Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar

Transkript

1 Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Första kvartalet 2019

2

3 För att kunna summera statistiken för varuhandel och tjänstehandel baseras informationen om export och import av varor och tjänster i sammanfattningstabellerna nedan på statistik från betalningsbalansen. Varuhandelsstatistiken från betalningsbalansen följer en annan definition än den primärstatistik som återfinns i rapportens kapitel om varuhandel. Mer om definitionsbytet finns att läsa i rapportens inledande kapitel. Mdr SEK Förändring (%) Andel / / Världen Export Totalt ,4 12,0 100 Varor ,8 11,1 100 Tjänster ,9 14,4 100 Import Totalt ,0 6,3 100 Varor ,9 5,5 100 Tjänster ,7 8,3 100 Inre marknaden 1 Export Totalt ,6 12,3 70,8 Varor ,0 11,2 72,3 Tjänster ,7 15,6 67,0 Import Totalt ,7 4,7 78,1 Varor ,9 4,1 80,7 Tjänster ,1 6,3 72,0 EU (28) Export Totalt ,6 12,1 59,3 Varor ,7 10,7 61,9 Tjänster ,0 16,1 53,0 Import Totalt ,0 4,2 70,2 Varor ,9 3,5 72,3 Tjänster ,3 6,0 65,2 Norden Export Totalt ,9 13,1 25,6 Varor ,6 14,2 24,8 Tjänster ,6 10,5 27,7 Import Totalt ,3 6,6 20,2 Varor ,9 6,1 20,2 Tjänster ,4 7,8 20,4 Östersjöländerna 2 Export Totalt ,1 11,6 41,6 Varor ,8 11,5 43,5 Tjänster ,3 12,0 36,9 Import Totalt ,2 4,1 44,1 Varor ,2 3,2 48,6 Tjänster ,8 7,2 33,8 1 EU, Island, Liechtenstein och Norge 2 CBSS-medlemmarna: Danmark, Estland, Finland, Island, Lettland, Litauen, Norge, Polen, Ryssland och Tyskland

4 Utrikeshandel Varor Värde (Mdr SEK) Export 1 301, , ,9 371,2 412,4 Import 1 202, , ,1 347,7 366,8 Nettohandel 99,2 92,9 74,8 23,5 45,6 Export till EU(28) 800,2 863,9 956,7 230,5 255,2 Import från EU(28) 875,4 955, ,1 256,3 265,4 Nettohandel (EU(28) -75,2-91,8-103,3-25,8-10,1 Förändring (%) Export 1,3 8,4 9,8 6,9 11,1 Import 2,9 9,6 11,9 7,7 5,5 Export till EU(28) 1,9 8,0 10,7 7,3 10,7 Import från EU(28) 6,0 9,2 10,9 9,7 3,5 Tjänster Värde (Mdr SEK) Export 623,3 635,7 647,8 145,1 166,1 Import 528,9 598,3 632,6 146,3 158,3 Nettohandel 94,4 37,4 15,2-1,1 7,7 Förändring (%) Export 1,7 2,0 1,9-0,2 14,4 Import 1,7 13,1 5,7 4,5 8,3 Direktinvesteringar Flöden (Mdr SEK) Svenska DI i utlandet 38,7 194,6 170,9 71,0 87,2 Utländska DI i Sverige 150,8 104,0 86,6 26,7 63, Tillgångar (Mdr SEK) Svenska DI i utlandet Utländska DI i Sverige Bygger på statistik från betalningsbalansen.

5 Enheten för internationell Dnr: 2019/00515 handelsutveckling Sammanfattning första kvartalet 2019 Bytesbalansen visade första kvartalet 2019 ett överskott på 63 miljarder kronor, motsvarade 5,2 procent av BNP. Överskottet har mer än trefaldigats jämfört med motsvarande period Handelsutvecklingen Enligt statistik från betalningsbalansen ökade exporten av varor och tjänster med 12 procent jämfört med första kvartalet Importen av varor och tjänster ökade med 6,3 procent. Enligt primärstatistiken för varuhandel ökade varuexporten med 11 procent i värde och med 4 procent i volym (rensat för prisförändringar). Varuimporten ökade med 5,3 procent i värde men var i stort sett oförändrad i volym. Värdet på varuexporten uppgick till 383 miljarder kronor och värdet på varuimporten till 368 miljarder kronor. Handelsnettot var därmed positivt och uppgick till 14 miljarder, vilket kan jämföras med ett underskott på -4,1 miljarder första kvartalet export efter handelspartner Europa som helhet tog emot 73 procent av Sveriges totala varuexport. EU:s värdeandel uppgick till 59 procent. Asien och Amerika tog emot 12 respektive 11 procent av Sveriges export. Jämfört med första kvartalet 2018 ökade exporten till samtliga världsdelar förutom Asien och Oceanien m.fl. Störst var exportökningen till Afrika (31 procent) och Amerika (26 procent). Exporten till EU och Övriga Europa ökade med 10 procent vardera. import efter handelspartner 83 procent av Sveriges import kom från Europa och 71 procent från EU. Importen ökade från samtliga världsdelar förutom Afrika. Störst var ökningen från Asien (22 procent), följt av Amerika (7,4 procent) och EU (3,8 procent). export efter varugrupp Räknat i värde var det en positiv utveckling för samtliga varugrupper. Särskilt stark var värdeutvecklingen för Kemivaror (19 procent) och Mineralvaror (15 procent). Energivaror var däremot i stort sett ofärändrad (0,6 procent). Utvecklingen mätt i volym var betydligt svagare för samtliga varor för Skogsvaror var volymutvecklingen oförändrad och för Energivaror var den t.om. negativ (-10 procent). Att utvecklingen mätt i värde och volym skiljer sig reflekterar en kombination av prisökningar och växelkurseffekter. import efter varugrupp Även importen ökade för samtliga varugrupper mätt i värde. Särskilt stark var utvecklingen för Kemivaror (10 procent) och Övriga varor (9,4 procent). För dessa varugrupper var även volymutvecklingen positiv, om än svagare. Importen för de andra varugrupperna minskade däremot mätt i volym. Tjänstehandeln Enligt statistik från betalningsbalansen ökade tjänsteexporten med 14 procent medan tjänsteimporten ökade med 8,3 procent. Värdet på tjänsteexporten uppgick till 166 miljarder och tjänsteimporten till 158 miljarder, vilket därmed gav ett positivt tjänstehandelsnetto på 7,7 miljarder kronor. Tjänstehandeln domineras av näringarna: Övriga affärstjänster, Resor, Tele- data- och informationstjänster samt Transporter.

6 export efter handelspartner Tjänsteexporten till EU utgjorde 53 procent av total tjänsteexport. Norge, Storbritannien och USA var de tre största mottagarländerna. import efter handelspartner Tjänsteimporten från EU utgjorde 65 procent av total tjänsteimport. USA, Storbritannien och Tyskland var de största leverantörerna. Direktinvesteringsflöden Utflödet av svenska direktinvesteringar i utlandet ökade från 71 till 87 miljarder kronor jämfört med det första kvartalet Inflödet av utländska direktinvesteringar i Sverige ökade från 27 till 64 miljarder kronor. Direktinvesteringstillgångar Vid utgången av första kvartalet 2019 uppgick de svenskägda direktinvesteringstillgångarna i utlandet till miljarder, en modest ökning jämfört med slutet på De utländska direktinvesteringstillgångarna i Sverige uppgick till ca miljarder, vilket också var en knapp ökning jämfört föregående år.

7 Innehåll 1. Om rapporten Fortsatt stark utveckling för varuexporten första kvartalet Handelns utveckling första kvartalet Handelskonflikten mellan USA och Kina Inledning Två undersökta scenarier Resultat: Effekter av handelskonflikten Slutsatser Bytesbalansen Bytesbalansen Handelsbalans Varuhandel Sveriges export och import av varor Varuhandelns geografiska fördelning Varuhandeln fördelad på varugrupp Nettoexport av varor Nettoexport fördelat efter varugrupp Sveriges handel med personbilar Sveriges handel med läkemedel Sveriges handel med livsmedelsvaror Sveriges varuhandel med den inre marknaden Export Import Sveriges varuhandel med länder utanför EU Svensk export Svensk import Tjänstehandel Direktinvesteringar Direktinvesteringsflöden Utländska direktinvesteringar i Sverige Svenska direktinvesteringar i utlandet Direktinvesteringar efter bransch Direktinvesteringstillgångar Utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige Svenska direktinvesteringstillgångar i utlandet Bilaga 1 Utrikeshandel, export och import av varor januari-mars 2019, i löpande och fasta priser (SCB)

8

9 1. Om rapporten I denna rapport redovisas statistik om Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar för första kvartalet Tidsserier inkluderas för att belysa utvecklingstrender. Även om statistiken kommenteras görs inga detaljerade analyser av specifika observationer. Syftet med rapporten är att tillhandahålla en samlad redovisning av aktuell statistik om Sveriges utrikeshandel och utländska direktinvesteringar. Om inget annat anges är statistiken hämtad från SCB och utgörs av ekonomiska värden utryckta i svenska kronor (miljoner, miljarder) eller procenttal. Observera att den redovisade statistiken för varuhandeln hämtas dels från betalningsbalansen (se t.ex. den första tabellen) och dels från utrikeshandelsstatistiken (används genomgående i kapitel fyra). Statistiken från de olika källorna bygger bl.a. på olika definitioner av varuhandel och är inte jämförbar. För att räkna samman total handel av varor och tjänster måste man därför använda enbart statistik från betalningsbalansen. Eftersom betalningsbalansen inte redovisas efter handelspartner går det inte att räkna fram total handel för varor och tjänster för enskilda länder. Den detaljerade beskrivningen av varuhandeln, som alltså kommer från utrikeshandelsstatistiken, bygger på primärstatistik som finns disaggregerad på månad, detaljerad varugrupp och handelspartner. Rapporten är disponerad enligt följande. Kapitel 2 beskriver Sveriges utrikeshandel det senaste kvartalet och ur ett internationellt perspektiv. Kapitel 3 innehåller en fördjupning om simulerade handelseffekter för Sverige och EU av handelskonflikten mellan USA och Kina. Kapitel 4 presenterar bytesbalansens förändring. Kapitel 5 redogör för svensk varuhandel: export och import. Tjänstehandeln redovisas i kapitel 6. Kapitel 7 beskriver hur utländska direktinvesteringar har utvecklats. Bilaga 1 innehåller tabellerna 1-13 från Statistiska Centralbyråns (SCB) publikation Utrikeshandel, export och import av varor, där även det senaste kvartalets värdeutveckling av varuexporten och varuimporten för alla enskilda länder framgår. 2. Fortsatt stark utveckling för varuexporten första kvartalet 2.1 Handelns utveckling första kvartalet 2019 Enligt siffror från SCB:s utrikeshandelsstatistik ökade värdet på Sveriges varuhandel 2 första kvartalet 2019 jämfört med motsvarande kvartal Varuexporten ökade med 11 procent och varuimport med 5,3 procent. Värdet på varuexporten uppgick första kvartalet 2019 till 383 miljarder och på varuimporten 368 miljarder. Varuhandelsnettot uppgick därmed till 14 miljarder. 2 I kapitel 2 används varuhandelsstatistik från utrikeshandelsstatistiken (primärstatistiken) om inget annat anges. Värdet är i löpande priser. 1

10 Diagram Förändring i svensk varuexport (januari april 2019) Förändring över motsvarande peirod föregående år kv 2 kv 3 kv 4 kv 2 kv 3 kv 4 kv 2 kv 3 kv 4 kv 2 kv 3 kv 4 kv Månadsvis Kvartalsvis Diagram Förändring i svensk varuimport (januari april 2019) Förändring över motsvarande peirod föregående år kv 2 kv 3 kv 4 kv 2 kv 3 kv 4 kv 2 kv 3 kv 4 kv 2 kv 3 kv 4 kv Månadsvis Kvartalsvis Tillväxttakten för export och import varierar kraftigt från månad till månad men preliminära siffror från SCB pekar på en fortsatt stark ökning i april 2019 för exporten (upp 9,6 procent). Importen fortsätter också att öka (upp 2,3 procent) men ökningtakten är lägre än vad den varit under senaste året. 2

11 Framåtblickande indikatorer pekar på en något avtagande optimism kring utrikeshandeln. Exportchefsindex 3 uppgick andra kvartalet 2019 till 53,9. Det innebär att det fortfarande är fler exportchefer i svenska företag som tror på en förstärkning än en försvagning av exporten. Samtidigt utgör värdet en försvagning jämfört med första kvartalet 2019 då index låg på 57,5. Med en ökning på 11 procent hade Sverige en varuexportutveckling som var stark första kvartalet 2019 jämfört med flera andra jämförbara ekonomier. EU:s samlade export till länder utanför unionen ökade med 3,1 procent. Finlands varuexport ökade med 6,0 procent medan Tysklands och USA:s ökade med 2,5 respektive 1,5 procent. Diagram 2.3 Förändring över motsvarande kvartal föregående år (%) Varuexportuvecklingen i internationell jämförelse ( ) kv 2 kv 3 kv 4 kv 2 kv 3 kv 4 kv 2 kv3 kv4 kv 2 kv3 kv4 kv EU(Extern) Finland Tyskland USA Sverige Enligt betalningsbalansen ökade tjänsteexporten med 14 procent och tjänsteimporten med 8,3 procent första kvartalet 2019 jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Värdet på tjänsteexporten uppgick första kvartalet 2019 till 166 miljarder och tjänsteimporten till 158 miljarder, vilket gav ett tjänstehandelsnetto på 7,7 miljarder. Om man vill analysera utrikeshandelns bidrag till BNP-utvecklingen är det vanligt att titta på den konsekutiva utvecklingen (dvs. jämfört med föregående kvartal) och utvecklingen i termer av volym, dvs. rensat för prisförändringar. I volymtermer ökade BNP med 0,6 procent procent mellan fjärde kvartalet 2018 och första kvartalet Enligt nationalräkenskapernas definition ökade exporten från Sverige med 0,8 procent under denna period och bidrog därmed till BNP-utvecklingen med 0,4 procentenheter. Det var tjänsteexporten som ökade (med 3,2 procent) medan varuexporten minskade något. Med en minskande import (- 0,7 procent) drog det samlade exportnettot (export minus import) upp BNP-tillväxten med 0,7 procentenheter. 3 Business Sweden, Exportchefsindex. Index speglar stämningsläget bland varu- och tjänsteexportörer. Att indexet ligger över 50-strecket innebär att det är fler exportföretag som tror på en förstärkning än en försvagning av exportutvecklingen. 3

12 3. Handelskonflikten mellan USA och Kina Inledning Den pågående handelskonflikten mellan USA och Kina har eskalerat under de senaste månaderna. Bakgrunden till konflikten är mångfacetterad. Skäl som USA anfört är bland annat påtvingad teknologiöverföring, bristfälligt skydd för immateriella rättigheter och innovation. Med i bilden finns också att den kinesiska staten i betydande grad styr över kinesiska investeringar. Att USA under lång tid haft ett underskott i handelsbalansen med varor med Kina har också haft betydelse. De åtgärder som genomförts inom handelskonflikten har de två parterna primärt riktat mot varandra, men det finns goda skäl att tro att även utomstående länder kan påverkas av konflikten. Världsekonomin är idag mer sammankopplad än någonsin. Företagen använder i allt större utstäckning varor och tjänster från hela världen i sina produktionsprocesser. Eftersom företag ingår i globala värdekedjor och agerar på globala marknader kommer därför många företag påverkas direkt eller indirekt av konflikten. Kraftiga tullhöjningar mellan världens två största ekonomier i kombination med andra handelshindrande åtgärder kan få effekter på hela världshandeln. Detta kan ske dels genom att världsekonomin och världshandeln dämpas, dels genom att handelsmönstren förändras till följd av att handeln mellan Kina och USA blir dyrare. För Sveriges del är USA och Kina vår sjunde respektive åttonde största handelspartner. För EU som helhet är USA den största och Kina den näst största handelspartnern. Konflikten kan därför även få effekter på både Sveriges och EU:s handelsmönster och ekonomier. Hur stora dessa effekter blir är dock oklart. Kommerskollegium initierade därför under våren 2019 ett projekt som syftar till att undersöka hur handelskonflikten kan påverka Sveriges och EU:s handel och ekonomi. Projektet genomförs genom att simulera olika skeenden av handelskonflikten i verktyget Metro, som tagits fram av OECD. 4 Även om handelskonflikten också innefattar andra handelshindrande åtgärder än tullhöjningar fokuserar analysen på ett antal faktiska och tänkbara scenarier för tullhöjningar. Projektet kommer att slutredovisas i sin helhet under hösten Några av de scenarier som ska analyseras inom ramen för projektet har redan färdigställts och resultaten från dessa presenteras i detta kapitel. Eftersom projektet fortlöper under året kan resultaten komma att uppdateras vid slutpublikationen. 4 OECD (2019), METRO version 2 documentation, Trade and Agriculture Directorate, OECD, May För kort beskrivning, se faktaruta Metromodellen 4

13 3.1.2 Två undersökta scenarier Handelskonflikten har under det senaste året utvecklats i olika faser, där USA i flera steg genomfört tullhöjningar som omfattar en mängd olika produkter från Kina. Kinesiska tullhöjningar på amerikanska varor har genomförts i flera steg som svar på detta. För att konkretisera analysen och göra modelleringen i Metro genomförbar har vi summerat utvecklingen i två steg, som vi här kallar scenarier. Resultaten från modelleringen jämförs sedan med vårt referensscenario som baseras på Metromodellens basscenario men där vi infört USA:s tullar på stål och aluminium som infördes i mars 2018 mot de flesta av världen länder. 5 Scenario 1 innefattar USA:s samlade tilläggstullar på varor med kinesiskt ursprung fram till 10:e maj 2019 samt Kinas motåtgärder som introducerats som en följd av detta. USA:s tilläggstullar innebär ökningar av tullnivåerna med 25 procentenheter utöver ordinarie tullnivåer och omfattar handel med produkter som motsvarar ett värde av totalt ca 250 miljarder dollar. De kinesiska motåtgärder som Metromodellen Metro är en så kallad allmän jämviktsmodell som utvecklats av OECD för analyser av framförallt handelsåtgärder, som till exempel tulländringar och införande av icke-tariffära handelshinder. Allmän jämviktsanalys är ett verktyg för att analysera effekter av policyåtgärder som kan påverka flera sektorer och länder. Analysmetoden är särskilt lämpad för att studera relativa omfördelningar mellan länder och sektorer och något mindre lämpad för att uppskatta förändringar i absoluta värden. OECD:s Metromodell är en global modell som omfattar 57 sektorer, 8 faktorer samt 61 länder (regioner). I modellen kopplas länder och sektorer samman via så kallade input-outputtabeller. Genom denna sammankoppling är det sedan möjligt att se hur effekterna av exempelvis en tull sprids samt dess påverkan på handelsflöden, produktion och inkomster. inkluderats i modellen är de som införts fram till 1 juni 2019 och innefattar tilläggstullar på 5, 10, 20 eller 25 procentenheter utöver ordinarie tullar på utvalda produkter. Dessa produkter motsvarar ett handelsvärde på ca 110 miljarder dollar. Scenario 2 innefattar att USA inför tilläggstullar om 25 procentenheter utöver ordinarie tullar på alla varor med kinesiskt ursprung. Detta steg har vid studiens genomförande (maj 2019) inte genomförts men USA:s president har uttalat att detta kan ske i ett nästa steg. Eftersom Kina inte specificerat om eller vilka motåtgärder man tänker genomföra som en följd av detta har inga ytterligare kinesiska motåtgärder utöver de som införts i scenario 1 inkluderats i detta scenario. De modellerade scenarierna och resultaten har kvalitetssäkrats av OECD:s Metroteam Resultat: Effekter av handelskonflikten Resultaten från simuleringen presenteras som procentuella förändringar jämfört med referensscenariot. Resultaten ska inte tolkas som prognoser för framtiden utan 5 Samtliga tullsatser har viktats efter hur stor andel av importen av en viss varugrupp som omfattas. Importstatistiken för vikterna har hämtats från US Census Bureau för USA och från kinesiska tullmyndigheten för Kina. 5

14 indikerar snarare hur världsekonomin och handelsmönstren skulle se ut idag om de modellerade tullarna funnits på plats och världsekonomin kunnat anpassa sig till dessa. Tabell 3.1 Makroekonomiska effekter, procentuell förändring Övriga Sverige Kina USA EU Övriga världen Totalt Scenario 1 BNP -0,001-0,201-0,027 0,009 0,010-0,020 Exportvolym 0,076-1,610-2,178-0,003 0,096-0,298 Importvolym 0,006-3,118-1,161 0,084 0,167-0,298 Scenario 2 BNP -0,004-0,475-0,089 0,015 0,014-0,059 Exportvolym 0,132-2,920-3,721-0,026 0,240-0,494 Importvolym -0,006-5,892-2,068 0,147 0,385-0,519 Scenario 1 innefattar USA:s samlade tilläggstullar på varor med kinesiskt ursprung fram till 10:e maj 2019 samt Kinas motåtgärder som introducerats som en följd av detta. Scenario 2 innefattar att USA inför tilläggstullar om 25 procent utöver ordinarie tullar på alla kinesiska varor samt Kinas motåtgärder enligt Scenario 1. Resultaten från simuleringen visar att de sammanlagda makroekonomiska effekterna på svensk ekonomi endast är marginella i de två scenarierna. Svensk BNP är i båda scenarierna lägre än i referensscenariot men effekterna är mycket små, -0,001 procent i scenario 1 och -0,004 procent i scenario 2. Effekterna på Sveriges totala exportvolym är också mycket begränsade, även om den totala exporten är högre i både scenario 1 och 2 jämfört med referensscenariot. Exportökningen är större i scenario 2 än i scenario 1. Sveriges totala import ökar marginellt i scenario 1 och minskar marginellt i scenario 2. Även om effekten på övriga EU:s BNP och handel skiljer sig något från effekterna för Sverige så är den totala påverkan på de makroekonomiska indikatorerna för övriga EU också endast marginella.till skillnad från effekten för Sverige, så ökar övriga EU:s BNP marginellt i scenario 1, och ytterligare något i scenario 2. Övriga EU:s totala exportvolym minskar marginellt i båda scenarierna medan importen ökar marginellt. Resultaten visar att USA och Kina är de länder där BNP och handel påverkas mest av handelskonflikten. Effekterna på BNP är störst för Kina, där BNP är 0,2 respektive 0,5 procent lägre jämfört med referensscenariot. Även USA:s BNP är lägre än referensscenariot i båda scenarierna (-0.03 och -0,09 procent). Däremot är bilden den omvända när det gäller total exportvolym, där USA är det land som har störst minskningar, -2,2 och -3,7 procent i respektive scenario, medan minskningen för Kina uppgår till -1,6 procent respektive -2,9 procent. Kina är det land som har störst minskningar av total import, -3,1 respektive -5,9 procent medan siffrorna för USA uppgår till -1,2 procent respektive -2,1 procent. Vid båda scenarierna så är världens totala BNP och den totala världshandeln lägre än vid referensscenariot. 6

15 Tabell 3.2 Handelseffekter för specifika sektorer, procentuell förändring Scenario 1 Scenario 2 Export Import Export Import Sverige Jordbruk 0,03-0,05 0,12-0,13 Livsmedel 0,14-0,08 0,29-0,19 Utvinning 0,00 0,18 0,00 0,23 Papper -0,05 0,10-0,16 0,16 Textil -0,76-0,13-1,70-0,28 Motorfordon 0,15 0,07 0,28 0,10 Övriga transportmedel 0,56-0,14 0,89-0,29 Annan tillverkning 0,30-0,02 0,39-0,04 Kemi 0,41 0,06 0,76 0,09 Övriga mineralprodukter 0,14 0,06 0,23 0,06 Järn och stål 0,12 0,08 0,10 0,08 Elektronik och telekom -0,64-0,10-0,41-0,05 Tjänster 0,00-0,10 0,04-0,25 Transporttjänster 0,08 0,00 0,19-0,04 Kina Jordbruk 0,40-3,90 2,18-6,43 Livsmedel -1,43-3,33 0,46-6,20 Utvinning 3,89-2,51 8,05-4,05 Papper -6,72-4,79-6,35-8,31 Textil 2,09-4,49-0,34-8,26 Motorfordon -5,06-2,04-1,83-4,52 Övriga transportmedel 0,71-3,94 6,69-8,80 Annan tillverkning -3,86-3,43-3,84-6,48 Kemi -1,43-3,55 0,25-6,78 Övriga mineralprodukter -2,08-3,10-0,48-5,72 Järn och stål 1,10-4,01 3,48-6,78 Elektronik och telekom -2,32-2,90-10,06-6,13 Tjänster 1,78-2,16 4,08-4,73 Transporttjänster 2,03-2,05 4,81-4,47 USA Jordbruk -2,46-0,22-3,49 0,17 Livsmedel -1,39-0,89-2,28-0,50 Utvinning -0,81 0,22-1,58 0,28 Papper -3,09-5,86-4,44-7,12 Textil -4,38-0,21-6,04-3,61 Motorfordon -1,51-0,26-3,39-0,42 Övriga transportmedel -2,57-0,59-5,68 0,28 Annan tillverkning -2,18-2,56-3,66-3,32 Kemi -2,83-0,65-4,62-0,33 Övriga mineralprodukter -3,32-1,72-4,74-1,93 Järn och stål -3,00-0,24-4,41-0,36 Elektronik och telekom -5,11-1,81-9,29-4,81 Tjänster -0,59 0,65-1,37 1,49 Transporttjänster -0,93 0,66-1,92 1,43 Övriga EU Jordbruk -0,04 0,07-0,07 0,12 Livsmedel 0,03 0,04 0,06 0,07 Utvinning -0,11 0,08-0,32 0,07 Papper 0,00 0,14-0,12 0,26 Textil -1,20 0,09-1,81 0,23 Motorfordon 0,06 0,05 0,03 0,05 Övriga transportmedel 0,40 0,05 0,49 0,01 Annan tillverkning 0,16 0,10 0,08 0,20 Kemi 0,27 0,04 0,48 0,07 Övriga mineralprodukter 0,03 0,05-0,01 0,06 Järn och stål -0,05 0,06-0,18 0,06 Elektronik och telekom -0,75 0,01-0,82 0,08 Tjänster 0,01 0,01 0,04 0,00 7

16 Transporttjänster 0,06 0,03 0,15 0,02 Övriga världen Jordbruk -0,02 0,12-0,27 0,17 Livsmedel 0,03 0,11-0,09 0,20 Utvinning -0,16 0,14-0,34 0,10 Papper 0,94 0,43 0,73 0,86 Textil -0,24 0,98 2,09 2,16 Motorfordon 0,36 0,04 0,04-0,06 Övriga transportmedel 0,17-0,01-0,07 0,01 Annan tillverkning 0,48 0,22 0,45 0,48 Kemi 0,07 0,18-0,25 0,45 Övriga mineralprodukter -0,19 0,25-0,75 0,54 Järn och stål -0,05 0,22-0,37 0,46 Elektronik och telekom 1,40 0,50 5,55 1,32 Tjänster -0,03 0,03-0,08 0,08 Transporttjänster -0,35-0,36-0,58-0,57 Scenario 1 innefattar USA:s samlade tilläggstullar på varor med kinesiskt ursprung fram till 10:e maj 2019 samt Kinas motåtgärder som introducerats som en följd av detta Scenario 2 innefattar att USA inför tilläggstullar om 25 procent utöver ordinarie tullar på alla kinesiska varor samt Kinas motåtgärder enligt Scenario 1. Även om de samlade makroekonomiska effekterna är mycket små för Sverige och övriga EU finns det väsentliga skillnader mellan olika sektorer. Den sektor där den svenska exporten påverkas mest är sektorn Textil, där exporten faller med 0,8 respektive 1,7 procent jämfört med referensscenariot. Även sektorerna Elektronik och telekom samt Papper minskar exporten något i båda scenarierna. Sektorerna Kemi (där bland annat läkemedelssektorn ingår), och Övriga transportmedel har något högre export i de både scenarierna, där kemisektorn ökar exporten med 0,4 respektive 0,8 procent och Övriga transportmedel ökar med 0,6 respektive 0,9 procent. Effekterna på importen för de olika sektorerna är små och ingen sektor sticker ut särskilt. Ser vi till hur handeln påverkas för övriga EU finner vi att det även för övriga EU är exporten i textilsektorn som påverkas mest, med minskningar på 1,2 respektive 1,8 procent följt av Elektronik och telekomsektorn (-0,8 procent i båda scenarierna). Effekterna på övriga EU:s import är precis som för Sverige små. En skillnad jämfört med effekterna för Sverige, där importen minskar för vissa sektorer och ökar för andra, är att övriga EU:s import ökar för alla sektorer i scenario 1 och för alla sektorer utom tjänstesektorn i scenario 2. På samma sätt som för de makroekonomiska indikatorerna visar analysen av handelseffekterna på sektorsnivå att förändringarna är större för USA och Kina än för övriga regioner. Den sektor där exportförändringen är störst är Elektronik och telekom, där USA:s export minskar med 5,1 respektive 9,3 procent och Kinas export minskar med 2,3 respektive 10 procent. Värt att notera är också att USA:s export minskar för alla sektorer i båda scenarierna medan vi ser en mer varierad bild för Kina. Även om vissa kinesiska sektorer minskar sin export mer i scenario 2 jämfört med scenario 1, finns det också sektorer vars export ökar när amerikanska tullar införs på samtliga varor. Denna något överraskande effekt kan förklaras av förändrat bytesförhållande. 6 Några sektorer som sticker ut är Livsmedel och Kemi där exporten minskar i scenario 1 medan den ökar i scenario 2. För textilsektorn är bilden den 6 När alla kinesiska varor åläggs amerikanska tullar minskar exporten till USA av dessa, vilket leder till ett överskott av kinesiska varor på världsmarknaden. Detta minskar priset för kinesiska varor relativt varor från andra länder, vilket ökar efterfrågan på dessa i övriga världen. Därmed ökar också exporten av dessa varor. Denna effekt är särskilt stor i de sektorer där Kina har en stor marknadsandel, eftersom varuvolymerna då blir stora nog för att påverka världsmarknadspriser. 8

17 motsatta, där exporten ökar i scenario 1 men minskar i scenario 2. För övriga kinesiska sektorers export är riktningen vid både scenarierna samma, det vill säga antingen en ökning eller en minskning. Om vi övergår till att studera Kinas import blir bilden enklare då den minskar för alla sektorer i både scenarierna. Värt att notera är att effekten på importminskningarna är ungefär dubbelt så stora i scenario 2 som i scenario 1 för alla sektorer. Kinas import skulle därför påverkas starkt om USA går vidare med att införa tullar på alla varor med kinesiskt ursprung. Tabell 3.3 Bilateral handel Scenario 1 Scenario 2 Export Import Export Import Sverige Kina -1,45 3,87-4,14 7,99 USA 3,93-0,98 7,39-2,40 Övriga EU -0,02-0,16 0,00-0,30 Övriga världen -0,18 0,01-0,22-0,04 Kina Sverige 3,87-1,45 7,99-4,14 USA -21,22-17,56-42,50-21,29 Övriga EU 3,92-1,63 8,15-4,48 Övriga världen 3,75-1,77 7,95-4,43 USA Sverige -0,98 3,93-2,40 7,39 Kina -17,56-21,22-21,29-42,50 Övriga EU -1,13 3,22-2,75 6,06 Övriga världen -0,82 2,73-2,12 6,30 Övriga EU Sverige -0,16-0,02-0,30 0,00 Kina -1,63 3,92-4,48 8,15 USA 3,22-1,13 6,06-2,75 Övriga världen -0,25-0,07-0,40-0,20 Övriga världen Sverige 0,04-0,24 0,02-0,33 Kina -1,88 3,59-4,55 7,64 USA 2,39-0,84 5,64-2,12 Övriga EU -0,03-0,30-0,12-0,50 Scenario 1 innefattar USA:s samlade tilläggstullar på varor med kinesiskt ursprung fram till 10:e maj 2019 samt Kinas motåtgärder som introducerats som en följd av detta Scenario 2 innefattar att USA inför tilläggstullar om 25 procent utöver ordinarie tullar på alla kinesiska varor samt Kinas motåtgärder enligt Scenario 1. Resultaten från analysen av effekter på den bilaterala handeln visar att Sveriges bilaterala handel med både USA och Kina kommer att påverkas i större utsträckning än de totala förändringarna av Sveriges handel. Resultaten visar att Sveriges export till USA är 3,9 procent högre i scenario 1 jämfört med referensscenariot och 7,4 procent högre i scenario 2. Sveriges import från USA minskar i båda scenarierna (- 1,0 och -2,5 procent). Sveriges export till Kina minskar däremot, med 1,4 respektive 4,1 procent medan importen ökar med 3,9 respektive 8,0 procent. För övriga EU gäller samma mönster som för Sverige, med den skillnaden att Sveriges exportökning till USA är högre än övriga EU:s, särskilt i scenario 2. De stora effekterna sker i den bilaterala handeln mellan USA och Kina, där Kina minskar sin export till USA med 21 respektive 42 procent för respektive scenario. Kinas import från USA minskar med 18 respektive 21 procent. USA minskar som en naturlig följd av detta sin export till Kina med 18 respektive 21 procent och sin import med 21 respektive 42 procent. 9

18 Tabell 3.4 Bilateral handel för sektorer Scenario 1 Scenario 2 Export Import Export Import Sverige Kina Jordbruk -3,55 3,09-6,12 5,78 Livsmedel -1,82 3,55-4,57 6,50 Papper -0,13 5,32-3,11 10,37 Textil -2,77 4,08-6,00 8,61 Motorfordon -1,66 5,61-3,79 8,71 Övriga transportmedel -2,61 5,67-6,21 13,55 Annan tillverkning -1,02 4,67-4,04 9,91 Kemi -1,10 4,79-3,93 10,13 Övriga mineralprodukter -1,78 3,07-4,34 7,05 Järn och stål -1,48 2,50-4,17 6,07 Elektronik och telekom -1,65 3,73-4,45 7,00 USA Jordbruk -0,37-0,13-0,18-1,12 Livsmedel 1,78-1,05 3,20-2,44 Papper 7,78-0,57 11,98-2,43 Textil -0,89-1,99-8,84-3,85 Motorfordon 2,31-2,62 3,53-5,63 Övriga transportmedel 3,94-2,38 6,22-5,11 Annan tillverkning 6,19-0,48 10,51-1,98 Kemi 3,57-1,74 6,56-3,79 Övriga mineralprodukter 4,50-0,90 7,64-2,86 Järn och stål 2,20-0,91 4,31-2,58 Elektronik och telekom 9,49-2,71 30,81-6,23 EU Kina Jordbruk -0,47 3,12-2,80 6,03 Livsmedel -1,69 3,76-4,44 6,96 Papper -0,18 5,30-3,20 10,33 Textil -3,03 4,44-6,52 9,46 Motorfordon -1,74 4,62-3,97 8,36 Övriga transportmedel -3,05 5,56-7,22 12,21 Annan tillverkning -1,04 4,48-4,13 9,50 Kemi -1,43 4,84-4,46 10,30 Övriga mineralprodukter -1,86 3,16-4,51 7,24 Järn och stål -1,64 2,39-4,45 5,82 Elektronik och telekom -2,27 3,26-5,89 6,14 USA Jordbruk 1,10 0,10 2,18-0,76 Livsmedel 1,74-0,94 3,08-2,23 Papper 8,08-0,64 12,23-2,48 Textil 3,28-1,71 19,52-3,31 Motorfordon 2,22-2,53 3,22-5,41 Övriga transportmedel 3,45-2,16 5,21-4,92 Annan tillverkning 5,98-0,74 10,09-2,37 Kemi 3,39-1,72 6,16-3,75 Övriga mineralprodukter 4,31-0,78 7,27-2,60 Järn och stål 2,06-1,01 4,04-2,78 Elektronik och telekom 9,15-3,50 29,31-7,86 Scenario 1 innefattar USA:s samlade tilläggstullar på varor med kinesiskt ursprung fram till 10:e maj 2019 samt Kinas motåtgärder som introducerats som en följd av detta. Scenario 2 innefattar att USA inför tilläggstullar om 25 procent utöver ordinarie tullar på alla kinesiska varor samt Kinas motåtgärder enligt Scenario 1. När vi studerar resultaten för Sveriges och Övriga EU:s bilaterala handel för specifika sektorer med USA och Kina ser vi att handelskonflikten kan få stora effekter för vissa sektorer. Några av de resultat som sticker ut är att Sveriges export till USA i sektorn Elektronik och telekom är 9,5 procent högre i scenario 1 och 31 procent högre i scenario 2 jämfört med referensscenariot. Även för sektorerna Papper, Annan 10

19 tillverkning, Övriga mineralprodukter, Kemi samt Övriga transportmedel ökar exporten tämligen rejält båda scenarierna. De enda sektorer där exporten till USA minskar är för sektorerna textil (0,9 procent och 8,8 procent) och Jordbruk (-0,4 och 0,2 %). Förändringarna av importen från USA är mindre än exportförändringarna. Sektorerna Elektronik och telekom, Motorfordon samt Övriga transportmedel är de sektorer där importen minskar mest. Övergår vi till att närmare studera hur svensk handel med Kina påverkas finner vi att samtliga svenska sektorers export till Kina minskar i båda scenarierna, och den negativa effekten är större i scenario 2 än i scenario 1. De sektorer som jämfört med referensscenariot minskar mest är Jordbruk (-3,6 och -6,1 procent), Textil (-2,8 och - 6,0 procent) och Övriga transportmedel (-2,6 och -6,2 procent). Importen från Kina ökar för samtliga sektorer i båda scenarierna, där importökningarna är störst för sektorerna Övriga transportmedel (5,7 och 13,6 procent), Papper (5,3 och 10,4 procent), Kemi (4,8 och 10,1 procent) samt Annan tillverkning (4,7 och 9,9 procent). Övriga EU:s export till USA liknar bilden för Sverige med den skillnaden att alla sektorer ökar sin export till USA i båda scenarierna. Den största exportökningen sker precis som för Sverige i Elektronik och telekomsektorn (9,2 och 29,3 procent). En sektor som skiljer sig mellan övriga EU och Sverige är Textil, där övriga EU:s export ökar med 3,3 procent i scenario 1 och med 19,5 procent i scenario 2 medan Sveriges export minskar med 0,9 respektive 8,8 procent. Övriga sektorer där exporten till USA ökar mest är samma som för Sverige, det vill säga Papper, Annan tillverkning, Övriga transportmedel, Övriga transportmedel, samt Kemi. Vänder vi på flödet och studerar Övriga EU:s import från USA finner vi att Övriga EU:s import från USA minskar i alla sektorer i båda scenarierna (med undantaget att jordbrukssektorn ökar sin export marginellt i scenario 1). De sektorer där vi finner den största importminskningen är Elektronik och telekom (-3,5 och 7,9 procent) följt av motorfordon (2,5 och 5,4 procent) och övriga transportmedel (2,2 och 4,9 procent). I likhet med Sverige finner vi att Övriga EU:s export till Kina minskar i både scenarierna. De sektorer som har störst förändringar är Övriga transportmedel (-3,0 och -7,2 procent), Textil (-3,0 och -6,5 procent) samt Elektronik och telekom (-2,3 och -5,9 procent). Övriga EU:s import från Kina påverkas på samma sätt som Sveriges import, det vill säga att importen från Kina ökar för alla sektorer i både scenarierna. Högst importökningar har sektorerna Övriga transportmedel (5,6 och 12,2 procent), Papper (5,3 och 10,3 procent), Kemi (4,9 och 10,3 procent), Annan tillverkning (4,5 och 9,5 procent) samt Textil (4,4 och 9,5 procent) Slutsatser Studiens fokus har varit att analysera hur handelskonflikten mellan USA och Kina påverkar Sveriges och EU:s ekonomier och handel. Resultaten från analysen visar att även om handelskonfliktens effekter på Sveriges och övriga EU:s handel och BNP är relativt små på aggregerad nivå, så kan den få betydande effekter på handelsvolymerna inom enskilda sektorer. De sektorer som för Sveriges export påverkas mest är Textil samt Elektronik och telekom, där den totala exporten minskar, och Kemi samt Övriga transportmedel, där exporten ökar. Importen i specifika sektorer påverkas i mindre grad än exporten, och ingen sektor sticker ut särskilt. 11

20 Resultaten visar att även om förändringarna är små så ökar Sveriges totala exportvolymer i båda scenarierna medan importvolymerna ökar i scenario 1 och minskar i scenario 2. Effekterna på övriga EU:s handel är även de små, men skiljer sig något från mönstret för Sverige då övriga EU:s import ökar i båda scenarierna. De övergripande effekterna på Sveriges totala export och import skiljer sig inte särskilt mycket åt mellan de två scenarierna,. På sektorsnivå kan däremot effekterna bli betydligt mer kännbara om USA skulle genomföra nästa steg av tullhöjningar. De mest framträdande effekterna för Sveriges och EU:s ekonomier är att de införda tullarna och en eventuellt ytterligare eskalering av konflikten kan få stora handelsomfördelande effekter. Resultaten visar att vissa sektorers bilaterala handel med USA och Kina kan påverkas i stor utsträckning. Bland annat ökar Elektronik och telekomsektorn, sektorn Annan tillverkning och Papper kraftigt sin export till USA medan sektorn Textil och Jordbruk minskar. Däremot minskar exporten till Kina för alla sektorer. Resultaten visar också att importen från Kina ökar i alla sektorer medan importen från USA minskar. De handelsomfördelande effekterna som konflikten för med sig kan således få stora effekter för svenska och europeiska företag som handlar med omvärlden, och i synnerhet företag som primärt handlar med USA och Kina. Detta gäller inte bara för de sektorer som påverkas mest. Om företag idag i stor utsträckning förlitar sig på handel med USA och Kina kan de nya förutsättningarna slå hårt, men också skapa nya möjligheter, för specifika sektorer och enskilda företag. Slutligen visar resultaten från analysen att effekterna på handeln är som störst för USA och Kina, då båda ländernas totala export och import minskar i båda scenarierna. USA och Kina är också de länder som erfar störst negativ påverkan på BNP. Resultaten visar sammantaget att de stora förlorarna i handelskonflikten, i ekonomiska termer, är USA och Kina. Samtidigt visar resultaten att konfliktens sammanlagda effekter för världen är negativa då den leder till en minskad global världshandel och en minskad global BNP i båda scenarierna. 12

21 4. Bytesbalansen 4.1 Bytesbalansen Den svenska bytesbalansen visade ett överskott på 63 miljarder första kvartalet 2019, motsvarade 5,2 procent av BNP. Överskottet i bytesbalansen har därmed mer än trefaldigats jämfört med motsvarande period Handelsbalans 7 Första kvartalet 2019 uppgick Sveriges handelsbalans till 46 miljarder, en ökning med 22 miljarder jämfört motsvarande period Handelsbalansen uppgick till 3,8 procent av BNP, tjänstebalansen 0,6 procent och kapitalavkastningen 3,1 procent. Vad är bytesbalansen? Bytesbalansen utgörs av handelsbalansen, tjänstebalansen, faktorinkomster (löner och kapitalavkastning) och löpande transfereringar. Handelsbalansen är nettot av Sveriges export och import av varor. Tjänstebalansen är nettot av Sveriges tjänstetransaktioner med utlandet. Bytesbalansen utgör tillsammans med kapitalbalansen och den finansiella balansen Sveriges totala betalningsbalans, vilket är en sammanställning över landets samtliga ekonomiska transaktioner med omvärlden. Diagram 4.1 Sveriges bytesbalans ,0 6,0 Andel av BNP (%) 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0, Den handelsstatistik som hämtas från betalningsbalansen och den som hämtas från SCB:s utrikeshandelsstatistik (primärstatistik) har olika syften och metod. Därför kan statistiken från betalningsbalansstatistiken respektive nettohandel som beräknas från utrikeshandelsstatistiken skilja sig åt markant. I rapporten används termen handelsbalans för statistik från Betalningsbalansen och nettoexport när det är statistik från utrikeshandelsstatistiken som avses. 13

22 Diagram 4.2 Handelsbalans, kapitalavkastning, tjänster Handelsbalans Tjänstebalans Kapitalavkastning 5,0 4,0 Andel av BNP (%) 3,0 2,0 1,0 0,0-1, Varuhandel Sveriges export och import av varor Första kvartalet 2019 ökade Sveriges varuexport med 4 procent mätt i volym, och med 11 procent mätt i värde, jämfört med motsvarande kvartal Varuimporten var i stort sett oförändrad i volym och ökade med 5,3 procent i värde. Volymutvecklingen avser värdeförändring i fasta priser (dvs. rensad för prisförändringar). Värdeutvecklingen avser värdeförändring i löpande priser. Det totala värdet av Sveriges varuexport uppgick till 383 miljarder kronor och varuimporten till 368 miljarder. Handelsbalansen uppvisade därmed ett överskott på 14 miljarder, vilket kan jämföras med ett underskott på 4,1 miljarder första kvartalet Varuhandelns geografiska fördelning Tabell 5.1 visar Sveriges utrikeshandel med varor inom och utom EU för åren samt första kvartalen för 2018 respektive Diagram 5.1 och Diagram 5.2 visar varuhandelns geografiska fördelning efter region: Afrika, Amerika, Asien, Oceanien 9, EU samt Övriga Europa. 8 I kapitel 5 används statistik från utrikeshandelsstatistiken (primärstatistiken). 9 Regionen Oceanien m.fl. är innefattar även regioner som inte passar in i någon annan region, t ex de fria haven och handel som lyder under militär sekretess. Här är importflödena väldigt små vilket innebär att även mindre förändringar räknat i värde kan förefalla stora i procentuella termer. 14

23 Tabell 5.1 Sveriges utrikeshandel med varor, miljarder kr Förändring (%) Export 1 192, , ,5 345,8 382,6 10,6 intra-eu(28) 705,1 771,2 857,7 206,7 227,2 9,9 extra-eu(28) 487,4 533,6 583,8 139,2 155,4 11,7 Import 1 207, , ,5 349,9 368,5 5,3 intra-eu(28) 865,3 940, ,8 251,9 261,6 3,8 extra-eu(28) 342,3 374,7 440,7 98,0 106,9 9,1 Anm: Import enligt avsändningsland. Första kvartalet 2019 gick 73 procent av den svenska exporten till Europa. EU:s värdeandel uppgick till 59 procent. Asien och Amerika tog emot 12 respektive 11 procent av Sveriges export. Jämfört med första kvartalet 2018 ökade exporten till samtliga världsdelar förutom Asien och Oceanien m.fl. Störst var exportökningen till Afrika med 31 procent, följt av Amerika med 26 procent. Exporten till Övriga Europa och EU steg med 10 procent vardera. Slutligen minskade exporten till Asien med 1,8 och till Oceanien m.fl. med 17 procent. Huvuddelen (83 procent) av de varor som importeras till Sverige kommer från Europa, särskilt från EU-länderna (71 procent). Importen ökade första kvartalet 2019 från samtliga världsdelar förutom Afrika varifrån importen minskade med 8,3 procent. Störst var ökningen från Asien (22 procent), följt av Amerika (7,4 procent), EU (3,8 procent) och Övriga Europa (1,2 procent). Importökningen från Oceanien m.fl. på 159 procent uppgick till 0,4 miljarder kronor. Diagram Svensk export Exportandelar fördelade på regioner efter bestämmelseland Andel (%) EU(28) Övriga Europa Afrika Amerika Asien Oceanien m fl 15

24 Diagram Svensk import Importandelar fördelade på regioner efter avsändningsland Andel (%) EU(28) Övriga Europa Afrika Amerika Asien Oceanien m fl Varuhandeln fördelad på varugrupp Tabell 5.2 och Tabell 5.3 visar utrikeshandelns volym- och värdeutveckling fördelat efter varugrupperna Skogsvaror (t.ex. trävaror, pappersmassa och papper), Mineralvaror (t.ex. järnmalm, järn och stål), Kemivaror (t.ex. läkemedel, plaster, gummivaror), Energivaror (t.ex. råolja, oljeprodukter), Verkstadsvaror (t.ex. maskiner, elektrovaror, vägfordon) och Övriga varor (t.ex. livsmedel, möbler, textiloch konfektion). Genom att redovisa både volym- och värdeutveckling indikeras om utvecklingen främst förklaras av prisförändringar eller förändrade handelsflöden. Diagram 5.3 och Diagram 5.4 visar export- respektive importandel per varugrupp. 16

25 Diagram Svensk export Exportandelar fördelade på varuområden Andel (%) Skog Mineral Kemi Energi Verkstad Övrigt Tabell 5.2 Utrikeshandelns volym- och värdeutveckling export Förändring (%) Värdeandel 2018 Volymutveckling för Export Värdeutveckling för Export Exportandel kv kv kv kv ,0 Skogsvaror ,4 11,2 9,4 10,0 10,2 Mineralvaror ,2 6,2 11,3 14,8 12,8 Kemivaror ,3 5,5 17,6 18,7 8,0 Energivaror ,6 52,6 15,5 0,6 45,7 Verkstadsvaror ,6 12,0 9,6 9,0 13,3 Övriga varor ,4 9,0 4,9 10,7 100 Totalt ,5 12,9 10,5 10,6 Anm: Förändring i % från motsvarande period föregående år. Första kvartalet 2019 ökade Sveriges varuexport med 4 procent mätt i volym (dvs. rensat för prisförändringar) och med 11 procent mätt i värde, jämfört med motsvarande kvartal Räknat i värde var det en positiv utveckling för samtliga varuområden. Särskilt stark var värdeutvecklingen för Kemivaror. Samtidigt värdeutvecklingen för Energivaror i princip låg stilla minskade exportvolymen med 10 procent, vilket reflekterar en kombination av prisökningar och växelkurseffekter. 10 En liknande utveckling syns för Skogsvaror, vars exportvärde ökade med 10 procent medan volymen var oförändrad. 10 Se rapporten Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar, kvartal för en diskussion av skillnaderna mellan värde- och volymutveckling. 17

26 Tabell 5.3 Utrikeshandelns volym- och värdeutveckling import Förändring (%) Värdeandel 2018 Volymutveckling för Import Värdeutveckling för Import Importandel kv kv kv kv ,9 Skogsvaror ,6 19,8 16,7 7,5 8,0 Mineralvaror ,7 15,6 7,9 3,1 11,9 Kemivaror ,9 11,2 11,7 9,9 11,9 Energivaror ,7 51,3 29,8 1,0 43,4 Verkstadsvaror ,0 5,6 10,6 3,4 21,9 Övriga varor ,5 8,5 9,8 9,4 100 Totalt ,4 12,6 12,5 5,3 Anm: Förändring i % från motsvarande period föregående år. Varuimporten var oförändrad räknat i volym och ökade med 5,3 procent i värde första kvartalet Importen ökade för samtliga varugrupper mätt i värde men minskade i volym för alla varugrupper utom Kemivaror och Övriga varor. Räknat i värde var det Kemivaror, Övriga varor och Skogsvaror som hade den mest positiva utvecklingen. Diagram Svensk import Importandelar fördelade på varuområden Andel (%) Skog Mineral Kemi Energi Verkstad Övrigt 18

27 5.1.3 Nettoexport av varor Diagram 5.5 Sveriges nettoexport Intra-EU28 Extra-EU28 Nettoexport Mdr kr Diagram 5.5 visar Sveriges nettoexport inom och utom EU samt nettoexporten totalt för perioden 2001 första kvartalet Första kvartalet 2019 uppvisade svensk utrikeshandel med varor ett exportöverskott på 14 miljarder. Det kan jämföras med ett underskott om 4,1 miljarder första kvartalet Överskottet i nettohandeln med varor uppstår i handeln med länder utanför EU. Gentemot de övriga EU-länderna redovisas däremot ett handelsunderskott. Första kvartalet 2019 uppgick detta underskott till 34 miljarder, vilket är ett 11 miljarder mindre underskott än första kvartalet Exportöverskottet till övriga världen ökade samtidigt med 7,4 miljarder, från 41 till 49 miljarder Nettoexport fördelat efter varugrupp Diagram 5.6 visar Sveriges nettoexport efter varugrupp för första kvartalen 2018 respektive Nettoexporten för varugrupperna Övriga varor och Energi var negativ och underskottet har ökat mellan dessa kvartal. Nettoexporten var däremot positiv för varugrupperna Skogsvaror, Mineralvaror, Kemivaror och Verkstadsvaror. För samtliga dessa varugrupper ökade överskottet mellan första kvartalet 2018 och motsvarande kvartal i år. Den sammanlagda förändringen för samtliga varugrupper resulterade i att Sveriges nettohandel gick från ett underskott till ett överskott. 11 Då statistiken i EU:s Intrastat inte redovisar ursprungsland för import via annat EU-land överskattas den faktiska importen från EU. På samma sätt underskattas importen från länder utanför EU eftersom denna import redovisas med avsändningsland i EU som svensk motpart när den går via något annat EU-land. 19

28 Diagram Sveriges nettoexport Fördelning på varuområden Mdr kr Skog Mineral Kemi Energi Verkstad (inkl bilar) Övrigt Tabell 5.4 Nettoexport av viktiga varuområden Miljarder kr Skogsvaror 92,6 94,5 91,1 95,1 101,3 25,3 28,1 Mineralvaror 35,5 28,5 27,8 33,2 29,1 7,5 12,0 Järn och stål 16,0 16,7 14,0 12,8 9,7 2,1 7,2 Kemivaror -0,4 12,0 10,8 12,3 9,2 3,5 8,0 Läkemedel 28,5 37,2 31,7 36,0 40,8 11,5 15,0 Energivaror -52,1-35,9-35,6-41,9-61,0-13,0-13,2 Verkstadsvaror 29,3 21,7 7,7 11,4 16,3 4,2 13,4 Maskiner 62,5 64,0 59,4 61,0 64,2 15,8 18,9 Elektrovaror och telekom -36,6-47,8-55,0-59,2-74,6-17,8-19,3 Vägfordon 2,9 7,9 6,0 21,3 45,5 10,7 16,4 Övriga varor -89,0-107,3-116,8-120,9-132,0-31,7-34,1 Livsmedel -49,6-55,3-59,0-61,0-66,3-15,5-17,2 Total 16,0 13,4-15,0-10,8-37,0-4,1 14, Sveriges handel med personbilar Tabell 5.5 och Diagram 5.7 visar Sveriges export och import av personbilar. Den svenska exporten av personbilar uppgick första kvartalet 2019 till 28 miljarder, medan importen uppgick till 18 miljarder. Detta ger ett exportöverskott på 9,9 miljarder, vilket kan jämföras med ett överskott på 5,0 miljarder motsvarande period 20