Utmaningar och möjligheter för effektivare drift och underhåll. Anita Ihs Ordförande Utskott Drift och Underhåll Avdelningschef Infrastruktur, VTI

Transkript

1 Utmaningar och möjligheter för effektivare drift och underhåll Anita Ihs Ordförande Utskott Drift och Underhåll Avdelningschef Infrastruktur, VTI

2 2 Effekter på det statliga vägnätets tillstånd av planerat underhåll 1) På högtrafikerade vägar (storstadsvägar, övriga stamvägar och pendlings- och servicevägar) bibehålls tillståndet, dvs ungefär lika mycket väg väntas avvika från underhållsstandarden i slutet av 2020 som idag. På lågtrafikerade vägarna görs inte åtgärder i samma takt som de bryts ned, och tillståndet på dessa vägar kommer sannolikt att försämras. Grusvägarnas tillstånd kommer generellt att försämras. Bland annat pga otillräckliga åtgärder för att få vatten att rinna av vägarna de kommer att stå emot regn sämre än vad de gör idag, och framkomligheten kan komma att påverkas även av lättare nederbörd. Uppskattat kostnad för att åtgärda eftersläpande underhåll under planperioden : 18 miljarder (på belagda vägar: beläggning 3 mdr, vägkropp 11 mdr, vägtrummor 1,5 mdr) 1) Underhållsplan Trafikverkets rapport 2018:037 + Underlagsrapport Vidmakthållande Trafikverkets rapport 2015:208

3 Utmaningar inom kommunalt väg- och gatuunderhåll Underhållsskuld: 1) -18 % av den kommunala gatorna (12 miljarder kronor) -19 % av de kommunala cykelvägarna (1,5 miljarder) Framkomlighet för trafiken i samband med underhållsåtgärder Säkerhet för oskyddade trafikanter i samband med vägarbeten Samordning med underhåll av annan infrastruktur (fiber, VA, etc) Dyra akuta åtgärder planerat underhåll är billigare Hitta och införa nya innovativa lösningar för effektivare underhåll 1) Skulden till underhåll. Det kommunala underhållsbehovet för gator, broar och belysning. Sveriges Kommuner och landsting, 2016 Nytt forskningsprogram: MISTRA InfraMaint Fokus på kommunalt underhåll av gator, GC-vägar och VA-system. Ca 80 milj under 4 år. Parter: RISE, VTI, KTH, Svenskt Vatten, kommuner, m fl Foto: Hejdlösa bilder 3

4 4 Utmaningar och möjligheter Eftersatt underhåll som inte ser ut att minska de närmsta åren. Hur kan vi få den begränsade budgeten att räcka till mer? Mer proaktivt än reaktivt (akut) underhåll måste till. Bättre beslutsunderlag, dvs ökad kunskap om tillstånd och tillståndsutveckling samt om effekterna/kostnaderna som en konsekvens av tillståndet Nya innovativa lösningar behövs! Ständigt ökande trafik. Ökad påfrestning på infrastrukturen, och hur/när ska underhållet göras för att minimera störning? Klimatförändringar innebär förändrade krav på och behov av drift och underhåll Kraven på minskad miljö- och klimatpåverkan samt resurssnålhet ökar kontinuerligt Större hänsyn till underhållsfasen krävs redan i konstruktionsskedet LCC perspektivet Få fler att använda hållbara transportsätt gång, cykel, och kollektivtrafik ställer ökade krav på drift och underhåll Digitaliseringen påverkar alla skeden, från design, planering och produktion till brukandet och underhållet. Automatisering (ex självkörande fordon) och elektrifiering (ex elvägar) får konsekvenser för underhållet.

5 Nordiskt seminarium om vinterdrift på cykelbanor och trottoarer - 20 september 2018 Planering och säkerhet på cykelbanor Trafiksäkerhet och samhällsekonomi Utmaningar avseende driften Hur tänker planeraren? Vad förväntar sig cyklisterna? Servicenivåer på cykelbanor Servicenivåer på supercykelbanor Krav på vinterdrift för cykelbanor och trottoarer Saltspridare för cykelbanor Framtidens krav på spridare Test av spridare Metoder och erfarenheter Sopsaltning Lösningspridning på cykelbanor Sand, torrsalt, fuktsalt eller saltlösning VDs vintertjänst på cykelbanor och trottoarer, mm Utkallning och saltning Mätning av restsalt på cykelbanor Restsalt och mätutrustning Restsalt på cykelbanor Riktlinjer för spridningsmetoder och dosering i Norge Forskning och utveckling FoU-program BEVAEGELSE Cykelcentrum Framtida samarbete i Norden

6 Utdrag ur presentation om : Vintertjeneste i Københavns Kommune -Torbjörn Häggquist Mellem 2007 og 2016 er der sket en stigning på 51% i cykeltrafikken gennem Indre By 53% af københavnerne vælger cyklen, fordi det er den hurtigste og nemmeste måde at komme igennem byen på. Det vi møder ude i byen: Hvor lægger vi sneen? Bredde på cykelstier Bomme/steler/pullerter faste og sving Glatte belægninger Ledelinjer Cykelbroer Källa: Torbjön Häggquist, Köpenhamns Kommun 6

7 7 Digitaliseringens möjligheter och utmaningar Möjligheter: Stora mängder data finns tillgängligt digitalt i olika databaser. Nya tekniker och metoder för datainsamling (smarta sensorer, IoT, uppkopplade fordon, ) Nya verktyg för dataanalys (machine learning, AI, ) Verktyg för visualisering (GIS, VR, AR,.) Utmaningar: Olika datakällor, data med olika format i olika databaser, olika ägare av data Säkerställa tillräcklig datakvalitet Positionering Juridiken kring datahantering/-användning, datasäkerhet, integritet

8 8 Intelligent asset management: FTA PEHKO Pilot for paved roads Förebyggande underhåll av beläggning och programmering av reparationer Final goal: In 2025 the paved road network will be in better shape and annual paving cost will be 50% lower level compared to current cost level. PEHKO Findings: 7 Key reasons behind the paving backlog in Finland: 1. Heavy trucks and weak subgrade 2. Heavy trucks and thin pavements (<150 mm) 3. Pavement quality in some areas 4. Drainage problems: private access road junctions 5. Drainage problems: side ditches 6. Winter drainage problems delayed removal of snow walls 7. Extensive use of deicing salt and thin pavements Källa: Timo Saarenketo, Roadscanners, Finland

9 9 E8 AURORA-BOREALIS Test- och demosträckor för att utveckla och testa ITSlösningar på krävande vintervägar Vägsträcka med stor samhällsekonomisk betydelse Stor andel tung trafik (26%) som ökat med mer än 70 % sedan Platooning, självkörande fordon If you can make it here, you can make it anywhere Källa: Dagfin Gryteselv, Statens Vegvesen, Norge

10 10 Världens första automatiserade snöplog är norsk Pågående projekt inom InfraSweden2030: Automatiserad vägdrift Koordinator RISE 2 år, 16 milj.

11 11 Dynamisk prognosstyrd vägdrift Väderprognos (Behov) Ruttoptimering (Dynamiska rutter) NEJ Utkallning JA Skicka rutter till plog- och saltbilar Åtgärd Källa: Anna Arvidsson, VTI

12 12 Besparingspotential med samma kvalitet Utringningscentral MDSS (fler och snabbare beslut) 20Mkr Auto-saltgiva, 5-30% minskning av saltanvändning ger 10-20Mkr Rutt-optimera efter klimatförutsättningar vid saltning, 5-10% reduktion körtid (15-30Mkr) Dyn-Rutt Opt, 5-15% ytterligare reduktion körtid dvs 15-45Mkr Nyckeln för att kunna utföra dessa besparingar är sammankopplade dataflöden i integrerade systemlösningar. Källa: Anna Arvidsson, VTI

13 Driftområden med tekniken Blekinge Söderköping Enköping Umeå 13 Combo+, Dyn-Opt, Auto-salt 7 Combo+, Auto-salt 4 Combo+, FAS 3 Sagån 3 Combo+, Dyn-Opt, Restsalt, Digital väglag Testbädd snöstartkriterie Källa: Anna Arvidsson, VTI

14 Islands stora utmaning förhindra att turister förvillar sig in på oframkomliga/otillåtna vägar Antal turister som hyr bil: Antal personbilar 2017 ca Antal hyrbilar 2017 ca Källa: Einar Palsson, Vegagerdin, Island 14