Kollektivtrafiklösningar för Arninge-Ullna, Täby kommun Spårbilar ett komplement i kollektivtrafiken?

Transkript

1 Kollektivtrafiklösningar för Arninge-Ullna, Täby kommun Spårbilar ett komplement i kollektivtrafiken? WSP Analys & Strategi Göran Tegnér och Thomas Höjemo

2 Slutsatser (1/2) Spårtaxi i Arninge förkortar restiderna, minskar bilresandet och ökar kollektivtrafikresandet Spårtaxinätet är samhällsekonomiskt lönsamt Fler bostäder på kommunal mark eller samarbete med privata intressenter behövs om spårtaxinätet ska bli företagsekonomiskt lönsamt Fastighetsvärdesökningen är den viktigaste intäkten 2

3 Slutsatser (2/2) Samplanering viktig mellan bebyggelse och trafik à spårtaxi behöver breda gator Spårtaxi minskar bilresandet enligt prognos à antalet parkeringar bör kunna minskas från 1,5 till 1,25 bilar / lägenheter Avtal mellan kommunen och SL krävs Ingen etablerad aktör finns för att sköta driften à mycket förberedelsearbete krävs från kommunens sida 3

4 Vad är problemet idag med kollektivtrafiken? Bilen idag självklart val Kollektivtrafikandelen stagnerar De flesta resor sker lokalt men kollektivtrafiken är koncentrerad mot innerstaden Matarbusstrafiken är dyr, långsam och oattraktiv Ett attraktivt komplement till spårtrafiken behövs 4

5 Vad är spårbilar? Direkt till målet utan byten Självvalt resesällskap Sittplats åt alla Vagnen väntar på dig Kort gångavstånd till station Förarlösa och anropsstyrda fordon Upphöjd bana Stationer på sidospår 5

6 Vilka fördelar finns med spårbilar? Halverad restid jämfört med buss Klimatsmart låga koldioxidutsläpp Större kapacitet än spårväg Tyst (som en elbil) Enkelt för resenären 6

7 Spårtaxi i bruk på Heathrow 7

8 Stationerna ligger på sidospår Bilden visar en volymstudie från Umeå, stationernas volymer syns i vitt 8

9 Smäckra banor för litet visuellt intrång Rendering från ARUP som visar hur spårtaxi skulle kunna se ut i Bath 9

10 Uppdraget från Täby kommun (sammanfattat) Kan spårtaxi vara ekonomiskt lönsamt i Arninge-Ullna? Kan spårtaxi få plats på gatorna på ett bra sätt? Är förutsättningarna annorlunda om Galoppfältet och Täby centrum också skulle få spårtaxi? 10

11 Kraftig utbyggnad planeras i Arninge-Ullna Utbyggnad till år nya bostäder kommer att byggas Över m 2 ny lokalyta för verksamheter 11

12 Förslag till spårtaxinät i Arninge-Ullna 4 minuters gångavstånd till en spårtaxistation (200 m) Direkt koppling till Roslagsbanan och buss vid Arninge resecentrum 12

13 Samhällsekonomisk kalkyl för Arninge Spårtaxinätet i Arninge är samhällsekonomiskt lönsamt 13

14 Företagsekonomisk kalkyl för kommunen + SL räknat på kommunal mark vid Handelskvarteren, Event Resort Ullna, nordvästra Arninge-Ullna och Hägerneholmskvarteren Företagsekonomisk vinst om mark behålls i kommunal ägo (2 800 bostäder) Gröna färger = kommunala intäkter Blå färger = SL:s intäkter

15 Företagsekonomisk kalkyl för kommunen + SL med fler bostäder: Företagsekonomisk vinst med minst bostäder på kommunal mark i Arninge Gröna färger = kommunala intäkter Blå färger = SL:s intäkter

16 Företagsekonomisk kalkyl för kommunen + SL räknat enbart på kommunal mark vid Handelskvarteren och Event Resort Ullna Företagsekonomisk förlust med bostäder på kommunal mark i Arninge Gröna färger = kommunala intäkter Blå färger = SL:s intäkter

17 Spårtaxi ovanför gatan fungerar bra med 25 m mellan husen Spårtaxibanan kan placeras på ett bra sätt som en del av trädallén 17

18 Kompletterande analys Mellanstort nät till Roslags-Näsby Koppling till båda grenarna av Roslagsbanan vid Roslags-Näsby, utan att gå vidare till (T) Mörby C 18

19 Samhällsekonomisk bedömning för ett mellanstort spårtaxinät från Arninge via Galoppfältet, Täby centrum till Roslags-Näsby Det mellanstora spårtaxinätet är samhällsekonomiskt lönsamt 19

20 Företagsekonomisk kalkyl för kommunen + SL räknat enbart på kommunal mark vid Handelskvarteren, Event Resort Ullna och Galoppfältet för mellanstort spårtaxinät till Roslags-Näsby Det mellanstora spårtaxinätet går med företagsekonomisk förlust för kommunen Gröna färger = kommunala intäkter Blå färger = SL:s intäkter

21 Samhällsekonomisk jämförelse Alla spårtaxinäten är samhällsekonomiskt lönsamma 21

22 Vilka utmaningar finns med spårbilar? Visuell påverkan på gaturummet Insynsproblematik Nytt system kräver nya tankesätt i planeringen Trygghetsfrågor viktiga att studera Fokus behövs på gestaltning och användarcentrerad design 22

23 Varför är spårtaxi så lite utbrett? I Sverige finns endast en testbana (i Uppsala) Internationellt rullar två system kommersiellt och två system är under byggnad Risk med att vara först Finansieringslösningar behöver utvecklas Innovationer i trafiksystem tar lång tid Kollektivtrafiken planeras i efterhand 23

24 Hur ställer sig SL till spårtaxi? För närvarande följer SL spårtaxiutvecklingen aktivt, men driver inget eget projekt just nu. SL har problem att finansiera stigande lönekostnader i personalintensiv verksamhet 24

25 Att studera vidare utredningsbehov Ökningen av fastighetsvärdet kräver detaljerad studie Finansieringsformer och driftslösning behöver studeras OPS (Offentlig Privat Samverkan) föreslås som finansieringsmetod Kan man få statligt stöd med 50% av investeringen? Finns det privata byggbolag som kan tänka sig att medfinansiera? En detaljerad reseprognos behövs Optimal storlek på nätet behöver kartläggas 25

26 Slutsatser (1/2) Spårtaxi i Arninge förkortar restiderna, minskar bilresandet och ökar kollektivtrafikresandet Spårtaxinätet är samhällsekonomiskt lönsamt Fler bostäder på kommunal mark eller samarbete med privata intressenter behövs om spårtaxinätet ska bli företagsekonomiskt lönsamt Fastighetsvärdesökningen är den viktigaste intäkten 26

27 Slutsatser (2/2) Samplanering viktig mellan bebyggelse och trafik à spårtaxi behöver breda gator Spårtaxi minskar bilresandet enligt prognos à antalet parkeringar bör kunna minskas från 1,5 till 1,25 bilar / lägenheter Avtal mellan kommunen och SL krävs Ingen etablerad aktör finns för att sköta driften à mycket förberedelsearbete krävs från kommunens sida 27

28 Tack för er uppmärksamhet! 28

29 Bakgrundsbilder 29

30 Varför behövs samplanering av kollektivtrafik och bebyggelse? Gatubredder kan anpassas till stråk för kollektivtrafiken Markutnyttjande för bilparkering kan reduceras Exploateringsekonomin kan förbättras Samplaneringen är nyckeln till goda lösningar! 30

31 Hur många passagerare kan åka per timme? Sittplatskapacitet per timme Sittplatskapacitet per timme Tunnelbanetåg Spårvagn, enkelkopplad Spårbil, 4 passagerare 31

32 Vad kostar det att bygga? Total investeringskostnad per bankilometer 1200 Investeringskostnad per bankm Tunnelbana Spårväg Spårbil 32

33 Masdar city har det första spårbilssystemet Tre olika vagntyper För godstransport För normal persontrafik En lyxigare variant för prinsar och prinsessor 33

34 Spårbilar på Heathrow flygplats sedan

35 Ett tredje system byggs nu i Sydkorea Öppnar 2013 i Suncheon Coastal Wetlands Park Banlängd: 5,3 km 2,8 miljoner besökare per år 35

36 Varför är spårbilar intressant ekonomiskt sett? Markvärdet höjs: ökade intäkter för kommunen Lägre driftskostnader än för buss: ger besparingar Färre bilparkeringar: ger lägre exploateringskostnad 36

37 Varför är planering för kollektivtrafik viktig? Reducera miljöpåverkan Utnyttja marken effektivare Minska trafikens samhällskostnader Reducera bullret Åstadkomma goda resmöjligheter för alla 37

38 Större spårtaxinät via Galoppfältet till (T) Mörby centrum Koppling till båda grenarna av Roslagsbanan vid Roslags-Näsby Nära till spårtaxistationerna vid Galoppfältet Koppling till (T) Mörby C för att ge snabbare restid och färre byten till 38 Stockholm

39 Företagsekonomisk kalkyl för kommunen + SL räknat enbart på kommunal mark vid Handelskvarteren, Event Resort Ullna och Galoppfältet för större spårtaxinät via Galoppfältet Det större spårtaxinätet går med företagsekonomisk förlust för kommunen Gröna färger = kommunala intäkter Blå färger = SL:s intäkter

40 Samhällsekonomisk kalkyl för det större spårtaxinätet från Arninge via Galoppfältet, Täby centrum till (T) Mörby centrum Det större spårtaxinätet är samhällsekonomiskt lönsamt 40

41 Slutsatser större spårtaxinätet Det större spårtaxinätet är samhällsekonomiskt lönsamt Kommunen och SL kan inte själva räkna hem det större nätet (kommunen äger endast 18% av marken på Galoppfältet) Förhandlingar och samarbete med många aktörer krävs à stor komplexitet (SL, fyra privata markägare samt Danderyds kommun) Värdefullt med kortare restider Ju större nät desto mer attraktivt för resenären 41

42 Spårtaxi i gaturummet 22,5 m gatubredd Spårtaxibanan kan placeras på ett bra sätt i kanten av gatan 42

43 Spårtaxi i gaturummet 16 m mellan husen Spårtaxi rekommenderas ej på gatan risk för insynsproblematik 43

44 Kanal- och skogskvarteren - orientering 44

45 Spårtaxidragning: Kanal- och Skogskvarteren 45 Fyra stationer täcker hela området, Max 200 m gångavstånd Breda gator à lätt att bygga spårtaxi Kommunen kan ej få intäkter från fastighetsvärdesökningar då området säljs

46 Hägerneholmskvarteren - orientering 46

47 Dragning av spårtaxi - Hägerneholmskvarteren Fördel att behålla området i kommunal ägo à intäkter från ökat markvärde Sektion bör studeras i detalj (ev. för smalt) Alternativ dragning 47

48 Samhällsekonomisk jämförelse Alla näten är samhällsekonomiskt lönsamma det lilla nätet har den högsta lönsamheten 48