Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar. Analys av utrikeshandelsstatistiken för första kvartalet 2014

Transkript

1 06 Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Analys av utrikeshandelsstatistiken för första kvartalet

2

3 Sveriges utrikeshandel samt direktinvesteringar Varor Värde (Mdr SEK) Export 1 212, , ,8 272,6 277,1 Import 1 147, , ,9 256,5 264,1 Nettohandel 64,4 59,0 51,0 16,1 13,0 Export till EU(28) 680,2 667,6 630,3 158,0 165,4 Import från EU(28) 789,8 754,9 723,0 174,5 182,3 Nettohandel EU(28) -109,6-87,3-92,7-16,5-16,9 Förändring (%) Export 6,5-3,5-6,7-9,9 1,7 Import 7,3-3,2-6,4-10,4 3,0 Export till EU(28) 4,5-1,8-5,6-9,1 4,7 Import från EU(28) 9,0-4,4-4,2-10,4 4,5 Tjänster Värde (Mdr SEK) Export 463,4 485,2 505,7 113,3 126,5 Import 353,4 372,2 387,6 87,6 96,1 Nettohandel 110,0 113,0 118,1 25,6 30,4 Förändring (%) Utrikeshandel Export 5,2 4,7 4,2 0,4 11,7 Import 4,7 5,3 4,1-1,1 9,7 Flöden (Mdr SEK) Direktinvesteringar Svenska DI i utlandet -193,9-196,1-227,1-121,9-48,0 Utländska DI i Sverige 83,9 110,7 73,1 18,5 37,2 Netto -110,0-85,5-154,0-103,4-10,9 Tillgångar (Mdr SEK) Svenska DI i utlandet Utländska DI i Sverige

4 Sveriges utrikeshandel regionalt fördelad, totalt samt uppdelad efter varor respektive tjänster Mdr SEK Förändring (%) Andel / 14/ / Världen Export Varor och tjänster ,5 4,6 100 Varor ,7 1,7 100 Tjänster ,2 11,7 100 Import Varor och tjänster ,7 4,7 100 Varor ,4 3,0 100 Tjänster ,1 9,7 100 Inre marknaden 1 Export Varor och tjänster ,8 5,8 68,8 EU (28) Norden Östersjöländerna 2 Import Export Import Export Import Export Varor ,2 3,7 70,0 Tjänster ,2 10,9 66,0 Varor och tjänster ,7 5,1 76,8 Varor ,7 3,3 77,2 Tjänster ,8 10,6 75,4 Varor och tjänster ,9 6,3 57,8 Varor ,6 4,7 59,7 Tjänster ,6 10,5 53,8 Varor och tjänster ,0 5,6 68,7 Varor ,2 4,5 69,0 Tjänster ,5 8,8 68,0 Varor och tjänster ,0 4,0 24,1 Varor ,3 1,4 24,1 Tjänster ,0 10,2 24,0 Varor och tjänster ,7-0,9 21,1 Varor ,1-6,2 20,5 Tjänster ,4 15,6 22,5 Varor och tjänster ,0 5,7 39,5 Varor ,6 3,5 40,7 Tjänster ,8 11,4 36,9 Import Varor och tjänster ,4 4,9 45,3 Varor ,9 2,2 49,1 Tjänster ,2 17,0 35,0 1 EU(28), Island Liechtenstein och Norge 2 CBSS-medlemmarna: Danmark, Estland, Finland, Island, Lettland, Litauen, Norge, Polen, Ryssland och Tyskland

5 Enheten för internationell Dnr: /00594 handelsutveckling Petter Stålenheim Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Den svenska bytesbalansen visade första kvartalet ett överskott på 61 miljarder kronor, vilket var en ökning med 1,5 procent och motsvarade 6,8 procent av BNP. Sveriges export av varor och tjänster ökade första kvartalet med 5,6 procent jämfört med motsvarande period. Första kvartalet uppgick värdet av Sveriges varuexport till 277 miljarder kronor och varuimporten till 264 miljarder, en ökning för såväl export som import. Exporten ökade med 1,7 procent i värde och 1,0 procent i volym och importen med 3,0 procent i värde och 3,4 procent i volym. Europa som helhet tog under året emot 75 procent av Sveriges totala varuexport. EU:s värdeandel uppgick till 60 procent. Medan andelen av exporten som gick till EU, Afrika och Asien ökade första kvartalet minskade den till Övriga Europa, Amerika och Oceanien. Hela 84 procent av Sveriges varuimport kommer från Europa och 69 procent från EU. EU, Övriga Europa och Afrika ökade sina andelar av Sveriges totala import mellan första kvartalet och motsvarande kvartal. Varugrupperna skogsvaror, mineralvaror och verkstadsvaror ökade som andel av Sveriges export. Varugruppen energivaror minskade i exportandel. Skogsvaror, mineralvaror, verkstadsvaror och övriga varor var de grupper som ökade i importandel. Energivarornas andel av importen minskade markant. Exporten av tjänster ökade första kvartalet med hela 12 procent jämfört med motsvarande period. Tjänsteimporten ökade samtidigt med 9,7 procent. Tjänsteexporten uppgick till 127 miljarder kronor och tjänsteimporten till 96 miljarder. Flödet av svenska direktinvesteringar till utlandet uppgick till 48 miljarder kronor, en minskning med hela 74 miljarder kronor. Samtidigt ökade inflödet av utländska direktinvesteringar till Sverige med 19 miljarder och uppgick första kvartalet till 37 miljarder kronor.

6

7 Innehåll 1. Inledning Bytesbalansen Bytesbalansen Handelsbalans Varuhandel Sveriges export och import av varor Geografisk fördelning Fördelat på varugrupper Nettoexport av varor Nettoexport fördelat efter varugrupp Nettoexporten av personbilar Nettoexporten av läkemedel Sveriges varuhandel med den inre marknaden Export Import Sveriges varuhandel med länder utanför EU Svensk export Svensk import Tjänstehandeln Direktinvesteringar Direktinvesteringsflöden Direktinvesteringstillgångar Utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige Svenska direktinvesteringstillgångar i utlandet Bilaga 1 Utrikeshandel, export och import av varor januari-mars, i löpande priser HA 22 SM 1402 Statistiska centralbyrån Tabell 1-7

8

9 1. Inledning Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar är en rapport som kvartalsvis rapporterar och analyserar statistik över det ackumulerade kalenderåret. I kapitel två presenterar förändringen i bytesbalansen. I kapitel tre redogörs för den svenska varuhandeln, först export och sedan import. Kapitel fyra tar upp utvecklingen inom svensk tjänsteimport och -export. Slutligen tar kapitel fem upp direktinvesteringar, först in- och utflöden och därefter utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige och svenska tillgångar i utlandet Bilaga 1 innehåller Tabellerna 1-7 från Statistiska Centralbyråns publikation Utrikeshandel, export och import av varor vilka utgör huvudkällan för rapporten. Där inget annat anges utgör Statistiska Centralbyrån källa för informationen i tabeller och diagram. 2. Bytesbalansen Bytesbalansen utgörs av handelsbalansen, tjänstebalansen, faktorinkomster (löner och kapitalavkastning) samt löpande transfereringar. Handelsbalansen är nettot av ett lands export och import av varor. 1 Tjänstebalansen är nettot av ett lands tjänstetransaktioner med utlandet. Bytesbalansen utgör tillsammans med kapitalbalansen och den finansiella balansen ett lands totala betalningsbalans, vilket är en sammanställning över landets samtliga ekonomiska transaktioner med omvärlden. 2.1 Bytesbalansen Den svenska bytesbalansen visade första kvartalet ett överskott på 61 miljarder kronor, vilket var en ökning med 1,5 procent jämfört med motsvarande kvartal och motsvarde 6,8 procent av BNP. 1 SCB:s två publikationer Betalningsbalansen 1:a kvartalet, som är källa till bytesbalansstatistiken ovan, och Utrikeshandel, Export och import på varor och länder, som är huvudsaklig källa för övrig handelsstatistik, har olika syften och metod, varför handelsbalansen som rapporterad i betalningsbalansstatistiken och den nettohandel som kan beräknas från utrikeshandelsstatistiken, kan skilja sig åt markant. I rapporten används termen handelsbalans när statistiken från Betalningsbalansen avses och nettoexport när det är statistik från utrikeshandelsstatistiken som avses. 1

10 Diagram ,0 Sveriges bytesbalans ,0 8,0 Andel av BNP (%) 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0, Handelsbalans Första kvartalet uppgick Sveriges handelsbalans till 16 miljarder vilket var 6,1 miljarder mindre än första kvartalet. Medan handelsbalansen uppgick till 1,8 procent av BNP motsvarade kapitalavkastningen och tjänstenettot 3,9 respektive 3,4 procent. Diagram 2.2 Handelsbalans, kapitalavkastning, tjänster Handelsbalans Kapitalavkastning Tjänstenetto 8,0 7,0 6,0 Andel av BNP (%) 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0-1,0-2,

11 3. Varuhandel Första kvartalet ökade Sveriges varuexport med 1,0 procent i volym och 1,7 procent i värde jämfört med motsvarande period. Även varuimporten ökade, med 3,4 procent i volym och 3,0 procent i värde Sveriges export och import av varor Värdet av Sveriges varuexport uppgick första kvartalet till 277 miljarder kronor och varuimporten uppgick till 264 miljarder. Handelsnettot uppgick till 13 miljarder kronor, vilket var 3,0 miljarder mindre än första kvartalet. Enligt preliminär statistik från SCB visar utfallet över Sveriges handelsnetto för varuhandeln under april ett överskott på 4,6 miljarder kronor, vilket är 3,9 miljarder kronor mindre än under april. Varuexporten uppgick preliminärt under april till 95,4 miljarder kronor. Varuimporten uppgick under samma månad till 90,8 miljarder Geografisk fördelning Tabell 3.1 Sveriges utrikeshandel med varor, miljarder kr Förändring (%) Export 1 212, , ,8 272,6 277,1 1,7 intra-eu(28) 680,2 667,6 630,3 158,0 165,4 4,7 extra-eu(28) 532,1 502,8 461,5 114,6 111,7-2,5 Import 1 147, , ,9 256,5 264,1 3,0 intra-eu(28) 789,8 754,9 723,0 174,5 182,3 4,5 extra-eu(28) 358,1 356,5 317,9 82,0 81,8-0,3 Anm: Import från intra-eu(28) enligt avsändningsland. Källa: SCB Europa utgör Sveriges i särklass största exportmarknad. Första kvartalet tog Europa som helhet emot 75 procent av Sveriges totala export. EU:s värdeandel uppgick till 60 procent. 3 Sveriges export ökade till EU, Afrika och Asien och minskade till Övriga Europa, Amerika samt Oceanien mellan första kvartalet och motsvarande kvartal. Exporten till Amerika minskade mest, med 5,5 procent, och utgjorde 9,5 procent av Sveriges totala export. Exporten till EU ökade med 4,7 procent under perioden. Andelen av Sveriges export ökade till EU, Övriga Europa samt Afrika. Exportandelarna till övriga regioner minskade. 2 Med volymutvecklingen avses värdeförändring rensad för prisförändringar (dvs. i fasta priser). Med värdeutvecklingen avses värdeförändring i löpande priser. 3 Kroatien blev medlem i EU 1 juli. 3

12 Diagram Svensk export Exportandelar fördelade på regioner efter bestämmelseland 50 Andel (%) EU(28) Övriga Europa Afrika Amerika Asien Oceanien m fl Diagram Svensk import Importandelar fördelade på regioner efter avsändningsland Andel (%) EU(28) Övriga Europa Afrika Amerika Asien Oceanien m fl Värdet av den svenska importen ökade med 3,0 procent mellan första kvartalet och motsvarande kvartal. Hela 84 procent av Sveriges import kommer från Europa och 69 procent från EU(28). Andelen av Sveriges totala import som kommer från EU(28), Övriga Europa samt från Afrika ökade under året. Andelen av importen som kom från Amerika och Asien minskade. 4

13 3.1.2 Fördelat på varugrupper I tabell 3.2 och 3.3 redovisas export respektive import i såväl volym som i värde fördelat på varugrupp. Det blir då möjligt att se om utvecklingen i första hand beror på prisförändringar, vilket till exempel är vanligt för energivaror och mineralvaror. Tabell 3.2 Utrikeshandelns volym- och värdeutveckling export Förändring (%) Värdeandel Volymutveckling för Export Värdeutveckling för Export Export 3 kv 4 kv 3 kv 4 kv 11,0 Skogsvaror -0,7-1,0 0,6-1,3-3,5-0,7 3,1 4,0 10,1 Mineralvaror -8,9 2,9-4,0 5,0-7,8-6,9-8,5 4,2 12,7 Kemivaror 3,6-3,2 1,6-0,4-0,1-5,4-0,3 0,4 8,4 Energivaror -16,6-22,7-30,2-5,3 21,5-24,6-33,1-11,5 44,4 Verkstadsvaror -2,3-0,5 5,6 4,1-9,1-2,2 3,9 4,4 13,4 Övriga varor -1,5-1,3-5,4-3,2 3,0 0,8-1,6 0,6 100,0 Totalt -3,5-2,9-1,5 1,0-3,5-4,8-2,5 1,7 Anm: Förändring i % från motsvarande period föregående år. Källa: SCB Tabell 3.3 Utrikeshandelns volym- och värdeutveckling import Förändring (%) Värdeandel Volymutveckling för Import Värdeutveckling för Import Import 3 kv 4 kv 3 kv 4 kv 2,9 Skogsvaror -1,4 0,6 1,8 4,4-4,2-0,8 2,2 6,1 7,3 Mineralvaror -7,8-1,9 2,7 10,4-15,8-10,0-4,4 5,5 12,8 Kemivaror -1,7 2,3-5,1 4,8-6,1-1,8-6,9 3,1 14,4 Energivaror -10,9-19,5-14,0-10,4-17,0-22,2-18,3-14,6 40,9 Verkstadsvaror -1,6-0,1 4,6 8,3-5,0-2,6 3,8 9,0 21,8 Övriga varor 3,2 3,7 0,4 1,5 3,1 4,7 2,7 3,7 100,0 Totalt -2,6-2,4-0,7 3,4-6,4-4,9-2,0 3,0 Anm: Förändring i % från motsvarande period föregående år. Källa: SCB För det svenska exportvärdet fördelat på varuområden minskade andelen för energivaror och i någon mån varugrupperna kemivaror och övriga varor första kvartalet. Framförallt verkstadsvaror ökade sin andel men även skogsvaror och mineralvaror samt övriga varor ökade sina andelar av den svenska exporten. 5

14 Diagram Svensk export Exportandelar fördelade på varuområden 40 Andel (%) Skog Mineral Kemi Energi Verkstad Övrigt För importen var det bara energivaror som minskade sin värdeandel. Skogsvaror, verkstadsvaror samt gruppen övriga varor ökade i andel. Verkstadsvaror var den varugrupp som ökade sin andel mest. Diagram Svensk import Importandelar fördelade på varuområden 40 Andel (%) Skog Mineral Kemi Energi Verkstad Övrigt 6

15 3.1.3 Nettoexport av varor Diagram 3.5 Sveriges nettoexport Intra-EU(28) Extra-EU(28) Nettoexport Mdr SEK Sveriges nettoexportintäkter kommer från länder utanför EU. Handeln med EU gav första kvartalet ett exportunderskott på 17 miljarder kronor, 0,4 miljarder mer än motsvarande period. Exportöverskottet gentemot länder utanför EU minskade, från 33 miljarder första kvartalet till 30 miljarder första kvartalet. Sveriges totala exportöverskott uppgick under perioden till 13 miljarder kronor, en minskning med 3,1 miljarder. Då statistiken i EU:s Intrastat inte redovisar ursprungsland för import via annat EU-land, överskattar statistiken för import från EU den faktiska importen, efter På samma sätt underskattas importen från länder utanför EU eftersom denna i importstatistiken redovisas med avsändningsland i EU som svensk motpart Nettoexport fördelat efter varugrupp De traditionella svenska exportvarorna, skogsvaror, verkstadsvaror och mineralvaror, var de varugrupper som gav störst nettoexportintäkter första kvartalet men även kemivaror gav ett positivt handelsnetto under perioden. Skogsvaror, dvs. trä, papper och pappersmassa svarade för en nettoexport på 23 miljarder kronor, en ökning med 3,3 procent jämfört med första kvartalet. Mineralvarornas bidrag till nettoexporten ökade samtidigt från 8,8 miljarder kronor första kvartalet till 9,0 miljarder motsvarande period i år. Verkstadsindustrin stod för ett positivt bidrag på 11 miljarder kronor till exportnettot, vilket utgör en minskning med hela 26 procent. Även exportnettot för kemivaror var positivt första kvartalet men minskade från 2,3 till 1,4 miljarder kronor från motsvarande kvartal. Både energivaror och gruppen övriga varor fortsatte att ge starkt negativa bidrag till nettoexporten. 7

16 Diagram Sveriges nettoexport Fördelning på varuområden Mdr SEK Skog Mineral Kemi Energi Verkstad (inkl bilar) Övrigt Nettoexporten har minskat betydligt på senare år. Det är framförallt verkstadsvarornas bidrag till nettoexporten som minskat. Inom varugruppen är det elektrovaror och telekomutrustning samt vägfordon där nettot minskat kraftigt. Även mellan första kvartalet och motsvarande kvartal i år minskade nettoexporten av verkstadsvaror men det var då framförallt varugruppen maskiner som stod för minskningen. Tabell 3.4 Nettoexport av viktiga varuområden Miljarder kr Skogsvaror 96,1 96,9 94,7 96,7 94,5 91,9 90,2 22,6 23,3 Mineralvaror 11,5 26,4 16,7 30,2 38,3 43,0 33,7 8,8 9,0 Järn och stål 18,2 21,8 10,7 16,7 17,9 17,3 13,8 4,1 3,8 Kemivaror 7,8 0,9 13,7 11,2-4,4-3,0 5,7 2,3 1,4 Läkemedel 34,4 32,1 36,7 36,7 28,5 26,5 25,8 7,8 7,7 Energivaror -52,0-64,6-40,4-57,6-65,6-62,5-57,5-13,0-10,2 Verkstadsvaror 105,3 106,3 65,9 57,9 79,4 63,1 59,2 15,0 11,1 Maskiner 72,8 69,6 58,9 60,5 69,2 72,9 68,9 18,3 15,0 Elektrovaror och telekom -9,4-4,0-8,9-17,5-19,5-28,5-32,3-8,1-8,1 Vägfordon 41,7 38,9 6,8 4,3 21,2 17,4 17,3 4,2 4,2 Övriga varor -63,5-69,4-66,8-69,7-77,8-73,5-80,2-19,7-21,5 Livsmedel -35,8-40,4-42,8-41,4-45,0-44,9-46,3-10,9-11,6 Total 105,2 96,5 83,8 68,7 64,4 59,0 51,0 16,1 13,0 8

17 3.1.5 Nettoexporten av personbilar Svensk handel med personbilar gav första kvartalet ett exportunderskott på 3,9 miljarder kronor, vilket är en ökning av underskottet med 1,2 miljarder jämfört med motsvarande period var det första helår sedan 1977 som svensk personbilsimport var större än personbilsexporten, ett förhållande som bestått sedan dess. Första kvartalet ökade exporten av personbilar med 14 procent, och importen ökade med 21 procent. Tabell 3.5 Sveriges export och import av personbilar SITC Personbilar Miljarder kr, ej bortfallsjusterade värden Totalt EU (28) Export Import Netto Export Import Netto ,3 34,1-0,8 19,0 28,8-9, ,3 47,4-9,1 19,5 41,1-21, ,3 51,0-6,7 23,5 45,0-21, ,5 46,3-8,8 19,2 40,3-21,1 35,6 47,4-11,8 19,6 42,0-22,4 8,1 10,9-2,7 4,0 9,4-5,5 9,2 13,1-3,9 5,5 11,4-5,9 Till skillnad från nettoexporten av personbilar till hela världen, som varit positiv fram till krisåret 2009, har personbilsnettot till den inre marknaden nästan regelmässigt varit negativ det senaste decenniet. Första kvartalet exporterades bilar från Sverige till andra EUländer till ett värde av 5,5 miljarder kronor. Värdet på personbilsimporten från andra EUmedlemmar uppgick till 11 miljarder kronor vilket innebar att underskottetet med andra EUländer uppgick till 5,9 miljarder kronor, 0,4 miljarder mer än motsvarande period. Diagram Sveriges handel med personbilar SITC Personbilar Export Import Netto Mdr SEK

18 3.1.6 Nettoexporten av läkemedel Första kvartalet utgjorde läkemedelsexporten 5,4 procent av värdet av den totala svenska varuexporten. Handeln med läkemedel gav under kvartalet ett exportöverskott på 7,7 miljarder kronor, en svag minskning jämfört med motsvarande period föregående år. Medan ungefär hälften av läkemedelsexporten går till EU står andra EU-länder för nästan 85 procent av den svenska läkemedelsimporten. Tabell 3.6 Sveriges export och import av läkemedel SITC 54 medicinska och farmaceutiska produkter. Miljarder kr, ej bortfallsjusterade värden Totalt EU (28) Export Import Netto Export Import Netto ,8 31,0 36,8 39,9 23,2 16, ,2 29,5 36,7 39,2 23,4 15, ,6 29,0 28,6 29,9 23,7 6, ,3 30,8 26,6 29,5 25,3 4,2 56,1 30,0 26,1 28,0 25,3 2,6 15,6 7,8 7,8 7,1 6,5 0,6 14,9 7,2 7,7 7,6 6,1 1,5 Diagram 3.8 Mdr SEK Sveriges handel med läkemedel SITC 54 - Läkemedel och farmaceutiska produkter Export Import Netto

19 3.2 Sveriges varuhandel med den inre marknaden Export Sveriges export till de övriga EU-medlemmarna uppgick första kvartalet till 165 miljarder kronor, 60 procent av Sveriges totala export på 277 miljarder kronor. Tyskland, Storbritannien, Danmark och Finland är de största mottagarländerna inom EU med ett gemensamt exportvärde på 87 miljarder kronor, vilket motsvarar 53 procent av den totala exporten till EU. Exporten till hela den inre marknaden, dvs. EU(28), Island, Liechtenstein och Norge, utgjorde 70 procent av Sveriges totala export. Diagram Svensk export till EU(28) Andelar av total export till EU Andel (%) I vissa fall används termerna utförsel och införsel används istället för export och import för handel på EU:s inre marknad. För att underlätta läsning av rapporten används här termerna export och import för all internationell handel. 11

20 Diagram Svensk export till EU(28) Värde för resp land Mdr SEK

21 Tabell 3.7 Sveriges export till EU och den inre marknaden Export till Exportvärde mdr SEK Exportandel i % av total export Värdeförändring i % från Tyskland 28,3 10,2 3 Storbritannien 20,2 7,3 3 Danmark 19,3 7,0 8 Finland 18,9 6,8-1 Nederländerna 15,5 5,6 9 Belgien 13,8 5,0 7 Frankrike 12,9 4,7-4 Polen 8,1 2,9 18 Italien 6,9 2,5 8 Spanien 5,0 1,8 14 Österrike 2,5 0,9 4 Tjeckien 2,0 0,7 1 Estland 2,0 0,7 7 Litauen 1,5 0,5 25 Portugal 1,3 0,5 16 Irland 1,3 0,5-4 Ungern 1,3 0,5 7 Lettland 0,8 0,3 9 Slovakien 0,6 0,2 23 Rumänien 0,5 0,2 21 Grekland 0,5 0,2-4 Bulgarien 0,2 0,1-23 Slovenien 0,2 0,1 16 Luxemburg 0,2 0,1 2 Kroatien 0,2 0,1-34 Malta 0,2 0,1 100 Ospec i EU 1,0 0,4-29 EU Totalt 165,4 59,7 5 Norge 28,2 10,2-2 Island 0,4 0,2 7 Norden 66,8 24,1 1 Liechtenstein 0,0 0,0-14 Inre marknaden 194,0 70,0 4 Övriga länder 83,1 30,0-3 Export Totalt 277,1 100,0 2 1 Norden: Danmark, Finland, Norge och Island 2 Inre marknaden: EU, Norge, Island och Liechtensten Import Svensk import från EU svarade första kvartalet för 69 procent, eller 182 miljarder kronor, av den totala importen på 264 miljarder kronor. Tyskland, Nederländerna, Danmark och Storbritannien är de EU-länder från vilka Sverige importerar mest. Under perioden utgjorde 13

22 det totala värdet för den svenska importen från dessa länder 56 procent av importen från EU. 77 procent av Sveriges import härrörde från den inre marknaden. Diagram Svensk import från EU(28) Andelar av total import från EU Andel (%) Diagram Mdr SEK Svensk import från EU(28) Värde för resp avsändningsland 14

23 Tabell 3.8 Sveriges import från EU och den inre marknaden Import från Importvärde mdr SEK Importandel i % av total import Värdeförändring i % från Tyskland 45,8 17,4 7 Nederländerna 21,5 8,1 9 Danmark 18,8 7,1-11 Storbritannien 16,5 6,2 0 Finland 13,8 5,2 0 Frankrike 11,1 4,2 11 Belgien 10,6 4,0 9 Polen 8,2 3,1 7 Italien 8,2 3,1 9 Estland 4,2 1,6-2 Spanien 3,9 1,5 5 Tjeckien 3,5 1,3 15 Österrike 3,4 1,3 21 Irland 3,2 1,2 14 Litauen 1,8 0,7 11 Ungern 1,6 0,6 0 Slovakien 1,5 0,6-3 Lettland 1,2 0,4 14 Rumänien 1,1 0,4 37 Portugal 0,9 0,3-8 Luxemburg 0,7 0,3 26 Slovenien 0,4 0,2 19 Grekland 0,3 0,1-4 Bulgarien 0,2 0,1 3 Cypern 0,1 0,0 17 Kroatien 0,0 0,0-58 Ospec i EU 0, EU Totalt 182,3 69,0 5 Norge 21,6 8,2-6 Island 0,0 0,0 7 Norden 54,2 20,5-6 Liechtenstein 0,0 0,0 20 Inre marknaden 204,0 77,2 3 Övriga länder 60,1 22,8 2 Import Totalt 264,1 100,0 3 1 Norden: Danmark, Finland, Norge och Island 2 Inre marknaden: EU, Norge, Island och Liechtensten 15

24 3.3 Sveriges varuhandel med länder utanför EU Sveriges varuhandel med länder utanför EU (28), dvs. med tredje land, svarade för 40 procent av det totala exportvärdet och 31 procent av värdet av den totala importen 5 första kvartalet Svensk export Diagram 3.13 Regional fördelning av svensk export Andel av total export EU(28) 60% Oceanien m fl 1% Asien 12% Amerika 9% Övriga Europa 15% Afrika 3% Tabell 3.9 Svensk exportutveckling till Europa utanför EU Miljarder kr och procentuell andel av total export Värde Andel (%) Värdeförändring (%) Övriga Europa 42,2 41,7 15,5 15,0-1,1 varav: Gibraltar 0,5 0,5 0,2 0,2 8,4 Island 0,4 0,4 0,1 0,2 6,9 Norge 28,7 28,2 10,5 10,2-1,7 Ryssland 4,9 5,2 1,8 1,9 6,8 Schweiz 3,3 3,0 1,2 1,1-7,4 Turkiet 3,2 3,4 1,2 1,2 7,5 Varuexporten till Övriga Europa, dvs. Europa utanför EU(28), stod för 15 procent av det totala svenska exportvärdet. I denna grupp var Norge det i särklass största mottagarlandet med 10 procent av Sveriges totala exportvärde, följt av Ryssland med 1,9 procent samt Tur- 5 Import efter avsändningsland. 16

25 kiet och Schweiz med 1,2 respektive 1,1 procent. Första kvartalet minskade exporten till Norge och Turkiet med 1,7 respektive 7,4 procent. Till Ryssland och Schweiz ökade exporten med 6,8 respektive 7,5 procent. Diagram 3.14 Sveriges handel med Ryssland Export Import 70,0 60,0 50,0 Mdr SEK 40,0 30,0 20,0 10,0 0, Första kvartalet utgjorde Sveriges export till Afrika 2,7 procent av Sveriges totala export, 0,2 procentenheter mer än motsvarande period. Exporten ökade under perioden med 7,2 procent. Tabell 3.10 Svensk exportutveckling till Afrika Miljarder kr och procentuell andel av total export Värde Andel (%) Värdeförändring (%) Nordafrika 2,9 3,8 1,1 1,4 30,4 varav: Algeriet 0,8 0,8 0,3 0,3 1,9 Egypten 1,0 1,5 0,4 0,5 48,3 Marocko 0,7 1,1 0,3 0,4 46,7 Västafrika 1,1 1,0 0,4 0,4-11,7 varav: Nigeria 0,5 0,5 0,2 0,2-11,0 Centr., Östra o. Södra Afrika 2,8 2,6 1,0 0,9-9,2 varav: Sydafrika 2,0 1,6 0,7 0,6-19,7 Totalt 6,9 7,4 2,5 2,7 7,2 17

26 Sveriges export till hela Amerika minskade med 1,5 miljarder kronor mellan första kvartalet och motsvarande period i år. USA är Amerikas absolut största mottagare av svensk export och tar emot 6,7 procent av den totala svenska exporten. Brasilien och Kanada, våra näst största och tredje största amerikanska exportmarknader, tar emot 0,8 respektive 0,7 procent av svensk export. Exporten till Nordamerika minskade under första kvartalet med 3,4 procent och till Central- och Sydamerika med 12 procent. Tabell 3.11 Svensk exportutveckling till Amerika Miljarder kr, andel i % av total export Värde Andel (%) Värdeförändring (%) Nordamerika 21,3 20,5 7,8 7,4-3,4 varav: Kanada 2,2 1,9 0,8 0,7-10,5 USA 18,9 18,6 6,9 6,7-1,9 Central- och 6,6 5,8 2,4 2,1-12,1 Sydamerika varav: Argentina 0,3 0,5 0,1 0,2 47,5 Brasilien 2,4 2,3 0,9 0,8-3,9 Chile 0,6 0,6 0,2 0,2 3,2 Mexiko 1,5 1,1 0,5 0,4-28,0 Peru 0,4 0,3 0,2 0,1-35,1 Totalt 27,9 26,3 10,2 9,5-5,5 Diagram 3.15 Sveriges handel med USA Export Import 120,0 100,0 80,0 Mdr SEK 60,0 40,0 20,0 0,

27 Tabell 3.12 Svensk exportutveckling till Asien Miljarder kr. Andel i % av total export. Värde Andel (%) Värdeförändring (%) När- och Mellanöstern 7,2 7,5 2,6 2,7 4,5 varav: Förenade Arabemiraten 1,1 2,0 0,4 0,7 81,9 Irak 0,5 0,4 0,2 0,1-11,6 Israel 0,7 0,5 0,3 0,2-25,5 Qatar 0,4 0,6 0,2 0,2 44,4 Saudiarabien 3,1 2,6 1,1 0,9-14,8 Övriga Asien 24,4 24,9 8,9 9,0 2,0 varav: Hongkong 0,9 1,1 0,3 0,4 17,1 Indien 2,3 2,6 0,8 0,9 13,4 Indonesien 0,9 0,7 0,3 0,2-25,0 Japan 3,4 3,5 1,2 1,3 4,6 Kina 9,1 9,9 3,4 3,6 8,8 Malaysia 0,6 0,7 0,2 0,3 13,5 Pakistan 0,3 0,5 0,1 0,2 33,8 Singapore 1,6 1,4 0,6 0,5-12,2 Sydkorea 2,0 1,9 0,7 0,7-5,0 Taiwan 0,8 0,8 0,3 0,3 5,8 Thailand 1,2 0,7 0,4 0,3-35,2 Totalt 31,6 32,4 11,6 11,7 2,6 De största asiatiska mottagarländerna för svensk export var under års första kvartal Kina, Japan, Indien och Saudiarabien, i nämnd ordning. Kina ensamt tog emot svensk export till ett värde av 9,9 miljarder kronor. Första kvartalet ökade exporten till Asien med 2,6 procent. 19

28 Diagram 3.16 Sveriges handel med Asien Export Import 300,0 250,0 200,0 Mdr SEK 150,0 100,0 50,0 0, Svensk import Diagram 3.17 Regional fördelning av svensk import Andel av total import EU(28) 69% Oceanien m fl 0% Asien 10% Amerika 4% Afrika 2% Övriga Europa 15% 20

29 Övriga Europa, utanför EU, svarade första kvartalet för 15 procent av Sveriges import. Värdet på importen från övriga Europa ökade med 4,2 procent mellan första kvartalet och motsvarande kvartal i år. Norge var största leverantör med ett importvärde på 8,2 procent av den totala importen. Importen från Norge minskade med 5,7 procent. Från Ryssland, Schweiz och Turkiet ökade importen med 21, 15 respektive 13 procent. Tabell 3.13 Svensk importutveckling från övriga Europa utanför EU Miljarder kr. Andel i % av total import. Värde Avsändningsland Ursprungsland * Andel Värdeförändring (%) Värde Övriga Europa 39,0 40,6 15,2 15,4 4,2 38,3 39,9 varav Norge 22,9 21,6 8,9 8,2-5,7 21,4 20,6 Ryssland 11,6 14,1 4,5 5,3 21,4 12,5 14,3 Schweiz 1,8 2,1 0,7 0,8 15,0 1,7 2,2 Turkiet 2,0 2,3 0,8 0,9 12,6 2,0 2,3 * Den del av importen som införs via andra EU-länder har ingen uppgift om ursprungsland. Importen av råolja utgör en betydande men minskande del av den totala importen från både Norge och Ryssland. Från Norge minskade råoljans andel av importen från 24 till 17 procent mellan första kvartalet och motsvarande kvartal i år. För importen från Ryssland minskade oljans andel från 71 till 69 procent. Tillsammans stod Norge och Ryssland för omkring två tredjedelar av Sveriges totala råoljeimport under perioden. Mellan första kvartalet och motsvarande kvartal minskade värdet på den svenska oljeimporten från Norge med 39 procent och ökade från Ryssland med 1,2 procent. 6 Tabell 3.14 Svensk importutveckling från Afrika Miljarder kr. Andel i % av total import. Värde Avsändningsland Ursprungsland * Andel Värdeförändring (%) Värde Nordafrika 0,2 0,5 0,1 0,2 127,7 0,2 0,5 Västafrika 4,4 3,1 1,7 1,2-28,4 4,7 3,1 varav Nigeria 4,3 3,1 1,7 1,2-27,5 4,7 3,1 Centr.- Öst- och Södra Afrika 0,7 0,8 0,3 0,3 14,6 0,7 0,8 varav Sydafrika 0,5 0,6 0,2 0,2 21,1 0,5 0,6 Totalt 5,3 4,4 2,1 1,7-16,1 5,7 4,5 * Den del av importen som införs via andra EU-länder har ingen uppgift om ursprungsland. 6 Se Kommerskollegiums handelsstatistiska faktablad för Norge respektive Ryssland, 21

30 Sveriges import från hela Amerika minskade med 9,1 procent första kvartalet. Importen från USA minskade med 9,0 procent. USA är det största amerikanska leverantörslandet för svensk import och det enda med en andel över en procent av Sveriges totala importvärde. USA utgjorde första kvartalet Sveriges trettonde största leverantörsland. Tabell 3.15 Svensk importutveckling från Amerika Miljarder kr. Andel i % av total import. Värde Avsändningsland Ursprungsland * Andel Värdeförändring (%) Värde Nordamerika 8,3 7,6 3,2 2,9-8,1 8,0 7,5 varav Kanada 0,6 0,6 0,2 0,2 5,4 0,6 0,6 USA 7,8 7,1 3,0 2,7-9,0 7,4 6,9 Central- och Sydamerika 3,2 2,8 1,3 1,1-11,8 3,3 3,0 varav Brasilien 0,7 0,8 0,3 0,3 11,7 0,7 0,8 Chile 0,5 0,4 0,2 0,1-12,5 0,5 0,4 Peru 0,6 0,1 0,2 0,0-84,7 0,6 0,3 Venezuela 0,9 0,8 0,3 0,3-5,6 0,9 0,8 Totalt 11,5 10,5 4,5 4,0-9,1 11,3 10,5 * Den del av importen som införs via andra EU-länder har ingen uppgift om ursprungsland. Importvärdet från Asien ökade med 1,1 procent mellan första kvartalet och motsvarande kvartal. Den lilla import som kommer från När- och Mellanöstern minskade ytterligare under perioden, med hela 63 procent. Medan importen minskade från Japan och Malaysia, ökade den från övriga större asiatiska leverantörsländer. 22

31 Tabell 3.16 Svensk importutveckling från Asien Miljarder kr. Andel i % av total import. Värde Avsändningsland Ursprungsland * Andel Värdeförändring (%) Värde När- och Mellanöstern 1,7 0,6 0,7 0,2-63,4 1,7 0,6 Övriga Asien varav 23,7 25,1 9,2 9,5 5,7 25,7 27,1 Bangladesh 0,7 0,7 0,3 0,3 4,6 0,7 0,7 Hongkong 1,8 2,0 0,7 0,7 6,9 0,6 0,6 Indien 1,2 1,3 0,5 0,5 6,4 1,3 1,4 Japan 2,5 2,4 1,0 0,9-2,2 3,0 3,0 Kina 10,9 11,6 4,2 4,4 6,2 13,1 13,8 Malaysia 0,9 0,6 0,4 0,2-31,2 1,0 0,8 Sydkorea 1,6 1,6 0,6 0,6 2,6 1,3 1,6 Taiwan 1,1 1,3 0,4 0,5 14,0 1,3 1,5 Thailand 0,8 0,9 0,3 0,3 5,4 0,9 1,0 Vietnam 1,1 1,3 0,4 0,5 14,6 1,3 1,4 Totalt 25,4 25,7 9,9 9,7 1,1 27,3 27,7 * Den del av importen som införs via andra EU-länder har ingen uppgift om ursprungsland. Hongkong fungerar även som utskeppningshamn för export från andra Asiatiska länder till Sverige, vilket syns vid en värdejämförelse mellan avsändningsland och ursprungsland. 4. Tjänstehandeln Sveriges export av tjänster ökade första kvartalet med hela 12 procent jämfört med motsvarande kvartal. Tjänsteimporten ökade samtidigt med 9,7 procent. Medan värdet på tjänsteexporten för första kvartalet uppgick till 127 miljarder kronor, var värdet på tjänsteimporten 96 miljarder. Tjänsteexporten utgjorde första kvartalet nästan en tredjedel av Sveriges totala export. Tjänsteimporten utgjorde drygt en fjärdedel av den totala importen. För såväl export som import av tjänster var data- och informationstjänster starkt bidragande till den stora ökningen. I samband med publiceringen av betalningsbalansstatistiken för första kvartalet utökade SCB antalet tjänstehandelssektorer för vilka man rapporterade statistik, från 11 till 26. Den största förändingen är att det stora kluster av tjänster under rubriken övriga affärstjänster nu fått fler underkategorier. Förutom att det på exportsidan nu går att få reda på hur stor andel av tjänsteexporten som utgörs av merchanting 7, går det även till exempel att läsa ut hur stor Sveriges export och import av forsknings- och utvecklingstjänster (FoU-tjänster), tekniska tjänster, samt marknadsföringstjänster. Nytt är även att transporttjänsterna nu rapporteras även efter transportslag och att kommunikationstjänsterna kan delas upp i post och kurir samt teletjänster (se tabell 5.1). 7 Merchanting utgör den försäljningsmarginal som uppstår då svenska företag handlar med varor utanför Sverige och varorna aldrig befinner sig i Sverige. 23

32 Tabell 4.1 Sveriges utrikeshandel med tjänster Miljarder kr. Förändring (%) Export Import Netto Förändr (%) Förändr (%) Transporter 15,5 16,3 4,8 12,1 12,2 1,5 3,5 4,0 Sjötransporttj. 4,6 5,3 15,5 5,4 5,9 7,9-0,8-0,5 Flygtransporttj. 5,3 5,3 1,2 4,5 4,2-7,9 0,7 1,2 Järnvägstransporttj. 0,3 0,3 21,5 0,5 0,4-4,4-0,2-0,1 Vägtransporttj. 5,3 5,3-0,8 1,6 1,8 9,1 3,7 3,5 Övriga transporttj. 0,0 0,0.. 0,0 0,0.. 0,0 0,0 Resor 15,7 17,2 9,7 26,0 29,0 11,3-10,4-11,8 Övriga tj. 82,1 93,0 13,4 49,5 54,9 10,8 32,5 38,2 Kommunikation 3,0 3,2 5,1 3,4 3,9 15,3-0,4-0,7 Post och kurir 0,5 0,6 16,1 0,7 0,8 8,1-0,2-0,2 Tele 2,5 2,6 2,9 2,7 3,1 17,2-0,2-0,5 Byggtj. 1,2 1,5 20,7 2,8 2,7-2,7-1,5-1,2 Försäkringar 1,5 1,6 7,7 0,5 0,5-2,0 1,0 1,1 Finansiella tj. 3,7 4,3 17,5 1,9 2,2 18,1 1,8 2,1 Data- och informationstj. 12,3 20,2 64,4 6,9 9,1 31,5 5,4 11,2 Licenser/royalties 9,5 12,0 25,7 3,9 3,8-2,1 5,7 8,2 Övriga affärstj. 49,6 49,1-1,0 29,3 31,8 8,5 20,3 17,3 Merchantingtj. 15,9 18,9 18, ,9 18,9 Varuprovisioner 1,8 1,4-21,7 2,4 2,7 12,8-0,7-1,4 Operationell leasing 1,9 1,6-17,0 1,1 1,3 25,0 0,9 0,3 Diverse konsulttj. 3,6 3,3-8,4 3,4 3,4-1,6 0,2 0,0 Juridiska 0,6 0,4-23,2 0,5 0,8 74,4 0,1-0,4 Redovisning 1,2 1,1-13,5 0,9 0,6-32,9 0,3 0,5 Administrativa 1,8 1,8-0,5 2,1 2,0-5,1-0,3-0,2 Marknadsföringstj. 1,8 1,7-6,8 2,9 3,1 8,4-1,1-1,5 FOU tj. 3,4 3,3-1,1 7,1 7,7 8,3-3,7-4,3 Tekniska tj. 5,3 3,1-40,7 0,7 1,2 57,3 4,6 2,0 Jordbruks-, gruv-, och miljötj. 0,3 0,5 37,1 0,1 0,0-54,0 0,2 0,4 Övriga tj. 15,6 15,3-1,8 11,6 12,3 6,4 4,0 3,0 Personliga tj., kultur m.m. 0,6 0,5-21,8 0,6 0,6 6,0 0,0-0,2 Offentliga tj. 0,6 0,6 7,1 0,3 0,3-8,5 0,3 0,3 Totalt 113,3 126,5 11,7 87,6 96,1 9,7 25,6 30,4 Källa: SCB 24

33 Diagram 4.1 Fördelning av svensk tjänsteexport Transporter Offentliga tj. 13% 1% Personliga tj. kultur m.m. 1% Resor 14% Kommunikation 3% Byggtj. 1% Försäkringar 1% Finansiella tj. 3% Övriga affärstj. 39% Data- och informationstj. 16% Licenser/royalties 9% Diagram 4.2 Sveriges export av övriga affärstjänster Merchanting 39% Övriga tj. 31% Varuprovisioner 3% Jordbruks-, gruvoch miljötj. 1% Operationell leasing 3% Juridiska tj. 1% Redovisning 2% Administration 4% Marknadsföring 4% FOU tj. 7% Tekniska tj. 6% 25

34 Diagram 4.3 Fördelning av svensk tjänsteimport Resor 30% Offentliga tj. 0% Personliga tj. kultur m.m. 1% Transporter 15% Kommunikation 4% Byggtj. 3% Försäkringar 1% Övriga affärstj. 33% Licenser/royalties 4% Data- och informationstj. 8% Finansiella tj. 2% Diagram 4.4 Sveriges import av övriga affärstjänster Marknadsföring 10% FOU tj. 24% Administration 6% Redovisning 2% Juridiska tj. 2% Tekniska tj. 4% Jordbruks-, gruvoch miljötj. 0% Operationell leasing 4% Varuprovisioner 9% Övriga tj. 39% 26

35 Tabell 4.2 Sveriges tjänsteexport 2006 Miljarder kr Transporter 82,8 75,8 73,8 72,8 74,5 75,9 15,5 16,3 Resor 67,0 61,8 62,4 68,1 73,0 74,8 15,7 17,2 Kommunikation 14,4 14,6 13,2 14,1 12,2 13,1 3,0 3,2 Byggtjänster 6,8 5,2 6,0 5,8 5,2 5,3 1,2 1,5 Försäkringar 6,8 6,4 5,8 5,7 5,5 6,0 1,5 1,6 Finansiella tjänster 9,4 8,5 7,6 9,9 10,2 15,3 3,7 4,3 Data- och informationstjänster 51,5 54,7 51,7 56,5 54,5 58,0 12,3 20,2 Licenser/royalties 30,8 35,0 41,6 43,1 47,7 44,8 9,5 12,0 Övriga affärstjänster 176,9 158,1 172,0 181,1 195,9 206,4 49,6 49,1 v a merchanting * 69,3 47,8 55,5 57,9 65,4 72,2 15,9 18,9 FoU 23,5 24,8 17,5 16,8 14,8 14,3 3,4 3,3 Personliga tjänster, kultur m.m. 3,4 2,8 2,7 3,7 3,7 3,5 0,6 0,5 Offentliga tjänster 4,0 4,1 3,8 2,6 2,8 2,6 0,6 0,6 Total tjänsteexport 453,7 427,0 440,6 463,4 485,2 505,7 113,3 126,5 Källa: SCB Tabell 4.3 Sveriges tjänsteimport 2006 Miljarder kr Transporter 59,4 52,4 55,0 52,6 54,4 53,8 12,1 12,2 Resor 88,6 85,6 94,1 99,4 106,9 114,4 26,0 29,0 Kommunikation 13,9 15,9 16,1 15,8 14,5 14,2 3,4 3,9 Byggtjänster 7,3 9,2 8,1 11,9 13,4 13,6 2,8 2,7 Försäkringar 3,1 3,4 2,9 2,4 2,2 2,1 0,5 0,5 Finansiella tjänster 3,8 3,7 3,3 3,9 3,7 8,0 1,9 2,2 Data- och informationstjänster 21,8 21,2 18,9 22,1 28,3 31,0 6,9 9,1 Licenser/royalties 13,1 13,8 10,5 12,2 16,0 18,0 3,9 3,8 Övriga affärstjänster 130,7 131,2 125,0 129,4 128,8 128,7 29,3 31,8 v a FoU 40,4 36,3 34,0 31,9 32,1 32,4 7,1 7,7 Personliga tjänster, kultur m.m. 2,1 2,6 2,4 2,4 2,5 2,5 0,6 0,6 Offentliga tjänster 1,3 1,6 1,4 1,4 1,5 1,4 0,3 0,3 Total tjänsteexport 345,1 340,5 337,6 353,4 372,2 387,6 87,6 96,1 Källa: SCB 27

36 Tabell 4.4 Sveriges tjänstehandel, netto 2006 Miljarder kr Transporter 23,5 23,4 18,8 20,2 20,1 22,1 3,5 4,0 Resor -21,6-23,8-31,7-31,2-33,9-39,5-10,4-11,8 Kommunikation 0,5-1,3-2,9-1,6-2,3-1,1-0,4-0,7 Byggtjänster -0,6-4,0-2,1-6,1-8,2-8,2-1,5-1,2 Försäkringar 3,6 3,0 2,9 3,3 3,3 3,9 1,0 1,1 Finansiella tjänster 5,6 4,8 4,3 6,0 6,5 7,3 1,8 2,1 Data- och informationstjänster 29,7 33,5 32,8 34,5 26,2 27,0 5,4 11,2 Licenser/royalties 17,7 21,2 31,2 30,9 31,7 26,8 5,7 8,2 Övriga affärstjänster 46,3 26,9 47,0 51,7 67,0 77,7 20,3 17,3 v a merchanting * 69,3 47,8 55,5 57,9 65,4 72,2 15,9 18,9 FoU -17,0-11,5-16,6-15,2-17,3-18,1-3,7-4,3 Personliga tjänster, kultur m.m. 1,3 0,2 0,3 1,2 1,2 0,9 0,0-0,2 Offentliga tjänster 2,6 2,5 2,4 1,3 1,4 1,2 0,3 0,3 Total tjänsteexport 108,6 86,5 103,0 110,0 113,0 118,1 25,6 30,4 Källa: SCB * Då merchanting utgörs av den försäljningsmarginal som uppstår när svenska företag köper varor och säljer varor utanför Sverige redovisas den endast under export och nettohandel. Diagram Tjänstehandel, netto Mdr SEK

37 5. Direktinvesteringar 5.1 Direktinvesteringsflöden De svenska direktinvesteringarna i utlandet 8 gav första kvartalet ett utflöde på 48 miljarder kronor. Motsvarande period föregående år var utflödet 74 miljarder större. Utländska direktinvesteringar i Sverige 9 resulterade i ett inflöde på 37 miljarder, en ökning med 19 miljarder. Resultatet blev således att nettoflödet gick från minus 103 miljarder kronor första kvartalet till minus 11 miljarder motsvarande kvartal i år. Tabell 5.1 In- och utflöden av direktinvesteringar 2009 Miljarder kr Inflöde Utflöde Nettoflöde ,3-200,5-123, ,0-146,7-145, ,9-193,9-110, ,7-196,1-85,5 73,1-227,1-154,0 18,5-121,9-103,4 37,2-48,0-10,9 Källa: SCB Diagram 5.1 Mdr SEK Utveckling av direktinvesteringar Inflöde Utflöde Netto Nettot av de investeringar respektive desinvesteringar som gjorts i utlandet av svenska företag. 9 Nettot av de investeringar respektive desinvesteringar som utländska företag gjort i Sverige. 29

38 Tabell 5.2 Utländska direktinvesteringar i Sverige 2010, landfördelade, netto Flöden, miljoner kr Eget kapital Långfristiga lån Kortfristiga lån Återinvesterade vinstmedel Direkta investeringar i Sverige totalt OECD EU Belgien Cypern Danmark Estland Finland Frankrike Irland Italien Luxemburg Nederländerna Polen Spanien Storbritannien Tjeckien Tyskland Österrike Övriga Övriga Europa Guernsey Jersey Norge Ryssland Schweiz Övriga Nord- och Centralamerika Caymanöarna Kanada USA Övriga Tabellen forsätter på nästa sida 30

39 Tabell 5.2 Utländska direktinvesteringar i Sverige, forts. Flöden, miljoner kr Sydamerika Argentina Brasilien Övriga Asien Japan Kina Malaysia Singapore Övriga Afrika Marocko Nigeria Sydafrika Övriga Oceanien Australien Övriga Ej landfördelade Anm. 1: Positiva värden står för nettoinflöden, d.v.s. de utländska investeringarna i Sverige överstiger desinvesteringarna. Negativa värden (utflöden) står för desinvestering, netto, d.v.s. desinvesteringarna överstiger investeringarna. För jämförelse ingår i EU (27) de nuvarande medlemsländerna även för tidigare perioder. Anm. 2: Om uppgifter för enskilda länder inte kan lämnas av sekretesskäl, har beloppen utelämnats. De ingår då i stället under Ej landfördelat. Källa: SCB 31

40 Tabell 5.3 Svenska direktinvesteringar i utlandet 2010, landfördelade, netto Flöden, miljoner kr Eget kapital Långfristiga lån Kortfristiga lån Återinvesterade vinstmedel Direkta investeringar i utlandet totalt OECD EU Belgien Bulgarien Cypern Danmark Estland Finland Frankrike Irland Italien Kroatien Lettland Litauen Luxemburg Nederländerna Polen Portugal Rumänien Slovakien Spanien Storbritannien Tjeckien Tyskland Ungern Österrike Övriga Övriga Europa Norge Ryssland Schweiz Turkiet Ukraina Övriga Tabellen forsätter på nästa sida 32

41 Tabell 5.3 Svenska direktinvesteringar i utlandet, forts. Flöden, miljoner kr Nord- och centralamerika Kanada Mexiko USA Övriga Sydamerika Argentina Brasilien Chile Övriga Asien Förenade arabemiraten Hong Kong Indien Indonesien Japan Kina Malaysia Singapore Sydkorea Taiwan Thailand Övriga Afrika Sydafrika Övriga Oceanien Australien Övriga Ej landfördelade Anm. 1: Negativa värden står för nettoutflöden, d.v.s. investeringarna i utlandet överstiger desinvesteringarna. Positiva värden (inflöde) står för desinvestering, netto, d.v.s. desinvesteringarna överstiger investeringarna. För jämförelse ingår i EU (27) de nuvarande medlemsländerna även för tidigare perioder. Anm. 2: Om uppgifter för enskilda länder inte kan lämnas av sekretesskäl, har beloppen utelämnats. De ingår då i stället under Ej landfördelat. Källa: SCB 5.2 Direktinvesteringstillgångar Värdet av de svenska direktinvesteringstillgångarna i utlandet uppgick vid års utgång till miljarder kronor. Det är 229 miljarder eller 8,9 procent mer än vid slutet av De utländska direktinvesteringarna i Sverige uppgick vid slutet av till miljarder kronor, en ökning med 57 miljarder, eller 2,4 procent från slutet av

42 Tabell 5.4 Direktinvesteringstillgångar Miljarder kr Svenska DI-tillgångar i utlandet Utländska DI-tillgångar i Sverige Källa: SCB, Betalningsbalansen Diagram 5.2 Direktinvesteringstillgångar Sv DI-tillgångar i utl Utl DI-tillgångar i Sv Mdr SEK Statistiken över land- och sektorsfördelning av de svenska direktinvesteringstillgångarna i utlandet och varifrån och inom vilka branscher de utländska direktinvesteringarna i Sveriges kommer uppdateras i SCB:s publikation Direktinvesteringar Tillgångar och avkastning. Statistiken ges ut på årsbasis och med viss fördröjning. För närvarande finns statistik för 2012 tillgänglig, vilken redovisas nedan. Definitionen av de totala direktinvesteringstillgångarna som presenteras i publikationen stämmer inte helt överens med den från betalningsbalansen ovan, varför siffrorna skiljer sig något åt. 34

43 5.2.1 Utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige I tabellen nedan redovisas utvecklingen för direktinvesteringstillgångarna från de största investeringsländerna till Sverige för perioden 2008 till Nederländerna, Luxemburg och Storbritannien var 2012 de länder med störst direktinvesteringstillgångar i Sverige. Tabell 5.5 Utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige, landfördelade Miljarder kr Nederländerna Luxemburg Storbritannien Finland USA Danmark Norge Tyskland Schweiz Belgien Frankrike Cypern Irland Kanada Österrike Spanien Japan Guernsey Italien Polen Jersey Caymanöarna Bermuda Totalt OECD EU (27) Norden Asien Redovisas ej, osäker skattning. För 2008 även för värdet noll (0). Källa: SCB, Direktinvesteringar Tillgångar och avkastning 2012 (december ) Enligt statistik från OECD var Luxemburg 2012 det land inom OECD med störst utlandsägda direktinvesteringstillgångar i förhållande till BNP, 213 procent. Även i Belgien, Irland och Schweiz var de utlandsägda tillgångarna större än BNP. I absoluta tal var USA det land med störst ingående investeringar. Utländska intressen ägde 2012 direktinvesteringstillgångar i USA till ett värde motsvarande miljarder kronor. De utlandsägda direktinvesteringstillgångarna i Sverige uppgick till 72 procent av BNP, vilket renderade Sverige en tiondeplats av de OECD-länder med störst utländskt ägande i förhållande till BNP. För 35

44 OECD som helhet motsvarade utlandsägda direktinvesteringstillgångar 31 procent av BNP Tabell 5.6 Utlandsägda direktinvesteringstillgångar 2012 i respektive land Miljarder kr* Tillgång Procent av BNP Luxemburg Belgien Irland Schweiz Estland Ungern Nederländerna Island Chile Sverige Tjeckien Slovakien Portugal Storbritannien Nya Zeeland Polen Spanien Danmark Norge Österrike Australien Finland Frankrike Kanada Mexiko Slovenien Israel Tyskland Turkiet USA Italien Korea Grekland Japan OECD Totalt Källa: OECD: Foreign Direct Investment Database, (7 mars ). *Genomsnittlig valutakurs för 2012: 1 USD = 6,7736 SEK Svenska direktinvesteringstillgångar i utlandet En stor del av de svenska tillgångarna i utlandet utgörs av tillgångar inom verkstadsindustri, bank samt kemi- och läkemedelsindustri. Landfördelningen visar att 2012 fanns 17 procent 36