Startpromemoria för planläggning av Årsta 1:1, Valla torg, del av Årstastråket i stadsdelen Årsta (ca 800 lägenheter)

Transkript

1 STADSBYGGNADSKONTORET PLANAVDELNINGEN SID 1 (9) Handläggare: Carolin Andersson Tfn Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för planläggning av Årsta 1:1, Valla torg, del av Årstastråket i stadsdelen Årsta (ca 800 lägenheter) Förslag till beslut Stadsbyggnadsnämnden beslutar att planarbete påbörjas. Susanne Lindh Emelie Eriksson Sammanfattning Planeringen för Årstastråket är inriktad på att skapa en kompletteringsstruktur med ny bebyggelse längs tydliga gaturum. Områdets närhet till centrala Stockholm och den goda kollektivtrafikförsörjningen är viktiga förutsättningar. Enligt promenadstaden - översiktsplan för Stockholm 2010 strategi 3 ska Stockholms olika delar fysiskt kopplas samman till en mer integrerad stadsmiljö. Årstastråket utgör ett av de utpekade viktiga sambanden och är en viktig länk för att koppla samman Årsta mot Gullmarsplan och en förbindelse till Årstafältet. I och med att en kraftledning genom Årsta förläggs i tunnel, frigörs mark som kan användas för att föräta och bygga ihop staden. Efter programsamrådet har ärendet varit vilande i avvaktan på beslut om Årstalänken samt med tanke på genomförandetiden för kraftledningens tunnelförläggning. Sedan 2007 har utredningar kring projektets tekniska förutsättningar genomförts. Denna detaljplan är den andra av flera inom programområdet för Årstastråket. Strategiska frågor att utreda under planarbetets gång är fornlämningar, Trafikverkets vägtunnlar i östra delen av planområdet, sambandet mellan Årsta torg, Valla torg och Årstafältet, buller och vibrationer från tvärbanan, samt lämpliga lägen för handel. Box 8314, Stockholm. Besöksadress Fleminggatan 4 Telefon Fax stadsbyggnadskontoret@stockholm.se

2 SID 2 (9) Utlåtande Bakgrund och syfte Planens syfte är att möjliggöra ett stråk med ny bebyggelse längs med tvärbanans spår och där skapa en tätare, mer sammanhållen, mångsidig och levande stadsmiljö. Det finns ett övergripande planprogram för Årstastråket från 2003 som har en förtätningsvision för Årsta. Det är detta program som är underlag för den fortsatta planeringen. Programområdet har tvärbanan som ryggrad, och syftet med förtätningsbebyggelsen är att skapa en stadsmiljö med gator och hus längs spårområdet samt i andra lämpliga lägen inom Årsta. En förutsättning är den planerade nedgrävningen av kraftledningen genom området. Den nu aktuella detaljplanen är den andra av flera inom programområdet. Planområdet är beläget i västra delen av programområdet, längs tvärbanans spår. Geografiskt läge Detaljplanens område omfattar del av fastigheterna Årsta 1:1, Enskede Gård 1:1, Idlången 3 och 4, Sävlången 1 och 2, Bjuren 2 samt delar av spårområdet. Byggherrar engagerade i planeringen av denna etapp av Årstastråket är Stockholmshem, JM, Familjebostäder och SBC.

3 SID 3 (9) Tidigare ställningstaganden ÖP99 Förslaget stämmer överens med översiktsplanens (1999) intentioner att återanvända redan exploaterad mark, samt följer planeringsinriktningen för tät stadsbebyggelse genom att komplettera med byggande för lokala behov samt i goda kollektivtrafiklägen. Byggnadsordningen Årsta är utpekad som Smalhusstad med enskilda trevåningshus anpassade efter terrängen. Stora gårdar med sparad naturmark i kvarterens inre. Kvarteren är sammanbyggda över hörnen med ett tydligt centrum för kommersiell och social service. Kompletteringsbebyggelse kan ske med enstaka hus, inordnade i planmönster eller som friare utformade husgrupper utanför stadsdelens sammanhållna miljöer men utan intrång i omgivande grönstråk. Nya hus underordnas normalt trädtoppshöjd och anpassas till terrängen. Promenadstaden - Översiktsplan för Stockholm (antagen av kommunfullmäktige den 15 mars 2010) Förslaget stämmer väl överens med promenadstaden som har en strategi att fysiskt koppla samman Stockholms olika delar till en mer integrerad stadsmiljö. Detta för att nå en hållbar tillväxt och för att människor ska ha möjligheter att mötas och resa på ett hållbart sätt. Några principer för denna strategi är att förstärka infrastrukturen och skapa ny sammanhängande bebyggelse i strategiska lägen och längs viktiga stråk. I översiktsplanen redovisas ett antal tyngdpunkter och kommunikationsstråk som bör förstärkas på lång eller kort sikt. Ett sådant viktigt samband att förstärka går genom Årsta. Årstastråket ligger inom området den centrala stadens utveckling (prickigt raster på kartbilden nedan), som är ett område som är särskilt intressant för förtätning. Årsta är en stadsdel som gränsar till dagens innerstad, den är attraktiv för sin närhet till stad och naturområden och väl fungerande kollektivtrafik. I jämförelse med innerstaden är den glest exploaterad och en förtätning här ska skapa en tätare, mer sammanhållen, mångsidig och levande stadsmiljö. En förtätning ska ta tillvara på den höga tillgängligheten, samt beakta värdet av kulturhistorisk bebyggelse.

4 SID 4 (9) ÅRSTA Bild från förslag till ny översiktsplan. Årsta är ett område centralt beläget inom staden och en viktig del i stadens utveckling mot en sammanhållen stadsmiljö. Program för Årstastråket Planprogrammet för Årstastråket godkändes av Stadsbyggnadsnämnden Programmets syfte är att ange en inriktning för hur nya strukturer som skapas kan tas tillvara i och med att kraftledningen genom Årsta tunnelförläggs. En fördelaktig faktor var att trafikmängderna på Johanneshovsvägen och Bolidenvägen minskade då vägtunneln Södra länken öppnades för biltrafik. Det gav möjligheter att smalna av dessa vägar och på så sätt ge utrymme för en stadsmässig exploatering. Programmet syftar även till att förbättra de nord-sydliga kontakterna mellan Årsta, Valla gärde och Årstafältet. I programsamrådet framkom synpunkter på bl a ökad trafik, buller från bil- och spårtrafik, värnande av kulturmiljön, tätheten på ny exploatering. Översikt för Årstastråket. Aktuellt planområde är markerat med svart linje

5 SID 5 (9) Gällande detaljplan Gällande detaljplaner inom planområdet är Pl 2353 Stadsplanekarta bostäder DP96103 Park och barnstuga Pl 2353 Gatuplantering Pl 5405 Trafikändamål Dp87115 Bostäder Pl 7835 Park Pågående planering i Årsta Stadsutvecklingsprojektet för Årstafältet ligger i anslutning till Årstastråket. Det finns flera beröringspunkter mellan de två programområdena, där sambandet Årsta torg - Valla torg Årstafältet är ett av de viktigare. Båda stadsbyggnadsprojekten har samsyn i planeringen och strävar efter samordning i processerna. Nuvarande förhållanden Efter programsamrådet var ärendet vilande i avvaktan på beslut om Årstalänken samt med tanke på genomförandetiden för kraftledningens tunnelförläggning. Sedan 2007 har utredningar kring projektets tekniska förutsättningar genomförts. Den första detaljplanen i programmet startades 2007 och beräknas vara klar första kvartalet Denna detaljplan är den andra av flera inom programområdet för Årstastråket. Kraftledningarna som går genom Årsta är tunnelförlagda och nedmontering av kraftledningen pågår i dagsläget. Stadsdelens stadsbyggnadskaraktärer Stadsdelen Årsta växte fram under och -50-talet med bebyggelse bestående av framför allt lamellhus (norr om aktuellt planområde). På 1960-talet kompletterades Årsta med bebyggelse på Valla gärde, lameller och höga punkthus (söder om aktuellt planområde). Natur & rekreation Området ligger nära Årstafältet. Som en del i det stadsutvecklingsprojekt som pågår där ska också en park anläggas. Trafiksituation Vägtunneln Södra länken går under planområdets östra del, och medger bara bebyggelse där tunneln går i berg. Tunnlarnas infarter är byggda i betong och tål inte större last än den befintliga jordfyllningen. Vägverket ställer också krav på åtkomst till tunnelrörens tak inom 3 dagar vid eventuell stor olycka. Kommunikation och service Tvärbanan med hållplats Valla torg försörjer planområdet med kollektivtrafik på nära håll. Även flera busslinjer passerar och avståndet till knutpunkten Gullmarsplan är ca 1,5 km.

6 SID 6 (9) Förslag Detaljplanen Planförslaget följer i stort planprogrammets disposition av gator och bebyggelse. Det som har förändrats efter planprogrammets godkännande är spårvägsgatornas anslutning till kvarteret i östra delen. Detta har skett för att grundläggningen inte var sådan som förväntat. Bebyggelse- och gatustrukturer Ny bebyggelse ska ha ett eget arkitektoniskt uttryck och inte vara en spegling av den befintliga. Ny bebyggelse föreslås få en genomsnittlig skala på fem våningar, med inslag av både högre och lägre bebyggelse Konsekvenser för miljön Behovsbedömning Huruvida detaljplanens genomförande kan antas medföra sådan betydande miljöpåverkan som avses i plan- och bygglagen respektive miljöbalken ska i det fortsatta arbetet diskuteras med berörda parter. De miljöfrågor som har betydelse för projektet kommer att studeras under planarbetet. Planförslaget överrensstämmer med gällande översiktsplan. Planförslaget bedöms inte strida mot några andra kommunala eller nationella riktlinjer, lagar eller förordningar. Underlag för behovsbedömning har inhämtats från Miljöförvaltningen, Storstockholms Brandförsvar samt Stockholms Stadsmuseum. I underlaget för behovsbedömningen framkom några olika frågor som bör studeras vidare i det fortsatta planarbetet. T ex buller och vibrationer från väg och spår. Marken som tas i anspråk för ny bebyggelse kan vara värdefull naturmark, detta ska utredas. Även konsekvenserna för den rest av Göta landsväg som finns inom planområdet ska studeras. Ekonomi Kontorets arbete med detaljplanen ska finansieras genom planavtal med beställaren. Tidplan Planen upprättas med normalt planförfarande. Tidsåtgången för planarbetet beräknas vara ca 24 månader. Samråd 4 kv 2012 Utställning 2 kv 2013 Lagakraft 4 kv 2013 Kontorets ställningstagande Planförslaget ger ca 800 nya bostäder och har goda förutsättningar att skapa en bra boendemiljö med närhet till allmänna kommunikationsmedel och service,

7 SID 7 (9) samt rekreativa områden som Årstafältet. De nya bostäderna kommer att bidra till att öka variationen i bostadsbeståndet i Årsta. Det blir en blandning av upplåtelseformer och lägenheternas storlekar kompletterar det bestånd av mindre lägenheter som finns idag. Utredningar Valla torg Ett viktigt Samband i området är kopplingen mellan Årsta torg, Valla torg och Årstafältet. Det är brist på nord-sydliga kopplingar i Årsta och tvärbanan utgör ytterligare en barriär. Därför blir de korsningspunkter som finns betydelsefulla och det är viktigt att stärka de samband som finns. Höjdskillnaderna i området gör att korsningens utformning måste studeras vidare. Vid stationen Valla torg finns potential för handel och ett torg. Sambandet Årsta torg Valla torg Årstafältet SL Då förtätningen planeras nära tvärbanan kommer planarbetet innebära att en dialog hålls med SL. En elanläggning som försörjer tvärbanan, vid Valla torg måste flyttas vid ett genomförande. Fornlämningar. I området finns dokumenterade fornlämningar. Dels gravar från järnåldern, lämningar från Valla gård samt en mindre rest från Göta landsväg. Vägtunnlar I planområdets östra del går södra länkens tunnlar under mark. Tunnlarna är byggda i betong och klarar inte större laster än de jordlaster som finns idag. Det krävs också en utredning kring hur nära ny bebyggelse kan placeras tunnlarna. Ovan tunnlarna planeras en park, Arlaparken. Södra spårvägsgatan, kvarters- eller allmän gata?

8 SID 8 (9) Två nya gator föreslås placeras längs med tvärbanans spår för att mata den nya bebyggelsen och för att skapa ett stadsmässigt rum. Stadsbyggnadskontoret förordar att gatorna ska vara allmänna då de är genomgående och staden kommer att bekosta stora delar av byggandet av gatorna. Utformningsprinciper för spårvägsgatorna ska också jobbas vidare med utifrån det kvalitetsprogram som togs fram i samband med programmet. De höjdskillnader som finns i området skapar olika förutsättningar för gatorna längs med spåren. Närmare Valla torg går spåren som på en vall och stödmurar måste byggas. Längre österut i planområdet går spåren lägre än vägarna. Principsektion för spårvägsgatorna Principsektion för spårvägsgatorna Buller och vibrationer Det ska tas fram en utredning om buller från tvärbanan. Även vibrationer kan komma att utredas. Gestaltning Ett gestaltningsprogram ska tas fram. Inför samrådet ska en prototyp för principer tas fram. Inför utställningen ska gestalningsprinciperna vara klara. Skola/förskola Ytterligare förskolor behövs när förtätning sker.

9 SID 9 (9) Parkeringstal Den nya bebyggelsen ligger i nära anslutning till kollektivtrafik, detta kan vara motiv till att diskutera om parkeringstalet behöver vara 1,0 i hela området. Avfallshantering Vilken typ av avfallshanteringssystem som är lämpligt ska utredas. Det kan vara sopsug men troligtvis är hämtning med lyft av kassuner lämpligt. Tillgänglighet Projektet ska genomföras i enlighet med stadens krav på tillgänglighet. Handelsutredning Det är viktigt att studera i vilka lägen i området handel är bäst placerad. Ett sådant läge kan vara kring tvärbanans station Valla torg samt längs med det stråk som går mellan Årsta torg, Valla torg samt Årstafältet. Dagvatten Dagvattenutredning ska tas fram under planprocessen, där bl.a. LOD ska undersökas om det är möjligt inom planområdet. Kontoret ställer sig positivt till projektet och föreslår att planarbete påbörjas med plansamråd för det presenterade förslaget. SLUT.