdagar via Regionalt cancercentrum väst regionala utbildningsdagar för primärvården nationella utbildningsdagar för patient- och närståendeföreträdare utbildningsdagar och lärandeseminarier vid respektive förvaltning Digitala kanaler nationell informationssida på regional samlingssida om projektet, inklusive positiva exempel på: VG-regionens externa webbplats och gemensamma intranät förvaltningarnas externa webbplatser och intranät det gemensamma nyhetsbrevet till alla chefer (I-linjen) interna nyhetsbrev i förvaltningarna RCC Västs nyhetsbrev (skapa en prenumeration här) de privata sjukhusens webbplatser och intranät 1177 Vårdguiden e-post massmedia och sociala medier Tryckt material Nationella roll-ups, broschyrer och tillämpningsanvisningar för landstingsledningar och vårdpersonal. Kompletterande lokal information till medarbetare och patienter. Primärvårdens kanaler Vårdvalsenhetens kanaler till exempel, nyhetsbrev, webbplats och dialogform (når både Närhälsan och privat primärvård). Vårdcentralernas webbplatser och eventuella intranät. Befintliga samverkansforum för sjukhusvård och privat och offentlig primärvård i respektive förvaltning, till exempel PVNU-gruppen i NU-sjukvården. I vissa förvaltningar kan nya samverkansforum behöva skapas. 15 (19)

123 5. Organisation och resurser Införandet av standardiserade vårdförlopp samordnas av en projektgrupp som kommer att arbeta med frågan under fyra år. I gruppen ingår representanter från samtliga förvaltningar, patientföreträdare och medarbetare från Regionalt cancercentrum väst. Samtliga deltagare i gruppen finns listade här: Koncernledningsgrupp Hälso- och sjukvård är styrgrupp för projektet. Större delen av arbetet kommer att göras i de verksamheter som berörs. Varje förvaltning ska därför utse en person eller arbetsgrupp som samordnar införandet på respektive förvaltning. Personen eller gruppen ansvarar även för att rapportera tillbaka till den regionala projektgruppen. Avrapportering ska även ske via befintliga kanaler i linjen. En viktig del i det lokala arbetet är också att engagera patienter och närstående i utvecklingsarbetet. Mer information om det finns i handlingsplanen för hela projektet. Under 2015 kommer 444,5 miljoner att satsas på projektet nationellt. Hur Västra Götalandsregionens del ska fördelas regionalt beslutas av Hälso- och sjukvårdsstyrelsen, i samråd med Koncernledningsgrupp Hälso- och sjukvård. Den regionala projektgruppen tar fram ett gemensamt underlag som beskriver var förvaltningarna bedömer att medlen kan göra störst nytta. 5.1 Ansvarsfördelning kommunikation Införande av standardiserade vårdförlopp är i första hand en verksamhetsfråga, men eftersom så många delar av sjukvården berörs är väl fungerande kommunikation centralt. RCC Väst ansvarar för att samordna arbetet regionalt, till exempel att tillhandahålla övergripande informationsmaterial och att hålla informationscheferna uppdaterade. Mycket kommunikationsarbete behöver dock göras i förvaltningarna, till exempel: att stödja dem som ansvarar för införandet lokalt, att lyfta positiva exempel lokalt och publicera artiklar på intranät, att ge stöd till chefer som ska arbeta med frågan, att ta fram material till lokala lärandeseminarier, att ge stöd i framtagandet av nya standardiserade svar från till exempel röntgen och patologi, att ta fram ny regional patientinformation som kompletterar den nationella informationen på 1177 Vårdguiden pressaktiviteter och information till media. Vilket stöd varje förvaltning behöver vad gäller kommunikation avgörs lokalt. Det är viktigt att ledningsgrupperna ger tydliga direktiv om vilka kommunikationsresurser som ska avsättas till att arbeta med frågan. 5.2 Kontaktpersoner På nästa sida listas informationschef eller kommunikatör samt kontaktpersoner per förvaltning. Den kommer att uppdateras när det är klart hur arbetet organiseras lokalt. En fullständig förteckning över vilka som ingår i den regionala projektgruppen per förvaltning uppdateras på: 16 (19)

124 Förvaltning Kontakt verksamhet Kontakt kommunikation Alingsås Lasarett Angereds Närsjukhus Frölunda Specialistsjukhus Hälso- och sjukvårdsavdelningen Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Kungälvs Sjukhus NU-sjukvården Närhälsan Vårdvalsenheten Regionalt cancercentrum väst Sahlgrenska Universitetssjukhuset Skaraborgs Sjukhus Södra Älvsborgs Sjukhus Henrik Jonsson, Verksamhetschef Ann Ekberg Jansson Sjukhusdirektör Madeleine Andersson, Sjukhusdirektör, madeleine. Jarl Torgerson Projektledare Kajsa-Mia Holgers Medicinsk rådgivare Anna Wågander Vårdenhetschef Ulrika Tägnfors, Områdeschef Monica Ericson Sjöström Chefläkare Rose-Marie Nyborg Chef Vårdvalsenheten Jarl Torgerson Projektledare Per Karlsson Områdeschef Marga Brisman Kvalitetsöverläkare Kaarina Sundelin Biträdande sjukhusdirektör Kristina Stålberg Informatör Johanna Wiechel Steier Informationschef Charlotta Moberger HR-chef Kjell Foss Kommunikationsstrateg, Sarah Öfverström Informatör Lisa Arvidsson Informatör Niklas Claesson Kommunikationschef, Lena Lundberg Kommunikationschef Helena Kryssman Kommunikatör Karin Allander Kommunikatör Joakim Kenndal Kommunikationsdirektör Michael Malmborg, Kommunikationschef Maria Bohlin Kommunikationschef 6. Utvärdering och uppföljning I första skedet är det viktigt att få till fungerande rutiner för återrapportering, eftersom projektet kommer att pågå flera år. En mer omfattande utvärdering av införandet kommer troligen att genomföras längre fram. Det är även viktigt att följa upp i vilken mån de nya väntetiderna uppnås, alltså projektmålen. Ett antal mål för kommunikationen bör även utvärderas. På nästa sida listas de initiala kommunikationsmålen och vem som ansvarar för att följa upp vad. 17 (19)

125 Kommunikationsmål som följs upp regionalt intresse för regionala dialogdagar besök på den regionala informationssidan via Google Analytics att information finns på respektive intranät att information når ut i nyhetsbrevet till chefer (I-linjen) att en regional idébank med positiva exempel tas fram Kommunikationsmål som följs upp lokalt att alla chefer i linjen får ett baspaket med information att alla medarbetare som berörs har fått information på ett APT intresse för lokala lärandeseminarier och utvecklingsdagar att fortlöpande stämma av hur kommunikationen fungerar och rapportera tillbaka i linjen och till den regionala arbetsgruppen. 7. Regional tids- och aktivitetsplan Jan-mars 2015: Möten med politiker, ledningsgrupper, med flera. Ansvariga: Nils Conradi, Jarl Torgerson, Bo Hallin och Karin Allander Målgrupp Syfte Tidpunkt Hälso- och Sjukvårdsstyrelsen Beslut om handlingsplan 25 mars Samverkansnämnden Information 13 mars Hälso- och sjukvårdsnämnderna Information Flera tillfällen Koncernledningsgrupp Hälso- och sjukvård Beslut om handlingsplan, med mera 19 mars HSA:s ledningsgrupp Information, avstämning 9 mars Hälso- och sjukvårdens förvaltningsledningar. Ledningarna för de privata sjukhusen Information Information Flera tillfällen Flera tillfällen Projektgruppen för införande Dialog och förankring Flera tillfällen RCC Väst styrgrupp Information Flera tillfällen Regionala processägarna Information och dialog Flera tillfällen Regionala tumörrådet Information och dialog Under våren Ordförandekonferensen Information 5 mars Sektorsråden för: allmänmedicin bild- och funktionsmedicin invärtesmedicin kirurgiklustret laboratoriemedicin Information och förankring Flera tillfällen Patient- och närståenderådet Information och förankring 5 mars Vårdvalsenheten Information Under våren Centralfackliga gruppen Information och förankring Under våren Ledningar privata sjukhus Information 4 mars Branschrådet privata rådgivare Information 12 mars Kommunikationscheferna Information Flera tillfällen 18 (19)

126 Mars och framåt: Förankring och dialog i förvaltningarna (via linjen) Målgrupp Kanaler Tidpunkt Ansvariga Lokala processledare Mejl, möten Bestäms lokalt Regionala processägare Regionala omvårdnadsgrupper Professionen, t.ex: Administratörer Ekonomichefer Personalchefer Läkare Läkarsekreterare Sjuksköterskor Övrig omvårdnadspersonal Regionala patient- och närståendeföreträdare Lokala patient- och närståendeföreträdare Mejl, möten Bestäms lokalt Regionala processägare Bestäms lokalt, till exempel: Möten Nyhetsbrev Intranät lokala lärandeseminarier, APT:n Bestäms lokalt Främst chefer i linjen, men även regionala processägare, lokala processledare och professionsnätverk Mejl, möten Fortlöpande RCC Väst Bestäms lokalt Bestäms lokalt Chefer i linjen Mars och framåt: Kommunikation med övriga målgrupper Målgrupp Kanaler Tidpunkt Ansvariga Socialdepartementet, SKL och RCC i samverkan Mejl, möten, mm. Fortlöpande RCC Väst Patientföreningarna Bestäms centralt RCC i samverkan Patienter och närstående Möten, webbplats, tryckt material mm. Bestäms lokalt Alla förvaltningar E-hälsoenheten E-hälsoenheten Mejl, möten Fortlöpande VGR centralt RCC Väst Journalister Bestäms lokalt Bestäms lokalt VGR centralt och respektive förvaltning Allmänheten Externa webbplatser Exempel på informationsmaterial att ta fram Bestäms lokalt VGR centralt och förvaltningarna Kanal Målgrupp Deadline Ansvariga Regional informationssida på webben Artiklar till nyhetsbrev I-linjen Hälso- och sjukvården Utvecklas fortlöpande RCC Väst Chefer i linjen Fortlöpande RCC Väst Stödmaterial till chefer Chefer i linjen Mars 2015 RCC Väst Övriga nyhetsbrev Medarbetare Fortlöpande Förvaltningarna Alla intranät Medarbetare Maj 2015 Förvaltningarna Externa webbplatser Allmänheten 2015 Förvaltningarna Material till utbildningsdagar Medarbetare 2015 Förvaltningarna, med stöd av RCC Tryckt allmän info Medarbetare Mars 2015 RCC i samverkan 1177 Vårdguiden Allmänheten Vårdguiden Patientinformation Patienter och närstående 2015 VGR centralt och förvaltningarna 19 (19)

127 Ärende 4

128 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS och HS RS och HS RS och HS Ärende 4 Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare: Peter Lönnroth Telefon: E-post: peter.lonnroth@vgregion.se Till hälso- och sjukvårdsstyrelsen Ansökan om fortsatta uppdrag att bedriva rikssjukvård beträffande hjärttransplantationer, levertransplantationer och lungtransplantationer Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsens förslag till regionstyrelsens beslut 1. Västra Götalandsregionen ansöker om fortsatta uppdrag att bedriva rikssjukvård beträffande hjärttransplantationer, levertransplantationer och lungtransplantationer vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i enlighet med upprättat förslag. Hälso- och sjukvårdsutskottets beslut för egen del 1. Paragrafen förklaras omedelbart justerad. Sammanfattning av ärendet Rikssjukvårdsnämnden beslutade att ge tillstånd till Västra Götalandsregionen, genom Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU), att bedriva rikssjukvård inom lungtransplantationer för perioden Vid samma tillfälle beslutades även att ge tillstånd till Västra Götalandsregionen, genom SU, att bedriva rikssjukvård inom levertransplantationer för perioden Likaså beslutade rikssjukvårdsnämnden att ge tillstånd till Västra Götalandsregionen, genom SU, att bedriva rikssjukvård inom hjärttransplantationer för perioden Samtliga dessa tillstånd har sedan förlängts till och med Tillstånden för hjärttransplantationer och lungtransplantationer delas med Region Skåne genom Skånes Universitetssjukhus och tillståndet för levertransplantationer delas med Stockholms läns landsting genom Karolinska Universitetssjukhuset. Regelbundna träffar äger rum mellan SU och de två andra universitetssjukhusen för att arbeta med gemensamma frågor. Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Lillhagsparken 5, Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

129 Datum (2) Verksamheterna har bedrivits framgångsrikt och man rapporterar genomgående goda resultat som står sig väl i internationella jämförelser. Under tillståndstiden har dessutom verksamheten vis SU konsoliderats på såväl kompetenssidan som beträffande olika stödprocesser. För att stärka verksamheten har efter förslag från SU årligen utgått stöd från Västra Götalandsregionens anslag för rikssjukvård, utbildning och spridning av medicinska metoder (motorpengar). Vidare stöds verksamheternas forskning av strategiska ALF-medel. Med dessa satsningar och de kompetenser och resurser som finns sedan tidigare står SU väl rustat för att fortsättningsvis bedriva dessa verksamheter och åta sig fortsatta uppdrag. Det är nu aktuellt att ansöka om fortsatta tillstånd för att bedriva ovan nämnda rikssjukvårdsuppdrag för perioden Beredning Ärendet har beretts av Sahlgrenska universitetssjukhuset tillsammans med regionkansliets hälso- och sjukvårdsavdelning. Ett underlag för ansökan har tagits fram av Sahlgrenska Universitetssjukhuset som idag bedriver aktuell vård. Hälso- och sjukvårdsavdelningen Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör Peter Lönnroth Biträdande hälso- och sjukvårdsdirektör Bilaga 1. Delegationsbeslut från Styrelsen för Sahlgrenska universitetssjukhuset Dnr SU / Ansökan om tillstånd att bedriva rikssjukvård för verksamheten hjärttransplantationer 3. Ansökan om tillstånd att bedriva rikssjukvård för verksamheten levertransplantationer 4. Ansökan om tillstånd att bedriva rikssjukvård för verksamheten lungtransplantationer Skickas till Regionstyrelsen

130

131

132

133

134

135

136

137

138

139

140

141

142

143

144

145

146

147

148

149

150

151 Ärende 5

152 1 (5) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HS Ärende 5 Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare: Margareta Axelson Tel: E-post: margareta.f.axelson@vgregion.se Handläggare: Carin Svensk Tel: E-post: carin.svensk@vgregion.se Till hälso- och sjukvårdsstyrelsen Översyn av regelverk för avgifter inom delar av hälsovårdsområdet Förslag till beslut 1. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen godkänner tillämpningsanvisning avseende avgifter för hälsovård såsom förebyggande rådgivning/åtgärder samt screening i enlighet med tjänsteutlåtande Tillämpningsanvisningen ska träda i kraft 1 maj Sammanfattning av ärendet För regelverk kring avgifter för hälsovård som gäller förebyggande rådgivning/ åtgärder samt screening har en översyn genomförts. Anledning till översynen är bland annat den implementering som pågår i Västra Götalandsregionen (VGR) av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. I översynen ges ett förtydligande kring vad som ska betraktas som hälsovård respektive sjukvård samt förslag på tillämpningsanvisning avseende avgifter för förebyggande rådgivning/åtgärder samt screening. Översynen innebär inte något förslag till ändring av nuvarande avgiftsnivåer. För hälsovårdande insatser, som innebär insatser för individer som är omedvetna om de har ohälsa eller är i riskzonen för att utveckla ohälsa, föreslås att avgift tas ut som för hälsovård. Om det vid besöket konstateras att en patient har någon sjukdom, misstanke om sjukdom eller skada eller har ohälsosamma levnadsvanor, tas avgift ut som för sjukvård för fortsatta vårdåtgärder. Huvudregeln för vilken patientavgift som ska tas ut är utifrån vårdgivarens medicinska bedömning om en patient söker för hälsovård eller sjukvård. Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Lillhagsparken 5 Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

153 Datum Diarienummer HS (5) Fördjupad beskrivning av ärendet Bakgrund Ett besök inom hälso- och sjukvården som inte har något samband med sjukdom, misstanke om sjukdom eller skada räknas som hälsovård, t.ex. allmän hälsoundersökning, vaccinationer och intyg/utlåtande. I dessa fall ska hela den faktiska kostnaden betalas. Inom VGR finns beslut om undantag från självkostnadsprincipen för vissa åtgärder inom hälsovårdsområdet såsom screening och hälsovårdande insats. Begreppet hälsovårdande insats infördes för rådgivande besök inom VGR i samband med den översyn av patientavgifter som gjordes i och med införandet av VG Primärvård. Avgifterna för dessa rådgivande besök är 120 kronor respektive 60 kronor beroende på om besöket sker enskilt eller i grupp. Till skillnad från de patientavgifter som tas ut vid besök på grund av sjukdom, misstanke om sjukdom eller skada så ingår inte avgifter inom hälsovårdsområdet i högkostnadsskyddet för öppen hälso- och sjukvård. Detta har bl.a. sin grund i prop. 1996/97:27 till nytt högkostnadsskydd i den öppna hälso- och sjukvården. I Socialdepartementets skrivelse 2011:23 Uppdaterade högkostnadsskydd öppen hälsooch sjukvård samt läkemedel ändrades inte synen på vilka patientavgifter som ligger till grund för högkostnadsskyddet i öppen hälso- och sjukvård. Område Vårdmodeller och tillgänglighet inom Hälso- och sjukvårdsavdelningen (HSA) har fått i uppdrag att genomföra en översyn av regelverket för avgifter inom vissa delar av hälsovårdsområdet för att få till stånd en ökad tydlighet i VGR:s regelverk. Uppdraget har sin grund i den utveckling inom öppen hälso- och sjukvård som går i en riktning mot fler hälsovårdande insatser. Idag görs också olika tolkningar när det gäller vilken avgift som ska tas ut inom vissa delar av hälsovårdsområdet vilket resulterar i att invånare i VGR inte behandlas lika. Nulägesbeskrivning Förebyggande rådgivning/åtgärd Hälsofrämjande arbete är ett av sex framtagna strategiområde i arbetet med hälso- och sjukvårdens utveckling och som regionstyrelsen fattade beslut om. I VGR pågår implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Hälso- och sjukvårdsutskottet (HSU) antog förslaget som bland annat gäller fortsatta åtgärder för att implementera Socialstyrelsens sjukdomsförebyggande metoder. Regionstyrelsen fastställde uppdraget , 421. Riktlinjerna innehåller rekommendationer avseende förebyggande åtgärder om tobaksbruk, riskbruk av alkohol, ohälsosamma matvanor och otillräcklig fysisk aktivitet. Grunden för riktlinjerna är någon form av rådgivning eller samtal. Åtgärderna delas upp i tre nivåer enkla råd, rådgivande samtal och kvalificerat rådgivande samtal och är gemensamma för alla fyra levnadsvanor. Samtliga nivåer förutsätter att hälso- och sjukvården redan har konstaterat att personen har ohälsosamma levnadsvanor. Övriga åtgärder i riktlinjerna, till exempel nikotinläkemedel eller skriftlig ordination av fysisk aktivitet, ges i tillägg till någon form av rådgivning eller samtal.

154 Datum Diarienummer HS (5) Inom VGR finns det verksamheter, såsom till exempel Seniorhälsan och Livslinjen, som erbjuder insatser för hälsovård. Beslut om avgifter kopplade till dessa insatser har inte fattats. Screening Enligt Socialstyrelsens termbank är definitionen för screening lika med systematisk undersökning av en population för att identifiera individer som är omedvetna om att de har ohälsa eller är i riskzonen för att utveckla ohälsa. Inom VGR finns för närvarande beslut om tre avgiftsbelagda riktade screeningsverksamheter, såsom mammografi, gynekologisk cellprovskontroll och bukaortascreening. Den avgift som patienten betalar vid screening (100 kronor) ingår inte i högkostnadsskyddet för öppen hälso- och sjukvård. Utöver dessa screeningsverksamheter finns även andra som ingår i den avgiftsbefriade barn- och mödrahälsovården. Övervägande och förslag I budgetunderlag framgår i avsnittet om Vägen till Framtidens hälsooch sjukvård följande Det hälsofrämjande arbetet ska genomsyra all verksamhet inom hälso- och sjukvården och det förebyggande arbetet bör beaktas i hela vårdkedjan. Med ett hälsofrämjande arbete ökar möjligheterna att bättre möta framtidens patienter på nya sätt. Med anledning av implementeringen av Socialstyrelsens sjukdomsförebyggande metoder samt att utvecklingen inom öppen hälso- och sjukvård går i en riktning mot fler hälsovårdande insatser konstateras att ett förtydligande behövs över regelverket för vilka avgifter som ska tas ut inom hälsovård respektive sjukvård. Ett förtydligande innebär också att risken för olika tolkningar minimeras så att invånare i VGR behandlas lika. Nedan föreslås tillämpningsanvisning avseende avgifter för hälsovård såsom förebyggande rådgivning/åtgärd samt screening. Tillämpningsanvisning Huvudregeln för vilken patientavgift som ska tas ut är utifrån vårdgivarens medicinska bedömning om en patient söker för hälsovård eller sjukvård. Förebyggande rådgivning/åtgärd 1. För besök inom öppen hälso- och sjukvård som inte avser sjukdom eller skada, ska avgift fortsatt tas ut som för hälsovård och avgiften ska inte ingå i högkostnadsskyddet för öppen hälso- och sjukvård. Om det vid besöket konstateras att patienten lider av någon sjukdom/skada eller har ohälsosamma levnadsvanor och patienten erbjuds någon form av aktivitet/åtgärd organiserat av den offentligt finansierade sjukvården och som leds av hälso- och sjukvårdspersonal, gäller att patientavgift fortsatt ska tas ut som för sjukvård och patientavgiften ska ingå i högkostnadsskyddet för öppen hälso- och sjukvård.

155 Datum Diarienummer HS (5) 2. För råd enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder vid tobaksbruk, riskbruk av alkohol och ohälsosamma matvanor och där besöket journalförs ska patienten anses ha sökt utifrån egenremiss/egen vårdbegäran. Patientavgift ska tas ut som för sjukvård och patientavgiften ska ingå i högkostnadsskyddet för öppen hälso- och sjukvård. Om det vid besöket konstateras att patienten utifrån ohälsosamma levnadsvanor är i behov av fortsatt åtgärd och patienten erbjuds någon form av aktivitet organiserat av den offentligt finansierade sjukvården och som leds av hälso- och sjukvårdspersonal, gäller att patientavgift ska tas ut som för sjukvård och patientavgiften ska ingå i högkostnadsskyddet för öppen hälso- och sjukvård. Om Socialstyrelsen framöver utvidgar de nationella sjukdomsförebyggande riktlinjerna, får ny ställning tas till om avgift kan tas ut enligt ovan. 3. I de fall en patient i samband med ett besök avseende sjukdom eller skada blir remitterad för rådgivning eller ordination av fysisk aktivitet (t.ex. för viktnedgång inför obesitasoperation, efter genomgången hjärtinfarkt, som ett led i artrosbehandling, på grund av stress, sömnstörning, med mera) ska patientavgift tas ut som för sjukdom för de aktiviteter som är organiserade av den offentligt finansierade sjukvården och som leds av hälso- och sjukvårdspersonal. Patientavgiften ska ingå i högkostnadsskyddet för öppen hälso- och sjukvård. Screening Vid kallelse/inbjudan till screening, i likhet med Socialstyrelsens definition, och som gäller mammografi, gynekologisk cellprovskontroll, bukaortascreening, ska avgift fortsatt tas ut som för hälsovård. Avgiften ska inte ingå i högkostnadsskyddet för öppen hälso- och sjukvård. Till begreppet screening räknas även kallelse/inbjudan till speciella åldersgrupper och/eller riskgrupper för kontroll av hälsotillstånd. Finansiering Inom VGR går det inte att få fram en kvalitetssäkrad uppgift om antal besök för hälsovårdande insats för att fullt ut kunna beräkna de ekonomiska konsekvenserna. Majoriteten av besöken sker i huvudsak inom primärvården. Inom VG Primärvård sker t.ex. inte någon uppföljning eller registrering av hälsovårdande insatser, dvs. de besök som inte är föranledda av sjukdom, misstanke om sjukdom eller skada. Ett skäl till detta är att den avgift som vårdcentralerna tar in för hälsovård inte avräknas mot de ersättningar som utgår. Avgifter tillfaller istället respektive vårdenhet. De ekonomiska konsekvenserna av förslaget uppskattas bli marginella. Detta med anledning av att förslaget inte innebär några förändrade avgiftsnivåer samt att det förekommer att utförare redan idag, utifrån egen tolkning av nuvarande regelverk, tar ut patientavgift som för sjukvård i stället som för hälsovård.

156 Datum Diarienummer HS (5) Beredning Arbetet med översynen av regelverket för avgifter inom hälsovårdsområdet har utförts i dialog med berörda inom hälso- och sjukvårdsavdelningen. Information har getts till Beredningsgrupp hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Hälso- och sjukvårdsavdelningen Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör Staffan Cavefors Områdeschef Vårdmodeller och tillgänglighet HS beslut skickas till Sjuhusförvaltningar Primärvården Habilitering & Hälsa Vårdvalsenheten f v b till privata vårdgivare Ann Söderström Staffan Cavefors Jan Carlström Margareta Axelson Carin Svensk

157 Ärende 6

158 1 (4) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HS Ärende 6 Västra Götalandsregionen PKMC/ AmbuAlarm Handläggare: Mats Kihlgren Telefon: E-post: mats.kihlgren@vgregion.se Till hälso-och sjukvårdsstyrelsen Avtal om prioritering och dirigering av ambulanser och sjuktransporter Förslag till beslut 1. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar förlänga avtalet med SOS Alarm AB avseende dirigering av ambulanser och tillhandahållande av larmcentralteknik för hela prioriterings- och dirigeringsprocessen. 2. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar att avsluta avtalet med SOS Alarm AB om prioriteringsfunktion bemannad med sjuksköterskor samt dirigeringsfunktion för liggande sjuktransporter. 3. Hälso- och sjukvårdsdirektören får i uppdrag att inrätta en prioriteringsfunktion i egen regi bemannad med sjuksköterskor i anslutning till larmcentralen i Gårda, Göteborg samt att helt överta driftsansvaret för dirigering av liggande sjuktransporter i egen regi. 4. Hälso- och sjukvårdsdirektören får i uppdrag att återkomma till hälso- och sjukvårdsstyrelsen med förslag till hantering av de ekonomiska konsekvenserna av omförhandling av avtalet med SOS Alarm AB samt drift och förvaltning av prioriteringsfunktionen och dirigeringsfunktionen för liggande sjuktransporter i egen regi. 5. Hälso- och sjukvårdsdirektören får i uppdrag att återkomma till hälso- och sjukvårdsstyrelsen senast våren 2017 med en uppföljning av prioriteringsoch dirigeringsfunktionen i egen regi. Sammanfattning av ärendet SOS Alarm AB ansvarar enligt statligt uppdrag för alarmeringsnumret 112. Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Lillhagsparken 5, Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

159 Datum Diarienummer HS (4) Företaget hanterar på regionens uppdrag också prioritering och dirigering av regionens ambulanssjukvårdsresurser liksom beställningsmottagning, prioritering och dirigering av den del av regionens liggande sjuktransporter som regionen inte redan hanterar i egen regi. Dirigering av liggande sjuktransporter utförs sedan av regionen under vardagar Nuvarande avtal mellan SOS Alarm AB och VGR gäller t.o.m med möjlighet till förlängning till Avtalet föreslås förlängas i de delar som avser dirigering av ambulanser och tillhandahållande av larmcentralteknik för hela prioriterings- och dirigeringsprocessen. Avtalet föreslås avslutas i de delar där SOS Alarm inte levererat enligt avtal och som avser dirigering av liggande sjuktransporter och prioriteringsfunktion bemannad med sjuksköterskor. Dessa funktioner övertas av regionen i egen regi. Fördjupad beskrivning av ärendet Nuvarande avtal med SOS Alarm AB Dirigering av ambulanser utförs tillfredsställande enligt avtal av SOS Alarm, funktionen är placerad på SOS-centralen Gårda, och inga betydande förändringar föreslås fram till Inför bör regionen förutsättningslöst se över vilka möjliga lösningar som finns för att utveckla denna tjänst, eventuellt i egen regi. När det gäller tillhandahållande av larmcentralsteknik för hela processen har en grundlig analys och utvärdering med stöd av VGR-IT genomförts under Utvärderingen visade att den befintliga tekniken är svår att ersätta, då regionen ställer krav på full kompatibilitet med 112-funktionen. Således föreslås att nuvarande larmcentralsteknik bibehålls. Det primära problemet för leverantören har under hela avtalstiden varit deras oförmåga att bemanna med sjuksköterskor för prioriteringsfunktionen, och SOS Alarm medger själva att de inte har någon möjlighet även framgent att uppfylla detta krav i avtalet. Prioriteringsfunktion ska bemannas med sjuksköterskor och avser vårdärenden från 112 samt mottagning av beställningar för planerade ambulans och liggande sjuktransporter. Att ha en hög lokal medicinsk kompetens vid patientintervjun är mycket viktigt för att dels styra patienter till rätt vårdnivå, dels för att hushålla med regionens akutresurser med bibehållen patientsäkerhet. På grund av ovanstående bemanningsproblem har regionen under avtalsperioden utdömt kraftfulla viten på 1-3 Mkr/år samt vid två tillfällen under avtalsperioden tilldelat leverantören en erinran för avtalsbrott. De senaste månaderna har SOS Alarm tydligt indikerat att bemanningsläget ytterligare försämrats, och vid flera tillfällen/vecka finns inga sjuksköterskor alls tillgängliga i SOS-centralen på Gårda. Bemanningsproblemen i hela Sverige avseende rekrytering/bemanning av sjuksköterskor på SOS Alarm har pågått under lång tid och trots en aktiv rekrytering har resultat uteblivit.

160 Datum Diarienummer HS (4) Utveckling av prioriteringsfunktion i egen regi Genomförda analyser och avtalsuppföljning visar på ett behov av kraftfulla åtgärder inom flera områden för att lyckas återbemanna prioriteringsfunktionen med rätt kompetens. Sjuksköterskorna har hela tiden efterfrågat ett tydligt stöd från en medicinsk ledningsfunktion samt ett närmande till övrig sjukvård inom regionen. För att återskapa en kompetent, välutbildad och motiverad grupp av prioriteringssjuksköterskor är bedömningen att flera förändringar i arbetssätt och arbetsmiljö krävs: - En integration i regionens hälso- och sjukvårdskultur, där de blir en naturlig del av vårdkedjan. - Att erbjuda dem möjlighet till växeltjänstgöring där patientkontakt varvas med larmcentralsarbetet. - Att etablera och erbjuda en medicinsk ledningsfunktion som finns disponibel för rådgivning och övrig konsultation samt fortbildning. - Att ge dom ökad tillgång till patientinformation genom journalanteckningar. - Att överväga införandet av ett alternativt telefontriagesystem (Medicinskt index) - Att få till stånd en ökad delaktighet och inflytande på arbetssituation och metoder, samt att införa attraktiva och flexibla schemalösningar. - Att skapa en arbetsmiljö präglad av kreativitet och trivsel. - Att påbörja ett nära samarbete med SVR, 1177 Då det idag hos SOS Alarm AB saknas sjuksköterskor på de allra flesta sjukskötersketjänster, så handlar uppdraget om att successivt bygga upp en bemanning från grunden. Regionen bör omgående starta upp arbetet med att rekrytera chef och medicinskt stöd, samt därefter etablera en solid plattform för prioriteringsuppdraget innefattande både utbildningsplan samt arbetssätt. Därefter inleds rekrytering av prioriteringssjuksköterskor med målet att gå i operativ tjänst omkring Dirigering av liggande sjuktransporter Regionen övertog det operativa ansvaret för dirigering och beställning av liggande sjuktransporter, som en del i en omförhandling avseende volymökningar och yrkande från SOS Alarm om ökad ersättning. Övertaget avsåg vardagar (högtrafik) och omfattar idag motsvarande ca ärenden/år. Resultatet av övertagandet visar på klart förbättrade väntetider för patienter som har bokade tider för sjukvårdande behandling. Det har också tillfört regionen värdefull kompetens i operativ drift. För att ytterligare förbättra handläggningen av liggande sjuktransporter samt att erhålla en sammanhållen verksamhet, bör liggande sjuktransporter även på övriga tider handläggs av regionen. Finansiering Avtalet med SOS Alarm samt funktionen med AmbuAlarm, finansieras idag till största delen genom fördelning av kostnaden till regionens ambulansverksamheter. Leverantören SOS Alarm har tidigare yrkat på omförhandling samt krav om ökad ersättning på grund av volymökningar, och de förhandlingarna

161 Datum Diarienummer HS (4) pågår med stöd av regionens jurister. Övertagandet av vissa funktioner kan komma att ingå i dessa förhandlingar och slutresultatet av totalkostnaden är därför svår att precisera. Tidplan Grundavtalet med dirigering och larmcentralsteknik förlängs till De funktioner som skall överföras till regionen, prioritering och resterande sjuktransportdirigering, byggs successivt upp i nära samverkan med SOS Alarm. Prehospitalt och katastrofmedicinskt centrums (PKMC) bedömning är att regionen inom ett år kan ha en fungerande prioriteringsfunktion, och därmed ha övertagit ansvaret helt för funktionen. Beredning Ärendet har beretts av PKMC tillsammans med hälso- och sjukvårdsavdelningen. Hälso- och sjukvårdsavdelningen Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör Mats Kihlgren Beredskapschef Beslutet skickas till Ann Söderström Mats Kihlgren Bengt Asplén

162 Ärende 7

163 Västra Götalandsregionen 1 (6) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HS Ärende 7 Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare: Anders Carlqvist Telefon: e-post: anders.carlqvist@vgregion.se Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Samarbetsavtal för försörjning av personliga hjälpmedel Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsens förslag till regionstyrelsens förslag till regionfullmäktiges beslut 1. Regionfullmäktige godkänner samarbetsavtal för försörjning av personliga hjälpmedel. 2. Regionstyrelsen får i uppdrag att teckna avtal i enlighet med förslaget. Hälso- och sjukvårdsstyrelsens beslut för egen del 1. Paragrafen förklaras omedelbart justerad Sammanfattning av ärendet Västra Götalandsregionen och länets kommuner har en gemensam handbok för hjälpmedel och en gemensam hjälpmedelsförsörjning. För den enskilde patienten innebär det kontinuitet i vård och behandling även om huvudmannaansvar ändras under vårdtiden. Ansvarsfördelningen mellan region och kommun regleras i ett hälso- och sjukvårdavtal. Den nuvarande hjälpmedelsförsörjningen är gemensamt upphandlad och Hjälpmedelscentralen inom Regionservice driver verksamheten. Avtalet för hjälpmedelsförsörjningen går ut Under hösten 2013 och våren 2014 har Västra Götalandsregionen och länets kommuner diskuterat hur hjälpmedelsförsörjningen ska lösas fortsättningsvis. EU:s nya upphandlingsdirektiv från ska implementeras i svensk lagstiftning I direktivet finns en bestämmelse som möjliggör samarbete mellan upphandlande myndigheter för att säkerställa att ett allmännyttigt uppdrag som är gemensamt för de avtalsslutande myndigheterna kan fullgöras. Samarbetet ska Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Lillhagsparken 5, Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

164 Datum (6) Diarienummer HS ledas via en gemensam samverkansorganisation som säkerställer insyn och inflytande från respektive sjukvårdshuvudman och ett gemensamt ansvar för verksamhetens bedrivande. Under försommaren 2014 redovisade länets samtliga kommuner att man önskade utveckla ett sådant samarbete med Västra Götalandsregionen. Under hösten 2014 har förslag till samarbetsavtal arbetats fram gemensamt. Nu finns förslag till samarbetsavtal för försörjning av personliga hjälpmedel. Länets kommuner och Västra Götalandsregionen har nu att ta ställning till förslaget och teckna likalydande samarbetsavtal för försörjning av personliga hjälpmedel. Fördjupad beskrivning av ärendet Bakgrund Ansvarsfördelningen mellan länets kommuner och Västra Götalandsregionen regleras i gällande hälso- och sjukvårdsavtal, som gäller från april 2012 till mars En gemensam hjälpmedelsförsörjning är en grundläggande förutsättning för hälso- och sjukvårdsavtalet. Nuvarande hjälpmedelsförsörjning är gemensamt upphandlad enligt Lagen om offentlig upphandling och avtalet går ut hösten Hjälpmedelscentralen inom Västra Götalandsregionen har anförtrotts uppdraget. Avtalet kan inte förlängas. Huvudmännen uppdrog 2013 åt EY att göra en riskanalys inför fortsatt samverkan. Resultatet presenterades i januari 2014 och innehåller en redovisning av för- och nackdelar vid olika samverkansformer. Riskanalysen uppmärksammade också det nya EU-direktivet, som sedan infördes Riskanalysen resulterade i ett förslag om avsiktsförklaring om hjälpmedelsförsörjningen i Västra Götaland efter avtalsslut. Avsiktsförklaringen återtogs dock p.g.a. vissa osäkerheter om de juridiska frågorna. Huvudmännen uppdrog åt en gemensam arbetsgrupp att redovisa förslag till fortsatta åtgärder. Arbetsgruppen landade i bedömningen att Västra Götalandsregionen skulle redovisa ett förslag om hur det fortsatta hjälpmedelssamarbetet och hjälpmedelsförsörjningen ska utvecklas. Västra Götalandsregionen presenterade i maj 2014 ett sådant förslag. Detta förslag byggde på en fördjupad genomgång och analys av de juridiska förutsättningarna. Slutsatsen var att det finns juridiska förutsättningar för ett nytt samarbetsavtal och en gemensam hjälpmedelsförsörjning utan föregående upphandling. För att säkerställa harmonisering till den kommande upphandlingslagstiftningen 2016 och kommande eventuella revidering av hälsooch sjukvårdsavtalet föreslogs att avtalet ska vara på två år. Ledorden i Västra Götalandsregionens förslag är transparens och successiv gemensam utveckling. Förslaget innehöll bl. a följande: Samarbetsavtal i två år Omhändertagande av brister i nuvarande upphandlat avtal. Iakttagelser från EY:s genomgångar, revisionen och avtalsvården skall åtgärdas Ökat samarbete mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna

165 Datum (6) Diarienummer HS Ökat samarbete mellan vårdgivarna och Hjälpmedelscentralen Konkretisering av förslaget ska göras gemensamt under hösten 2014 VästKoms styrelse rekommenderade i maj 2014 kommunerna att anta Västra Götalandsregionens förslag. Alla kommuner har angivit att man vill fortsätta samarbetet. Höstens konkretisering av det nya samarbetsavtalet Höstens arbete med konkretisering av samarbetsavtalet har genomförts inom ramen för den befintliga samverkansorganisationen för hjälpmedel. En projektorganisation har etablerats och en gemensam processledare har samordnat arbetet. Projektet har haft tre delprojekt; Tjänstespecifikation (kravspecifikation) Samarbete och styrning Ekonomi Det gemensamma arbetet har involverat drygt 30 medarbetare från Västra Götalandsregionen och länens kommuner. En särskild juridisk granskning av avtal och bilagor har genomförts. Höstens arbete har varit intensivt och har summerats i förslag till samarbetsavtal, som omfattar Samarbetsavtal Bilaga A Tjänstespecifkation Bilaga B Samarbetsorganisationen Samarbete och styrning Bilaga C Finansiell samverkan Bilaga D Områden/aktiviteter att säkerställa inför avtalsstart Alla hjälpmedel upphandlas enligt lagen om offentlig upphandling. För att säkerställa de juridiska utgångspunkterna för samarbetsavtalet har grundutrustning och hjälpmedel för medicinsk behandling undantagits från avtalet. Dessa produkter omfattar ca 10 % av Hjälpmedelscentralens omsättning. När det gäller grundutrustning, som mestadels är ett kommunalt behov, har 44 av 49 kommuner utnyttjat den option som finns i det nuvarande avtalet. Ett särskilt arbete kommer att starta för att säkra upp de juridiska förutsättningarna för denna försörjning. Försörjningen av hjälpmedel för medicinsk behandling, som till övervägande delen är ett ansvar för Västra Götalandsregionen, ser olika ut i regionen. Vissa sjukhus anlitar Hjälpmedelscentralen medan andra sjukhus har andra lösningar. Det varierar också mellan produktgrupper. En förstudie har initierats för att klarlägga hur försörjningen ska vara. Hjälpmedelscentralen kommer för de vårdgivare som så önskar att fortsätta försörjningen i avvaktan på kommande strategier. Västra Götalandsregionen och länets kommuner har en gemensam Handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel. Handboken har reviderats under 2013 och 2014 och en uppdaterad handbok ska gälla från maj Revideringen innebär bl.a. en anpassning till ny lagstiftning. Handboken följer hälso- och

166 Datum (6) Diarienummer HS sjukvårdsavtalet och revideringen innebär inga förändringar i kostnadsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna. Formerna för samverkan mellan kommunkollektivet och Västra Götalandsregionen håller på att följas upp. Inriktningen är att mötas med tillit och förtroende lokalt, delregionalt och regionalt. Detta kan innebära vissa förändringar i föreslagen samarbetsstruktur för hjälpmedel. Förslag till samarbetsavtal Föreliggande förslag till samarbetsavtal möter alla de kriterier som fanns i förslaget från Västra Götalandsregionen och som kommunerna sade ja till under försommaren Utgångspunkten för samarbetsavtalet är ett ökat samarbete mellan vårdgivare och Hjälpmedelscentralen kring det gemensamma allmännyttiga uppdraget att ha en gemensam hjälpmedelsförsörjning till nytta för länets användare av hjälpmedel och ta ett gemensamt ansvar för respektive sjukvårdshuvudmans lagstadgade skyldighet att erbjuda hjälpmedel till personer med funktionshinder. Denna utgångspunkt innebär bl.a. att samarbetsavtalet inte har samma format som ett upphandlat avtal. Uppföljning ska ske i god tid före samarbetsavtalets upphörande och förnyat ställningstagande till fortsatt samarbete ska tas till hur EU:s nya upphandlingsdirektiv införts i svensk lagstiftning samt till Hälso- och sjukvårdsavtalet Tjänstespecifikation, bilaga A Utgångspunkten för tjänstespecifikationen är tidigare kravspecifikation, som modifierats för att möjliggöra en gemensam successiv utveckling av verksamheten. Iakttagelser från revisionen och EY har beaktats liksom erfarenheter från hittillsvarande avtalsvård. Tjänstespecifikationen har två bilagor. Den första innehåller 50 Moment, som är en fördjupad beskrivning av tjänsterna. Momenten kommer under våren att kompletteras med beskrivningar av arbetssätt. Beskrivningarna kommer sedan att finnas på den gemensamma hemsidan. Framtagandet av dessa beskrivningar kommer att göras succesivt. Den andra bilagan är planen för kvalitetsuppföljning av det nya avtalet. Kvalitetsuppföljningen omfattar patient- och brukarsäkerhet, leveranssäkerhet samt tillgänglighet. Samarbetsorganisationen, Samarbete och styrning, bilaga B Genom samarbetsavtalet utvecklas den nuvarande samverkansorganisationen för hjälpmedel. Den nya samarbetsorganisationen ska säkerställa insyn och inflytande från respektive sjukvårdshuvudman och ett gemensamt ansvar för verksamhetens bedrivande. Vårdgivare och hjälpmedelscentralen ska bidra så att det blir ett samarbete som bygger på ett gemensamt ansvarstagande för hjälpmedelsverksamhetens leverans.

167 Datum (6) Diarienummer HS Den nuvarande samverkansorganisationen förstärks med en politisk beredning för hjälpmedelsfrågor. Pågående uppföljning av samverkan mellan huvudmännen kan innebära att uppdraget förändras. Arbetsuppgiften för den nuvarande beredningsgrupp avtal breddas till att också omfatta utvecklingsfrågor. Uppdraget för den nuvarande beredningsgruppen handbok breddas till att också omfatta sortimentsfrågor. Beredningsgruppen WebSesam byter namn till beredningsgrupp IT-stöd för ökad flexibilitet. I samarbetsavtalet används vid flera tillfällen och under flera rubriker begreppet Samarbetsorganisationen. Kommande arbete som beskrivs i Bilaga D kommer att konkretisera bl.a. rapporteringsvägar, beslutsnivåer och beslutsvägar inom Samarbetsorganisationen. Finansiell samverkan, bilaga C Det nya avtalet för hjälpmedelsförsörjningen innebär, till skillnad från tidigare upphandlat avtal, att kostnaderna utgår från självkostnadsprincipen. En ny prismodell har utvecklats. Vårdgivarna betalar som tidigare utifrån hälso- och sjukvårdsansvaret enligt gällande avtal. Vårdgivarna tar ett gemensamt ansvar för verksamhetens resultat och Hjälpmedelscentralens tydliggörs som en egen resultatenhet. Fortsatta åtgärder inför avtalsstart, bilaga D Det finns ett antal aktiviteter som måste säkerställas inför avtalsstart. Höstens projektorganisation avvecklas och det fortsatta förberedelsearbetet kommer att göras inom ramen för gängse samarbetsorganisation. Ledningsrådet för Hjälpmedel kommer att spela en central roll i detta. Samordningsfunktionen kommer att förstärkas fram till avtalsstart. Beredning Det gemensamma arbetet har utförts inom ramen för den nuvarande samverkansorganisationen för hjälpmedel. Den nuvarande organisationen har följande gemensamma grupperingar; Det politiska samrådet mellan VästKom och Västra Götalandsregionen (SRO) Ledningsgruppen för samverkan VGR/VGK Välfärd (LiSA-gruppen) Ledningsrådet för hjälpmedel De tre beredningsgrupperna Avtal, Handbok och WebSesam Hjälpmedelsforum Samordningsfunktion Under hösten 2014 har en projektorganisation arbetat för att konkretisera avtalet. Projektet har kontinuerligt rapporterats till berörda grupper. Efter genomfört arbete genomfördes en avrapportering Under hösten har inom VGR information bl. a lämnats till hälso- och sjukvårdsutskottet, regionkansliledningen och koncernledning hälso- och sjukvård. På kommunsidan har information lämnats till VästKoms styrelse och kommunalförbunden.

168 Datum (6) Diarienummer HS Ledningsrådet för hjälpmedel ställde sig bakom förslaget till samarbetsavtal vid möte LiSA-gruppen godkände förslaget vid möte Efter VästKoms styrelsemöte rekommenderas kommunerna i Västra Götaland att för egen del besluta om och underteckna samarbetsavtalet för försörjning av personliga hjälpmedel i enlighet med förslaget. Beslutet meddelas Västra Götalandsregionen via Samordningsfunktionen för hjälpmedel före Hälso- och sjukvårdsavdelningen Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör Anders Carlqvist Områdeschef läkemedel och hjälpmedel Bilagor 1. Samarbetsavtal för försörjning av personliga hjälpmedel med bilagor HS:s beslut skickas till Regionstyrelsen

169 Samarbetsavtal för försörjning av personliga hjälpmedel mellan Kommun xxxx och Västra Götalandsregionen Samarbetet I detta avtal samarbetar var och en av de 49 kommunerna i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen. Utkast Vårdgivare är de 49 kommunerna och Västra Götalandsregionen. Utförare är Servicenämnden genom Hjälpmedelscentralen inom Västra Götalandsregionen. 2. Bakgrund Ansvaret för förskrivning av personliga hjälpmedel är knutet till hälso- och sjukvårdsansvaret enligt Hälso och sjukvårdslagen. I Västra Götaland styrs ansvarsförhållandena av Avtal som reglerar hälsooch sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland (Hälso och sjukvårdsavtalet) och Handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel (Handbok). En gemensam hjälpmedelsförsörjning är en förutsättning för att hälso och sjukvårdsansvaret enligt nuvarande och kommande hälso- och sjukvårdsavtal ska kunna följas inom hjälpmedelsområdet. Den gemensamma ambitionen är att bibehålla och vidareutveckla en långsiktig och förtroendefull samverkan i en anda av öppenhet och dialog. Det ömsesidiga åtagandet ska bidra till en gynnsam utveckling till nytta för patienterna. Upphandlad försörjning av personliga hjälpmedel för Västra Götalandsregionen och länets kommuner upphör Genom detta samarbetsavtal inrättas ett samarbete mellan ingående parter avseende försörjning av personliga hjälpmedel att träda ikraft vid upphörande av upphandlad hjälpmedelsförsörjning. Detta samarbetsavtal reglerar försörjning av personliga hjälpmedel för Västra Götalandsregionen och de 49 kommunerna samt vårdgivarnas och Hjälpmedelscentralens samarbete kring denna verksamhet. Sida 1 av 8

170 3. Syfte och mål Målet med samarbetssavtalet och en gemensam hjälpmedelsförsörjning är att patienter i Västra Götaland på lika villkor ska få tillgång till funktionellt fullgoda hjälpmedel och god service oavsett bostadsort och huvudman. Samarbete kring hjälpmedelsfrågorna ska också ge en rationell verksamhet utan parallella organisationer. Samarbetsavtalet ska säkerställa en gemensam successiv utveckling av försörjningen av personliga hjälpmedel. Vårdgivarna och Hjälpmedelscentralen åtar sig att med transparens och öppenhet samarbeta för att möjliggöra en gemensam hjälpmedelsverksamhet och medverka till att verksamheten utvecklas och bedrivs effektivt med hög kvalitet. Vårdgivarna och Hjälpmedelscentralen åtar sig att gemensamt arbeta för att vårdprocess/vårdkedja för patienterna fungerar på ett gränsöverskridande sätt och verka för att den lagstadgade skyldigheten att erbjuda patienter hjälpmedel fullföljs. Inför genomförande av detta samarbetsavtal behöver vissa områden, samarbeten och processer utvecklas. Dessa åtgärder redovisas i Bilaga D Områden/aktiviteter att säkerställa inför avtalsstart inom ramen för samarbetsavtal för försörjning av personliga hjälpmedel i Västra Götaland. 4. Samarbetsavtalets omfattning och avtalsperiod Detta samarbetsavtal med bilagor reglerar Västra Götalands 49 kommuners och Västra Götalandsregionens gemensamma ansvar att bedriva försörjning för personliga hjälpmedel inom huvudgrupperna rörelsehinder, kommunikation och information samt medicinsk behandling inom gruppen antidecubitus. Grundutrustning och övriga hjälpmedel inom huvudgruppen medicinsk behandling ingår inte inom ramen för samarbetsavtalet. Samarbetsavtalet gäller för perioden Förskrivning av hjälpmedel är en hälso- och sjukvårdsinsats som kontinuerligt förändras och påverkas av förändringar i lagstiftning, vårdgivarnas struktur- och verksamhetsförändringar, valfrihetsregler, nya och/eller förändrade diagnostik- och medicinska behandlingsmetoder samt demografiska förändringar. Detta kan påverka behovet av tjänster, produkter och volymer under avtalsperioden. De 49 kommunerna och Västra Götalandsregionen tar ett gemensamt ansvar för händelser och kostnader som kan uppkomma som en följd av detta avtal. 5. Avtalsinnehåll Detta samarbetsavtal har fyra bilagor som tillsammans utgör grunden för det fortsatta samarbetet kring försörjning av personliga hjälpmedel. Bilaga A Tjänstespecifikation för försörjning av personliga hjälpmedel enligt samarbetsavtal i Västra Götaland Sida 2 av 8

171 Bilaga A.1 Bilaga A.2 Moment i tjänsten inom ramen för samarbetsavtal för försörjning av personliga hjälpmedel i Västra Götaland Plan för kvalitetsuppföljning inom ramen för samarbetsavtal för försörjning av personliga hjälpmedel i Västra Götaland Bilaga B Bilaga C Bilaga D Finansiell samverkan inom ramen för samarbetsavtal för försörjning av personliga hjälpmedel i Västra Götaland Samarbetsorganisationen - Samarbete och styrning inom ramen för samarbetsavtal för försörjning av personliga hjälpmedel i Västra Götaland Områden/aktiviteter att säkerställa inför avtalsstart inom ramen för samarbetsavtal för försörjning av personliga hjälpmedel i Västra Götaland 6. Samarbetsorganisationen - Samarbete och styrning inom ramen för samarbetsavtal för personliga hjälpmedel Den tidigare organisationen för hjälpmedelsamverkan är utvecklad för att stödja samarbetsavtalet för förskrivning av personliga hjälpmedel. I organisationen hanteras frågor rörande förskrivnings- och försörjningsfrågor. Samarbetsorganisationen för hjälpmedel utgörs av från vårdgivarna partsammansatta grupper där Hjälpmedelscentralen medverkar. Till stöd för samarbetsorganisationen finns som tidigare en samordningsfunktion som samfinansieras av huvudmännen. Länets kommuner samverkar i gemensamma frågor inom bl.a. hjälpmedelsområdet via de fyra kommunalförbunden. Kommunalförbunden äger i sin tur VästKom för länsgemensamma frågor. I samarbetsgrupperna ingår representanter från kommunalförbunden och en representant från Göteborgs stad. Vårdgivarnas inflytande och medverkan inom ramen för detta samarbetsavtal säkerställs i samarbetsorganisationen. Nedan redogörs kort för denna samarbetsorganisation. Uppdrag, sammansättning och arbetsformer för samarbetsorganisationen beskrivs närmare i text och organisationsbild i Bilaga C Samarbetsorganisationen - Samarbete och styrning inom ramen för samarbetsavtal för försörjning av personliga hjälpmedel i Västra Götaland. Politisk samarbetsorganisation Det politiska samrådsorganet mellan VästKom och Västra Götalandsregionen (SRO) Det övergripande politiska ansvaret för samarbetsfrågor åvilar SRO som leder och utvecklar samverkan inom bl.a. hjälpmedelsområdet i Västra Götaland på uppdrag av Västra Götalandsregionen och Västra Götalands kommuner. SRO fastställer uppdragshandling till Politisk beredning för hjälpmedelsfrågor. Sida 3 av 8

172 Politisk beredning för hjälpmedelsfrågor Den politiska beredningsgruppen har representanter från kommunerna/kommunalförbunden och Västra Götalandsregionen, för inflytande i hjälpmedelsverksamhetens utvecklings, uppföljnings- och kvalitetsfrågor. Gruppen ska följa och utveckla samarbetet inom hjälpmedelsområdet i Västra Götaland. Tjänstemännens samarbetsorganisation Ledningsgrupp för samverkan VGR/VGK Välfärd (LiSA-gruppen) LiSA-gruppen utgör forum för gemensamma välfärdsfrågor varav hjälpmedel är ett område. Gruppen har som uppdrag att samordna den länsgemensamma samverkan med ett uttalat syfte att skapa effektivitet och resultat med ett framtidsinriktat anslag. LiSA-gruppen fastställer uppdragshandlingen till Ledningsrådet för hjälpmedel. Ledningsrådet för hjälpmedel Uppdraget omfattar strategisk och taktisk ledning inom förskrivning och försörjning av hjälpmedel. Ledningsrådet för hjälpmedel är också forum för informationsutbyte mellan vårdgivarna och Hjälpmedelscentralen samt omvärldsbevakning inom hjälpmedelsområdet. Ledningsrådet för hjälpmedel fastställer uppdragshandlingar till beredningsgrupperna, Hjälpmedelsforum och samordningsfunktionen. Beredningsgrupper Beredningsgruppernas uppdrag är att bereda frågor inom respektive ansvarsområde och ta fram förslag, rekommendationer och beslutsunderlag till Ledningsrådet för hjälpmedel. Hjälpmedelsforum Hjälpmedelsforum utgör ett forum för dialog och informationsutbyte avseende förskrivning och försörjning av hjälpmedel. Genom information och kommunikation ges förutsättningar för en likvärdig grundsyn på förskrivning och försörjning för patienter i Västra Götaland. Samordningsfunktion Utvecklingsledarnas uppdrag som samordningsfunktion är att samordna hjälpmedelsfrågor på uppdrag av huvudmännen. Samordningsfunktionen organiseras inom Västra Götalandsregionens Koncernstab Hälso- och sjukvård. 7. Hjälpmedelcentralens uppdrag Hjälpmedelscentralen ska följa aktuella författningar och standarder inom hälso- och sjukvårdsområdet och det medicintekniska området. Hjälpmedelscentralen ska upphandla varor och tjänster enligt lagen om offentlig upphandling och gällande regelverk för Västra Götalandsregionen. Hjälpmedelscentralens uppdrag utgående från detta samarbetsavtal framgår av Bilaga A Tjänstespecifikation för försörjning av personliga hjälpmedel enligt samarbetsavtal i Västra Götaland. Hjälpmedelscentralen ska utföra åtagandet på ett etiskt, kvalitativt och ekonomiskt effektivt sätt och åtar sig att från och med avtalsstart bedriva verksamhet i enlighet med detta samarbetsavtal och Sida 4 av 8

173 dess bilagor. Hjälpmedelscentralen är en självständig aktör men får inte företräda vårdgivaren utöver vad som framgår av detta samarbetsavtal. Om Hjälpmedelscentralen upphandlar underleverantör för utförande av verksamhet enligt samarbetsavtalet ansvarar Hjälpmedelscentralen för underleverantörens åtagande såsom för sitt eget. Hjälpmedelscentralen ska upprätta, hantera och bevara patientjournaler enligt gällande lagar, förordningar och föreskrifter. Hjälpmedelscentralen ska ha en verksamhetschef enligt 29 Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) som svarar för verksamheten och har det samlade ledningsansvaret. Vid tillsättning och byte av verksamhetschef ska godkännande inhämtas från Ledningsrådet för hjälpmedel. Hjälpmedelscentralen ska ha tillgång till personal i den omfattning detta samarbetsavtal kräver. I verksamheten ska finnas tillgång till legitimerad arbetsterapeut, legitimerad fysioterapeut/sjukgymnast, legitimerad logoped och för uppdraget annan nödvändig kompetens. Hjälpmedelscentralen ansvarar för att personalen får den utbildning som erfodras för att upprätthålla och utveckla kompetens inom uppdraget. Hjälpmedelscentralen ska vid marknadsföring avseende åtagandet följa intentionerna i detta avtal. Vårdgivarnas roll som uppdragsgivare ska framgå i alla relevanta sammanhang. Hjälpmedelscentralen ansvarar för att informera om verksamheten till invånare i Västra Götaland, samverkansparter och andra intressenter. 8. Finansiell samverkan inom ramen för samarbetsavtal för försörjning av personliga hjälpmedel Finansiell samverkan och ekonomisk modell beskrivs närmare i Bilaga B Finansiell samverkan inom ramen för samarbetsavtal för försörjning av personliga hjälpmedel i Västra Götaland. Modellen ska stödja innehållet i Handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel och en rationell förskrivning, hög nyttjandegrad av hjälpmedel, kostnadseffektiv hantering samt bidra till att minska kvalitetsbristkostnader. Kalkylmodell Prissättning och ekonomisk redovisning följer en framtagen kalkylmodell som beskriver Hjälpmedelscentralens hela verksamhet fördelat på fyra huvudområden. Självkostnad och reglering av över- och underskott Vårdgivarna och Hjälpmedelscentralen ska tillämpa den beskrivna ekonomiska modellen som medger kontroll av självkostnaden. För att identifiera en korrekt självkostnad krävs att Hjälpmedelscentralen har en separat resultat- och balansräkning, skild från Regionservice övriga verksamheter. Reglering av över- respektive underskott tar sin utgångspunkt i nettoresultatet inom respektive huvudområde. Över och underskott inom huvudområdet fördelas årligen med utgångspunkt från respektive vårdgivares kostnadsandel av den summerade kostnaden. Frågor om över- och underskott hanteras av vårdgivarna genom samarbetsorganisationen för hjälpmedel. Sida 5 av 8

174 Prissättning Prissättning görs årligen i budgetprocessen och bygger på kalkylmodellens resultat. Priserna kan även justeras i samband med större upphandlingar. Ledningsrådet för hjälpmedel och Hjälpmedelscentralen har en dialog och samarbetar kring prissättningen. Samarbetsorganisationen följer upp och initierar en utveckling av prissättningen. Rapportering Hjälpmedelscentralen rapporterar månadsvis ekonomiskt utfall enligt kalkylmodellens huvudområden till samarbetsorganisationen. Avstämning och rapportering av självkostnad görs i samarbetsorganisationen i samband med delårsbokslut och årsbokslut, i enlighet med årshjulet för budget och uppföljning. Fakturering Fakturering omfattar de tjänster som beskrivs i Bilaga A Tjänstespecifikation för försörjning av personliga hjälpmedel. Fakturering sker månadsvis med 30 dagars betalningstid från fakturans ankomstdag. 9. Patientsäkerhet och skada Hjälpmedelscentralen och vårdgivarna ska ha ett proaktivt patientsäkerhetsarbete som leder till minskad risk för vårdskada hos patienterna. Hjälpmedelscentralen ansvarar för person- och sakskada eller annan skada som orsakats genom fel eller försummelse av Hjälpmedelscentralen. Hjälpmedelscentralen ska hålla vårdgivaren skadeslös om krav väcks mot vårdgivaren som en följd av Hjälpmedelscentralens handlande eller underlåtenhet att handla. Hjälpmedelscentralen ska ha rätt att delta i bemötandet av sådant krav. Vårdgivarna ska snarast underrätta Hjälpmedelscentralen om krav framställs mot Hjälpmedelscentralen som omfattas av föregående stycke och vårdgivarna ska inte utan Hjälpmedelscentralens samtycke göra medgivanden eller träffa uppgörelser avseende sådant krav om det kan påverka Hjälpmedelscentralens ersättningsskyldighet. Vårdgivarna är därtill skyldig att vidta alla rimliga åtgärder för att begränsa sin skada i händelse av att krav mot vårdgivarna framförs som omfattas av Hjälpmedelscentralens ersättningsskyldighet. Det åligger Västra Götalandsregionen att teckna och vidmakthålla ansvarsförsäkring och övriga erforderliga försäkringar för fullgörandet av uppdraget som täcker de skador som Hjälpmedelscentralen är ansvarig för. Försäkring som täcker skador enligt patientskadelagen tecknas av vårdgivarna. Hjälpmedelscentralen ska tillhandahålla de intyg, utredningar och analyser som Landstingets ömsesidiga försäkringsbolag behöver för sin handläggning av patientskadefall. Västra Götalandsregionens patientnämnder handlägger ärenden som rör den hälso- och sjukvård som Hjälpmedelscentralen svarar för. Hjälpmedelscentralen ska snarast ge nämnderna den information som efterfrågas. Sida 6 av 8

175 10. Uppföljning Samarbetsavtalet ska följas upp månadsvis avseende kvalitet och ekonomi enligt Bilaga A.2 Plan för kvalitetsuppföljning inom ramen för samarbetsavtal för försörjning av personliga hjälpmedel i Västra Götaland samt Bilaga B Finansiell samverkan inom ramen för samarbetsavtal för försörjning av personliga hjälpmedel i Västra Götaland. Rapportering görs till vårdgivarna via olika delar av samarbetsorganisationen. 11. IT-stöd Vårdgivarna och Hjälpmedelscentralen har ett gemensamt IT-system som ger stöd för hjälpmedelsförsörjningen och samarbetet. Hjälpmedelscentralen ska rapportera relevant och tillförlitlig information om händelser och transaktioner till vårdgivaren och tillsammans med vårdgivaren genomföra överenskomna uppföljningar. Hjälpmedelscentralen ska lämna utbudsinformation till invånartjänsten 1177 Tema hjälpmedel. 12. Uppföljning och övergång Ledningsrådet för hjälpmedel ansvarar på uppdrag av LiSA-gruppen för uppföljning och värdering av samarbetsavtalet. Om överenskommelse om fortsatt samarbete inte kan nås upphör avtalet från Den politiska beredningen för hjälpmedelsfrågor ansvarar för att bevaka gällande avtalstider och i god tid initiera arbete så att beredskap finns inför nytt avtal, oavsett avtalsform. Vid ställningstagande till fortsatt samarbete ska hänsyn tas till hur EU:s nya upphandlingsdirektiv införts i svensk lagstiftning och till hur Hälso- och sjukvårdsavtalet utformas efter april I det fall samarbetet kring hjälpmedelsförsörjning mellan huvudmännen upphör ska vårdgivarna och Hjälpmedelscentralen samråda kring hantering av hjälpmedelsadministration, teknisk dokumentation, patientjournaler, lokaler, utrustning och personal, för att övergången till annan utförare ska kunna ske utan avbrott eller brister i verksamheten. Hjälpmedelscentralen är skyldig att till vårdgivarna lämna ut sådana uppgifter som är av betydelse, inför och i samband med samarbetsavtalets upphörande. 13. Tvist Tvist om tolkning och tillämpning av detta avtal som inte kan lösas inom ramen för samarbetsorganisationen enligt punkt 6 i detta avtal, ska avgöras av svensk allmän domstol med Göteborgs tingsrätt som första instans. Detta samarbetsavtal har upprättats i två (2) likalydande exemplar av vilka vårdgivaren och utföraren tagit var sitt. Sida 7 av 8

176 Ort och datum Ort och datum För xxx kommun För Västra Götalandsregionen Behörig befattningshavare Behörig befattningshavare Namnförtydligande Namnförtydligande Sida 8 av 8

177 BILAGA A TJÄNSTESPECIFIKATION För försörjning av personliga hjälpmedel enligt samarbetsavtal för hjälpmedelsförsörjning i Västra Götaland

178 Innehåll 1. Allmänt Giltighetstid Samarbetet Överenskommelse Tjänster Vårdgivarnas åtaganden Servicenivåer och servicefönster Tillgänglighet Leveranstider Pris och betalningskonstruktion... 5 Bilagor... 6 Bilaga A.1 Moment till tjänster inom ramen för samarbetsavtal för försörjning av personliga hjälpmedel i Västra Götaland... 6 Bilaga A

179 1. Allmänt Ansvaret för förskrivning av personliga hjälpmedel är knutet till hälso- och sjukvårdsansvaret enligt Hälso- och sjukvårdslagen. I Västra Götaland styrs ansvarsförhållandena av Avtal som reglerar hälsooch sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland och Handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel. Denna tjänstespecifikation beskriver hur försörjningen av personliga hjälpmedel ska utföras under tiden för samarbetsavtalet. Samverkande IT-system används gemensamt för tjänstens utförande. Hjälpmedelscentralen ska hämta patientuppgifter från vårdgivarnas gemensamma IT-system. 2. Giltighetstid Samarbetet I detta avtal samarbetar var och en av de 49 kommunerna i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen Vårdgivare är de 49 kommunerna och Västra Götalandsregionen Utförare är Servicenämnden genom Hjälpmedelscentralen i Västra Götalandsregionen 4. Överenskommelse Vårdgivarna och Hjälpmedelscentralen har genom samarbetsavtalet ett gemensamt åtagande att bedriva försörjning för personliga hjälpmedel inom huvudgrupperna rörelsehinder, kommunikation och information samt medicinsk behandling inom gruppen antidecubitus. Grundutrustning och övriga hjälpmedel inom huvudgruppen medicinsk behandling ingår inte inom ramen för samarbetsavtalet. Målet med samarbetsavtalet och en gemensam hjälpmedelsförsörjning är att patienter i Västra Götaland på lika villkor ska få tillgång till funktionellt fullgoda hjälpmedel och god service oavsett bostadsort och huvudman. Under avtalstiden kan vårdgivarna och Hjälpmedelscentralen komma överens om förändringar i och utveckling av tjänster i syfte att öka kvalitet och öka kostnadseffektiviteten för vårdgivarna i Västra Götaland. Ändringar som görs förtecknas i en ändringslogg. Vårdgivarna och Hjälpmedelscentralen ska följa aktuella författningar och standarder inom hälsooch sjukvårdsområdet och det medicintekniska området samt Handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel i Västra Götaland. 2

180 5. Tjänster Leverans/hämtning Montering/demontering Rekonditionering Anpassning Specialanpassning Avhjälpande underhåll Förebyggande underhåll Expertkunskap och konsultation Sortiment Statistik och analys gällande i avtalet ingående tjänster Hantering av medicintekniska avvikelser Fakturering 6. Vårdgivarnas åtaganden Följa gemensamt upprättade rutiner Ansvara för förskrivarnas kompetens Ansvara för beställning och kostnadsansvar för tolk Beställa tjänst i det gemensamma IT-systemet för hjälpmedel. I undantagsfall, då digital beställning inte är möjlig, kan beställningar hanteras manuellt Ansvara för att registrera förskrivna hjälpmedel i det gemensamma IT-systemet för hjälpmedel så att de är spårbara Rapportera brister och risker gällande utförande av tjänster 7. Servicenivåer och servicefönster Hjälpmedelscentralens tjänsteutbud ska vara tillgängligt för förskrivare och patient alla helgfria vardagar Midsommarafton, julafton och nyårsafton likställs med helgdag. 7.1 Tillgänglighet Hjälpmedelscentralen ska följa Västra Götalandsregionens riktlinjer Tillgängliga och användbara miljöer riktlinjer och standard för fysisk tillgänglighet och Riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation. Hjälpmedelscentralen ska ha utbudspunkter för konsultation och utprovning inom samtliga produktområden, teknisk service samt utbildning för förskrivare i de fyra geografiska områden som motsvarar kommunalförbunden. Hjälpmedelscentralens lokaler som patient och förskrivare ska besöka ska vara belägna så att det finns kollektivtrafik fram till verksamheten. Hjälpmedelscentralens lokaler ska vara ändamålsenliga och för verksamheten anpassade med en bemannad reception. Hjälpmedelscentralen ska anpassa lokaler, telefontider, öppethållande och mottagningstider för utprovning, individanpassning och service, enligt följande: Verksamheten ska vara öppen för förskrivare och patient alla helgfria vardagar

181 Telefontillgänglighet ska finnas under ordinarie öppettider för information och rådgivning samt för tidsbokning Kundtjänst konsultation ska vara bemannad med sakkunnig kompetens under ordinarie öppettid Vid behov av specifik kompetens kan kundtjänst föra vidare frågan direkt Vid de tider då Hjälpmedelscentralen inte har öppet ska telefonsvarare ge information om öppettider Patient med förskrivet hjälpmedel, för vilket avhjälpande underhåll på jourtid ingår, ska få information om vad det innebär samt telefonnummer för kontakt i samband med leverans. Hjälpmedelscentralen ska ha telefontillgänglighet under ordinarie öppettider på ett ingående telefonnummer där samtal ska besvaras av en person inom 5 minuter för minst 80 % av till Hjälpmedelscentralen inkommande samtal. Svarstid för sakkunnig telefonrådgivning och information avseende lager och leverans, teknisk service, konsultationer samt fakturafrågor ska vara inom 5 minuter. 7.2 Leveranstider Leverans till geografiskt område, inklusive buffertförråd, ska ske på fast dag en gång/vecka. Leverans av hjälpmedel inklusive tillbehör och anpassning av hjälpmedel ska ske senast 7 vardagar efter mottagen beställning (= A-sortiment). Övriga hjälpmedel inklusive tillbehör och anpassning ska levereras senast 17 vardagar efter beställning (= B-sortiment). Vid samleverans styrs leveransdatum av den produkt som har längst leveransdatum. Leveranstid för specialanpassning ska överenskommas mellan förskrivare och Hjälpmedelscentralen vid beställning. För produkter utanför A/B-sortiment ska Hjälpmedelscentralen informera förskrivaren om beräknad leveranstid. Leveranser av lagerförda hjälpmedel inom A-sortimentet för akuta behov ska utföras vardagar senast 24 timmar efter beställning. Hämtning av hjälpmedel ska utföras i samband med nästkommande fasta leveransdag. Montering/installation ska följa väntetider för leverans av hjälpmedel. För montering/installation av hjälpmedel som kräver dubbelkompetens t.ex. både montör och elektriker ska montering/installation utföras senast 10 vardagar efter mottagen beställning. Anpassning av hjälpmedel ska påbörjas senast 3 vardagar efter mottagen beställning, om hjälpmedlet finns att tillgå. Avhjälpande underhåll ska påbörjas inom 3 vardagar efter mottagen beställning och vara genomförd inom 10 vardagar. Akut avhjälpande underhåll under vardagar ska utföras snarast möjligt, dock senast 8 arbetstimmar efter mottagen beställning. Jourreparation (= ej vardagar) göras med maximalt 5 timmars inställelsetid. 4

182 Konsultations-/utprovningstid ska erbjudas senast 15 vardagar efter mottagen beställning. Vid akuta behov ska konsultations-/utprovningstid erbjudas inom 5 vardagar Om försening gällande beställd produkt/tjänst uppstår ska förskrivare/vårdgivare underrättas 8. Pris och betalningskonstruktion Detaljer om pris och betalning beskrivs i Bilaga B Finansiell samverkan inom ramen för samarbetsavtal för försörjning av personliga hjälpmedel i Västra Götaland. Fakturering omfattar de tjänster som ingår i denna bilaga. 5

183 Bilagor Bilaga A.1 Moment till tjänster inom ramen för samarbetsavtal för försörjning av personliga hjälpmedel i Västra Götaland Momenten utgör en fördjupad beskrivning av tjänsterna. Momenten kommer att kompletteras med beskrivningar av arbetssätt. Beskrivningarna kommer att finnas på den gemensamma hemsidan, Hjälpmedel i Västra Götaland. Framtagandet av beskrivningar kommer att göras succesivt, både före och efter avtalsstart. Nr Moment Leverans Hämtning av förskrivna hjälpmedel 1 Samtliga hjälpmedel med funktionshyra ska vara märkta med individnummer på varje enskilt hjälpmedel så att de är spårbara på individnivå. 2 I de fall förskrivaren bedömer att patients behov inte täcks av hjälpmedel inom upphandlat sortiment ska Hjälpmedelscentralen kunna erbjuda produkter utanför sortiment. 3 Hjälpmedelscentralen ska upprätthålla kompetens och kunskap kring produkter utanför avtalat sortiment samt aktivt följa den tekniska utvecklingen inom hjälpmedelsområdet. 4 Hjälpmedelscentralen ska ge förskrivande enheter möjlighet att ha hjälpmedel i lokala buffertförråd där det ska finnas ett varierat sortiment av hjälpmedel utifrån verksamhetens behov. 5 Sortimentet i lokala buffertförråd, dess volym, uppackning i förråd och leveransdag ska överenskommas mellan Hjälpmedelscentralen och respektive Vårdgivare. 6 Hjälpmedelscentralen ska hantera automatisk påfyllnad till lokala buffertförråd. 7 Hjälpmedelscentralen och respektive vårdgivare ska i samverkan minst en gång årligen följa upp att lokala buffertförråd bedrivs kostnadseffektivt utifrån verksamhetens behov. 8 Hjälpmedelscentralen ska leverera hjälpmedel till vid beställning angiven adress, det vill säga till förskrivande enhet eller till patients vistelseadress, inom Västra Götalands län. 9 Vid leverans till patients vistelseadress ska tidpunkt för leverans överenskommas mellan Hjälpmedelscentralen och patienten. 10 Vid behov ska Hjälpmedelscentralen efter beställning utföra akuta leveranser av förskrivna hjälpmedel. 11 Hjälpmedelscentralen ska efter registrerad hämtorder hämta hjälpmedel från angiven adress inom Västra Götalands geografiska gränser. 12 Hjälpmedelscentralen ska lämna återlämningskvitto vid hämtning hos patient. Rekonditionering 13 Hjälpmedelscentralen ska verka för återanvändning av returnerade produkter i den mån det går att förena med miljö-, säkerhets- och kvalitetskrav. 14 Rekonditionering ska utföras enligt tillverkarens instruktioner och med delar/material som uppfyller tillverkarens specifikationer. Montering/demontering 15 Hjälpmedelscentralen ska efter beställning montera/installera/demontera hjälpmedel i patients bostad. 16 Hjälpmedelscentralen ska utföra funktionskontroll enligt tillverkarens anvisningar av hjälpmedlet vid montering/installering. 6

184 Anpassning 17 Hjälpmedelscentralen ska anpassa hjälpmedel enligt förskrivarens anvisning. 18 Anpassning av produkt ska göras i Hjälpmedelscentralens lokaler. Om detta inte är möjligt ska anpassning utföras i den miljö där patienten vistas alternativt hämtas/lämnas av Hjälpmedelscentralen. Specialanpassning 19 Hjälpmedelscentralen ska tillsammans med förskrivaren bedöma möjligheten att göra specialanpassning i relation till andra lösningar och effektuera specialanpassningen. 20 Hjälpmedelscentralen ska specialanpassa hjälpmedel enligt förskrivares anvisning. Vid specialanpassning svarar Hjälpmedelscentralen för att aktuella författningar följs och teknisk dokumentation. 21 Hjälpmedelscentralen ska verka för att möjliggöra kombinationer av olika tillverkares produkter för att minska antalet specialanpassningar. 22 Hjälpmedelscentralen ska vid förfrågan från förskrivare lämna preliminärt kostnadsförslag på omfattning beräknat pris för specialanpassning respektive anpassning inom CEmärkning. Avhjälpande underhåll 23 Avhjälpande underhåll ska göras efter beställning från patient eller förskrivare. 24 Hjälpmedelscentralen ska föra teknisk dokumentation vid avhjälpande underhåll. 25 Enklast möjliga ersättningsprodukt utifrån patientens behov ska kunna erbjudas vid avhjälpande underhåll. 26 Hjälpmedelscentralen ska tillhandahålla jourreparationer av personligt förskrivna sängar och personlyftar utanför ordinarie arbetstid. Förebyggande underhåll 27 Förebyggande underhåll ska utföras på hjälpmedel med den periodicitet och efter de kontrollscheman/motsvarande som anges i tillverkarens anvisning eller enligt gällande krav från myndigheter och vid varje tidpunkt aktuella standarder. 28 Hjälpmedelscentralen ska föra teknisk dokumentation vid förebyggande underhåll. Sortiment 29 A-sortiment är produkter med hög förskrivningsvolym, hög förskrivningsfrekvens och/eller behov av snabb leverans. B-sortiment är produkter med en lägre förskrivningsfrekvens och/eller mindre förskrivningsvolym. 30 Övrigt sortiment är de produkter som inte ryms inom A och B sortiment. 31 Hjälpmedelscentralen ska tillse att de hjälpmedel som finns i avtalat sortiment för förskrivning finns tillgängliga i vårdgivarnas gemensamma IT-system med produkt- och artikelinformation, prisuppgift, bilder och bruksanvisning för såväl huvudhjälpmedel som tillbehör. 32 Hjälpmedelscentralen ska kontrollera att förskrivningsbara hjälpmedel i sortiment finns i nationella hjälpmedelsdatabasen. 7

185 Expertstöd och konsultation 33 Expertstöd kring produkter omfattar generell rådgivning, konsultation, utbildning/information och anpassning/specialanpassning. Expertstödets kompetens ska bestå av fördjupad och aktuell kunskap samt erfarenhet inom samtliga produktområden. Expertstödet ska ha ett konsultativt arbetssätt och ge råd och förslag till förskrivare. 34 Hjälpmedelscentralen ska fortlöpande bevaka, följa och anpassa sig till den forskning/utveckling som görs inom samtliga produktområden som omfattas av samarbetsavtalet. Hjälpmedelscentralen bör delta i projekt och forskning inom hjälpmedelsområdet och i utredningsarbetet i samband med införande av nya produkter. 35 Konsulent ska eftersträva enklast möjliga hjälpmedel som tillgodoser patientens behov. 36 Vid konsultation ska den kompetens som krävs ingå, t ex såväl hjälpmedelskonsulent som tekniker. 37 Konsultation ska göras i Hjälpmedelscentralens lokaler, vårdgivarens lokaler eller i den miljö där patienten vistas. 38 Hjälpmedelscentralen ska informera och utbilda förskrivare om aktuellt sortiment. 39 Samtliga förskrivare ska årligen erbjudas information/visning av produkter på ett sådant sätt som överenskommes med Hjälpmedelsforum. 40 Förskrivare ska kunna boka en visning inom ett produktområde som en konsultation. 41 Information ska fortlöpande lämnas till vårdgivarna då Hjälpmedelscentralen förändrar hjälpmedelssortiment. 42 Hjälpmedelscentralen ska erbjuda utbildning som tillgodoser förskrivares behov av fördjupad kompetens kring hjälpmedelsprodukter kopplat till olika funktionsnedsättningar och förskrivning av hjälpmedel. 43 Utbildningsinsatserna ska planeras och genomföras i samverkan med respektive vårdgivare och/eller Hjälpmedelsforum. Statistik och Analys 44 Hjälpmedelscentralen ska lämna statistiksammanställningar i digital form efter framställan eller minst fyra gånger per år, enligt plan för kvalitetsuppföljning. 45 Hjälpmedelscentralen ska mot självkostnad kunna lämna betalarspecifik statistik utöver standardrapporter. 46 Fakturaunderlag i Excelformat samt standardrapporter ska finnas tillgängliga för kostnadsansvariga i rapportgeneratorn Crystal Report. 47 Standardrapporter tas fram i samverkan mellan beredningsgrupp Avtal och Hjälpmedelscentralen. Hantering av medicintekniska avvikelser 48 Teknisk dokumentation ska vid förfrågan göras tillgänglig för vårdgivarna. Fakturering 49 Fakturering ska göras månadsvis. 50 Fakturaunderlag per kalendermånad ska finnas i Vårdgivarnas IT-system och vara i Excelformat. Underlaget ska innehålla de uppgifter som behövs för kontroll och för attest. Fakturaunderlag ska även kunna fås som PDF fil och pappersunderlag. Samarbetsavtalet ska möjliggöra förtroendeförskrivning i enlighet med handboken. Fakturor på hjälpmedel som förtroendeförskrivs ska styras till rätt betalare. 8

186 Bilaga A.2 Plan för kvalitetsuppföljning inom ramen för samarbetsavtal för försörjning av personliga hjälpmedel i Västra Götaland 1. Patientsäkerhet Patientens behov av funktionellt fullgott hjälpmedel säkerställs. Med patientsäkerhet avses att minimera skador och risker vid användning av hjälpmedlen. Patientsäkerhet avser även att levererat hjälpmedel överensstämmer med utprovning och anpassning för att målet med förskrivningen uppnås. Nyckeltal Syfte Rapportering var/hur Medicintekniska avvikelser: Antal Produktområde Produkt Jämförelse med föregående kvartal Eventuell händelse orsakad av åtgärd hos Hjälpmedelscentralen Undersöka följsamhet till överenskommelse/instruktion /rutin. Samarbetsorganisationen kvartalsvis. Leveranskvalitet: Antal inkomna felrapporter gällande patient- och brukarsäkerhet Redovisas på 6-siffrig ISO-kod Hjälpmedelscentralen beskriver vidtagna och/eller planerade åtgärder Förhindra upprepning av negativa händelser. Samarbetsorganisationen kvartalsvis. 9

187 2. Leveranssäkerhet Beställd produkt och/eller tjänst levereras inom avtalad tid till den av förskrivaren angivna platsen. Nyckeltal Syfte Rapportering var/hur Andel hjälpmedel som levererats inom fastställd leveransram (A- B) är 98 %. Redovisas inklusive respektive exklusive automatpåfyllnad. Avvikelse gällande enskild produkt redovisas. Antal förskrivna hjälpmedel per 6-siffrig ISO-kod. Hjälpmedelscentralen redovisar gruppvis för Kommun, Primärvård, Sjukhus, Habilitering & Hälsa. Andel akuta leveranser av hjälpmedel inom A-sortiment som utförts inom 24 timmar från mottagen beställning ska vara 100 %. Aktuella hjälpmedel redovisas på 6-siffrig ISO-kod. Hjälpmedelscentralen redovisar gruppvis för Kommun, Primärvård, Sjukhus, Habilitering & Hälsa. Säkerställa att patient får behov av hjälpmedel tillgodosett. Säkerställa att utskrivning från sjukhus inte försenas eller rehabilitering fördröjs. Information om vilka volymprodukterna är ger stöd för att utveckla produktanvisningarna i Handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel. För att säkerställa att patient får akut behov av hjälpmedel tillgodosett. Att utskrivning från sjukhus inte försenas eller rehabilitering försvåras. Samarbetsorganisationen kvartalsvis. Samarbetsorganisationen halvårsvis. Samarbetsorganisationen kvartalsvis. 10

188 3. Tillgänglighet Hjälpmedelscentralen ska anpassa telefon-, öppethållande- och mottagningstider för konsultation/utprovning, anpassning/specialanpassning och service efter ställda krav. Förskrivande enheter ska ha tillgång till lokala buffertförråd. Det ska finnas god fysisk och kognitiv tillgänglighet till lokaler och verksamheten ska tillhandahålla information i anpassad form. Nyckeltal Syfte Rapportering var/hur Andel telefonsamtal till kundtjänst som besvaras inom 5 minuter ska vara 80 %. Andel konsultations- /utprovningstider som erbjudits inom 15 vardagar efter mottagen beställning ska vara 100 %. Följer förskrivares krav på tillgänglighet i syfte att inte fördröja rehabiliteringsprocessen. Tillräckligt snabb tillgång till hjälpmedel för att inte fördröja rehabiliteringsprocessen. Samarbetsorganisationen kvartalsvis. Samarbetsorganisationen halvårsvis. Antal utförda specialanpassningar samt inom vilka produktområden är de gjorda. Hjälpmedelscentralen redovisar gruppvis för Kommun, Primärvård, Sjukhus, Habilitering & Hälsa. Andel utförda underhåll, fördelade på förebyggande, avhjälpande, akuta och jourreparationer som utförts enligt avtalad tidsram samt vilka hjälpmedel på 6-siffrig ISO-kod det gäller. Andel beställningar gjorda av patient respektive förskrivare. Undersöka följsamhet till överenskommelse/instruktion / rutin samt Handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel. Stöd för utveckling av produktanvisningar i Handboken. Säkerställa patientens behov av funktionellt fullgott hjälpmedel. Följa patientens grad av delaktighet vid beställning av underhåll. Samarbetsorganisationen kvartalsvis. Samarbetsorganisationen kvartalsvis. 11

189 BILAGA B Finansiell samverkan inom ramen för samarbetsavtal för försörjning av personliga hjälpmedel i Västra Götaland

190 1. Bilaga B Finansiell samverkan inom ramen för samarbetsavtal för försörjning av personliga hjälpmedel i Västra Götaland Vårdgivarna och Hjälpmedelscentralen ska tillämpa den ekonomiska kalkylmodellen som medger kontroll av självkostnaden. Dialog ska ske mellan vårdgivarna och Hjälpmedelscentralen om prissättningen under avtalstiden. Modellen ska stödja innehållet i Handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel och uppmuntra till en rationell förskrivning, hög nyttjandegrad av hjälpmedel, kostnadseffektiv hantering samt bidra till att minska kvalitetsbristkostnader. Kalkylmodell En kalkylmodell har utarbetats som inbegriper hela Hjälpmedelscentralens verksamhet fördelad på fyra huvudområden: Produkt personliga hjälpmedel, Tjänst personliga hjälpmedel, Hjälpmedel vid medicinsk behandling och Grundutrustning. Modellens huvudområden beskriver även de delar som inte ingår i samarbetsavtalet, hjälpmedel vid medicinsk behandling och grundutrustning, inkluderande relaterande produkter och tjänster. Detta för att kunna få en helhetsbild och därmed få ett underlag för bedömning av Hjälpmedelscentralens självkostnad. För produkter personliga hjälpmedel, oavsett uthyrda eller försålda, tar modellen sin utgångspunkt i Hjälpmedelscentralens inköpspris för produkten. Till detta läggs de aktiviteter/tjänster/övriga kostnader som är förknippade med produkten/produktgruppen. Detta resulterar i ett utpris till vårdgivaren som uttrycks som funktionshyra eller försäljningspris. 1

Handlingsplan för införande av standardiserade vårdförlopp i Västra Götalandsregionen 2015

Handlingsplan för införande av standardiserade vårdförlopp i Västra Götalandsregionen 2015 Västra Götalandsregionen 1 (6) Datum 2015-03-25 Diarienummer HS 87-2015 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Handlingsplan för införande av standardiserade vårdförlopp i Västra Götalandsregionen 2015 Bakgrund

Läs mer

Cancerfondens enkätundersökning 2014 Kontaksjuksköterskans uppdrag

Cancerfondens enkätundersökning 2014 Kontaksjuksköterskans uppdrag 2015-07-07 Cancerfondens enkätundersökning 2014 Kontaksjuksköterskans uppdrag Behovet av en fast kontaktperson betonas i den Nationella Cancerstrategin (SOU 2009:11) Förbättrad information och kommunikation

Läs mer

Kommittédirektiv. En nationell cancerstrategi för framtiden. Dir. 2007:110. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007

Kommittédirektiv. En nationell cancerstrategi för framtiden. Dir. 2007:110. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007 Kommittédirektiv En nationell cancerstrategi för framtiden Dir. 2007:110 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall lämna förslag till en nationell

Läs mer

Arbetsmaterial 2014-06-13. Socialdepartementet. PM Bakgrund om regeringens satsning: Kortare väntetider i cancervården. Bakgrund

Arbetsmaterial 2014-06-13. Socialdepartementet. PM Bakgrund om regeringens satsning: Kortare väntetider i cancervården. Bakgrund Arbetsmaterial 2014-06-13 Socialdepartementet PM Bakgrund om regeringens satsning: Kortare väntetider i cancervården Bakgrund Cirka 60 000 cancerfall rapporteras årligen till Cancerregistret. Könsfördelningen

Läs mer

Tillsammans för kortare väntetider i cancervården

Tillsammans för kortare väntetider i cancervården Tillsammans för kortare väntetider i cancervården Omkring 60 000 personer i Sverige kommer att få en cancerdiagnos i år. Runt sig har de många nära som också blir berörda. Varje dag med misstanke eller

Läs mer

Handlingsplan för region Hallands införande av standardiserade vårdförlopp i cancervården 2015

Handlingsplan för region Hallands införande av standardiserade vårdförlopp i cancervården 2015 1(8) Datum Diarienummer 2015-03-12 RS150023 Regionalt cancercentrum Syd Regionalt cancercentrum Väst Handlingsplan för region Hallands införande av standardiserade vårdförlopp i cancervården 2015 Bakgrund

Läs mer

Nivåstrukturering av urologisk och gynekologisk cancer i Uppsala-Örebroregionen 2015

Nivåstrukturering av urologisk och gynekologisk cancer i Uppsala-Örebroregionen 2015 1 (8) Nivåstrukturering av urologisk och gynekologisk cancer i Uppsala-Örebroregionen 2015 Uppdraget Vårdprocessgrupperna för urologiska och gynekologiska tumörsjukdomar och specialitetsråden för urologi

Läs mer

Cancerplan Standardiserade Vårdförlopp 2015 Redovisning

Cancerplan Standardiserade Vårdförlopp 2015 Redovisning Cancerplan Standardiserade Vårdförlopp 2015 Redovisning Landstinget Blekinge Oktober 2015 Inledning Landstinget Blekinge redovisar i detta dokument en sammanställning av aktiviteter och åtgärder som är

Läs mer

Tidig upptäckt. Marcela Ewing. Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst

Tidig upptäckt. Marcela Ewing. Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst Tidig upptäckt Marcela Ewing Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst Disposition av föreläsning Bakgrund Alarmsymtom och allmänna symtom Svårigheten

Läs mer

Övergripande granskning av cancersjukvården på Gotland

Övergripande granskning av cancersjukvården på Gotland Regionens revisorer Revisionsskrivelse Datum 2014-11-12 Änr 2014-11- 2 5 REGION GOTLAND Hälso- och sjukvårdsnämnden Övergripande granskning av cancersjukvården på Gotland På uppdrag av de förtroendevalda

Läs mer

Överenskommelse om utvecklingsarbete inom ramen för cancerstrategin år 2010

Överenskommelse om utvecklingsarbete inom ramen för cancerstrategin år 2010 Överenskommelse om utvecklingsarbete inom ramen för cancerstrategin år 2010 2 SYFTE 3 BAKGRUND 3 PROJEKT FÖR ÅR 2010 4 1. FÖRSÖKSVERKSAMHET FÖR EN PATIENTFOKUSERAD OCH SAMMANHÅLLEN CANCERVÅRD 4 2. INFORMATIONSTJÄNST

Läs mer

Alla tjänar på ett starkt team!

Alla tjänar på ett starkt team! Alla tjänar på ett starkt team Tillsammas för en bättre cancervård Regionala cancercentrum arbetar tillsammans med olika aktörer för att skapa en jämlik, patientfokuserad och effektiv cancervård. I Sverige

Läs mer

Övergripande granskning av cancersjukvården på Gotland

Övergripande granskning av cancersjukvården på Gotland www.pwc.se Revisionsrapport Lars Åke Claesson Kerstin Karlstedt 12 november 2014 Övergripande granskning av cancersjukvården på Gotland Region Gotland Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Bakgrund

Läs mer

Den nationella cancerstrategin

Den nationella cancerstrategin 10.00 Välkommen! Gunilla Gunnarsson, cancersamordnare SKL 10.10 Statens syn på Kortare väntetider i cancervården och primärvårdens roll Sara S Johansson, projektledare Socialdepartementet 10.25 Överenskommelsen

Läs mer

Handlingsplan för gynekologi och urologi

Handlingsplan för gynekologi och urologi 1 Hälso- och sjukvårdavdelningen Referens Datum Diarienummer Daniel Holmdahl 2007-03-06 RSK 549-2006 Handlingsplan för gynekologi och urologi Bakgrund Tillgängligheten till delar av den gynekologiska och

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. Onkologiska kliniken Sörmland

Kvalitetsbokslut 2014. Onkologiska kliniken Sörmland Kvalitetsbokslut 2014 Onkologiska kliniken Sörmland Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 3 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 5 Tillgänglighet...

Läs mer

Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2016

Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2016 Datum 2015-12-09 Stödstrukturen för evidensbaserad praktik inom vård, omsorg och socialtjänst, Skåne Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2016 Mål ur den enskildes perspektiv

Läs mer

Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2015

Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2015 Datum 2015-02-10 Stödstrukturen för evidensbaserad praktik inom vård, omsorg och socialtjänst, Skåne Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2015 Mål ur den enskildes perspektiv

Läs mer

Kontaktsjuksköterskefunktionen i Landstinget Västmanland Kartläggning och analys våren 2015

Kontaktsjuksköterskefunktionen i Landstinget Västmanland Kartläggning och analys våren 2015 Datum: 2015-04-27 Dnr: LTV150519 Kontaktsjuksköterskefunktionen i Landstinget Västmanland Kartläggning och analys våren 2015 JONAS LOSTELIUS ENHETEN FÖR KUNSKAPSSTYRNING OCH UTBILDNING 2 (12) INNEHÅLL

Läs mer

I huvudet på SKL. Marie Källman SFVH Höstmöte 22 oktober 2014

I huvudet på SKL. Marie Källman SFVH Höstmöte 22 oktober 2014 I huvudet på SKL Marie Källman SFVH Höstmöte 22 oktober 2014 Sveriges Kommuner och Landsting Överenskommelser mellan SKL och regeringen Evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2014

Läs mer

Handlingsplan för ökad tillgänglighet 2012-2014

Handlingsplan för ökad tillgänglighet 2012-2014 BESLUTSUNDERLAG 1(1) Anna Bengtsson 2012-11-13 LiÖ 2012-3416 Hälso- och sjukvårdsnämnden Handlingsplan för ökad tillgänglighet 2012-2014 Landstingsstyrelsen har i sin verksamhetsplan för år 2012 uppdragit

Läs mer

17 Endometriosvård i Halland RS150341

17 Endometriosvård i Halland RS150341 17 Endometriosvård i Halland RS150341 Ärendet Regionfullmäktige beslöt på sammanträdet 2015-06-17 ( 45) att bifalla en motion om endometrios. Motionen syftade till att: Beskriva och kartlägga nuläget för

Läs mer

Uppföljning av regionala cancercentrum 2014. Uppbyggnad, styrkor och utmaningar

Uppföljning av regionala cancercentrum 2014. Uppbyggnad, styrkor och utmaningar Uppföljning av regionala cancercentrum 2014 Uppbyggnad, styrkor och utmaningar Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Centrala pensionärsrådet

Centrala pensionärsrådet PROTOKOLL 1-8 Datum 2014-05-28 1 (7) Protokoll från sammanträde Tid: 2014-05-28 kl 09.00--12.00 Plats: Rum Cerebrum, Regionalt cancercentrum syd, Lund Deltagande ledamöter Carl Johan Sonesson, ordförande

Läs mer

Nivåstrukturering av gynekologisk och urologisk cancer

Nivåstrukturering av gynekologisk och urologisk cancer TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(3) H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Per-Olov Gustafsson Staben för övergripande hälso- och sjukvårdsfrågor +46155247636 2015-10-17 LS-LED15-1307-1 Ä R E N D E G Å

Läs mer

Minnesanteckningar fra n patientra dets mö te 150907

Minnesanteckningar fra n patientra dets mö te 150907 Minnesanteckningar fra n patientra dets mö te 150907 Närvarande Alexandra Andersson Alfons Forsman Anna Selberg Jonasson Anna-Lena Sunesson Birgitta Larsen Charlotte Bygdemo-Toytziaridis Christine Backlund

Läs mer

Kontaktsjuksköterska i cancersjukvården

Kontaktsjuksköterska i cancersjukvården ETT UTVECKLINGSARBETE INOM ÄNNU BÄTTRE CANCERVÅRD Kontaktsjuksköterska i cancersjukvården DELRAPPORT 2011 1 Sammanfattning Insatser för fler kontaktsjuksköterskor eller motsvarande inom cancervården är

Läs mer

Mål och budget 2014 och planunderlag 2015-2016

Mål och budget 2014 och planunderlag 2015-2016 Socialdemokraternas i ärende 20, mål och budget 2014 och planunderlag 2015-2016 Mål och budget 2014 och planunderlag 2015-2016 Hälsa Region Halland verkar för en god och jämlik hälsa hos invånarna i Halland.

Läs mer

Norrbottens Läns Landsting 2015

Norrbottens Läns Landsting 2015 1 Redovisning av landstingens handlingsplaner för införande av standardiserade vårdförlopp i cancervården Norrbottens Läns Landsting 2015 Datum: Fastställd av: Hans Rönnkvist, Landstingsdirektör 2 Nationell

Läs mer

Handlingsplan Datum 2015-09-22 Diarienummer HS 63-2015. Handlingsplan för tillgänglighet och samordning för en mer patientcentrerad vård 2015

Handlingsplan Datum 2015-09-22 Diarienummer HS 63-2015. Handlingsplan för tillgänglighet och samordning för en mer patientcentrerad vård 2015 Handlingsplan Datum 2015-09-22 Diarienummer HS 63-2015 Handlingsplan för tillgänglighet och samordning för en mer patientcentrerad vård 2015 Innehåll Sammanfattning... 3 Överenskommelse om tillgänglighet

Läs mer

Koncept. Prestationsbaserat statsbidrag till insatser för äldre en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting

Koncept. Prestationsbaserat statsbidrag till insatser för äldre en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting Koncept Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2011-01-27 nr Socialdepartementet Enheten för sociala tjänster Karin Hellqvist tel. 08 405 59 23 Prestationsbaserat statsbidrag till insatser för

Läs mer

Utvecklingsplan till avtal om ansvarsfördelning, samverkan och utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne

Utvecklingsplan till avtal om ansvarsfördelning, samverkan och utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne Utvecklingsplan till avtal om ansvarsfördelning, samverkan och utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne 1. Utvecklingsområden Avtalet omfattar fyra nedanstående prioriterade utvecklingsområden

Läs mer

Införandet av standardiserade vårdförlopp i VGR. Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen

Införandet av standardiserade vårdförlopp i VGR. Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Införandet av standardiserade vårdförlopp i VGR Rollfördelning i VGR Statliga stimulansmedel 2015-2018 (69 MSEK) Införande av SVF = linjeorganisationens ansvar Förbokning av tider, rekryteringar, informationsspridning,

Läs mer

2016 Cancerfondsrapporten 2040

2016 Cancerfondsrapporten 2040 2016 Cancerfondsrapporten 2040 Det här är Cancerfonden Cancerfondens vision är att besegra cancer. Målet är att färre ska drabbas och fler överleva. För att nå dit arbetar vi med forskningsfinansiering,

Läs mer

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården :

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : genom medborgare, patient och Datum: 2015-06-24 Version: 1 Dnr: 150054 Sammanfattning Medborgare, patienter och närståendes

Läs mer

Granskning av jämlik cancervård. Landstinget i Uppsala län

Granskning av jämlik cancervård. Landstinget i Uppsala län www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av jämlik cancervård Jean Odgaard Fredrik Markstedt Februari 2016 Innehåll Sammanfattning... 2 1. Inledning... 5 1.1. Bakgrund... 5 1.2. Syfte, Revisionsfråga och

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsberedningen

Hälso- och sjukvårdsberedningen 1 (7) Landstingets kansli Planeringsavdelningen, Lillemor Ahlgren Justerat 2012-03-26 Hälso- och sjukvårdsberedningen Tid Onsdagen den 14 mars 2012 kl. 09.00 Plats Närvarande ledamöter Övriga närvarande

Läs mer

Förstudie av datafångst gällande standardiserade vårdförlopp

Förstudie av datafångst gällande standardiserade vårdförlopp Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Förstudie av datafångst gällande standardiserade vårdförlopp Förstudierapport mars 2015 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Genomförande... 4 3. Informationsinsamling...

Läs mer

Årsrapport 2014 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen

Årsrapport 2014 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen Årsrapport 2014 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen Utvecklingstendenser Ökat fokus på hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete för att klara framtidens utmaningar Den

Läs mer

Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland. Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till en god vård och omsorg.

Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland. Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till en god vård och omsorg. Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till en god vård och omsorg. Regional handlingsplan 2014 2015 med särskilt fokus på de mest

Läs mer

Regelbok för specialiserad gynekologisk vård

Regelbok för specialiserad gynekologisk vård Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (5) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-06-21 p 4 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2011-05-23 HSN 1105-0477 Handläggare: Tore Broström Regelbok för specialiserad gynekologisk vård

Läs mer

Regionalt cancercentrum sydöst

Regionalt cancercentrum sydöst Regionalt cancercentrum sydöst Vi finns för att cancer finns Var tredje dödsfall i sydöstra sjukvårdsregionen orsakas av cancer Andelen dödsfall pga cancer i sydöstra sjukvårdsregionen Medelökningen av

Läs mer

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Skåne Nordost för. DISA-processen (DISA står för Diagnosgrupp I Samarbete)

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Skåne Nordost för. DISA-processen (DISA står för Diagnosgrupp I Samarbete) Ansökan om medel från Samordningsförbundet Skåne Nordost för DISA-processen (DISA står för Diagnosgrupp I Samarbete) Bakgrund 2011 presenterade Rehabiliteringsrådet sitt slutbetänkande Statens Offentliga

Läs mer

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Remissvar: Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård, SOU 2015:20

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Remissvar: Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård, SOU 2015:20 HANDIKAPP FÖRBUNDEN Sundbyberg 2015-06-29 Vår referens: Mikael Klein Socialdepartementet Remissvar: Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård, SOU 2015:20 Handikappförbunden Handikappförbunden är

Läs mer

Bakgrund. Distriktsläkaren berättade: Jag tycker inte att jag ska behöva stycka min patient i delar för att få tillgång till sjukhusets kompetens

Bakgrund. Distriktsläkaren berättade: Jag tycker inte att jag ska behöva stycka min patient i delar för att få tillgång till sjukhusets kompetens Bakgrund Patienten berättade för oss: Jag och min make kände oss otrygga och utelämnade under utredningstiden! Jag visste faktiskt inte vart jag skulle vända mig med mina förvärrade symtom! Distriktsläkaren

Läs mer

Nationella vårdprogram, screeningkallelser och nätverksbildning

Nationella vårdprogram, screeningkallelser och nätverksbildning INSATSER INOM CANCERSTRATEGIN 2014 Nationella vårdprogram, screeningkallelser och nätverksbildning UTVECKLINGSINSATSER FÖR EN STÄRKT CANCERVÅRD Regeringens diarienummer S2013/6061/FS och S2014/4439/FS

Läs mer

Politisk viljeinriktning för strokevården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för strokevården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för strokevården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2010-10-14 Samverkansnämndens rekommendationer och beslut

Läs mer

Nordens främsta kompetens inom bukhinnecancerbehandling

Nordens främsta kompetens inom bukhinnecancerbehandling Nordens främsta kompetens inom bukhinnecancerbehandling Kliniken som kapar vårdköer. Och räddar liv. Bakom varje sjukdomsprognos finns en själ. En människa med drömmar och visioner. Vi som arbetar vid

Läs mer

RC syd och RCC syd kan de bli nåt? Björn Ohlsson Regional patientprocessledare kolorektal cancer RCC Syd samt blivande chef RC syd Karlskrona

RC syd och RCC syd kan de bli nåt? Björn Ohlsson Regional patientprocessledare kolorektal cancer RCC Syd samt blivande chef RC syd Karlskrona RC syd och RCC syd kan de bli nåt? Björn Ohlsson Regional patientprocessledare kolorektal cancer RCC Syd samt blivande chef RC syd Karlskrona Vad är RCC? Varför en nationell cancerstrategi? Dubblering

Läs mer

Årsrapport Köpt vård 2015. Version: 1.0. Beslutsinstans: Regionstyrelsen

Årsrapport Köpt vård 2015. Version: 1.0. Beslutsinstans: Regionstyrelsen Årsrapport Köpt vård 2015 Version: 1.0 Beslutsinstans: Regionstyrelsen INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 UTVECKLING AV KÖPT VÅRD TOTALT... 3 1.1 Primärvård utanför Jämtland Härjedalen... 3 1.2 Länssjukhusvård utanför

Läs mer

Brukardialogberedningar

Brukardialogberedningar Brukardialogberedningar Brukardialoger - möten mellan politiker och brukare Varje år gör Landstinget i Östergötland fördjupade behovsanalyser inom områden som hälso- och sjukvårdsnämnden väljer ut. Behovsanalyserna

Läs mer

Så vill vi ha det! Patienters och närståendes önskemål om omhändertagande och bemötande i cancervården

Så vill vi ha det! Patienters och närståendes önskemål om omhändertagande och bemötande i cancervården Så vill vi ha det! Patienters och närståendes önskemål om omhändertagande och bemötande i cancervården Framtagen av Patient- och närståendeperspektivrådet vid Regionalt cancercentrum väst PNP-RÅDET Ett

Läs mer

Till ordförande RCC i samverkan

Till ordförande RCC i samverkan Till ordförande RCC i samverkan Vi skriver detta brev till er då vi är djupt oroade över bristen på hematopatologer i Sverige och i er region. Blodcancer är sammanlagt den tredje vanligaste dödsorsaken

Läs mer

1. Inga kommentarer till anteckningarna från föregående möte.

1. Inga kommentarer till anteckningarna från föregående möte. Minnesanteckningar från möte med samordnare i länsdelsteamen, projektgrupp och utvecklare Tid: 2 april kl 08.30-11.45 Plats: VKL 1. Inga kommentarer till anteckningarna från föregående möte. 2. Rapport

Läs mer

Vårdens resultat och kvalitet

Vårdens resultat och kvalitet Vårdens resultat och kvalitet Resultat efter vård 2004-2005 Dödlighet Återinsjuknande Regelbundenhet i vårdkontakter Behov av forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården i Region Skåne Rapport

Läs mer

Standardiserade vårdförlopp. Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen

Standardiserade vårdförlopp. Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Standardiserade vårdförlopp Agenda Varför standardiserade vårdförlopp? SVF - Aktuellt just nu Arbetet med SVF i VGR SVF mätning och uppföljning Varför SVF? Standardiserade vårdförlopp varför? Cancervården

Läs mer

Ambulansdirigering Medhelp

Ambulansdirigering Medhelp LS-LED12-577 Ambulansdirigering Medhelp Maud Ekman (V) har inlämnat en interpellation om vad som krävs för att avtalet med Medhelp om ambulansdirigering inte ska förlängas och vilka alternativ som finns

Läs mer

1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti:

1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti: 1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti: Hur vill ert parti utforma vården för ME/CFS-patienter? Alliansen

Läs mer

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH 1(9) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Riktlinjer för specialiserad 1.0 Riktlinjer sjukvård i hemmet, SSIH Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård Utfärdande enhet: Målgrupp:

Läs mer

Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08

Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08 Verksamhetsområde Urologi Om blodprovet PSA för att upptäcka tidig prostatacancer Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08 Ska friska män låta kontrollera sin prostatakörtel?

Läs mer

22 Införande av standardiserade vårdförlopp i cancervården RS150289

22 Införande av standardiserade vårdförlopp i cancervården RS150289 22 Införande av standardiserade vårdförlopp i cancervården RS150289 Ärendet Regionstyrelsen fattar beslut om fördelningen av regionala medel till införande av standardiserade vårdförlopp. Regeringen och

Läs mer

Upprättare Datum Dnr Mats Björeman, Lars Holmberg 2015-06-03 LK/150125

Upprättare Datum Dnr Mats Björeman, Lars Holmberg 2015-06-03 LK/150125 PM 1 (6) Upprättare Dnr Mats Björeman, Lars Holmberg 2015-06-03 LK/150125 Lars Holmberg, Mats Björeman 2015-06-03 Nivåstrukturering av urologisk och gynekologisk cancer i Uppsala-Örebroregionen 2015 Uppdraget

Läs mer

Cancerrehabilitering i vårdprocesser

Cancerrehabilitering i vårdprocesser ARBETSMATERIAL/DISKUSSIONSUNDERLAG Cancerrehabilitering i vårdprocesser Barbro Arvidsson, barbro.arvidsson@orebroll.se och Anna Kling, anna.kling@orebroll.se Processledare för vårdprogramgruppen Cancerrehabilitering,

Läs mer

UTFORMANDE AV INFORMATION SOM SKA GE EN TRYGGARE PATIENT PÅ LUNGMOTTAGNINGEN I SKÖVDE

UTFORMANDE AV INFORMATION SOM SKA GE EN TRYGGARE PATIENT PÅ LUNGMOTTAGNINGEN I SKÖVDE UTFORMANDE AV INFORMATION SOM SKA GE EN TRYGGARE PATIENT PÅ LUNGMOTTAGNINGEN I SKÖVDE RAPPORTMALL Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 hp Jeanette Gunnarsson Bakgrund: Beskrivning

Läs mer

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 6

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 6 140204 Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 6 Sammafattning I den sjätte träffen var uppgiften till de lokala nätverken att diskutera konkreta utvecklingsförslag

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 168, Allmänpsykiatrisk slutenvård PIVA, Landstinget i Värmland Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus

Läs mer

Bättre cancervård med patienten i fokus

Bättre cancervård med patienten i fokus Bättre cancervård med patienten i fokus Regionalt cancercentrum syd, RCC Syd, är ett av sex regionala cancercentrum. Inrättandet av regionala cancercentrum syftar till att genom samordning förbättra och

Läs mer

GOTLANDS 1(2) KOMMUN 27 oktober 2008 Hälso- och sjukvården

GOTLANDS 1(2) KOMMUN 27 oktober 2008 Hälso- och sjukvården GOTLANDS 1(2) KOMMUN 27 oktober 2008 Hälso- och sjukvården Hälso- och sjukvårdsnämnden Begäran om medverkande i screeningprogram för colorektal cancer I Sverige är cancer i grovtarm och ändtarm den tredje

Läs mer

Hudkliniken/STI Dalarna 2011-10-07

Hudkliniken/STI Dalarna 2011-10-07 Uppdrag gällande framtidsplan Verksamhetsområdet dermatologi och venereologi, omfattar hud- och STImottagning samt två hudvårdplatser på avd 12 reumatologkliniken. De olika enheterna inom verksamhetsområdet

Läs mer

Standardardiserade vårdförlopp Region Östergötland

Standardardiserade vårdförlopp Region Östergötland Standardardiserade vårdförlopp Region Östergötland Lägesrapport 2015-10-26 Handläggare: Per-Anders Heedman, Marie Lagerfelt Verksamhet: Region Östergötland Datum: 2015-10-26 Diarienummer: RS 2015-167 www.regionostergotland.se

Läs mer

Minnesanteckningar fra n patientra dets mö te 151104

Minnesanteckningar fra n patientra dets mö te 151104 Minnesanteckningar fra n patientra dets mö te 151104 Närvarande Alexandra Andersson Alfons Forsman Anna-Lena Sunesson Birgitta Larsen Charlotte Bygdemo-Toytziaridis Christine Backlund Elisabet Wiklund

Läs mer

Standardiserade vårdförlopp -koordinatorsutbildning 25 aug 2015. Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen

Standardiserade vårdförlopp -koordinatorsutbildning 25 aug 2015. Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Standardiserade vårdförlopp -koordinatorsutbildning 25 aug 2015 Standardiserade vårdförlopp varför? Cancervården har för långa väntetider och för stora regionala skillnader! Processarbete har lett till

Läs mer

Sammanträde Hälso- och sjukvårdsnämnden på SKL

Sammanträde Hälso- och sjukvårdsnämnden på SKL Hälso- och sjukvårdsnämnden DATUM DIARIENR 2007-05-21 HN-HOS07-001 PROTOKOLL Sammanträde Hälso- och sjukvårdsnämnden på SKL Datum: 2007-05-10 Plats: Sveriges kommuner och landsting, Stockholm Ledamöter:

Läs mer

17 Palliativ vård i Halland HSS150324

17 Palliativ vård i Halland HSS150324 17 Palliativ vård i Halland HSS150324 Ärendet Hälso- och sjukvårdsstyrelsen tog 2013-11-25, 90, inriktningsbeslut för den palliativa vården i Halland med utgångspunkt att den palliativa vården skall bedrivas

Läs mer

Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1

Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1 Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1 KRAVSPECIFIKATION Psykiatrisk öppenvård för vuxna med geografiskt områdesansvar 1 Mål och inriktning

Läs mer

Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård

Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård CVU Rapportserie 2005:7 Projektledare: Mona Karlsson Medicinmott SU/Mölndal Mölndal Projektgrupp: Maria Morén Ulf Axelsson Margaretha

Läs mer

Införandet av standardiserade vårdförlopp i VGR. Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen

Införandet av standardiserade vårdförlopp i VGR. Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Införandet av standardiserade vårdförlopp i VGR SVF Skillnader i medianväntetider Standardiserat vårdförlopp Ett nationellt definierat utredningsförlopp från välgrundad misstanke om en viss cancerdiagnos

Läs mer

Kvalitetsutveckling i komplexa system Erfarenheter från Skaraborgs sjukhus. Svante Lifvergren, kvalitetschef

Kvalitetsutveckling i komplexa system Erfarenheter från Skaraborgs sjukhus. Svante Lifvergren, kvalitetschef Kvalitetsutveckling i komplexa system Erfarenheter från Skaraborgs sjukhus Svante Lifvergren, kvalitetschef Skaraborgs sjukhus (SkaS) Antal döda i olika åldrar i Sverige Complete care: Lifecycle care +

Läs mer

Nationell överenskommelse Kortare väntetider i cancervården

Nationell överenskommelse Kortare väntetider i cancervården Styrande måldokument Överenskommelse Sida 1 (5) Nationell överenskommelse 2018 - Kortare väntetider i cancervården Sida 2 (5) Bakgrund Regeringen avsätter 447,5 mnkr år 2018 för att skapa en mer jämlik

Läs mer

Ännu bättre cancervård

Ännu bättre cancervård 1 (11) Ännu bättre cancervård En delrapport om nationell samordning av delar av den högspecialiserade cancervården 1 september 2012 Post: 118 82 Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Projektägare: Landstinget i Värmland Projektperiod: 2014 09 01 2015 12 31 1. Bakgrund Ohälsotalet är högre än

Läs mer

Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2010-06-17

Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2010-06-17 Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2010-06-17 Socialdepartementet Enheten för sociala tjänster Ämnesråd Gert Knutsson Telefon 08-405 33 27 Mobil 070-660 56 50 E-post gert.knutsson@social.ministry.se

Läs mer

Framgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården

Framgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården Framgångsfaktorer i diabetesvården Inspiration för utveckling av diabetesvården Inledning Analys av data från registret visar skillnader i resultat något som tyder på möjligheter att öka kvaliteten. Diabetes

Läs mer

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

Framtidsplan, Hälso- och sjukvård, Dalarna Öron-, näs- och halssjukdomar och Audiologi

Framtidsplan, Hälso- och sjukvård, Dalarna Öron-, näs- och halssjukdomar och Audiologi 1 Framtidsplan, Hälso- och sjukvård, Dalarna Öron-, näs- och halssjukdomar och Audiologi Svar på frågor som ställts av landstingsstyrelsen 1. Högspecialiserad vård Vilka är de huvudsakliga diagnosgrupper

Läs mer

Fakta om spridd bröstcancer

Fakta om spridd bröstcancer Fakta om spridd bröstcancer Världens vanligaste kvinnocancer Bröstcancer står för närmare 23 procent av alla cancerfall hos kvinnor och är därmed världens vanligaste cancerform bland kvinnor i såväl rika

Läs mer

Individ- och familjeomsorg, Socialsekreterarna som växte.

Individ- och familjeomsorg, Socialsekreterarna som växte. Individ- och familjeomsorg, AngeredS stadsdelsförvaltning Socialsekreterarna som växte. 2 Individ- och familjeomsorg, Angereds Stadsdelsförvaltning AFA Försäkring genomförde preventionsprojektet Hot och

Läs mer

VALPLATTFORM LANDSTINGET I KALMAR LÄN

VALPLATTFORM LANDSTINGET I KALMAR LÄN VALPLATTFORM LANDSTINGET I KALMAR LÄN 2014 DET SKA VARA GOTT ATT LEVA I KALMAR LÄN Alliansen vill skapa en modern och nära sjukvård tillsammans med dig. Vi lyssnar alltid på dig när det gäller var, när

Läs mer

Utveckling av den norrländska cancervården med hjälp av kvalitetsregister. Kvalitetsregisterdag Umeå 150922 Anna-Lena Sunesson, bitr.

Utveckling av den norrländska cancervården med hjälp av kvalitetsregister. Kvalitetsregisterdag Umeå 150922 Anna-Lena Sunesson, bitr. Utveckling av den norrländska cancervården med hjälp av kvalitetsregister Kvalitetsregisterdag Umeå 150922 Anna-Lena Sunesson, bitr. RCC-chef Fem nationella mål Minska risken för insjuknande Förbättra

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsberedningen

Hälso- och sjukvårdsberedningen 1 (5) Landstingets kansli Planeringsavdelningen, Justerat 2011-04-19 Hälso- och sjukvårdsberedningen Tid Onsdagen den 6 april 2011 kl. 13.00 16.00 Plats Närvarande ledamöter Kronobergsrummet, Landstinget

Läs mer

TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Agneta Calleberg 2011-12-29 PaN V0910-04171-53 Katarina Eveland 0910-04210-53

TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Agneta Calleberg 2011-12-29 PaN V0910-04171-53 Katarina Eveland 0910-04210-53 PaN 2011-12-09 P 5 TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Agneta Calleberg 2011-12-29 PaN V0910-04171-53 Katarina Eveland 0910-04210-53 Återföring Bristande samverkan Ärendet Patientnämnden behandlade vid sammanträde

Läs mer

Vi kan förebygga cancer

Vi kan förebygga cancer Vi kan förebygga cancer BÖCKER, FÖRELÄSNING, WORKSHOP med hälsovetare Henrik Beyer Välj hälsosamma vanor för att öka chansen till ett långt liv utan cancer! 2 Våg av ohälsa/ I Sverige har våra levnadsvanor

Läs mer

Behovsstyrning genom behovsanalyser. Nätverket Region Östergötland Uppdrag hälsa, 2015-03-12, Anna Bengtsson

Behovsstyrning genom behovsanalyser. Nätverket Region Östergötland Uppdrag hälsa, 2015-03-12, Anna Bengtsson Behovsstyrning genom behovsanalyser Nätverket Uppdrag hälsa, 2015-03-12, Anna Bengtsson Hälso- och sjukvårdsstyrning efter behov Östgötens behov Hälso- och sjukvårdsinsatser God hälsa Styrning av hälso-

Läs mer

Lokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede

Lokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede Lokalt vård- och omsorgsprogram vid vård i livets slutskede Förord Det enda vi med säkerhet vet, är att vi alla kommer att dö. Vi vet också att döden är en förutsättning för livet. Att dö har sin tid,

Läs mer

RCC samverkansmöte 21 april 2016 Videomöte RCC Stockholm Gotland

RCC samverkansmöte 21 april 2016 Videomöte RCC Stockholm Gotland RCC samverkansmöte 21 april 2016 Videomöte RCC Stockholm Gotland Närvarande: Nils Conradi, Maria Rejmyr Davis, Lars Holmberg, Beatrice Melin, Mona Ridderheim, Srinivas Uppugunduri, Gunilla Gunnarsson (ordförande),

Läs mer

Allvarliga ospecifika symtom som kan bero på cancer

Allvarliga ospecifika symtom som kan bero på cancer Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Allvarliga ospecifika symtom som kan bero på cancer Beskrivning av standardiserat vårdförlopp December 2015 Versionshantering Datum

Läs mer

BRA MOTTAGNING SPECIALISTMOTTAGNINGEN PITEÅ ÄLVDALS SJUKHUS

BRA MOTTAGNING SPECIALISTMOTTAGNINGEN PITEÅ ÄLVDALS SJUKHUS BRA MOTTAGNING SPECIALISTMOTTAGNINGEN PITEÅ ÄLVDALS SJUKHUS Catrin Filipsson Inga-Britt Nordgren Gunbritt Nordberg Mona Eidegren Jan Bergström Doris Öhlund Slutrapport maj 2008 1 Verksamhetsområde Specialistmottagningen

Läs mer

Policydokument. Nationellt kvalitetsregister för Esofagusoch Ventrikelcancer (NREV) 2015-02-03

Policydokument. Nationellt kvalitetsregister för Esofagusoch Ventrikelcancer (NREV) 2015-02-03 Policydokument Nationellt kvalitetsregister för Esofagusoch Ventrikelcancer (NREV) 2015-02-03 Nationellt Kvalitetsregister för Esofagus- och Ventrikelcancer (NREV) Inledning Svensk förening för övre abdominell

Läs mer

Förändringsledning i komplexa system. Svante Lifvergren SkaS/CHI, Chalmers (chi.chalmers.se)

Förändringsledning i komplexa system. Svante Lifvergren SkaS/CHI, Chalmers (chi.chalmers.se) Förändringsledning i komplexa system Svante Lifvergren SkaS/CHI, Chalmers (chi.chalmers.se) Fråga 1 Du har tre erbjudande om arbete, ett från vart och ett av dessa organisationer. Vilken organisation skulle

Läs mer

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010 Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010 Olofström Sölvesborg INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund...2 Syfte...2 Projektmål...2 Tidplan...2

Läs mer