KARLSKRONA KOMMUN DAGVATTENUTREDNING FÄLTET 4 M.FL

Transkript

1 KARLSKRONA KOMMUN DAGVATTENUTREDNING FÄLTET 4 M.FL

2 DAGVATTENUTREDNING Fältet 4 m.fl. Karlskrona kommun KONSULT WSP Samhällsbyggnad Box Karlskrona Besök: Högabergsgatan 3 Tel: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm KONTAKTPERSONER Karlskrona kommun Hanna Olsson hanna.olsson3@karlskrona.se WSP Samhällsbyggnad Tobias Wieforss Johanna Persson tobias.wieforss@wsp.com johanna.persson@wsp.com PROJEKT UPPDRAGSNAMN Dagvattenutredning Fältet 4 m.fl. UPPDRAGSNUMMER FÖRFATTARE Tobias Wieforss GRANSKNING Johanna Persson Robert Eriksson DATUM ÄNDRINGSDATUM Dagvattenutredning Fältet 4 m.fl.

3 INNEHÅLL 1 BAKGRUND 4 2 SYFTE 4 3 ÖVERGRIPANDE BESKRIVNING TOPOGRAFI OCH HÖJDANALYS 5 4 GEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN 6 5 MILJÖKVALITETSNORMER (MKN) FÖR VATTENFÖREKOMSTER LYCKEBYÅN SPANDELSTORP 8 6 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DAGVATTENHANTERING BEFINTLIGA VA-LEDNINGSNÄT VATTENSKYDDSOMRÅDE Planens påverkan på Spandeltorps vattenförekomst (Afvelsgärde) Planens påverkan på Lyckebyån 11 7 FRAMTIDA FÖRHÅLLANDEN 11 8 FÖRSLAG TILL DAGVATTEN-HANTERING I PLANOMRÅDET PRINCIPSKISS AV DAGVATTENHANTERING 14 9 BERÄKNINGAR BERÄKNAT DAGVATTENFLÖDE Magasinvolym parkeringsytor SLUTSATS 19 Bilaga 1: Dagvattenhantering principskiss Dagvattenutredning Fältet 4 m.fl. 3

4 1 BAKGRUND WSP har fått i uppdrag att utföra en dagvattenutredning för detaljplanen på Fältet 4 m.fl. Detaljplanen avser att bereda plats för ytterligare flerbostadshus på fastigheten samt omläggning av befintlig parkering. 2 SYFTE Syftet med dagvattenutredningen är att ge en helhetssyn av områdets nuvarande förutsättningar för dagvattenhantering samt att ge förslag på framtida dagvattenlösningar. Detta sker genom att identifiera områdets förutsättningar och möjligheter att ordna en långsiktigt hållbar dagvattenhantering. Utredningen avser samtidigt att belysa eventuella begränsningar som är försvårande för dagvattenhanteringen i området, då framförallt med fokus på områdets närhet till vattenskyddsområdet för Lyckebyån samt reservvattentäkten Afvelsgärde som är huvudvattentäkt för Blekingesjukhus. I uppdraget ingår även att ge förslag på principlösningar för omhändertagandet av dagvatten samt att undersöka gällande MKN för recipient. 3 ÖVERGRIPANDE BESKRIVNING Planområdet Fältet 4 m.fl. Figur 1 Översiktskarta med aktuellt planområde. Planområdet har en total areal om ca m 2 och är beläget ca 7,5 km från centrala Karlskrona. Den befintliga bebyggelsen består av flerfamiljshus, gruppboende, gångvägar och parkeringsytor. Söder om planområdet sträcker sig E22:an och i öster är Lyckebyån belägen Dagvattenutredning Fältet 4 m.fl.

5 3.1 TOPOGRAFI OCH HÖJDANALYS Det råder stora höjdvariationerna i och omkring planområdet som har en naturlig lutning ned mot Lyckebyån. Planområdet har tillrinning från de mer höglänta områdena i både norr och söder. De befintliga parkeringsplatserna ligger något lägre i förhållande till byggnaderna varför risken för påverkan av ytvatten från parkeringarna bedöms som låg, även vid mer kraftiga skyfall. Parkeringsyta 1 Parkeringsyta 2 Figur 2 - Data från höjdanalys i GIS. Vid exploatering enligt föreslagen detaljplan kommer byggnader att anläggas i området där parkeringarna är belägna idag. För att minimera risken för att ytledes rinnande vatten ska orsaka skada är det viktigt att ordna en säker höjdsättning som säkerställer att vattnet rinner kontrollerat bort från området. Lågpunktsområde Lågpunktsområde Figur 3 Lågpunktsanalys GIS. Lågpunkter har identifierats i öst och i väst enligt figur Dagvattenutredning Fältet 4 m.fl. 5

6 4 GEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN Figur 4 - Områdesindelning från PM översiktlig geoteknisk utredning (WSP, 2018) WSP har på uppdrag av Karlskrona kommun utfört en översiktlig geoteknisk utredning i syfte att klargöra de geotekniska förutsättningarna för en förtätning med nya flerbostadshus inom fastigheten Fältet 4. Utredningen redovisas i PM Fältet 4 - Planändring för nybyggnation av flerbostadshus Översiktlig geoteknisk utredning (2018, WSP) I rapporten görs en områdesindelning genom område A och område B, se figur 4. Rapporten beskriver att i område A består jorden överst av ca 0,5 3 m fyllningsjord ovan ca 0,5 2,5 m silt och sand med oregelbundet växlande lagerföljd som vilar på friktionsjord av morän. Fyllningen består av allt från sand och grus till lera, mulljord, silt och tegelrester. Fyllningsmäktigheten ökar mot öster inom området mellan de befintliga byggnaderna. Under silten/sanden förekommer morän ovan berget, vars nivåer inte har bestämts. Vidare beskrivs i rapporten att inom område B består jorden huvudsakligen av silt och lera med oregelbundet växlande lagerföljd ner till undersökt provtagningsdjup, ca 3 6,5 m. I anslutning till hårdgjorda ytor förekommer fyllning; ca 0,9 m fyllning bestående av grus, sand, silt och lera i en undersökningspunkt. Enligt de geotekniska rekommendationerna i rapporten bedöms grundläggningsförhållandena i område A som relativt goda men att det förekommer silt (begränsad mäktighet) som kan kräva åtgärder. Vidare konstateras det i rapporten att grundläggningsförhållandena inom område B inte är lika goda på grund av den stora mäktigheten av silt och lera. I rapporten rekommenderas det att utföra kompletterande undersökningar inför framtida planering och projektering Dagvattenutredning Fältet 4 m.fl.

7 5 MILJÖKVALITETSNORMER (MKN) FÖR VATTENFÖREKOMSTER År 2000 trädde EU:s gemensamma regelverk om vatten, det så kallade Vattendirektivet, i kraft. Syftet med direktivet är att säkra en god vattenkvalitet i Europas yt- och grundvatten. Sjöar, vattendrag, kust- och grundvatten som är tillräckligt stora omfattas av Vattendirektivet och kallas då formellt för vattenförekomster. Lyckebyån (SE ) Planområdet Fältet 4 m.fl. Spandelstorp (SE ) Figur 5 - Kartbild hämtad från VISS.se. Miljökvalitetsnormerna omfattar ekologisk och kemisk ytvattenstatus samt kemisk och kvantitativ grundvattenstatus. Den ekologiska statusen bedöms på en femgradig skala: hög, god, måttlig, otillfredsställande och dålig medan kemisk ytvattenstatus har två klasser: god eller uppnår ej god. Grundvattens kemiska och kvantitativa status klassas som god eller otillfredsställande LYCKEBYÅN Tabell 1 Statusklassning Lyckebyån (SE ) Status Klassificering Ekologisk status Måttlig Tillkomst/härkomst Naturlig Kemisk status Uppnår ej god Den ekologiska statusen fastställdes 2013 som måttlig på grund av status för fisk, bottenfauna och försurning. Den kemiska ytvattenstatusen uppnår ej god bl.a. på grund av förhöjda halter av PFOS Dagvattenutredning Fältet 4 m.fl. 7

8 Tabell 2 - Miljökvalitetsnorm Lyckebyån (SE ) Kvalitetskrav Status/potential Ekologisk status God ekologisk status 2021 Kemisk status God kemisk ytvattenstatus 5.2 SPANDELSTORP Tabell 3 Statusklassning Spandeltorp (SE ) Status Klassificering Kvantitativ status God Kemisk status God Enligt VISS saknas mätningar av grundvattennivåer från det aktuella området, samtidigt finns inga uppgifter om problem med vattentillgången varför grundvattenförekomsten bedöms ha god kvantitativ status. Tabell 4 - Miljökvalitetsnorm Spandeltorp (SE ) Kvalitetskrav Status/potential Kvantitativ status God kvantitativ status Kemisk status grundvatten God kemisk grundvattenstatus Dagvattenutredning Fältet 4 m.fl.

9 6 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DAGVATTENHANTERING 6.1 BEFINTLIGA VA-LEDNINGSNÄT I området finns tillgång till samtliga VA-tjänster då ledningsstråk med vatten, spillvatten och dagvatten är utbyggt i området. Ungefärligt läge på parkeringsplats i sydöst Figur 6 - Befintlig VA-ledningssystem. Under den planerade parkeringsytan i sydöst går ett ledningsstråk med flertalet VA-ledningar inklusive två större råvattenledningar. Anläggandet av såväl parkeringsplatsen som dagvattenanordningen behöver ses över mer noggrant i detaljprojekteringen för att säkerställa att VA-ledningarna inte skadas eller på annat sätt påverkas negativt av anläggandet. Råvattenledningar Ungefärligt läge på parkeringsplats i sydöst Figur 7 - Befintligt VA-ledningsstråk Dagvattenutredning Fältet 4 m.fl. 9

10 6.2 VATTENSKYDDSOMRÅDE Lyckebyån omfattas av ett vattenskyddsområde med en cirka 200 meter bred zon längs ån, 100 meter på vardera sida. Även Spandeltorps vattenförekomst (Afvelsgärde), som fungerar som huvudvattentäckt åt sjukhuset i Karlskrona ligger i direkt anslutning till planområdet, se figur 9. Spandelstorps vattenförekomst Vattenskyddsområde Lyckebyån Figur 8 - Vattenskyddsområde Lyckebyån Lyckebyån utgör en ytvattentäkt och är Karlskronas huvuddricksvattentäkt. Huvudman för vattentäkten är Karlskrona kommuns Drift- och serviceförvaltning, VA-avdelningen. Det vatten som hämtas från ån leds till Karlskrona kommuns vattenverk i Lyckeby. Detta vattenverk betjänade år 2016 cirka personer Planens påverkan på Spandeltorps vattenförekomst (Afvelsgärde) Spandelstorps vattenförekomst (VISS) Avrinningsområde Planområde Figur 9 - Spandeltorps vattenförekomst (Afvelsgärde) med avrinningsområde (VISS, GIS-analys och SCALGO-analys) Enligt uppgifter i VISS är utbredningen av Spandeltorps vattenförekomst (Afvelsgärde) enligt figur 10. VAavdelningen i Karlskrona kommun delar dock inte uppfattningen av området utan anser att utbredningen endast sträcker sig väster om om Augerumsvägen vilket inte innefattar nu gällande planområde Dagvattenutredning Fältet 4 m.fl.

11 Genom höjdanalyser i GIS samt analyser i GIS-baserade programmet Scalego har avrinningsområdet till Spandeltorps vattenförekomst (Afvelsgärde) tagits fram. Analysen visar att det nu aktuella planområdet även vid större nederbördsmängder endast belastar vattenförekomsten med en liten del tillrinning från planområdets västra del. Utifrån den planerade markanvändningen i den delen av planområdet utgör detta en väldigt liten del av det sammantagna dagvattenflödet och tillrinning inom avrinningsområdet i stort. Markanvändningen efter föreslagen exploatering skiljer sig inte nämnvärt mot dagens bebyggelse med bland annat parkerings- och takytor. Trots detta ligger planområdet i direkt närhet av vattenförekomsten varför detta noggrant behöver beaktas i utformningen av dagvattenlösningar inom planområdet. Med de åtgärder som föreslås i denna utredning med oljeavskiljare och magasinering av dagvatten vid mer extrem nederbörd reduceras både föroreningsinnehållet och dagvattenflödet som tidigare riskerat att belastat Spandeltorps vattenförekomst (Afvelsgärde). Planens påverkan på Spandeltorps vattenförekomst (Afvelsgärde) bedöms därför ha en positiv effekt efter föreslagna åtgärder och exploatering Planens påverkan på Lyckebyån Genom att samla upp och magasinera dagvattnet på parkeringsytorna minimeras risken både för markinfiltration och ytledes rinnande vatten mot Lyckebyån. Avrinningen mot Lyckebyån kan ytterligare begränsas genom att upprätta en jordvall som placeras mellan parkeringsytan i öster och Lyckebyån. En sådan åtgärd behöver dock utredas närmare för att säkerställa eventuella miljömässiga och hydrauliska konsekvenser. 7 FRAMTIDA FÖRHÅLLANDEN En översvämningskartering som utförts av MSB visar hur Lyckebyån förväntas påverkas av ökade flöden till följd av ett framtida klimat, se figur 11. Det nu aktuella planområdet förväntas inte påverkas direkt men behöver ändå rustas för att klara belastningen som det framtida klimatet förväntas medföra. 100-års flöde Beräknat högsta flöde Planområde Figur 10 - Översvämningskartering Lyckebyån (Portalen för översvämningshot, MSB) SMHI har analyserat framtida klimatutveckling i Sverige utifrån scenarierna från The Intergovernmental Panel on Climate Changes (IPCC) Dagvattenutredning Fältet 4 m.fl. 11

12 Rapporten 1 utgår från två olika framtidsscenarier, ett där utsläppen minskar och ett där utsläppen fortsätter accelerera. Utifrån dessa analyser har Länsstyrelsen Blekinge län listat vilka väntade förändringar som kan ske i Blekinge län fram till nästa sekelskifte. Bland annat redovisas följande väntade förändringar: Vegetationsperiodens längd beräknas öka med 2-4 månader. Det gör att längs Blekinges södra och västra kust kan vegetationsperioden täcka in upp till 11 månader under året vid nästa sekelskifte. Årsmedelnederbörden väntas öka med 15-20%. Nederbörden ökar mest vintertid, i västra Blekinge väntas upp till 50 % ökning. Skyfall beräknas bli kraftigare och inträffa allt oftare. Särskilt de kortvariga skyfallen verkar öka, 20-minutersregn väntas få ökad intensitet uppemot 50 % (se kap 3.3 i SMHI:s rapport Klimatologi 14, 2015). Den maximala dygnsnederbörden väntas öka uppemot 20 %. Ovanliga högflöden väntas bli kraftigare och därmed leda till större översvämningar än tidigare. Högflöden med 100 års återkomsttid beräknas öka med %, beroende på vilket vattendrag det handlar om. Marktorka väntas öka markant i Blekinge. Vid nästa sekelskifte väntas marktorka under dagar per år, jämfört med ca dagar under dagens förhållanden. Detta kommer att leda till ökat behov av bevattning. 1 Källa: Länsstyrelsen Blekinge Län ( Dagvattenutredning Fältet 4 m.fl.

13 8 FÖRSLAG TILL DAGVATTEN- HANTERING I PLANOMRÅDET Då planområdet ligger i direkt närhet med naturliga rinnvägar (figur 11) mot både vattenskyddsområdet för Lyckebyån i öst och reservvattentäkten Spandeltorps vattenförekomst i väst bör markinfiltration undvikas. Detta gäller framförallt för dagvattenhanteringen på parkeringarna där risken för utsläpp och föroreningar är som störst. Flödesriktningar Naturliga rinnvägar (bef) Planområde Figur 11 - Naturliga rinnvägar med avrinningsområden inom planområdet (Höjdanalys GIS, Scalgo) I remissen för Dagvattenpolicy Karlskrona kommun (2017) anges att stora parkeringsplatser (>100 platser) ska förses med oljeavskiljare. Tre större parkeringsplatser är tänkta i planområdets östra, västra samt sydvästra del. Även om de enskilda parkeringsplatserna understiger 100 platser bör oljeavskiljare installeras med hänsyn till områdets känslighet för utsläpp och föroreningar. Huvudprincipen för dagvattenhanteringen inom planområdet bör vara att samla upp och avleda dagvattnet i slutna rörledningssystem som är anslutna till det allmänna dagvattenledningssystemet. För att hantera dagvattnet från byggnadernas takytor föreslås även här en konventionell rörlösning med anslutning till det allmänna dagvattenledningssystemet. Parkeringsytorna bör utformas så att de kan fyllas upp och fungera som tillfälliga dagvattenmagasin vid mer extrem nederbörd som överstiger VAhuvudmannens ansvar för funktion och dimensionering av det allmänna dagvattenledningssystemet. Detta för att minimera risken att dagvatten från framförallt parkeringarna rinner vidare och belastar reservvattentäkten Spandeltorps vattenförekomst i väst eller Lyckebyån i öst, både genom infiltration och/eller ytavledning. Detta kan ordnas genom att anlägga parkeringarna med höjdsättning och/eller invallning som möjliggör tillrinning och uppsamling av dagvatten inom planområdet. Parkeringsytorna i sin tur bör ha en centrerad lutning mot dagvattenbrunnarna. När flödet i det allmänna dagvattenledningssystemet minskar kan parkeringsytorna åter avvattnas dit. Vid flöden som understiger VA-huvudmannens ansvar för funktion och dimensionering av det allmänna dagvattenledningssystemet Dagvattenutredning Fältet 4 m.fl. 13

14 sker avrinningen från parkeringsytorna direkt till dagvattenbrunnarna utan att något ytvatten blir stående. För att hantera dessa typer av flöden bör oljeavskiljarna utrustas med både larm och by-pass för att släppa förbi flöden som överstiger oljeavskiljarens dimensionerande funktion för rening. Detta behöver dock inte innebär någon större påverkan på föroreningsinnehållet i dagvattnet då den största andelen föroreningar och koncentrationshalter antas avledas i början av ett avrinningstillfälle genom first flush som då avleds via oljeavskiljare vidare till det allmänna dagvattenledningssystemet. För att ytterligare säkerställa att inget ytvatten når Lyckebyån kan området vallas in för att höjdmässigt särskilja planområdet mot Lyckebyån. Eventuella konsekvenser som en invallning medföra hydrauliskt och miljömässigt behöver dock utredas närmar. För att säkerställa en säker och långsiktigt hållbar dagvattenhantering i området behöver även höjdsättningen på och omkring planområdet utföras med hänsyn till dagvattnets påverkan på omgivande byggnader och gator. Höjdsättningen är också viktigt för att säkerställa funktionen på nu föreslagna dagvattenåtgärder och de evakueringsvägar som behöver skapas för att hantera flöden som överstiger de tillfälliga magasinvolymerna på parkeringarna. 8.1 PRINCIPSKISS AV DAGVATTENHANTERING Figur 12 - BILAGA 1 - Dagvattenhantering Principskiss För att minimera att dagvattnet från planområdet infiltreras i marken föreslås att dagvattnet från området samlas upp i brunnar och avleds i slutna rörledningar vidare till det allmänna dagvattenledningssystemet som finns befintligt i området. Vid mer extrem nederbörd, som överstiger det allmänna dagvattenledningssystemets dimensioneringskrav, kommer avledningen av dagvattnet i huvudsak att ske ytligt. För att minimera risken för att dagvattnet vid dessa situationer inte belastar kringliggande vattenskyddsområden föreslår utredningen att dagvattnet under viss tid ska kunna ansamlas och magasineras på parkeringsytorna som är belägna inom planområdet Dagvattenutredning Fältet 4 m.fl.

15 Då merparten av både flöde och föroreningsinnehåll genereras på parkeringarna finns flera fördelar med att utnyttja parkeringsytorna för magasinering av dagvatten. Bland annat innebär en sådan åtgärd en minimerad risk för påverkan på kringliggande omgivning även vid mer extrem nederbörd. Figur 13 - Principskiss västra planområdet med evakueringsväg Det nya förslaget i detaljplanen innebär framförallt att parkeringsoch takytor omfördelas och tillkommer inom planområdet. Detta innebär en viss ökning av andelen hårdgjorda ytor vilket även medför ett ökat dagvattenflöde inom planområdet. Ökningen är dock förhållandevis litet och bedöms inte utgöra ett hinder för dagvattenhanteringen i stort. Planområdets västra del har en naturlig avrinning mot sydväst, se figur 11. För att minimera risken för både ytavrinning och markinfiltration föreslås att dagvattnet inom den västra delen samlas upp på parkeringsytan och avledas till det allmänna dagvattenledningssystemet genom ett konventionellt rörledningssystem. Även den östra delen av planområdet består i dag av parkerings- och takytor som kommer att omfördelas enligt gällande planförslag. Nya byggnader och en ny parkeringsyta i sydväst tillkommer. Figur 14 Principskiss östra planområdet med evakueringsvägar dagvattenhanteringen i stort. Inte heller här bedöms det ökade dagvattenflödet medföra något hinder för Parkeringsytorna bör förses med oljeavskiljare innan vidare avledning till det allmänna dagvattenledningssystemet sker. Oljeavskiljarna bör vara utrustade med larm och by-pass funktion som förpassar flöden vid mer extrema belastning. För att hantera flöden som överstiger de allmänna dagvattenledningarnas dimensionerings- och funktionskrav kan parkeringsytorna vallas in eller utformas med en centrerad lutning för att fungera som ett tillfälligt magasin. Erforderlig magasinvolym behöver beräknas närmare med hänsyn till det aktuella dagvattenledningssystemets utformning och dimensionering. En annan aspekt som behöver beaktas är att nivåerna på parkeringsytorna inte orsakar onödigt stor åverkan på fordon eller annat material som kan förekomma på parkeringarna. Genom att tillåta en maxnivå om exempelvis 25 cm ges utrymme för att magasinera stora volymer dagvatten samtidigt som nivåerna inte bör föranleda någon större åverkan på omgivningen. En sådan åtgärd minimerar risken för att dagvattnet från planområdet belastar Lyckebyån i öst och reservvattentäkten Spandeltorps i öst även vid Dagvattenutredning Fältet 4 m.fl. 15

16 mer extrem nederbörd. Då dagvattnet magasineras på parkeringsytorna minimeras även risken för naturlig infiltration eftersom ytorna avvattnas först när trycket i de allmänna dagvattenledningarna minskar. Evakueringsvägar bör dock skapas för att säkerställa en säker avledning i fall då parkeringsytornas dimensionerade magasinvolym överstigs. Detta för att minimera risken för skador på byggnader och infrastruktur. Förslagsvis skapas evakueringsvägar från varje parkeringsyta enligt röda pilar i figurerna 13 och 14 med utgångspunkt från de naturliga rinnvägarna som redovisas i figur 11 dit dagvattnet rinner befintligt idag. Höjdsättning av byggnader och parkeringsytor behöver ske med hänsyn till att upprätta en fungerande och säker dagvattenhantering med evakueringsvägar inom planområdet. 9 BERÄKNINGAR För att beräkna dagvattenflödet från planområdet före och efter förändringen enligt föreslagen detaljplan har dagvattenflödet beräknats enligt Dahlström (2010) 2 rationella metoden: Q dim = i(t r) * A * ȹ * kf där: Q dim = Dimensionerande dagvattenflöde (l/s) i(tr) = Dimensionerande nederbördsintensitet (l/s, ha) tr = Regnets varaktighet (min) A = Area (m 2, ha) ȹ = Avrinningskoefficient (-) kf = Klimatfaktor (1,05-1,30) För nederbörd med en återkomsttid av 10 år och med en varaktighet på 10 minuter är den dimensionerande nederbördsintensiteten i(tr) enligt Dahlström (2010) 228 l/s, ha exklusive klimatfaktor. Beräkningar har även utförts för nederbörd med en återkomsttid om 20 respektive 30 år med en varaktighet på 10 minuter. Den dimensionerande nederbördsintensiteten, exklusive klimatfaktor, för dessa regn är 286,7 l/s, ha (20-års regn) samt 327,9 l/s, ha (30-års regn), Dahlström (2010). Avrinningskoefficienterna är beräknade enligt riktlinjer i Publikation P110, Svenskt Vatten 2016 samt värden från beräkningsprogrammet Stormtac. 2 Dahlström (2010) enligt Nederbördsdata vid dimensionering och analys av avloppssystem, Publikation P104, Svenskt Vatten Dagvattenutredning Fältet 4 m.fl.

17 Vid en sammanvägning av avrinningskoefficienterna beräknas värdet enligt principen: ȹ = (A1 * ȹ1 + A2 * ȹ An * ȹn) / (A1 + A2 + An) 9.1 BERÄKNAT DAGVATTENFLÖDE Markanvändning och dagvattenflöden är beräknade före och efter exploatering enligt föreslagen detaljplan. Ytorna som ligger till grund för beräkningarna är framtagna utifrån uppskattningar i tillgängligt kartmaterial samt genom information i planbeskrivning och annat underlag från Karlskronas kommun. Tabell 5 - Beräknad reducerad area med avrinningskoefficienter FÖRE exploatering enligt föreslagen detaljplan. Total areal ca m 2. Område/yta Area [m 2 ] Andel av yta per område [%] Typ av yta, klassificering Koefficient Reducerad area [m 2 ] Tak ,35% Tak 0, Gata/väg ,64% Asfalt 0, Parkering ,26% Parkering asfalt 0, Gräs & skogsytor ,75% Grönyta 0, TOTALT m 2 100,00% 0, m 2 Tabell 6 - Beräknad reducerad area med avrinningskoefficienter EFTER exploatering enligt föreslagen detaljplan. Total areal ca m2. Område/yta Area [m 2 ] Andel av yta per område [%] Typ av yta, klassificering Koefficient Reducerad area [m 2 ] Tak ,52% Tak 0, Gata/väg ,64% Asfalt 0, Parkering ,64% Parkering asfalt 0, Gräs & skogsytor ,20% Grönyta 0, TOTALT m 2 100,00% 0, m 2 I tabell 4 redovisas flödesberäkningar utförda enligt P110 för nya dagvattensystem. Gällande minimikrav 3 på återkomsttid för tät bostadsbebyggelse är 5 år för regn vid fylld ledning och 20 år för trycklinje i marknivå. Flödesberäkningarna är gjorda utifrån återkomsttider med 10 minuters varaktighet. Flödet är beräknat med klimatfaktor 1,2. Tabell 7 - Beräknat dagvattenflöde, med klimatfaktor 1,2 Återkomsttid & varaktighet Flöde (l/s) FÖRE Flöde (l/s) EFTER Skillnad (l/s) 10 års regn 10 min års regn 10 min års regn 10 min Minikravet avser den statistiska återkomsttiden för trycklinje i marknivå vid dimensionering av nya dagvattensystem, Svenskt Vatten Publikation P110, sid Dagvattenutredning Fältet 4 m.fl. 17

18 Tabell 8 - Jämförelse av dagvattenflöde före och efter föreslagen förändring i detaljplan med återkomsttider 10, 20, 30, 50 och 100-års regn (med klimatfaktor 1,2) Dagvattenflöde l/s års regn Skillnad l/s före och efter planerad åtgärd 20-års regn 30-års regn 50-års regn 100-års regn Före [l/s] Efter [l/s] Magasinvolym parkeringsytor Parkeringsyta 1 Parkeringsyta 2 Parkeringsyta 3 Figur 15 - Magasinvolym parkeringsytor För att erhålla erforderlig magasinvolym för en bestämd återkomsttid behöver magasinvolymerna beräknas med hänsyn till det befintliga dagvattenledningssystemet. Detta föreslås att göras närmare i detaljprojekteringen av området. I tabell 6 redovisas en översiktlig volymberäkning av respektive parkeringsyta med en vallhöjd om 25 cm. Tabell 9 - Magasinvolym parkeringsytor Område Area (m 2 )* Magasinvolym** (m 3 ) Parkeringsyta m m 3 Parkeringsyta m m 3 Parkeringsyta m m 3 * Uppmätt area på plankarta ** Beräknad volym med höjd 25 cm Dagvattenutredning Fältet 4 m.fl.

19 10 SLUTSATS Då planområdet är beläget i direkt närhet av Lyckebyåns vattenskyddsområde samt Spandeltorps vattenförekomst (Afvelsgärde) behöver dagvattenhanteringen i området ta stor hänsyn till detta. Möjligheten att fördröja eller avleda dagvattnet från området i öppna dagvattenlösningar begränsas av områdets speciella känslighet för föroreningar genom markinfiltration och ytledes rinnande vatten. Genom att samla upp dagvattnet i dagvattenbrunnar och avleda dagvattnet i rörbundna ledningar via ett konventionellt rörledningssystem bör därför ses som huvudprincipen vid normal nederbörd och belastning. Markanvändningen inom planområdet medför inga anmärkningsvärda halter föroreningar i dagvattnet. Förändringarna som föreslås i detaljplanen medför en viss ökning av hårdgjorda ytor i form av tak- och parkeringsytor. Detta innebär således en viss ökning av både dagvattenflöde och föroreningsinnehåll, dock inget om bedöms vara ett hinder för dagvattenhanteringen i stort. Med tanke på områdets speciella känslighet föreslår utredningen ändå att oljeavskiljare ska ordnas på de större parkeringsytorna. Oljeavskiljarna bör utrustas med larm och en by-pass funktion för att släppa igenom större flöden vid behov. Vikten av en god och hållbar dagvattenhantering inom planområdet är speciellt viktigt också för att området är relativt instängt med tillrinning från både norr och söder. Detta gäller vid normal belastning såväl som vid mer extrema skyfall och vattennivåer som ett framtida klimat kan innebära. Höjdsättningen av byggnader, gator och lågpunkter bör utföras med hänsyn till områdets dagvattenhantering. För att ytterligare minimera påverkan på kringliggande vattenskyddsområdet för Lyckebyån samt reservvattentäkten Spandeltorps vattenförekomst (Afvelsgärde) föreslås att samtliga större parkeringsytor ordnas med en magasinerande funktion som innebär att parkeringarna vid extrem nederbörd kan fungera som tillfälliga dagvattenmagasin. Utformningen och dimensioneringen av magasinen bör göras efter mer noggranna beräkningar i detaljprojekteringen. Genom att tillåt parkeringsytorna att fungera som tillfälliga dagvattenmagasin kan stora volymer fördröjas utan att ta ytor som riskerar att infiltreras i marken i anspråk och därmed minimera risken för påverkan på kringliggande områden. För att säkerställa att inga byggnader eller infrastruktur skadas är det av yttersta vikt att även ordna evakueringsvägar dit dagvattnet kan avledas om parkeringsytornas magasinerande dimensionering överstigs. Med åtgärder som föreslås i denna utredning tas stor hänsyn till att minimera påverkan på kringliggande vattenskyddsområden. Genom att använda parkeringsytorna som tillfälliga dagvattenmagasin vid mer extrem nederbörd minimeras dagvattenflödet som annars hade belastat omgivande områden. Planområdets föreslagna åtgärder för dagvattenhantering bör ses som en förbättring mot dagens befintliga hantering Dagvattenutredning Fältet 4 m.fl. 19

20 VI ÄR WSP WSP är ett av världens ledande analys- och teknikkonsultföretag. Vi verkar på våra lokala marknader med stöd av global expertis. Som tekniska experter och strategiska rådgivare har vi tillgång till ingenjörer, tekniker, naturvetare, planerare, utredare och miljöspecialister liksom professionella projektörer, konstruktörer och projektledare. Vi erbjuder hållbara lösningar inom Hus & Industri, Transport & Infrastruktur och Miljö & Energi. Med drygt medarbetare på 500 kontor i 40 länder medverkar vi till en hållbar samhällsutveckling. I Sverige har vi omkring medarbetare. WSP Sverige AB Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 T: Org nr: Styrelsens säte: Stockholm wsp.com Dagvattenutredning Fältet 4 m.fl.