KOMPASS. spårbil enkelt, ekonomiskt och klimatsmart

Transkript

1 KOMPASS spårbil enkelt, ekonomiskt och klimatsmart

2 A developed country is not a place where poor have cars. It s where the rich use public transportation Enrique Peñalosa, Mayor of Bagota, Colombia Vi står inför en rad utmaningar när det kommer till att bygga ett hållbart samhälle. Ska vi lyckas nå dit krävs en nödvändig förändring av våra transporter och en stadsutveckling som bygger på ett mer flexibelt transportsystem. Ett fossilfritt, ekonomiskt och effektivt transportsystem som möjliggör förtätning är nyckeln till framtiden. Det är dags för spårbil.

3

4 En väg framåt - flera lösningar För att möta dagens och morgondagens utmaningar inom stadsutveckling behövs ett flexibelt transportsystem som kan anpassas till befintliga urbana miljöer såväl som vid ny exploatering. En mycket stor del av stadens yta är idag anpassad för bilar som används under mycket korta tider per dygn, resten av tiden står de stilla. Ett förarlöst och anropsstyrt spårbilssystem kan innebära en betydlig effektivitetshöjning samtidigt som det sänker miljöbelastningen. Spårbilar fungerar som ett stadsbyggande element och som ett effektivt matarsystem som kan komplettera och länka samman befintlig infrastruktur i form av tåg, tunnelbana och pendeltåg. Systemets nätkaraktär med upphöjda banor möjliggör anpassning till befintliga stadsmiljöer där dåligt utnyttjad yta tas i anspråk. Befintlig infrastruktur kan därmed nyttjas mer effektivt vilket kan reducera bilanvändandet, möjliggöra för en sänkt p-norm och därmed frigöra värdefull markyta. Spårbilssystem motverkar barriärereffekter, i motsats till konventionell spårtrafik och trafikerade vägar.

5

6 Stadsutvecklingsprincip med spårbilar Bilden nedan visar en princip för hur ett system av spårbilar kan länka samman stadens olika delar och funktioner. Ett system av slingor med spårbilar har en mycket hög nyttoökning vid utbyggnad, eftersom kombinationen av möjliga resor ökar exponentiellt. Genom att förlägga spårbilsstationer vid viktiga samhällsfunktioner och transportnoder (sjukhus, flygplatser, knutpunkter mm) kan samtliga, befintliga transportsystem länkas samman på ett effektivt sätt vilket innebär en nyttomaximering. Systemet fyller även en mycket viktig funktion genom möjligheten till mellankommunala tvärförbindelser där befolkningsunderlaget inte motiverar annan spårbunden trafik. Eftersom systemet inte genererar utsläpp eller buller och byggs ovanför mark kan det dras genom naturområden som inte är lämpliga för annan transportinfrastruktur.

7 Till höger illustreras hur lokala centrum, som ligger längs pendlingslinjer (tunnelbana, pendeltåg) kan bindas samman med spårbilar, vilket stärker de mellankommunala förbindelserna. Detta möjliggör också för exploatering inom områden som inte är lämpliga för annan spårbunden trafik eller ett högre bilanvändande. I takt med att systemet byggs ut ökar nyttan exponentiellt. Spårbunden trafik Station/lokalt centrum Station med spårbilsknutpunkt Spårbilsnät

8 Spårbilar - så fungerar det Spårbilar är personbilsstora, automatiserade vagnar som går på en balkbana i luften, ovanför övrig trafik. Vagnarna är obemannade och systemet helt automatiserat. Du bestämmer själv när du ska resa eftersom systemet är anropsstyrt. Ett spårbilssystem har flera fördelar jämfört med konventionella trafiksystem. Snabbt: Cirka hälften av våra dagliga resor är lokala. Med spårbilar kan dessa vardagsresor göras snabbt, effektivt och kollektivt utan bil. Separata sidospår angör till stationerna vilket innebär att köbildning undviks vid start och stopp. Energieffektivt: Ett eldrivet system i princip utan utsläpp där inga onödiga resor görs eftersom systemet inte går efter tabell utan är behovsstyrt. Flexibelt: Spårbilarna kan användas för enskild persontrafik eller kopplas ihop under rusningstrafik för att öka kapaciteten. Viktiga transportnoder med anslutning till tunnelbana, tåg, BRT, cykel- och infartsparkering kopplas samman. Effektivt markutnyttjande: Ingen ny mark behöver tas i anspråk eftersom systemet kan byggas längs befintliga vägar. Jämställt: Snabb, anropsstyrd kollektivtrafik med möjlighet till ensamresor vid tidpunkter då trygghetsaspekten är viktig. Tillgängligt för alla, oavsett funktionsnedsättning.

9

10 Spårbilar rullar redan idag Tekniken för förarlösa transporter och spårbilsteknik är etablerad och används på flera platser i världen. I Köpenhamn, Paris och Kuala Lumpur finns förarlösa tunnelbanor. Även spårbilar är redan idag i allra högsta grad verklighet. I Morgantown, West Virginia, USA rullar sedan 1980 världens första spårbilssystem som sedan starten genomfört över en miljon resor utan en enda allvarlig skada. I Suncheon, Sydkorea invigdes 2014 en ny spårbilsbana för att klara transporterna i det känsliga naturreservat som öppnades. På Londons flygplats Heathrow rullar sedan 2010 ett system som binder samman parkering och terminalanläggningar. I Masdar eco-city i Förenade Arabemiratet finns ett underjordiskt system av spårbilar som trafikförsörjer staden. På ett flertal andra platser, bland annat i Indien, USA och i Israel planeras det nu för nya banor. I Sverige har hittills ca 20 kommuner genomfört förstudier kring spårbilar och lika många har varit eller är med i Nätverket KOMPASS.

11

12 Spårbilar jämfört med andra trafiksystem En direkt jämförelse mellan de olika trafiksystemen är inte helt lätt eftersom de i stor utsträckning erbjuder lösningar på olika problem och utför olika funktioner. Med målsättningen att minska antalet bilar på vägarna kan ett flertal intressanta slutsatser dras. Miljö Dagens fordonsflotta är i hög grad fossildriven och därmed beroende av ändliga resurser och en ökad bilanvändning ger upphov till trängseleffekter, främst i våra storstadsområden. Förbränning från motorer och däckfriktion innebär emissioner och utsläpp av bland annat koldioxid vilket helt kan elimineras i dessa typer av system. Ekonomi Driftkostnaden för spårbilar är låg, då de är förarlösa. Spårbilar kommer endast på beställning, vilket ökar kostnadseffektiviteten. Spårbilar passar även i dagens trend kring ökad delningsekonomi. Investeringskostnaden är avsevärt lägre än för övrig spårtrafik och ett automatiserat system betyder att den största kostnadsposten, förarlönerna, reduceras till noll. Spårbilssystem beräknas kosta ca mkr/kilometer, vilket kan jämföras med t ex spårväg, som uppskattas till ca mkr/km. Externa medel för finansering kan sökas genom bland annat EU, investeringsbanker och fonder. Bättre markutnyttjande och minskat behov av p-ytor (en stor kostnad vid exploatering) innebär uppenbara kostnadsfördelar och bättre markutnyttjande. Att fler människor kan länkas samman möjliggör för utveckling av attraktiva och tillgängliga offentliga rum som skapar goda förutsättningar för både möten och handel. Genom att systemen kan kombineras med befintlig och kommande spårtrafik (tunnelbana, höghastighetståg mm) både inom och mellan kommuner uppstår synergieffekter som ger stora möjligheter till ett mycket effektivt system.

13 ram per personkilometer CO 2 -utsläpp iogasbuss pårbil pårväg tanolbuss iljödieselbuss ersonbil Koldioxidutsläpp per personkilometer vid genomsnittliga beläggningsgrader 3 oule per personkilometer Energiförbrukning pårbil tadsbuss lbil ersonbil pårvagn Den totala energianvändningen för spårbil är ungefär hälften i jämförelse med buss och 3-4 ggr mindre än i en vanlig personbil.

14 Tillgänglighet Tidtabellerna för dagens kollektivtrafik baseras på täta avgångar under främst rusningstrafik (kl. 8-9 och 16-19). Spårbilssystemet erbjuder flera fördelar: Högre medelhastighet, turtäthet och regularitet samt möjlighet till trafik över hela dygnet eftersom samtliga fordon körs automatiserat och på exakt samma sätt. Högre säkerhet än för exempelvis spårvägarna eftersom den mänskliga faktorn försvinner. Ett mer jämställt transportsystem eftersom det möjliggör för privata resor under tider på dygnet när tryggheten upplevs som lägre. Större komfort med färre accelerationer och inbromsningar. Högre flexibilitet - fordon kan på kort tid dirigeras till platser med högt trafiktryck. Ett spårbilssystem ökar dessutom tillgängligheten vid matning till pendelstationer och trafiknoder vilket möjliggör en mycket effektiv och komfortabel dörr-till-dörr upplevelse. Ett spårbilssystem för en hel stad kan bildas genom att flera lokala slingor länkas samman. Det möjliggörs resor till och från valfri platser på ett sätt som motsvarar våra resvanor i bilsamhället. Endast cykel eller bil erbjuder samma flexiblitet. Kapacitet SL:s definition på medelgod standard (20-40% av ståplatserna utnyttjade) utgör grunden för en jämförelse i fråga om kapacitet mellan olika trafiksystem (diagram). Restider En jämförelse av tidsåtgången för resa dörr-till-dörr visar att spårbilen erbjuder det bästa alternativet, tack vare frånvaron av stopp och byten.

15 Kapacitet Pendeltåg, vagnar Tunnelbana, vagnar Automatbana AL, vagnar Spårbil Snabbspårvagn Metro Köpenhamn älsst rd buss T, -delat Ledbuss SL Pendeltåg och T-bana uppvisar högst kapacitet. Spårbilen uppvisar medelhög kapacitet, jämförbar med Automatbana, snabbspårvagn och Metro Köpenhamn. Lägst kapacitet har bussar enligt jämförelsen. Minuter Restider (10km: dörr till dörr) ppoffring estid äntetid Spårbil Tunnelbana Snabbspårväg Pendeltåg uss ångtid

16 VILL DU VETA MER? KOMPASS är ett nätverk av kommuner och andra tänkbara beställare av spårbilssystem. Nätverket är partipolitiskt och leverantörsoberoende och vill främja idén om spårbilar som ett hållbart, klimatanpassat, ekonomiskt och säkert transportsystem. Kontakta oss gärna för mer information! KOMPASS