STÖDMATERIAL FÖR LÄSÅRSBEDÖMNING ÅK 1 & 2

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "STÖDMATERIAL FÖR LÄSÅRSBEDÖMNING ÅK 1 & 2"

Transkript

1 STÖDMATERIAL FÖR LÄSÅRSBEDÖMNING ÅK 1 & 2

2 BEDÖMNING UTGÅENDE FRÅN MÅL OCH KRITERIER I den grundläggande utbildningen i Karleby baseras bedömning av lärande, arbete och uppförande samt feedback till eleverna på de målsättningar som uppställts i läroplansgrunderna och preciserats lokalt, för att vi ska kunna förverkliga en systematisk och enhetlig bedömningskultur. Eleverna och deras prestationer ska inte jämföras med varandra och elevens person, temperament eller andra personliga egenskaper ska inte påverka bedömningen. Lärarna ska se till att eleverna känner till målen och bedömningsgrunderna. Att eleven själv reflekterar över målen och analyserar sina framsteg i lärandet i relation till målen är också viktigt för att färdigheterna i självbedömning ska utvecklas. Vid bedömningen av elevens kunskaper med hjälp av betyg ska de bedömningskriterier som härletts ur målen och fastställs i grunderna för läroplanen användas. Om det i ett beslut om särskilt stöd fastställs att eleven ska studera ett läroämne enligt allmän lärokurs, bedöms elevens prestationer i relation till målen för den allmänna lärokursen med hjälp av ovannämnda bedömningskriterier. För elever som i ett eller flera läroämnen studerar enligt en individualiserad lärokurs, bedöms ifrågavarande läroämnen i relation till elevens individuella mål som fastställs i den individuella planen (IP) för hur undervisningen ska ordnas och kunskapsnivån ska inte beskrivas med hjälp av ovannämnda bedömningskriterier. BEDÖMNINGEN VID LÄSÅRETS SLUT Bedömningen under studierna innefattar också den summativa bedömningen av nivån på elevernas kunskaper som görs efter lärprocessen och där resultaten tillkännages åt eleverna i form av betyg. Förordningen om grundläggande utbildning förpliktar att eleven i slutet av varje läsår ska få ett läsårsbetyg, där man verbalt eller med siffervitsord beskriver hur väl eleven under läsåret har uppnått målen i de läroämnen eller studiehelheter som ingår i elevens studieprogram. I läsårsbetyget ingår också en bedömning av uppförande. Bedömningen vid läsårets slut är en helhetsbedömning av elevens framsteg och prestationer under läsåret. Läsårsbetyget är också ett beslut om att eleven uppflyttas till följande årskurs eller stannar kvar på klassen. Bedömningen är verbal för årskurserna 1-5.

3 BEDÖMNING: ELEVENS LÄRANDE OCH ARBETE Bedömningen av lärande omfattar såväl bedömning av studieframsteg som bedömning av kunskapsnivån och respons om dem. Framstegen granskas i relation till tidigare kunskaper och till de uppställda målen. Vid bedömningen av den teoretiska och praktiska kunskapsnivån ska de nationella bedömningskriterierna användas. I undervisningen ska såväl förmågan att arbeta självständigt som i grupp stödjas. Förmågan att arbeta omfattar förmåga att planera, reglera och utvärdera sitt arbete, förmåga att handla ansvarsfullt och göra sitt bästa samt förmåga att kommunicera konstruktivt. Bedömning av arbetet ingår som en del av bedömningen i läroämnena och beaktas när vitsord bildas. Det innebär att bedömningen baserar sig på de mål för arbetet som ingår i målen för läroämnena och de mångvetenskapliga lärområdena. Mångsidig respons angående arbetet i alla studiesituationer främjar elevernas möjligheter att granska sitt sätt att arbeta och utveckla sin förmåga att arbeta. UPPFÖRANDET SOM FÖREMÅL FÖR BEDÖMNING I skolans fostrande uppdrag ingår att ge eleverna handledning och kunskaper och färdigheter i anknytning till uppförande. Eleverna ska lära sig att ta hänsyn till andra människor och omgivningen och att följa gemensamt överenskomna handlingssätt och regler. De ska i olika kommunikationssituationer i skolan lära sig att uppföra sig sakligt och väl på det sätt som situationen kräver. Man bedömer uppförande och ger vägledande feedback till eleven, baserat på de linjedragningar som gjorts i den grundläggande utbildningen i Karleby och på de skolspecifika målsättningarna för uppförande. Målen för uppförande ska grunda sig på skolans mål för fostran, riktlinjerna för skolans verksamhetskultur och ordningsreglerna. Målsättningarna fastställs på basen av följande kunskaper och färdigheter i anknytning till uppförande: - att följa regler och gemensamt uppgjorda avtal - att följa god sed och förbinda sig till skolans seder och bruk - att värna om den psykiska och sociala miljön - ett sakligt och situationsmedvetet uppförande - förhållningssätt till skolkamrater och vuxna - förmåga till växelverkan - samarbetsförmåga

4 - att ge andra arbetsro - förhållningssätt till skolans och skolkamraternas egendom samt till gemensamma redskap och material. Eleverna och vårdnadshavarna ska ha möjlighet att delta i diskussionen om hurdana mål skolan ska ställa upp för fostran och uppförande och i definitionen av mål. Vid bedömning av uppförande är det särskilt viktigt att elevens person, temperament eller andra personliga egenskaper inte ska påverka bedömningen. Uppförandet ska i betyget bedömas som en egen helhet och ska inte påverka vitsordet eller det verbala omdömet i läroämnet. Bedömning av uppförande antecknas inte i avgångs- och skiljebetyget.

5 UPPNÅELSE AV MÅLEN Utmärkt (10-9) Att ta hänsyn till andra människor Att följa god sed och regler Situationsmedvetet uppförande Eleven upprätthåller och främjar arbetsron. Eleven vill inverka positivt på atmosfären i klassen. Eleven följer regler och instruktioner och strävar efter att genom sin egen verksamhet förstärka en trygg och god skolvardag. Eleven använder omdöme i olika situationer i skolans vardag och i olika lärmiljöer samt uppmuntrar andra att uppföra sig exemplariskt. Eleven främjar genom sitt eget uppförande goda handlingssätt genom att ta andra i beaktande samt hjälpa och uppmuntra. Eleven har en mångsidig förmåga att växelverka och samarbeta. Eleven främjar genom sin egen verksamhet artiga, vänliga och hjälpsamma seder. Elevens språkbruk är sakligt och eleven uppmuntrar även andra till sakligt språkbruk. Eleven behärskar sina egna känslor och sitt eget uppförande samt agerar ansvarsfullt i olika situationer och på olika ställen. Bra (8) Delvist (7-6) Eleven upprätthåller arbetsron. Eleven anpassar sig till atmosfären i klassen. Eleven förhåller sig artigt till vuxna och andra elever. Eleven har förmåga att växelverka smidigt och är samarbetsvillig. Eleven stör tidvis arbetsron och undervisningen. Eleven främjar inte genom sitt eget uppförande den goda atmosfären i klassen. Eleven förhåller sig i växlande mån respektfullt till vuxna och andra elever. Eleven följer givna regler och instruktioner. Eleven är artig, vänlig och hjälpsam gentemot vuxna och andra elever. Elevens språkbruk är sakligt. Eleven följer oftast givna regler och instruktioner. Eleven är ibland oartig och ovänlig mot vuxna och andra elever. Elevens språkbruk är tidvis osakligt. Eleven använder omdöme i olika situationer i skolans vardag och i olika lärmiljöer. Eleven styr sina egna känslor och behärskar sitt eget uppförande. Eleven har utmaningar med att agera med eftertanke i olika situationer i skolans vardag och i olika lärmiljöer. Eleven har ibland utmaningar med att behärska sina egna känslor och sitt eget uppförande. Eleven har ibland svårt med växelverkan i olika situationer och med samarbete med andra. Svagt (5) Eleven stör ständigt arbetsron och undervisningen. Eleven inverkar genom sitt eget uppförande negativt på atmosfären i klassen. Eleven bryter upprepat och medvetet mot gemensamt överenskomna regler och instruktioner. Eleven är upprepat oartig och ovänlig mot vuxna och andra elever. Eleven förhåller sig ständigt respektlöst till vuxna och andra elever. Elevens språkbruk är upprepat osakligt. Eleven har upprepade utmaningar när det gäller växelverkan och samarbete med andra. Underkänt (4): Uppförandet är en risk för eleven själv och för andra. Eleven har svårigheter i skolan, oavsett särskilda åtgärder. Eleven stör genom sitt obetänksamma uppförande olika situationer i skolans vardag. Eleven har återkommande svårigheter med att behärska sina känslor och sitt uppförande.

6 SVENSKA OCH LITTERATUR I ÅK 1 2 Bedömning av elevens lärande i läroämnet modersmål och litteratur i årskurs 1 2 Bedömningen ska handleda och sporra eleverna. Genom att diskutera med eleverna och genom att ge och ta emot respons styr läraren såväl hela undervisningsgruppen som den enskilda elevens lärande och framsteg. I årskurs 1 2 är utgångspunkten och målet för bedömningen av lärandet att ge en helhetsbild av elevens språkliga utveckling inom alla målområden. Genom den respons som baserar sig på bedömningen ska elevens kommunikativa färdigheter, verbala uttrycksförmåga samt utvecklingen av grundläggande läs- och skrivfärdigheter beaktas. Genom respons som baserar sig på utvärdering av elevens språkliga utveckling ska eleven få information om sina språkliga styrkor och om hur de språkliga och kommunikativa färdigheterna har utvecklats. Eleven ska också få mångsidig feedback om hur hen förstår och använder språket, uttrycker sig, deltar i diskussioner och tolkar och producerar texter. Det är viktigt med uppmuntrande respons inom de olika färdighetsområdena. Eleven ska uppmuntras att observera sina egna modersmålskunskaper och vårdnadshavarna ska ges tillräcklig information om hur deras barns språkliga färdigheter, inklusive läs- och skrivfärdigheter, utvecklas. Centrala föremål för bedömningen och responsen med tanke på lärprocessen inom alla lärokurser i läroämnet modersmål och litteratur är följande - framsteg i förmågan att uttrycka sig och kommunicera samt att utveckla ordförrådet - framsteg i läsfärdigheten, textförståelsen och läsintresset - framsteg i förmågan att producera texter, speciellt att skriva för hand och använda tangentbord - framsteg i förmågan att förstå språk och kultur, speciellt då det gäller att reflektera över vardagsspråket och ords betydelser. Årskurs Att kommunicera 1 M1 stödja eleven i att stärka sin förmåga att uttrycka sig och fungera i olika kommunikationssituationer Mål för undervisningen Kompetens som målet anknyter till Innehåll som anknyter till målen 2 M1 stödja eleven i att stärka sin förmåga att uttrycka sig och fungera i olika kommunikationssituationer K1 Förmåga att tänka o. lära sig K2 Kulturell o. kommunikativ kompetens K3 Vardagskompetens I1 Eleven lär sig att uttrycka sig genom att lyssna, fråga, svara och berätta i olika kommunikationssituationer. K1, K2, K3 I1 Eleven lär sig att uttrycka sig genom att lyssna, fråga, svara och berätta i olika kommunikationssituationer. 1 M2 stödja eleven i att utveckla sitt språk och sin K1, K2, K7 I1 Eleven får öva sig i att verbalt gestalta och benämna sin

7 fantasi, kommunikations- och samarbetsförmåga genom att erbjuda möjlighet för eleven att delta i olika kommunikations-situationer och bli bekant med normerna för dessa 2 M2 stödja eleven i att utveckla sitt språk och sin fantasi, kommunikations- och samarbetsförmåga genom att erbjuda möjlighet för eleven att delta i olika kommunikations-situationer och bli bekant med normerna för dessa 1 M3 stödja elevens lust och vilja att uttrycka sig både verbalt och icke-verbalt och genom drama 2 M3 stödja elevens lust och vilja att uttrycka sig både verbalt och icke-verbalt och genom drama 1 M4 stödja eleven i att utveckla kommunikativa färdigheter och förståelse för att människor kommunicerar på olika sätt 2 M4 stödja eleven i att utveckla kommunikativa färdigheter och förståelse för att människor kommunicerar på olika sätt Att tolka texter 1 M5 sporra och handleda eleven vid läsinlärningen och uppmuntra eleven att iaktta sin egen läsförståelse 2 M5 sporra och handleda eleven vid läsinlärningen och ge eleven möjlighet till övning i att använda strategier för läsförståelse samt uppmuntra eleven att iaktta sin egen läsförståelse 1 M6 handleda eleven att analysera texter av olika slag K1 Förmåga att tänka o. lära sig K2 Kulturell o. kommunikativ kompetens K7 Förmåga att delta, påverka o. bidra till en hållbar framtid omvärld och berätta ansikte mot ansikte i olika slag av kommunikationssituationer och för olika syften. I1 Eleven får öva sig i att verbalt gestalta och benämna sin omvärld och berätta ansikte mot ansikte i olika slag av kommunikationssituationer och för olika syften. K1, K2, K7 I1 Eleven får pröva på olika kommunikationsövningar och drama, roll- och teaterlekar. K1, K2, K7 I1 Eleven får pröva på kommunikationsövningar och drama, rolloch teaterlekar. K1,K2, K7 K1,K2, K7 K1 Förmåga att tänka o. lära sig K4 Multilitteracitet K5 Digital kompetens I1 Eleven laborerar med talat språk och dramatiseringar. I1 Eleven laborerar med talat språk och dramatiseringar. I2 Eleven bekantar sig med sambandet mellan ljud och bokstav och med begreppen språkljud, stavelse, ord, sats, mening, punkt, rubrik, text och bild. Hen lär sig läsa och övar sig samtidigt i läsförståelse. K1, K4, K5 I2 Eleven bekantar sig med sambandet mellan ljud och bokstav och med begreppen språkljud, stavelse, ord, sats, mening, punkt, rubrik, text och bild. Hen lär sig läsa och övar sig samtidigt i läsförståelse och i att använda grundläggande lässtrategier. K1 Förmåga att tänka o. lära sig K2 Kulturell o. kommunikativ kompetens K4 Multilitteracitet I2 Eleven får möjlighet att iaktta och tolka olika slag av texter i omgivningen. Hen arbetar med bilder, berättelser, sagor, dikter, enkla fakta- och medietexter. 2 M6 handleda eleven att analysera texter av många olika slag och att vidga sitt ordförråd i samband med textanalys K1,K2, K4 I2 I2 Eleven får möjlighet att iaktta och tolka många olika slag av texter i omgivningen och fundera över deras betydelser och strukturer. Hen arbetar med bilder, berättelser, sagor, dikter,

8 1 M7 handleda eleven i att söka information på många olika sätt K1 Förmåga att tänka o. lära sig K4 Multilitteracitet K5 Digital kompetens enkla fakta- och medietexter. Eleven bekantar sig med olika sätt att uttrycka tid, ordningsföljd och plats och lär sig förstå grundbegrepp som huvudperson, plats, tid och händelseförlopp. I2 Eleven övar sig i informationssökning genom att göra iakttagelser av sin omgivning, analysera bilder och skrivna texter och berätta för andra om sina iakttagelser. 2 M7 handleda eleven i att söka information på många olika sätt 1 M8 sporra eleven att bli intresserad av (barn)litteratur, medietexter och andra texter genom att skapa positiva läsupplevelser och samtidigt väcka intresse och lust att läsa och lära sig samt dela med sig av sina läsupplevelser 2 M8 sporra eleven att bli intresserad av (barn)litteratur, medietexter och andra texter genom att skapa positiva läsupplevelser och samtidigt väcka intresse och lust att läsa och lära sig samt dela med sig av sina läsupplevelser Att producera texter 1 M9 inspirera eleven att berätta och uttrycka sina åsikter och beskriva sina upplevelser i tal, bild och skrift 2 M9 inspirera eleven att berätta och uttrycka sina åsikter och beskriva sina upplevelser i tal, bild och skrift 1 M10 erbjuda eleven möjlighet att producera enkla berättelser, beskrivningar och andra texter, även i multimediala miljöer 2 M10 erbjuda eleven möjlighet att producera enkla berättelser, beskrivningar och andra texter, även i multimediala miljöer K1, K4, K5 I2 Eleven övar sig i informationssökning genom att göra iakttagelser av sin omgivning, analysera bilder och skrivna texter och berätta för andra om sina iakttagelser. K2 Kulturell o. kommunikativ kompetens K4 Multilitteracitet K5 Digital kompetens I2 Läsupplevelserna diskuteras med de övriga i gruppen och eleven övar sig att återge en text med egna ord och reflektera kring texters innehåll, ordval och ords betydelser. K2, K4, K5 I2 Läsupplevelserna diskuteras med de övriga i gruppen och eleven övar sig att återge en text med egna ord och reflektera kring texters innehåll, ordval och ords betydelser. K1 Förmåga att tänka o. lära sig K4 Multilitteracitet K5 Digital kompetens K7 Förmåga att delta, påverka o. bidra till en hållbar framtid I3 Eleven övar sig i att producera texter utgående från sina egna tankar samt ur sin fantasi och sina inre bilder, både individuellt och tillsammans. K1, K4, K5, K7 I3 Eleven övar sig i att producera texter utgående från sina egna tankar samt ur sin fantasi och sina inre bilder, både individuellt och tillsammans. K2, K4, K5 I3 Eleven bekantar sig med textuella och språkliga drag som är typiska för berättelser såsom uttryck för tid, plats och berättelsestruktur. K2, K4, K5 I3 Eleven bekantar sig med textuella och språkliga drag som är typiska för berättelser såsom uttryck för tid, plats och berättelsestruktur.

9 1 M11 lära eleven att skriva för hand och utveckla skrivförmågan och att använda tangentbord samt lära känna de grundläggande färdigheterna i rättstavning 2 M11 lära eleven att skriva för hand och utveckla skrivförmågan och att använda tangentbord, handleda eleven i att småningom börja planera och strukturera texter samt lära känna de grundläggande färdigheterna i rättstavning och övriga skriftspråkskonventioner Att förstå språk, litteratur och kultur 1 M12 sporra eleven att utveckla sin språkliga medvetenhet gällande talat och skrivet språk och sin kunskap om grundläggande språkbegrepp 2 M12 sporra eleven att utveckla sin språkliga medvetenhet gällande talat och skrivet språk och sin kunskap om grundläggande språkbegrepp samt handleda eleven i att göra iakttagelser av språk och språkbruk och bli medveten om hur det egna språkbruket påverkar andra 1 M13 uppmuntra eleven att lyssna till och själv läsa litteratur för barn, att hitta intressant läsning och utveckla sitt läsintresse och använda sig av bibliotek K1 Förmåga att tänka o. lära sig K4 Multilitteracitet K5 Digital kompetens I3 Eleven lär sig att forma och skriva textade gemener och versaler för hand samt att använda tangentbord och skriva digitalt. Hen lär sig grundläggande skrivregler såsom mellanrum mellan ord, mening och skiljetecken samt användningen av versal i början av en mening och i namn. Eleven övar rättstavning med hjälp av läsning och övningar som utvecklar den fonologiska medvetenheten. K1, K4, K5 I3 Eleven lär sig att forma och skriva textade gemener och versaler för hand samt att använda tangentbord och skriva digitalt. Hen lär sig grundläggande skrivregler såsom mellanrum mellan ord, mening och skiljetecken samt användningen av versal i början av en mening och i namn. Eleven övar rättstavning med hjälp av läsning och övningar som utvecklar den fonologiska medvetenheten. K2 Kulturell o. kommunikativ kompetens K4 Multilitteracitet K7 Förmåga att delta, påverka o. bidra till en hållbar framtid I4 Elevens språkliga medvetenhet stärks genom att hen laborerar med talat språk och grundläggande språkliga begrepp samt läser och lyssnar till skrivna texter, såsom litteratur och kultur för barn. K2, K4, K7 I4 Elevens språkliga medvetenhet stärks genom att hen laborerar med talat språk och grundläggande språkliga begrepp samt läser och lyssnar till skrivna texter, såsom litteratur och kultur för barn. Eleven får iaktta det talade språket i dess olika varianter och reflektera kring hur språkanvändningen påverkar andra. K2 Kulturell o. kommunikativ kompetens K3 Vardagskompetens K4 Multilitteracitet I4 Eleven lyssnar, diskuterar och bearbetar många olika slag av texter såsom sagor, berättelser, dikter, serier och annan litteratur i flera olika medier samt bekantar sig med hur biblioteket används. 2 M13 uppmuntra eleven att lyssna till och själv läsa litteratur för barn, att hitta intressant läsning och utveckla sitt läsintresse och använda sig av bibliotek K2, K3, K4 I4 Eleven lyssnar, diskuterar och bearbetar många olika slag av texter såsom sagor, berättelser, dikter, serier och annan litteratur i flera olika medier samt bekantar sig med hur biblioteket används. 1 M14 handleda eleven att uppskatta sin egen och K2, K4, K7 I4 Eleven får bekanta sig med kulturutbudet för barn i

10 andras kultur och språk samt kulturell mångfald 2 M14 handleda eleven att uppskatta sin egen och andras kultur och språk samt kulturell mångfald, ge eleven möjlighet att bekanta sig med olika former av barnkultur och sporra eleven att producera kultur tillsammans med andra närområdet och med olika kultur- och högtidstraditioner. K2, K4, K7 I4 Eleven får bekanta sig med kulturutbudet för barn i närområdet och med olika kultur- och högtidstraditioner och hen arbetar kreativt tillsammans med andra inom olika kulturella uttrycksformer.

11 MATEMATIK I ÅK 1-2 Bedömning av elevens lärande i matematik i årskurs 1 2 Under läsåret är den huvudsakliga uppgiften för bedömningen av lärandet att stödja och främja elevernas matematiska tänkande och kunskapsutveckling inom alla målområden. Bedömningen av matematiklärandet och responsen ska vara uppmuntrande. Eleverna ska sporras att utnyttja sina styrkor och att träna de färdigheter som behöver utvecklas. Eleverna handleds att själva iaktta hur deras eget lärande framskrider. Elevernas kunskapsnivå och förståelse av matematik kan utredas med hjälp av samtal, konkreta hjälpmedel, figurer eller skriftliga alster. De ska ha möjlighet att visa sina framsteg på olika sätt. Det är viktigt att vid sidan av korrekta lösningar även beakta på vilket sätt och hur obehindrat eleven räknar. Centrala föremål för bedömningen och responsen med tanke på lärprocessen i matematik är följande framsteg i förståelsen av talbegreppet och talföljder framsteg i förståelsen av tiosystemet framsteg i hur obehindrat eleven räknar framsteg i förmågan att klassificera kroppar och figurer framsteg i förmågan att använda matematik vid problemlösning Årskurs 1 Mål för undervisningen Betydelse, värderingar och attityder M1 stödja elevens iver och intresse för matematik samt utvecklingen av en positiv självbild och ett gott självförtroende Kompetens som målet anknyter till Innehåll som anknyter till målen Detta mål strävar vi till att inkludera i alla ämnesområden i båda årskurserna. Titta på målen för lärmiljöer och arbetssätt. Finns i slutet av textdelen. 2 M1 stödja elevens iver och intresse för matematik samt utvecklingen av en positiv självbild och ett gott självförtroende K1, K3, K5 Detta mål strävar vi till att inkludera i alla ämnesområden i båda årskurserna. Titta på målen för lärmiljöer och arbetssätt. Finns i slutet av textdelen.

12 Arbetsfärdigheter 1 M2 handleda eleven att utveckla färdigheten att göra matematiska observationer. Detta mål strävar vi till att inkludera i alla ämnesområden i båda årskurserna. 2 M2 handleda eleven att utveckla färdigheten att göra matematiska observationer samt tolka och utnyttja dem i olika situationer. 1 M3 uppmuntra eleven att framföra sina lösningar och slutledningar med konkreta hjälpmedel, figurer och muntligt K4 Detta mål strävar vi till att inkludera i alla ämnesområden i båda årskurserna. Eleverna handleds att använda tal på ett ändamålsenligt sätt i olika situationer: uttrycka antal, ordningstal och mätresultat samt använda talen i räkneoperationer. Detta mål strävar vi till att inkludera i alla ämnesområden i båda årskurserna. 2 M3 uppmuntra eleven att framföra sina lösningar och slutledningar med konkreta hjälpmedel, figurer, muntligt och skriftligt, även med hjälp av digitala verktyg. K2, K4, K5, Detta mål strävar vi till att inkludera i alla ämnesområden i båda årskurserna. 1 M4 handleda eleven att utveckla förmågan att dra slutsatser och lösa problem Detta mål strävar vi till att inkludera i alla ämnesområden i båda årskurserna. 2 M4 handleda eleven att utveckla förmågan att dra slutsatser och lösa problem K1, K4, K6 Detta mål strävar vi till att inkludera i alla ämnesområden i båda årskurserna. Begreppsliga och ämnesspecifika mål 1 M5 handleda eleven att känna igen matematiska begrepp och beteckningar 2 M5 handleda eleven att förstå matematiska begrepp och beteckningar 1 M6 stödja eleven att utveckla förståelsen av talbegreppet och principen för tiosystemet. I1 Eleverna erbjuds möjlighet att finna likheter, skillnader och mönster. De jämför, klassificerar och ordnar samt observerar samband mellan orsak och verkan. K1, K4 I1 4 I2 I räkneoperationer används naturliga tal. Eleverna handleds att förstå sambandet mellan antal, talnamn och sifferbeteckning. Eleverna breddar sin förståelse av tal genom att räkna, observera och uppskatta antal. Eleverna undersöker egenskaper hos tal samt lär sig uppdelningarna av talen Eleverna utforskar principen för tiosystemet med hjälp av konkreta modeller.

13 Eleverna breddar sin förståelse inom talområdet M6 stödja eleven att utveckla förståelsen av talbegreppet och principen för tiosystemet. K1, K4 I2I räkneoperationer används naturliga tal. Målet är att eleverna behärskar sambandet mellan antal, talnamn och sifferbeteckning. Eleverna breddar sin förståelse av tal genom att räkna, observera och uppskatta antal. Förmågan att se talföljder, att jämföra och ordna tal övas. Eleverna undersöker egenskaper hos tal, såsom jämna tal, multiplar och halvering. Eleverna utforskar principen för tiosystemet med hjälp av konkreta modeller. Eleverna breddar sin förståelse inom talområdet M7 introducera eleven i principerna för de grundläggande räkneoperationerna 2 M7 introducera eleven i principerna för de grundläggande räkneoperationerna och deras egenskaper I2 Eleverna handleds med hjälp av konkreta exempel att förstå principerna för addition och subtraktion K1, K4 I2 Eleverna handleds med hjälp av konkreta exempel att förstå begreppet multiplikation och lär sig multiplikationstabellerna för talen 1 5 och 10. Grunden för förståelse av division och sambandet mellan multiplikation och division läggs. Man utnyttjar kommutativitet vid multiplikation och introduceras i associativitet vid multiplikation. Grunden för begreppet bråk läggs genom att dela det hela i lika stora delar. 1 M8 handleda eleven att utveckla grundläggande räknefärdigheter med naturliga tal samt att använda huvudräkningsstrategier I2 Elevernas kunskaper i addition och subtraktion utvecklas inom talområdet Man övar olika huvudräkningsstrategier för att utveckla elevernas räknefärdigheter. Addition och subtraktion konkretiseras med hjälp av tillämpningar i olika situationer. Eleverna lär sig att utnyttja principerna för kommutativitet och associativitet i addition. 2 M8 handleda eleven att utveckla flytande grundläggande räknefärdigheter med naturliga tal samt att använda olika huvudräkningsstrategier K1, K4 I2Elevernas kunskaper i addition och subtraktion utvecklas inom talområdet Man övar olika huvudräkningsstrategier för att utveckla elevernas räknefärdigheter. Addition och subtraktion konkretiseras med hjälp av tillämpningar i olika situationer. Eleverna lär sig att utnyttja principerna för kommutativitet och associativitet i addition. 1 M9 introducera eleven i geometriska former I3 Elevernas förmåga att uppfatta den tredimensionella omgivningen

14 utvecklas. Eleverna övar sig att använda riktnings- och lägesbegrepp. 2 M9 introducera eleven i geometriska former och handleda eleven att uppfatta deras egenskaper 1 M10 handleda eleven att bekanta sig med principen för mätning Kroppar och plana figurer studeras tillsammans. Eleverna övar sig att känna igen, bygga och rita. De handleds att hitta och nämna egenskaper hos kroppar och figurer. K1, K4, K5 I3 Elevernas förmåga att uppfatta den tredimensionella omgivningen och plangeometrin i den utvecklas. Eleverna övar sig att använda riktnings- och lägesbegrepp. Kroppar och plana figurer studeras tillsammans. Eleverna övar sig att känna igen, bygga och rita. De handleds att hitta och nämna egenskaper som också utgör grund för klassificering av kroppar och plana figurer. I3 Eleverna övar och handleds att inse mätningens principer. Man behandlar storheterna längd och tid och övar sig att använda motsvarande måttenheter. De centrala måttenheterna är meter och centimeter. Eleverna övar klockslag. 2 M10 handleda eleven att förstå principen för mätning K1, K4 I3 Eleverna övar och handleds att inse mätningens principer. Man behandlar storheterna längd, massa, volym och tid och övar sig att använda motsvarande måttenheter. De centrala måttenheterna är meter och centimeter, kilogram och gram samt liter och deciliter. Eleverna övar klockslag och tidsenheter. 1 M11 introducera eleven i tabeller och diagram I4 Eleverna lär sig samla och registrera information om intressanta ämnesområden. De utarbetar och tolkar enkla tabeller och stapeldiagram. 2 M11 introducera eleven i tabeller och diagram K4, K5 I4 Eleverna lär sig samla och registrera information om intressanta ämnesområden. De utarbetar och tolkar enkla tabeller och stapeldiagram. 1 M1 lära eleven att följa stegvisa instruktioner I1 Eleverna får kunskap om programmeringens grunder genom att lära sig att följa stegvisa instruktioner. 2 M12 lära eleven att skapa stegvisa instruktioner och att följa dem K1, K2, K4, K5 I1 Eleverna får kunskap om programmeringens grunder genom att skapa stegvisa instruktioner som också testas.

15 OMGIVNINGSLÄRA I ÅK 1-2 Bedömning av elevens lärande i omgivningslära i årskurs 1 2 Att dela in lärostoffet i helheter med egna mål och bedömningsgrunder stödjer en mångsidig bedömning. Konstruktiv respons, frågor och konkreta utvecklingsförslag bidrar till att arbetet framskrider. Positiv respons och uppmuntran stärker elevernas motivation och ökar deras intresse för att utforska sin omgivning. Eleverna ska ges möjligheter att visa sina kunskaper och färdigheter på många olika sätt, inte endast skriftligt. I slutet av helheten bedöms hur väl de överenskomna målen uppnåtts. Eleverna ska öva sig att observera sitt eget lärande och sin aktivitet. Elevernas värderingar, attityder, hälsobeteende, sociala färdigheter, temperament eller andra personliga egenskaper är inte föremål för bedömningen. Centrala föremål för bedömningen och responsen med tanke på lärprocessen i omgivningslära är följande - framsteg i förmågan att undersöka, agera och röra sig i närmiljön - framsteg i förmågan att iaktta och observera - framsteg i förmågan att agera tryggt och säkert - framsteg i förmågan att arbeta i grupp. Årskurs Mål för undervisningen Kompetens som målet anknyter till Innehåll som anknyter till målen Betydelse, värderingar och attityder 1 M1 ge eleven möjligheter att ge utlopp för sin naturliga nyfikenhet och hjälpa eleven att inse att innehållet i omgivningsläran är viktigt för hen 2 M1 ge eleven möjligheter att ge utlopp för sin naturliga nyfikenhet och hjälpa eleven att inse att innehållet i omgivningsläran är viktigt för hen 1 M2 uppmuntra eleven att glädjas över sitt lärande i omgivningsläran, de egna kunskaperna och nya K1 Förmåga att tänka och lära sig I1-I6 Detta mål eftersträvas i varje innehåll genom alla årskurser I1 I6 Detta mål eftersträvas i varje innehåll genom alla årskurser I1- I6 Detta mål eftersträvas i varje innehåll genom alla årskurser

16 utmaningar samt att öva sig att arbeta långsiktigt 2 M2 uppmuntra eleven att glädjas över sitt lärande i omgivningsläran, de egna kunskaperna och nya utmaningar samt att öva sig att arbeta långsiktigt K6 Arbetslivs-kompetens och entreprenörskap K1 Förmåga att tänka och lära sig K6 Arbetslivs-kompetens och entreprenörskap I1 I6 Detta mål eftersträvas i varje innehåll genom alla årskurser 1 M3 stödja eleven att utveckla känsla för miljön och handleda eleven att agera på ett hållbart sätt i närmiljön och i skolan K3Vardagskompetens K7 Förmåga att delta, påverka och bidra till en hållbar framtid I1- I6 Detta mål eftersträvas i varje innehåll genom alla årskurser I6 -att främja välbefinnandet i den närmaste omgivningen och i skolan -man funderar på vilken betydelse de egna handlingarna har för en själv, andra människor samt den närmaste omgivningen -ta hand om sina egna och gemensamma saker och utrymmen -minska mängden avfall samt att återvinna och sortera avfall 2 M3 stödja eleven att utveckla känsla för miljön och handleda eleven att agera på ett hållbart sätt i närmiljön och i skolan Undersöknings- och arbetsfärdigheter 1 M4 handleda eleven att undersöka, röra sig och göra utflykter i sin närmiljö K3 Vardagskompetens K7 Förmåga att delta, påverka och bidra till en hållbar framtid K3 Vardagskompetens I1 I6 Detta mål eftersträvas i varje innehåll genom alla årskurser I6 -att främja välbefinnandet i den närmaste omgivningen och i skolan -man funderar på vilken betydelse de egna handlingarna har för en själv, andra människor samt den närmaste omgivningen -ta hand om sina egna och gemensamma saker och utrymmen -minska mängden avfall samt att återvinna och sortera avfall I2-I4, I6 Detta mål eftersträvas i alla ovannämnda innehåll genom alla årskurser

17 2 M4 handleda eleven att undersöka, röra sig och göra utflykter i sin närmiljö K3 Vardagskompetens I2 I4, I6 Detta mål eftersträvas i alla ovannämnda innehåll genom alla årskurser 1 M5 uppmuntra eleven att undra och ställa frågor samt använda gemensamma reflektioner som utgångspunkt för små undersökningar och andra aktiviteter K1Förmåga att tänka och lära sig K7 Förmåga att delta, påverka och bidra till en hållbar framtid I1-I6 Detta mål eftersträvas i varje innehåll genom alla årskurser 2 M5 uppmuntra eleven att undra och ställa frågor samt använda gemensamma reflektioner som utgångspunkt för små undersökningar och andra aktiviteter K1Förmåga att tänka och lära sig K7 Förmåga att delta, påverka och bidra till en hållbar framtid I1 I6 Detta mål eftersträvas i varje innehåll genom alla årskurser 1 M6 handleda eleven att göra iakttagelser och experiment i skolan och närmiljön med hjälp av olika sinnen och enkla undersökningsredskap K1 Förmåga att tänka och lära sig K4 Multilitteracitet I1 I6 I4 - Småskaliga experiment och undersökningar (t.ex. naturfenomen och växtens tillväxt) 2 M6 handleda eleven att göra iakttagelser och experiment i skolan och närmiljön med hjälp av olika sinnen och enkla undersökningsredskap samt att presentera sina resultat på olika sätt 1 M7 handleda eleven att mångsidigt beskriva, jämföra organismer, livsmiljöer, fenomen, material och situationer samt namnge dessa K1 Förmåga att tänka och lära sig K4 Multilitteracitet K1 Förmåga att tänka och lära sig K4 Multilitteracitet I1 I6 I4 -småskaliga experiment och undersökningar (t.ex naturfenomen och växtens tillväxt) forskningens olika skeden, hypotes, experiment samt rapportering (t.ex genom att rita) I1 - I3 -närmiljöns organismer och deras livsmiljöer i olika naturmiljöer och byggda miljöer -naturen under olika årstider

18 I4 -I6 2 M7 handleda eleven att mångsidigt beskriva, jämföra och klassificera organismer, livsmiljöer, fenomen, material och situationer samt namnge dessa K1 Förmåga att tänka och lära sig K4 Multilitteracitet I1 - I3 -närmiljöns organismer samt deras klassificering och livsmiljöer i naturmiljöer och byggda miljöer -väderfenomen I4 -I6 1 M8 vägleda eleven att agera på ett tryggt och säkert sätt, följa givna anvisningar och förstå motiveringarna för dem 2 M8 vägleda eleven att agera på ett tryggt och säkert sätt, följa givna anvisningar och förstå motiveringarna för dem K3 Vardagskompetens K3 Vardagskompetens I1-I6 I2 -gott uppförande - att röra sig på ett säkert sätt i närmiljön och trafiken -förebygga mobbning -klara grundläggande egenvård i vardagen och söka hjälp -respektera fysisk integritet -säkerhetsfärdigheter och -anvisningar i skolan och hemmet I1 I6 I2 -gott uppförande - att röra sig på ett säkert sätt i närmiljön och trafiken -förebygga mobbning -klara grundläggande egenvård i vardagen och söka hjälp -respektera fysisk integritet -säkerhetsfärdigheter och -anvisningar i skolan och hemmet 1 M9 handleda eleven att på ett mångsidigt sätt bekanta sig med vardagsteknik samt uppmuntra eleverna att tillsammans pröva, upptäcka, bygga och skapa nytt K3Vardagskompetens K1Förmåga att tänka och lära sig K5 Digital kompetens I2, I4, I6 Detta mål eftersträvas i alla innehåll genom alla årskurser

19 2 M9 handleda eleven att på ett mångsidigt sätt bekanta sig med vardagsteknik samt uppmuntra eleverna att tillsammans pröva, upptäcka, bygga och skapa nytt K3Vardagskompetens K1Förmåga att tänka och lära sig K5 Digital kompetens I2, I4, I6 Detta mål eftersträvas i varje innehåll genom alla årskurser 1 M10 handleda eleven att träna sin förmåga att arbeta i grupp och sina emotionella färdigheter samt att stärka respekten för sig själv och andra 2 M10 handleda eleven att träna sin förmåga att arbeta i grupp och sina emotionella färdigheter samt att stärka respekten för sig själv och andra K2 Kulturell och kommunikativ kompetens K3 Vardagskompetens K2 Kulturell och kommunikativ kompetens K3 Vardagskompetens I1-I6 I1 -emotionella färdigheter -psykiskt välbefinnande -att respektera sig själv och andra I2 -samarbetsförmåga och att fungera i grupp -gott uppförande I5 -man funderar över vad som gör en människa glad och på gott humör I1-I6 I1 -emotionella färdigheter -psykiskt välbefinnande -att respektera sig själv och andra I2 -samarbetsförmåga och att fungera i grupp -gott uppförande I5 -man funderar över vad som gör en människa glad och på gott humör 1 M11 handleda eleven att träna informations- och kommunikationsteknik för att söka information K5 Digital kompetens K4 Multilitteracitet I1-I6 Detta mål eftersträvas i varje innehåll genom alla årskurser 2 M11 handleda eleven att använda informations- och K5 Digital kompetens K4 kommunikationsteknik för att söka information samt Multilitteracitet för att dokumentera och presentera observationer I1 I6 Detta mål eftersträvas i varje innehåll genom alla årskurser

20 Kunskap och förståelse 1 M12 handleda eleven att strukturera omgivningen, den mänskliga verksamheten och fenomen som förekommer i den med hjälp av begrepp inom de olika ämnesområdena i omgivningslära K1 Förmåga att tänka och lära sig I1-I6 I2 -vardagliga situationer, t.ex att klä sig enligt väderlek I3 -naturen under olika årstider,dygnet, veckodagarna och månaderna I6 -bekanta sig med den egna hembygden 2 M12 handleda eleven att strukturera omgivningen, den mänskliga verksamheten och fenomen som förekommer i den med hjälp av begrepp inom de olika ämnesområdena i omgivningslära 1 M13 hjälpa eleven att förstå enkla bilder, modeller och kartor som beskriver omgivningen K1 Förmåga att tänka och lära sig K4 Mulitilitteracitet K1 Förmåga att tänka och lära sig I1 I6 I2 -vardagliga situationer, t.ex. att klä sig enligt väderlek I3 -dygnet, veckodagarna och månaderna -närmiljöer -naturmiljö och byggdmiljö -väder som fenomen I6 -få kunskap om den egna hembygden och dess betydelse I1-I6 I2 -trafikmärken och säkerhetsanvisningar I3 -att läsa kartan 2 M13 hjälpa eleven att förstå enkla bilder, modeller och kartor som beskriver omgivningen K4 Multilitteracitet K1 Förmåga att tänka och lära sig I1-I6 I2 -trafikmärken och säkerhetsanvisningar I3 -skapa en gårdskarta

21 1 M14 uppmuntra eleven att uttrycka sig och öva sig att motivera sina åsikter K2 Kulturell och kommunikativ kompetens K4 Multilitteracitet I1-I6 Detta mål eftersträvas i varje innehåll genom alla årskurser 2 M14 uppmuntra eleven att uttrycka sig och öva sig att motivera sina åsikter K2 Kulturell och kommunikativ kompetens K4 Multilitteracitet I1 I6 Detta mål eftersträvas i varje innehåll genom alla årskurser 1 M15 handleda eleven att reflektera över faktorer som främjar växande och utveckling, hälsa och välbefinnande samt de grundläggande förutsättningarna för liv K3 Vardagskompetens I1 -den egna åldersgruppens växande och utveckling I5 -de grundläggande förutsättningarna för liv - näring, vatten, luft, värme och omsorg -vardagliga hälsovanor 2 M15 handleda eleven att reflektera över faktorer som främjar växande och utveckling, hälsa och välbefinnande samt de grundläggande förutsättningarna för liv K3 Vardagskompetens I1-I5 I1 -mänskokroppens olika delar och livsfunktioner I5 -näringsproduktion och ursprung -vardagliga hälsovanor

22 RELIGION I ÅK 1-2 Bedömningen av elevens lärande i religion i årskurs 1 2 Bedömningen av lärande ska vara handledande och uppmuntrande. Mångsidig respons ges i samband med arbetet och gemensamma diskussioner. Responsen ska utveckla elevernas samarbetsförmåga och uppmuntra dem att uttrycka sina tankar. Eleverna ska i undervisningen ges utrymme och uppmuntras att ifrågasätta och ställa frågor samt att motivera sina åsikter och lyssna på andras synpunkter. Mångsidiga arbetssätt ger eleverna möjligheter att visa och själva ge akt på sina framsteg och kunskaper. Centrala föremål för bedömningen och responsen med tanke på lärprocessen i religion är följande - framsteg i att känna igen och namnge fenomen som rör livsåskådning i sin närmiljö - framsteg i förmågan att arbeta i grupp - framsteg i förmågan att uttrycka tankar och lyssna på andra. Årskurs Mål för undervisningen Kompetens som målet anknyter till Innehåll som anknyter till målen 1 M1 väcka elevens intresse för religionsundervisningen och handleda eleven att förstå sin egen familjs religiösa och konfessionella bakgrund 2 M1 väcka elevens intresse för religionsundervisningen och handleda eleven att förstå sin egen familjs religiösa och konfessionella bakgrund K2, K4 I1: Eleverna bekantar sig med historia, religion och livsåskådning i den egna familjen och släkt, olika slag av familjer I2: man bekantar sig med religioner som förekommer i skolan och närmiljön, I3: Respekt för livet och för människovärdet K2, K4 I1: Eleverna bekantar sig med historia, religion och livsåskådning i den egna familjen och släkt, olika slag av familjer I2: man bekantar sig med religioner som förekommer i skolan och närmiljön, I3: Respekt för livet och för människovärdet 1 M2 vägleda eleven att få insikt i centrala begrepp, berättelser och symboler i religionen i fråga K1 I1: Eleverna bekantar sig med centrala begrepp och symboler inom kristendomen och församlingen, den kristna gudsbilden.

23 2 M2 vägleda eleven att få insikt i centrala begrepp, berättelser och symboler i religionen i fråga K1 I1: Eleverna bekantar sig med centrala begrepp och symboler inom kristendomen och församlingen, den kristna gudsbilden. 1 M3 handleda eleven att utforska det religiösa året, religiösa högtider och seder 2 M3 handleda eleven att utforska det religiösa året, religiösa högtider och seder 1 M4 sporra eleven att lära känna seder och högtider i religioner och livsåskådningar som förekommer i klassen, skolan och närmiljön 2 M4 sporra eleven att lära känna seder och högtider i religioner och livsåskådningar som förekommer i klassen, skolan och närmiljön 1 M5 uppmuntra eleven att identifiera och uttrycka sina tankar och känslor K2, K7 I1: Eleverna bekantar med kyrkoårets centrala högtider, jul och påsk och de traditioner, psalmer och musik som anknyter till kyrkoåret och barndomen, kyrkobyggnaden. Livets högtider inom kristendomen, deras innehåll och innebörd. K2, K7 I1: Eleverna bekantar med kyrkoårets centrala högtider, jul och påsk och de traditioner, psalmer och musik som anknyter till kyrkoåret och barndomen, kyrkobyggnaden. Livets högtider inom kristendomen, deras innehåll och innebörd. K2, K3, K7 I2: Eleverna bekantar sig med religioner som förekommer i skolan och närmiljön, deras centrala högtider och seder. K2, K3, K7 I2: Eleverna bekantar sig med religioner som förekommer i skolan och närmiljön, deras centrala högtider och seder. K2, K6, K7 I1: Att diskutera utgående från den egna religonen och livsåskådning, I3: Man uppmuntrar eleven att identifiera och uttrycka sina känslor och att leva sig in i andras situation och acceptera olikheter. 2 M5 uppmuntra eleven att identifiera och uttrycka sina tankar och känslor 1 M6 vägleda eleven att handla rättvist, leva sig in i andras situation och att respektera andras tankar och övertygelser samt mänskliga rättigheter K2, K6, K7 I1: Att diskutera utgående från den egna religonen och livsåskådning, I3: Man uppmuntrar eleven att identifiera och uttrycka sina känslor och att leva sig in i andras situation och acceptera olikheter. K2, K6, K7 I1: Man uppmärksammar eleverna på att det finns olika slag av familjer, I2: Man bekantar sig med religioner som förekommer i skolan och närmiljön. Kristendomens mångfald och irreligiositet behandlas, I3: Man uppmuntrar eleven att leva sig in i andras situation, FN:s konvention om barnets rätttigheter och Den

24 gyllene regeln. 2 M6 vägleda eleven att handla rättvist, leva sig in i andras situation och att respektera andras tankar och övertygelser samt mänskliga rättigheter 1 M7 handleda eleven att tänka etiskt och att inse vad det innebär att ta ansvar för sig själv, sin grupp, miljön och naturen K2, K6, K7 I1: Man uppmärksammar eleverna på att det finns olika slag av familjer, I2: Man bekantar sig med religioner som förekommer i skolan och närmiljön. Kristendomens mångfald och irreligiositet behandlas, I3: Man uppmuntrar eleven att leva sig in i andras situation, FN:s konvention om barnets rätttigheter och Den gyllene regeln. K3, K7 I3: I undervisningen behandlas betydelsen av respekt för livet och för människovärdet. Eleverna reflekterar över egna handlingar och konsekvenserna av dem samt ansvaret för andra människor, miljön och naturen. Etisk reflektion och bibliska berätttelser som anknyter till dem. 2 M7 handleda eleven att tänka etiskt och att inse vad det innebär att ta ansvar för sig själv, sin grupp, miljön och naturen K3, K7 I3: I undervisningen behandlas betydelsen av respekt för livet och för människovärdet. Eleverna reflekterar över egna handlingar och konsekvenserna av dem samt ansvaret för andra människor, miljön och naturen. Etisk reflektion och bibliska berätttelser som anknyter till dem. 1 M8 ge eleven möjligheter att öva sig att framföra och motivera sina åsikter samt att lyssna på och förstå olika åsikter K1, K5, K6, K7 I1: Egen religion och livsåskådning, I3: Man reflekterar över livsfrågor och bekantar sig med det kristna perspektivet på dessa. Man reflekterar över frågor som hör samman med elevernas vardag och anknyter dem till bibliska berättelser. 2 M8 ge eleven möjligheter att öva sig att framföra och motivera sina åsikter samt att lyssna på och förstå olika åsikter K1, K5, K6, K7 I1: Egen religion och livsåskådning, I3: Man reflekterar över livsfrågor och bekantar sig med det kristna perspektivet på dessa. Man reflekterar över frågor som hör samman med elevernas vardag och anknyter dem till bibliska berättelser.

25 LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP I ÅK 1-2 Bedömning av elevens lärande i livsåskådningskunskap i årskurs 1 2 Bedömningen av lärande ska vara handledande och uppmuntrande. Mångsidig respons ges i samband med arbetet och gemensamma diskussioner. Bedömningen ska stödja och stärka elevernas delaktighet och självförtroende. Responsen ska utveckla elevernas samarbetsförmåga och uppmuntra dem att uttrycka sina tankar. Eleverna ska i undervisningen ges utrymme och uppmuntras att ifrågasätta och ställa frågor samt att motivera sina åsikter och lyssna på andras synpunkter. Mångsidiga arbetssätt ger eleverna möjligheter att visa och själva ge akt på sina framsteg och kunskaper. Centrala föremål för bedömningen och responsen med tanke på lärprocessen i livsåskådningskunskap är följande - framsteg i att känna igen och namnge fenomen som rör livsåskådning i sin närmiljö - framsteg i förmågan att arbeta i grupp - framsteg i förmågan att uttrycka tankar och att lyssna på andra. Årskurs Mål för undervisningen Kompetens som målet anknyter till Innehåll som anknyter till målen 1 M1 vägleda eleven att lyssna på andra elevers åsikter och tankar I1 - Eleverna tränar samtalsfärdigheter genom att lära sig lyssna på andra med respekt - Övar sig att uttrycka sig tydligt. - Vänskap; Hur är jag som vän? Hur är en bra vän? I2 - Eleverna reflekterar över olika sätt att leva och tänka. I3 - Eleverna fördjupar sig i grunderna för att leva tillsammans empati

26 M1 vägleda eleven att lyssna på andra elevers åsikter och tankar 1 M2 uppmuntra eleven att uttrycka sina egna tankar och känslor på olika sätt 2 M2 uppmuntra eleven att uttrycka sina egna tankar och känslor på olika sätt 1 M3 vägleda eleven att värdesätta sina egna och andras tankar K1, K2, K4 I1 - Tillsammans undersöker man vad vänskap innefattar och betyder i barns liv. - Rätt och fel, regler - Ansvar och frihet I2 - Eleverna reflekterar över olika sätt att leva och tänka. I3 - Eleverna fördjupar sig i grunderna för att leva tillsammans - Vänskap I2 - Eleverna reflekterar över frågan Vem är jag? och olika sätt att leva och tänka. K1, K2,K7 I2 - Tillsammans undersöker man olika livsstilar, särskilt sådana som anknyter till elevens egen hem- och kulturbakgrund. I1 - Eleverna tränar samtalsfärdigheter genom att lära sig lyssna på andra med respekt och genom att öva att uttrycka sig tydligt. 2 M3 vägleda eleven att värdesätta sina egna och andras tankar K1, K2, K7 I1 - De reflekterar tillsammans över betydelsen av gott handlande, rätt och fel och att skilja mellan dem samt på människans godhet. - Tillsammans undersöker man vad vänskap innefattar och betyder i barns liv. - Ansvar och frihet

27 1 2 M4 främja elevens förmåga att ställa frågor och framföra motiverade argument K1, K2, K7 I1 - Eleverna tränar att uttrycka sig tydligt. I2 - Eleverna reflekterar över frågan Vem är jag? - Eleverna reflekterar över olika sätt att leva och tänka. I3 - Eleverna undersöker betydelsen av regler, förtroende, ärlighet och uppriktighet i olika vardagliga situationer och miljöer i sitt liv. - De stiftar inledningsvis bekantskap med barnets rättigheter och barnets ställning i olika samhällen. I4 - Eleverna undersöker olika levnadssätt i världen och reflekterar samtidigt över livets förgänglighet. - Tillsammans fördjupar man sig i berättelser om världens uppkomst. - Eleverna undersöker sin egen närmiljö och granskar hur de egna valen och handlingarna påverkar miljön. 1 2 M5 vägleda eleven att uppfatta orsak och verkan samt etiska aspekter i vardagliga situationer K1, K3, K4 I1 - De reflekterar tillsammans över betydelsen av gott handlande, rätt och fel och att skilja mellan dem samt på människans godhet. - Tillsammans undersöker man vad vänskap innefattar och betyder i barns liv. - Rätt och fel, regler - Ansvar och frihet I2 - Eleverna reflekterar över olika sätt att leva och tänka.

28 1 M6 uppmuntra eleven att reflektera över skillnaden mellan rätt och fel samt godhet - Tillsammans undersöker man olika livsstilar, särskilt sådana som anknyter till elevens egen hem- och kulturbakgrund. I3 - Regler, avtal, löften, förtroende, ärlighet, gyllene regeln, rätt och fel - Konsekvenser av mitt handlande I4 - Eleverna undersöker sin egen närmiljö och granskar hur de egna valen och handlingarna påverkar miljön. - Vårt ansvar för naturen - Allemansrätten I1 - De reflekterar tillsammans över betydelsen av gott handlande, rätt och fel och att skilja mellan dem samt på människans godhet. 2 M6 uppmuntra eleven att reflektera över skillnaden mellan rätt och fel samt godhet K1, K3, K7 I1 - Tillsammans undersöker man vad vänskap innefattar och betyder i barns liv. - Rätt och fel, regler - Vänskap; Hur är jag som vän? Hur är en bra vän? - Ansvar och frihet I2 - Eleverna reflekterar över frågan Vem är jag? och olika sätt att leva och tänka. - Mångfald som rikedom I3 - Empati - Vänskap - Regler, avtal, löften, förtroende, ärlighet, gyllene regeln, rätt och fel - Konsekvenser av mitt handlande I4 - Vårt ansvar för naturen

ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET MATEMATIK I ÅRSKURS 1-2

ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET MATEMATIK I ÅRSKURS 1-2 ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET MATEMATIK I ÅRSKURS 1-2 Läroämnets uppdrag Uppdraget i undervisningen i matematik är att utveckla ett logiskt, exakt och kreativt matematisk tänkande hos eleverna. Undervisningen

Läs mer

RELIGION (KATOLSK) ÅRSKURS 1 2. Läroämnets uppdrag

RELIGION (KATOLSK) ÅRSKURS 1 2. Läroämnets uppdrag RELIGION (KATOLSK) ÅRSKURS 1 2 Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En religiös och åskådningsmässig allmänbildning innebär kunskaper,

Läs mer

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 Läroämnets uppdrag Uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att sträva efter det goda livet. I livsåskådningskunskapen ses

Läs mer

Mångsidig bedömning i förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen

Mångsidig bedömning i förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen Mångsidig bedömning i förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen LPstöd2016 Modul 2.3 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen Bedömningen baserar sig på synen på lärande Verksamhetskultur

Läs mer

RELIGION 3 6 Läroämnets uppdrag I årskurserna 3 6 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 3 6

RELIGION 3 6 Läroämnets uppdrag I årskurserna 3 6 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 3 6 RELIGION 3 6 Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En religiös och åskådningsmässig allmänbildning innebär kunskaper, färdigheter

Läs mer

BILAGA 3 MÅL, INNEHÅLL OCH BEDÖMNINGEN AV ELEVENS LÄRANDE I UNDERVISNING I ELEVENS EGET MODERSMÅL SOM KOMPLETTERAR DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN

BILAGA 3 MÅL, INNEHÅLL OCH BEDÖMNINGEN AV ELEVENS LÄRANDE I UNDERVISNING I ELEVENS EGET MODERSMÅL SOM KOMPLETTERAR DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN BILAGA 3 MÅL, INNEHÅLL OCH BEDÖMNINGEN AV ELEVENS LÄRANDE I UNDERVISNING I ELEVENS EGET MODERSMÅL SOM KOMPLETTERAR DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN Undervisningens uppdrag Enligt Finlands grundlag har alla

Läs mer

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP Läroämnets uppdrag Det centrala uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att hitta ett gott liv. I livsåskådningskunskapen förstås människorna

Läs mer

Lahden kaupunki

Lahden kaupunki Ändringar och kompletteringar som berör undervisningen i A1- språket i årskurs 1 2 i grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen in Lahtis 1.8.2019 2 (9) Sisällys 13. Årskurs 1 2......

Läs mer

Modersmål och litteratur

Modersmål och litteratur Modersmål och litteratur Till läroämnet modersmål och litteratur i Helsingfors stads svenskspråkiga grundskoleundervisning hör tre olika lärokurser: det svenska språket och litteratur, svenska som andra

Läs mer

STÖDMATERIAL Kunskaper som understiger vitsordet åtta

STÖDMATERIAL Kunskaper som understiger vitsordet åtta 1 SVENSKA OCH LITTERATUR Stödmaterial till bedömningskriterierna för vitsordet 8 i slutbedömningen i svenska och litteratur Mål för undervisningen Innehåll Föremål för bedömningen i läroämnet Att kommunicera

Läs mer

RELIGION ÅRSKURS 1 2 Läroämnets uppdrag årskurserna 1 2 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 1 2

RELIGION ÅRSKURS 1 2 Läroämnets uppdrag årskurserna 1 2 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 1 2 RELIGION ÅRSKURS 1 2 Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En religiös och åskådningsmässig allmänbildning innebär kunskaper, färdigheter

Läs mer

FINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information.

FINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information. FINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information. Målet för undervisningen är att stödja eleven att fördjupa de kunskaper

Läs mer

MATEMATIK. Läroämnets uppdrag

MATEMATIK. Läroämnets uppdrag MATEMATIK Läroämnets uppdrag Syftet med undervisning i matematik är att utveckla ett logiskt, exakt och kreativt matematisk tänkande hos eleven. Undervisningen skapar en grund för förståelsen av matematiska

Läs mer

Förmåga att kommunicera i olika kommunikationsmi ljöer. beakta andra i en kommunikationssit uation. använda mångsidiga retoriska uttrycksmedel

Förmåga att kommunicera i olika kommunikationsmi ljöer. beakta andra i en kommunikationssit uation. använda mångsidiga retoriska uttrycksmedel Bedömningskriterier för goda kunskaper (verbal bedömning) eller vitsordet 8 (sifferbedömning) i slutet av årskurs 6 i lärokursen svenska och litteratur Mål för undervisningen Innehåll Föremål för bedömningen

Läs mer

KAPITEL 6 BEDÖMNING AV LÄRANDE

KAPITEL 6 BEDÖMNING AV LÄRANDE Vi önskar att ni i skolorna tar ställning till frågorna i rött. Alla behöver inte göra allt, ni får gärna dela upp arbetet. Svara på det som ni har en åsikt om! KAPITEL 6 BEDÖMNING AV LÄRANDE 6.8 Lokala

Läs mer

Religion (ortodox) Ortodox religion - Läroämnets allmänna beskrivning i årskurserna 1-2. Läroämnets uppdrag

Religion (ortodox) Ortodox religion - Läroämnets allmänna beskrivning i årskurserna 1-2. Läroämnets uppdrag Religion (ortodox) Ortodox religion - Läroämnets allmänna beskrivning i årskurserna 1-2 Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En

Läs mer

BIOLOGI. Läroämnets uppdrag

BIOLOGI. Läroämnets uppdrag 1 BIOLOGI Läroämnets uppdrag Biologiundervisningens uppdrag är att hjälpa eleven förstå livet och dess utveckling, utöka elevens naturkännedom och hjälpa eleven förstå hur ekosystemet fungerar och människans

Läs mer

STÖDMATERIAL FÖR LÄSÅRSBEDÖMNING ÅK 3

STÖDMATERIAL FÖR LÄSÅRSBEDÖMNING ÅK 3 STÖDMATERIAL FÖR LÄSÅRSBEDÖMNING ÅK 3 BEDÖMNING UTGÅENDE FRÅN MÅL OCH KRITERIER I den grundläggande utbildningen i Karleby baseras bedömning av lärande, arbete och uppförande samt feedback till eleverna

Läs mer

ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET MATEMATIK I ÅRSKURS

ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET MATEMATIK I ÅRSKURS ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET MATEMATIK I ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag Uppdraget i undervisningen i matematik är att utveckla ett logiskt, exakt och kreativt matematiskt tänkande hos eleverna. Undervisningen

Läs mer

STÖDMATERIAL FÖR LÄSÅRSBEDÖMNING ÅK 4

STÖDMATERIAL FÖR LÄSÅRSBEDÖMNING ÅK 4 STÖDMATERIAL FÖR LÄSÅRSBEDÖMNING ÅK 4 BEDÖMNING UTGÅENDE FRÅN MÅL OCH KRITERIER I den grundläggande utbildningen i Karleby baseras bedömning av lärande, arbete och uppförande samt feedback till eleverna

Läs mer

DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS. Annika Lassus Vasa övningsskola

DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS. Annika Lassus Vasa övningsskola DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS Annika Lassus Vasa övningsskola alassus@abo.fi Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språkstudierna ger underlag för att forma

Läs mer

GYMNASTIK ÅRSKURS 1 2

GYMNASTIK ÅRSKURS 1 2 GYMNASTIK ÅRSKURS 1 2 Läroämnets uppdrag Uppdraget i gymnastikundervisningen är att påverka elevernas välbefinnande genom att stödja den fysiska, sociala och psykiska funktionsförmågan och en positiv inställning

Läs mer

MUSIK. Läroämnets uppdrag

MUSIK. Läroämnets uppdrag 1 MUSIK Läroämnets uppdrag Musikundervisningens uppdrag är att skapa förutsättningar för mångsidig musikalisk aktivitet och ett aktivt kulturellt deltagande. Undervisningen hjälper eleven tolka musikens

Läs mer

Mål för lärmiljöer och arbetssätt i A-lärokursen i modersmålsinriktad finska i årskurs 2 6

Mål för lärmiljöer och arbetssätt i A-lärokursen i modersmålsinriktad finska i årskurs 2 6 FINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 2 6 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare.

Läs mer

Årskurserna 7 9. Läroämnets uppdrag

Årskurserna 7 9. Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag Årskurserna 7 9 Undervisningen i religion har som uppdrag att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En religiös och livsåskådningsmässig allmänbildning innebär

Läs mer

STÖDMATERIAL Kunskapskrav som understiger vitsordet åtta

STÖDMATERIAL Kunskapskrav som understiger vitsordet åtta 1 BIOLOGI Stödmaterial till bedömningskriterierna för vitsordet 8 i slutbedömningen i biologi. Mål för undervisningen Innehåll Föremål för bedömningen i läroämnet Biologisk kunskap och förståelse M1 hjälpa

Läs mer

HÄLSOKUNSKAP ÅRSKURS 7-9. Centralt innehåll som anknyter till målen för hälsokunskap i årskurs 7 9

HÄLSOKUNSKAP ÅRSKURS 7-9. Centralt innehåll som anknyter till målen för hälsokunskap i årskurs 7 9 HÄLSOKUNSKAP ÅRSKURS 7-9 Centralt innehåll som anknyter till målen för hälsokunskap i årskurs 7 9 Utgående från målen ska man skapa undervisningshelheter som framskrider i takt med åldern. Undervisningshelheterna

Läs mer

DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS. Annika Lassus, alassus@abo.fi Vasa övningsskola

DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS. Annika Lassus, alassus@abo.fi Vasa övningsskola DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS Annika Lassus, alassus@abo.fi Vasa övningsskola Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet

Läs mer

NYA PI OCH LÄROPLANSGRUNDERNA

NYA PI OCH LÄROPLANSGRUNDERNA NYA PI OCH LÄROPLANSGRUNDERNA Läromedlet Nya Pi för årskurs 7 9 följer den nya läroplanen. Serien erbjuder alla elever utmaningar på deras egen kunskapsnivå och positiva matematikupplevelser. Nya Pi uppmuntrar

Läs mer

Läroplanens mål. Målen för eleverna i grundskolan är i läroplanen uppdelad i mål att sträva mot och mål att uppnå.

Läroplanens mål. Målen för eleverna i grundskolan är i läroplanen uppdelad i mål att sträva mot och mål att uppnå. Läroplanens mål Målen för eleverna i grundskolan är i läroplanen uppdelad i mål att sträva mot och mål att uppnå. Mål att sträva mot är det som styr planeringen av undervisningen och gäller för alla årskurser.

Läs mer

SAMHÄLLSLÄRA. Läroämnets uppdrag

SAMHÄLLSLÄRA. Läroämnets uppdrag SAMHÄLLSLÄRA Läroämnets uppdrag Syftet med undervisningen i samhällslära är att stödja elevens tillväxt till en aktiv, ansvarsfull och företagsam person. Elevens vägleds att agera enligt demokratins värden

Läs mer

RELIGION. Läroämnets uppdrag

RELIGION. Läroämnets uppdrag RELIGION Läroämnets uppdrag Religionsundervisningens uppdrag är att ge eleven en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. Undervisningen ska göra eleven förtrogen med den religion som studeras

Läs mer

SAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 7-9

SAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 7-9 SAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag Uppdraget i undervisningen i samhällslära är att stödja elevernas utveckling till aktiva, ansvarsfulla och företagsamma medborgare. Eleverna ska vägledas att

Läs mer

KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL. 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag

KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL. 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag Varje skola som ger grundläggande utbildning har som uppdrag att undervisa och fostra. Det innebär

Läs mer

A-Finska åk 7-9 Läroämnets uppdrag

A-Finska åk 7-9 Läroämnets uppdrag A-Finska åk 7-9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare. Språkstudierna främjar utvecklingen

Läs mer

RELIGION (KATOLSK) 3 6

RELIGION (KATOLSK) 3 6 RELIGION (KATOLSK) 3 6 Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En religiös och åskådningsmässig allmänbildning innebär kunskaper, färdigheter

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

BILDKONST. Läroämnets uppdrag

BILDKONST. Läroämnets uppdrag 1 BILDKONST Läroämnets uppdrag Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleven till att genom konsten utforska och uttrycka en verklighet av kulturell mångfald. Elevens identiteter byggs

Läs mer

FINSKA SOM ANDRA INHEMSKA SPRÅK, A-LÄROKURS I ÅRSKURS 2-6. Läroämnets uppdrag

FINSKA SOM ANDRA INHEMSKA SPRÅK, A-LÄROKURS I ÅRSKURS 2-6. Läroämnets uppdrag FINSKA SOM ANDRA INHEMSKA SPRÅK, A-LÄROKURS I ÅRSKURS 2-6 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare.

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i en förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

GYMNASTIK ÅRSKURS 3-6

GYMNASTIK ÅRSKURS 3-6 GYMNASTIK ÅRSKURS 3-6 Allmänt Uppdraget i gymnastikundervisningen är att påverka elevernas välbefinnande genom att stödja den fysiska, sociala och psykiska funktionsförmågan och en positiv inställning

Läs mer

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Regeringsredovisning: förslag till text i Lsam11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Undervisningen

Läs mer

BILDKONST. Läroämnets uppdrag

BILDKONST. Läroämnets uppdrag 1 BILDKONST Läroämnets uppdrag Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleven till att genom konsten utforska och uttrycka en verklighet av kulturell mångfald. Elevens identiteter byggs

Läs mer

SAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 4-6

SAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 4-6 SAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 4-6 Läroämnets uppdrag Uppdraget i undervisningen i samhällslära är att stödja elevernas utveckling till aktiva, ansvarsfulla och företagsamma medborgare. Eleverna ska vägledas att

Läs mer

A-Finska åk 7-9. Läroämnets uppdrag

A-Finska åk 7-9. Läroämnets uppdrag A-Finska åk 7-9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare. Språkstudierna främjar utvecklingen

Läs mer

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola Regeringsredovisning: förslag till text i Lspec11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola Undervisningen

Läs mer

RELIGION ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag I årskurserna 7 9 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 7 9

RELIGION ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag I årskurserna 7 9 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 7 9 RELIGION ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En religiös och åskådningsmässig allmänbildning innebär kunskaper, färdigheter

Läs mer

Nr Mål för undervisningen Innehåll som anknyter till målen Målet för undervisningen är att Fysisk funktionsförmåga

Nr Mål för undervisningen Innehåll som anknyter till målen Målet för undervisningen är att Fysisk funktionsförmåga GYMNASTIK Läroämnets uppdrag Målet med gymnastikundervisningen är att påverka elevens välbefinnande genom att stöda såväl ett positivt förhållningssätt till den egna kroppen som den fysiska, sociala och

Läs mer

Omgivningslära årskurs 3-6

Omgivningslära årskurs 3-6 Omgivningslära årskurs 3-6 Läroämnets uppdrag I läroämnet omgivningslära integreras ämnesområdena biologi, geografi, fysik, kemi och hälsokunskap. Undervisningen ska omfatta perspektivet för hållbar utveckling.

Läs mer

Läroämnen samt delområden av mångsidig kompetens som utställningens teman anknyter till.

Läroämnen samt delområden av mångsidig kompetens som utställningens teman anknyter till. Tove Jansson Läroämnen samt delområden av mångsidig kompetens som utställningens teman anknyter till. ÅRSKURS 1 2 Mångsidig kompetens: Förmåga att tänka och lära sig (K1): Arbetet ska utgå från elevernas

Läs mer

HUSLIG EKONOMI ÅRSKURS 7 Centralt innehåll som anknyter till målen för hälsokunskap i årskurs 7 9

HUSLIG EKONOMI ÅRSKURS 7 Centralt innehåll som anknyter till målen för hälsokunskap i årskurs 7 9 HUSLIG EKONOMI ÅRSKURS 7 Centralt innehåll som anknyter till målen för hälsokunskap i årskurs 7 9 Läroämnets uppdrag Uppdraget i huslig ekonomi är att stödja eleverna att utveckla kunskaper, färdigheter,

Läs mer

Engelska A2 årskurs 7-9

Engelska A2 årskurs 7-9 Engelska A2 årskurs 7-9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare. Språkstudierna främjar utvecklingen

Läs mer

Ortodox religion åk 7-9. Läroämnets uppdrag

Ortodox religion åk 7-9. Läroämnets uppdrag Ortodox religion åk 7-9 Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En religiös och åskådningsmässig allmänbildning innebär kunskaper,

Läs mer

DE OLIKA LÄROKURSERNA I MODERSMÅL OCH LITTERATUR OCH STUDIER I DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET

DE OLIKA LÄROKURSERNA I MODERSMÅL OCH LITTERATUR OCH STUDIER I DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET SPRÅKPEDAGOGIK Den språkliga utvecklingen startar vid födseln och fortsätter livet ut. Individen tillägnar sig sin kompetens i flera språk i hemmet, i skolan och under fritiden. Den språkliga kompetensen

Läs mer

Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret Sverigetema v. 45 v. 6

Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret Sverigetema v. 45 v. 6 Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret 10-11 Sverigetema v. 45 v. 6 När vi planerat arbetet har vi utgått från: Mål att sträva mot i läroplanen Skolan skall sträva efter att eleven: utveckla

Läs mer

"Vi rör på oss tillsammans och stärker samtidigt självbilden, delaktigheten samt tillämpar lärda färdigheter."

Vi rör på oss tillsammans och stärker samtidigt självbilden, delaktigheten samt tillämpar lärda färdigheter. GYMNASTIK Läroämnets uppdrag Målet med gymnastikundervisningen är att påverka elevens välbefinnande genom att stöda såväl ett positivt förhållningssätt till den egna kroppen som den fysiska, sociala och

Läs mer

SLÖJD ÅRSKURSERNA 3-6

SLÖJD ÅRSKURSERNA 3-6 SLÖJD ÅRSKURSERNA 3-6 Läroämnets uppdrag Läroämnet slöjd har som uppdrag att lära eleverna att behärska en slöjdprocess i sin helhet. Slöjd är ett läroämne där eleverna med hjälp av många olika slags material

Läs mer

Kunskapsmål. F 3 Lilla Järnåkra/Vegaskolan, Lund. Mål att uppnå i slutet av det tredje skolåret. Bild. Engelska. Svenska Svenska som andraspråk

Kunskapsmål. F 3 Lilla Järnåkra/Vegaskolan, Lund. Mål att uppnå i slutet av det tredje skolåret. Bild. Engelska. Svenska Svenska som andraspråk Bild Svenska Svenska som andraspråk Engelska Matematik Kunskapsmål F 3 Lilla Järnåkra/Vegaskolan, Lund NO S0 Idrott & Hälsa Musik Mål att uppnå i slutet av det tredje skolåret Mer information, se www.skolverket.se

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

KAPITEL 6 BEDÖMNING AV LÄRANDE. 6.1 Bedömningens syften och bedömningskultur som stödjer lärande

KAPITEL 6 BEDÖMNING AV LÄRANDE. 6.1 Bedömningens syften och bedömningskultur som stödjer lärande KAPITEL 6 BEDÖMNING AV LÄRANDE 6.1 Bedömningens syften och bedömningskultur som stödjer lärande Enligt lagen om grundläggande utbildning är syftet med bedömningen att handleda och sporra eleven i studierna

Läs mer

Bedömning av elevens lärande och kunnande i den grundläggande utbildningen

Bedömning av elevens lärande och kunnande i den grundläggande utbildningen År Bedömning av elevens lärande och kunnande i den grundläggande utbildningen ÄNDRINGAR OCH KOMPLETTERINGAR I GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN 2014 UTBILDNINGSSTYRELSEN Innehåll Innehåll... 1 6.1. Bedömningens

Läs mer

* har kännedom om det centrala stoffet i den religion som studeras och dess mångfald

* har kännedom om det centrala stoffet i den religion som studeras och dess mångfald ORTODOX RELIGION 3 6 Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En religiös och åskådningsmässig allmänbildning innebär kunskaper, färdigheter

Läs mer

Geografi årskurs 7-9. Läroämnets uppdrag

Geografi årskurs 7-9. Läroämnets uppdrag Geografi årskurs 7-9 Läroämnets uppdrag Uppdraget i geografiundervisningen är att stödja eleverna att skapa sig en världsbild. Eleverna ska vägledas att följa med aktuella händelser i sin närmiljö och

Läs mer

DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET

DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET SPRÅKPEDAGOGIK Den språkliga utvecklingen startar vid födseln och fortsätter livet ut. Individen tillägnar sig sin kompetens i flera språk i hemmet, i skolan och under fritiden.

Läs mer

KEMI. Läroämnets uppdrag

KEMI. Läroämnets uppdrag 1 KEMI Läroämnets uppdrag Syftet med undervisningen i kemi är att stöda eleven i naturvetenskapligt tänkande samt i att skapa sig en världsbild. Undervisningen i kemi hjälper också eleven att förstå betydelsen

Läs mer

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP Läroämnets uppdrag Det centrala uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att hitta ett gott liv. I livsåskådningskunskapen förstås människorna

Läs mer

Bildkonst. Läroämnets uppdrag årskurs 1 2. Allmän beskrivning av läroämnet bildkonst

Bildkonst. Läroämnets uppdrag årskurs 1 2. Allmän beskrivning av läroämnet bildkonst Bildkonst Läroämnets uppdrag årskurs 1 2 Allmän beskrivning av läroämnet bildkonst Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleverna att genom konsten utforska och uttrycka en kulturellt

Läs mer

Läroämnets uppdrag Mål för lärmiljöer och arbetssätt i musik i årskurs 1 2 Handledning, differentiering och stöd i musik i årskurs 1 2

Läroämnets uppdrag Mål för lärmiljöer och arbetssätt i musik i årskurs 1 2 Handledning, differentiering och stöd i musik i årskurs 1 2 ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET MUSIK I ÅRSKURS 2 Läroämnets uppdrag Musikundervisningens uppdrag är att skapa förutsättningar för mångsidig musikalisk aktivitet och ett aktivt kulturellt deltagande. Undervisningen

Läs mer

SLÖJD. Läroämnets uppdrag

SLÖJD. Läroämnets uppdrag SLÖJD Läroämnets uppdrag Läroämnet slöjd har som uppdrag att lära eleverna att hantera på ett heltäckande sätt. I detta ingår självständig eller gemensam planering och framställning av en produkt eller

Läs mer

Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!

Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål! 1 Innehåll Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!... 3 Ur 1. Förskolans värdegrund och uppdrag... 3 Grundläggande värden... 3 Saklighet och allsidighet... 3 Förskolans uppdrag... 3 Ur 2. Mål och riktlinjer...

Läs mer

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Regeringsredovisning: förslag till text i Lgr11 om fritidshemmet U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Undervisningen i fritidshemmet ska utgå från den värdegrund

Läs mer

ARBETSPLAN NYCKELPIGAN HT-13

ARBETSPLAN NYCKELPIGAN HT-13 ARBETSPLAN NYCKELPIGAN HT-13 Normer och värden: MÅL VAD GÖRA HUR UTVÄRDERA HUR GICK DET Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar: - öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar - förmåga att

Läs mer

SPRÅKPEDAGOGIK OCH SPRÅKUTVECKLING

SPRÅKPEDAGOGIK OCH SPRÅKUTVECKLING UTDRAG UR DEN NATIONELLA LÄROPLANEN 2016: MODERSMÅL ÅK 1-2 13.4.1 MODERSMÅL OCH LITTERATUR SPRÅKPEDAGOGIK OCH SPRÅKUTVECKLING Den språkliga utvecklingen startar vid födseln och fortsätter livet ut. Individen

Läs mer

HÄLSOKUNSKAP. Läroämnets uppdrag

HÄLSOKUNSKAP. Läroämnets uppdrag HÄLSOKUNSKAP Läroämnets uppdrag Hälsokunskap är ett läroämne som bygger på kunskap från flera vetenskapsgrenar. Undervisningen i hälsokunskap har som uppgift att ge eleverna mångsidig kunskap om hälsa.

Läs mer

Innehåll. Innehåll. Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall

Innehåll. Innehåll. Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall Årets miljöspanaruppdrag Spana på matavfallet ger många olika möjligheter att arbeta mot förskolans mål och riktlinjer enligt Lpför98/rev10. Nedan följer citat och urklipp

Läs mer

Nya grunder för förskoleundervisningens läroplan

Nya grunder för förskoleundervisningens läroplan Nya grunder för förskoleundervisningens läroplan Helsingfors 2.12.2014 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen 1 Arbetet med läroplansgrunderna 2012 2013 2014 2015 Allmänna riktlinjer Läroämnen/innehåll

Läs mer

Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014

Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014 2012-10-15 Sid 1 (7) Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014 V A L B O F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), www.gavle.se Sid 2 (7) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

GEOGRAFI. Läroämnets uppdrag

GEOGRAFI. Läroämnets uppdrag GEOGRAFI Läroämnets uppdrag Undervisningen i geografi har till uppgift att stöda uppbyggandet av elevens världsbild. Eleven vägleds att följa med aktuella händelser i sin närmiljö och i världen och får

Läs mer

Lpfö98 Övergång och samverkan. Lgr11, Förskoleklass Lgr11 Fritidshem Lgr11 Övergång och samverkan. Lgrsär11 Övergång och samverkan

Lpfö98 Övergång och samverkan. Lgr11, Förskoleklass Lgr11 Fritidshem Lgr11 Övergång och samverkan. Lgrsär11 Övergång och samverkan Bilaga 2 Försättssida Dnr 2015:201 Förslag till läroplanstexter Lpfö98 Övergång och samverkan Lgr11, Förskoleklass Lgr11 Fritidshem Lgr11 Övergång och samverkan Lgrsär11 Övergång och samverkan Lspec11

Läs mer

Handlingsplan GEM förskola

Handlingsplan GEM förskola 1 (12) Handlingsplan förskola Dokumenttyp: Handlingsplan Beslutad av: BU-förvaltningens ledningsgrupp (2013-08-29) Gäller för: Förskolorna i Vetlanda kommun Giltig fr.o.m.: 2013-08-29 Dokumentansvarig:

Läs mer

RELIGION (KATOLSK) ÅRSKURS 7-9

RELIGION (KATOLSK) ÅRSKURS 7-9 RELIGION (KATOLSK) ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En religiös och åskådningsmässig allmänbildning innebär kunskaper,

Läs mer

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx), 2011-10-17 Sid 1 (17) Handlingsplan för Markhedens Förskola Avdelning Blå 2015/2016 V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (17) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål

Läs mer

Kursplan för Matematik

Kursplan för Matematik Sida 1 av 5 Kursplan för Matematik Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Grundskolan har till uppgift att hos eleven utveckla sådana kunskaper i matematik som behövs för

Läs mer

OMGIVNINGSLÄRA. Läroämnets uppdrag

OMGIVNINGSLÄRA. Läroämnets uppdrag OMGIVNINGSLÄRA Läroämnets uppdrag Omgivningslära är ett läroämne som integrerar undervisningen i biologi, geografi, fysik, kemi och hälsokunskap. Undervisningen omfattar perspektivet för hållbar utveckling.

Läs mer

RELIGION. Läroämnets uppdrag

RELIGION. Läroämnets uppdrag BILAGA: Förslag till lärokurser i judendom, islam, katolsk tro, ortodox tro, livsåskådning åk 1-6, B-lärokurs i finska och engelska i åk 6, A-lärokurs i spanska och ryska samt lärokurs i svenska som andra

Läs mer

Kompetens som målet anknyter till

Kompetens som målet anknyter till FÖRDJUPADE STUDIER I BILDKONST ÅK 8 (1åvt), DIGISKAPANDE Läroämnets uppdrag Studiehelhetens uppdrag är att ge en fördjupning i digitala verktyg och digitalt skapande. Mål för lärmiljöer och arbetssätt

Läs mer

GYMNASTIK ÅRSKURS 7-9

GYMNASTIK ÅRSKURS 7-9 GYMNASTIK ÅRSKURS 7-9 Allmänt Uppdraget i gymnastikundervisningen är att påverka elevernas välbefinnande genom att stödja den fysiska, sociala och psykiska funktionsförmågan och en positiv inställning

Läs mer

Läroplanen som verktyg i en helhetskapande skola

Läroplanen som verktyg i en helhetskapande skola Läroplanen som verktyg i en helhetskapande skola Nordiskt skolledarseminarium Helsingfors 28.1.2016 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen 1 SKOLANS LÄROPLAN och årsplanen som bygger på den KOMMUNENS

Läs mer

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014 2012-10-15 Sid 1 (7) Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014 V A L B O F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), www.gavle.se Sid 2 (7) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

SVENSKA. Lokal kursplan för ämnet Svenska. Kungsmarksskolan Strävansmål år 9

SVENSKA. Lokal kursplan för ämnet Svenska. Kungsmarksskolan Strävansmål år 9 Kungsmarksskolan 2007-08-16 SVENSKA Lokal kursplan för ämnet Svenska. Strävansmål år 9 Skolan skall i sin undervisning i svenska sträva efter att eleven: - utvecklar sin fantasi och lust att lära genom

Läs mer

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75 Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet, uttrycka

Läs mer

Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014

Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014 2012-10-15 Sid 1 (7) Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014 V A L B O F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), www.gavle.se Sid 2 (7) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola 1(7) Lokal arbetsplan Lövåsens förskola 2010/2011 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 4 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 4 2.4 Förskola och

Läs mer

LÄROPLANEN I ETT NÖTSKAL

LÄROPLANEN I ETT NÖTSKAL LÄROPLANEN I ETT NÖTSKAL 1 LÄROPLANEN I ETT NÖTSKAL Innehåll Förbundet Hem och Skola i Finland rf. 2016 Denna broschyr utgår ifrån Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014 och Utbildningsstyrelsens

Läs mer

HISTORIA ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag I årskurserna 7-9 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i historia i årskurs 7 9

HISTORIA ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag I årskurserna 7-9 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i historia i årskurs 7 9 HISTORIA ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag Historieundervisningens uppdrag är att utveckla elevernas historiemedvetande och kulturkunskap samt att sporra eleverna att utvecklas till ansvarsfulla och okratiska

Läs mer

Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019).

Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019). Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019). I detta dokument synliggörs föreslagna likheter och skillnader mellan kursplanerna.

Läs mer

Scouternas gemensamma program

Scouternas gemensamma program Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin

Läs mer

Centralt innehåll. Tala, lyssna och samtala. Läsa och skriva. Berättande texter och faktatexter. Språkbruk. I årskurs 1-6

Centralt innehåll. Tala, lyssna och samtala. Läsa och skriva. Berättande texter och faktatexter. Språkbruk. I årskurs 1-6 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Bildkonst årskurserna 7 9

Bildkonst årskurserna 7 9 Bildkonst årskurserna 7 9 Läroämnets uppdrag Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleverna att genom konsten utforska och uttrycka en kulturellt mångskiftande verklighet. Genom att producera

Läs mer

EXPEDITION OCH LÄROPLANSGRUNDERNA

EXPEDITION OCH LÄROPLANSGRUNDERNA LP EXPEDITION OCH LÄROPLANSGRUNDERNA Ett nytt läroämne I läroämnet omgivningslära integreras ämnesområdena biologi, geografi, fysik, kemi och hälsokunskap, som undervisas i årskurserna 1 6. Otavas nya

Läs mer